och negativ kroppsuppfattning

Institutionen
för
psykologi
Kognitiv
beteendeterapeutisk
behandling
vid
dysmorfofobi
(BDD)
och
negativ
kroppsuppfattning
Dysmorfofobi
(BDD)
och
negativ
kroppsuppfattning
Att må dåligt på grund av missnöje med sitt utseende är mycket vanligt i vårt
samhälle. Många människor begränsas i sina liv eftersom de upplever att de inte
duger. Dysmorfofobi eller BDD (efter engelskans ”Body Dysmorphic Disorder”) är
relativt vanligt, liksom olika former av negativ kroppsuppfattning. Personer med
BDD är upptagna vid tanken på att något är fel med deras utseende. Det är vanligt
att man beskriver sitt utseende som ”fult”, ”oattraktivt”, ”felaktigt”, ”onormalt”,
”deformerat” eller ”frånstötande”. Missnöjet kan handla om utseendet i stort eller
vara fokuserat kring specifika kroppsdelar. Även om missnöjet kan röra alla
möjliga kroppsdelar handlar det ofta om en överdriven upptagenhet kring
exempelvis ansiktet, näsan, huden och håret. Det utseenderelaterade missnöjet kan
leda till socialt undvikande och problem i arbets- och skolsammanhang. För många
kan missnöjet resultera i låg självkänsla, ångest och depression. För somliga är
missnöjet hanterbart, medan det för andra är så plågsamt att de får svårt att klara
vardagen.
Många som besväras av BDD försöker dölja eller rätta till sina upplevda brister i
utseendet genom exempelvis kläder, smink eller solglasögon. Att titta överdrivet
mycket i speglar eller undvika helt att spegla sig kan vara andra uttryck för BDD.
Det är vanligt att man ställer frågor till människor i sin omgivning för att förvissa
sig om hur man ser ut eller hur andra tycker att man ser ut. Ofta jämför man också
sitt utseende med andra. BDD är ett relativt osynligt problem i vårt samhälle.
Forskning tyder på att cirka 2% av den vuxna befolkningen uppfyller
diagnoskriterierna för BDD och att det är ungefär lika vanligt bland kvinnor som
bland män. Dock ser förekomsten lite olika ut i olika grupper – exempelvis är det
mycket vanligare med BDD bland studenter.
Det är viktigt att veta att BDD inte alls handlar om fåfänga eller ytlighet. Likaså är
det angeläget att personer som lider av BDD får rätt behandling. Vad gäller
psykologisk behandling har forskningen visat att det är en specifik typ av
psykoterapi, nämligen kognitiv beteendeterapi (KBT), som är effektiv vid BDD.
Behandling med KBT kan ofta leda till minskad upptagenhet och minskad
depression hos personer med BDD.
Unik
forskningsstudie
vid
Uppsala
universitet
För första gången kommer nu en nyare form av KBT att utprövas för personer som
besväras av BDD eller negativ kroppsuppfattning. Detta kommer att ske inom
ramen för en forskningsstudie vid Uppsala universitet under sensommaren och
hösten 2010. Unikt för denna studie är att en ny form av KBT kallad Acceptance
and Commitment Therapy (ACT) kommer att utprövas. ACT har i tidigare studier
visat på goda resultat vid en rad andra psykologiska problem som ångest,
depression och kronisk smärta. En central skillnad mellan ACT och andra former
av KBT består i att psykologiska upplevelser som tankar, känslor, minnen och
kroppsliga sensationer hanteras på ett annorlunda sätt inom ACT. Under en ACTbehandling får man träna upp sin förmåga till acceptans av problematiska
psykologiska upplevelser för att kunna leva ett liv som är mer i linje med hur man
skulle vilja leva. Målet med en ACT-behandling är att man ska kunna leva ett
fullvärdigt liv med det utseende man har.
Hur
går
studien
till?
Behandlingen sker i grupp med cirka 4-6 deltagare. Gruppbehandling kan framstå
som skrämmande för somliga, men vetenskap och beprövad erfarenhet har visat att
stöd från andra gruppmedlemmar som kämpar med liknande problem ofta
underlättar det personliga förändringsarbetet. Två terapeuter som är
psykologkandidater i slutskedet av psykologutbildningen (termin 10) leder varje
gruppsession.
Som deltagare kommer du till Institutionen för psykologi vid Uppsala universitet en
gång i veckan. Varje gruppsession pågår i 2-3 timmar, med paus. Behandlingen
består av åtta gruppsessioner som varvas med utbildning om kroppsuppfattning och
en hel del praktiska övningar i medveten närvaro, acceptans och andra
förhållningssätt till beteenden, tankar och känslor. Under behandlingens gång
förutsätts man arbeta aktivt med att utföra så kallade ”hemuppgifter”, där man
mellan sessionerna får öva upp sina färdigheter på egen hand.
Efter avslutad behandling kommer du även vid två tillfällen att inbjudas till att
svara på några enstaka frågeformulär som du skickar in per post.
För att uppfylla de krav som ställs på vetenskapliga studier kommer alla deltagare
som ingår i studien att lottas till antingen behandling eller väntelista. Efter en
individuell psykologisk bedömning med en av studiens terapeuter får du besked om
du kan beredas plats i studien och om du i så fall lottats till behandling eller
väntelista. Om du lottas till väntelista behöver du vänta i åtta veckor innan du börjar
med behandling, i annat fall påbörjas behandlingen genast.
För
självanmälan
och
mer
information,
se
studiens
hemsida:
www.negativkroppsuppfattning.se
För
allmänna
frågor
om
studien,
mejla
studiens
terapeuter
Iman
Alaie
och
Johan
Bjureberg,
psykologkandidater
termin
10:
[email protected]
Forskningshuvudman är Uppsala universitet. Ansvarig forskare:
Ata Ghaderi, docent i klinisk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut
Uppsala universitet
Institutionen för psykologi
Box 1225, 751 42 Uppsala
Tel. 018-4717986
E-post: [email protected]