Hälsofrämjande Kommunikation i vård och omsorg

Hälsofrämjande Kommunikation i vård och omsorg
Vi har idag mer och mer evidens (vad det nu står för) för att omhändertagandets
konst har mycket stor betydelse för att mötet med patienten ska få en önskad effekt.
Nu har vi fått en bok som på ett övertygande sätt belyser detta.
Inledningen anförs som sig bör av redaktören Anna Gerge. Hon understryker att
boken vilar på en humanistisk grund vilket torde vara en förutsättning för att utveckla
vidare resonemang i ämnet. Kommunikationen måste i de flesta fall ske utifrån
patienten förutsättningar. Här gäller en etablerad jämlikhet mellan patient och
behandlare dock utifrån olika förutsättningar. I första delen citeras de olika
delförfattarna som översikt om vad som komma skall.
Kommunikation, möten icke-möten tas upp av Rosanne Macke Alström i bokens
första kapitel. Kirkegaard är en av inspirationskällorna. Andra betydande personer
följe, alla med samma grundinställning till kommunikation. Målet är en god relation till
patienten. Den icke verbala kommunikationen som är nog så viktig tas upp. Vi får i
sammanhanget inte glömma att vår patient också kan läsa oss i våra möten. Här
finns mycket att fundera över och författaren ger oss mycket tänkvärt stoff.
Tidig morgon på sjukhuset av sjukhusprästen Claes-Otto Hammarlund ger oss en
historia om självläkningen och vägen till detta i en didaktisk upplevelse.
Allmänmedicinaren Peter Olesgaard tar upp det salutogena perspektivets fördelar i
sitt kapitel under rubriken Hälsofrämjande kommunikation i allmänmedicin-att
aktivera förhoppningar och resurser i det dagliga arbetet. Arbetet för
allmänläkaren är i första hand från ”riskjakt till resursmobilisering”. Delen om hur man
ska se på diagnoserna fibromyalgi och kroniskt trötthetssyndrom är övertygande.
Den som kommit i kontakt med Björn Ogeus vet att hans klokhet genomsyrar allt han
utvecklar inom ramen för helhetsambition i vården. Rubriken för hans inlägg
Kommunikation och skifte av fokus pekar på något fundamentalt i behandling av
grav ohälsa och ska läsas med stor uppmärksamhet och eftertanke.
En anestesiläkares kloka ord om omhändertagande i svåra kliniska situationer och i
livets slutskede hittar vi i nästa kapitel rubricerat Suggestioner som
kommunikation inom sjukvården: erfarenheter från anestesi-intensivvård samt
vård av patienter med långvarig smärta. Först beskriver och förklarar Aida Plesan
placebo, nocebo och mekanismer bakom begreppen. Utmärkta fallbeskrivningar
illustrerar.
När psykologen blir patient namnges följande kapitel. Bara rubriken väcker extra
nyfikenhet. Patienten heter Christina Lillieroth och är psykologen som drabbas av det
tillstånd alla fruktar-cancer. Hon har stor hjälp av egna strategier men möte mycket
lite psykisk omvårdnad. Att mötas av den lilla frasen ”hur mår du” kan vara ytters
viktig när olyckan är som störst. Här möter vi en icke-kommunikation i sin prydo.
Björn Enqvist påpekar i sin del Hypnos finns redan i vården att om vi i vår
kommunikation gör patienten delaktig och att vi i framförallt det första mötet bekräftar
patienten så har vi använt oss av del av de instrument som innefattas i begreppet
hypnos. (endamålsenlig suggestion). Vidare gör författaren en mycket bra
beskrivning av hypnosens olika element. Här finns mycket att ta fasta på.
Vanligt språk för ovanligt stora förändringar-att tillämpa principer från klinisk
hypnos för resursaktivering i primärvården av Reinhild Draeger Muenkeger
delger oss tre utmärka exempel på vad vårdgivare i primärvården, genom att
använda rätt instrument i patientmötet, kan uträtta i dessa ”snorjourens” tidevarv. Ord
kan ibland behöva vägas på guldvåg för att undvika frustration hos såväl behandlare
som patient.
I kapitlet Hälsofrämjande kommunikation och hypnosinduktioner i samband
med akutmedicin och krislägen ger oss Rosanne Macke Alström många bra
exempel på hur vi bör handla när vi ska ta hand om en medmänniska i kris. Här som i
alla andra situationer har språket stor betydelse för utfallet av insatsen. Vi får här
som vilken medmänniska som helst något att lära som kan vara till nytta om vi skulle
behövas för en person i kris.
Att känna obehag och tillochmed lätt panik inför en tandläkarbehandling tycks vara
vanligt. Det handlar om olika grader av ångest och att denna affekt ökar smärtkänslig
het är ett fysiologiskt faktum. Hur man kan arbeta med olika grader av suggestion
och hypnos beskriver den erfarne psykoterapeuten och tandläkaren Nils Norrsell i
delen med rubriken Hypnosbaserad avslappning mot ångest i
behandlingssituationen. Här finns mycket att ta fasta på för odontologer.
En av förtjänsterna i denna bok är att så många olika professioner är representerade
med sina erfarenheter av bra kommunikation. Provtagning kan för många människor
betyda dysfunktionell stickrädsla. Kristina Nilsson biomedicinsk analytiker beskriver i
Samarbete, fantasi och nyfikenhet målande en dag på jobbet. Att hon även är
pedagog märker man tydligt.
Allmänläkaren kommer tillbaka via Elisabeth Perdotter som ger sina upplevelser titeln
På distriktsläkarmottagningen. Hur man kan med metaforer under hypnos hjälpa
patienter med långvarig smärta är speciellt intressant för oss som har erfarenhet av
hur svårt detta arbete kan vara. Utmärkta fallexempel presenteras. Pedagogik är
också en väsentlig del i detta svåra gebit. En förklaringsmodell till smärtan betyder i
de allra flesta fall mer för patienten en tjusig diagnos på latin.
Sedan blir det sjukgymnastens tur att beskriva sin bild av hälsofrämjande
kommunikation. Fysioterapeuten har en enastående möjlighet att nå sin patient i som
hel människa. Elina Flortjärn har valt rubriceringen Att använda ett hypnotiskt
kommunikationssätt för att främja läkning och fokuserar på ett salutogent
förhållningsätt mycket bra illustrerat i tre patientfall.
Den unge läkarens erfarenheter av patientmöten, såväl lyssnande till äldre kollegers
tillkortakommande, som egna reflektioner om vad som ger framgång i
kommunikationssituationen är givande. Doktorn är Adam Löfring och han väljer
rubriken Att bygga allians för att bidra till förändring. Han dikuterar även vad som
är verklig kompetens i läkaryrket.
Med mycket jordnära kliniska fall, där alla i vården torde känna igen sig, tar
sjuksköterskan Linda Nordh i sitt inlägg Transmedvetet bemötande i primärvården
upp fördelen med att ha tillgång till kunskaper om klinisk hypnos och transtillstånd.
Jag tror ingen kan ha invändningar mot detta.
Den kliniska psykologen Eva Eriksson Block ger oss en bra bild av hur transtillstånd
och hypnos kan hjälpa våra patienter till ett bättre liv. Mötets läkande förmåga, där
patientens egna resurser är det centrala. Att ta fram de egna styrkorna och ge
positiva motbilder i patientens undermedvetna kan lösa knutar. Följaktligen har Eva
valt att rubricera sitt utmärkta inlägg Hälsofrämjande kommunikation-att aktivera
hopp och resurser i vården.
Två odontologer tar upp främst tandvårdsrädslans dilemma. Aktivt lyssnande för
goda möten med hypnos som vägledning och Bemötande och hypnos inom
tandvården är Josefina Hansen respektive Ulf Lafveskans inlägg. Här uttrycker två
mycket kloka och kompetenta tandläkare en helhetssyn som är nyttig för den
odontologiska disciplinen. Inom tandvården är säkert kommunikationen många
gånger bristfällig och en hel del patienter med dentofobier har i hypnos en stor
möjlighet att komma över sin motvilja till tandvård.
Basil Finer behöver ingen vidare presentation. Han är en av veteranerna inom
suggestions- och hypnosbehandling. Han trycker på återkopplingens betydels i sitt
kapitel som han betitlat Hälsofrämjande kommunikation-att aktivera hopp och
resurser i vården av människor med smärtor. Illustrerande fall beskriver just detta.
Nu ha turen kommit till kuratorn, denna viktiga medarbetare i vårdsamarbetet kring
den, av ohälsa, drabbade patienten. Här delar Elisabeth Henriksson med sig av sina
egna erfarenheter av en djupt traumatisk händelse som skapat reflektion och
eftertanke till gagn i hennes egen arbetssituation. Resultatet har verkligen lett till
Hälsofrämjande kommunikation.
Den kloke prästen och psykoterapeuten Lars Christiansson kommer med ett inlägg
kallat Att återupprätta det mellanmänskliga. Han utveckklar empatin, det
medmänskliga i en religiös kontext.
Med Marte Meo-samspelets grammatik och utvecklingsstödjande
kommunikation i familjer. Rosanne Macke Alström, denna mycket kunniga
beteendevetare och psykoterapeut, redogör för den videobaserade
samspelsmodellen-Marte-Meo som främst är ett instrument för att förstärka
kommunikationen mellan förälder och barn. Ett utvecklingsstödjande samtal. Det är i
grund och botten ett salutogent förhållningssätt.
Vem stal mitt Sverige? som avslutar boken är en slagkraftig rubricering. Författare
är Anne Sjögren Sjuksköterska med många järn i elden. Här kan vi försöka sätta oss
in i hur utslagna människors värld kan te sig. Läs och begrunda och kom begrunda
rubriken! Det handlar om den odiskutabla rätten till vård som alla människor ska ha!
Denna appell passar bra in som avrundning i denna viktiga bok.
Det har varit en stor glädje och en berikande resa att läsa denna bok och få möjlighet
att presentera den på just vår hemsida där den verkligen hör hemma. Det är min
förhoppning att många av våra besökare tittar närmare på innehållet och skaffar
boken.
Anders Öster