Hälsofrämjande åtgärder och medarbetares hälsa inom kommunala

Cecilia Ljungblad
Hälsofrämjande åtgärder och
medarbetares hälsa inom kommunala
vård- och omsorgsorganisationer
syftar till att stärka människors egna möjligheter att
bibehålla/förbättra sin hälsa genom att skapa
stödjande miljöer/arenor och sammanhang i vilka
förbättringar av hälsan är möjliga
idén att se arbetsplatsen som en arena för
hälsofrämjande åtgärder lanserades i Ottawa Charter
for Health Promotion, och senare i Luxembourg
Declaration on Workplace Health Promotion
Hälsofrämjande arbete (health promotion)
Sjukfrånvaro/
sjuknärvaro
Hälsa
WHP
Modifierad från Shain & Kramer (2004)
Individuellt
hälsobeteende
& resurser
Socioekonomisk &
organisatorisk kontext
Organisering
av arbetet
Hälsofrämjande på arbetsplatser (WHP)
Arbetsmiljöutbildning
Medarbetarenkät
Hälsoprofilbedömning
Livsstilsinriktad
rådgivning
Friskvård
Stresshantering
Medicinsk hälsokontroll
Individuell
arbetsanpassning
Individinriktad WHP
WHP
Trivsel i arbetsgrupp
Rollkonflikter
Socialt klimat
Ledarskap
Psykosocial arbetsmiljö:
Preventionsprogram
Nätverk för arbetsgivare
Lokala hälsoprojekt
WHP samordnare
Hälsoambassadörer
Organisationsinriktad WHP
Mer kunskap behövs som
underlag för hälsofrämjande
åtgärder på arbetsplatsen
sjukfrånvaro innebär stora kostnader, både för den
enskilda individen & för samhället
vård- och omsorgspersonal:
en av de största yrkesgrupperna
har hög prevalens av sjukfrånvaro
Problemformulering
5
Delstudierna hade syfte att undersöka samband mellan:
I. WHP (rapporterad av medarbetare) och hälsa samt sjukfrånvaro
II. WHP (rapporterad av arbetsgivare) och hälsa
III. WHP (rapporterad av beslutsfattare) och prospektiv långtidssjukfrånvaro
IV. WHP (rapporterad av medarbetare) och sjuknärvaro
att få fördjupad kunskap om samband mellan
hälsofrämjande åtgärder på arbetsplatser och
anställdas hälsa, sjukfrånvaro, och sjuknärvaro i
kommunala vård- och omsorgsorganisationer
SYFTE
Enkät till
arbetsgivare
Enkät till
medarbetare
Enkät till
medarbetare
Register
Data
Organisation
(n=60)
Organisation
(n=60)
Studieobjekt
Tvärsnitt
Tvärsnitt
STUDIE II
Design
STUDIE I
METOD - design
Register
Enkät till
medarbetare
Enkät till
beslutsfattare
Organisation
(n=60)
Prospektiv
STUDIE III
Enkät till
medarbetare
Individ
(n=8082)
Tvärsnitt
STUDIE IV
Enkätdata
- 15,871 medarbetare
(n=9270/n=8082)
- 60 förvaltningschefer
(n=60)
- 416 beslutsfattare
(n=283)
Årlig kommunal incidens av
sjukfrånvaro >90 dagar (2007-2012)
Inkomstnivå
Arbetslöshetsnivå
Antal invånare
- de 60 organisationerna:
Ålder
Kön
Sjukfrånvaro
Registerdata
- samtliga individer:
METOD – datainsamling i
60 kommunala vård- och omsorgsorganisationer:
45,6% / 50,6% Gymnasium
ca 86% Undersköterskor och
vårdbiträden
Utbildningsnivå (vanligast)
Yrkesgrupp (vanligast)
7%
Män
48 år
93%
Kvinnor
Studiegrupp (n=9270/8082)
Ålder (m)
Kön
METOD – Studiegrupp
7657
832
282
183
75
80
161
15-30
31-60
61-120
121-180
181-270
271-365
Frekvens
(n=9270)
0-14
Dagar
Studiegruppen – sjukfrånvaro 2006
RESULTAT
1,7
0,9
0,8
2,0
3,0
9,0
82,6
%
Studiegrupp
(n=9270)
43
279
1817
4528
1582
1021
Självskattad
hälsa
Mycket dålig
Ganska dålig
Någorlunda
Ganska bra
Mycket bra
Saknas
11,0
17,1
48,8
19,6
3,0
0,5
%
84
1533
4403
1760
265
37
Studiegrupp
(n=8082)
Studiegruppen - självskattad hälsa
1,0
19,0
54,5
21,8
3,3
0,5
%
Arbetsmiljöutbildning
Medarbetarenkät
Friskvård
Individuell arbetsanpassning
Stresshantering
Hälsoprofilbedömning
Medicinsk hälsokontroll
Livsstilsinriktad rådgivning
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90 100
Erbjudits och utnyttjat
Erbjudits men ej utnyttjat
Hälsofrämjande åtgärder till individer
Studie I
På organisatorisk nivå:
Individinriktade hälsofrämjande åtgärder
tillhandahölls oftare än organisationsinriktade
hälsofrämjande åtgärder
Positivt samband mellan tillhandahållande av
individinriktade hälsofrämjande åtgärder
(hälsoprofilbedömning, friskvård, medicinsk
hälsokontroll) och bättre självskattad hälsa
Positivt samband mellan tillhandahållande av
organisationsinriktade hälsofrämjande åtgärder
(lokala hälsofrämjande projekt, samordnare för det
hälsofrämjande arbetet) och bättre självskattad hälsa
Studie II
På organisatorisk nivå:
Svagt positivt samband mellan tillhandahållande av
organisationsinriktad hälsofrämjande åtgärd
(preventionsprogram) och lägre incidens av
långtidssjukfrånvaro (>90 dagar) efter fyra år
(R²=6.2%; p=0.03)
Studie III
0
20
40
60
80
100
0-1 gånger
2-5 gånger
> 5 gånger
Sjuknärvaro de senaste 12
månaderna
Studie IV
WHP
Hälsoprofilbedömning
Friskvård
OR (CI)
0.81 (0.68-0.97)
0.76 (0.64-0.90)
Vanligaste orsakerna till sjuknärvaro var ekonomiska
skäl (67%) samt lojalitet med kollegor (65%)
Studie IV
Svaga/måttliga samband mellan
tillhandahållande eller utnyttjande av
hälsofrämjande åtgärder (WHP), både individoch/eller organisationsinriktade, och:
lägre nivåer av dålig självskattad hälsa
lägre framtida incidens av
långtidssjukfrånvaro
lägre risk för sjuknärvaro
bland anställda inom kommunala vård- och
omsorgsorganisationer.
Slutsats