Aggregera och agera

Anders Thorén
Aggregera och agera
–rekommendation till anpassad
hållbarhetsklassning av Brf Viva
Examensarbete 50 YH-poäng
Miljöspecialist Byggnader
Datum:
Handledare:
14-06-05
Charlotta Szczepanowski
KYH Yrkeshögskola
www.kyh.se
Anders Thorén
Aggregera och agera
-rekommendation till anpassad
hållbarhetsklassning av Brf Viva
Examensarbete 50 YH-poäng
Miljöspecialist Byggnader
Datum:
Handledare:
14-06-05
Charlotta Szczepanowski
2
Sammanfattning
I ett inledande citat av Carl-Johan Engström, vid Delegationen för hållbara städer, efterlyses
praktiknära operationalisering av hållbarhetsbegreppet. Han är inte ensam om att undra över hur
allt prat om hållbarhet skall bli till konkret handling. Jag lyckades finna ett tema till mitt
examensarbete som kan definieras just så, praktiknära operationalisering av hållbarhetsbegreppet.
Riksbyggens forskningssamarbete Positive Footprint Housing, byggprojektet Brf Viva,
hållbarhetschefen Charlotta Szczepanowski, byggprojektledaren Anders C Johansson och
föreningssamordnaren Mats Nilstad gav mig tillsammans ett mycket spännande utgångsläge.
Uppdraget var en hållbarhetsklassningsplan på byggnadsnivå för byggprojektet Brf Viva, samt
denna skriftliga rapport som förklarar bakgrund, tillvägagångssätt och överväganden.
Jag satte därför följande mål för min rekommendation:
 Tillräckligt heltäckande för att kallas hållbarhetsklassning
 Tillräckligt reducerad för att vara hanterbar och kommunicerbar
 Tillräckligt allmängiltig för att vara relevant i andra projekt
 Tillräckligt färdig för att kunna användas i byggprojektet Brf Viva
Och med fokus på reell hållbarhetsnytta.
Min frågeställning blev hur en anpassad hållbarhetsklassning för Brf Viva skall se ut.
Jag kom fram till att det skall mycket till för att byta ut Miljöbyggnad som man arbetar med idag.
Vilket system man än tar behöver det kompletteras. Dess fokus på innemiljöfrågor fungerar väl
med Riksbyggens långsiktiga relation till de boende. Det är lätt att kommunicera till boende och
samhället, något som tycktes mig viktigare än att kunna jämföras på den internationella
marknaden. Systemet bedömdes dock behöva förstärkning i aspektområdena Energi och Material.
Dessutom behövde systemgränsen vidgas rejält för att ge en hållbarhetsklassning. Min analys av
behoven resulterade i åtta aspektkluster; Energi, Innemiljö, Material, Social hållbarhet, Mobilitet,
Ekosystem, Byggprocess samt Långsiktigt ansvar. Ett strategiskt val gjordes att i första hand
använda etablerade hanteringar. Det innebar att de var beprövade, lättare att kommunicera än
egna konstruktioner och att man kunde ge signaler till branschen om vad som behövs.
Att certifiera enligt flera system bedömdes vara kostnadsmässigt och arbetsmässigt ohållbart. Att
aktivt välja vilka hanteringar som behövdes för projektet gav bättre möjlighet att skapa en bra
helhet och startade en värdefull intern kunskapsprocessen. Jag bedömde det inte vara så viktigt
om hanteringarna kom från nyare eller äldre versioner av systemen, eller om de var avsedda för
byggnadsnivå eller stadsdelsnivå. Det viktigaste var träffsäkerhet, helheten och användbarheten.
Fyra faktorer antogs indikera hur framgångsrikt mitt arbete varit:
1.Viljan att använda rekommendationen.
2. Hanteringarnas relevans.
3. Hur väl det går att använda dem.
4. Vad det faktiska värdet hållbarhetsmässigt är.
De två första har besvarats positivt och resultatet för de följande två emotses med spänning.
3
Innehållsförteckning
1. Inledning
1.1. Bakgrund
1.2. Syfte och målsättning
1.3. Disposition
1.4. Problemformulering
1.5. Avgränsningar
1.6. Metod
1.6.1. Processkiss
1.6.2. Hur vet jag då om jag lyckats?
2. Genomförandet
2.1. Vad är en anpassad hållbarhetsklassning på byggnadsnivå?
2.2. Varför genomföra en anpassad hållbarhetsklassning?
2.3. IPCC och byggbranschen
2.4. Så var skall då initiativet komma ifrån?
2.5. Vems är ansvaret?
2.6. Riksbyggen.
2.6.1. Kärnvärderingar
2.6.2. PFH/Brf Viva
2.6.3. Brf Viva
2.7. Att klassa
2.7.1. Klassningar
2.7.2. Granskas eller ej
2.8. Matriser
3. Resultat
3.1. Energi
3.2. Innemiljö
3.3. Material
3.4. Social hållbarhet
3.5. Mobilitet
3.6. Ekosystem
3.7. Byggprocess
3.8. Långsiktigt ansvar
4. Slutsats och möjlig vidareutveckling
5. Referenser
6. Bilaga
4
5
5
6
6
7
7
8
9
11
12
12
13
14
16
18
20
21
22
23
25
26
30
31
34
36
40
43
45
49
51
54
56
57
57
59
1. Inledning
”Operationalisering av hållbarhetsbegreppet – bort från retorik i riktning mot konkretion –
framstår som en av de viktigaste kunskapsutvecklingsfrågorna. Det gäller samtidigt att göra det
praktiknära” (Carl-Johan Engström . 2012, Hållbar stadsutveckling– hinder och möjligheter,
underlagsrapport till Delegationen för hållbara städer )
1.1. Bakgrund
Det pågår ett senkommet tillnyktrande på ganska bred front i världen. Hoten mot klimatet och
mot den sociala gemenskapen uppmärksammas på alla möjliga nivåer. Vi blir allt fler som inser
att om vi inte styr om nu, kör vi rätt in i väggen snart.
Det vet man på politisk nivå. Men det krävs förhandlingar och långbänk. Och så skall man ju
väljas om. Man vet det också i forskarvärlden, men det stannar ofta vid ett mödosamt arbete med
att föra i bevis och finna åtgärder som man kan enas om. Och vi vet det runt middagsbord, men
är det inte kostnaden eller att utbudet saknas, så är det vad grannen gör eller vi tar det en annan
dag.
För att förstå och beskriva vad som behövs, talas det alltmer om resilience, samhällelig och
ekologisk motståndskraft, resurshushållning, vagga till gravenperspektiv och hållbarhet. Det är
tankegångar som kommer kräva nya yrkesroller och ett annat sätt att se på verksamheter.
Detta examensarbete är mitt sista delmoment i utbildningen Miljöspecialist Byggnader, en tvåårig
utbildning vid KYH i Göteborg. Utbildningen har utformats utifrån de behov som identifierats av
ledningsgruppen, där representanter från Chalmers – Energi och miljö, WSP Group AB, SWECO
AB, Bengt Dahlgren AB, Aktea Energy AB, Hållbar utveckling väst och Göteborgs kommun
ingår.
I samband med att jag sökte plats för min andra LIA-kurs (Lärande I Arbete) och ett ämne för
mitt examensarbete, ville jag finna en aktör i byggbranschen som tog ett proaktivt grepp om
frågorna. Som vågade pröva nya vägar. En situation där man försökte arbeta med helheten, inte
bara energifrågor eller miljöfrågor, utan hållbarhet på bred front. Något som i sin tur förutsätter
öppenhet och tvärsektoriell samverkan.
Det var då jag, i sorlet på Fastighetsmässan på Elmia, hörde Byggprojektledare Anders
Johansson, från Riksbyggen, berätta om Positive Footprint Housing / Bostadsrättsföreningen
Viva (hädanefter oftast benämnt PFH / Brf Viva)
Anders, hållbarhetschefen Charlotta Szczepanowski och föreningssamordnaren Mats Nilstad har
haft just den öppenheten när de bjudit in mig att arbeta med dem. Och de har visat allvaret i
övertygelsen att förändring måste ske – nu!
5
1.2. Syfte och målsättning
Syftet med detta examensarbete är att fungera som teoretisk grund och arbetsgångsbeskrivning
för den separata rekommendation till anpassad hållbarhetsklassning för byggprojektet Brf Viva
som jag fått förtroendet att bidra med. Fokus för dessa två sammanlänkade delar är främst att
skapa en användbar, konkret rekommendation som stödjer välgenomtänkta handlingar, snarare än
att presentera en mer fullödig teoretisk rapport som riskerar att vara allt annat än praktiknära.
Alldeles oavsett hur väl jag kan formulera och underbygga ett moment i rekommendationen så är
det acceptansen och genomförbarheten som gör skillnad. De eventuella logiska brister och
eklektiska urval som detta fokus innebär har sin grund i övertygelsen att genomförda
hållbarhetsåtgärder är viktigare för branschen, och oss alla, än vattentäta teorier som inte sjösätts.
Det gäller att aggregera och agera.
Jag sätter därför följande mål för min rekommendation:




Tillräckligt heltäckande för att kallas hållbarhetsklassning
Tillräckligt reducerad för att vara hanterbar och kommunicerbar
Tillräckligt allmängiltig för att vara relevant i andra projekt
Tillräckligt färdig för att kunna användas i byggprojektet Brf Viva
Och med fokus på reell hållbarhetsnytta.
1.3. Disposition
Följande text inleds med en kort beskrivning av hur jag uppfattar problemet och följs av ganska
omfattande resonemang kring avgränsningar och begränsningar. I metodkapitlet beskriver jag hur
det problem jag formulerat kräver olika angreppssätt, snarare än en enhetlig metod och
presenterar en processkiss som visuellt illustrerar vad som skall göras. Kapitlet avslutas med hur
jag kan få en uppfattning om jag lyckats med mitt arbete.
Under rubriken genomförande ger jag en historik och teoretisk grund kring frågeställningen för
att klargöra utgångspunkter. Resonemang kring vad en hållbarhetsklassning är och varför och
vem som skall genomföra en sådan, följs av beskrivning av Riksbyggen och det specifika
projektet PFH/BrfViva.
Därefter följer ett allmänt resonemang om att klassa innan jag beskriver de certifieringssystem
och det märkningssystem som jag använt i mitt urval till anpassad hållbarhetsklassning av Brf
Viva. Efter en kort reflektion kring tredjepartsgranskningens betydelse övergår jag till att
beskriva de olika matriser som jag använt för att bearbetat mina material.
Slutligen presenteras mitt resultat i form av en summering av de hanteringar som jag valt. Efter
en inledande presentation av de åtta övergripande aspektkluster jag skapat, där jag beskriver
deras roll i helheten, listar jag de individuella hanteringarna under respektive aspektklusterrubrik.
I en del fall presenteras alternativa hanteringar.
6
Innehållet i resultatkapitlet är inte liktydigt med den faktiska rekommendation till anpassad
hållbarhetsklassning för Brf Viva, som jag lämnar över till Riksbyggen. Det är ett dokument som
tillhör dem, som är utformat för att fungera som en klassningsplan i processen kring projektet,
med mer betoning på vad som skall göras konkret och vem som gör vad.
1.4. Problemformulering
För att ta reda på hur man kan genomföra en hållbarhetsklassning på byggnadsnivå för Brf Viva
behöver jag förstå utgångsläget. Det gäller både hur saker fungerar konkret inom byggbranschen,
vilka Riksbyggen är och vill vara och hur hållbarhet ter sig som forskningsfält. Centralt blir
frågan om vad som behöver komma med för att spegla bredden av ett hållbarhetsanspråk.
Det rör sig inte om en statisk och färdig lista, utan mer en uppsättning viktiga aspekter valda
utifrån ett specifikt projekt. Så jag behöver känna projektet som skall vara hållbart.
För att inte tvingas börja från noll är det vidare bra att veta vilka redan etablerade hanteringssätt
som finns och vad av detta som kan nyttjas. Och vad som saknas och följaktligen behöver skapas.
Sist men inte minst behöver jag förstå att allt inte hinns med i arbetet med en 50-poängs uppsats.
Men jag kan ju försöka.
Min frågeställning blir därför hur en anpassad hållbarhetsklassning på byggnadsnivå för PFH /
Brf Viva skall se ut. Utgångsläget för arbetet är att det i dagsläget inte finns några färdiga system
för att hållbarhetsklassa i vidare bemärkelse, på byggnadsnivå.
1.5. Avgränsningar
Rekommendationen till anpassad hållbarhetsklassning av Brf Viva och denna rapport skall
hantera tillräckligt mycket för att för att vara trovärdig som hållbarhetsklassning. Det ställer krav
på både övergripande helikoptervy och bevarad detaljskärpa. Uppdragets karaktär gör arbetsfältet
näst intill obegränsat, vilket innebär att en del avgränsningarna kommer i djupled.
Det är uppenbart att rekommendationen kommer ha sina brister, inte minst vad gäller djupare
lager av information kring hanteringar av delmoment, där exempelvis referenser till diverse
standarder, beräkningsprogram mm görs. En sådan fördjupning kommer behöva ske under
processen med att genomföra hållbarhetsklassningen, i takt med att hanteringarna blir aktuella
och berörda aktörer kommer in i processen.
Den första avgränsningen jag tvingas till är att avstå från fördjupad, metodologisk stringens. De
prövande angreppssätten och processerna i arbetet kräver adaptiv dynamik och det studerade
fältet inkluderar väsensskilda diskurser. Min kontextanpassade metodik beskrivs i metodkapitlet,
men kontentan är att jag fått välja bort användandet av en enda, vetenskapligt kvalitetssäkrad,
metod.
7
Den andra avgränsningen är att jag utöver handledarsamtal och mötesdeltagande, till stor del
bygger arbetet på kunskapsinhämtning från mötesdeltagande, skriftliga källor och egen
reflektion. Det har varit högintressanta sammanhang jag bjudits in till och jag har haft ett avgjort
privilegium som kunnat arbeta i brytpunkten mellan hållbarhetschefens Charlottas strategiska
tänk, byggprojektledaren Anders behov av konkretion och föreningssamordnarens Mats
förankring i historik och boendeperspektiv. Samtidigt har sammanhangen präglats av effektiv
tidsanvändning och därmed mindre utrymme att fritt filosofera och ställa trevande frågor.
Istället har jag observerat, lyssnat och plöjt igenom stora mängder skriftlig information. I studiet
av Riksbyggen som organisation, PFH och Brf Viva har RIO, Riksbyggens intranet och en
omfattande dropbox kring byggprojektet och det forskningssamarbete det kommer ur, varit
viktiga källor. Dessa kan av naturliga skäl inte göras fritt tillgängliga för mina läsare.
I fråga om klassningssystemen har jag studerat deras egna manualer samt litteratur och externa
rapporter om dessa system. I frågor om hållbarhetsbegreppet och allmän teori har också många
olikartade skriftliga källor anlitats. Möjligheterna till fördjupat kunskapsinhämtande direkt från
initierade aktörer har alltså varit mer begränsat. Ibland också för att det som skall besvaras ännu
inte formulerats som en fråga.
Vidare har jag fått välja ut några av klassningssystemen. Urvalet motiveras i metodkapitlet, men
innebär oavsett en avgränsning som påverkar arbetets räckvidd. Extra vikt har lagts vid vad som
går att omvandla i praktiskt genomförande, och inte vid att göra en bedömning av vilket
klassningssystem som är bäst.
En hållbarhetsklassning på byggnadsnivå har inte samma systemgräns som vanligtvis används i
svensk byggbransch. Det sker mer överlappning mellan vad som är byggherrens ansvar och vad
som åligger de boende, kommunen, lagstiftaren, EU mm. I vissa frågor låter jag en gängse
uppfattning om rådighet avgöra, i andra vidgar jag fältet avsevärt. De bakomliggande
överväganden som ligger till grund för gränsdragningen beskrivs summariskt.
1.6. Metod
Denna process är tvärsektoriell och syntesbaserad. Kunskaperna har många olika riktningar,
ursprung och nivåer. Och de skall smältas samman i något användbart. Min utgångspunkt har
varit att hållbarhetsarbete kräver öppenhet och ödmjuk nyfikenhet. Området är för stort att
greppa, kommer ha ett ständigt skiftande sammansättning och innehåller mängder av
tolkningslager, målkonflikter och maktaspekter.
Därför har jag försökt anlägga ett helhetsperspektiv som samtidigt har en tydlig förankring i de
konkreta verksamhetsdetaljerna. Lösningarna kan vara temporära i sin konstruktion och
bristfälliga i sitt innehåll, men förhoppningsvis är de möjliga att använda, kommunicera och
problematisera.
Arbetet har byggt på en mycket bred kunskapsinhämtning, som ”trattats ned” via komparativt,
strukturerat arbete med matriser, samt via urval baserade på mer kvalitativ processer, som försök
8
till syntetisering av skilda diskurser och visualisering via bilder. Jag har försökt vara uppmärksam
på min roll som medskapande subjekt och att varje val innebär att något annat väljs bort. Och ju
svårare det är att få med en aspekt som är viktig för hållbarheten, ju större risk att det ständigt
läggs åt sidan och osynliggörs.
Då syftet varit att nå acceptans och användbarhet har jag alltmer sett det som strategiskt klokt att
premiera etablerade lösningar framför egna. Efter den inledande fasen där jag på mycket bred
front sökte impulser till allt vad som skulle kunna behöva finnas i klassningen, och hitta på
lösningar för hur det skulle hanteras, övergick jag till att mer relatera till sådant som är etablerat
och välkänt inom branschen.
Den eventuella platthet och de blinda fläckar som de etablerade hanteringarna uppvisar har jag
sökt komplettera via sammanfogandet av helheten. Det alltmer reducerade innehållet har prövats
med mina kontakter inom Riksbyggen och forskningssamarbetet PFH.
1.6.1. Processkiss
För att förstå arbetsfältet skapade jag en principskiss över processen. Den beskriver schematiskt
den sekvens från behov till kommunicerad och hanterad hållbarhet som skulle utforskas. I ett
flöde uppifrån och ner visar den först hur ett behov uppfattas, och formuleras till en aspekt som
begreppsliggörs.
Bild. Min processkiss för arbetet.
9
Här är det viktigt att inse att benämningarna är mänskliga, språkliga konstruktioner som mer eller
mindre fångar, och avgränsar, det som egentligen saknar sådan tillhörighet.
I samband med detta begreppsliggörande börjar också processen med att sortera in aspekterna i
den numera konventionella tankestrukturen kring tre hållbarhetsdimensioner, där grönt signalerar
ekologisk, orange social och blått ekonomisk hållbarhet. En abstraktion som hjälper oss att hålla
ordning, men som inte får missleda oss att tro att aspekterna är entydiga.
Nästa delmoment i processen är urvalet. Fälten med den röda färgen i bilden indikerar att det har
att göra med Riksbyggen. Urvalet görs här helt enkelt utifrån vad verksamheten består av,
projektets unika egenskaper och vilka aspekter som särskilt behöver hanteras. Det är också en
reducering som uppstår i processen med att överföra innehållet i aspektkluster, alltså att slå
samman relaterade aspekter till en mer hanterbar uppsättning variabler.
Nästa röda fält är ett illustrativt axplock av de hanteringssätt som jag identifierat i Riksbyggen.
Aspektklustren skall här silas igenom ett så heltäckande nät som möjligt. Det är i detta fält som
nya öppningar för hantering av aspektklustren skall skapas. Verktygen som skall till kan
exempelvis plockas ur existerande klassningssystem.
Så kan hanteringen av aspekter, som i dagsläget nås via exempelvis verktyget för
ekosystemtjänster eller SundaHus-rutinen stödja kravuppfyllelsen i en hantering ur ett
certifieringssytem. Och så kan lösryckta hanteringar ur klassningssystem sprängas in i de
utrymmen som idag saknar bevakning.
På andra sidan projiceras då den kommunicerade hållbarheten. Här nås värdet, både i
bemärkelsen att behovet hanterats hållbart och ett mål uppnåtts, och i bemärkelsen att det finns en
tydlig bild av hur det gjorts, som kan visas upp och diskuteras.
Ett grundläggande beslut var att inte bestämma en arbetsmetodik för tidigt. Grundfrågeställning
och slutmål var tämligen tydliga. Jag antog dock att ett alltför tidigt val av form skulle låst
processen. Detta är ett explorativt arbetet, där även genomförandet är prövande och
experimentellt. En situation där helheten först måste skönjas innan man vet hur man rör sig i
landskapet.
Vi är nämligen bäst på att beskriva och mäta det vi redan känner, vilket gör att behovet att hitta
nya lösningar på komplexa och ibland osynliggjorda problem, hamnar i kläm. Genom en
prövande ansats, där perspektiven växlas, hinner innehållet bli synligt och en lämplig väg kan
visa sig.
Tanken att det skall finnas en bästa väg, ett rätt svar, i komplexa situationer, nåbar via en enhetlig
metod i händerna på endera part är idag ifrågasatt.
I Planning for complexity: An introduction to collaborative rationality, beskriver författarna
Innes och Booher hur komplexa stadsbyggnadsfrågor bäst finner sina lösningar via kollaborativa
kontinuerliga lärandeprocesser, där alla intressenter kommer till tals, har något att bidra med för
10
att lära känna varandras behov, snarare än att komma överens om gemensamma värderingar och
mål.
De ser en trend där linjära, professionaliserade beslutsprocesser ersätts av samverkan där
alternativ och konsekvenser prövas innan mål bestäms längre fram. Lokal- och lekmannakunskap
uppvärderas och experterkunskap blir en av många perspektiv i processer där okonventionella
metoder som exempelvis rollspel kan användas.
Att på ett individuellt plan försöka hålla flera perspektiv levande och förhålla sig till olika
begreppsapparater är både fruktbart och förvirrande. För min process blev det avgörande, då jag
på min handledare Charlottas Szczepanowskis inrådan började arbeta med matriser. Här fick jag
möjlighet att pröva olika sätt att bearbeta innehållets mångfacetterade massa.
Form och innehåll är starkt ömsesidiga. Varje uppställning i en matris, är ett påstående om
samband och beroendeförhållanden. Det kan både innebära ökad hanterbarhet och
osynliggörande. Rätt använt, med uppmärksamhet på dess begränsningar, så fungerar de som
tröskverk. Agnar sållas från vete när det matnyttiga kan separeras, även om ett och annat går
förlorat.
1.6.2. Hur vet jag då om jag lyckats?
En hel del frågeställningar är grundläggande i arbetet. Vad är hållbarhet? Vad måste ingå i ett
byggsammanhang för att kalla verksamheten hållbar?
Hur jobbar man med dessa frågor idag, i Riksbyggen och i samhället? Vad säger forskarvärlden
och politiken?
Vad är Riksbyggen som organisation, vad är Positive Footprint Housing och
bostadsrättsföreningen Viva? Vilka etablerade verktyg finns idag i exempelvis certifierings- och
märkningssystem? Vad har de för fördelar och användbara beståndsdelar?
Att uttömmande besvara bara någon av frågorna kan vara svårt. Att bedöma rekommendationens
relevans kan dock göras utifrån andra faktorer.
1. Viljan att använda rekommendationen.
Fokus är användbar nytta. Nyttan är här både det som processen med att ta fram
rekommendationen bidragit med och hur den sedan tas emot. Hållbarhetschefen Charlotta
Szczepanowski har under arbetets senare faser både uttryckt att processen inspirerat
kunskapsmässigt och talat om att arbetssättet för att ta fram rekommendationen skulle kunna bli
en modell för hur de vill arbeta framgent. Som respons från ett mycket kunnigt och profilerat
proffs, som just fått priset som årets hållbarhetschef och i ett projekt i det hållbara byggandets
framkant är det väldigt uppmuntrande. Samtidigt kommer ju mycket av facit ligga i
genomförandefasen.
2. Hanteringarnas relevans.
Här vilar urvalet på stark grund. De flesta hanteringarna hör till en etablerad kanon. De har
problematiserats och prövats vid många tillfällen och är välkända och respekterade. De har också
valts i en process där de vägts mot varandra och mot projektets unika egenskaper, i dialog med
11
mycket väl insatta personer. De hanteringar som jag skapat har inte samma tyngd, men är å andra
sidan sprungna ur specifika identifierade behov.
3. Hur väl det går att använda dem.
Här kommer den ständigt vakna blicken hos projektledaren Anders C Johansson, för hur det skall
landa i verkligheten, vara avgörande. Det är ju i stor utsträckning han och leverantörer och
entreprenörer han möter som skall efterleva kraven. Och i de olika delarna som involverar dialog
och de boendes roll kommer förstås föreningssamordnaren Mats Nilstad in.
Hur det okonventionella sättet att nyttja systemen och själva konstruktionen av
hållbarhetsklassning på byggnadsnivå, uppfattas av medarbetare och branschen är en del av
användbarhetsbedömningen. Att klassa är ju en handling som syftar till att kommunicera och föra
dialog om ett innehåll. Om ingen förstår vad man säger, eller det uppfattas som oseriöst är det ett
nederlag.
4. Vad det faktiska värdet hållbarhetsmässigt är.
Denna summering kan ju inte göras på länge än och kommer ha en hel del felkällor om den görs.
Här ligger dock huvudsyftet med allt hållbarhetsarbete. Och det finns i processen ett moment av
”learning by doing” som kan ge användbar erfarenhet kring vad som fungerar.
2. Genomförandet
2.1. Vad är en anpassad hållbarhetsklassning på byggnadsnivå?
Kortfattat så finns i dagsläget ingen praxis för att hållbarhetsklassa på byggnadsnivå. Det finns i
viss mån hållbarhetsklassning av städer och stadsdelar, där konsekvenserna av byggnation ses
mer kontextuellt. Vad innebär byggnationen för arbetstillfällen, medborgarinflytande, allmänna
platser och habitat? Hur skall man kunna resa hållbart eller vad händer vid översvämningar? Det
finns också certifieringssystem som utifrån byggnadsnivå har moment som sträcker sig utanför
själva byggnaden.
Men definierar man hållbarhet som ett helhetsperspektiv över en byggnads inverkan, både i form
av resurser det tar i anspråk, livet som skall levas i miljön, projektets betydelse för
samhällsutvecklingen och hela livscykeln så finns ingen färdig lösning. Och i viss mån är den
kanske inte möjlig, för varje projekt har sina unika förutsättningar, varje aktör sin historia, varje
tid nya utmaningar.
Det är här anpassningen kommer in. I just detta fall motiveras den av att färdiga system inte finns
och att det som finns kanske kan anpassas för att sätta samman något som kan kallas
hållbarhetsklassning.
Men även om det kommer finnas färdiga system för ändamålet, så kommer behovet av
anpassning till det unika projektet kvarstå. Det blir helt enkelt inte bra om man måste arbeta med
hanteringar som inte är relevanta, eller om man missar viktiga delar, bara för att de inte finns i
just det systemet.
12
2.2. Varför genomföra en anpassad hållbarhetsklassning?
På samma sätt som behovet av att energiklassa byggnader till del ersatts av en bredare hantering i
miljöklassningssytemen, kan man tänka sig att det ökande intresset för att tala i termer av
hållbarhet på sikt kommer resultera i nya formaliserade system. Skälen till detta är många likväl
som svårigheterna och fördelarna.
Fördelarna med en hållbarhetsklassning kan i många delar antas vara de samma som dem för
miljöklassning. Ser man på vad källor som SGBC (Sweden Green Building Council) och boken
Grönt helt enkelt hänvisar till så kan man peka på följande fördelar:
















Synliggör miljöengagemang
Stärker varumärke
Enkelt att kommunicera för projektledare och företagsledning, internt och externt
Kan ge bättre lånevillkor eller skattereducering
Ökar finansiellt byggnadsvärde
Är ett effektiva verktyg för projektering och byggande
Ger bättre byggnadskvalitet, innemiljö och energiprestanda
Bättre resursanvändning
Mindre risk för köparen
Möjlighet till jämförelse
Konkurrensfördel och attraktionsvärde
Lägre förvaltningskostnader och driftskostnader
Ger möjlighet att inspirera andra
Driver kunskapsutveckling
Framtidssäkrar produkten
Ger positiva sekundära effekter på trivsel, hälsa och produktivitet
Inte minst handlar det om en intern process hos aktörerna. Något som händer med oss när vi
börjar arbeta med frågorna. Och i arbetet med indikatorer är det inte alltid vad den tros mäta som
är det viktiga.
”Indeed in many of the cases it was not the indicators themselves or the findings of the reports
that mattered the most. Rather, it was the learning and change among key players that took place
during the course of their development and the new shared meanings and changed discourses
(Innes, 1988a, 1990) that often made a critical difference. (Innes & Booher, 2000)
Särskilt värdefullt är det om indikatorerna valts ut för att de upplevs betydelsefulla av olika
aktörer, i just det sammanhanget. Bara det faktum att man lyfter upp frågan har ett värde i sig.
Samtidigt är det ofta en hel del att hålla reda på. En massa jobb som skall göras. Mängder av
dokumentation som skall genomföras, på ibland väldigt tillkrånglade sätt. Att använda ett
certifieringssystem kan ibland innebära svårförklarade krav med otydlig träffbild för ett specifikt
projekt. Det kan uppfattas som "greenwash" eller leda till havererade klassningar med tveksamt
värde. I bakgrunden ligger dock den största anledningen av dem alla för varför man skall använda
dem.
13
2.3. IPCC och byggbranschen
Med IPCCs senaste rapport fastslås ännu mer eftertryckligt att människan orsakar
temperaturökning och klimatkris. En ny färg, lila, fick introduceras för att innehållet i
illustrationen av riskerna skulle gå att kommunicera.
Bild. Ökade risk på grund av klimatförändring. Ur IPCC, 2014. Summary for policymakers, Working Group 2
Climate Change 2014: Impacts, Adaptation and Vulnerability
Och signalerna både hörs och syns allt mer.
”Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter
av växthusgaser i atmosfären, positiv strålningsdrivning, observerad uppvärmning samt via
förståelsen av klimatsystemet”.
”De flesta aspekter av klimatförändringen kommer att vara bestående under många århundraden
även om koldioxidutsläppen upphör. Detta innebär en omfattande intecknad klimatförändring
över flera århundraden som skapas av tidigare, nuvarande och framtida koldioxidutsläpp”.
(Rapport 6592, Naturvårdsverket. FN:s klimatpanel, Klimatförändringar 2013, Den
naturvetenskapliga grunden, sammanfattning för beslutsfattare.2013)
Så i stort sett råder idag konsensus om att det som händer är allt annat än hållbart, och att
konsekvenserna som hotar skulle innebära slutet på livet som vi känner det. Och det är inte bara
magnituden på den hotande katastrofen, utan också de saktfärdiga åtgärderna i det krympande
tidsfönstret, som förskräcker. Business as usual har blivit en farlig tanke.
Samtidigt beskrivs en värld med omfattande urbaniseringsprocess, med påföljande byggnation,
livsmönsterförändringar och energibehov.
14
”As of 2011, more than 52% of the global population lives in urban areas. In 2006, urban areas
accounted för 67-76% of energy use and 71-76% of energy-related CO2 emissions. By 2050, the
urban population is expected to increase to 5.6-7.1 billion, or 64-69% of world population”.
Ur IPCC, wg3,ar5 Summary for policymakers
”In 2010, the building sector (exklusive byggprocess, min not) accounted for around 32% final
energy use and 8.8 GtCO2 emissions, including direct and indirect emissions, with energy
demand projected to approximately double and CO2 emissions to increas by 50-150% by midcentury in baseline scenarios”.
Ur IPCC, wg3,ar5 Summary for policymakers
Men rapporten pekar också på hur denna process öppnar möjligheter. På många håll talas det idag
om denna stadens möjligheter, där närhet mellan boende, arbete, kultur och tjänster,
sammankopplade via miljövänlig kollektivtrafik, grönska med gång och cykelbanor, skapar goda
förutsättningar för ett hållbarare liv. Det är platser där resurser kan delas och inklusiva,
miljömedvetna livsstilar kan odlas.
Och vi vet alltmer om hur man kan bygga dessa städer resurseffektivt, för en långsiktigt låg
energianvändning, robust och människovänligt. Så det finns mycket som kan göras i de urbana
miljöerna.
Bild. Raworth-donut. Källa Oxfam. Asafe and just space for humanity. Kate Raworths vidareutveckling av den
illustration av de så kallad Planet boundries, urprungligen gjord av Rockström och 28 andra forskare, 2009.
15
Och det måste göras mycket, för det är inte bara det att vi inte skall överskrida de ”Planet
boundries” som Johan Rockström så målande beskrivit, utan även klara av de sociala och
mänskliga behov som the Raworth-donut lagt till. Alltså inte överskrida den yttre gränsen, vad
planeten tål, samtidigt som behoven i den inre cirkeln, människors behov inte sjunker under den
punkt då möjligheten till hållbart samhällsliv kollapsar.
”If urbanization continues unabated along its current path, it will present humanity, within a
generation, with social, health, and environmental challenges on a scale unprecedented in
human history.” (CSDH. 2008).
När den såkallade Marmotkommissionen använder så starka ord, så är det i hög grad den
okontrollerade urbaniseringen i fattiga länder som utgör det tydligaste problemet. Samtidigt så
har ökade skillnader i folkhälsa och livslängd noterats även i Sverige, tydligt synliga mellan
exempelvis olika stadsdelar i storstäderna.
Skillnader i arbetslöshet, inkomst- och utbildningsnivå, konsumtionsmönster, hälsotal, service,
boendestandard mm tycks sammanlänkade och ökar på ett sätt som hotar den sociala
sammanhållningen och möjligheten att samverka effektivt. Kommissionens kapitel kring
”Healthy Places Healthy People”, ”Market Responsibility” och ”Political Empowerment –
Inclusion And Voice” har stor relevans även i dagens Sverige
Och just urbaniseringen är enligt IPCC både en möjlig källa till problem och ett fenomen som
kan ge en arena för lösningar.
”The next two decades present a window of opportunity for mitigation in urban areas, as large
portion of the world’s urban areas will be developed during this period”. Ur IPCC, wg3,ar5
Summary for policymakers
Next two decades. Alla vuxna vet hur kort tidsrymd det är. Samma gäller miljömålen som
formuleras på olika håll. 2020. Det har ju snart varit och gått. 2030 och 2050 är inte heller så
långt borta. Oavsett om det är utfasning av allt fossilt bränsle i fordonsparken eller något annat
mål, så är det ökad förändringstakt som behövs på alla plan.
Det räcker inte att prata om vad en hållbarhetsklassning kan ha för fördelar, det handlar lika
mycket om vad som händer om inte alla som kan, gör så mycket de kan. Kanske mer än de idag
vet att de kan.
2.4. Så var skall då initiativet komma ifrån?
”Allthough most economic theory suggest that economy-wide policies for the singular objective
of mitigation would be more cost-effective than sector-specific policies, since AR4 (IPCCs fjärde
assessment report, min not)a growing number of studies has demonstrated that administrative and
political barriers may make economy-wide policies harder to design and implement than sectorspecific policies. The latter may be better suited to address barriers or market failures specific to
certain sectors, and may be bundled in packages of complementary policies”.
(IPCC, wg3,ar5 Summary for policymakers, sid 31)
16
För medan det förhandlas på bredden och tvären i världen, med FNs klimatkonferenser och EUs
klimat och energipaket, transnationellt, bilateralt och inom nationer, så händer för lite. Och det
handlar inte bara om att det kan vara svårt att enas. När väl ett mål har satts så skall någon göra
något på ett annat sätt för att nå målet. Och här är det inte längre paneler, regeringar eller
kommunstyrelser som har bollen. Visst kan de skapa förutsättningar eller skärpa lagar, men det är
till stor del i företags och människor dagliga verksamhet som förändringsarbetet skall göras.
Den politiska och juridiska makten behövs för att sätta sämstanivån, exempelvis de bestämmelser
som reglerar vad som är straffbart. Men det är ett trögt arbete, med remissrundor, mycket
lobbyister, målkonflikter och hänsyn som skall tas. Det är ett arbete som uppenbart går för
långsamt. Här öppnar sig fältet för entreprenörer som ser behovet.
På samma gång som det kan handla om en genuin önskan att faktiskt rädda världen, så är det
också en marknad.
Att vara tidigt ute med att kunna hantera hållbarhet är inte bara ett sätt att förbereda sig för
förändringar som kommer behövas, oavsett om de orsakas av extremt skärpta regleringar från
politiskt håll eller som villkorslös anpassning till förändrat klimat. Det är också en möjlighet att
vara den som kan infria politikens löften och målsättningar.
Om Göteborgs stad skall ha en chans att nå i närheten av sina miljömål behöver många andra
parter göra jobbet åt dem, eller oss. Om en aktör i det läget erbjuder sig att ta ett rejält kliv framåt
i hållbarhetsarbetet, ta ansvar långt utöver det vanliga, ja då syns det i totalsummorna för
måluppfyllelse.
Men det är inte helt lätt att ta täten och röra om i grytan. Alla vill inte samma sak samtidigt.
”Strong barriers, such as split incentives (e.g.,tenants and builders), fragmented markets and
inadequate access to information and financing, hinder the market-based uptake of cost-effective
opportunities”. (IPCC, wg3,ar5 Summary for policymakers)
Motsättningarna finns mellan olika yrkeskategorier och intressenter som inte förstår varandras
språk och prioriteringar. Och tillvaron är ju full av målkonflikter. Utvecklingsprocesser hindras i
the circle of blame, där efterfrågan tycks saknas för att ingen tycks vilja tillverka, för att ingen
vill investera i det som ingen efterfrågar. Marknaden är inte självreglerande rationell, eller så har
den inte alla nödvändiga delar med i kalkylen.
För det finns en hel del att vinna på hållbarhet, utöver att rädda världen.
”A three- to five-fold difference in energy use has been shown for provision of similar buildingrelated energy service levels in buildings. For developed countries, scenarios indicate that
lifestyle and behavioural changes could reduce energy demand by up to 20% in the short term
and by up to 50% of present levels by mid-century”. (IPCC, wg3,ar5 Summary for policymakers)
17
Naturvårdsverket beskriver målkonflikter och synergier i Samhälle,system och miljöstyrning. En
diskussion om synergier, konflikter och hållbarhet i miljöarbetet, Rapport 5266, mars 2003
De pekar på målkonflikter som att delmål inom begränsad klimatpåverkan, ingen övergödning,
grundvatten av god kvalitet gynnas av begränsat byggande, samtidigt som mål som
bostadsförsörjning och balanserad regional utveckling gynnas av mer byggande. Sett utifrån
synergier ger bättre bostadsförsörjning genom tätare bebyggelse, mindre utsläpp genom färre
resor. Billigare bostäder genom energieffektivitet ger mindre energiåtgång och därmed mindre
utsläpp.
Delegationen för hållbara städer och andra aktörer har målande beskrivit vad som står att vinna.
Mångfunktionella städer där boende, arbete och service paras med mötesplatser, kultur och
restauranger. En plats för möten, samtal, tillit, där goda beteenden uppmuntras och dåliga spiraler
bryts. Det är helt enkelt sådant som de flesta kan skriva under på, men det är samtidigt något som
inte uppstår av sig självt.
2.5. Vems är ansvaret?
”En organisation har ett ansvar för den påverkan som kommer sig av beslut och aktiviteter som
den har formell och/eller de facto-kontroll över (de facto-kontroll avser situationer där en
organisation har möjlighet att diktera beslut och aktiviteter hos en annan part, även om den inte
har rättslig eller formell befogenhet att göra det). Den typen av påverkan kan vara omfattande.
Förutom att vara ansvarig för sina egna beslut och aktiviteter, kan en organisation i vissa
situationer, ha förmågan att inverka på beteendet hos organisationer/aktörer som den har relation
till. Sådana situationer kan anses falla inom en organisations inflytandesfär.” (SS-ISO
26000:2010, 5.2.3 Socialt ansvarstagande och organisationens inflytandesfär)
Tanken att det inte bara är den egna kärnverksamheten som vi har ansvar för, utan även de kedjor
av händelser som just vår verksamhet orsakar, har genomgripande implikationer. Denna etiska
ståndpunkt står i kontrast till aktörer som tycker att det räcker att den egna verksamheten inte
bevisats bryta mot gällande lagstiftning. Och den ifrågasätts också.
”Istället för att bara maximera sin egen vinst inom lagens ramar uppmanas företag att behandla
sina intressenter på ett sätt som inte är motiverat av vinstintresset. Detta är en ädel tanke, om det
inte vore så att det grundläggande incitamentet för att starta och driva företag är just att uppfylla
sitt egenintresse. Att göra avkall på detta är ett grundskott mot själva företagandet.”
(Rönnegard, D. Lönsamt ansvarstagande: Företagens sociala ansvar och strategier för win-winCSR. 2010)
Rönnegard förtydligar i en not att hänsyn till intressenterna ofta krävs för att gagna egenintresset
eftersom det rör sig om frivilliga samarbeten. Det hela blir lite som frågan om altruism eller
egoism, där den osjälviska handlingen kan förklaras som en annan form av egenintresse.
Det finns sedan några årtionden tillbaka en stark tilltro till en påstådd ekonomisk rationalitet, till
en självreglerande fri marknad. Parallellt växer ropen på avsevärt hårdare reglering från
lagstiftare och politiker för att inte vi skall köra in i den där väggen.
18
Klart är att det pågår en omvärdering i delar av det ekonomiska tänkandet, där försök att plocka
in värden från sociala dimensioner och ekosystemtjänster i kalkylerna, paras med mer
grundläggande ifrågasättanden av exempelvis den annars så eftertraktade tillväxten som något
positivt eller ens potentiellt hållbart.
”Frågan om ekonomisk tillväxt och god miljö är förenliga är förstås central men ännu
obesvarad..” (Rapport 5266, Naturvårdverket. 2003)
Det finns också mer boendespecifika ekonomiska problematiker som måste hanteras.
Riksbyggens bostadspolitiska expert Lotta Jaensson, m.fl. belyser i
Bostaden är lösningen - En helhetssyn på bostadsfrågan, Del 1, den så kallade omvända
förmögenhetsöverföringen:
”Historiskt har hushållens förmögenhetsbildning till stor del skett genom värdetillväxt i ägda
bostäder. Under nuvarande förutsättningar är det svårt för många hushåll att få tillträde till
marknaden för ägda bostäder och därmed få del i den förmögenhetsbildningen. Det är också svårt
för nytillkommande på bostadsmarknaden att kvalificera sig för ett förstahandskontrakt vilket
leder till betydligt högre boendekostnader på andrahandsmarknaden. Det får den paradoxala
konsekvensen att nya grupper som inte anses ha betalningsförmåga därmed stängs ute från de
lägre kostnaderna på den ordinarie bostadsmarknaden för att istället betala betydligt
högre boendekostnader på andrahandsmarknaden. Det innebär en långsiktig kapitalöverföring
från ekonomiskt svaga grupper till ekonomiskt starkare och redan etablerade grupper.”
Hon konstaterar att ”ungefär 80 procent av de unga vuxna saknar det kapital som krävs till
kontantinsats för att köpa en bostad i storstadsregionerna.”
Och för den som efterfrågar tillväxt konstateras att 25 % av tillväxtföretagen i Stockholm inte kan
rekrytera på grund av bostadsbrist. Det är en situation som strider mot åtaganden enligt den
europeiska sociala stadgan.
”För att trygga att den enskilde i praktiken kommer i åtnjutande av rätt till bostad, åtar sig
parterna att vidta åtgärder som syftar till (1) att främja tillgången till bostäder med rimlig
standard, (2) att förebygga och minska hemlösheten i syfte att successivt undanröja den, (3) att
göra bostäder ekonomiskt tillgängliga för personer som saknar tillräckliga medel.”
(Den europeiska sociala stadgan, artikel 31 – Rätt till bostad. 1998)
När Riksbyggen väljer att undersöka möjligheten att genomföra en anpassad hållbarhetsklassning
för projektet PFH/Brf Viva, så är det en tydlig markering av en uppfattning om ett vidgat
ansvarfält. Detta i sin tur har säkert många överlagrade förklaringar.
Det hänger ihop med en ideologisk grund, den kooperativa folkrörelsetanken. Drivkraften är helt
enkelt mer än att bara tjäna pengar. Det är kopplat till verksamhetens långsiktighet och relationen
till de boende. Det är ett proaktivt sätt att möta en framtida marknad i förändring. Det har
påkallats av uppmärksamheten kring klimatförändringarna som riskerar slå undan benen på allt
samhällsbyggande. Inte minst hänger det ihop med individuellt engagemang och insiktsfullhet
hos centrala medarbetare i organisationen.
Och det är en hoppingivande och viktig konkretisering av det samhälleliga sorl som uppstått
kring begreppet hållbarhet.
19
2.6. Riksbyggen.
Vad är det då som är specifikt för Riksbyggen? För att förstå värderingar och affärsidé får man ta
i beaktande ursprunget ur kooperativa idétradition, där honnörsorden är självhjälp, deltagande,
ömsesidighet, demokrati, jämlikhet, personligt ansvar, rättvisa, solidaritet, hederlighet, öppenhet,
socialt ansvar och omsorg om andra.
Det är ett sätt att samarbeta för att få bättre villkor och lösa problem, ofta som svar på brister och
ojämlika maktförhållanden i samhället eller på marknader.
Riksbyggen bildades 1940 av byggfacken inom LO, både för att råda bot på bostadsbrist och för
att skapa arbetstillfällen för sina medlemmar. Det fanns ett bostadssocialt perspektiv och man
ville påverka samhällsplaneringen och byggandet.
Det var en period då välfärdstaten just hade börjat byggas.
Den statliga kommittén Bostadssociala utredningen 1933-1947 markerar framväxten av en
bostadspolitik i Sverige och de första allmännyttiga bostadsföretagen bildades under perioden.
Den resulterade även i barnrikehusen, Bostadsstyrelsen, statliga lånebidrag mm.
Kooperativa bostadsföretag hade funnits sedan 1870-talet då man enligt självhjälpsprincipen
försökte hantera de snabbt växande städernas bostadsbrist, där låg standard parades med höga
hyror.
I likhet med HSB valde Riksbyggen en federativ organisation, med en byggande förening och
juridiskt självständiga bostadsrättsföreningar.
Under 40- och 50-talet skapades många allmännyttiga bostadsföretag, samägda av Riksbyggen,
HSB och kommunerna. I samband med Kommunreformen kring 1971-74 skapades större och
handlingskraftigare kommuner som inte längre behövde samäga sina bolag. Under en lång följd
av år var dessa allmännyttiga bolag hyresnormerande, samtidigt som de omfattades av den
kommunala självkostnadsprincipen, vilket höll nere bostadspriserna.
Detta upphörde 2011, då EUs konkurrenslagstiftning fick genomslag i form av Allbolagen, som
innebär att allmännyttan skall agera enligt affärsmässiga principer.
Andra viktiga skeden för Riksbyggen var att man 1958 införde bosparande. Efter
miljonprogramsåren nåddes i mitten av 70-talet en situation där bostadsbristen byggts bort. I
mitten av 80-talet pågick strider mot privatisering och för de kooperativa tankarna.
Vid 1990-talets mitt övergick finansiering av nyproduktion till att gå via den vanliga
kreditmarknaden och stora byggentreprenadföretag började verka som projektutvecklare. Det
blev en svår period för Riksbyggen och HSB.
När kreditmarknaden kollapsade 1992-93 införde Riksbyggen byggstopp, men vid
millennieskiftet hade bostadsmarknaden återhämtat sig.
20
2.6.1. Kärnvärderingar
För att få en bild av hur Riksbyggen tänker kring hållbarhet och byggande kan man titta på
Riksbyggenmodellen som man utvecklat tillsammans med Gehl architects.
Där betonar man synsättet Liv-Rum-Byggnad, där fokus kastats om till att utgå från livet som
skall levas på platsen, därefter rummen med stråk och mötesplatser och sist de byggnader som
skall placeras. Det pekar tydligt på en uttalad ambition om att se byggnaderna i en vidare kontext.
Det formuleras sex principer:
Utgå från människors livsmönster
Planera för service och funktioner
Tänk på miljöfrågorna från början
Ta vara på platsens alla möjligheter
Organisera privata och offentliga rum
Koppla samman området med omvärlden
I Planeten skall med, formuleras miljötänkandet inom Riksbyggens hållbarhetsarbete, och där
presenteras sju åtaganden:
1.Vi hjälper våra medlemmar till en hållbar livsstil.
2.Vi har ett tjänsteprogram som stödjer våra kunder mot en hållbar utveckling.
3.Våra bostadsprojekt är föredömen för hållbara boendemiljöer.
4.Vi har en målstyrd verksamhet med tydliga incitament att arbeta mer hållbart.
5.Vi har skapat förutsättningar och verktyg för att arbeta mer hållbart.
6.Alla inom Riksbyggen bidrar till att vi arbetar mer hållbart.
7.Vårt hållbarhetsarbete är känt bland kunder, medlemmar och medarbetar
Det finns en hel del dokument som jag studerat som i större eller mindre grad formulerar
hållbarhetstänkandet, såsom Riksbyggens plan för miljömässigt hållbar utveckling, Riksbyggens
Miljölaglista, Krav och föreskrifter, Miljömål i byggprojekt-Rutin, Riksbyggens plan för miljö
och kvalitet i byggprojekt och Brf Vivas egen: Riksbyggens program för hållbara bostäder i
projektet Dr Allards gata.
Men det mest banbrytande är arbetet med att ta fram egna verktyg för att hantera
hållbarhetsfrågorna, där principer, målsättningar och åtaganden skall landa i konkret handling.
Här finns det sedan en tid tillbaka implementerade analysverktyg för ekosystemtjänster som
tagits fram tillsammans med Sweco. Ett verktyg som enligt andra i branschen ligger tio år före i
utvecklingen.
Dess syfte är att bedöma ett markområdes hållbarhet utifrån ett ekosystemtjänst-perspektiv och se
hur den planerade byggaktiviteten kan komma att påverka dessa. Det används idag som
obligatoriskt beslutsunderlag vid markförvärv och kravnivån är att de negativa konsekvenserna
mer än vägs upp av positiva åtgärder. Om så inte är fallet skall inte Riksbyggen bygga där. Och
detta är alltså redan implementerat, med fullt stöd från ledningen.
21
Verktyget stödjer inventering av, poängsätter och föreslår åtgärder för en mängd aspekter som
odlingsbar mark, naturtillgångar, färskvatten, vattenreglering, mikroklimat, bindning av CO2,
upprätthållande av luftkvalitet, pollinering, biologisk kontroll, förebyggande av jorderosion,
habitat för arter, rekreation och estetiska värden, turism samt kulturmiljövärden.
Denna tidiga utvärdering är inte bara ett sätt att värna ekosystemtjänsterna, utan väntas också
besparar Riksbyggen både kostsamma kompensationsåtgärder i efterhand som kan uppkomma
vid dåligt vald mark och ovälkomna fläckar på anseendet.
Ett motsvarande analysverktyg för social hållbarhet är i det närmaste klart, som
tar upp fyra huvudområden kring att påverka i bostadsrättsförening, kollektiv nytta, samverkan
med omgivning samt rollen som samhällsutvecklare. Här är innehållet närmre knutet till
Riksbyggens specifika identitet och verksamhet, samtidigt som det inkluderar många av de frågor
som brukar dyka upp i diskussionen om vad social hållbarhet kräver.
Även rekommendation till anpassad hållbarhetsklassning av Brf Viva som här avhandlas är ett
försök att se hur man kommer nära det konkreta som skall göras, efter man formulerat varför det
skall göras tillräckligt många gånger. Vad är det då som skall hållbarhetsklassas?
2.6.2. PFH/Brf Viva
”Positive Footprint Housing® är Riksbyggens forsknings- och bostadsprojekt i samarbete med
Johanneberg Science Park, Chalmers, Göteborgs universitet och Göteborg Energi. Ett
forskningsprojekt och ett bostadsprojekt genomförs parallellt och blir början på ett långsiktigt
samarbete där forskare och studenter kan utvärdera de senaste resultaten i ett
fullskalelaboratorium. Syftet att skapa ett helhetstänkande kring hållbar bostads- och
stadsutveckling med människan i centrum.”
(Hemsida: http://www.riksbyggen.se/Om-Riksbyggen/Samhallsbyggare/Positive-FootprintHousing/ )
”Brf Viva är ett Positive Footprint Housing-projekt som genomförs i terrängen mellan Dr Allards
gata i Guldheden och Chalmers. Här har vi tillsammans med forskare och analytiker lagt en
vetenskaplig grund för det som ska bli Sveriges mest innovativa bostadsprojekt.”
(Hemsida: http://www.riksbyggen.se/Ny-Bostad/Aktuella-projekt/Vastra-gotaland/viva/OmProjektet/)
Å ena sidan har vi alltså ett forskningssamarbete, Positive Footprint Housing®, med ambitionen
att skapa en plattform för möten mellan akademi, samhälle och näringsliv i syfte att ta fram
kunskap kring hållbart boende och bostadsbyggande. Inom detta undersöks exempelvis hur
konstruktionstyper av betong respektive massivt trä påverkar miljöbelastning, hur värmelagring
kan användas, flexibilitet i bostäder, distansarbete, integrerade former för boenden, åldrande och
sjukvård mm.
Man vill utveckla kooperationen som idébärare för hållbart boenden och har ett starkt fokus på
social hållbarhet, där man samverkar med Björn Andersson, professor vid institutionen för socialt
arbete, vid Göteborgs universitet.
22
Bild. Riksbyggen. Samarbeten inom Positive Footprint Housing. 2014.
Och är det något som inte kommer med i detta projekt så blir det kanske i nästa. Det viktiga är
inte att göra allt som går utan skapa en helhet med ett så positivt fotavtryck som möjligt. För
tekniska julgranar som kräver hängiven driftspersonal, superisolering sprungen ur rymdteknologi
och oprövade konstruktionslösningar kan blir dyrköpt på flera sätt. Att samtidigt optimera
byggkostnader, prestanda, hållbarhetshänsyn och bebolighet kräver att man jämkar och
prioriterar.
2.6.3. Brf Viva
Sedan har vi byggprojektet Brf Viva. Det skall fungera som demonstrationsprojekt för arbetet
med PFH, vara en plats för fullskalelaboration, men också var ett hem för framtida boende. Här
skall en hel del av det som arbetats med inom PFH genomföras i praktiken. Gemensamma ytor
och resurser, plusenerginivå, energilager och solceller, odlingsytor, publika mötesplatser, ett
bilbefriat boende, utan privatbilar men med bilpool, leveransrum, elflakcyklar med mera.
23
Tomten som skall bebyggas ligger i Guldheden i Göteborg och är idag delvis en parkeringsplats,
utifrån vilken man sträcker sig in i Mossens parkområde, som i sin tur ansluter till
Chalmersområdet i Johanneberg. Påverkan på naturmiljöer i parkområdet minimeras genom att
byggnaderna, som kommer att ligga i en kraftig brant, står på pelare i grönområdet. Områden i
parken som omsluter byggnationen skall befästas som grönområden, för att hindra vidare
exploatering.
Närheten till Chalmersområdet har gjort att projektet ingår i betatest av BREEAM Communities
svenska anpassning, för att möjligtvis certifieras i stadsdelsutvecklingsprojektet Chalmers
Campus Johanneberg.
Bilder. Illustration av plats i guldheden för Brf Viva från projektets dropbox., samt bild ur programhandling.
En mängd hållbara val har gjorts i projektet, med stora ansträngningar kring dialogarbetet, med
att skapa värden för den omgivande stadsdelen, det privatbilsbefriade boendet, tillgängliga
mötesplatser och gångstråk som sammanlänkar mm
24
Bild. Illustration av öppen mötesplats i projektet Brf Viva från projektets dropbox. Programhandling.
Så goda tankar kring hållbarhet saknas inte. Arbetet med de egenutvecklade verktygen for
ekosystemtjänster och social hållbarhet lovar gott. Samtidigt kan arbetet behöva synliggöras och
problematiseras.
Den egna verksamheten och vad som faktiskt görs är det som styr hur hållbart det är, men
möjligheten att redovisa, synliggöra, diskutera och utveckla hållbarhetstänkandet gynnas av att
fler kontaktytor för tankarna finns.
2.7. Att klassa
I processen kring betatestet för BREEAM Communities blev det tydligt hur certifieringssystem
kan lyfta fram aspekter, som vare sig man redan arbetar med dem eller glömt bort dem, plötsligt
kräver att man tänker till igen och delar det med andra. Det här gör vi nog redan eller det här
kanske behöver stärkas. På det sättet kan certifieringssystemens aspekter ses som användbara
checklistor, oavsett om klassning faktiskt sker. Allt som man kan använda för att säkra
hållbarheten är intressant och det finns ett ganska stort utbud av mer eller mindre bra hanteringar
att tillgå. Frågan om relevans är central.
25
Sedan måste frågan om upphovsrätt vägas in. Certifieringar, klassningar och miljömärkningar är
ibland rent kommersiella verksamheter, men även när de har ideell grund så handlar det om
varumärken. Följaktligen finns det intresse av att skydda varumärket och få utdelning för nedlagt
arbete med att ta fram hanteringar, tabeller, verktyg, manualer mm. Det blir därför viktigt att vara
tydlig med skillnaden mellan att leva upp till samma krav som en känd hantering och att vara
klassad enligt samma hantering. Att jag valt begreppet anpassad hållbarhetsklassning är en
indikation på att det inte handlar om utfärdande av certifikat utan ett försök att uppnå en ”klass”.
Hårklyveri kan tyckas, men så länge inget anspråk görs på att vara certifierad eller miljömärkt
enligt ett system, så är ansträngningen att ändå leva upp till dess krav snarare att ses som en
erkännande av dess värde. Det kan därför argumenteras för att en sådan uppmärksamhet är en
form av gratis reklam för systemet.
I vissa fall kan hanteringarna vara resultatet av en närmast kollektiv process inom branschen, där
den ena hanteringen inspirerar den andra och utvecklas i kontakten med projekten och
samhällsdebatten. Graden av innovation är alltså inte alltid så stor. I de fall där mycket arbete
lagts ner på stöddokument och liknande kan det vara klokt att vara extra noga med erkänsla för
systemen.
Det är ändå fullt möjligt att denna rekommendation till anpassad hållbarhetsklassning kommer att
kritiseras för sin eklekticism och brist på respekt för systemen integritet, men som jag försökt
tydliggöra tidigare, så har vi inte tid att vara alltför fina i kanten. Vill man nå för projektet viktiga
frågor, inte har tid och råd att använda alla systemen, är den enda hållbara lösningen att härma
varandras goda idéer.
2.7.1. Klassningar
I sökandet efter lämpliga hanteringar har ett antal klassningssystem och verktyg konsulterats. De
som kommit att vara kvar i bedömningen är:
Miljöbyggnad
BREEAM Communities
BREEAM–SE
LEED BD+C, 2009, v3
LEED BD+C, NC, v4
LEED BD+C: Multifamily Midrise, v4
LEED ND, v4
Svanen
Jag kommer nu att i sagda ordning ge en kort presentation av systemen och deras här använda
versioner. Till detta lägger jag några generella reflektioner kring dem visavi mitt syfte. Det rör sig
här om syntetiserade bedömningar utifrån systemen, tänkta innehållsbehov för
hållbarhetsanspråket, Riksbyggens värderingar och PFH/Brf Vivas egenskaper.
26
Miljöbyggnad
Systemet är utvecklat utifrån svenska förhållanden av ByggaBoDialogen (2003 – 2009) som var
ett samarbete mellan företag, kommuner och regeringen för att verka för en hållbar bygg- och
fastighetssektor.
Det ses som enkelt och kostnadseffektivt och ger en relevant miljöbedömning av både nya och
befintliga byggnader. Kopplingen till svenska bygg- och myndighetsregler samt svensk
byggpraxis, underlättar användningen.
Kostnad för att klassa med systemet är storleksberoende och ligger mellan 4000 och 30000
kronor. Utöver detta får man räkna med att ju högre nivå som eftersträvas, ju högre blir
kostnaderna för extraarbete, administration och vad gäller material, byggtekniska och
installationsmässiga lösningar. Detta gäller dock alla system.
SGBCs senaste publicerade notering, 2014-03-31, anger 1149 registrerade och certifierade
byggnader i Sverige. På kort tid har systemet blivit dominerande i Sverige och växer stadigt.
Miljöbyggnad bedömer områdena energi, innemiljö och material. Systemet byggs upp av 16
indikatorer med aggregering av bedömningsresultat för nivåerna Brons, Silver och Guld. Brons
kan förenklat ses som grundnivå i närheten av BBR eller liknande, Silver utgör en betydande
förbättring och Guld ligger i närheten av bästa rimliga branschstandard. Dessutom finns
bedömningen Klassad, som innebär att grundkrav inte nås.
Systemgränsen skulle kunna beskrivas som satt till byggnaden som sådan, med smärre
kompletteringar genom verifierande brukarenkäter och indirekt kring energins miljöklass mm.
Särskild tyngd ligger vid innemiljöfrågor.
En egenkontrollfunktion blev obligatorisk 1 mars 2014 .
SGBC rekommenderar att en certifierad miljöbyggsamordnare utbildad i Miljöbyggnad anlitas
vid klassning.
I grundförutsättningarna för min rekommendation ingår att Riksbyggen redan har en relation till
Miljöbyggnad, då det är krav på att klassa med nivå Silver för alla nya projekt. Detta innebär att
organisationen har en viss förkunskap om systemets syfte och handhavande. Även om man inte
arbetat strukturerat med inhouse-kompetens i organisationen, så har man växande erfarenhet och
förmåga att integrera systemet med verksamheten.
Detta gör att det skall finnas starka motiv till att byta ut systemet mot ett annat. Vilket system
som används i grunden är inte helt avgörande, då en större eller mindre komplettering ändå
behövs för att det skall fungera som hållbarhetsklassning.
Att behålla Miljöbyggnad som det grundläggande, tredjepartsgranskade systemet blir därför min
utgångspunkt. Ett annat motiv till detta val är den pedagogiskt sett relativa lättfattlighet som
hänger ihop med ursprunget i svensk byggtradition. Att stärka bevakningen av
hållbarhetsaspekter är den viktigaste funktionen, men möjligheten att kommunicera det man gör,
internt och externt, är en viktig komponent i detta. Ett system med mer främmande standarder
27
och oförklarliga val av aspekter kan göra att helheten får mindre acceptans och den interna
kunskapsprocessen uteblir.
Kommunicerbarhet handlar också om målgrupp. Att genomföra en klassning som kan jämföras
på en internationell fastighetsmarknad antas i mina val inte väga lika tungt som att kunna
kommunicera hållbarhet till boendespekulanter och samhället, för en aktör som Riksbyggen.
Slutligen finns det en uppenbar koppling mellan Riksbyggens långsiktiga relation med de boende
och Miljöbyggnads starka betoning av innemiljö.
BREEAM
BREEAM (BRE Environmental Assessment Method) är utvecklat och administrerat av BRE, ett
tidigare statligt brittiskt institut som nu ägs av branschaktörer. Det är det mest använda
miljöcertifieringssystemet i världen och anger på hemsidan att mer än 250000 byggnader
certifierats i 50 länder. Kostnaden är storleksberoende och ligger kring 50000-100000 kronor
Antal registrerade och certifierade byggnader i Sverige var 2014-03-31 enligt SGBC 75 stycken
Systemet omfattar ett 50-tal kontrollpunkter i ett poängsystem.
BREEAM Communities är deras hållbarhetscertifieringssystem på stadsdelsnivå. Det stödjer
samverkan med olika sakägare i planeringsprocessen och har en hel del fokus på sociala frågor,
med krav på medborgardialog och mobilitetsfrågor.
Det finns två starka skäl till att i projektet Brf Viva förhålla sig till systemet. Brf Viva ingår i
samarbetet kring den planerade stadsdelsutvecklingen Chalmers Campus Johanneberg. Det är ett
av 20 projekt som gjort Betatest av den svenska versionen av BREEAM Communities, både för
att pröva dess funktionalitet och för att utröna om en sådan klassning skall genomföras för
projektet. Även om det fanns delar i den svenska versionen som behövde anpassas så fick jag vid
testet uppfattningen att parterna runt bordet var intresserade. Det kan alltså bli aktuellt att
använda systemet oavsett min rekommendation till anpassad hållbarhetsklassning för Brf Viva.
Det andra skälet är att det har många delar som rör den vidgade systemgräns som jag slutit mig
till att Riksbyggen vill arbeta med. En hållbarhetsklassning av en PFH-byggnad behöver hantera
mobilitetsfrågor, frågor om samverkan med omgivning, dialog och inklusion.
Många delar i BREEAM Communities har en flytande tillhörighet och funktionell elasticitet som
gör att de kan användas i projekt av olika skala. Det är helt enkelt möjligt att applicera på
enskilda byggnader såväl som på stadsdelnivå. Man kan hävda att det är fel att använda ett
hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar för en klassning på byggnadsnivå, men så länge
viktiga aspekthanteringar saknas för byggnadsnivån är sådan bokstavstro ohållbar.
BREEAM–SE.
SGBC har med BREEAM-SE gjort en version anpassad till svenska förhållanden som sedan
2013 är den som används på den svenska marknaden. Man kan med den ”certifiera byggnader på
svenska, enligt svenska regler och standarder, efter en internationellt erkänd metod.” Systemet
används för att certifiera kommersiella kontor och handelsfastigheter. Återigen har vi alltså ett
system som inte avsetts för ett projekt som Brf Viva.
28
Dock finns det delar i BREEAM–SE som rör gemensamma frågeställningar för byggbranschen.
Eftersom jag valt att plocka russin ur kakan och ta användbara delar ur helheten, kan också sådant
som har med andra typer av projekt att göra lämnas utanför. Det jag fallit för är kraftfulla
hanteringar av materialfrågor och byggprocessfrågor. Att manualen är på svenska och innehållet
anpassats gör inte valet svårare.
LEED
Kostnad storleksberoende 50000-100000 kronor
Antal registrerade och certifierade byggnader i Sverige, 14-03-31: 147
LEED har funnits sedan 1999 och är utvecklat och administrerat av U.S. Green Building Council.
Det är det internationellt mest kända klassningssystemet, har anpassade versioner för olika
byggnader och kan användas i projekterings-, driftstadiet och för befintlig byggnad. Systemet kan
anpassas till svenska förhållanden via så kallade ACPs (Alternative Compliance Paths).
LEED BD+C, 2009, v3 eller 2009 LEED Building Design and Construction (BD+C) håller på
att ersättas av en ny version. Och så kommer det att vara. Nya versioner och uppdaterat innehåll
kommer att dyka upp i alla system. Detta gör att olika kravnivåer och prioriteringar kommer att
leva parallellt, genom att byggnader certifierats vid olika tidpunkt, eller för att man genom
anmälan låst projektet till en rådande version i förväg.
Man kan lockas att tro att den senaste versionen är den bästa. Det är nog ofta fallet, men det
kommer också hända att bra hanteringar går förlorade. Kanske blir de del i en sammantagen
bedömning, förändras i kraven på grund av branschtryck eller faller bort för att ge plats åt någon
högre prioriterad fråga. Men då jag inte letar efter ett optimalt system, utan efter bra hanteringar
av hållbarhetsaspekter kan åtminstone de senare versionerna av systemen vara intressanta. De är
aktuella nog för att branschen skall känna dem.
LEED BD+C: Multifamily Midrise, v4 är en nyare variant än föregående system och självfallet
värd att granska inför urvalet.
LEED ND, v4
LEED Neighborhood development är deras motsvarighet till BREEAM Communities. Det
erbjuder också innehåll kring den vidgade systemgräns för Brf Viva, som jag nämnt. I likhet med
andra LEED-system ger den dock en hel del huvudbry kring amerikanska standarder och
prioriteringar som sänker dess attraktionsvärde något.
Svanen
Nordens officiella miljömärkning, i Sverige administrerad av icke vinstdrivande Miljömärkning
Sverige AB. Har funnits sedan 1989 och finansieras genom anslag från regeringen och avgifter
från företag som har svanenmärkta varor eller tjänster. Från 2010 omfattar Svanen-märkningen
även flerbostadshus och det är ett välkänt miljömärke som är lätt att kommunicera.
Vid granskning av kriteriedokumentet framstod sektionen om material som det mest centrala,
samtidigt som mycket annat hanteras minst lika bra i klassningssystemen. Valet mellan att
använda kriterierna för material och på så sätt stärka hållbarheten men inte få tillgång till märket
å ena sidan, och att lägga till de inte för märkvärdiga övriga delarna och miljömärka projektet, är
svårt. För att gynna den ekonomiska hållbarheten i projektet lutar jag dock åt det första
29
alternativet. Att få en materialhantering på Svanens ambitiösa nivå är önskvärt, både för att
materialdelen i Miljöbyggnad saknar Svanens tyngd, men också för att det ger en säkrare
innemiljö vad gäller emissioner, nanopartiklar mm
2.7.2. Granskas eller ej
Här kan det vara på sin plats att beröra frågan om värdet av en tredjepartsgranskning av det man
gör. För det är fortfarande det man gör som är det centrala, inte om det har en stämpel. Det kan
absolut argumenteras för att tredjepartsgranskningen bidrar till att göra arbetet jämförbart med
andras.
Detta är dock i viss mån förrädiskt, dels för att uppnåendet av en kravnivå för ett projekt kan
innebära en helt annat resultat hållbarhetsmässigt än i ett annat projekt med andra förhållanden.
Vidare har flera system möjligheten att anpassa innehållet, genom valbara inslag eller nationell
eller regional anpassning.
En annan fördel med granskningen är att man inte kommer undan med alltför godtyckliga
tolkningar. Samtidigt kan processen kring att uttolka manualernas hantering vara en viktig del i
den interna process hos aktören som klassningen kan innebära. Här får man vara uppmärksam på
riskerna som ligger i att lämna över för mycket av arbetet i externa konsulters och bedömares
vana händer. Att på flera nivåer i verksamheten förstå varför aspekten hanteras, och hur det
kopplar till det man gör, är lite av poängen.
Betydelsen av att arbeta med en hantering för Riksbyggen har mycket att göra med vad den
startar för processer inom verksamheten. Medvetenhet ökar, rutiner skärps och saker görs helt
enkelt på andra sätt. Betydelsen de har kommunicerade via hållbarhetsklassningen är i viss mån
en annan. Här spelar trovärdighet och verifierbarhet större roll. En rangordning av värdet av olika
hanteringar sett från omgivningens perspektiv, från den trovärdigaste till den mest svårvärderade
antas enligt följande trappa:






Tredjepartsgranskat vedertaget klassningssystem
Moment ut klassningssystem egengranskat
Annan känd metod/standard externt granskad
Dito egengranskat
Eget verktyg eller lösningar publikt och verifierbart
Dito internt
För att utvärdera vilka behov som behövde bevakas och hanteringar som var relevanta för Brf
Viva använde jag ett antal matriser. Den stora och något oformliga kunskapsmassa som jag
samlat på mig kunde med hjälp av dessa sorteras och jämföras. Deras olika utformning belyser en
viktig del i arbetets utveckling.
30
2.8. Matriser
Första matrisen
Inkluderade följande kolumner:
Vilka aspekter
Var i RB
Krav
Hantering
Kommentar
Fas
I denna första matris sammanställde jag 120 aspekter inom social, ekologisk och ekonomisk
hållbarhet. Urvalet av aspekter var mitt eget, delvis extraherade ur Riksbyggens dokument,
klassningssystemen, genomförda stadsdelsutvecklingsprojekt med hållbarhetsanspråk, en mängd
andra källor och egna antaganden. I första kolumnen, Vilka aspekter, listades de 120 aspekterna
sorterade under respektive hållbarhetsfält, det ekologiska, social och ekonomiska. Nästa kolumn,
Var i RB, angav specifika och mer generella kopplingar till policydokument, kravspecifikationer,
rutiner och målangivelser inom Riksbyggen, varpå följde en kolumn med vilka krav som ställdes.
En uppställning av möjliga angreppssätt följde i kolumnen Hantering, med påföljande
kolumnerna Kommentar och Fas.
Avsikten var att få en bild av hur och i vilken grad verksamheten hanterar frågorna idag.
Resultatet var en blandning av högt och lågt, konkreta detaljer och allomfattande ambitioner. Ett
klokt krav att alla badkars och duschblandare placeras i nivå för att kunna bytas ut mot varandra
och övergripande hållbarhetsprinciper kunde exempelvis båda kopplas till resurseffektivitet.
Sammanställningen gav en bild av verksamheten, men pekade inte så mycket framåt, kring hur
frågorna skulle tas vidare. Blotta antalet aspekter skapade viss utmattning och ofokus.
Matrisen är dock värdefull att återvända till, dels för att påminna sig om aspekterna som behöver
bevakas, dess relevans visavi Riksbyggens tänkande och för att se hur min rekommendation av
anpassad hållbarhetsklassning bidrar.
Andra matrisen
Inkluderade följande kolumner:
Bevakad hållbarhetsaspekt
Klassning
Orsak
Krav
Aktivitet
Samt några kolumner med kopplingar till miljömål och lagstiftning
Innehöll 51 aspekter delvis utifrån formulerade kärnvärden, portalkrav och beslut i RB. Bland de
listade hållbarhetsaspekterna återfanns nu de 15 aktuella aspekterna ur Miljöbyggnad, då jag i
processen tagit beslutet att utgå från detta system som bas. Kolumnerna med kopplingar till
miljömål och lagstiftning var intressant både som ett pedagogiskt underlag och som källa till
31
konkret påvisbara argument vid diskussioner kring markanvisning eller liknande. I de följande
matriserna lämnades detta spår för att behålla fokus och hinna klart, men med dem i minnet för
en eventuell senare komplettering.
Tredje matrisen
Kolumnerna i denna matris var:
Aspektkluster
Hanteringsverktyg
Nivå
Metod
Orsak
Not
I den första kolumnen sammanställde jag 16 aspektkluster, varav de tre första var samma som
Miljöbyggnads aspektområden, nämligen Energi, Innemiljö och Material. Därpå följde
Samverkan, Mobilitet, Ekosystem, Livsstil, Inflytande, Inklusivitet, Problemlösning,
Kunskapsutveckling, Arbetsmiljö, Byggprocess, Ekonomisk påverkan, Marknadsansvar och
Design.
Här började jag koppla aspektklustren till hanteringar som rangordnades. Högst placerades
tredjepartsgranskad certifiering i erkänt klassningssystem, följt av utvalda delar ur andra
etablerade system, därpå andra kända verktyg och till sist egna lösningar. Jag hade därmed gjort
ett tydligt strategiskt val att ge användningen av beprövade hanteringssätt en framträdande roll.
Fjärde matrisen
Kolumnerna var:
Aspektkluster
Hanteringsverktyg
Nivå
Metod
Orsak
Not
Detta var en mer reducerad variant där aspektområden från Miljöbyggnad; energi, innemiljö och
material, kompletterades med hanteringar som stärker dessa områden, samt fem områden som
vidgar systemgränsen till att omfatta det som Riksbyggen kan anses ha som sitt ansvarsområde.
Dessa fem var Social hållbarhet, Mobilitet, Ekosystem, Byggprocess och Långsiktigt ansvar
Energi valdes för att det i likhet med andra system finns i Miljöbyggnad. Betydelsen är
fundamental för hållbarhet och förslag till stärkning av innehållet togs fram. Innemiljö kommer
också från Miljöbyggnad, men är också en återspegling av centrala värderingar i Riksbyggen. Det
långa perspektivet och omsorgen om de boende måste värnas, så även här laborerade jag med
förstärkningsmoment.
Material är det moment ur Miljöbyggnad där flest kompletteringar prövats i min matris. I ett
livscykelperspektiv där resurs och klimatfrågor ingår, med kanske 100 år av brukande och
framtida rivning och avfallshantering, krävs en kraftfullare styrning av materialfrågan.
32
Aspektklustret Social hållbarhet kan tyckas omöjligt stor. Mängder av ingående behov är
omvittnat svårmätta och frågorna för vem eller i vilken fas, infinner sig. Samtidigt måste den
med. Det går inte att ständigt säga att det är en av de viktigaste dimensionerna, men vi vet inte
hur vi skall hantera den, så vi lägger den åt sidan. Några saker går ändå att få med och några
döljer sig i andra aspektkluster.
Mobilitet är ett sådant kluster. En viktig del i möjligheten till hållbar livsstil, social interaktion,
ekonomisk utjämning, kultur- och naturupplevelse mm. Ekosystem är även det ett gigantiskt
område, men här finns fler hanteringsvägar etablerade. Aspektklustret Byggprocess ligger lite vid
sidan om. Det är en process som ofta hamnar hos en entreprenör och uppfattas vara avgränsad.
Samtidigt är det ofrånkomligt att se att varje byggherre har ett grundläggande ansvar i frågan.
Även om påverkan från denna del av livscykeln varit liten jämfört med brukandeperioden, så
innebär en bättre energi och miljöprestanda hos byggnaden att dess andel blir viktigare. Och vi
och vårt klot har inte råd att missa möjligheter.
Femte matrisen
Kolumnerna:
Krav
Ansvarig disciplin
Ramhandling
Kommentar
Mål
Frågor
Samma aspektkluster som föregående, men mallat efter hur en miljöklassningsplan kan se ut när
den används i byggprojekt.
Detta är den slutliga versionen avsedd att användas av projektledare och entreprenörer som en
hållbarhetsklassningsplan för Brf Viva. Här skall innehållet ta steget mot den
”operationalisering” som efterfrågas i det inledande citatet av Carl-Johan Engström.
Här är fokus hur det skall omsättas i handling, vem som har ansvar för vad, hur det skall förstås i
verksamhetskedjan av dess olika aktörer. Det kan också utgöra grunden för hur det skall
presenteras för samhället i stort och hur det skall kunna följas upp och jämföras. Kanske som
modell för hur Riksbyggen arbetar vidare.
Återvänder man så till de 120 aspekter som min första matris omfattade, så har förstås en hel del
fallit bort, men också en hel del som direkt eller mer indirekt fångats upp. Men som jag nämnt
tidigare så är det vad som görs som räknas.
Vi har sett en del projekt de senaste årtiondena som stuckit ut och varit duktiga på energiområdet
eller i stadsnära odling eller någon annan enskild aspekt. Hållbarhet som ett helhetsperspektiv
däremot är svårare att hitta.
Jag har sett en verksamhet som proaktivt utvecklar egna verktyg för att hantera hållbarhet i olika
dimensioner. En aktör som har långsiktighet och kooperation som en del i sin verksamhetsidé. En
33
hållbarhetschef, projektledare, föreningssamordnare, arbetsgrupp och medarbetare som vill
hållbarhet.
Det är här som det stora lasset för hållbarhet kommer att dras. Den anpassade
hållbarhetsklassningen för Brf Viva försöker täcka in så mycket som möjligt av detta. Som stöd
för verksamheten, som ett sätt att kommunicera vad man gör och ett sätt att säga till branschen
något om hur man ser på vad som måste göras.
3. Resultat
Genomgång av hanteringarna i rekommendationen med motivering
Den slutliga sammanvägningen av hållbarhetsaspekterna i aspektkluster resulterade i att jag valde
åtta teman, nämligen:
Energi
Innemiljö
Material
Social hållbarhet
Mobilitet
Ekosystem
Byggprocess
Långsiktigt ansvar
Bild. Aspektklustren med de valda hanteringarna i den reducerade rekommendationen.
Hållbarhetsklassningsplanen företes enbart efter överenskommelse med Riksbyggen
34
Det är ett urval baserat på Riksbyggen som byggherre, förvaltare och samhällsbyggare, och skulle
för en annan aktör eller för ett annat projekt kunna se annorlunda ut.
De tre förstnämnda ligger i linje med aspektområdena i Miljöbyggnad, men dess indikatorer
förstärks med fler hanteringar. Jag kallar min motsvarighet till aspektområde för aspektkluster
eller kluster för att förtydliga att det rör sig om min sammanfogning av delar.
Därpå följer fem kluster som vidgar systemgränsen för klassningen, för att ännu tydligare ta
steget från miljöklassning till hållbarhetsklassning på byggnadsnivå.
Energiområdet är centralt i de flesta systemen, inte minst Miljöbyggnad. I mitt kluster avgränsas
frågan till energikällorna, byggnaden och dess egenskaper under bruk. Energifrågan för
materialframställning och under byggprocessen återfinns i respektive kluster.
Innemiljöklustret byggs på Miljöbyggnads indikatorer. Indirekt påverkas innemiljön dock av den
betydligt skärpta hanteringen i materialklustret.
Materialklustret utgår från Miljöbyggnad, men lägger till ett antal hanteringar som stärker. En
betydligt noggrannare kontroll av detta område har bedömts vara viktig både för Brf Viva och
branschen i stort. Här finns som väl är andra hanteringar att tillgå. Förstärkningen består här både
av en striktare kontroll på byggvarorna inom den systemgräns som Miljöbyggnad har och genom
en vidgning till att omfatta materialframställning, livscykel och ansvarsfrågor.
Social hållbarhet är ett kluster som kan tyckas ohanterbart. Det kan hänvisas till svårigheter i att
avgränsa, förekomsten av målkonflikter, dess ideologiska anstrykning eller den omtalade
problematiken med att finna lämplig kvantifiering och mätbarhet. Samtidigt råder det närmaste
total konsensus om att det är en av samhällets viktigaste teman vad gäller hållbarhet. Istället för
att i en läpparnas bekännelse prata om det som centralt, bara för att överge frågorna när det skall
bli konkret, görs ett allvarligt ämnat försök att finna och skapa hanteringar. Här har främst
BREEAM Communities varit användbar, men kompletteringar via egna konstruktioner har
krävts.
Mobilitet är betydelsefull för social hållbarhet och livet som skall levas, för energifrågor mm.
Samtidigt är många av mobilitetsfrågorna ganska tydligt avgränsbara. Avstånd, stråk,
busshållplatser, tidtabeller, resmål, gång och cykelbanor mm går att mäta. I olika
klassningssystem finns användbara och nyttiga hanteringar. Mobilitet som kopplat till social
identitet, inklusion och trygghet berörs i klustret kring social hållbarhet.
Ekosystem är benämningen på det kluster som ser till de fundamentala frågorna om
ekosystemtjänster och ekologisk hållbarhet i en tid av klimatförändringar. Här ligger mycket av
grundförutsättningarna för all verksamhet. BREEAM Communities har varit den främsta källan
för hanteringar. Då betatest och påföljande utvärderingar gjorts för att anpassa systemet till
svenska förhållanden har jag utgått från både originalversionen och betatestmaterial.
Om den färdiga BREEAM Communities på svenska rätar ut en del frågetecken kring sättet att se
på byggprocessens organisation och olika parters rådighet, samt svenska motsvarigheter till
standarder och verktyg kan användas, kan det bli riktigt bra. Bevakning av utvecklingen
35
rekommenderas så att hanteringarna uppdateras vid förändring. För Brf Viva är användandet av
hanteringar ur systemet extra intressant då projektet kan bli aktuellt för klassning, som del i
stadsdelsutvecklingen Campus Johanneberg.
Byggprocess svarar mot tanken att en byggherre har det avgörande ansvaret för hållbarheten för
denna avgränsade process. Här spelar det inte någon roll om man bygger själv eller har en
totalentreprenör som i sin tur använder långa kedjor av underentreprenörer. Tidigare citerade de
facto-ansvar enligt ISO 26000 är tydligt. Att som byggherre ställa relevanta men långtgående
krav är av stor betydelse för hållbarheten i projektet.
I takt med att energiprestanda ökar för byggnaderna, växer den relativa andelen av
energianvändningen som byggprocessen och materialtillverkning står för. Avfallsfrågorna får
alltmer fokus i samhället och insikten om effektivitets-, arbetsmiljö- och resurshushållningsfrågor
kommer starkt i byggbranschen.
Långsiktigt ansvar är det enda klusterområde där jag inte funnit externa hanteringar att använda.
Jag tänker mig här självbilden och uppfattningen av den roll man har. Självfallet finns CSR, Due
diligence, Ethical Trading Initiative, Business Social Compliance Initiative osv, men en rimlig
granskning ryms helt enkelt inte inom ramen för detta arbete. Att formulera några hanteringar
signalerar att perspektivet finns med.
För ett livscykelbaserat helhetsperspektiv över hållbarhet behöver byggbranschen hjälp i en ofta
tidspressade och fraktionerad verksamhet, att hålla koll på de stora frågorna och långa
tidsperspektiven. Flera av dessa frågor är levande i Riksbyggen, tack vare dess kooperativa DNA,
den långsiktiga relationen till de boende och en viljeinrikting centralt. Att få med det i
hållbarhetsklassningen handlar om att göra det synligt och helheten just hel.
Här följer en listning av aspektklustren, med sina respektive hanteringar. Miljöbyggnad använder
ordningen indikator, aspekt och aspektområde, där indikatorn är det som skall hanteras eller
mätas. Indikatorn kan sedan vara liktydig med nästa nivå, aspekt, eller slås samman med andra
indikatorer till en aspekt. Dessa aggregeras sedan samman i de tre aspektområdena. När jag
använder ordet aspekt eller hantering motsvarar det indikatorn i den betydelse att det är det som
skall göras, mätas eller hanteras.
Det finns i dagsläget två versioner av min rekommendation, där den mer omfattande innehåller en
del hanteringar som täcker samma aspekter och några fler förslag till hanteringar som är allmänt
formulerade. I den andra versionen har antalet hanteringar reducerats och vissa konkreta förslag
till lösningar presenterats. De hanteringar nedan som inte finns med i den reducerade versionen
har detta angivet i högerkant vid dess benämning.
3.1. Energi
Miljöbyggnad
Köpt energi
Guld: <65% av kravet i BBR
”Syftet är att premiera byggnader som projekteras, utformas och byggs för låg energianvändning”
36
Aspekten köpt energi är viktig och målet för Brf Viva bör vara Guld. Samtidigt pågår i skrivande
stund fortfarande vägandet av olika lösningar, där exempelvis optimerande av
klimatskalsprestanda i viss utsträckning står mot exempelvis byggekonomi med påföljande
priseffekter eller minskat dagsljusinsläpp. Ambitionen är dock att skapa ett plusenergihus och
målet är Miljöbyggnad Guld i aspekten, vilket kommer nås.
Köpt energi säger dock i sig inget om hur mycket energi som används. En av vägarna till ett
plusenergihus är att låta en ganska normal energianvändning motsvaras av en omfattande egen
energiproduktion. Parat med energilagring och annan flexibilitet kan så plusenergi nås på
årsbasis. Och det är inte nödvändigtvis alltid det hållbaraste valet, att bygga med exempelvis
passivhusstandard, då det riskerar att bara vara enstaka demonstrationsobjekt som blir av i
dagsläget, med bibehållen bostadsbrist och höga kostnader som konsekvens.
En alltför hög omsättning av energi är dock problematisk. Om ett livscykelperspektiv på 100 år
anläggs får man fundera på vad som händer vid långvarigt avbrott i köpt energi pga
marknadsproblem, fallerande teknik, bristande förmåga/vilja att upprätthålla
installationsprestanda hos Brf, krig mm. Detta belyser behovet av kompletterande hantering.
Miljöbyggnad
Värmeeffektbehov
Guld: VFT ≤25 W/m2 Atemp vid DVUT
”Syftet är att premiera byggnader som projekteras, utformas och byggs så att behovet av tillförd
effekt för uppvärmning begränsas”
Värmeeffektbehov kompletterar köpt energi i så motto att belastningen momentant kommer med.
Det innebär att lösningar som värmelagring och smartgrid gynnas. Att nå så långt som möjligt i
denna fråga bidrar till en utjämning av belastningarna på nätet och bidrar till att begränsa den
möjliga energianvändningen.
Ett lägre effektbehov innebär att energiförsörjningssystemet kan vara mindre. Detta är också en
fördel då det under Peak load, alltså när belastningen på nätet är som störst, finns stor risk för att
mindre lämpliga energikällor används. Värmelagring och smartgrid ger möjlighet att styra om så
man kapar topparna på effektbehovet
Miljöbyggnad
Solvärmelasttal
Silver: 29 W/m2 golv
Guld: 18 W/m2 golv
”Syftet är att premiera byggnader som projekteras, utformas och byggs för att begränsa
solvärmetillskottet under den varma årstiden. Därmed minskar behovet av komfortkyla eller
olägenheter med övertemperatur”
I bostadssammanhang är komfortkyla ett misslyckande. Med ökade fönsterareor och täta och
välisolerade klimatskal finns dock risken för övertemperaturer. Var Brf Viva hamnar blir
avhängigt val som görs i stundande programskede, men Guld är förstås förhoppningen.
37
Miljöbyggnad
Energislag
Guld:
> 20% energi Kategori 1
eller
>50% Kategori 2 och <20% kategori 3
”Syftet är att premiera byggnader som i stor utsträckning använder energi som är förnybar, som
ger små utsläpp och lite avfall”.
Styrningen mot det syfte som anges skulle här kunna vara kraftfullare. Vid normal användning av
hushållsel och verksamhetsel med nordisk elmix, som inkluderar kärnkraft och kolkondenskraft,
och miljömässigt bra fjärrvärme och fastighetsel, nås GULD i Miljöbyggnad. Brf Viva kommer
att uppnå Guld, men får gärna prestera bättre än så. Här kan andra hanteringar bidra.
LEED BD+C, v3
(Ej i reducerade rekommendationen)
EA: Credit 2–On-site Renewable Energy
7+1p Exemplary: > 15% av energikostnad från egen förnyelsebar källa
Fotovoltaisk-, vindkraft, solvärme, geotermisk värme, geotermisk el, lågpåverkande vattenkraft,
våg-, tidvatten- och biobränsleelkraft. Bergvärme får ej medräknas. ANSI/ASHRAE/IESNA
Standard 90.1-2007 anger hur beräkning skall genomföras. Målet som skall nås för bästa nivå är
>15% av årlig energikostnad
Ett av behoven som inte täcks av Miljöbyggnad är att direkt premiera egen produktion av
förnybar energi. Man kan visserligen ifrågasätta om det alltid är hållbart att bygga egna
anläggningar, istället för att nyttja energi av bra miljöklass, producerad mer centraliserat. För
detta projekt gör jag dock bedömningen att det är en viktig aspekt. Dels bidrar det till en
framtidssäkring som ett livscykelperspektiv på 100 år kräver. Solcellerna i det här fallet kommer
förstås inte vara med så länge, men ett upprätthållande av egen produktion av förnybar energi är
viktigt för robustheten, om man tror att det under dessa 100 år kan uppstå förändrade
förhållanden. Vidare har det betydande pedagogiskt värde för ett projekt som vill synliggöra
hållbarhetslösningar, engagera och påverka livsstilsval mm.
Hanteringen är inte tagen från den senaste versionen av LEED, men då den inte finns med i
uppföljaren LEED BD+C: Multifamily midrise, v4, har jag valt att ta med den.
Att använda hanteringar utformade i andra kontexter, i detta fall den amerikanska, innebär ofta att
man får brottas med främmande standarder eller synsätt. Här anges den förnybara energikällans
andel av energin i % av energikostnaden. Principen att beräkna den framtida kostnaden för energi
utan solcellsproduktionen, för att sedan se hur mycket som kan kapas, ger i fallet med Brf Vivas
plusenergisituation långt över de 15% som ger full poäng och exemplarisk nivå. 100% är mer
troligt. Att använda hanteringen är en markering av att det är en viktig aspekt och att prestera
mycket bättre än bästanivån är en signal till systemen om hur deras krav står sig.
LEED ND: Plan, v4 Renewable energy production
Som föregående men med nivåerna 5% (1p) 12,5% (2p) 20% (3p)
38
En snarlik hantering återfinns i senaste LEED Neighbourhood Development. Bästanivån är här
satt till 20%. Det finns många möjliga argument för det ena eller det andra. LEED ND har ju en
strängare nivå och är en aktuell version, samtidigt som BD+C,v3 är avsett för byggnadsnivå och
till helt nyligen var det senaste. Det kan därför antas vara välkänt och beprövat. Min första
rekommendation är att redovisa kravuppfyllelse för båda, för att trycka på att aspekten gärna får
finnas på system för byggnadsnivå och signalera det ansvar man axlar för
stadsdelsutvecklingsperspektivet. I en reducerad alternativ version för hanteringar har jag valt
den senare, på grund av dess högre ambitionsnivå.
LEED BD+C, v3
EA: Credit 6- Green Power
Exemplary: 70% av el från förnybar källa på minst tvåårigt förnybart kontrakt. Appendix G ur
ANSI/ASHRAE/IESNA 90.1-2007
Återigen har den äldre versionen av LEED BD+C en hantering som fallit bort i den nya
versionen. Här handlar det om att en viss andel av elektriciteten skall vara från förnybar källa.
Problematiskt är att man formulerat kravet utifrån köpt el. Avsikten är antagligen att man vill
gynna leverantörer och handel med förnybar el, samtidigt som en bokstavstrogen tolkning av
kravet kan leda till att egenproducerad förnybar el motverkar kravuppfyllelse. Producerar och
använder man den mesta elen själv så kan andelen av total elanvändning, för den förnybara köpta
elen, aldrig bli hög. Såvida man inte ägnar sig åt bokföringsknep som att sälja och köpa tillbaka
samma el.
Konstruktionen med att total elanvändning är basjämförelse innebär att det finns ett tryck på att
inte använda egenproducerad el till uppvärmning eller liknande, utan att det överskott som
produceras går till nätet. Då kan det användas där behovet av högvärdig energi är störst.
Att jag väljer att ta med den beror också på att den belyser styrmedlet som ligger i att som
byggherre framförhandla ett prismässigt och miljömässigt bra kontrakt. Att tillhandahålla ett bra
utgångsläge, med förhoppningen om att man framgent skall fortsätta på inslagen väg. För Brf
Vivas vidkommande kommer bästanivån kräva extra uppmärksamhet, då man planerar mycket
hög egen produktion som till så stor del som möjligt används lokalt, eventuellt delvis lagrat i
batterilager. Men en kombination av att stora överskott säljs och att enbart 100% el från förnybar
källa återköps bör räcka.
Diverse egna krav
(Ej i reducerade rekommendationen)
Ett mål för lägsta klimatskalprestanda, individuell mätning, lufttäthet, energimärkta vitvaror,
snålspolande blandare, energisnål belysning, robusthet, peak loadstrategi, krishantering eller
omställningsflexibilitet är bara några i raden av krav som skulle kunna formuleras i en checklista
av valbara mål. Det kanske ses som något som ligger utanför klassningen, men en del i arbetet är
att synliggöra valen. Ser man på hur klassningssystemen lägger upp strukturen på sina
hanteringar så kan man tänka sig en lista med obligatoriska krav, sätt att överträffa dessa och ett
antal extra val som kan höja ”poängen”.
Förslag till utformning i reducerade rekommendationen:
39
Energi i PFH
Byggnaden projekteras för att klara Miljöbyggnad Guld, utan att tillgodoräkna stöd av
egenproducerad energi. Det genomsnittliga luftläckaget ska inte överstiga 0,3 l/s,m2, vid +50 Pa
tryckskillnad. Klimatskalet skall ha ett Umedel≤ 0,37 W/m2,K.
Det skall ha energimärkta vitvaror, snålspolande blandare och energisnål belysning.
Behovsstyrning skall vara utgångspunkt, där avvikelse motiveras, samt åskådliggöra
energianvändning för de boende på ett tydligt sätt.
Konstruktion och energisystem skall analyseras utifrån ett livscykelperspektiv om 100 år, där
robusthet, bidrag till belastning vid energimässig peak load, krishantering och
omställningsflexibilitet beaktas.
3.2. Innemiljö
Miljöbyggnad
Ljudmiljö
GULD: Ljudklass B samt
enligt SS 25267. Enkät
”Syftet är att premiera byggnader som projekteras, utformas och byggs för god ljudmiljö.”
Som i fallet med många av Miljöbyggnads innemiljöaspekter är de förhållandevis lätta att förstå
och motivera. Riksbyggen har stort intresse för innemiljöfrågorna och kommer att bevaka
indikatorerna. Jag kommer därför endast ytligt beröra hanteringarna.
Miljöbyggnad
Radon
GULD: Projektera för ≤ 50 Bq/m3.
”Syftet är att premiera byggnader som projekteras, utformas och byggs för låg radonhalt i
inomhusluften."
Mätning av markradon och åtgärder
Begränsad markkontakt och minimerad bearbetning av bergrund borde bidra. Täta borrhål för
bergvärme, genomföringar.
Miljöbyggnad
Ventilationsstandard
GULD: Projekterat för ≥
0,35 l/s per m2
”Syftet är att premiera byggnader som projekteras, utformas och byggs för god ventilation."
Åtgärder enligt bedömningskriterier
Miljöbyggnad
Kvävedioxid
Guld: Kvävedioxidhalt ≤20µg/m3 inomhus
40
"Syftet är att premiera byggnader med låg tillförsel av kvävedioxid via uteluften som är en
trafikrelaterad luftförorening."
Bedömning utifrån kartering av kommunalt luftvårdsförbund
Lite trafik och parkomgivning.
Lämpligt att betänka om luftintag mot park ökar filterförbrukning och allergenrisk vid
pollensäsong.
Miljöbyggnad
Fuktsäkerhet
GULD
”Syftet är att premiera byggnader som projekteras, utformas, byggs och förvaltas på ett sätt så att
risken för framtida fukt- och vattenskador minskar."
Aktuella branschregler följs för våtrum.
Fuktsäkerhetsprojektering utförs enligt Bygga F eller motsvarande.
Fuktmätningar i betong enligt RBK.
Fuktsäkerhetsarbete under hela byggprocessen, där diplomerad fuktsakkunnig skall anlitas av
Riksbyggen under projektering och bygge.Att totalentreprenör har fuktansvarig säkerställs.
Kopplar till frågan om byggprocess i fråga om väderskydd vid bygge och hantering av
byggmaterial. Trolig utrymmesbrist på byggarbetsplats ställer krav på effektiv planering av
leveranser och upplagsplatser. Strikta krav för flera avfallsfraktioner och bevarade grönområden
bidrar till utrymmesbrist.
Planera med utrymme mellan ledtider, då tidsbrist ofta ger bristfällig uttorkningsgrad och slarvigt
utförande. Branschen här dålig på att lära av ständiga misstag.
Miljöbyggnad
Termiskt klimat vinter
Silver: PPD<15% datorsimulering
Guld: PPD<10% och enkätundersökning visar att 80% av svarande brukare anger mycket bra, bra
eller acceptabelt
”Syftet är att premiera byggnader som projekteras, utformas och byggs för ett bra termiskt
inneklimat vintertid."
Beräkning med förenklad metod eller datorsimulering
Möjligheten till ökad temeraturvariation diskuteras. Svårt att förutse de kommande boendes
tolerens för fluktuationer i temperatur. Troligtvis är en del beredda på större variation då de ser
hållbarhetsnyttan. Hjälper om det finns möjlighet att själv styra, via minskade luftströmmar i
vistelsezon, lokal temperaturökning mm
Miljöbyggnad
Termiskt klimat sommar
SILVER: PPD < 15 %
Guld: PPD < 10 % samt enkät 80 % anger mycket bra, bra, acceptabelt
41
”Syftet är att premiera byggnader som projekteras, utformas och byggs för ett bra termiskt
inneklimat sommartid."
Beräkning med förenklad metod eller datorsimulering.
Hjälper om det finns möjlighet att själv styra, via öppningsbara fönster, reglage, avskärmning
mm.
Miljöbyggnad
Dagsljus
Silver: Fönsterglasandel, AF≥ 15%
eller
Dagsljusfaktor ≥ 1,2%
”Syftet är att premiera byggnader som projekteras, utformas och byggs för god tillgång till
dagsljus."
Beräkning med förenklad metod eller datorsimulering
Brf Viva har problem med att nå långt i Dagsljus. Klaras silver?
Om silver nås behövs "bara" enkät 80 % nöjda för att nå Guld. Brons skadligt för aggregeringen.
Omvittnat problematisk indikator i Miljöbyggnad. Syftet är avgjort gott och indikatorn har
säkerligen förhindrat många dåliga val. Konflikten med energifrågan finns där, men kanske kan
minska i takt med bättre U-värden och solavskärmningar. De kvalitativa egenskaperna är däremot
svårare. För det är inte så mycket x lux i en punkt i rummet, som ljusets riktningar, zonindelning,
läsningen av rummet, ytor och strukturer som skapar goda ljusförhållanden. Hur mycket god
arkitektur som hämmas av stelbenta dagsljusfaktorer vet jag inte, men det visar på riskerna med
klassningssystemens hanteringar. Det är det mätbara, ibland på bekostnad av det omätbara värdet,
som räknas.
Miljöbyggnad
Legionella
”Syftet är att premiera byggnader som projekteras, utformas och byggs för att minska risken för
tillväxt och spridning av legionellabakterier i och från tappvattensystem."
Åtgärder enligt bedömningskriterier. Följ Säker vatten
Undvik tillväxt och spridning av legionella
Svanen
Materialkrav
Kriteriedokument för Svanen, sid 14-20
(Ej i reducerade rekommendationen)
Denna hantering kommer att beskrivas närmare i följande kluster. Att den dubbelbokförs här som
en innemiljöhantering beror på att den bidrar till en miljö med mindre skadliga emissioner,
möjliga faror kring nanopartiklar mm. Valet att använda Svanen motiveras helt enkelt av båda
kluster.
42
3.3. Material
Miljöbyggnad
Dokumentation av byggvaror
Guld: E-N och Z (BSAB)
”Syftet är att premiera byggnader där byggvaror och byggnadsmaterial som byggs in
dokumenteras”
Hanteringen är ett viktigt element i ett hållbart byggande. Att i enlighet med kraven för Guld
dokumentera var, hur mycket och vilka material som finns i en byggnad är inte konstigare än att
ha innehållsdeklarationer på andra produkter. Vi vill veta vad vi omger oss med och kunna i
framtiden avlägsna sådant som inte är lämpligt.
Miljöbyggnad
Utfasning av farliga ämnen
Guld: Inga utfasningsämnen enligt KEMI i loggboken
”Syftet med indikatorn är att premiera byggnader med material och byggvaror som inte innehåller
ämnen med farliga egenskaper”
Hanteringen av farliga ämnen har ett brett spektrum i systemet. Från Brons där dokumentation
saknas och där man helt enkelt inte vet hur mycket man utsätts för genom att komma i kontakt
med bygnaden, till Guld där inga av de dokumenterade byggvarorna får innehålla sådana ämnen.
Miljöbyggnads hanteringar av materialområdet lämnar en hel del luckor visavi det som kan och
bör göras. I bästa fall dokumenteras mycket av byggvarorna och i dessa dokumenterade varor
finns inte listade utfasningsämnen enligt KEMI.
En del i förklaringen till att saker saknas är att man har ganska snäv systemgräns. Byggmaterialen
har ett ursprung, skapar olika miljöbelastning, energianvändning i tillverkning och transporter,
medför varierande arbetsförhållanden, skapar avfall och är helt enkelt en stor del i
hållbarhetsproblematiken för byggnader. Det är absolut ansvarsområden för en byggherre som
vill aggera hållbart. Sedan kan en del hanteras i aspektklustret material och annat hamnar i
exempelvis byggprocess.
BREEAM-SE
Mat 1-Materialval utifrån livscykelperspektiv
Altenativ 2. Värdering med verktyg för ”embodied CO2”, ”embodied energy” eller ”Carbon
footprint” utförs och projektgruppen påvisar hur det påverkat val (1 poäng) Nationellt accepterat
LCA-verktyg används för yttervägg, fönster, yttertak och bjälklag. Projektgruppen påvisar att det
påverkat val. 1 element=2p, 2 =3p, 3=4p, 4=4p+1p för exemplarisk nivå, innovation.
Den svenska versionen av BREEAM är ett stort steg framåt. Alla steg för att göra systemen
lättillgänliga och relevanta i vår kontext är välkommna. BREEAM-SE är avsett för kommersiella
kontor och fastigheter vilket gör att många hanteringar inte är intressanta i detta projekt. Så är
inte fallet med hanteringarna av material och byggprocess. Jag har gjort bedömningen att Mat 1Materialval utifrån livscykelperspektiv, går att använda för Brf Viva och att alternativen för
kontor och handel, nybyggnad är mest tillämpliga.
43
Om ytterväggar, fönster, yttertak och bjälklag bedöms med lämpligt LCA-verktyg och man kan
påvisa hur det påverkat val av utformning av alla byggnadselement nås maximala 4 poäng, samt
en innovationspoäng för exemplarisk nivå. I fallet med Brf Viva är LCA för dessa centrala
byggnadselement en viktig komponent i helhetsperspektivet på hållbarheten.
BREEAM-SE
Mat 5-Materialval utifrån ansvarsfull tillverkning och utvinning
Bevis för att 80% av relevanta material anskaffade på ansvarsfullt sätt. Använd tabell
Ansvarsfulla inköp och EMS-kriterier. Verktyg för ansvarsfulla inköp används. Trä får ej finnas i
CITES-listan (3 p). Vid 95% ansvarsfulla inköp av de material som ingår i relevanta
byggnadselement, erhålls innovationspoäng (+1 p)
I likhet med föregående hantering är även denna omfattande och arbetskrävande. Där den förra
täcker viktiga materials miljöpåverkan, pekar denna på ansvaret att veta hur de kommit till. I
första nivån skall man bevis att 80% av relevanta material anskaffats på ansvarsfullt sätt. Det
finns tabeller för Ansvarsfulla inköp och EMS-kriterier. Trä får inte finnas i CITES-listan . Vid
95% ansvarsfulla inköp av de material som ingår i relevanta byggnadselement, erhålls ett
innovationspoäng för exemplarisk nivå.
Materialhanteringarna i BREEAM-SE fyller mycket av de luckor som Miljöbyggnad har. De
känns på gränsen till övermäktiga, men utan att ha koll på det de hanterar är det tveksamt om man
verkligen kan uttala sig om projektets hållbarhet.
LEED BD+C, v3
MR: Credit 7-Certified Wood
Minst 50 % av virkeskostnad utgörs av FSC-certifierat virke. Minst bärande regelverk, lösvirke,
golv, undergolv, trädörrar och ytbehandlingar. Bara permanenta byggkomponenter. Kan även
inkludera temporära material under byggprocess.
Återigen har den äldre versionen något som nyare saknar. En konkret och handfast hanetring för
att minst 50 % av virkeskostnad skall utgöras av FSC-certifierat virke
Svanen
Materialkrav
Att Svanenmärka en byggnad är en ganska kostsam historia och stora delar av dess hanteringar
hamnar i skuggan av andra system. Så är inte fallet med sektionen om material. Att efterleva
Svanens materialkrav är en bra försäkring mot framtida sorger. Det som eftersträvas är inte i
första hand att Svanenmärka byggnaden, utan att efterleva samma stränga krav. Det skapar också
en utgångspunkt för överenskommelser med leverantörer och entreprenörer.
Om en byggnad skall Svanenmärkas gäller att kriteriedokumentets alla obligatoriska krav skall
uppfyllas och att minst 40% eller 9 utav 22 möjliga poäng uppnås. Ambitionsnivån bör vara
åtminstone samma vid Brf Vivas användning, alltså alla obligatoriska krav och minst 40% av de
materialrelaterade poängen. Då det finns 8 poäng blir 4 poäng minimum. Ett av kraven innebär
44
att poäng för Svanen eller EU-ecolabelprodukter kommer krävas med minst 10% i ett
produktområde som omfattas av dessa märkningar.
EPD
(Ej i reducerade rekommendationen)
”Internationella EPD®systemet, är ett informationssystem för att objektivt beskriva
miljöegenskaper hos varor och tjänster i ett livscykelperspektiv. Informationen redovisas i form
av miljövarudeklarationer (EPD:er). Dessa tas fram av företag och organisationer världen över
enligt standardiserade metoder vilket gör att det går att jämföra produkters miljöpåverkan med
varandra.” (Miljöstyrningsrådet. 2014. Hemsida)
Så beskriver Miljöstyrningsrådet sitt spännande system. I dagsläget finns för få av världens alla
varor och tjänster registrerade för att göra det riktigt användbart. Man noterade i dagarna 500
registrerade EPD:er. Men i takt med att det växer kommer möjligheten att få en tydlig och pålitlig
bild av exempelvis en byggnads totala miljöpåverkan att komma närmare. Om Brf Viva kan bidra
till denna utveckling genom att upprätta EPDer för ingående byggvaror är det betydelsefullt. Det
ger också en betryggande självkännedom.
Specifika egna krav
(Ej i reducerade rekommendationen)
Kan utformas som en list över vad som inte får användas, som Bisfenol, PVC och ftalater, Zink
och zinkföreningar, Koppar i tappvattensystem och tak/fasad,Tropiska träslag och
tryckimpregnerat, Gummiasfalt, konstgräs och lekutrustning innehållande PAH, Icke-europeisk
sten, Allergiframkallande material, Hallogeninnehållande el. Undvik spik och lim. Undvik
kompositer.
3.4.
Social hållbarhet
SKA, Social konsekvensanalys
(Ej i reducerade rekommendationen)
Göteborgs Stad har med social hållbarhet i fokus utvecklat tre verktyg, kunskapsbanken S2020,
Social konsekvensanalys (SKA) och Barnkonsekvensanalys (BKA). Riksbyggen använder dessa i
projekten.
Mycket talar emot att använda SKA inom ramen för denna klassning. Det är helt enkelt inget
klassningsverktyg, det vänder sig i första hand till handläggare i planprocessen och dess betydels
är främst att bidra till en kunskapsprocess hos aktörerna som genomför en SKA.
Samtidigt är de en viktig pusselbit i strävan efter social hållbarhet. Tanken är att ”klassningen”
består i en tredelad strukturering av arbetet med SKA. Första steget blir då att Social
konsekvensanalys utförs i projekteringsstadiet. Därefter dokumenteras erfarenheterna kring hur
resultatet påverkar utformning av projektet, både i fallet att SKA bekräftar val och då de ger
upphov till ändring. Slutligen så görs en utvärdering av vilka erfarenheter man kan dra av SKAprocessen när projektet är i bruk och erfarenhetsåterföring sker inför kommande projekt. Den
viktigaste delen i arbetet med SKA är som antytts att deltagarna startar en kunskapsprocess och
45
uppmärksammar samband i ett tidigt skede, men det kan finnas en hel del att vinna om det
därefter inte bara hamnar i byrålådan.
BKA, Barnkonsekvensanalys
(Ej i reducerade rekommendationen)
Följer samma modell som föregående hantering
I den reducerade rekommendationen har SKA och BKA lagts samman i en hantering:
SKA och BKA
Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys utförs i projekteringsstadiet. Erfarenheterna
kring hur resultatet påverkar utformning av projektet dokumenteras, både i fallet att SKA/BKA
bekräftar val och då de ger upphov till ändring. Utvärdering av vilka erfarenheter man kan dra av
SKA-processen och BKA-processen när projektet är i bruk. Erfarenhetsåterföring.
BREEAM Communities
GO01-Dialogplan
Samråd med representanter för lokalsamhälle och intressenter. Dialogplan i samråd med
kommunen i tidigt skede så att viktiga beslut kan påverkas. Planen innehåller tidslinje och metod
som visar i vilka skeden intressenter kan bidra, hur de hålls informerade om projektets
utveckling, när och hur feedback fås om hur bidrag beaktats. Det finns en namngiven person som
företräder bidragen och vilken metod som används för att nå grupper som är svåra att nå.
Dialogutformningens miniminivå nås enligt Compliance Notes (0 poäng)
Faciliterad dialogmetod används för att engagera i specifika frågor (1 poäng)
BREEAM Communities har ett batteri av hanteringar som känns meningsfulla för den sociala
hållbarheten i projektet Brf Viva. Som tidigare nämnt kan det också vara klokt att använda i
avvaktan på en eventuell klassning av Campus Johanneberg. Samtidigt skulle det vara dubbelt
intressant om en svensk version underlättar bedömningarna av kraven.
Projektet Brf Viva har varit mycket ambitiöst vad gäller dialog. Utöver sedvanlig planprocess har
fler öppna workshops hållits, kvalificerad forsning i social hållbarhet bedrivs, intressentdialoger
av olika slag har hållits och forum på facebook och hemsidor har skapats mm. Byråkratisk
formalism skulle enligt min mening vara det enda som hindrar måluppfyllelse i denna hantering.
BREEAM Communities
GO02 – Dialog och engagemang
GO01 Dialogplan används. Feedback.(0 p) Leder till förändring eller motiveras varför inte (1 p)
Designworkshop eller Charrette genomförs (2p)
En av stötestenarna med BREEAM Communities är att den delvis är som en babushkadocka, där
den ena hanteringen kräver en föregående osv. Det är en klok strategi om man vill skapa
samband, men försvårar förstås mitt ihopplockande. I första hand strävar jag efter att det skall gå
att uppfylla alla nödvändiga delar, men om det är någon lite egenhet som saknar relevans eller har
mer med brittisk byggpraxis att göra, anser jag att man kan ta sig vissa friheter. Fokus bör vara
det åsyftade målet och kan ”funktionskraven” garanteras på annat sätt än vad som föreskrivs så är
det acceptabelt.
46
BREEAM Communities
TM02-Trygga och attraktiva gaturum
(Ej i reducerade rekommendationen)
Transportbedömning och resplan används i gaturumsutformning. Hänsyn till existerande och
planerad byggnation samt öppna ytor. Utformning stödjer hållbart resande.(0p) +Gator och öppna
ytor överblickas av flera bostäder. Accesspunkter, färdvägar välbelysta, direkta och överblickade.
Säkra övergångsställen. Tydlig skillnad mellan offentligt, halvoffentligt och privat.
Trafiksäkerhet där leveranser inte använder eller korsar parkering, gång- och cykelbanor. (1p)
+Landskapsdesign gynnar gångtrafik. Väg in i området anknyter till väg utanför. Koppling till
fokuspunkter. (2p) +Inom trafikhanteringsplan sätts mål för olycksminimering tillsammans med
lokal myndighet, Trafikverket och/eller polisen. Buller, ljus och vibrationsstörning från trafik
hanteras. (3p) +Underhållskontrakt för uterum som inte faller under lokal myndighet. (4p)
Detta är en hantering som klumpar ihop ett antal ganska disparata frågor. Syftet är bra och viktigt
för Brf Viva, men allt känns inte helt relevant.
BREEAM Communities
SE15 – Inkluderande utformning
Strategi för tillgänglighet, inklusion och utrymning. Lokalsamhälles-engagemang via GO02.
Nationella eller lokala riktlinjer följs (1 p) Utse aspektrepresentant (2 p) Oberoende
tillgänglighetskonsult. Överväganden, beslut och partsinlagor noteras av projektledare.
Beslutsfattande tyder på att designkonsekvenser förutses och att skötselstrategier upprättas, vilket
dokumenteras och kommuniceras.(3 p)
Riksbyggen har genom sin Riksbyggenmodellen tagit fasta på Gehl architecs sätt att arbeta med
Liv-Rum-Byggnad. Utgångspunkten är det liv som skall levas, varpå rum planeras innan
byggnader byggs. Detta och Riksbyggens långsiktiga förhållande till de boende gör frågor om
tillgänglighet centrala. Begreppen "aspektrepresentant" och "oberoende tillgänglighetskonsult"
kan behöva förtydligas, enligt PBL skall ju en sakkunnig av tillgänglighet enligt TIL 2, bedöma
byggprojekt.
En fråga att ta vidare är vilka andra grupper utöver personer med nedsatt rörelse- eller
orienteringsförmåga som kan behöva tas hänsyn till. Det finns ju andra former av
tillgänglighetshinder.
Verktyg för social hållbarhet
(Ej i reducerade rekommendationen)
Riksbyggen har på ett mycket proaktivt sätt arbetat med utvecklingen av egna hållbarhetsverktyg.
Det ena ser till ekosystemtjänster och är så implementerat att det idag alltid används vid beslut
om projekt. En stor mängd frågor kring hållbarhetsaspekter måste där besvaras, och åtgärder
väljas, för att sedan summeras. För att projektet skall genomföras krävs att det bidrar med mer än
det kostar.
Ett liknande verktyg har utvecklats och prövas nu kring social hållbarhet. Huvudsektionerna är
Påverka i Brf, Kollektiv nytta, Samverkan med omgivning och Samhällsutveckling. De är inte
tänkta som grund för klassning i offentligheten, men framförallt vad gäller social hållbarhet
saknas en del hanteringar i byggbranschen. Där skulle en redovisning av arbetet med verktyget
via hållbarhetsklassningen kunna bidra med viktiga perspektiv.
47
BREEAM Communities
(Ej i reducerade rekommendationen)
SE05-Bostadsförsörjning
Anger att SE02-Befolkningsanalys skall används för behovsbedömning vad gäller bostadstyp och
upplåtelseform likväl som kommunens strategiska bostadsmarknadsbedömning.
Överenskommelse om specifika mål för antalet bostäder med låg hyra, samhällssubventionerad
hyra och överkomlig boendekostnad.
Exploatören åtar sig att åstadkomma en lägsta utrymmesstandard (0p) +Bostäderna med låg
kostnad fördelas och integreras designmässigt (1p) + Lokalboende och undanträngda prioriteras
för bostäderna med rimlig kostnad. Dessa bostäder tillgodoser kommande befolkningstrender
(2p)
Här rör BREEAM vid en av de i dagsläget mest brännande frågorna. Hur skall det där inklusiva
stadslivet uppstå? Med dagens priser på bostadsmarknaden i de större städernas centrum, är det
svårt att se framför sig. Samtidigt saknar vi den brittiska bostadsmarknadens inslag av social
housing. Det är ingen lätt fråga för en enskild aktör, som dessutom definierar sig som byggare av
bostadsrätter. Men Riksbyggen kan också definieras som en aktör som skapats för att lösa
problem som bostadsmarknaden och politiker inte klarat.
Med den allt större insikten i det vidgade ansvarsfältet och med ambitionen att agera som
samhällsutvecklare, blir frågan om ekonomisk tillgänglighet central. En lösning som inkluderar
någon form av blandade upplåtelseformer och varierad kostnadsbild är avgörande för den sociala
hållbarhet som eftersträvas. Om Riksbyggen inte lyckas göra projektet tillgängligt för andra än en
välmående medelklass och uppåt, riskerar allt socialt kapital och goda lösningar som projektet
erbjuder ses som en segregerande lyx för utvalda.
För att undersöka hur man kan arbeta med SE05 – Bostadsförsörjning kontaktade jag
hållbarhetssamordnare Anna Barosen vid Diligentia, vars projekt Masthusen blir den första
stadsdelen att hållbarhetscertifieras enligt BREEAM Communities, samt Anna Granath
Utbildnings- och utvecklingshandläggare vid SGBC.
Den sammantagna bilden var att betatestet ännu inte analyserats färdigt och en omarbetad
version, anpassad till svenska förhållanden, dröjer. Det Diligentia gjorde var att genom en
bespokeprocess utifrån en äldre version av BREEAM Communities få omformulerat kraven till
att projektet skulle erbjuda olika upplåtelseformer, bostadstyper och storlekar.
Om hanteringen inte går att använda bör Riksbyggen utforma en egen, som i den reducerade
rekommendationen lyder:
Inklusion i PFH
Vid ett PFH-projekt skall samhällets behov av inklusion och social rörlighet beaktas. En analys
av de för varje projekt specifika behoven skall utföras i samverkan med lämplig akademisk
institution och kommunen. Minst 10 % av bostäderna skall ha en annan upplåtelseform med lägre
kostnadströskel. Vidare skall projektet eftersträva variation i bostadsstorlekar, med tydligt inslag
av små lägenheter. Detta möjliggör instegsboende och flexibilitet vad gäller förändrade
livssituationer. Analysen skall också hantera frågan om bostäder anpassade för särskilda behov.
48
3.5.
Mobilitet
BREEAM Communities
TM01–Rese- och transportstudie
Transportstudie i samarbete med myndighet (kommunen, Trafikverket...) Resesamordnare utses
för att att främja hållbar mobilitet. Resplan som visar utformning för hållbar mobilitet. (0p)
+Planerna gynnar miljömässig hållbarhet och boendes välmåga genom att planera och föreslå: a)
minskning av behovet av bilåkning b) reseavståndsminskning c) verka för multifunktionsresande
och sammanlänkat resande d) verka för hållbar områdesstruktur e) minska barriärer mellan
viktiga funktioner i markanvändningen f) minska avstånd från byggnad till kollektivtarfiknoder
g) gynna hållbar mobilitet genom förbättrade gång och cykelbanor samt infrastruktur och
bekvämlighetsfunktioner för kollektivtrafik h) säker och enkel tillgänglighet till jobb, handel,
fritidsaktivitet och tjänster via gång, cykling och kollektivtrafik (1 p)
+Mobilitetsstudien visar att det finns extrakapacitet för att möta projektets behov. Eller: Vid
projekt med olika etapper understödjs kollektivtrafik för tidigt inflyttade. (2 p)
Kommunens krav i kombination med en ÅF-utredning, Utredningen Mobilitetslösningar för Brf
Viva, av TUB, beslut om Bilpool, el-cyklar mm gör att frågorna är väl utredda och samverkan
omfattande.
Många val gjorda med avseende på hållbar mobilitet. Visavi planera och föreslå:
a) El-cyklar mm b) leveransrum, tjänster i hemmet och distansarbetsplatser. c)
Informationssystem för samåkning/samtransport d) Liv-rum-hus e) Tillgängliga mötesplatser och
sammanbindande gångstråk f) Val av plats? g) Huvudstråk trappor, kollektivtrafikinfo h)
Belysning, minimal biltrafik mm
Var först tveksam över att ta med denna hantering, då den bidrog mer till arbetsbelastning än
hållbarhetsnytte i ett projekt med hög profil i mobilitetsfrågan. Den krävs dock formellt för
punkten RE07 här nedan, och kan vara en bra grund i framtida projekt.
BREEAM Communities
TM04 – Tillgång till kollektivtrafik
Säkerställa genomsnittligt säkert gångavstånd från hållplats med avgångar under rusningstid var
tionde och annars var femtonde minut, med destination lokalt centrum eller servicecenter. ≤650m
(1p), ≤550m (2p), ≤450m (3p), ≤350m (4p)
Uppmärksamheten för var man bygger är idag ganska stor. Att välja en plats nära goda
kollektivtrafikförbindelser gör stor skillnad, både för miljön, den personliga ekonomin och det
den sociala interaktionen. I ett projekt som Brf Viva är det ännu mer centralt, då det kommer bli
ett boende utan privatägda bilar. Även om bilpool och elflakcyklar etc planeras, så är tillgänglig
kollektivtrafik ett viktigt ben att stå på. Brf Viva har 200 m till busshållplats och 320 till
spårvagnshållplats, med 217 avgångar mellan 9-17, vilket i snitt innebär 27 avgångar i timmen.
BREEAM Communities
RE07 – Koldioxidutsläpp från transport
49
TM01-Transportstudie har gjorts och transportplan upprättats (0p) Ett hållbart transportalternativ
har skapats (ex bilpool) annonseras och underhålls (1p)
Kanke inte den mest intressanta hanteringen, men ändå värd att ta med. Transortplanen skall
bedöma bästa transportlösning baserat på boendeantal, minskningspotential växthusgaser
beroende på lösningar, kostnad, existerande alternativ för resor, möjlighet till extern finansiering
och möjligheten till samhällelig drift av alternativ.
BREEAM Communities
TM05 – Servicefunktioner för cyklister
Dialog om behov med lokal myndighet, intressenter kring existerande servicefunktioner, möjlig
placering av tänkta och väntade behov. (0p) Förvaring för ca 0,5/person (≈BBR). (1p)
Underhållsavtal med lokal myndighet och allokerade medel. (2p)
Detta är en hantering som pekar på frågor som är viktiga för projektet. Bra förutsättningar för
cykelanvändning är en av beståndsdelarna i mobilitetslösningen. Samtidigt är målet för
cykelförvaring lågt utifrån svensk standard och avsnittet om underhållsavtalet ett frågetecken. En
alternativ väg är att använda BREEAM New Construction, där Tra03 Cyklist facilities och Tra05
Travel plan, motsvarar.
LEED BD+C
(Ej i reducerade rekommendationen)
SS: Credit 4.1- Alternative Transportation- Public Transportation Access
800 m till tåg(rälsbundet), 400 m busshållplats med två linjer. Rita ut på plan med markering från
entré till station. Exemplarisk nivå dubbla antalet busshållplatser och tågstationer och 200 turer
per dag. Skapa uttömmande reseplan som visar minskning av biltrafik.
Det kan bli mycket linjaler och passare i mobilitetsfrågorna, och mycket räknande av avgångar.
Tankegången att den exemplariska nivån skall kräva dubbla antalet buss och tågstationer tycks
som ett något oriktat försök att höja kraven. För de boende behöver förstås inte 400 meterslinjen
eller om det finns fler hållplatser betyda att mobiliteten blir bättre.
LEED BD+C: Multifamily Midrise | v4
(Ej i reducerade rekommendationen)
Access to transit
400 m gångväg till spårvagnshållplats eller busshållplats, 800 m gångväg till tåg, "rapid transit
bus" eller färja. Frekvenskrav för avgångar enligt tabell.
Bästa nivå kräver 360 avgångar/dygn inom, 400 m. Mellan 9-17 finns 217 avgångar, så det krävs
alltså minst143 avgångar mellan 19-07. Det är tveksamt om Brf Viva når högsta nivån här. För
poängnivån 1,5 av 2 möjliga krävs dock bara 144 turer per vardagsdygn.
LEED BD+C
SS: Credit 4.2- Alternative Transportation- Bicycle Storage and Changing Rooms
Säkerställ väderskyddad förvaring för cyklar åt minst 15% av de boende. För exemplarisk nivå
visa i plan en kvantifierbar minskning i privatbilsanvändning.
50
Nås tveklöst.
LEED BD+C: NC, v4
SS: Credit 4.3- Alternative Transportation- Low Emitting and Fuel Efficient Vehicles
Alternativ 1) P-företräde för miljöbil för 5% av parkeringskapacitet eller rabatterad
parkeringsavgift för miljöbil om minst 20%. Alt 2) tillhandahålla ladd-/tankningsmöjlighet för
alternativt drivmedel åt 3% av parkeringskapaciteten. Alt 3) Tillhandahålla miljöbilar åt 3% av de
boende. Alt 4) Tillhandahålla miljöbilpool med 1 fordon per 3% boende beräknat på fordon som
tar åtta personer (1 åttapersonsfordon per 267 boende, vilket omräknat till fyrapersonsfordon ger
1 per 133 boende) och 2-årigt avtal, med tillgång till närmsta parkering.
En hantering ur LEED New construction senaste version där man kan välja ett av alternativen för
att få poäng, men där Brf Viva vida överträffar i alla delar, utom alternativ 3. Att ta med
hanteringen driver inte detta projekt vidare, utan fungerar som en bekräftelse på att man gör rätt
saker, och signalerar att frågan skall med i nya projekt.
3.6. Ekosystem
BREEAM Communities
SE03 – Översvämningsriskbedömning
Analys genomförs med hänsyn till klimatförändring, i samråd med berörd myndighet. Lokal
kunskap beaktas. Översvämningszoner enligt "best practice". Områdesplaner (masterplan)
förbinder sig ta hänsyn till myndigheters rekommendationer (0p) Vid medel och hög risk undviks
områden med de högsta riskerna. Om det ej är möjligt förläggs viktig infrastruktur i områdena
med lägsta risk. Där risk inte kan undvikas skapas skydd, utan att öka risk upp- eller nedströms.
Kvarvarande risk hanteras i tillfredställande enligt berörd myndighet. Planerad bottenplatta och
ingångar till byggnaden minst 600mm över "design flood level". Nödplan för översvämning (1p)
Vid låg risk i hela området ges 2 poäng
Riksbyggen har tagit ett riktigt krafttag vad gäller hållbarhetsfrågor som rör ekosystemtjänster.
Genom att tillsammans med SWECO utveckla ett verktyg för bedömning av markområdens
hållbarhet utifrån ett ekosystemtjänstperspektiv och hur den planerade byggaktiviteten kan
komma att påverka dessa.
Detta gör att många av hanteringarna i klustret Ekosystem dubbelmarkerar områden som redan
bedömts mer än brukligt. Just i fallet Brf Viva ligger tomten högt och utgörs av en brant bergsida.
Åtgärder för LOD/EOD planeras. Ett område med låg risk kompletteras därmed av god hantering
av dagvatten. De främsta riskerna som behöver hanteras ligger i hur projektet påverkar andra
områden, nedströms via avrinning. Att ta med en sådan här hantering är att betrakta som
obligatoriskt, än mer så i ljuset av senaste klimatrapporten från IPCC.
BREEAM Communities
LE01 – Ekologistrategi
51
Utför EcIA, ekologikonsekvensbeskrivning. Dialog för lokal kunskap. Ekologistrategi.
Kompensationsåtgärder. Kvalificerad ekolog styrker. (0p) Ekologen utformar och styrker
myndighetsgodkänd plan för nettovinst i biodiversitet. (1p)
Att projektets MKB i kombination med analysen med verktyget för ekosytemtjänster, som utförts
med en ekolog, åtminstone motsvarar EcIA, är ett antagande från min sida. En lång lista av
hållbarhetsaspekter har studerats och ett stort antal kompensationsåtgärder beslutats, så att
totalbilden blir en positiv påverkan på ekosystemtjänsterna.
Detta är problemet med att plocka hanteringar från andra system. På köpet får man referenser till
standarder och verktyg som tar tid att analysera, kan kosta pengar eller bygger på
organisationsformer för byggbransch och politikområdet som är svåröversatta till vår kontext. Brf
Viva säkerställer det åsyftade målet enligt min mening, även om det exempelvis känns lite
konstigt att hävda ”myndighetsgodkänd plan” för nettovinst i biodiversitet.
BREEAM Communities
SE10 – Klimatanpassning
Hänsyn tagen till berörda myndigheters riskbedömningar. Masterplan visar hur det hanteras (1 p)
Masterplan visar hur de minskas (2 p) Win-Winåtgärder används (3 p)
Finns med i perspektivet anlagt av ekosystemtjänstverktyget och kan sägas ligga till grund för ett
antal beslut, som bilfrihet, solceller mm. De flesta hållbara val som görs kan ju härledas ur
riskbedömningar kring vad som händer om vi inte genomför dem och bidrar till vinster i andra
led. Att skapa ett boende utan privatbilism minskar utsläpp, frigör ytor för annat bruk, minskar
risken för kvävedioxid, ökar hälsosam mobilitet osv. Dock beroende på hur kopplingen
klimatrisk lokalt för Brf Viva och val man gjort kan redovisas.
BREEAM Communities
SE11 –Grön infrastruktur
(Ej i reducerade rekommendationen)
BREEAM Communities
(Ej i reducerade rekommendationen)
LE03 – Vattenförorening
Uppdaterad översiktlig avrinningsplan görs tillgänglig för berörd myndighet. Risken för
förorening från bygge hanteras via Environmental Agency pollution prevention guidelines: PPG
1, PPG 5 och PPG 6. ( 1 poäng) + Fackman garanterar att avrinning från hårdgjorda ytor görs
enligt SuDS manual. Best practise i SuDS när risk för infiltration till grundvatten föreligger. (2
poäng) + Fackman garanterar att ingen avrinning sker vid regn upp till 5 mm. (3 poäng)
Den kommande svenska versionen kanske erbjuder alternativ till PPG och SuDS.
I hög grad kopplat till byggprocess.
BREEAM Communities
LE04 – Förstärkning av ekologiska värden
Masterplan stärker ekologiska värden genom att skapa eller utöka habitat, enligt rekommendation
från ekolog eller berörd myndighet (1 p) Skapande av korridorer (2 p) Ekologiplan integrerad
med gröninfrastrukturplan för att maximera: bekvämlighet och social provision, användares hälsa
52
och välmåga, bevarande av kulturarv och arkeologi, anpassning till klimatförändringar, estetiska
värden för närbelägna grönytor.(3 p)
Innehållet i hanteringen ligger i linje med det som finns i verktyget för ekosystemtjänster.
"Skapande av korridorer" och "Ekologiplan integrerad med gröninfrastrukturplan" är
formuleringar som får stämmas av med landskapsarkitekten, men i fallet med Brf Viva har
mycket gjorts för att befästa grönområden, bevara vegetation, skapa nya grönytor, skydda
födoområden för mindre hackspett mm.
BREEAM Communities
(Ej i reducerade rekommendationen)
LE05 – Landskap
Lämplig kvalificerad ekolog styrker att detaljutformning av landskap och växtlighet samt
skyddsåtgärder stämmer med LE01-Ekologistrategi. (0p) + minst 60% av träd- och busk- och
växtplanteringar utgörs av lämpliga inhemska arter. Ekologikontrollant utses och föjer byggfas
(1p) + I överenstämmelse med RE03-Vattenstrategi väljs växter med hänsyn till vatteneffektivitet
(2p) + minst 80% lämplig inhemsk (3p) + Underhåll och skötsel av landskap säkerställer
långsiktigt uppnående av ekologiska mål. Ansvar bestäms i överensstämmellse med LE01Ekologistrategi (4p) Landskapsdesign utvecklad med hänsyn till SE07-Offentlig miljö. Viktiga
landskapskarakteristika bevaras. Bedömt av oberoende panel enligt Go03-Designgranskning (5p)
Betydelsen av att en "Ekologikontrollant" skall utses, landskapsdesign utvecklas med hänsyn till
SE07-Offentlig miljö och att utformningen granskats av en"oberoende panel” enligt Go03Designgranskning, måste förstås stämmas av. Frågorna om lämpliga inhemska arter och
skötselplaner är helt naturligt för ett projekt som detta.
LEED BD+C, v3
SS: Credit 5.1- Site Development - Protect or Restore Habitat
Avståndskrav för påverkan vid tidigare obrukad mark, som 12,2 meter från byggnad och 7,6
meter från bebyggd genomsläpplig mark. För tidigare bebyggd mark gäller att 50 % exklusive
byggnadsfotavtryck eller 20% av hela tomtarean, där man väljer det största alternativet,
återskapas med inhemsk eller anpassad växtlighet . Ökar man till 75% respektive 30%, nås
exemplarisk nivå. Gröna tak kan i vissa fall medräknas.
Ambitionen att minimera påverkan på omgivande natur är uttalad i projektet. Särskild hänsyn tas
i riktning mot Mossens parkområde. Att växtlighet som är anpassad eller inhemsk tycks också
troligt. Stäms av med landskapsarkitekt och ritas in. Hur bedömningar görs för vad som är
tidigare bebyggd mark är oklart. I fallet med Brf Viva är en stor del av marken idag en
parkeringsplats.
Specifika egna krav
(Ej i reducerade rekommendationen)
Ambitionerna i projektet Brf Viva är som sagt höga, arbetet med det egna verktyget för
ekosystemtjänster har satt fokus på de flesta relevanta frågorna och valda hanteringar via de
andra system är många. Sammantaget gör detta att jag inte just nu har identifierat några luckor.
Däremot finns ett värde i att Riksbyggen utifrån sina erfarenheter tillför eventuella frågor man
bedömmer vara relevanta, så att branschen kan ta del av den växande kunskapen.
53
3.7. Byggprocess
BREEAM-SE
Man 3 – Byggarbetsplatsens påverkan
Val av 2 eller fler punkter ur lista: a. Sätta mål, övervaka och rapportera energianvändning eller
CO2-utsläpp från aktivitet b. Energi eller CO2 från transporter c. Dito vattenanvändning d. Bästa
praxis damm e. Bästa praxis vattenförorening f. Huvudentreprenören har en miljöpolicy för
byggnadsmaterial som följs vid inköp g. Huvudentreprenören arbetar enligt miljöstyrningssystem
(EMS).
2 punkter ger 1 poäng, ≥4 punkter ger 2 poäng, ≥6 punkter ger 3 poäng. 1 extrapoäng erhålls om
virke är 80% ansvarsfullt inköpt och 100% lagligt avverkat. Exemplarisk nivå med 1
innovationspoäng om det kan styrkas att virket är 100% ansvarsfullt inköpt och 100% lagligt
avverkat
Det finns ett relevant resonemang om byggnaders miljöpåverkan, där man pekar på att 15% av
energianvändningen går till bygget och 85% av användningen hör till bruksfasen, varför fokus
skall sättas extra mycket på den senare delen. I ett läge där allt som kan göras måste till är dock
15% en hel massa. Byggprocessens andelen kan också tänkas växa i takt med att klimatskal och
energilösningarna blir bättre.
Att betrakta en byggnads livscykel utan att beakta material och byggprocess är inte trovärdigt. Att
svenska BREEAM-SE erbjuder en hantering är bra. Den blandar visserligen friskt mellan
materialinköp, utsläpp, energianvändning mm och kan sägas överlappa flera andra hanteringar i
denna rekommendation, men är intressant då den kan vara grund för kravställning mot
entreprenörer. Hanteringen blir helt enkelt ett gemensamt dokument mellan byggherre och
byggare, så att frågorna kommer på bordet. Utöver dess innehåll bör Riksbyggen ställa specifika
krav.
Svanen
(Ej i reducerade rekommendationen)
036 Avfallshantering i byggprocessen
Avfallsplan samt rutiner eller avtal med tredje part för avfallshantering under byggprocessen
enligt nationella och lokala riktlinjer. Om licenssökaren använder underentreprenörer till hela
eller delar av bygget, dokumenteras att de följer dessa regler.
Ingår i Svanen 4.1 Rutinkrav för byggprocessen, tillsammans med P8 Mätning av
avfallsfraktioner, Radon, Materialkrav, Fuktsäkring, Säkert utförande av vatteninstallation,
Kontroll under byggnation, Besiktning av den färdiga byggnaden, Kontroll av kvalitet. Vid
Svanenmärkning är ju alla delar med och de obligatoriska kraven plus 40 % av poäng skall nås.
Vid lösryckt hantering gäller obligatoriska kraven och lämpligen den högre nivån i p8 Mätning
av avfallsfraktioner. Att utgå från Svanen skulle vara en kommunicerbar basnivå vilken kan
skärpas med egna krav.
Svanen
(Ej i reducerade rekommendationen)
P8 Mätning av avfallsfraktioner
Minst 3 fraktioner, osorterat avfall inkluderat, mäts och dokumenteras (1 poäng)
Minst 5 fraktioner, osorterat avfall inkluderat, mäts och dokumenteras (2 poäng)
54
Att kopplas till mängdmässiga mål i kg/m2 BOA eller liknande, i dialog med entreprenör.
Lämpligen sätter Riksbyggen ett mängdmässigt mål för avfall vid byggande generellt, som man
sedan skärper utifrån projektets förutsättningar och slutligen premierar om entreprenören kan nå
längre med under bygget.
BREEAM-SE
WST 1 Avfallshantering på byggarbetsplatsen
Plan för avfallshantering enligt checklista A15a (1 poäng)
+Mål för avfallsminskning, redovisas och motiveras i planen för avfallshantering och vid
färdigställande. Minst tre viktiga avfallskategorier har reduceringspotential vid
projekteringsskedet (Checklista A15b) Följs upp och redovisas i planen vid färdigställandet (2
poäng)
Minst fyra viktiga avfallskategorier eller lägsta antal enligt lokala regler plus en (högsta
alternativet väljs) är identifierade i planeringsskedet att styras bort från deponi. Planen för
avfallshantering och checklista A15b har uppdaterats enligt detta. Sorteras på byggarbetsplatsen
eller motiveras varför inte. (3 poäng)
Vill man ha checklistor att referera till kan det vara en fördel att använda BREEAM-SE. Då får
man ett system att referera till, som dessutom kan väntas bli välkänt i branschen. Oavsett vilket
bör egna specifika kravställningar bestämmas.
Bygge vid PFH
TE skall presentera plan för hur man arbetar med följande:
Resursffektivitet
Energidockning av bodar med bra klimatskal. Värmeåtervinning på ventilation. Styrning av
värme, ventilation och belysning. Energieffektiv torkutrustning. Snålspolande armaturer.
Uppvärmda förråd är isolerade och har termostatstyrd låg uppvärmning
Behovsstyrd lågenergibelysning utomhus med diod eller xenonarmaturer. Miljömärkta köks-,
hygien och städkemikalier. All el Bra Miljöval. Dubbelsidiga utskrifter och svartvitt som
grundinställning på alla skrivare.
Transporter
Lastbilar har minst klass Euro V alternativt Euro IV med eftermonterad utrustning som minst
uppfyller motsvarande utsläppsnivå. Däck utan HA-olja. Miljöanpassad hydraulvätska, enligt
svensk standard SS 15 54 34. Utbildning i eco-driving. Samordning av transporter. Tillgänglig
arbetsplatscykel. Tidtabeller för kollektivtrafik anslås i bodarna
Väderskyddad materialförvaring
Minimering av störningsfaktorer för kringboende
Säkerhetsrutiner på byggarbetsplats
Plan för avfall
Maximalt 15 kg/kvm BOA byggrelaterat avfall vid PFH-projekt och
95% av avfallet återanvänds eller återvinns, maximalt 5 % går till deponi
55
En sammanställning av möjliga krav att ställa når Riksbyggen skall bygga. Att som byggherre ha
specifika krav på byggprocessen är viktigt
3.8. Långsiktigt ansvar
Marknadsansvar i PFH
Strategi för att motverka bostadssegregationen. Målsatt andel av upplåtelseform som gynnar
andra grupper och behov än de som har ekonomi och hälsa för att bo i egen bostadsrätt.
Analys av ekonomisk påverkan.
När så är möjligt, erbjuda tjänster och resurser till kringboende, dels för att sprida goda lösningar,
dels för att göra fördelaktiga system tillgängliga även för människor som inte har ekonomiska
förutsättningar att köpa bostadsrätt. Kan röra bilpool, cykelreparationer, arbetsstationer,
gemensamma inköp och transporter, odling mm
Skapa arbetstillfällen genom att utveckla tjänster kring boendet, som kan utföras av boende eller
övertas av Brf.
Verka för att goda lösningar kopieras av samhället runtomkring
Att bidra till blandning av upplåtelseformer och inklusion är en bland de mest brännande frågorna
i hållbarhetsdiskursen. Utan blandad upplåtelseform kan det mesta i projektet komma att
kritiseras för att vara socialt kapital och kvalitet som underblåser klyftorna i samhället, genom att
reserveras för gynnade grupper. Blandad upplåtelseform kan gynna områdesmässig flexibilitet i
form av omflyttningar, kompletterar BoSpar som möjligt instegsboende, motverkar spekulation
och är en konkurrensfördel då det svarar mot samhällets behov av inklusion. Som i frågan om
bilbefriat boende kan ett proaktivt beslut i denna fråga göra att Riksbyggen är en del av svaret på
frågan om social hållbarhet.
Att ta med denna punkt i en anpassad hållbarhetsklassningen för Brf Viva är en viktig signal om
att hållbarhet i hög grad handlar om verksamheters drivkraft
Kunskapsutveckling i PFH
Forskningssamarbete
Sprida kunskap i branschen
Samverka med utbildningar
Tillvarata lokal kunskap
Problemlösning i PFH
56
Stöd till Brf för dialog med omgivningen och för att bistå i lösande av inre problem, såsom
ändrade förutsättningar på grund av hälsa, familjebild, ekonomi mm
Framtidssäkra genom att skapa back-upsystem och alternativ för energi och vattenförsörjning.
Minimera omsättningsströmmar av energi och resurser. Gynna cirkulära samband
4. Slutsats och möjlig vidareutveckling
Den första utmaningen som följer på denna rekommendation till anpassad hållbarhetsklassning är
att genomföra och utvärdera den i projektet Brf Viva. Det skulle bidra till den där
operationaliseringen av hållbarhetsbegreppet som efterfrågas. Även om många av delarna är
kända sedan tidigare så skapar sammansättningen en ny helhet.
Arbetet med rekommendationen har pekat på behovet av att utveckla möjligheten att kunna
anpassa urvalet av hanteringar efter specifika projekt. Det är ett enormt framsteg att systemen på
ett par årtionden vuxit fram och etablerat sig. Många försöker fortfarande vänja sig vid och ta
ställning till ett eventuellt användande av dem.
Samtidigt ökar behovet av hållbarhetsarbete. Nu är det dags att ett eller flera system tar ett kliv
till i utvecklingen och börjar erbjuda en mer heltäckande, valbar sortering av
hållbarhetshanteringar. I statiska system riskerar enstaka krav som saknar relevans eller enskilda
viktiga aspekter som missats, ge en skev bild av hållbarheten och motverka förståelsen för varför
man arbetar med systemet. Och hållbarhetsutmaningarna är olika för olika projekt.
En mer omfattande inventering av tillgängliga hanteringar skulle hjälpa. Inte minst behövs
hanteringar kring CSR, social hållbarhet, ekonomiskt ansvarstagande, kulturella värden mm.
Valbarheten skulle också skapa en livligare flervägskommunikation kring hanteringarna, så att
fortsatt utvecklingen kan ske i dialogform.
Är man orolig för jämförbarheten så kan den modell som jag använt vara en lösning, där en
basuppsättning skapar den jämförbara grundklassningen och de valda delarna bygger extra
hållbarhetsvärden. Att någon sådan färdig basuppsättning för klassning på byggnadsnivå borde
erbjuda en hållbarhetsmässig helhet är också önskvärt.
Att utveckla formerna för att aggregera och visualisera resultaten från olikartade
hållbarhetshanteringar är en annan spännande utmaning, så det finns mycket att göra.
Och det är hög tid att sätta igång.
5. Referenser
Engström C-J, Hållbar stadsutveckling– hinder och möjligheter, underlagsrapport till
Delegationen för hållbara städer, 2012
Heincke & Olsson/SWEGON AIR ACADEMY. Grönt helt enkelt. 2012
57
CSDH Closing the gap in a generation: health equity through action on the social
determinants of health. Final Report of the Commission on Social Determinants of Health.
Geneva, World Health Organization, 2008.
Innes & Booher, Planning with Complexity: An Introduction to Collaborative Rationality for
Public Policy, 2000.
IPCC, wg3,ar5 Summary for policymakers. 2014 (PDF.
http://report.mitigation2014.org/spm/ipcc_wg3_ar5_summary-for-policymakers_approved.pdf)
Rapport 5266, Naturvårdsverket Samhälle,system och miljöstyrning. En diskussion om synergier,
konflikter och hållbarhet i miljöarbetet. 2003
Rapport 6592, Naturvårdsverket. FN:s klimatpanel, Klimatförändringar 2013, Den
naturvetenskapliga grunden, sammanfattning för beslutsfattare.2013
SS-ISO 26000:2010
Den europeiska sociala stadgan, artikel 31 – Rätt till bostad . Reviderad 1998 (PDF.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/09/67/65/b743a3cc.pdf)
Rönnegard, D. Lönsamt ansvarstagande: Företagens sociala ansvar och strategier för win-win
CSR, 2010 (PDF. http://csripraktiken.se/files/david-ronnegrard-lonsamt-foretagande.pdf)
Lotta Jaensson, m.fl. Bostaden är lösningen - En helhetssyn på bostadsfrågan, Del 1. 2014 (PDF.
http://riksbyggen.se/Documents/Riksbyggen%20Bostadspolitisk%20plattform.pdf)
BREEAM Communities, Technical Manual SD202 – 0.0:2012 (PDF.
http://www.breeam.org/bre_PrintOutput/BREEAM_Communities_0_1.pdf)
Betatest BREEAM Communities för Chalmers Campus Johanneberg (Internt dokument)
BREEAM–SE, svensk manual för nybyggnad och ombyggnad, version 1.0, utgåva 130501. BES
5066:ISSUE 1.1
LEED 2009 for New Construction and Major Renovations Rating System
Miljöbyggnad, Bedömningskriterier för nyproducerade byggnader, Manual 2.1, utgåva 120101
Svanen kriteriedokument. Svanenmärkning av småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader,
version 2.8, 15 december 2009 – 31 december 2015
Ett stort antal dokument som nåtts via Riksbyggens interna nätverk och projektet PFH/Brf Vivas
dropbox har använts i arbetet. Dessa nås i begränsad utsträckning publikt via nätet. Några
dokument beskrivs kortfattat i bilaga.
SGBC hemsida www.sgbc.se
58
http://www.greenexamguide.com/content/leed-bdc-v3-free-study-plan-guide
http://www.usgbc.org/credits/mid-rise/v4
http://www.msr.se/sv/Upphandling/Kriterier/Bygg-och-fastighet/Flerbostadshusnybyggnad/Totalentreprenad/
http://www.riksbyggen.se/Om-Riksbyggen/Samhallsbyggare/Positive-Footprint-Housing/
http://www.riksbyggen.se/Ny-Bostad/Aktuella-projekt/Vastra-gotaland/viva/Om-Projektet/
6. Bilagor
Kort beskrivning av några av de dokument och verktyg inom Riksbyggen som jag studerat.
Riksbyggenmodellen
Framtagen tillsammans med Gehl architects. Utgår från principen om Liv-Rum-Byggnad, där
fokus kastats om till livet som skall levas på platsen, därefter stråken och mötesplatserna och sist
de byggnader som skall placeras. Pekar tydligt på en ambition om att se byggnaderna i en vidare
kontext.
Sex principer:
Utgå från människors livsmönster
Planera för service och funktioner
Tänk på miljöfrågorna från början
Ta vara på platsens alla möjligheter
Organisera privata och offentliga rum
Koppla samman området med omvärlden
Riksbyggenbostaden
Verktyg för projekteringsgruppen, stödja projektledare, informera projektörer.
Krav och föreskrifter
För samtliga skeden
A
Arkitekt
E
Elprojektör
K
Byggnadskonstruktör
L
Landskapsarkitekt
V
Projektör ventilation
VS
Projektör värme och sanitet
Planeten skall med
Om miljötänkandet inom Riksbyggens hållbarhetsarbete. De sju åtagandena:
1.Vi hjälper våra medlemmar till en hållbar livsstil.
2.Vi har ett tjänsteprogram som stödjer våra kunder mot en hållbar utveckling.
3.Våra bostadsprojekt är föredömen för hållbara boendemiljöer.
4.Vi har en målstyrd verksamhet med tydliga incitament att arbeta mer hållbart.
5.Vi har skapat förutsättningar och verktyg för att arbeta mer hållbart.
6.Alla inom Riksbyggen bidrar till att vi arbetar mer hållbart.
59
7.Vårt hållbarhetsarbete är känt bland kunder, medlemmar och medarbetar
Riksbyggens plan för miljömässigt hållbar utveckling
Hållbarhetsplan med målbild och strategiska mål för 2014 samt sju åtaganden som skall nås
Riksbyggens Miljölaglista
Miljömål i byggprojekt-Rutin
Anger idag Miljöbyggnad nivå silver och därutöver transporter, avfall samt övriga miljökrav
(kommunala, i exploateringsavtal mm) Via Miljöbyggnad fås SundaHus och ByggaF och
dessutom används Kretsloppsrådets anvisningar
Riksbyggens plan för miljö och kvalitet i byggprojekt (Projektplan)
Riksbyggens program för hållbara bostäder i projektet Dr Allards gata
Målbild, kärnvärden, hållbarhetsprinciper och framgångsfaktorer för att realisera PFH när
fastigheten är färdigställd, projektet Dr Allardsgata (Brf Viva)
Analysverktyg för ekosystemtjänster
Inventerar, poängsätter och föreslår åtgärder för: Odlingsbar mark, naturtillgångar, färskvatten,
vattenreglering, mikroklimat, bindning av CO2, upprätthållande av luftkvalitet, pollinering,
biologisk kontroll, förebyggande av jorderosion, habitat för arter, rekreation och estetiska värden,
turism, kulturmiljövärden
Analysverktyg för social hållbarhet
Tar upp fyra huvudområden kring att påverka i Brf, kollektiv nytta, samverkan med omgivning
samt roll som samhällsutvecklare. Spännande verktyg som tar fasta på Riksbyggens starka
relation till de boende. Under utveckling, varför innehållet inte exponeras.
60