docICA-Kontakten 1966 nr 05 Dokument - ICA
download 
Report Transcription
ICA-Kontakten 1966 nr 05 Dokument - ICA
^ M W- A Nr 5 AUGUSTI 1966 I C A kontakten ' ..v V ICA distributionscentraler inom Hakonbolagets södra område HÄRNÖSAND 9 MILJ. SUNDSVALL 4 8 MILJ. HUVUDKONTOR HUDIKSVALL 17 MILJ AVDELNINGSKONTOR MORA 9 MILJ. FILIALKONTOR GÄVLE 6 4 MILJ. BORLÄNGE 55 MILJ. TORSBy lOMILJ. ARVIKA 16 M I L J . VASTERAS 8 2 MILJ. KARLSTAD 53 MILJ. ÅMÅL 21 MILJ. N ESKILS-M SÖDERTÄLJE 34 MILJ. ÖREBRO 8 0 MILJ. KATRINEHOLM 11 MILJ. NYKÖPING 14 MILJ. SKÖVDE 80 MILJ. I n o m H a k o n b o l a g e t s södra o m r å d e finns 18 distrib u t i o n s c e n t r a l e r och kontor o r d n a d e inom tio kont o r s g r u p p e r . I n o m varje k o n t o r s g r u p p finns e t t avd e l n i n g s k o n t o r och inom vissa även filialkontor. F ö r varje å r m i n s k a r a n t a l e t kontor. Senast i å r h a r inte mindre ä n fyra kontor l a g t s ned, n ä m l i g e n Ludvika, som s a m m a n s l o g s med Borlänge i februari, Sala med Västerås i mars, Norrtälje med Uppsala i april och N o r a som s a m m a n f ö r d e s med Örebro i m a j . N å g o n y t t e r l i g a r e s a m m a n s l a g n i n g ä r inte aktuell i ä r . P å l ä n g r e sikt k o m m e r a n t a l e t k o n t o r a t t succesivt k o n c e n t r e r a s till mellan 12 och 15 inom hela H a k o n b o l a g e t s o m r å d e . N ä r den n y a distributionscentralen i Sundsvall blir k l a r i början av 1968 kommer filialkontoren i Hudiksvall och H ä r n ö s a n d a t t succesivt inlemmas. A n t a l e t a n s t ä l l d a vid förra å r s s k i f t e t utgjorde totalt 1.424 v a r a v lagerpersonal, chaufförer och W a s a brödsdistributörer 510 förpackningspersonal 92 k o n t o r s - och försäljningspersonal . . . . 764 övriga a n s t ä l l d a 58 Omslagsbilden: Hakonsmästerskapet i varpa utkämpades i Örebro i mitten av juni. Vid det stora ICA-märket sågs semifinalisterna Sven Andersson, Västerås, Halldon Gustafsson och Sigurd Erixon, Örebro samt Seved Jonasson, Västerås pusta ut före finalen. Hur finalen avlöpte kan ni läsa på sidan 26. Tidning för ICA-företagens personal Nummer 5. Augusti 1966 Ansvarig utgivare: Stig Svensson T. t. redaktör: Claes Rudén Adress: ICA-kontakten, Tema på AIDA:s internationella livsmedelsk Ständigt mer och bät I dag lider mellan 100 och 150 miljoner människor av hunger eller av undernäring på grund av fel kost. Världssvälten och befolkningsexplosionen — en fördubbling av befolkningen kommer i vissa delar av världen att ske inom 24 till 28 år — har blivit ett fruktansvärt och påträngande problem. "Ständigt mer och bättre föda åt flera", blev därför temat för den sjätte kongressen som anordnades av AIDA — en organisation för internationellt erfarenhetsutbyte kring livsmedelsdistributionens problem. I Nordens modernaste kongressbyggnader — Falkoner Center, Köpenhamn — hölls den sjätte livsmedelskongressen i slutet av juni. Parallellt med denna hade man anordnat en utställning i Bella Center. I två stora hallar presenterades företag från olika länder. Förutom livsmedelsfackfolk från hela världen var danska husmödrar med familjeanhöriga närvarande för att prova maträtter och drycker. Industrimaskiner, förpackningsutrustning och butiksinredningar av alla slag visades likaså. AIDA, Association Internationale de la Distribution des Produits Alimentaires, bildades 1952. Dess mål är att höja konsumenternas livsmedelsstandard och att med detta mål för ögonen arbeta för teknisk utveckling, förbättrad distribution, ökad produktion och vidgad handel över gränserna. 150 miljoner människor lider av undernäring Ungefär 1500 officiella deltagare från Västeuropa, Nordamerika och Australien infann sig. Ett 50-tal experter lämnade redogörelser för rapporter som i huvudsak omfattade fyra områden: livsmedelsmarknaden, grossistfunktionen, livsmedelsbutiken och finansieringsfrågor. Presidenten för den sjätte AIDA-kongressen, Viggo J. Rasmussen sade i sitt öppningsanförande: — Mänskligt vetande och mänsklig genialitet för oss i dag till stjärnorna och vi spatserar i rymden. Men då vi återvänder till vår egen jord fastslår vi, att vi har påträngande uppgifter att lösa. Om nöden är uppfinningarnas moder kan det med fog sägas att missnöjet är framstegens fader. En man som accepterar att han själv bara får äta sig halvmatt under sitt liv accepterar däremot inte samma öde för sitt barn. 4 . . • - / " • t ' ' •"^> .* * :> * i .J, ..' m-^Éi Jj Kongressalen i Köpenhamn vid öppningshögtidlig- Jordbrukarnas produktion tredubblad på 50 år Den danske utrikesministern Per Haekerup i sitt öppningstal: sade *ress tre mat åt alla heten. De tal som hölls översattes via simultanttolkning —Produktionen per arbetare i jordbruket har tredubblats under de senaste femtio åren. Sedan 1950 har antalet arbetande inom den danska jordbruksnäringen minskat med hälften men tekniken har förbättrats så starkt att näringsgrenens produktion till tyska, engelska och franska. ökat med 50 procent under samma tid. Marknaderna för det mesta av denna ökade produktion blir dock allt trängre eftersom den ena natioForts. på sid. 10 5 VI VÄXER Växjö distributionscentral invigd driva i samarbete med Svenska Shell. Restaurangerna kommer att läggas i anslutning till Shells bensinstationer längs våra vägar, berättar direktör Anders Hökby vid ICA-restauranger. Vårt intresse är att betjäna den uteätande allmänheten och när genomfartslederna läggs utanför städerna tvingas vi flytta ut våra restauranger. Vi har redan övertagit fyra cafeterior och kommer i år att öppna ytterligare fem enheter. Totalt siktar vi på att öppna cirka 75 enheter inom fem år. Restaurangerna byggs i olika storlek beroende på läge och utförs i samma kvalitet som våra Ringbarer. När ICA-restauranger, Sveriges största privata restaurangföretag inleder samarbete med Shell, Sveriges största bensinbolag, gör vi det med stor tillförsikt på framtiden. Statistiken visar nämligen att biltransporterna ökar kraftigt. Antalet körda personkilometer ökade från 18 till 62 miljarder under åren 1950 till 1964. Att märka är att hela ökningen faller på personbilstransporterna. Ny distributionscentral i Sundsvall får 11 500 m 2 lageryta Lastbilarna stod på parad och flaggan vajade i topp när Växjös nya distributionscentral invigdes. EOL-bolagets nya distributionscentral i Växjö har nu officiellt invigts. Landshövding Gunnar Helén förrättade ceremonin den 2 juni i närvaro av ett hundratal inbjudna. Verkställande direktören Eric Öfverström redogjorde för bakgrunden till den nya distributionscentralen och därefter visades anläggningen, som är den näst största inom EOL-bolagets område. ICA-restauranger driver barer i samarbete med Shell — "Tre Snäckor" kommer de restauranger och cafeterior att heta, som ICA-restauranger kommer att Distributionscentralen () i Sundsvall blir näst störst I juli togs första spadtaget till Hakonbolagets nya distributionscentral i Birsta inom det nya Stor-Sundsvalls-området. Distributionscentralen blir med sina 11.500 m 2 lageryta den näst största enheten inom Hakonbolagets område och kommer helt att ersätta den gamla anläggningen. Distributionsområdet kommer att utökas till att omfatta hela Medelpad och delar av Hälsingland och Ångermanland. Distributionscentralen, som beräknas omsätta mellan 75 och 100 miljoner kronor, består av lager i ett plan och kontor i två plan. I utrustningen finns moderna paketeringsanläggningar och anordning för prismärkning av framför allt frukt, grönsaker och ost. Färskvarorna spelar ju som bekant en allt större roll i den moderna ICA-butiken. De kylda utrymmena uppgår till totalt 13.000 m^ varav 1.600 nr' disponeras av de djupfrysta varorna. Inflyttning planeras till årsskiftet 1967/68. inom Hakonbolaget med sina 11.500 m 2 lageryta. Henning Jonsson. Vi ligger på en omsättning som pekar mot 5 miljoner. Vi vill bli ansedda som matspecialister och har därför stora färskvaruavdelningar för fisk, kött, frukt, delikatesser och ost. VI [ETABLERAR] ICA i Nyköpings centrum ICA först i nytt Göteborgsområde Köpman Åke Börjesson hade en arbetsam maj i år. Förutom invigningen av Spisa, som presenterades förra månaden, öppnade han även en ny butik i den nya stadsdelen Tynnered i Göteborg. Butiken, som heter Tynnered Center, har en säljyta på 456 m-. Området kommer fullt utbyggt att rymma 1.250 hushåll. Förutom självbetjäningshallen finns en specialavdelning för tobak och tidningar med kvällsöppet. Omsättningen beräknas till 4 miljoner. Tynnered Center beräknas fullt utbyggt miljoner. omsätta 4 Kronhallen är mycket färskvarnbetonad I centrum av Nyköping med fasaden mot Storgatan öppnades i juni i år den nya Kronhallen av köpmännen Rune Malmqvist och Sven Brostedt. Butiken har en totalyta på 1.140 m'2, därav 605 2 m säljyta. Butiken är planerad för en omsättning av 5 miljoner. Kronhallen är färskvarubetonad med specialavdelningar för ost, fisk och grillat. 5 utgångskassor av Köpmannatjänsts nya modell slussar snabbt ut kunderna. I källarplanet under butiken finns kundparkering med plats för 45 bilar och hiss direkt upp i butiken. Bingebyhallen störst på Gotland Största enheten i det nya köpmannavaruhuset PRISMA i Härnösand blir en ICA-hall på 750 m 2 säljyta, som öppnades i juni. — Starten har varit en succé, säger köpman Till den stora turistrushen i sommar öppnades Bingebyhallen, Gotlands hittills största livsmedelshall, av köpman Bengt Hellberg. Butiken ligger i ett nybyggt område utanför Visby med 1.100 lägenheter. Ett stort plus för butiken är de 50 parkeringsplatserna som finns. Säljytan är 320 m 2 och den beräknade omsättningen 4 miljoner. IC'A-hallen liar även en Omkring Bingebyhallen ICA-hall i nytt köpmannavaruhus cafeteriaavdelning finns 1.100 lägenheter 7 Datamaskin hjälper Hakonbolag I slutet av maj i år installerade Hakonbolaget i Västerås ett datasystem av typ IBM 1401. Dataanläggningeii kommer successivt att tas i bruk lör i första hand körning av rutin för lagerstyrning och inköpsplanering. IBM har utvecklat ett databehandlingssystem kallat IMPACT, vilket Hakonbolaget avser att tillämpa på distributionscentraler med hålkortsanläggning. Datasystemet inriktas på en lösning av inköpstekniken för snabbare omsättningshastighet men samtidigt uppnåendet av högre servicegrad till fromma för ICA-medlemmarna. Datachef Nils Almgren — Det datasystem vi skaffat kommer successivt att tas i bruk för två ändamål, berättar datachefen vid Hakonbolaget, Nils Almgren, nämligen • körning av rutin för lagerstyrning och inköpsplanering samt 9 rutiner, som tidigare körts på tabulator till exempel remittering, budget och bokföring. Det är emellertid lager- och inköpsrutinen, som är den primära bakgrunden till anskaffandet av maskinen. — IBM har utvecklat ett databehandlingssystem, som kallas IMPACT, Inventory Management Program And Control Technique. I fri översättning till svenska betyder det kort och gott "lagerstyrning". Det är detta system och dess teorier, som Hakonbolaget avser att tillämpa på de distributionscentraler, som är utrustade med hålkortsanläggningar. Datamaskin besvarar inköpsfrågorna "när?" och "hur mycket?" — Rutinen, som löper med en periodicitet av en vecka, innebär att fältkontoren levererar hålkortsuppgifter över veckans transaktioner, det vill säga in- och utleveranser, till huvudkontoret för körning i datamaskinen. Maskinen är så programmerad, att den vet hur 8 mycket, som skall finnas i lager av varje artikel och när det är dags att beställa hem nya varor och från vilken leverantör. Om det är aktuellt med köp beräknar maskinen även en ekonomisk orderkvantitet. Man får således svar på de två viktiga inköpsfrågorna " n ä r ? " och "hur mycket?" Hänsyn tas till olika inköpsfaktorer — För att en datamaskin skall kunna utnyttjas till att bedöma när varan skall beställas och hur stor kvantitet som skall beordras, måste den förses med ett program. I det här fallet har den programmerats så att den tar hänsyn till följande faktorer: • • • • • • • • lagerhällningskostnader inköps- och mottagningskostnader kvantitetsrabatter packstorlekar, pall- och vagnskvantiteter minimum- och maximumkvantiteter leveranstider och leveranstidsvariationer önskad servicegrad efterfrågan och variationer i denna Slutprodukten är en inköpsrekommendation, som skickas till inköparen vid respektive distributionscentral för granskning och beordring av varorna. Inköparen har alltså fortfarande sista ordet. t planera inköpen På bilden ses dataoperatör Ola Johansson kontrollera att skrivaren fungerar ordentligt. Datasystemet består av fyra enheter: från vänster en läsare, som läser de hålkort maskinen matas med. I mitten centralenheten, som styr och kontrollerar verksamheten. Här lagras temporärt de maskininstruktioner, som behövs för en viss bearbetning. Därefter skrivaren och längst till höger tvä skivminnesenheter. I dessa monteras utbytbara skivpackar, som innehåller uppgifter om artiklar, leverantörer etc. Några tekniska data. Skrivaren presterar 600 rader text per minut och centralenheten har en minneskapacitet på 8.000 tecken. På varje skivpacke kan 2 miljoner tecken lagras. 9 Konsulentseminarium i Ronneby KONTAKT Medlemssektionerna koncentreras Efter viss omläggning av distributionsprogrammet har ICA Förvaltningsråd fastställt att medlemssektionerna Norrköping och Linköping sammanslås till sektion Östergötland. Vidare kommer medlemssektion AC, som omfattar Ångermanland, att till sin sydliga del tillföras Sundsvall och till sin nordliga del tillföras sektion Umeå. USA-köpmän på ICA-besök I anslutning till AIDA-kongressen i Köpenhamn gästade en grupp amerikanska köpmän Sverige. En grupp företrädare för CFDA, ICA:s motsvarighet i USA, besökte ICA Centralorganisation och för en mindre grupp anordnades visning av SV:s färskvarucentral i Johanneshov samt vissa affärscentra i Stockholm. AIDA:s livsmedelskongress . . . Forts. fr. sid. 5 nen efter den andra överskrider sin självförsörjningsgrad beträffande jordbruksprodukter och söker avsättning för överflödet utanför sina gränser. Vi anser det vara vår uppgift inom EFTA att verka för friast möjliga jordbrukshandel. Vi finner det naturligt att slopandet av tullarna för industriprodukter mellan EFTA-parterna ska följas av nedrivning av barriärerna för handel med jordbruksprodukter. Men även om vi når allra bästa samförstånd i frågan inom EFTA löser detta bara en del av våra problem. En stor del av vår jordbruksexport går till EEC och denna export är nästan lika viktig för Danmark som exporten till EFTA-länderna. Vår export till EEC hotas av den växande diskrimineringen av icke-medlemsländer som träder i kraft om och när EEC:s gemensamma jordbrukspolitik träder i funktion. AIDA:s mål är att höja världens levnadsstandard — När det gäller kampen mot hunger är det inte 10 Även konsulenter behöver motion. Här försöker Hägglund, IC'A-skolan, skjuta mål. Sven I början av maj samlades 14 EOL-konsulenter på Ronneby Brunn under disponent Rune Erblads ledning för att diskutera butiksproblem. Första dagen upptogs av frågor om marknadsföring av specialvaror och därefter gav Köpmannatjänst sin syn på butiksrationalisering och tekniska hjälpmedel. Under ICA-skolans ledning diskuterade man butikscentralisering, strukturförändringar och det införda gruppackordsystemet. Till sist redogjorde disponent Leif Fredriksson för butikens ekonomi och budgetering. bara en fråga om att producera mer livsmedel, sade Oris V. Wells, ställförerädande generaldirektör i FAO — USA:s Food and Agriculture Organization. Det är lika väsentligt att få till stånd bättre behandling och distribution av maten. Vi är därför glada att få veta att ett av AIDA:s främsta mål är att höja världens levnadsstandard genom att försöka stimulera tekniska framsteg, förbättra livsmedelsdistributionen, öka produktiviteten och utveckla handeln länder emellan. Det är också glädjande att AIDA är intresserat av att samarbeta med internationella organisationer framför allt när det gäller hjälp åt utvecklingsländer. Vi måste tänka på våra medmänniskor — Om vi analyserar resultaten av tidigare kongresser, sade hedersordföranden i AIDA, W. E. Zeziger, Schweiz, finner vi med tillfredsställelse att dessa inte bara stimulerade produktion och distribution utan också utövade ett positivt inflytande på alla som arbetar inom livsmedelsbranschen genom att göra dem medvetna om sina medmänniskor. Det är vårt mål att tjäna konsumenten enligt AIDA:s slogan "Ständigt mer och bättre föda åt alla". Livsmedelskonsumtionen under tio år Om vi ser på förändringarna i våra matvanor för de senaste tio åren finner vi att färskvarorna ökat sin andel i vår kost medan gruppen "torra specerier" minskat. Förändringarna i våra matvanor beror väl främst på vår ökade levnadsstandard, men den är också en följd av att fler familjer fått tillgång till kylutrymmen. Här nedan kan vi se hur olika varugrupper förändrats under de senaste 10 åren. K ö t t och fläsk Socker och konfektyrer 1954: 354 miljoner kilo 1964: 371 miljoner kilo 1954: 307 miljoner kilo 1964: 278 miljoner kilo + 5% -9% Charkuterivaror har ökat med 13 % och fjäderfä med närmare 50 % medan fläsk har minskat med 5 '7(. Socker har minskat med 15 % medan konfektyrer stigit med 16 %. Frukt och grönsaker M j ö l , gryn och m a k a r o n e r 1954: 1.388 miljoner kilo 1964: 1.459 miljoner kilo + 5% 1954: 259 miljoner kilo 1964: 216 miljoner kilo -17% Gruppen färska grönsaker har ökat med närmare 30 %, medan potatis minskat med 18 %. Förbrukningen av mjöl har minskat med cirka 21 %. Risgryn har ökat 45 % och makaroner 40 %. M e j e r i v a r o r och läskedrycker H å r t bröd och kex 1954: 1.790 miljoner kilo 1964: 1.858 miljoner kilo T m t\ /o 1954: 57 miljoner kilo 1964: 57 miljoner kilo ±0% Margarin har ökat 35 %, tjock grädde 35 % och läskedrycker 31 %. M j u k t bröd och bakverk 1954: 326 miljoner kilo 1964: 374 miljoner kilo Kaffe, kryddor och t o b a k + 15 1954: 61 miljoner kilo 1964: 96 miljoner kilo P O " J Q n/ /^ Kaffe har ökat med cirka 70 % och tobak med 22 %. Fisk T o r k a d f r u k t , ä r t o r och böner 1954: 110 miljoner kilo 1964: 140 miljoner kilo 1954: 47 miljoner kilo 1964: 68 miljoner kilo + 27 % m « "T" 4 5 'Q Djupfryst fisk svarar för största ökningen. I denna grupp har konserverad frukt ökat mest. Färskvaror Totalt Torra specerier Totalt ^ Q. 1954: 3.968 miljoner kilo 1964: 4.202 miljoner kilo +6% 1954: 731 miljoner kilo 1964: 715 miljoner kilo •••• B ^Mi / O ' 11 EOL i Hälsingborg ökar omsättningen från 41 till 84 miljoner på tre år På det gamla kapplöpningsområdet i Hälsingborg ligger EOL-bolagets distributionscentral strategiskt placerad med Skånebagarn och ICA Frukt & Grönsaker som närmaste grannar. — Det är fjärde året vi arbetar här i våra nya lokaler, berättar disponent Håkan Walander. Under dessa år har vi hunnit bli varma i kläderna. Jämför man omsättningen 1963, som var 41 miljoner, med den beräknade för 1966, 84 miljoner, innebär det en fördubbling på tre år. I omsättningen ingår leveranser av järn och husgeråd och textilvaror till kontoren i Halmstad, Karlskrona, Kristianstad och Malmö. 330 m-, som för närvarande utnyttjas för en sexveckors textilutställning, berättar Stig Ohlén, som visar oss runt bland de cirka 2.500 artiklar, som finns utställda. Det här rummet kommer emellertid att utnyttjas för större ändamål. ICA-Förbundet har nämligen förlagt sin ordinarie årsstämma hit den 26 och 27 september. ICA-Förbundets årsstämma hålls i Hälsingborg — I kontorsdelen finns en stor utställningshall på Djupfryst säljs med hjälp av hålkort På översta våningen i kontorsdelen ligger de olika kontorsrummen. I ett rum träffade vi Kjell Sjöberg bakom ett bord med hålkort och försedd med en telefonlur på huvudet precis som en växeltelefonist. Han förklarade: - Jag sköter försäljningen av djupfryst. Varje artikel i det djupfrysta sortimentet motsvaras av ett hålkort. När jag ringer upp medlemmarna plockar jag fram ett hålkort ur registret för varje artikel de beställer. Det är praktiskt och går mycket snabbt. Samtidigt har jag en överblick över hela lagret. Jag märker när det börjar ta slut och vet när det är dags att beställa hem nya varor. Med hjälp av hålkorten gör man sedan ett sammandrag av alla order, som lämnas till expedieringen och dessutom skrivs fakturor till varje medlem. En textilutställning den 330 m- stora Kjell Sjöberg plockar här fram hålkort ur på de djupfrysta varor han säljer. 10.000 artiklar på 14.500 m 2 golvyta Första spadtaget till bygget togs i juli 1961 och i början av 1963 var byggnaden inflyttningsklar. Huset mäter 153 meter i längd och 72 meter i bredd, vilket ger den en total golvyta på 14.500 m-. De kylda utrymmena utgör 1.500 m- och frysrummen har en volym av 800 m3. Textil 1.450 m 2 och järn- och husgeråd 700 m2. Totalt omfattar lagret nära 10.000 olika artikelnummer. 12 med 2.500 artiklar utställningshatten. fyllde hela registret / det 3.900 m" stora pallagret var det högt i tak. Fotografen var tvungen för att kunna ta den här bilden av truckförare Eric Rödhin i aktion. att klättra upp drygt sex meter 13 kunder bland storförbrukarna, till exempel sjukhus och restauranger. Färskvaror och kött var för närvarande en av magneterna i dessa lager, berättade Stig Jonsson. UTBLICK CDFA startar utbildningsfond Cash-and-carry ökar i Västtyskland Cash-and-Carry-lagren i Västtyskland hade 1965 en omsättning på cirka 5 miljarder DM, vilket innebär en ökning med cirka 20 %, jämfört med föregående år. Associated Grocers hjälper medlemmarna inventera Med det ökade trycket på detaljhandlarna i livsmedelsbranschen att öka sitt varusortiment, har det blivit alltmer nödvändigt att ge utförlig hjälp i det viktiga arbetet med inventeringskontroll. Inköpscentralen Associated Grocers of Seattle har vidtagit åtgärder för att förmå detaljhandlarna att beräkna, hur de kan använda sitt säljutrymme mer ekonomiskt. Med hjälp av dessa data har Associated Grocers kunnat utveckla ett program med titeln: "Analys om detaljhandelsvinst" för medlemmarnas räkning. ICA-grupp besökte REWE och Euroshop I mitten av juni gjorde en grupp ICA-representanter från Hakonbolaget en resa till Tyskland för att titta på utställningen Euroshop 66 och även besöka REWE inköpscentral i Köln. Med på resan var Curt Immerstrand, Stig Jonsson, Herbert Nygren och Tor Rosengren. — Euroshop gav en fantastisk översikt över de hjälpmedel som finns till butikerna. Inredningar och kassadiskar dominerade utställningen, som omfattade 49.000 m 2 med 335 utställare från 25 olika branscher. Sverige ligger fortfarande mycket väl till i utvecklingen när det gäller butiksinredning, sammanfattade Curt Immerstrand. — Vi fick genom REWE en god översikt över deras lägesbevakning och finansiering av nya företag. På grund av den hårda konkurrensen inom partihandeln har REWE tvingats etablera cash-andcarry-avdelningar. Denna försäljningsform har blivit allt mer intressant, främst för att man får goda 14 CFDA, the Cooperative Food Distributörs of America, motsvarigheten till ICA i USA, har startat en utbildningsfond för att skaffa stipendier till ungdomar, i första hand till barn till CFDA:s medlemmar, för praktisk utbildning till yrken inom livsmedelsbranschen. Fem europeiska handelskedjor byter namn De under namnet "Europäischer Organisation" samarbetande handelskedjorna AFU, Tyskland, ALIMENGROS, Frankrike, EXCELLA, Belgien, KROON, Nederländerna och UNITAS, Österrike, har noggrant övervägt en ny gemenskapsbeteckning. I framtiden tänker man arbeta under namnet "AFUInternational". Framför allt kommer erfarenhetsutbyten att få en allt större betydelse. Kesko självbetjäning omsatte 700 miljoner Kesko i Finland hade 831 självbetjäningsbutiker 1965 med en genomsnittlig omsättning per butik på 837.000 kr. Totalt omsatte Kesko självbetjäning 700 miljoner kr. Som jämförelse hade ICA 3.390 självbetjäningsbutiker med en genomsnittsförsäljning per butik på 824.000 kr. ICA självbetjäning omsatte totalt 2,8 miljarder kr. REWE lämnar finansieringshjälp REWE, som är Tysklands motsvarighet till ICA, har för att hjälpa sina medlemsbutiker inrättat ett särskilt finansieringsinstitut, REWE Verkaufsgesellschaft. Institutet skall lämna långfristiga krediter till REWE-medlemmar vid nyetableringar och modernisering av butiker. Samtidigt med kapitalanskaffningen övertar institutet andra funktioner. Medlemmar i finansieringsinstitutet, som får ett startkapital på en miljon svenska kronor, är de REWE Genossenschaften och REWE Centralorganisation. 4gg 30 E 30 20 E 20 :10 «=o 10=10 20z 20 3U B 30 mJ(f 30 grader kallt året runt är det i frysrummet där Jan-Ingvar Olsson arbete Kallstart i augusti för Linköpings frys Den 8 augusti var det premiär för djupfrysdistribution från Linköpings nya frysanläggning. Det var det sista stora steget i Linköpings förvandling till färskvarucentral. — I frysrummet, som har en yta på 540 m'- eller omsatt i volym 1.800 m:i, finns utrymme för 230 pallplatser, berättar försäljningschef Stig Ållander. Det innebär en väsentlig skillnad mot tidigare då Norrköping och Linköping tillsammans hade endast 150 m- frysutrymme. Två påpälsade herrar i 30 graders kyla I frysrummet, där termometern pekade på minus 30 grader, träffade vi de två expeditörerna Jan-Ingvar Olsson och Thure Halidén. Båda var ordentligt påpälsade i skinnrockar, huvor och varma kängor. — Vi får inte stanna härinne för långa stunder i taget men upp till en timme går bra, sade Thure Halidén och torkade bort något, som droppade från nästippen. De djupfrysta varorna lastas i frysbilarna så att varje medlem får sina varor inslutna i en kraftig påse för att underlätta chaufförernas lossningen i butikerna. arbete vid ICA-skolan snabbutbiJdade personalen i färskvarull an tering Omsättningsutvecklingen har varit mycket god. Försäljningen av frukt och grönsaker hade fram till 31 juli ökat med 27 % och kött och charkuterivarorna med 41 % jämfört med föregående år. Några försäljningsresultat under en vecka i augusti: 2.150 lådor tomater, 1.400 häckar persikor, 3 ton fläskkotletter och 4 ton falukorv. När det blev aktuellt med omläggning till färskvarucentral och personalen informerats om detta framförde de önskemål om att få deltaga i kurser i färskvaruhantering. Mänga hade ju tidigare mest sysslat med kolonialvaror. ICA-skolan hjälpte till med detta och under två kvällar fick hela personalen en snabblektion i färskvaruhantering. I höst skall utbildningen fortsätta med en styckningskurs för personalen på charkuteriavdelningen. 15 Anders Björkman, EOL, Västervik — Företaget har lunchrum med bra möjligheter att värma mat, men jag tror inte det är någon som utnyttjar det. Avstånden är små här, så alla hinner hem. Jag går ut och äter då min fru arbetar. Ett önskemål vore, att företaget kunde ordna så att personalen fick äta någonstans till självkostnadspris. Birgitta Larspers, Hakonbolaget, Mora ,* — Här är det bara lagerpersonalen som har ett lunchrum. Behovet av ett lunchrum är nog inte så stort just nu då alla har möjlighet att gå hem och äta. Jag lagar min mat själv på lunchen, så någon tid att gå ut på stan och handla blir det inte på en timme och tolv minuter. Gun-Britt Andersson, Sjömans Textil, Västerås — Vi har ett mycket bra lunchrum och får matlådor från en firma i sta'n för 2:75. En föreståndarinna värmer maten samt kokar kaffe både på förmiddagen och eftermiddagen. Vi har en halv timmes lunch och det är klart att det ibland kan bli lite jäktigt. Bertil Larsson, Hakonbolaget, Borlänge — Jag åker alltid hem och äter. Vi har en timme och elva minuter, så jag hinner gott. Det finns ett lunchrum, och man får ta med sig mat och äta där. Vi har en ICAbar i närheten, men det blir väl dyrbart i längden att äta där. Stig Frank, Hakonbolaget, Hudiksvall - Jag är chaufför och har därför inte möjlighet att utnyttja vårt lunchrum, då jag i regel är ute och kör vid lunchtid. Brukar ha matlåda med mig i bilen. Vi har en timmes lunch, men jag utnyttjar sällan hela timmen utan försöker klara jobbet så fort som möjligt. Huvudmålet äter jag hemma. Maj-Britt Eriksson, EOL, Vddevalla - Vi har ett lunchrum, där man kan äta den mat man har med sig. Det finns inget kylskåp eller värmeskåp. Jag går ut och äter ett ordentligt mål. Jag tycker man behöver det mitt på dagen. Vi får tyvärr inget kaffe på företaget varken på förmiddagen eller eftermiddagen. 16 Var äter ni på lunchen? Veine Nilsson, Dalabagarn, Gävle - Vi har ett bra lunchrum, där alla äter. Oftast blir det bara smörgåsar. Vi har bara 18 minuters lunch plus kafferast. Jag börjar kl halv fyra på morgonen och slutar kl halv tolv. Någon bestämd k i • lunchtid har vi inte utan får »sa* J l äta när vi har tid Jag skulle Margareta Ohlsson, Norrköping X SV,önska att vi hade en paus ^...^M tin. — Vi har ett lunchrum, där det finns möjlighet att värma maten och även förvara den i kylskåp. Jag äter lunchen hos mina föräldrar mellan kl 12.00 och 13.00. Det räcker och jag tror att de som äter på firman skulle vilja ha kortare lunch och få gå hem tidigare på kvällen. Lennart Johansson, Skånebagarn, Hälsingborg — Vi har ett stort fint lunchrum med självservering, där 80—100 personer äter. Vi som arbetar i bageriet har 20 minuters lunch. Det är jäktigt men man blir van. Jag börjar kl sex och slutar kl 14. Vi äter så billigt här att det inte skulle löna sig att äta hemma. Ragnhild Månsson, Svea Choklad, Norrköping '..;,.; - De som äter i företagets lunchrum beställer sin mat från Slakteriföreningen. Matlådorna kostar 2:65 och det är mycket billigt. Vi har 50 minuters lunch och det räcker. Det är mest den kvinnliga personalen som äter här; den manliga åker i regel hem. Lars Johansson, Hakonbolaget, Storuman - Vi har lunchrum, men jag åker alltid hem och äter. 1k Min fru arbetar också, så vi hjälps åt med maten, för att | vi skall kunna äta tillsamI mans. Vi börjar arbeta kl sju, så jag skulle vilja ha lunchen mellan elva och tolv. Vi slutar kl 17.15 och har 15 minuters kafferast på IHfctafci»**' eftermiddagen. Gunilla Kadin, ICA-förlaget, Västerås Om jag hann skulle jag åka hem pa lunchen. Som det är nu går jag ut på sta'n och äter. De flesta pä avdelningen åker hem och äter. Min man har inte lunch på samma gång och äter dessutom ,d£^*\ P ä e t t f ö r s i t t arbete bestämt ställe. Vi har ett lunchrum pä företaget med matlådor. 17 alster ut, som inköpts under året. 35 tavlor fann sina ägare bland de 392 medlemmarna. De fem första pristagarna var: 1) Stig österlund, IC'A-förlaget, 2) Carl-Hakon Swenson, Hakonbolaget, 3) Gina Lindström, Köpmannatjänst, 4) Reinar Eriksson, Hakonbolaget och 5) Lars-Brik Jansson, ICA-förlaget. I styrelsen nyvaldes Per-Olof Ohlsson, Alice Björklund, Ann-Charlotte von Goés och kvarstående ledamöter av styrelsen är Sixten Wessman och Stig Karlsson. 35 konstverk utlottades i Hakoniternas Konstförening Här ses förstapristagaren Stig Österlund från ICAförlaget mottaga sin tavla ur ordföranden Lars Möcklins hand. I slutet av maj höll Hakoniternas Konstförening' sitt årsmöte i Västerås. Efter årsmötesförhandlingar lottades de konst- Först på jorden En söndagsskollärare frågade en liten gosse om han kunde säga vem som var den förste mannen på jorden. — Hoss, svarade gossen. Läraren rättade honom och berättade att han hette Adam. — Jag visste väl att det var en av bröderna Cartrigth, men jag glömde vilken av dem det var, tillade gossen stolt. Lillans första skoldag Lillan kommer hem från sin första skoldag. - Har du lärt dig något, undrar mamman. - Ja, hur man viskar utan att röra läpparna. Billig kaka — Det här är en läcker och fantastiskt billig kaka. 18 En solskenshistoria från vintern på skåneslätten Att vintern på skåneslätten kan bli besvärlig har vi fått bekräftelse på i år, då den yrande snön formligen lamslagit trafiken. Att detta dock kan medföra lustiga episoder vittnar det följande om: En vinterdag förra året körde EOL-chauffören Bo Ohlin, Kristianstad, sin vanliga tur nedåt Österlen i simrishamnstrakten. Plogbilen hade gått före men tagit en kurva för snävt och således ändrat lite på vägsträckningen. Det var alltså oundvikligt att Bo Ohlins stora bil blev fast i diket. Turligt nog kom en grusbil strax efter och chauffören där var vänlig nog att hjälpa upp honom. Denna händelse erinrade sig EOL-chauffören när han en snörik vinterdag i år närmade sig samma vägkurva. Nu fick han emellertid se en annan lastbil stå i diket. Han stannade för att hjälpa och hans förvåning blev stor då han upptäckte att det var samma bil och chaufför som hjälpte honom själv upp ett år tidigare på exakt samma plats. Att gen- Mjöl och jäst har jag lånat av fru Larsson, smör och mjölk av fru Nilsson och socker och russin av fru Jansson. Lättsmält Myggan på smörgåsen förekommer i åtskilliga varianter. Men har ni hört den här? Det rör sig om en sådan där riktig långbent, en harkrank. Gubben tuggar och tuggar. Och till sist är det bara biten med harkranken kvar. Gubben tittar stint på den långbente och säger: - Nu är det bäst du håller i dig ordentligt, för nu blir det väldigt bråddjupt! Försäkringar En brandförsäkringsagent är hemma hos gamle Anders och lägger ut texten om hur förståndigt det är att ha stugan brandförsäkrad. Anders lyssnar och säger efter en stund: tjänsten var angenäm är inget att ta fel på. Nu var det grusbilschauffören som tackade för hjälpen och sade: "Nu är vi kvitt." Vi gratulerar Femtio år: Juni Aven färgbilder i fototävlingen Juli 14 19 31 31 Olof Gillberg, Hakonbolaget, Sundsvall Toolf Olsson, Köpmannatjänst, Västerås Erik Sundgren, EOL, Värnamo Sven-Erik Nilsson, EOL, Göteborg Elsa Fahlin, EOL, Göteborg Sture Björck, SV, Linköping Eric Fridolfsson, Hakonbolaget, örebro O Sextio ar: Juni 10 11 Den här gubben pryder de affischer vi skickat ut till anslagstavlorna vid samtliga kontor. Han får illustrera en motivjagande ICA-anställd som med sitt tävlingsbidrag vill vinna l:a priset. Du har väl inte glömt att sända in bilder till ICAkontaktens fototävling på temat "den bästa sommarbilden. Vi utlyste tävlingen i förra numret och alla som arbetar inom ICA:s distributionscentraler och dotterföretag deltar i tävlingen. Vi har fått så många förfrågningar om färgbilder att vi även låter dessa vara med och tävla. Alltså både svart-vitt, färg och färg-dia-positiv deltar i tävlingen. Vi är tacksamma för stora format av bil- Juli 18 Valter Wennerstén, Hakonbolaget, Sundsvall Erik Andréhn, Köpmannatjänst, Västerås Gustav Streijffert, EOL, Uddevalla Malte Sandberg, SV, Linköping derna men har ni inte möjligheter att förstora bilderna, kan vi klara den detaljen om vi även får negativen. Tävlingstiden har samtidigt förlängts till den 30 september. Skicka in dina tävlingsbidrag till ICA-kontaktens redaktion, ICA-förlaget, Västerås. Juryn, som bedömer bilderna utdelar tre priser — l : a pris 100:—, 2:a pris 75:— och 3:e pris 50:—. — Å då menar han att om stugan skulle brinna så får jag ut tjugotusen? — Javisst, säger agenten. Men eftersom han har tyckt sig märka en speciell glimt i Anders öga tilllägger han: — Det gäller förstås inte om ni tänder på själv. — Jaså, säger Anders besviket. Jag kunde väl tro att det var nåt skoj med det! Ungkarlsfröjd — Har du inte en känsla av att vara mörbultad, när du vaknar en morgon efter en riktig helafton? — Nej, hur kan du komma på en sådan idé. Jag har ju alltid varit ungkarl. — Jo direktörn, nu har jag arbetat på statistikavdelningen i 5 år, 7 månader, 2 veckor, 1 dag, 4 timmar, 40 minuter och 12 sekunder till en medellön av 6 kronor och 83,5 öre i timman. — Kort sagt: Jag vill ha påökt . . . 19 FORETAGSN Nytt företagsnämndsavtal Överenskommelse om bättre samarbete mellan företagsledning och anställda Uttalande om skolningsfrågorna Vid sidan av årets avtalsrörelse har förts förhandlingar mellan SAF, LO och TCO om nya avtal rörande samarbetet inom företagen. Den 29 april i år träffades överenskommelse mellan parterna. I den träffade överenskommelsen, som träder i kraft den 1 januari 1987, har de långsiktiga perspektiven genomgående tillmätts avgörande betydelse. Hörnstenar i det nya avtalet är företagsanpassning, utbildning och forskning. Förhandlingarna om det nya avtalet har pågått sedan i juni i fjol. Uppgörelsen har godkänts av SAF, LO och TCO och avtalet skall nu i höst antas på förbundsplanet. Beslutanderätt i vissa frågor De nya avtalen ger företagsnämnderna möjligheter att spela en större roll än hittills. De skall ha rådgivande karaktär, men avtalet säger att en arbetsgivare kan ge nämnden en beslutande funktion i till exempel sociala frågor. Avtalen förutsätter vidare att kommunikationen mellan företagsledning och företagsnämnd bör förekomma både före och efter beslut. Detta gäller i synnerhet sådana frågor, som tidigare behandlats i nämnden. Företagsledningen behöver dock ej informera nämnden om ett uppenbarande skulle medföra skador för arbetsgivaren. tagsledning och anställda sker genom deras fackliga organisationer inom företaget. Den fackliga klubbens ställning betonas starkare än tidigare. Detta framgår exempelvis av bestämmelserna om val av arbetstagarerepresentanter i nämnlerna. Den lokala fackliga organisationen bestämmer själv hur de anställdas representanter i företagsnämnden skall utses och klubbordföranden skall normalt ingå i nämnden. För att åstadkomma en företagsanpassad och decentraliserad nämndverksamhet rekommenderas inrättande av underkommittécr för särskilda frågor, samt ett arbetsutskott som kan fungera mellan sammanträdena. I vissa frågor är det förutsatt att arbetsgivaren kontaktar någon eller några nyckelpersoner på den fackliga sidan i stället för att ta upp ärendet i nämnden. Insyn ges i personalpolitiken Personalfrågorna har hittills inte varit uttryckligt nämnda som ett område för information och samråd. Om allmänna riktlinjer för företagets personalpolitik, till exempel principer och metoder för rekrytering, urval och befordran, skall information och samråd äga rum i företagsnämnden. Ur tillgänglig personalstatistik skall information lämnas om frånvaro, olycksfall, personalomsättning med mera. Ö k a t fackligt inflytande Bättre ekonomisk information I det nya avtalet anges att samarbetet mellan före- Om den ekonomiska informationen sägs i de nya 20 avtalen bland annat att informationen skall vara regelbunden och framåtriktad och ges på ett sådant sätt att de anställda får en riktig bild av företagets ekonomi och framtidsutsikter. Detta kan ske exempelvis genom att samma material som aktieägarna erhåller på bolagsstämman även tillhandahålles företagsnämnden. Utvecklingsråd för samarbete mellan företag och anställda Vid sidan om själva nämndavtalet har SAF, LO och TCO träffat en överenskommelse om att försöka främja samarbetet mellan företag och anställda. Ett utvecklingsråd bestående av tio representanter för de tre organisationerna skall tillsättas. Rådets uppgifter blir att handha utbildning av de personer inom företagen som är sysselsatta med samarbetsfrågor, att bedriva information och rådgivningsverksamhet samt att främja vetenskaplig forskning kring samarbetsfrågor. Nämndledamöterna vidareutbildas Vad beträffar skolningsfrågorna har man framhållit att utbildning av de som är engagerade i företagsnämnderna och motsvarande organ är en förutsättning för att förverkliga de mål som uppställts i överenskommelsen. Parterna är ense om att utbildningen behöver anordnas i flera olika former, till exempel korrespondenskurser, studiecirklar och internatkurser. Huvudpunkter i det nya avtalet % Samarbetet i nämnden sker mellan företagsledningen och de anställda genom deras fackliga organisationer. Den fackliga klubbens ställning har stärkts. Den bestämmer hur de anställdas representanter i nämnden skall utses, och klubbordföranden skall normalt vara självskriven medlem. 0 Avtalet föreskriver liksom tidigare minst fyra sammanträden per år. Man rekommenderar att underkommittéer och arbetsgrupper bildas, som skall fungera mellan sammanträdena. • Nämndens ställning är rådgivande, men arbetsgivaren kan till nämnden delegera rätten att fatta beslut inom vissa områden, till exempel sociala frågor inom en given budgetram och även ersättning för förbättringsförslag. Nämndavtalet är miniminivå och förbunden kan lokalt komma överens om arbetsformer, som innebär avvikelser från avtalet. • Den ekonomiska informationen skall vara regelbunden och framåtriktad och ges så att de anställda får "en riktig bild av företagets ekonomi och framtidsutsikter". Samma material, som aktieägarna får bör ges till företagsnämnden. O Företagsnämnden får genom det nya avtalet inflytande på personalpolitiken. Företagsledningen skall informera och samråda om sin personalpolitik, till exempel principer och metoder för rekrytering, urval och befordran. 21 Augusti - - läckermånaden Kräftorna för dyra surströmmingen allt populärare I samband med augusti kommer man väl ofelbart att tänka på kräftor. Den svenska tillgången är ju inte så stor numera och man måste därför importera. Följaktligen stiger priset och man drar sig för att betala 30 till 40 kronor för ett kilo kräftor. Alla glada minnen från kräftskivor börjar förblekna och man får se sig om efter en billigare supérätt. Varför inte surströmming? Norrländsk specialitet nu över hela landet Den 19 augusti började försäljningen av årets surströmmingsfångst, över en miljon burkar räknar man med att sälja. Numera är det inte bara norrlänningarna som njuter av denna rätt. Strömmingen, som fångas i maj—juni, saltas, galas och lägges i tunnor i uppvärmda lokaler. I juli lägges den på burk. Förr var det nästan bara norrlänningar som konsumerade denna specialitet, men nu har ätandet spridit sig söderut och mänga äter surströmming — till och med med förtjusning. För nybörjaren gäller det väl att gä försiktigt tillväga. Man bör inte öppna burken förrän i serveringsögonblicket, om man inte tycker om lukten. Mänga sköljer strömmingen i vatten för att få bort den starkt doftande laken, som för den verklige beundraren är så angenäm. Men det är med surströmmingen som med mycken annan mat; man lär sig med tiden att tycka om den och blir sä småningom stormförtjust. De vanligaste tillbehören är mandelpotatis, rå lök, tunnbröd, smör och getost. Det blir en festlig, doftande måltid som samtidigt inte är så dyr. För att få reda på lite om ICA: s försäljning av kräftor och surströmming har vi ringt runt till de tre inköpscentralerna och fått del av deras synpunkter. Utländska kräftor på frammarsch - På morgonen den 11 augusti fick vi hem norska kräftor som distribuerades till cirka 30 till 40 stockholmsbutiker, berättar Gösta Persson på SV:s färskvarucentral i Stockholm. Tillgången på svenska kräftor är relativt knapp men i år finns många utländska sorter, till exempel turkiska och jugoslaviska. Vi brukar även impor- 22 tera kräftor från Finland men i år anser vi att priset ligger för högt. - Här på SV har vi märkt det tilltagande intresset för surströmming, speciellt förra året, då försäljningsökningen pä stockholmsområdet var markant, säger Bertil Lundberg. I år räknar vi med en försäljning av cirka 15.000 burkar på detta område. I Östergötland har försäljningen varit så gott som konstant de senaste åren; vi räknar med att avsätta 13.600 burkar här och på Gotland, där butiksantalet är ringa, 1.200 burkar. 250.000 burkar surströmming säljs inom Hakonområdet — Kräftor ingår inte i vårt sortiment. Vår augustispecialitet är däremot "den inte så gott luktande, men i mångas tycke välsmakande" surströmmingen, säger Karl Johan Andersson på Hakonbolaget i Västerås. Konsumtionen ökar år från år kanske mycket beroende på det alltför höga priset pä kräftor. I år har Hakonbolaget köpt en kvarts miljon burkar av ICA:s eget varumärke Röda Ulven, som läggs in i Skags Udde utanför Örnsköldsvik och är den största inläggningscentralen i landet. Ett tips för dem som inte gillar lukten, öppna burken och skölj innehållet i kallt rinnande vatten så rinner den kraftigt luktande laken bort. Förvarar man burkarna svalt kan den hålla sig länge, till och med ett år. De riktiga norrlänningarna tycker bättre om dessa burkar, då innehållet i dem blir mustigare. Sydsveriges intresse för surströmming ökar - Vi har ingen försäljning av kräftor och vår handel med surströmming är ytterst ringa, berättar Gunnar Svensson på EOL: s huvudkontor i Göteborg. Våra inköp av denna vara överstiger inte för hela EOL:s del inköpen hos ett norrlandskontor. Det har dock skett en liten ökning, förmodligen beroende på att mänga norrlänningar flyttar söderut och på vår allt större nyfikenhet på denna "specialitet". Man kan väl sätta likhetstecken mellan surströmmingen och Mårten Gås. Den förra vandrar sakta söderut medan Mårten Gås går norr över. m Oh, var det ser läckert ut! Så här äter alltså den verkliga "förståsigpåaren": hel strömming .— direkt ur burken. Tilltugget finns dock säkert med, dolt för kameran. med lake och allt 23 Karl-Eric Bohman har utsetts till personaldirektör hos ICA-restauranger från den 1 september. Direktör Bohman har tidigare varit chef för Lärlingsrådet för hotell och restauranger och utbildningschef inom SAS. Åke Eriksson tillträder befattningen som gruppledare vid Hakonbolaget i Katrineholm. Han har tidigare arbetat på Morakontoret. Percy Holm har utsetts till sektionschef för konsumentpressen, som omfattar ICA-kuriren och Hem och Fritid på ICAförlagets annonsavdelning. Han kommer närmast från Svenska Telegrambyrån i Göteborg, där han var mediachef. Herbert Nygren, som för närvarande är bevakningskonsulent på Hakonbolagets etableringsavdelning i Västerås blir ansvarig för planeringssektionen inom samma avdelning. Hans Selleby har utsetts till disponent och produktionsteknisk chef vid Svea Choklad i Norrköping, där han tidigare varit driftschef. Rolf Spångberg har anställts som annonskonsulent för detaljhandelspressen vid ICA-förlagets annonsavdelning i Västerås. Barbro Svensson blir inköpsassistent vid Hakonbolagets affärsavdelning i Västerås. Björn Turndal har anställts som annonskonsulent för konsumentpressen vid ICA-förlagets annonsavdelning i Västerås. 24 De två sistnämnda fruarna är Peggy Sonesson angelägen framhålla därför att båda är en bit över 40 år. Spänstiga oldgirls — eller hur? I SPÅN STÅR I Löpkunniga damer hos Dalabagarn i Uppsala EOL:s finalnerver höll När 10 minuter återstod av finalen i A-gruppen av göteborgskorpens div. III-fotboll hade Triangelkaffe hämtat in Göteborgs-EOL:s 2—0-ledning. Nerverna hos EOL hade råkat i dallring men i det läget hittade backparet Ackeskog och Bergman stilen. De höll ställningarna till slutsignalen. Målvakten Jan Zackau, tillfällig högerytter, kunde göra båda målen. Främste målspottaren hette dock Rolf Svensson, center. EOL:s nyuppsatta lag klarade också hyggligt debuten i div. VI D. Med EOL-ettan presenterar vi härmed årets första seriesegrare bland ICA-företagen: Jan Zackau, Bertil Ackeskog, K. G. Bergman, Erling Svensson, Sven Gustafsson, Rolf Svensson, Tore Ardeväll och Lennart Gustafsson. SV:s stolta fotbollsgäng Här namnen på några av deltagarna från Dalabagarn; från vänster: Ulla-Britt Evertsson, Gun Westher (skymd); Kerstin Hedman, Kerstin Skärberg, Agneta Petersén, Carin Lind, Eila Gustafsson, Peggy Sonesson. Inte mindre än 10 damer från Dalabagarn i Uppsala återfanns i startfältet på 18 deltagare när stadens korpmästerskap i terräng avgjordes på en 1.500 m lång bana. Vilket ICA-företag kan uppvisa en sådan aktivitet på spinnsidan? Dalabagarns idrottsmajoritet består förstås av herrar, men vi flickor hänger fint med i svängarna, säger Peggy Sonesson på faktureringen. "Vi blir många som ställer upp även i Uppsalas friidrottsmästerskap längre fram i sommar." Hur gick det i terrängen? Ja, inte hade Dalabagarns amazoner någon chans i konkurrens med berömdheter som Elly Gauffin med flera ur den uppländska dameliten. Peggy Sonesson sprang bort sig på dåliga snitslingar, annars hade hon säkert gjort bättre tid än 7.53, som nu gav femteplatsen, övriga "dalabagerskor" upptog följande placeringar: 8) Ella Gustafsson, 8.44; 10) Inga-Britt Lundin, 9.35; 11) Kerstin Skärberg, 9.39; 12) Ulla-Britt Evertsson, Kerstin Hedman och Agneta Petersén, 9.45; 16) Teresia Marincic, 9.45; 17) Karin Lind, 9.54; 18) Gun Westher, 9.55. Sedan vi i juni skrev om SV:s stockholmsfotboll har man spelat serien färdig. Laget anmälde sig till korpledningen i våras och har som tidigare omtalats spelat i division XII, där nio lag kämpat. För SV:s del blev det åtta matcher, där man vann fyra, spelade två oavgjorda och fick två förluster. Värst var det mot Expressen där man förlorade med 5—1. Ännu har inte slutresultatet för divisionen kommit men en andra- eller tredjeplacering bör vara klar, anser Rolf Redén, — Någon mångfald av supporters bland kamraterna på SV finns tyvärr inte, men vi som är med tycker det är kul och tänker hålla på. Stående från vänster: Lennart Aldenrud, Crister Ullbringer, Bengt Johansson, Mario Billiotti, Ragnar Wuscha, Erik Aronsson. Sittande från vänster: Lars Gidler, Nils-Gustav Pettersson, Jimmy Tillberg, Dan Törner och Rolf Redén. 25 vardera könen med kvalificerande omgångar i centimeterkastning och de fyra främsta i varje klass tävlade i finalspel om fyra titlar. Dessutom förekom en herrlagstävling i centimeterkastning, där det gäller att komma så nära pinnen som möjligt, som vanns av Örebrotrion Sigurd Erixon, Ingemar Jansson och Halldon Gustafsson på 1.428 cm. A-mästare bland herrarna blev Sven Andersson, Västerås, som vann den kvalificerande centimeterkastningen. Slutspelet genomfördes med kulkastning, där Sven Andersson via semifinalseger över Seved Jonasson besegrade Sigurd Erixon med 12— 11 i en mycket rafflande final. Resultat: Centimeterkastning, herrlag: 1) Örebro, 1.428; 2) Västerås HK, 1.912; 3) Västerås AK, 1.995; 4) Gävle, 2.537; 5) Skövde, 2.602; 6) Eskilstuna, 2.728; 7) Hudiksvall, 3.552 cm. A-mästerskap, herrar: 1) Sven Andersson, Västerås AK, 1.076; 2) Sigurd Erixon, Örebro, 1.208; 3) Seved Jonasson, Västerås HK, 1.641; 4) Halldon Gustafsson, Örebro, 1.692. B-mästerskap, herrar: 1) Börje Andersson, Västerås HK; 2) Lars-Erik Karlsson, Örebro; 3) Gunnar Jansson, Örebro; 4) K. G. Fransson, Örebro. A-mästerskap, damer: 1) Eivor Green, Västerås HK, 2.171; 2) Stina Adsten, Västerås AK, 2.680; 3) Birgit Liren, Hudiksvall, 3.074; 4) Annika Larsson, Örebro, 3.099 cm. Handbollens forna stormästare Redbergslid satsar numera på fotboll och allsvenskan. Suverän centerhalv i detta div. Il-lag är 21-årige Åke Olsson, hålkortsoperatör hos EOL i Göteborg. Åke Olsson beskrivs i pressen efter varje match som lagets främste man. Han kan allt om försvarsspel, har stor aktionsradie och är specialist på huvudspel. Åke har redan namn om sig som en av Göteborgs bästa försvarsspelare. Mycket av grundstyrkan bygger jag upp på vintern då jag spelar handboll och hockeybockey för EOL-bolaget här i Göteborg. På många håll i fotbollskretsar är man förvånad att Åke inte förekommit i något landslag. — Siktar du på blågult? — Det gör väl alla som haft turen att komma med i större sammanhang men jag tror inte att div. II räcker. Man måste nog ha allsvensk grund att stå på för att bli erkänd, eftersom jag är försvarsspelare. Forwards har ju i allmänhet kortare karriärväg. Rafflande final i Hakonsmästerskapet i varpa Vid Lugnet utanför Örebro avgjordes Hakonsmästerskapet i varpa med 29 herrar och 7 damer i kamp om titlarna. Tävlingen var indelad i två klasser för 52-årig center i Malmö EOL-Kött: s härdade sjumannalag genomför denna säsong med 18 matcher med 52-åriga spänstfenomenet och förre div. Il-centern Lars Johansson i spetsen. På grund av för sent inkommen anmälan placeras man i div. VII, en hård bestraffning för ett lag som borde ha förekommit i Malmös korptvåa, anser vågmästaren och centerhalven Malte Tilly: "Tvåa i jumboserien bör vi bli, när EOL-Kött på sju matcher spelat hem fem segrar och fått två oavgjorda. Och frågan är väl då om inte Malmös korpledning låter nåd gå före rätt och placerar EOLKött några pinnhål upp i systemet. Västerns 1966 V(r>rmonlandsJ.äns Tidnings AB t r y c k e r i 4, Dramatik när ICA vann korpfinal ICA-förlaget i Västerås vann västeråskorpens division X genom att i finalen spela oavgjort mot ett ASEA-lag. Det blev en dramatisk final. ASEA var nämligen tvingade att slå ICA för att vinna serien. Matchen började dåligt för ICA. Redan efter fem minuters spel kom första målet på frispark. Inom loppet av fem minuter ledde ASEA med 3—0. I andra halvlek började konditionen att tryta för aseaterna och när fem minuter av matchen återstod hade ICA reducerat till 3—2, båda målen inspelade av Stig Wilhelmsson. Tre minuter före full tid fick ICA en frispark. Bengt Tliiléu slog bollen direkt i nät och kvitterade till 3—3. Det blev sydländska scener när slutsignalen gick.
