Sätt på dig din Kräfthatt och känn dig varmt

Sätt på dig din Kräfthatt
och känn dig varmt välkommen
till vår traditionsenliga
Måndagen den 29 augusti 2011 samlas
vi på Solnadal, Solna Kyrkväg 1, kl 18 för att
sörpla kräftor, sjunga och ”träffas & trivas” tillsammans!
Pris 250:-, inklusive välkomstdrink, kräftor, paj,
smör, ost & bröd, kaffe & kaka och ett glas vin
eller öl! Snaps kan köpas till självkostnadspris!
Ta med dig din egen Snapsvisa!
Lotteri - ja visst! Regalier - ja visst!
Kräfthatt - gärna!
Bindande anmälan postas
senast tisdag 23 augusti.
Det går också utmärkt att anmäla sig på vår
hemsida: www.stallfaglarna.se
Ute i sista minuten eller glömt att posta/maila din
anmälan? Ring Adele på 073-643 60 97
Näbb-dopp!!!
Tisdag 7 sep träffas vi fåglar som vill på Atlasgatan 5 och doppar våra näbbar efter jobbet. Dryck med tilltugg till självkostnadspris! Känn dig varmt välkommen!
Håll din matrikel uppdaterad!
Anitha Bondestam, hemnr 08-6113236
Therese Merkel, [email protected]
och mobil 070-6338282
Atti Wallér, [email protected]
Fullerstakvarnsvägen 11, 14132 Huddinge
Eva Bagge, Stagneliusvägen 39, 112 57 Stockholm,
08-6560046, [email protected]
Jenny Björk, Jakob Westinsgatan 1 B, 112 20 Stockholm
Ann-Marie Stjernholm, Grevgatan 33 a,
114 53 Stockholm, arb. 08-55554511
Marina Nyman, Eskadervägen 10, 184 54 Täby
Lena Maria Gårdenäs, [email protected]
Christina Schollin, [email protected]
Vi hoppas att alla våra Fåglar kommer till
Kräftfesten - vårt första möte i höst.
De som har förhinder hoppas vi att vi ser på
nästa möte, 26 september då vi har nyintagningar!
24 oktober blir det gardtagning, II och III.
Födelsedagar: 12/7 Ulla-Britta Wetterholm 70 år • 15/7 Louise Edlind Friberg 65 år • 2/8 Maj-Britt Gustafsson 75 år
• 7/8 Ulla-Britt Berglund 60 år • 17/8 Marie Dieke-Holmgren 75 år • 2/9 Peter Björk 50 år • 2/9 Jonas Malmsjö 40 år
• 5/9 Eva Bagge 50 år • 15/9 Inga Löw 90 år • 15/9 Gun Malm 75 år • 24/9 Susan Lanefelt 65 år • 25/9 Hayati Kafé 70 år
• 29/9 Thomas Hellberg 70 år
Jag kommer gärna
Namn (var god att texta)
Jag kommer inte

Sällskapet Stallfåglarna
Adele Li Puma
Båtsmansvägen 89
194 47 Upplands Väsby
Kära alla Pippin
Känns skönt att få skriva så
igen. Det är roligheter på gång.
Vi skall ses och höras så är det.
Allt för länge sen var det, men
jag hade glatt mig åt att önska
rart sommarlov, se Gustavsbergsutställningen, välja vinnare i hattparaden och få lunch tillsammans
med kompisar vid hamnstranden.
Men alltig är egentligen ganska
osäkert säger lilla My bland Mumintrollen. Henne lugnade detta,
men inte mig. När Viggen blev
akut sjuk och ambulansgossarna
sa Nacka sjukhus, blev medföljaren, som det heter i färdtjänstkretsarna, ordentligt uppjagad,
sen blev det mackor, dricka och
väntan, innan vi fick hämtat
recept, apotekspåsar, diagnoser
och hemfärd. Då var dagen förbi
och först nu står det Stallfåglar i
almenackan. Gudskelov.
Det mesta går sällan som man
tänkt ibland kan det bli bättre
t.o.m. Inte hade jag trott att jag
skulle tillbringa det mesta av
denna sköna sommar inomhus.
Med infektioner på olika kanter
av mig, om man nu kan säga kanter om en Havssula som blev rund
som en juledamerost i nyllet och
med temperatur som steg i takt
med den som var utomhus. Inflammation i tönder och käke. Ett
råd till er från en som verkligen
vet; passa er för åkommor i juli,
ingen person som har läst hela
medicinkursen är hemma. Min
högst förtjusande och förståeende
tandläkare erbjöd sig att lämna
båten, ankra på Västkusten och
komma upp och titta på mig. Men
nåt förstånd har jag och respekt
för andras ledigheter, så jag tackade nej. Nåväl efter tre veckor
med penicillin och en sömnighet
som gav fri utsikt över balkongens gullregn och blåklocke-utsikt
var en tröst i alla fall.
Fanns en till positivitet. Sen jag
läst den här historien blev jag
förtjust. En liten kille tittar på sin
stiliga mamma i bikini på väg till
bad, sa: ”Mamma du är verkligen
en läckerbit för alla bromsar och
myggor här omkring”. Jojo, mig
anföll de inte heller. Småpippin
runtom som flög till sina bon vid
mitt tak tog dom i flykt på väg till
mig. Fint.... Med fågelkompisar
i alla format. Nog allt om detta.
Jag hade väl aldrig trott att jag
skulle åldras, ung, frisk och rask
och trilla av pinn plötsligt i mina
bästa 100 år och intakt i kroppen. Men själen är lika livsentusiastikt nyfiken som den person
jag ser bredvid tvillingbrorsan på
konfirmationsfotot. Ja, just det,
tycker alltjämt att livet är något
enastående ibland mycket smärtsamt, men det är som Levegoodskamormor sa: ”Det är bara att
bryta ihop och gå vidare”.
kom en dag för att muntra upp
patienten med tillrop, jordgubbar
och roliga historier. Som den här
fritt efter hennes faster. - Tänk
att varje gång jag möter en dansk
och jag förstår vad han säger, då
är det en norrman.
Just det, dom förstår vi. Efter
sommarens förfärliga händelser
så har dom flyttat än längre in
i våra hjärtan. Av medlidande,
beundran, sorg och förståelse ser
vi dem med respekt hantera det
ofattbara och att gå vidare med
sin förtvivlan men med stärkt
gruppkänsla och tillit för framtiden. Styrkan i gruppen, gemenskapen och stödet av varandra
syns så tydligt.
Utan liknelse i övrigt, utan
politiska förtecken, så kan detta
också ses i andra grupper. Hos oss
som fyller 65 år. Nästa år, men en
lång tid att bygga upp behovet av
varann, förr eller senare behöver
man det, inte bara i det stora
katastroferna utan också i vardagens alla olika stötestenar. Så var
rädd om oss! En hel styrelse jobbar för det, mycket, frivilligt och
en mängd tid. Tjugo stycken kom
på Vårmötet, det var för få. Vi vill
att så många som möjligt komMen jag må säga att har man
mer med oss. Då finns vi och kan
hamnat i vårdapparaten så blir
leva vidare. Som sagt var, sas av
man proffsigt bemött, det kan ta Saxnäbben, jag gillar inte kräftor,
tid, men de gör sitt bästa. Härom- men jag kommer för att jag gillar
dagen när jag satt och väntade på Stallfåglarna. Där var hon och
vår Vårdcentral böjde sig en nå- jag åt hennes kräftor förra året.
got lätt förfriskad herre över mig
Välkomna
och satte en tumme med en stöddig metkrok i : ”Har du värre ont Kram runtom av er Havssula,
än jag?” Såna synliga bevis på
Heders Högsta Höns
skador hade inte jag, så det var
bara att säga - gå du före. Han
var mycket förtjust och kysster
mig ljudligt uppe på håret... Livet
är märkligt. Man kan få sin egen
kyss i roten på de mest oväntade
H.H.H. Havssula
platser... En god vän i huset här