Inrätta naturreservat vid Drevviken och Kvarnsjön

Transcription

Inrätta naturreservat vid Drevviken och Kvarnsjön
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2013-02-27
KS-2012/484.826
1 (6)
Kommunstyrelsen
HANDLÄGGARE
Katarina Persson
08-53531397
[email protected]
Inrätta naturreservat vid Drevviken och Kvarnsjön
(Gladö) - uppdrag till miljönämnden
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Miljönämnden ges i uppdrag att ta fram och bereda ett förslag till beslut för
inrättande av Drevvikens respektive Kvarnsjöns naturreservat i enlighet med
kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 27 februari 2013.
Sammanfattning
Miljönämnden har (2012) kartlagt sjöar med höga natur- och
rekreationsvärden, som långsiktigt bör skyddas mot strandnära exploatering, i
syfte att inrätta naturreservat. Två av de sjöar som utpekats var Drevviken och
Kvarnsjön (Gladö). Både Drevviken och Kvarnsjön har mycket höga
skyddsvärden avseende både biologisk mångfald och friluftsliv. Det är
angeläget att skydda sjöarna och dess strandnära områden. Att skydda dessa
sjöar överensstämmer både med gällande översiktsplan och den
samrådsversion till ny översiktsplan som under 2012 varit på samråd. Båda
områdena är även utpekade som strategiskt viktiga delar av kommunens
övergripande grönstruktur som långsiktigt bör skyddas.
Kommunstyrelsens förvaltning anser att skydd av Drevviken och Kvarnsjön
(Gladö) som naturreservat således är motiverat och föreslår att miljönämnden
ges uppdraget att ta fram och bereda förslag till beslut.
Beskrivning av ärendet
Enligt Huddinge kommuns Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt 20132015 skall arbetet med inrättande av Drevviken och Kvarnsjön (Gladö) som
naturreservat starta under första kvartalet 2013 och slutföras under 2014.
Nedan följer en beskrivning av de två områden (utdrag från Miljönämndens
utredning -Riktat uppdrag: Inventera sjöar med höga natur- och
rekreationsvärden, som långsiktigt bör skyddas mot strandnära exploatering, i
syfte att inrätta naturreservat)
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Kommunstyrelsens förvaltning
Kommunalvägen 28
08-535 300 00
08-535 301 70
[email protected]
www.huddinge.se
141 85 HUDDINGE
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2013-02-27
KS-2012/484.826
2 (6)
Drevviken
En av Stockholmsregionens populäraste sjöar för rekreation såsom
sportfiske, långfärdsskridskor och bad. Dessutom strandområden med
vackra ädellövskogar och unik svämskog.
Drevviken är den största sjön i Tyresåns sjösystem och delas av Stockholm,
Huddinge, Tyresö och Haninge kommuner. Drevviken består av en nordlig
och en sydlig bassäng som förbinds av Trångsundet. Det största tillflödet till
den norra bassängen kommer via Forsån från Magelungen som mynnar i
Drevviken väster om Stortorp. Den södra bassängen får den största delen av
sitt vatten från Lissmaån som mynnar i Lännaviken. Lissmaån får sitt vatten
från bland annat Ådran och Lissmasjön. Andra sjöar som rinner till
Drevviken är till exempel Rudansjöarna vid Handens station och Svartsjön,
Ramsjön och Lycksjön i Vendelsö i Haninge. Utflödet går via Gudöå till
Långsjön i Tyresö/Haninge och via ytterligare sjöar till Kalvfjärden i
Östersjön. Större delen av Huddinge kommun avrinner på olika sätt till
Drevviken.
Drevviken är en vattenförekomst enligt EU:s vattendirektiv och ska uppnå en
god ekologisk status år 2021. Drevvikens nuvarande status är "Måttlig".
Sjön nyttjas främst för olika typer av fritidsaktiviteter. Då stora
bostadsområden gränsar till sjön, men även grönområden, har Drevviken och
dess stränder stor betydelse för friluftslivet. Bad, sportfiske, båtturer och
kanoting är de vanligaste sommaraktiviteterna i eller på sjön. Kanotleden från
Drevviken till Kalvfjärden i Östersjön är en populär sträcka att utforska med
kanot. Under vintern är långfärdsskridskoåkning, skidåkning, isfiske och
promenader väldigt uppskattade friluftsaktiviteter på sjöns is.
Runt sjön finns många badplatser. Inom Huddinge kommun ligger
Stortorpsbadet, Sjöängsbadet, Mörtviksbadet, Badudden och LännaDrevviksbadet. I Haninge kommun ligger badplatser vid Vendelsö gård,
Dalen, Norrby holme och Söderhagen. I Tyresö kommun vid Hanviken och
Kumla. Och i Stockholms stad Hökarängsbadet, Sköndalsbadet och
Skrubbabadet.
Trångsundsskogens naturreservat och delar av Lännaskogens naturreservat
ligger i Drevvikens närmaste tillrinningsområde inom Huddinge kommun.
Flatens naturreservat inom Stockholms stad omfattar mark och vatten i norra
delen av Drevviken.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2013-02-27
KS-2012/484.826
3 (6)
En stor del av stränderna är påverkade med bebyggelse, men det finns ännu
några strandområden som har mycket höga natur och rekreationsvärden.
Dessa är:
Sjöängsstranden: Ett tätortsnära skogsbevuxet strandområde med höga
naturvärden. Skogen består bland annat av hällmarkstallskog, ädellövskog
och alkärr. Det populära Sjöängsbadet ligger i området. Även några jätteekar
ligger inom området varav en är cirka fem meter i omkrets och därmed en av
kommunens största träd. Rödlistade arter förekommer.
Mullängarna, bergbranter och badudden: Området består dels av en
rasbrant samt dels av flacka gräsmarker. En sydbrant finns med en grov
blandskog med bland annat alm, ek, asp och björk samt gamla tallar. Området
bjuder också på en fin utsikt över Drevviken söderut från toppen av berget.
Ett strövstråk (dramatisk och vacker) följer foten av branten. Ett bad ligger
vid badudden. Området ligger nära Sjötorpsskolan och Mörtviksskolan vilket
höjer områdets pedagogiska värden.
Lännaviken: Ett strandområde i kanten på Drevviken. Här finns en biologiskt
rik strandskog med stort inslag av ek. Bland annat flera jätteekar.
Strandskogen svämmar över under framför allt våren. De sanka ängarna samt
det för Huddinge unika deltaområdet vid Lissmaåns utlopp utgör en miljö
med höga värden för biologisk mångfald; groddjur, fåglar, insekter med mera.
En ö på ca 0,5 ha ligger utanför stranden med en i stort sett orörd natur.
Även rekreationsvärdet är mycket högt, inte minst tack vare det strandnära
läget.
Kvarnsjön – Gladö
Vacker skogsjö med ovanligt rik musselfauna och vattenväxtflora.
Friluftsliv av riksintresse och del i regionens övergripande grönstruktur.
Omgivningar med orörda skogar och rik ängsmark.
Kvarnsjön i Gladö har ett relativt näringsfattigt tillstånd med periodvis höga
halter av fosfor. En vattenväxtinventering visar att sjön har god ekologisk
status vattenväxter. Kvarnsjön är inte känslig för försurning. Vattnet är
måttligt färgat och siktdjupet är kring 2 meter, vilket är ett av de bättre i
Huddinge. Kvarnsjön har en anmärkningsvärt riklig förekomst av stor
dammussla. Även ovanligt många andra musselarter finns i sjön och då i rika
förekomster.
Området ingår i en del av ett större område av riksintresse för friluftslivet
(Ågesta-Lida). Det utgör också en del av Hanvedenkilen i den regionala
grönstrukturen. Under sommaren är det främst bad, fiske och roddturer som
lockar och på vintern skridskoåkning, skidåkning, promenader och isfiske.
Nämnas bör även den mycket artrika ängsmarken vid Nyboviksbadet.
Nybovik är en gammal betesmark där många av de för kulturmarken så
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2013-02-27
KS-2012/484.826
4 (6)
typiska växterna finns kvar. Några av dessa kärlväxter är idag mycket
ovanliga i Huddinges kulturlandskap. Däribland kan nämnas darrgräs,
klasefibbla, toppklocka och backnejlika. Fjärilsfaunan är också artrik. Några
exempel på sällsynta fjärilsarter som går att hitta vid Nybovik är, mindre
bastardsvärmare, violettkantad guldvinge, svavelgul höfjäril och
eldsnabbvinge.
Skogen öster om sjön utgörs till stora delar av en nyckelbiotop (barrskog).
Här förekommer flera sällsynta och skyddsvärda arter knutna till orörd
barrskog. Även några skyddsvärda fåglar häckar här. Härigenom passerar
även Sörmlandsleden.
Förvaltningens synpunkter
Med ovanstående bakgrund är ett skydd som naturreservat för Drevviken och
Kvarnsjön med sina strandnära områden motiverat. Båda utgör viktiga delar i
den övergripande grönstrukturen. Ett skydd av Drevviken och Kvarnsjön
ligger även i linje med intentionerna i Tyresåsammarbetet (Tyresåns
vattenvårdsförbund) samt i kommunens översiktsplan (både gällande och i det
nya förslaget som är under framställning). Skyddet utgör ett bra komplement
till det skydd som Stockholms stad redan har inrättat vid Flaten/Skrubba som
berör delar av Drevvikens tillrinningsområde och kommunens inrättade skydd
av Trångsundsskogen.
Miljönämndens utredning innehåller ytterligare sex sjöar som har höga
skyddsvärdena avseende rekreation- och naturvärden och som idag saknar
skydd. Vad gäller de två sjöarna Lissmasjön och Albysjön pågår arbetet med
att inrätta skydd. Enligt projektplan för samhällsbyggnadsprojekt 2013-2015
ska arbetet med inrättandet av naturreservat för resterande fyra sjöar påbörjas
senare i år, varpå beslut gällande dessa tas senare under året.
Förvaltningen föreslår att uppdrag ges till miljönämnden att bereda ärendet att
inrätta Drevvikens och Kvarnsjön som naturreservat. Det område som ingår
att utreda anges på karta 1-3. Vid upprättandet av förslaget ska natur-,
friluftslivs- och kulturvärden inom det föreslagna området redovisas. Vidare
ska beaktas att gränser och/eller bestämmelser inte får utgöra hinder för ett
normalt nyttjande av marken i anslutning till naturreservatet. Det bör således
finnas en buffertzon mellan bebyggelseområde och naturreservat. Endast
mark som entydigt bör ges ett långsiktigt skydd ska ingå i naturreservatet.
Skyddet kommer initialt innebära kostnader för t ex gränsmarkering,
informationstavlor och foldrar enligt naturvårdsverkets standard. För den
framtida driften blir det kostnader för tillsyn och underhåll av gränsmarkering
och informationstavlor. Även en något högre ambitionsnivå generellt för
friluftslivets och naturvårdens intressen inom berörda områden kan innebära
TJÄNSTEUTLÅTANDE
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
DATUM
DIARIENR
SIDA
2013-02-27
KS-2012/484.826
5 (6)
kostnader. Total bedöms ökade driftskostnader för dessa två reservat
tillsammans till 50 000 kr/år. Möjligheten att erhålla statligt bidrag skall
undersökas under arbetets gång.
MÖRTVIK
Kumla
herrgård
Vitnäsudd
Sjötorpsparken
Lyckåsen
SjötorpsBadudden
berget
Sjötorp
Drevviken
LÄNNA
Österhagen
Kyrkviken
Dalen
Länna
Norrby
gård
holme
Vendelsö
Länna
såg
viken
Drevviken (Mulleängarna till Lännaviken).
Söder-
Sjöviks-
Drevviken
Orhems friluftsområde
SKRUBBA
LARSBODA
STORTORP
Skrubba
sand
Drevviken
Forsen
SJÖÄNGEN
Stortorpsparken
HAMMARTORP
TRÅNGSUND
Hanviksviken
FÅLLAN
Solvik
Trångsunds
Trångsund
NYTORP
PERS-
herrgård
UDDE
Drevviken (Sjöängen)
Trångsundet
Karta 1 och 2. Utredningsområde för Drevvikens naturreservat.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2013-02-27
KS-2012/484.826
6 (6)
G l
Ebbadal
GLADÖ KVARN
Gladövik
Metarbron
GLADÖ
Valborgsmässoberg
Mellanberg
Sofielund
Kvarnsjön
Kvarntäppan
Nytorp
Kvarnsjöberg
Hacksjön
Källtorp
Holmträsket
Källtorps
Källtorps gärde
gärde
Karta 3. Utredningsområde för Kvarnsjöns naturreservat.
Tidplanen för arbetet innebär att beslut om inrättande av naturreservat ska
fattas i februari 2014.
Vesna Jovic
Kommundirektör
Gunilla Wastesson
Planeringschef
Katarina Persson
Miljöstrateg
Bilagor
Miljönämndens protokoll daterat den 24 april 2012
Sammanställning av sjöar med höga natur- och rekreationsvärden, som
långsiktigt bör skyddas mot strandnära exploatering
Beslutet delges
Miljönämnden
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
MILJÖNÄMNDEN
Miljönämndens arbetsutskott
Miljönämnden
Diarienummer NVA-2012/21
Sammanträdesdatum
Paragraf
Sid
16 april 2012
24 april 2012
5
8
8
12
Riktat uppdrag: Inventera sjöar med höga natur- och
rekreationsvärden, som långsiktigt bör skyddas mot
strandnära exploatering, i syfte att inrätta
naturreservat
Miljönämndens beslut
Nämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att de sjöar som utpekats för
reservatsbildning inarbetas i kommunens projektplan i enlighet med
förvaltningens tjänsteutlåtande och bilaga med redovisning av sjöar med
höga natur- och rekreationsvärden.
Arbetsutskottets förslag till beslut
Nämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att de sjöar som utpekats för
reservatsbildning inarbetas i kommunens projektplan i enlighet med
förvaltningens tjänsteutlåtande och bilaga med redovisning av sjöar med
höga natur- och rekreationsvärden.
Sammanfattning
Miljönämnden har gett miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen i
uppdrag att inventera sjöar med höga natur- och rekreationsvärden, som
långsiktigt bör skyddas mot strandnära exploatering, i syfte att inrätta
naturreservat. Denna inventering har gjorts parallellt med framtagandet av
en rapport om Huddinges grönstruktur och blåstruktur (Blåplan).
I Huddinge finns totalt 22 sjöar. Denna utredning har pekat ut åtta sjöar som
har mycket höga kvaliteter avseende natur- och rekreationsvärden vilka bör
skyddas långsiktigt så att deras värden kan bestå men även utvecklas i en
växande region. Särskilt de rekreativa värdena kommer framgent bli allt
högre när befolkningen ökar och andra delar exploateras. Vad avser
naturvärden knutna till vattenmiljöer är det av största vikt att undvika
exploateringar inom deras avrinningsområde och att aktivt arbeta med att
den antropogena påverkan minskas.
Signaturer:
Ordförande
Justerare
Utdragsbestyrkande: datum och signatur
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
MILJÖNÄMNDEN
Miljönämndens arbetsutskott
Miljönämnden
Diarienummer NVA-2012/21
Sammanträdesdatum
Paragraf
Sid
16 april 2012
24 april 2012
5
8
9
13
Sammanfattning – forts.
De sjöar som framkommit ha de högsta skyddsvärdena avseende rekreationoch naturvärden, och som idag saknar skydd är: Öran, Rudträsket,
Lissmasjön, Mälaren (Vårbystranden), Drevviken, Kvarnsjön (Gladö),
Albysjön och Ådran. Dessa sjöar och dess stränder föreslås ges ett
långsiktigt skydd som naturreservat vilket gör att deras värden för
rekreation och biologisk mångfald säkerställs. I samband med skydd
fastställs även skötselplaner där dessa värden ytterligare kan utvecklas. Av
dessa sex sjöar finns redan två med i projektplanen och arbete med skydd
pågår. Detta gäller Lissmasjön och Albysjön. Den senare ingår i arbete med
Flottsbro/Gömmaren avseende gränsjustering av Gömmarens naturreservat
och skydd av Flottsbro.
Tjänsteutlåtande 2012-04-05.
Beslutet delges
Kommunstyrelsen
Signaturer:
Ordförande
Justerare
Utdragsbestyrkande: datum och signatur
NATURVÅRDSAVDELNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
5 april 2012
SBN NVA-2012/21
1 (3)
Miljönämnden
HANDLÄGGARE
Thomas Strid
08-535 364 73, 0709 750 261
[email protected]
Riktat uppdrag: Inventera sjöar med höga natur- och
rekreationsvärden, som långsiktigt bör skyddas mot
strandnära exploatering, i syfte att inrätta naturreservat
Förslag till beslut
Nämnden beslutar att föreslå KS att de sjöar som utpekats för
reservatsbildning inarbetas i kommunens projektplan i enlighet med
förvaltningens tjänsteutlåtande och bilaga med redovisning av sjöar med höga
natur- och rekreationsvärden.
Sammanfattning
Miljönämnden har gett miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag
att inventera sjöar med höga natur- och rekreationsvärden, som långsiktigt bör
skyddas mot strandnära exploatering, i syfte att inrätta naturreservat. Denna
inventering har gjorts parallellt med framtagandet av en rapport om
Huddinges grönstruktur och blåstruktur (Blåplan).
I Huddinge finns totalt 22 sjöar. Denna utredning har pekat ut åtta sjöar som
har mycket höga kvaliteter avseende natur- och rekreationsvärden vilka bör
skyddas långsiktigt så att deras värden kan bestå men även utvecklas i en
växande region. Särskilt de rekreativa värdena kommer framgent bli allt
högre när befolkningen ökar och andra delar exploateras. Vad avser
naturvärden knutna till vattenmiljöer är det av största vikt att undvika
exploateringar inom deras avrinningsområde och att aktivt arbeta med att den
antropogena påverkan minskas.
De sjöar som framkommit ha de högsta skyddsvärdena avseende rekreationoch naturvärden, och som idag saknar skydd är: Öran, Rudträsket,
Lissmasjön, Mälaren (Vårbystranden), Drevviken, Kvarnsjön (Gladö),
Albysjön och Ådran. Dessa sjöar och dess stränder föreslås ges ett långsiktigt
skydd som naturreservat vilket gör att deras värden för rekreation och
biologisk mångfald säkerställs. I samband med skydd fastställs även
skötselplaner där dessa värden ytterligare kan utvecklas. Av dessa sex sjöar
finns redan två med i projektplanen och arbete med skydd pågår. Detta gäller
Lissmasjön och Albysjön. Den senare ingår i arbete med Flottsbro/Gömmaren
avseende gränsjustering av Gömmarens naturreservat och skydd av Flottsbro.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Miljö- och
samhällsbyggnadsförvaltningen
NATURVÅRDSAVDELNINGEN
Sjödalsvägen 29
Huddinge
08-535 360 00
08-535 365 39
[email protected]
www.huddinge.se
141 85 Huddinge
NATURVÅRDSAVDELNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
5 april 2012
SBN NVA-2012/21
2 (3)
Beskrivning av ärendet
Miljönämnden har gett miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag
att Inventera sjöar med höga natur- och rekreationsvärden, som långsiktigt
bör skyddas mot strandnära exploatering, i syfte att inrätta naturreservat.
Denna inventering har gjorts parallellt med framtagandet av en rapport om
Huddinges grönstruktur och blåstruktur (Blåplan).
Förvaltningens synpunkter
Förvaltningen har framtagit en utredning i enlighet med det riktade uppdraget
”Inventera sjöar med höga natur- och rekreationsvärden, som långsiktigt bör
skyddas mot strandnära exploatering, i syfte att inrätta naturreservat”.
Utredningen visar vilka sjöar som har dessa kvaliteter men idag ligger utanför
naturreservat. För att se en komplett redovisning av kommunens alla sjöar
hänvisas till miljöbarometern som ligger på kommunens hemsida. Där finns
beskrivning av alla sjöar samt hur deras status förändras. Dessa beskrivningar
och redovisningar av sjöarna har tagits fram som ett underlag (del av Blåplan)
för kommunens nya översiktsplan. Även i kommunens rapport ”Huddinges
natur - En redovisning av värdefull natur och grönstruktur för rörligt
friluftsliv och biologisk mångfald - Underlagsrapport till Översiktsplan 2030”
som också tagits fram med anledning av arbetet med en ny översiktsplan,
finns beskrivning av flera av kommunens sjöar.
I den utredning som sammanställts för rubricerat riktat uppdrag (se bilaga)
redovisas de sjöar som utkristalliserats som särskilt skyddsvärde i
ovanstående sammanställningar/utredningar. Det är åtta sjöar (av kommunens
totalt 22) som utpekats ha mycket höga kvaliteter avseende natur- och
rekreationsvärden och vilka bör skyddas långsiktigt så att deras värden kan
bestå men även utvecklas i en växande region. Särskilt de rekreativa värdena
kommer framgent bli allt högre när befolkningen ökar och andra delar
exploateras. Och vad avser naturvärden knutna till vattenmiljöer är det av
största vikt att undvika exploateringar inom deras avrinningsområde och
aktivt arbeta med att den antropogena påverkan minskas. Det kan både gälla
påverkan avseende tillförsel av näringsämnen med övergödningsproblematik
som följd, men även påverkan med miljögifter. Det är i detta sammanhang
viktigt att betona att för att skydda en sjö måste även tillräckligt stor yta av
sjöns tillrinningsområde skyddas.
De sjöar i Huddinge som har de högsta skyddsvärdena avseende rekreationoch naturvärden, och som idag saknar skydd är: Öran, Rudträsket,
Lissmasjön, Mälaren (Vårbystranden), Drevviken, Kvarnsjön (Gladö),
Albysjön och Ådran. Dessa sjöar föreslås ges ett långsiktigt skydd som
naturreservat vilket därmed innebär att deras värden för rekreation och
biologisk mångfald säkerställs. I samband med skydd fastställs även
skötselplaner där det preciseras hur dessa värden ytterligare kan utvecklas. Av
NATURVÅRDSAVDELNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
5 april 2012
SBN NVA-2012/21
3 (3)
dessa åtta sjöar finns redan två med i projektplanen och arbete med skydd
pågår och utreds i särskild ordning. Detta gäller Lissmasjön och Albysjön.
Den senare ingår i arbete med Flottsbro/Gömmaren avseende gränsjustering
av Gömmarens naturreservat och skydd av Flottsbroområdet. På uppdrag av
regeringen tog Länsstyrelsen och Regionplane- och trafikkontoret fram ett
program för skydd av tätortsnära natur i Stockholmsregionen ”Aldrig långt
till naturen” . I detta program ingår Rudträsket och Lissmasjön som
föreslagna naturreservat.
Lars Heins
Naturvårdschef
Thomas Strid
Kommunekolog
Bilagor
Sammanställning av sjöar med höga natur- och rekreationsvärden, som
långsiktigt bör skyddas mot strandnära exploatering
Beslutet delges: KS kansli
NATURVÅRDSAVDELNINGEN
BILAGA
DATUM
DIARIENR
SIDA
5 april 2012
NVA-2012/21
1 (24)
Miljönämnden
HANDLÄGGARE
Thomas Strid
Tiina Laantee
08-535 364 73, 0709 750 261
[email protected]
Sammanställning av sjöar med höga natur- och
rekreationsvärden, som långsiktigt bör skyddas mot
strandnära exploatering
Miljönämnden har gett miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag
att Inventera sjöar med höga natur- och rekreationsvärden, som långsiktigt
bör skyddas mot strandnära exploatering, i syfte att inrätta naturreservat.
Denna sammanställning har gjorts parallellt med framtagandet av en rapport
om Huddinges grönstruktur och blåstruktur (Blåplan).
I Huddinge finns totalt 22 sjöar. Av dessa är det åtta sjöar som har särskilt
höga kvaliteter avseende natur- och rekreationsvärden vilka bör skyddas
långsiktigt så att deras värden kan bestå men även utvecklas. De sjöar som
framkommit ha de högsta skyddsvärdena avseende rekreation- och
naturvärden, och som idag saknar skydd är: Albysjön, Drevviken, Kvarnsjön
(Gladö), Lissmasjön, Mälaren (Vårbystranden), Rudträsket, Ådran och Öran.
Nedan beskrivs sjöarna. Beskrivningarna är utdrag från utredningarna om
Huddinges grönstruktur och blåstruktur. Framför allt är texterna hämtade från
miljöbarometern. För varje sjö finns även ett förslag till
naturreservatsavgränsning.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Miljö- och
samhällsbyggnadsförvaltningen
NATURVÅRDSAVDELNINGEN
Sjödalsvägen 29
Huddinge
08-535 360 00
08-535 365 39
[email protected]
www.huddinge.se
141 85 Huddinge
NATURVÅRDSAVDELNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
5 april 2012
NVA-2012/21
2 (24)
Redovisning av särskilt värdefulla sjöar som
föreslås skyddas som naturreservat
Albysjön (Flottsbro)
Sjö med mycket höga rekreationsvärden, ovanliga vattenväxter
och vattenlevande djur samt värdefulla strandområden. Ingår i
länets övergripande grönstruktur.
Albysjön ligger i anslutning till Mälaren och delas av Botkyrka och Huddinge
kommuner. Sjön utgör i princip en del av Mälaren som den förenas med i norr
vid Fittjanäset. Albysjön är Huddinges djupaste sjö med sina 24 meter. I
sydost ligger Flottsbro med skidbacke, badstrand och kanotuthyrning.
Området ingår som en värdekärna i den övergripande grönstrukturen för
Stockholmsregionen.
I den södra änden av Albysjön går Flottsbrokanalen söderut till den
uppströms liggande Tullingesjön. Mälaren, Albysjön och Tullingesjön ligger
gemensamt i en nord-sydligt orienterad förkastningslinje med tydliga branter i
öster. På bottnen av sjöarna ligger Tullingeåsen i sin sträckning norrut. Därav
det speciella utseendet av bottnen, se sjödjupskartan över Albysjön. I åsens
yttre delar finns sandavlagringar som ger goda förutsättningar för badplatser
och för växter och djur. Albysjön är liksom Mälaren rik på fiskarter och här
förekommer bland annat den ovanliga arten nissöga. Fisket är fritt med
handredskap.
Mo och mjäla är jordarter som gör att bäckar bildar djupare raviner. Från
Huddingesidan rinner flera bäckraviner till Albysjön, bland annat
Masmobäcken, bäcken vid Gömsta äng, Häggstabäcken från St Botvids
kyrkogård och Flottsbroravinen. Dessa har en säregen växtlighet med många
ovanliga växter. Som exempel kan nämnas stjärnrams samt den enda Svenska
förekomsten av borstsmörblomma. Hasselsnok förekommer i området.
På sluttningarna ner mot Albysjön ligger Gömsta och Häggsta ängar. Ängarna
sluttar mycket kraftigt ner mot sjön och är rester av det gamla
odlingslandskapet. Gömsta äng avsattes som naturreservat 1966. Ängen har
botaniska värden där särskilt den rika förekomsten av gullvivor är påtaglig. I
baken i södra delen av ängen finns den relativt ovanliga sandviolen. Runt om
ängen finns en intressant lundmiljö med många ovanliga lundväxter och ett
rikt fågelliv.
NATURVÅRDSAVDELNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
5 april 2012
NVA-2012/21
3 (24)
Häggsta äng restaurerades 2008 och dess biologiska värden för flora och
insekter har efter upptagen hävd utvecklats avsevärt. Marken är sandig och
särskilt de delar som ligger närmast St Botvids kyrkogård har mycket höga
naturvärden med en fina botaniska värden. Här finns bl a getväppling och
backtimjan samt flera ovanliga insekter såsom den rödlistade mindre
blåvingen.
Längs förkastningsbranten finns ädellövskogar och lundar som har mycket
höga naturvärden med många rödlistade arter som indikerar värdefulla
miljöer. Även de mer högt belägna barrskogarna har höga naturvärden. Tre
bäckraviner ingår i området, Masmobäcken, vid Häggstaängen och vid
Albybadet. Bäckarna har en tät trädvegetation med hägg och asp samt en hel
del andra lövträd. Vid Masmobäcken finns flera unika kärlväxter.
Större delen av Albysjöns tillrinningsområde ligger inom Botkyrka kommun
och sträcker sig vidare in i Salems och Södertälje kommuner.
Tillrinningsområdet i Huddinge omfattar Myrstuguberget, Västra Glömsta,
Glömstadalen och Kästa. De tre sistnämnda delarna har tidigare naturligt
avrunnit mot Orlången och därmed Tyresåns sjösystem, men avleds sedan
1970-talet till Albysjön via en dagvattentunnel. Från norra Botkyrka går en
annan dagvattentunnel till Albysjön.
Albysjön är en vattenförekomst enligt EU:s vattendirektiv och ska behålla sin
idag goda vattenstatus även år 2015. Vattenstatusen får inte försämras.
Albysjön är idag en näringsfattig sjö med måttligt låga klorofyllhalter och ett
bra siktdjup på drygt 3 meter. Vattenväxter har hittats ned till 5,0 meters djup.
Kortfakta:
Höjd över havet: 0 m
Sjöyta (inkl öar): 118 ha
Största djup: 24,0 m
Medeldjup: 8,3 m
Avrinningsområdets storlek: 8410 ha
Sjövolym: 9,7 Mm3
Uppehållstid: 0,5 år
NATURVÅRDSAVDELNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
5 april 2012
NVA-2012/21
4 (24)
Växter och djur
Vattenväxter: De vattenväxter som har hittats i sjön är: vass, säv, blomvass,
smalkaveldun, gul svärdslilja, sjöfräken, gul näckros, vattenmärke,
bäckveronika, löktåg, vägtåg, slamkrypa, nålsäv, vekt braxengräs, strandpryl,
vattenpilört, knutpilört, hornsärv, hårsärv, ålnate, trubbnate, bandnate,
uddnate, borstnate, gräsnate, spädnate, hjulmöja, kransslinga, hårslinga,
axslinga, vattenpest, smal vattenpest, andmat, papillsträfse, skörsträfse,
glansslinke, getraggsalg, stor näckmossa. Bandnate och uddnate är rödlistade
arter. Djupast förekommande arter är hornsärv och stor näckmossa, vilka
påträffades på 5,0 meters djup. Albysjön har enligt resultatet från
vattenväxtinventering 2009 endast måttlig ekologisk status.
Strandvegetationen består av bland annat klibbal, grönpil, korgvide, alm, ask,
gråvide, björk, asp, vattenfräne, strandklo, topplösa, strandlysing, frossört,
fackelblomster, kransmynta, brunskära, gåsört, vasstarr, jättegröe och vitgröe.
Fiskar: Fisk som förekommer i Albysjön är: gädda, abborre, mört, sarv,
sutare, björkna, braxen, nors, gös, gärs, lake, löja, ål och nissöga. Nissöga
finns bland annat vid Flottsbrobadet. Vissa år har lax och havsöring gått upp i
Albysjön och vidare upp i Tullingesjön.
Kräftor: Eftersom den amerikanska signalkräftan finns i Mälaren förutsätts
att den även förekommer i Albysjön.
Musslor: Vandrarmussla, spetsig målarmussla och allmän dammussla.
Vandrarmusslan är en främmande art som har spridit sig med sjöfarten till
Mälaren och Hjälmaren. Det första fyndet i Mälaren gjordes på 1920-talet.
Snäckor: Båtsnäcka och trubbig sumpsnäcka.
Fåglar: Fåglar som vanligen förekommer i sjön är kanadagås, knölsvan,
gräsand, skäggdopping, sothöna, knipa, silltrut, fiskmås, gråtrut, skrattmås
och sävsparv. Sommartid ses ofta fiskgjuse, häger och storskarv jaga i sjön.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
NATURVÅRDSAVDELNINGEN
DATUM
DIARIENR
SIDA
5 april 2012
NVA-2012/21
5 (24)
Förslag till reservatsavgränsning – Albysjön (Flottsbro)
Masmo
FITTJA
Fittja
Gömmaråsen
Gård
Masmoberget
Fittja
MyrstuguFittja äng
berget
Masmo
GLÖMSTA
gård
Dalhyddan
MASMO
Fredriksdal
Albyberget
Alby industri-
Gulan
område
Albysjön
Glömsta
gård
Häggstaberget
Albyäng
ALBY
GLÖMSTA
Klätter-
Albydalen
berg
ALBY
Alhagen
Kvarnhagen
Loviseberg
Flottsbro
friluftsområde
Flottsbro
Katthavet
Älvesta
säteri
KÄSTA
Albysjön (Flottsbro). Utredning pågår i enlighet med projektplanen där ett
förslag till ändring av reservatsgränsen för Gömmarens naturreservat och
skydd av Flottsbroområdet utreds. Den röda streckade cirkeln visar endast
symboliskt Flottsbroområdet inklusive Albysjön som utreds som
naturreservat. Området ingår i länsstyrelsens program för långsiktigt skydd
av tätortsnära natur –Aldrig långt till naturen.
NATURVÅRDSAVDELNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
5 april 2012
NVA-2012/21
6 (24)
Drevviken
En av Stockholmsregionens populäraste sjöar för rekreation
såsom sportfiske, långfärdsskridskor och bad. Dessutom
strandområden med vackra ädellövskogar och unik svämskog.
Drevviken är den största sjön i Tyresåns sjösystem och delas av Stockholm,
Huddinge, Tyresö och Haninge kommuner. Drevviken består av en nordlig
och en sydlig bassäng som förbinds av Trångsundet. Det största tillflödet till
den norra bassängen kommer via Forsån från Magelungen som mynnar i
Drevviken väster om Stortorp. Den södra bassängen får den största delen av
sitt vatten från Lissmaån som mynnar i Lännaviken. Lissmaån får sitt vatten
från bland annat Ådran och Lissmasjön. Andra sjöar som rinner till
Drevviken är till exempel Rudansjöarna vid Handens station och Svartsjön,
Ramsjön och Lycksjön i Vendelsö i Haninge. Utflödet går via Gudöå till
Långsjön i Tyresö/Haninge och via ytterligare sjöar till Kalvfjärden i
Östersjön.
Större delen av Huddinge kommun avrinner på olika sätt till Drevviken.
Drevviken är en vattenförekomst enligt EU:s vattendirektiv och ska uppnå en
god ekologisk status år 2021. Drevvikens nuvarande status är "Måttlig".
Sjön nyttjas främst för olika typer av fritidsaktiviteter. Då stora
bostadsområden gränsar till sjön, men även grönområden, har Drevviken och
dess stränder stor betydelse för friluftslivet. Bad, sportfiske, båtturer och
kanoting är de vanligaste sommaraktiviteterna i eller på sjön. Kanotleden från
Drevviken till Kalvfjärden i Östersjön är en populär sträcka att utforska med
kanot. Under vintern är långfärdsskridskoåkning, skidåkning, isfiske och
promenader väldigt uppskattade friluftsaktiviteter på sjöns is.
Runt sjön finns många badplatser. Inom Huddinge kommun ligger
Stortorpsbadet, Sjöängsbadet, Mörtviksbadet, Badudden och LännaDrevviksbadet. I Haninge kommun ligger badplatser vid Vendelsö gård,
Dalen, Norrby holme och Söderhagen. I Tyresö kommun vid Hanviken och
Kumla. Och i Stockholms stad Hökarängsbadet, Sköndalsbadet och
Skrubbabadet.
Trångsundsskogens naturreservat och delar av Lännaskogens naturreservat
ligger i Drevvikens närmaste tillrinningsområde inom Huddinge kommun.
Flatens naturreservat inom Stockholms stad omfattar mark och vatten i norra
delen av Drevviken.
NATURVÅRDSAVDELNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
5 april 2012
NVA-2012/21
7 (24)
En stor del av stränderna är påverkade med bebyggelse, men det finns ännu
några strandområden som har mycket höga natur och rekreationsvärden.
Dessa är:
Sjöängsstranden: Ett tätortsnära skogsbevuxet strandområde med höga
naturvärden. Skogen består bland annat av hällmarkstallskog, ädellövskog
och alkärr. Det populära Sjöängsbadet ligger i området. Även några jätteekar
ligger inom området varav en är cirka fem meter i omkrets och därmed en av
kommunens största träd. Rödlistade arter förekommer.
Trångsundssskogens naturreservat: Ett till stora delar skogsbevuxet område
som både består av barrskog och ädellövområden. I områdets västra del finns
kommunens enda förekomst av den ovanliga och luftföroreningskänsliga
lunglaven. Den förekommer i stort antal i ett bestånd med lönn.
Bergbranterna ut mot Drevviken i områdets sydöstra del har
naturskogskvaliteter med bland annat förekomst av rödlistade arter.
Mullängarna, bergbranter och badudden: Området består dels av en
rasbrant samt dels av flacka gräsmarker. En sydbrant finns med en grov
blandskog med bland annat alm, ek, asp och björk samt gamla tallar. Området
bjuder också på en fin utsikt över Drevviken söderut från toppen av berget.
Ett strövstråk (dramatisk och vacker) följer foten av branten. Ett bad ligger
vid badudden. Området ligger nära Sjötorpsskolan och Mörtviksskolan vilket
höjer områdets pedagogiska värden.
Lännaviken: Ett strandområde i kanten på Drevviken. Här finns en biologiskt
rik strandskog med stort inslag av ek. Bland annat flera jätteekar.
Strandskogen svämmar över under framför allt våren. De sanka ängarna samt
det för Huddinge unika deltaområdet vid Lissmaåns utlopp utgör en miljö
med höga värden för biologisk mångfald; groddjur, fåglar, insekter med mera.
En ö på ca 0,5 ha ligger utanför stranden med en i stort sett orörd natur.
Även rekreationsvärdet är mycket högt, inte minst tack vare det strandnära
läget.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
NATURVÅRDSAVDELNINGEN
DATUM
DIARIENR
SIDA
5 april 2012
NVA-2012/21
8 (24)
Förslag till reservatsavgränsning Drevviken
MÖRTVIK
Kumla
herrgård
Vitnäsudd
Sjötorpsparken
Lyckåsen
SjötorpsBadudden
berget
Sjötorp
Drevviken
LÄNNA
Österhagen
Kyrkviken
Dalen
Länna
Norrby
gård
holme
Vendelsö
Länna
såg
viken
Drevviken (Mulleängarna till Lännaviken). Röd streckad linje utgör
förslag till reservatsavgränsning.
Söder-
Sjöviks-
Drevviken
Orhems friluftsområde
SKRUBBA
LARSBODA
STORTORP
Skrubba
sand
Drevviken
Forsen
SJÖÄNGEN
Stortorpsparken
HAMMARTORP
TRÅNGSUND
Hanviksviken
FÅLLAN
Solvik
Trångsunds
Trångsund
NYTORP
PERS-
herrgård
UDDE
Trångsundet
Drevviken (Sjöängsstranden). Röd streckad linje utgör förslag till
reservatsavgränsning.
NATURVÅRDSAVDELNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
5 april 2012
NVA-2012/21
9 (24)
Kvarnsjön – Gladö
Vacker skogsjö med ovanligt rik musselfauna och
vattenväxtflora. Friluftsliv av riksintresse och del i regionens
övergripande grönstruktur. Omgivningar med orörda skogar och
rik ängsmark.
Kvarnsjön i Gladö har än så länge ett relativt näringsfattigt tillstånd med
periodvis höga halter av fosfor. En vattenväxtinventering visar att sjön har
god ekologisk status vad gäller vattenväxter. Kvarnsjön är inte känslig för
försurning. Vattnet är måttligt färgat och siktdjupet är kring 2 meter, vilket är
ett av de bättre i Huddinge.
Kvarnsjön har en anmärkningsvärt riklig förekomst av stor dammussla. Även
många andra musselarter finns i sjön.
Området ingår i en del av ett större område av riksintresse för friluftslivet
(Ågesta-Lida). Det utgör också en del av Hanvedenkilen i den regionala
grönstrukturen. Under sommaren är det främst bad, fiske och roddturer som
lockar och på vintern skridskoåkning, skidåkning, promenader och isfiske.
Nämnas bör även den mycket artrika ängsmarken vid Nyboviksbadet.
Nybovik är en gammal betesmark där många av de för kulturmarken så
typiska växterna finns kvar. Några av dessa kärlväxter är idag mycket
ovanliga i Huddinges kulturlandskap. Däribland kan nämnas darrgräs,
klasefibbla, toppklocka och backnejlika. Fjärilsfaunan är också artrik. Några
exempel på sällsynta fjärilsarter som går att hitta vid Nybovik är, mindre
bastardsvärmare, violettkantad guldvinge, svavelgul höfjäril och
eldsnabbvinge.
Skogen öster om sjön utgörs till stora delar av en nyckelbiotop (barrskog).
Här förekommer flera arter knutna till orörd barrskog.
Kortfakta:
Höjd över havet: 43 m
Sjöyta (inkl öar): 58,4 ha
Största djup: 7,2 m
Medeldjup: 4,6 m
Avrinningsområdets storlek: 710 ha
Sjövolym: 7,1 Mm3
Uppehållstid: 1,7 år
NATURVÅRDSAVDELNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
5 april 2012
NVA-2012/21
10 (24)
Växter och Djur
Vattenväxter: Under vattenväxtinventeringen 1998 av Södertörns sjöar och
vattendrag hittades följande växtarter i sjön: Vass, säv, sjöfräken,
notblomster, smalkaveldun, igelknopp, strandranunkel, pilblad, vattenpilört,
strandpryl, nålsäv, sydlig knappsäv, vit näckros, gäddnate, kransslinga,
hårslinga.
Strandvegetationen består av klibbal, björk, asp, gran, gråvide, jolster,
grenrör, vasstarr, flaskstarr, topplösa, kärrsilja, frossört, vattenmåra,
kråkklöver.
Kvarnbäcken vid sjöns utlopp har dessutom höga botaniska värden med bland
annat stort värde för mossfloran.
Trollsländor: Vid inventering av trollsländelarver i Södertörns sjöar och
vattendrag 2000-2001 hittades: rödögonflickslända, spjutflickslända,
ljus/mörk lyrflickslända, mörk lyrflickslända, större kustflickslända, brun
mosaikslända, tidig mosaikslända, guldtrollslända, metalltrollslända,
fyrfläckad trollslända, bred trollslända.
Musslor: Allmän dammussla, stor dammussla och spetsig målarmussla. Stor
dammussla är tämligen sällsynt i Sverige. Partier med mycket riklig
förekomst av stor dammussla, som där dominerar i antal över den allmänna
dammusslan med ca 5:1.
Snäckor: Trubbig sumpsnäcka.
Kräftor: Flodkräfta fanns fram till 1992-1993, då Kvarnsjön drabbades av
kräftpest. Signalkräfta planterades in 1994 och har därefter planterats ut även
i slutet på 1990-talet.
Fiskar: I sjön förekommer fiskarter som gädda, abborre, braxen, björkna,
sutare, sarv, mört och gärs. Gös har inplanterats under 1980-talet.
Fåglar: Vanligt förekommande fåglar i Kvarnsjön är gräsand, knipa, gråtrut
och fiskmås. Stora mängder måsfågel från Sofielunds avfallsanläggning
brukar rasta på sjön. Regelbundet födosöker häger, storskrake och fiskgjuse i
sjön. Storlom uppträder regelbundet i sjön för att fiska. I sjöns utlopp,
Kvarnbäcken, förekommer vissa vintrar strömstare, där det är öppet vatten.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
NATURVÅRDSAVDELNINGEN
DATUM
DIARIENR
SIDA
5 april 2012
NVA-2012/21
11 (24)
Förslag till reservatsavgränsning Kvarnsjön (Gladö)
G l
Ebbadal
GLADÖ KVARN
Gladövik
Metarbron
GLADÖ
Valborgsmässoberg
Mellanberg
Sofielund
Kvarnsjön
Kvarntäppan
Nytorp
Kvarnsjöberg
Hacksjön
Källtorp
Holmträsket
Källtorps
Källtorps gärde
gärde
Kvarnsjön (Gladö). Röd streckad linje utgör förslag till
reservatsavgränsning.
NATURVÅRDSAVDELNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
5 april 2012
NVA-2012/21
12 (24)
Lissmasjön
En av länets finaste fågelsjöar belägen i en kulturpräglad
dalgång. Friluftsliv av riksintresse och värdekärna i regionens
övergripande grönstruktur.
Lissmasjön är en grund och näringsrik fågelsjö omgiven av betesmarker. Vass
kantar sjön utanför den välbetade strandmaden och säv förekommer i större
delen av sjön. Lissmasjön ingår i Tyresåns sjösystem och rinner via Lissmaån
ut i sjön Drevviken. Uppströms Lissmasjön ligger flera näringsfattiga sjöar:
Ådran, Rudträsket, Trehörningen i Hanveden samt Ormputten.
Lissmadalgången har ett varierat odlingslandskap med strandbete,
fuktbetesmarker, åkerholmar, åkermarker och öppna diken. Åkermarkerna
utgörs främst av slåtter- och/eller betesvallar. De omgivande skogspartierna
har ett stort inslag av ek och hassel.
Området är högt klassat i länsstyrelsens våtmarksinventering. Området är en
del av ett riksintresse för friluftslivet (Ågesta-Lida). Hela området ingår i en
värdekärna i den regionala grönstrukturen för Stockholmsregionen. Huddinge
kulturmiljöinventering anger Lissmasjön med hela sin dalgång som en
värdefull natur- och kulturlandskapsmiljö. Lissmadalgångens övre del hör till
Huddinges mest värdefulla naturområden avseende vetenskaplig naturvård.
Lissmasjön har mycket höga värden för fågellivet med en rad ovanliga
häckfåglar, både i och kring sjön och längs Lissmaån med de betade
fuktängarna. Förekomsten av den rödlistade sydliga gulärlan är jämte
Ågestasjön länets största. Här finns bland annat också en för länet stor
skrattmåskoloni.
Det friluftsliv som Lissmasjön främst bjuder på är promenader med
naturupplevelser och fågelskådning. Fågeltorn finns vid sjöns nordöstra
strand. Sjön är inte lämplig för bad.
Nedan nämns några värdefulla områden i sjöns närhet:
Ekskog söder Lissma gård: Detta område består av kullar med en gles skog
bestående av ek, asp, hassel, gran och björk. Det finns både högre och sankare
partier samt hasselslänter. Detta skogsparti har betats av hästar, får och kor
under lång tid. Detta är ett tämligen artrikt område med många ovanliga
svampar, särskilt marksvampar, varav några rödlistade.
Naturbetesmarker öster om Lissma gård: Öster om gården finns
naturbetesmarker med mycket höga värden. Både kärlväxtfloran men inte
minst olika sällsynta och rödlistade hagmarkssvampar förekommer här.
NATURVÅRDSAVDELNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
5 april 2012
NVA-2012/21
13 (24)
Kortfakta:
Höjd över havet: ca 25 m
Sjöyta (inkl öar): ca 22 ha, varierande
Största djup: drygt 1,1m
Avrinningsområdets storlek: 740 ha
Sjövolym: 0,17 Mm3
Uppehållstid: 15 dygn
Växter och Djur
Vattenväxter: Under inventering av vattenväxter i Södertörns sjöar och
vattendrag 1998 hittades följande växtarter i sjön: Ett brett vassbälte
omgärdar sjön och säv förekommer tätt i själva sjön. Bredkaveldun och
sjöfräken finns i partier. I vattenmassan dominerar trubbnate och
vattenbläddra. Påtagliga förekomster finns av gul näckros, vit näckros,
gäddnate, hornsärv, vattenklöver, vattenmåra, stor andmat och hundstarr.
Dyblad och vattenstjärna förekommer i ringa mängd.
Strandvegetationen består av klibbal, grönpil, alm, ask, sälg, jolster, asp,
björk, gråvide, svartvide, ek, fackelblomster, kabeleka, svalört, vass,
gulsvärdslilja, gökblomster.
Ovanliga strandväxter som hittats vid sjön är nickskära, sotigelknopp och
rosenpilört.
Snäckor: Örondammsnäcka, stor dammsnäcka, kölad skivsnäcka.
Trollsländor: Trollsländelarver i Södertörns sjöar och vattendrag
inventerades 2000-2001. I Lissmasjön hittades under inventeringen arterna:
brun mosaikslända, svart ängstrollslända, blodröd ängstrollslända, gulfläckad
ängstrollslända. Allmän smaragdflickslända har observerats senare.
Fiskar: I sjön förekommer naturligt fiskarter som gädda, mört, sutare, ruda.
Fåglar: Vanligt förekommande fåglar i och vid sjön är skrattmås, sothöna,
tofsvipa, ängpiplärka, kanadagås, brunand, kricka, enkelbeckasin, gräsand,
knipa, steglits, stare, sädesärla, ormvråk, kattuggla, björktrast, koltrast, taltrast
och rödvingetrast. Mer ovanliga fåglar som regelbundet förekommer vid sjön
är rödbena, vattenrall, rörhöna, sydlig gulärla, skogssnäppa, näktergal,
skedand, årta, bläsand, lärkfalk, trana, sångsvan, törnskata, stenskvätta,
buskskvätta, bivråk, gök, dubbeltrast.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
NATURVÅRDSAVDELNINGEN
DATUM
DIARIENR
SIDA
5 april 2012
NVA-2012/21
14 (24)
Ovanliga fåglar som ibland gästar sjön och dess omgivningar är havsörn, brun
glada, blåhake, lappsparv, stenfalk, blå kärrhök, ljungpipare, gransångare.
Där stränderna har en anslutande strandskog med klibbal, grönpil, alm, ask,
sälg, jolster, asp, björk, gråvide, svartvide, ek, förekommer även stjärtmes,
mindre hackspett och entita.
Groddjur: Vanlig groda samt padda har observerats vid sjön.
Däggdjur: Nordisk fladdermus, gråskimlig fladdermus, stor fladdermus,
dvärgfladdermus och mustasch- eller brandts fladdermus är observerade vid
Lissmasjön under 1990-talet.
Bävern är tillbaka i sjön med egen hydda.
Lasättra-
Förslag till reservatsavgränsning - Lissmasjön
viken
Brittevik
Fiskarstugan
Björksättra
Kastellet
Smedjan
GRÄSVRETEN
Nydalen
Hermanstorp
Skrovensborg
Solliden
Kvarntorp
Kyvreten
Ekudden
Persberg
Framnäs
Hjorthagen
Torhem
Lissm
aån
Solsätra
Ekbacken
Björklund
KOLARTORP
Gamla Smedstorp
Nybygget
LISSMA
Lissmasjön
Solängen
Björkdalen
Lissma gård
Ekedals koloniområde
Gustavsborg
Björkdalen
Ådalen
Granby
Granby
Eliseberg
koloniområde
Eriksberg
Lilla Kisala
Lissmasjön. Röd streckad linje utgör förslag till reservatsavgränsning. Arbete
med skydd av Lissmasjön pågår redan i enlighet med projektplanen. Området
ingår i länsstyrelsens program för långsiktigt skydd av tätortsnära natur –
Aldrig långt till naturen.
NATURVÅRDSAVDELNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
5 april 2012
NVA-2012/21
15 (24)
Mälaren – Vårbystranden
Omtyckt närrekreationsområde. Strandliv med bad och
promenader i lummig ädellövskog. Sällsynta vattenväxter.
Riksintresse och del i regionens övergripande grönstruktur.
Mälaren är Sveriges tredje största sjö och sträcker sig västerut bortom
Västerås. I Huddinge kommun är Vårbyfjärden och Fittjaviken delar av sjön
Mälaren. Vårby gård och Haga, men även hela Kungens Kurva, Segeltorp och
Snättringe ligger inom tillrinningsområdet till Mälaren. Långsjön i Segeltorp
rinner via öppna vattendrag och kulvertar så småningom ut i Vårbyfjärden.
Även Albysjön vid Flottsbro med sitt tillrinningsområde som sträcker sig upp
i Glömsta ingår i Mälarens avrinningsområde.
Mälaren är den enda vattentäkten av betydelse för Stockholmsområdet och
försörjer 1,7 miljoner människor med dricksvatten. De Huddingebor som har
kommunalt dricksvatten, får sitt Mälarvatten via Norsborgs vattenreningsverk
i Botkyrka kommun. För att skydda Mälaren som vattentäkt fattade
länsstyrelsen år 2008 beslut om att Mälaren inom Stockholms län, och dess
omgivande mark- och vattenområden, omfattas av vattenskyddsområde med
särskilda föreskrifter. Vattenskyddsområdet heter därmed Östra Mälaren.
Mälarens frilufts- och naturvärden är höga. Vid Mälaren gäller fritt
handredskapsfiske.Vårby gård har en ångbåtsbrygga, varifrån man sommartid
kan åka ångbåt till Birka. En småbåtshamn finns intill Spendrups. Längs
Vårbystranden finns ett par badplatser.
Östra Mälaren och dess vikar är en så kallad vattenförekomst enligt EU:s
vattendirektiv, vilken omfattas av miljökvalitetsnormer. Östra Mälarens
nuvarande status är "God". Den goda statusen ska bibehållas.
Mälarens stränder i Huddinge har mycket höga naturvärden. Dels med
Korpberget som är skyddat som biotopskyddsområde (Sveriges första
kommunala biotopskyddsområde). Dels med Vårbystranden som är ett
ädellövrikt område som bland annat härstammar från den gamla herrgården
som legat här. Bland annat finns här en naturligt föryngrad bokskog med
spridning från några äldre bokträd. Detta är en av Huddinges tre bokskogar
varav detta är den största och mest livskraftiga. Det är intressant att en
spontan spridning skett vilket visar på att detta är ett gynnsamt läge för
bokträd. I skogen finns en rik och varierad flora. Området ingår i
Stockholmsregionens övergripande grönstruktur som en avbruten kil mellan
Sätraskogen och Gömmarområdet. Hela objektet har mycket höga
TJÄNSTEUTLÅTANDE
NATURVÅRDSAVDELNINGEN
DATUM
DIARIENR
SIDA
5 april 2012
NVA-2012/21
16 (24)
rekreationsvärden som tätortsnära natur. Området är välutnyttjat som
promenadområde och inte minst för bad vid det populära Vårbybadet.
Växter och Djur
Vattenväxter: Vattenväxterna i vattnet längs Vårbystranden har inventerats
1998 och 2000. Sand- och grusbottnarna i området har stor artrikedom och
förekomster av rödlistade och sällsynta arter. Vass, blomvass, nålsäv,
strandpryl, styvt braxengräs, vekt braxengräs, slamkrypa, korsslamkrypa,
borstnate, gräsnate, ålnate, gräsnate x ålnate, spädnate, bandnate, axslinga,
hårslinga, pilblad, svalting, smal vattenpest, hornsärv, småsärv och höstlånke.
På stranden förekommer bland annat grönpil, al, ask, asp, björk, sälg, frossört,
strandklo, knölsyska, videört och bunkestarr.
Musslor: Allmän dammussla finns vid Vårbybadet. Källa: Inventering av
musselfaunan inom Södertörnsområdet, Stockholms län. 2002. Manus.
Skä rholm s-
Förslag till reservatsavgränsning Mälaren (Vårbystranden)
m
en
.
s g
r än d
t
ol
n
vä
KURVA
rs
vä
g
kä
äg
rv
ale
d en
k
u
a
e
n
s
Py r a m id
b
n
KUNGENS
en
sk
op
pl
et
år
n
c
k
e
n
m
av
.
er
g
e
n
g
e
by
c
Sto
s
gen t
Kun o pple
ak
urv
ge
n
g
V
e
l je
M
ån
s
150
öd
ä
rt
ol m
p p l et
Lindvre
Trafikplats
kopplet ts-Lindvreten
ko
n
ge
vä
s
ge
u
rh
S kä
n
äg e
kh
M o g å rd s v ä
.
v
ds
a
ck
ba
år
V
r
gå
g
vä
D iag
S
ng
en
S va n h o lm s g
å
Bäckgårdsvägen
Fjäderholmsgången
rd
sv
.
sv
nd .
Li etsv
vr
K
ro
ng
å
m
S
k
vä
nt
K
r
äg
to
sv
S
ho l
m
S v an
n
y-
Vårb y Allé
ge
ä
M o g å rd sg å n g e n
Vårby gård
Ta n
o lm
Dialoggatan
S e g e l l e d s v äg e n
e
N
VÅRBY GÅRD
n
ge
k
vh
.
o lm s b a
c
sb
mh
en
äg
lm
n
Vårbyparken
lv
du
Mo
ho
e
Pi lg
rimsväge
n
Vårbyfjärden
n
ge
vä
rds
gå
Ek
m
t.
d
äg
Bäckgången
Myrstugan
ss
in
av
Lam
Lammholmsbacken
Korpberget
m
vä
erh ol
L
k
Ö st
e
C l
m
ta
lSe ge
.
led sb
Vå r b a c
ol
is
t
ss
g en
sti
lm s
rh o
Skä
Sto
h
o n a lv
Vår be
rgsv
.
Pr
is
Du v b
HUDDINGE
VÅRBY
Duvberget
Sjöboda
en
lvik
ge
Få
en
äg
sv
Hagaviken
n
e
g
sv
ä
vi
k
el
ke
Få
g
ac
E4
E20
n
H a m n v.
vä
g
od
a
e
S jö
b
STRAND
y Allé
Vårb
SLAGSTA
Trafikplats
Vårby
148
S
n
ic
k
k
ar
ro
g
sv
äg
Gö m m arb äck en
Mälaren (Vårbystranden). Röd streckad linje utgör förslag till
reservatsavgränsning.
NATURVÅRDSAVDELNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
5 april 2012
NVA-2012/21
17 (24)
Rudträsket
Internationellt uppmärksammad skogssjö med unik flora.
Riksintresse och del i regionens övergripande grönstruktur.
Intilliggande skogar med många rödlistade arter.
Rudträsket är en liten, grund och näringsfattig skogssjö som omges av mager
tallhällmark och myrmarker. Sjön ligger långt från bebyggelse. Den östra
sidan av sjön är brant och berget går direkt ned i sjön. Den västra sidan är
flack och gungfly dominerar strandlinjen. Vattnet är naturligt starkt
brunfärgat av humuspartiklar, varför denna typ av sjö även kallas för
brunvattensjö (dystrof sjö). Siktdjupet är därför begränsat. Vattnet är naturligt
surt och sjön har ingen eller obetydlig förmåga att motstå försurning.
Rudträsket ligger först i sin gren av Tyresåns sjösystem och rinner via en
bäck ned till Ådran.
Sedan 1940-talet har Rudträsket stått i forskarnas blickpunkt. Det beror dels
på att sjön hyser intressanta växtplanktonformer, dels på att bottensedimenten
ovanligt tydligt speglar viktiga skeden av landhöjningsprocessen. Rudträsket
ligger på 62 meters höjd över havet och avsnördes till egen sjö för cirka 8000
år sedan. Detta innebär att den hör till de äldsta sjöarna i länet. Tillsammans
med Ådran har Rudträsket fått internationell uppmärksamhet som
studieobjekt för kvartärgeologisk forskning. Sjön har även undersökts ur
hydrologisk synpunkt sedan 1950-talet och är därför en viktig referenssjö.
I sjön växer gotlandsag på en av sina få lokaler i länet. Gotlandsagen är en
mycket sällsynt växt i östra Svealand och förekommer här bara i
näringsfattiga sjöar som ligger över 60 meter över havet. Även vitag finns i
sjön.
Sjön har god ekologisk status vad gäller de vattenväxter som ingår i
bedömningen. Vattenväxter förekommer ned till sjöns största djup.
Sjön och dess avrinningsområde ingår i ett större område av riksintresse för
friluftslivet. Området utgör också en del av Hanvedenkilen inom den
regionala grönstrukturen. Promenader, svampplockning och en stilla picknick
är de vanligaste fritidsaktiviteterna vid sjön.
I inom sjöns tillrinningsområde finns andra områden med höga naturvärden.
Sydväst om sjön sträcker sig en bergdalssänka med en stor sumpskog. Gran,
tall och björk dominerar i den täta och tämligen olikåldriga skogen. Tyvärr
har området dikats ut. Revlummer täcker stora ytor inom området.
Motorcykelstigar och hyggen kantar delvis området. I tallskogarna som
NATURVÅRDSAVDELNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
5 april 2012
NVA-2012/21
18 (24)
kantar sumpskogen har rödlistade arter påträffats som indikerar att detta är en
tallmiljö med lång kontinuitet.
Den sydöstra dalgången som följer den bäck som avvattnar Rudträsket består
delvis av ett spännande granskogsområde som tyvärr avverkats till stora delar.
Denna avverkning har påverkat, dels bäcken negativt, liksom gett den
kvarvarande skogskanten i öster ett ökat ljusinsläpp. Denna branta skogskant
är dock fortfarande mycket intressant tack vare en tämligen riklig tillgång på
lågor i olika dimensioner och nedbrytningsstadier. Längst i norr, upp mot
Rudträsket, finns lite mer skog kvar. Bäcken meandrar och är mest orörd
närmast sjön Rudträsket där en granskog kantar. Enstaka tall finns även i
området. Ett bestånd av den lite ovanliga plattlummern finns i norra delen av
området.
Både bäcken och bergbranten har höga botaniska värden med förekomster av
flera rödlistade arter och signalarter som visar att detta är artrika och
värdefulla miljöer. I bäcken finns dessutom förekomst av smal näckmossa
vilket är en av tre lokaler i Stockholmstrakten. De branta partierna har även
arter som visar på kalkpåverkad mark vilket är ovanligt på Södertörn.
Kortfakta:
Höjd över havet: 62 m
Sjöyta (inkl öar): 2 ha
Största djup: 1,4 m
Medeldjup: 0,8 m
Avrinningsområdets storlek: 122 ha
Sjövolym: 0,013 Mm3
Uppehållstid: 15 dygn
Växter och Djur
Rudträsket har en god ekologisk status år 2009 vad gäller de vattenväxter som
ingår i bedömningen. Kärrkrokmossa är den vanligaste och djupast (1,4 m)
förekommande undervattenväxten. Andra är gul näckros, vit näckros,
gäddnate och hornvitmossa. 1998/99 noterades vattenbläddra och
dvärgbläddra.
I Rudträsket växer gotlandsag på en av sina få lokaler i landet. Gotlandsagen
är en mycket sällsynt växt i östra Svealand. Den förekommer här bara i
näringsfattiga sjöar som ligger över 60 meter över havet.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
NATURVÅRDSAVDELNINGEN
DATUM
DIARIENR
SIDA
5 april 2012
NVA-2012/21
19 (24)
Förslag till reservatsavgränsning - Rudträsket
Sofielund
Kvarnsjön
Skrovensborg
Kvarntäppan
Kyvreten
Nytorp
Torhem
Kvarnsjöberg
Källtorp
Holm träsket
Björklund
Ekbacken
Gam la Sm edstorp
Källtorps gärde
Nybygget
Lissmasjön
Ekedals koloniom råde
Kärrsjön
Gustavsborg
Nya Sm edstorp
Ådalen
RudGranby
träsket
Granby
Mittskogsberget
koloniom råde
Stora Kisala
Sågen
Ström dalen
Lilla Kisala
Lineaberg
Bruket
Asptorp
Sågaräng
Sö
rm
la n
Näset
ed en
dsl
Fågelsången
Ådran
Sö
Årtorp
rm
Östorp
la
nd
s le
d en
Orm putten
Kärrsjön
Rudträsket. Röd streckad linje utgör förslag till reservatsavgränsning.
Området ingår i länsstyrelsens program för långsiktigt skydd av tätortsnära
natur –Aldrig långt till naturen.
Trollgläntan
NATURVÅRDSAVDELNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
5 april 2012
NVA-2012/21
20 (24)
Ådran
Skogssjö med rik flora och fauna. Populär sjö för bad och fiske
Ådran är ursprungligen en näringsfattig skogssjö med måttligt brunfärgat
vatten, omgiven av magra tallhällmarker och myrmarker. Sjön omges av ett
äldre fritidshusområde och sjön har trots det hittills behållit sitt näringsfattiga
tillstånd. Eftersom allt fler väljer att bo i området under längre tider av året
med moderna bekvämligheter, är det viktigt att de enskilda avloppen klarar
miljökraven, för att behålla Ådrans fina vattenkvalitet. Ådran är en av
Huddinges klarare sjöar med ett siktdjup på drygt två meter.
Sjön har ett pH nära neutralt och en god eller mycket god buffertkapacitet.
Detta innebär att sjön inte är känslig för försurning. Tungmetallhalterna i
vattnet är låga. Kvicksilverhalten är däremot mycket hög i den fisk som är
uppvuxen i sjön. Det är därför inte lämpligt att äta till exempel gädda från
Ådran. Det är en anledning till att Ådran används som "put-and-take"-sjö, där
det sker regelbunden utsättning av bland annat amerikansk regnbåge, för
fiskets skull. Särskilt fiskekort krävs för fiske.
Ådran har en hög ekologisk status vad gäller vattenväxter. Det innebär att
sjön har de vattenväxter den borde ha. Vattenväxterna bekräftar också sjöns
näringsfattiga tillstånd. Även de bottenlevande djur som finns i sjön visar på
de goda förhållandena i sjön. Både Ådran och Ådranbäcken har höga
naturvärden vad gäller djurlivet. Ådran är dessutom, tillsammans med
Rudträsket, ett viktigt studieobjekt för kvartärgeologisk forskning av
landhöjningen.
Sjön är värdefull för de boende vid Ådran samt för det rörliga friluftslivet i
området. Sjön nyttjas för till exempel bad, fiske, roddturer, skridskoåkning
och skidfärder. På sommaren erbjuder sjön många fina badplatser. I sjön är
det förbjudet att framföra motordrivet fartyg.
Ådran ingår i Tyresåns sjösystem. Ådran tillförs vatten från de uppströms
liggande sjöarna Rudträsket och Trehörningen i Paradiset/Hanveden. Ådrans
utlopp ligger i sjöns norra spets, där sjön avrinner via Ådranbäcken till
Lissmasjön och därifrån vidare till Drevviken.
NATURVÅRDSAVDELNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
5 april 2012
NVA-2012/21
21 (24)
Kortfakta:
Höjd över havet: 44 m
Sjöyta (inkl öar): 39 ha
Största djup: 8,2 m
Medeldjup: 4,6 m
Avrinningsområdets storlek: 850 ha
Sjövolym: 1,8 Mm3
Uppehållstid: 1,0 år
Växter och Djur
Vattenväxter: Ådran har en hög ekologisk status vad gäller vattenväxter
(2009). Det innebär att sjön har de vattenväxter den borde ha. Utmärkande för
Ådran är att den har en rik förekomst av kortskottsväxter, det vill säga
kortvuxna arter som växer på sjöns botten och som behöver ett näringsfattigt
och relativt klart vatten, för att ljuset ska kunna nå dem. Nålsäv, vekt
braxengräs, styvt braxengräs, notblomster och strandranunkel hör till dessa.
Vegetationen var generellt sparsam och de vanligaste vattenarterna var gul
näckros, hårslinga och stor näckmossa. Djupast förekommande
undervattensart var stor näckmossa som påträffades på 3,0 meters djup. Röd
näckros hittades som utplanterad främmande art i sjöns sydvästra del.
Följande växtarter finns i sjön: Vass, säv, sjöfräken, bredkaveldun, blomvass,
stor igelknopp, notblomster, kråkklöver, strandranunkel, hästsvans, styvt
braxengräs, vekt braxengräs, sydlig knappsäv, nålsäv, löktåg, gul näckros, vit
näckros, nordnäckros, röd näckros, gäddnate, ålnate, rostnate, grovnate,
hårslinga, klolånke, sjöplommon, stor näckmossa.
Strandvegetationen består av bland annat klibbal, jolster, asp, gran, tall, ek,
pors, topplösa, trådstarr, flaskstarr.
Snäckor: Ribbskivsnäcka (Gyraulus cristata) och sjötusensnäcka
(Marstoniopsis scholtzi). Båda snäckarterna är ovanliga.
Musslor: Allmän dammussla.
Trollsländor: Södertörnsekologerna har med hjälp av anlitade experter under
åren 2000 och 2001 inventerat förekomsten av trollsländor i Södertörns sjöar
och vattendrag. I Ådran fann man under inventeringen arterna:
spjutflickslända, ljus/mörk lyrflickslända, sjöflickslända, brun mosaikslända,
tidig mosaikslända, metalltrollslända, fyrfläckad trollslända, större
ängstrollslända, blodröd ängstrollslända.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
NATURVÅRDSAVDELNINGEN
DATUM
DIARIENR
SIDA
5 april 2012
NVA-2012/21
22 (24)
Fiskar: I sjön förekommer naturligt fiskarter som gädda, abborre, mört,
sutare, benlöja, lake, gärs. Öring och gös samt de amerikanska arterna
regnbåge och bäckröding har satts ut i sjön. Det ovanliga Bäcknejonögat leker
i sjöns utloppsbäck, Ådranbäcken.
Kräftor: Kräftpest konstateras på flodkräftbeståndet i Ådranbäcken 1983 och
visar sig senare vara spridd även till flodkräftorna i Ådran. Sjön förklaras
kräftpestsmittad 1984. Sedan 1985 har den amerikanska signalkräftan satts ut
i sjön.
Fåglar: Vanligt förekommande fåglar i sjön är gräsand, knipa och fiskmås.
Regelbundet födosöker storlom, häger, storskrake och fiskgjuse i sjön.
Däggdjur: Bävern är tillbaka i sjön och har sedan omkring år 2004 en egen
hydda.
Förslag till reservatsavgränsning - Ådran
RudGranby
träsket
Mittskogsberget
Granby
koloniom råde
Stora Kisala
Sågen
Ström dalen
Lilla Kisala
Lineaberg
Bruket
Sågaräng
Näset
Fågelsången
Ådran
Årtorp
Östorp
Orm putten
Kärrsjön
Paradiset
S ör
m
lan
d sl
Dam m bro
n
e de
Trehörningen
HANINGE
Ådran
Sö
m
r
e
ed
d sl
la n
Klagom uren
n
Ådran. Röd streckad linje visar schematisk avgränsning. Avgränsning
studeras närmare i särskild ordning. Området ingår i länsstyrelsens program
för skydd av tätortsnära natur –Aldrig långt till naturen.
NATURVÅRDSAVDELNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
5 april 2012
NVA-2012/21
23 (24)
Öran
En av Sveriges mest skyddsvärda sjöar ur naturvårdssynpunkt.
Unik flora och fauna med flera rödlistade arter. Riksintresse för
rörligt frilutsliv och del i regionens övergripande grönstruktur.
Öran ligger i Hanveden i kommunens södra del och delas mellan Haninge och
Huddinge kommuner. Öran är en större, näringsfattig skogssjö. Den är till och
med tidvis mycket näringsfattig (ultraoligotrof). Den tillhör en av landets
mest värdefulla sjöar ur naturvårdssynpunkt! Länsstyrelsen har inventerat
sjön och konstaterat att den är en av Sveriges mest skyddsvärda sjöar.
Faktum är att den har den rikaste bottenfaunan av alla kalkade sjöar i
Stockholms län Här förekommer bland annat flera rödlistade arter insekter.
Bra vattenkvalitet, naturlig hydrologi, orörda våtmarker och mångformighet –
bidrar till att göra Öran mer artrik än vad man skulle förvänta sig av en
näringsfattig sjö. Detta gör sjön ovanlig, kanske unik och mycket skyddsvärd.
Sjön har varit svårt försurningsskadad, men har tack vare regelbundna
kalkningar sedan 1980-talet kunnat återhämta sig. Öran är inte längre
försurningsskadad och har nu hög ekologisk status.
Örans växt och djurliv är på många sätt typiskt för näringsfattiga skogssjöar,
men djurlivet är här rikare än vanligt.
Öran har varit Huddinges sista sjö med inhemsk flodkräfta. Sedan år 2003 har
flodkräfta inte påträffats vid inventeringar, varför flodkräftan kan vara borta.
Försurning, kräftpest eller en kombination av dessa båda kan vara orsaken.
Bottnarna i strandzonen lämpar sig däremot
mycket väl för kräftor, varför en återintroduktion av flodkräfta har goda
möjligheter att lyckas. Den amerikanska arten signalkräfta behöver undvikas
helt.
Med sin ursprungliga, oexploaterade strand, många små öar, orörda
hällmarker, sumpskogar, öppna våtmarker och småflikiga strandlinje är Öran
en mycket mångformig sjö.
Även skyddsvärda fåglar som storlom och fiskgjuse häckar här.
I sjöns västra del ligger ett område med mycket speciell och skyddsvärd flora.
Bland annat med förekomst av den mycket sällsynta orkidén, vit svärdssysla.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
NATURVÅRDSAVDELNINGEN
DATUM
DIARIENR
SIDA
5 april 2012
NVA-2012/21
24 (24)
Huddinge kommuns del av avrinningsområdet utgör riksintresse för det
rörliga friluftslivet. Den utgör också en del av Hanvedenkilen i den regionala
grönstrukturen. Sörmlandsleden passerar sjöns södra del.
Förutsättningar för bibehållande av områdets naturvärden är att sjöns
vattenkvalitet inte försämras. Hela sjöns tillrinningsområde måste skyddas
långsiktigt och avlastas från förorenat dagvatten och enskilda avlopp..
För mer information om Örans naturvärden hänvisas till Länsstyrelsens
rapport 2010:08-Naturvärden i sjön Öran.
Kortfakta:
Höjd över havet: 50-55 m
Sjöyta (inkl öar): 49,0 ha
Största djup: 3,0 m
Medeldjup: 2,3 m
Avrinningsområdets storlek: 470 ha
Sjövolym: 1,1 Mm3
Uppehållstid: 1,1 år
Förslag till reservatsavgränsning – Öran
Fågelsången
Djupdalen
Ormputten
Brink
Trollgläntan
Mellanberg
Enebacken
Övre Dåntorp
d en
Trehörningen
Klagomuren
Öran
Dåntorp
Riddartorp
Öran
S
ö
rm l
an d
Lång-
Öran. Röd streckad linje visar schematisk avgränsning. En mer detaljerad
avgränsning får studeras närmare i särskild ordning. Sjön delas med Haninge
kommun med vilka samarbeta bör ske. En liten del av sjöns västra del ingår i
Paradisets naturreservat.
Svartsjön
de
s le
sjön