Salut – exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i

Salut – exempel på en hälsofrämjande
satsning för barn och unga i
Västerbotten
Lena Sjöquist Andersson
Hälsoutvecklare
Folkhälsoenheten
Verksamhetsutvecklingsstaben
Västerbottens läns landsting
Sverige
Västerbottens läns landstings vision är att
år 2020 ha världens bästa hälsa och
friskaste befolkning
Nationella folkhälsomål
Trygga och goda
uppväxtvillkor
Tobak & Alkohol
Trygg och säker
sexualitet
Goda matvanor
Ökad fysisk
aktivitet
En mer hälsofrämjande
hälso och sjukvård
Salut-satsningens mål
God hälsa uppnås genom salutogena insatser i
samverkan mellan samhällets aktörer och familjen
med barnets bästa i centrum.
Genom systematiskt förbättringsarbete
utvecklas insatser i syfte att främja
- trygga och goda uppväxtvillkor
- ökad fysisk aktivitet
- goda matvanor.
Strategiska beslut för att nå alla barn
•  Åldersmoduler
insatser anpassade efter ålder och
behov, systematiskt tillvägagångssätt
•  Arenor
välja arenor som når så många
barn som möjligt
•  Förbättringsmetodik
inventera det som redan görs, föra
in nytt vid behov, systematisera
•  Samarbete med
andra aktörer
som också möter barnen
och föräldrarna
•  Förpackning av
interventionerna
göra insatserna begripliga
och underlätta spridning
Från pilotområden till alla
Arbetsprocessen under pilottiden
DEN
A
LÄR ARIUM
IN
M
E
S
DEA
N
LÄR ARIUM
IN
M
E
S
TEST
TEST
ED
N
A
LÄR
IUM
R
A
N
I
SEM
TEST
TEST
ED
N
A
LÄR
IUM
R
A
N
I
SEM
UPPFÖLJNIN
G
G
UPPFÖLJNIN
ED
N
A
LÄR ARIUM
IN
SEM
START
av interventionen
UPPFÖLJNIN
G
RING
E
D
I
REV
RING
E
D
R
Ä
UTV
ING
N
D
I
R
SP
Samverkan
Saluts processledning
Memeologen
Mödrahälsovård
Folktandvård
Barnhälsovård
Umeå universitet
Socialtjänsten
Öppna förskolan
Förskolan
Fritidsverksamhet
Grundskolan
Elevhälsan
Måltidsverksamhet
Gymnasieskolan
Studieförbund
Kyrkan
Salut-satsningens hälsoprogram
modul 1-2
Det ofödda barnet
Mödrahälsovårdens
hälsoprogram
MODUL I
Det ofödda barnet och det nyfödda barnet
Folktandvårdens hälsoprogram
MODUL I & II
Barn 0 - 5½ år
Barnens hälsoprogram
MODUL II – III
Det lilla barnet
Öppna förskolans hälsoprogram
Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten
Folktandvården & Salut-satsningen i Västerbotten
Barnhälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten
Öppna förskolan & Salut-satsningen i Västerbotten
MODUL II
Innehåll MHV
•  ”Hälsoformulär” – frågor om hälsa & levnadsvanor;
tandhälsa, livssituation, mat- & rörelsevanor, droger,
våld, stress
•  ”Hälsoformulär ” även till blivande pappa/partner
•  Fysisk aktivitet på recept (FaR) till blivande föräldrar
•  Systematiskt fråga kvinnor om våld och kränkningar
•  Samtalsunderlag:
matvanor, fysisk aktivitet, föräldraskap & parrelationen,
stöd, psykiskt välbefinnande, vikt, droger, alkohol, tobak
Innehåll BVC
•  Rätt insats vid rätt ålder
Barn 0 - 5½ år
Barnens hälsoprogram
MODUL II – III
•  Samtal i ”MI-anda”
•  Ökat fokus på psykosocial hälsa, ex anknytning
•  Screening av 1-åringars tandhälsa
•  Screening av socialt och emotionellt beteende vid
3 års ålder med ASQ:SE
•  Större fokus på barnens/familjens levnadsvanor
•  Systematiskt fråga mammor om våld
•  Pappa/partnersamtal
Barnhälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten
•  Spridning av föräldrastödsprogrammet ICDP –
Vägledande samspel i länet
Vägledande samspel/ICDP
Empatibaserat
Hälsofrämjande basprogram
Sensitivisering och närvaro istället för
instruktion
Medvetandegörande av egen praxis
Resursorienterat
Enkelt och tydligt
Universellt
Förhållningssätt
www.icdp.info 13 Innehåll Folktandvården
Det ofödda barnet och det nyfödda barnet
Folktandvårdens hälsoprogram
MODUL I & II
•  Kostnadsfritt hälsosamtal hos tandhygienist för
blivande föräldrar
•  Samtalsunderlag:
matvanor, tobak, tandvårdsvanor och munhälsa
•  Deltar vid MHVs föräldraträffar
•  Har hälsosamtal för 1-åringar på remiss från BVC
•  Deltar vid BVCs föräldraträffar
Folktandvården & Salut-satsningen i Västerbotten
Innehåll Öppen förskola
•  Mål för hälsa i lokala arbetsplaner
•  Hälsofrämjande fika/mellanmål
•  Tobaksfri Öppen förskola
•  Förlägga aktiviteter utomhus
•  Ökat fokus på anknytning
•  Möjlig arena för BVCs föräldraträffar
Hälsofrämjande skola
Hälsofrämjande förskola
Förslag på kriterier och aktiviteter
Salut-satsningen i Västerbotten
Salut-satsningen i Västerbotten
Modul IV & V – 6-11 år
Modul III – 1-5 år
Hälsofrämjande skola
Salut-satsningen i Västerbotten
Modul VI – 12-15 år
Förslag på kriterier och aktiviteter
Hälsofrämjande skola
Salut-satsningen i Västerbotten
Modul VI – 16-19 år
Förslag på kriterier och aktiviteter
Hälsofrämjande gymnasium
Förslag på kriterier och aktiviteter
Hälsofrämjande områden
1.  Organisation
2.  Medarbetarnas hälsa
3.  Skolans fysiska miljö
4.  Skolan och hemmet
5.  Psykosocial hälsa
6.  Matvanor
7.  Tandhälsa
8.  Fysisk aktivitet
9. Tobak, alkohol och andra droger
Innehåll förskola - gymnasium
Hälsofrämjande
Hälsofrämjandeförskola
förskola
Huvudfokus på strukturella insatser
Förslag på kriterier och aktiviteter
Förslag på kriterier och aktiviteter
Salut-satsningen i Västerbotten
Salut-satsningen
i Västerbotten
Modul
III – 1-5 år
Modul III – 1-5 år
•  Mål för hälsoarbetet i lokala arbetsplaner
•  Samverkan med folktandvården
Salut-satsningen i Västerbotten
•  Förskolebarn vistas utomhus minst 3 timmar varje dag
Modul IV & V – 6-11 år
Hälsofrämjande skola
Förslag på kriterier och aktiviteter
•  Våga smaka!
•  Psykosocial hälsa i förskolan/skolan
Salut-satsningen i Västerbotten
Modul VI – 12-15 år
Hälsofrämjande skola
Förslag på kriterier och aktiviteter
•  Hälsofrämjande skolcafeterior
•  Daglig fysisk aktivitet i skolan
Salut-satsningen i Västerbotten
Modul VI – 16-19 år
Hälsofrämjande gymnasium
Förslag på kriterier och aktiviteter
•  VIP - väldigt intressant person
•  Hälsosamtalet i skolan
VIP-materialet
VIP – Väldigt Intressant Person
Ett hälsomaterial för ungdomar i årskurs 7-9
Består av ett elevägt material: 7 arbetsböcker med olika teman
+ två lärarhandledningar
Utvecklingsprocess i kommunerna
Steg 1
Styrgruppen planerar
upplägget tillsammans
med Saluts processledning.
ca 6 mån
Steg 2
Steg 3
Seminarium med
•  självskattning,
•  prioritering.
Planering av innehåll
i seminarier.
Seminarium med
•  olika tema,
•  olika yrkesgrupper,
•  förbättringskunskap
•  ledarskapsseminarium.
ca 3 mån
2 år
Organisation i en kommun
Deltagare styrgrupp:
•  skolchef
•  grundskolerektor & elevhälsa
•  gymnasierektor
•  kostchef
•  socialchef
Deltagare referensgrupp:
•  skolpolitiker
•  folkhälsonämndens ordförande
•  hälsocentralschef
•  folktandvårdschef
•  representanter från fastighet, fritid, polis
Skolan gör redan så mycket!
Livskunskap
Elevinflytande
Skolmaten
Skolcafeteria
Sömn
Sex & samlevnad
Arbetsro
Trafiksituation
Genus
Arbetsglädje
Kamratstödjare
Utemiljö
Stress
Föräldramöten
Samverkan
Lärmiljöer
Tobaksfri Duo
Skolråd
Konflikthantering
Värdegrund
Toaletter
Fruktstund
Trivsel
Hälsofrämjande skolutveckling
med stöd av Salut-satsningen
Salut erbjuder kommuner stöd i det hälsofrämjande arbetet.
”Vi finns här för er – vad vill ni använda oss till?”
Salut innebär olika processer i varje kommun.
Lita på processen!
Insatser som främjar psykosocial
hälsa i Salutsatsningen
Den väntade barnet
Föräldraskapet, levnadsvanor
Den nyfödda barnet
Anknytning, gemensamt föräldraskap
Det lilla barnet
Stimulera utveckling och samspel med andra, levnadsvanor
Skolbarnet
Stimulera identitetsutveckling och lärande, relationer till andra, arbetsro
i skolan, förebygga mobbing och kränkande behandling
Improving professional’s child
health promotion practices:
outcomes of the multisectoral Salut Programme
Edvardsson K, Garvare R, Eurenius E, Ivarsson A, Lindkvist M, Mogren I, Small R, Nyström ME
Hur upplevs interventionerna av
föräldrarna?
Syftet med studien
Att utforska förstagångsföräldrars erfarenheter av hälsofrämjande insatser
och förändring av levnadsvanor under graviditet och tidigt föräldraskap.
• 
Intervjuer med 12 mammor och 12 pappor med varierande levnadsvanor och
kroppsvikt.
• 
Hälften av paren väntade sitt andra barn.
• 
Barnet 18 månader vid tidpunkten för intervjuerna.
• 
Kvalitativ innehållsanalys.
Vad fann vi?
• 
Nästan alla mammor kände igen Salut-satsningen.
• 
De flesta papporna hade aldrig hört talas om Salut-satsningen.
• 
Föräldrarna genomförde förändringar av levnadsvanor för att säkra fostrets hälsa
under graviditeten och för att skapa en hälsofrämjande miljö för barnet.
• 
Både kvinnor och män var mottagliga för budskap om hur deras levnadsvanor kan
påverka fostret. De nämnde ofta risker relaterat till tobak och alkohol, Östersjöoch insjöfisk, samt bakterier i mat, t.ex. brieost.
• 
Hälsobudskapen verkade inte påverka föräldrarna att genomföra förändringar för
sin egen hälsas skull.
• 
Hälsosamma levnadsvanor var något som redan ansågs vara “allmän kunskap”.
Reflektioner
•  Fostrets/barnets hälsa en primär drivkraft för förändring av
levnadsvanor under graviditet och tidigt föräldraskap.
•  Föräldrarna hade låg motivation att ta hand om den egna hälsan för
den egna hälsans skull.
•  Behov finns av att i större utsträckning involvera männen.
•  Föräldrars uppfattningar om de största riskerna för fostrets hälsa
kanske inte reflekterar de som utgör störst risk ur ett
folkhälsoperspektiv.
Hur gick det att sprida Salutsatsningen till ett helt län?
Syftet med studien
Att mäta effektiviteten av programmet i fråga om personalens
hälsofrämjande arbetssätt och
att undersöka vilka faktorer som kan hindra eller främja
implementeringen.
Resultat
Flera olika levnadsvanor togs upp i högre utsträckning inom BVC och
tandvården.
Frågor om mäns våld mot kvinnor togs oftare upp inom mödrahälsovården.
Motiverande samtal användes oftare inom BVC.
Pappor inbjöds oftare till ett särskilt ”pappabesök”.
Ett mer hälsosamt utbud av fika inom öppen förskola.
Samarbetet ökade mellan flera olika samarbetskonstellationer, där
tandvården utmärkte sig särskilt.
Resultat – underlättare
(exempel)
Samarbete med andra sektorer
Stödjande kollegor och ett bra
arbetsklimat
Stöd från arbetsmanualer
Motiverade föräldrar
Interventionerna i linje med tidigare
arbetssätt
Geografisk närhet till
samarbetspartners
Resultat – hinder (exempel)
Hög arbetsbelastning
Svårt att starta upp eller underhålla
samarbeten
Geografiskt avstånd till
samarbetspartners
Bristande motivation hos föräldrar
Konkurrerande arbetsuppgifter
Otillräckligt ledarstöd
Hälsosamtalet i skolan
Modellen startade i Väster-norrland i
början av 2000-talet
Utvecklat av skolsköterskor
tillsammans med folkhälsoenhet
Norrbotten, Västerbotten, Jämtland
och Västernorrland
Västerbotten gick med 2010/2011
Elevhälsoenkäter
Umeå kommun 2012ht-2013vt
Andel som trivs i skolan i förhållande till antal registrerade hälsosamtal
100%
90%
80%
70%
mycket bra
60%
bra
varken bra eller dåligt
50%
dåligt
mycket dåligt
40%
ej svarat
30%
20%
10%
0%
åk 4 (755)
åk 7 (566)
1 gynm (329)
(Antal registrerade
hälsosamtal)
www.vll.se/salut
Tack för er uppmärksamhet!
E-post:
[email protected]
Salut – för ett friskare Västerbotten