märkning av juice, nektar och andra drycker som innehåller juice

Transcription

märkning av juice, nektar och andra drycker som innehåller juice
HANDBOK
MÄRKNING
av
JUICE, NEKTAR
OCH ANDRA DRYCKER
SOM INNEHÅLLER JUICE
Rev. GEK mars 2011.
Copyright: Svenska Juiceföreningen
Innehållsförteckning
MÄRKNING AV JUICE, NEKTAR OCH ANDRA DRYCKER SOM INNEHÅLLER
JUICE. ....................................................................................................................................... 1
MYNDIGHETER, BRANSCHORGANISATIONER ETC .............................................................................. 1
Livsmedelsverket ............................................................................................................................................... 1
Svenska juiceföreningen, SJF............................................................................................................................. 1
Livsmedelsföretagen, Li ..................................................................................................................................... 1
AIJN ................................................................................................................................................................... 2
SGF .................................................................................................................................................................... 2
Svensk egenkontroll ........................................................................................................................................... 2
SWEDAC ........................................................................................................................................................... 2
VILKA REGLER FINNS? ...................................................................................................... 3
Juice och nektar .................................................................................................................................................. 3
Märkning ............................................................................................................................................................ 3
Tillsatser ............................................................................................................................................................. 3
Andra ingredienser i drycker, samt Cider ........................................................................................................... 3
Spårbarhet .......................................................................................................................................................... 3
Övriga regler ...................................................................................................................................................... 3
VAD ÄR EN JUICE, EN NEKTAR, EN FRUKTDRYCK .................................................. 4
Juice och nektar .................................................................................................................................................. 4
1 a. Fruktjuice ............................................................................................................................................... 4
1 b. Fruktjuice från koncentrat ...................................................................................................................... 4
2. Koncentrerad fruktjuice ............................................................................................................................. 4
3. Torkad fruktjuice ....................................................................................................................................... 4
4. Nektar ........................................................................................................................................................ 4
Äppelmust .......................................................................................................................................................... 4
Vatten ................................................................................................................................................................. 4
Saft ..................................................................................................................................................................... 5
Fruktdryck .......................................................................................................................................................... 5
Fruktsmoothie .................................................................................................................................................... 5
100 % ................................................................................................................................................................. 5
TYDLIG MÄRKNING SOM ÄR LÄTT ATT FÖRSTÅ ..................................................... 5
VILKA UPPGIFTER SKA FINNAS PÅ FÖRPACKNINGEN? ........................................ 5
Samma synfält .................................................................................................................................................... 5
Varans namn (beteckning).................................................................................................................................. 5
Beteckning för juice och nektar .......................................................................................................................... 5
Avbildningar och illustrationer .......................................................................................................................... 6
Uppgifter som skall anges intill beteckningen ................................................................................................... 7
Uppgifter som kan anges intill beteckningen ..................................................................................................... 7
Ingrediensförteckning......................................................................................................................................... 8
Mängd ................................................................................................................................................................ 8
Bäst före-dag ...................................................................................................................................................... 8
Övrig märkning .................................................................................................................................................. 9
MÄNGDDEKLARATION .................................................................................................... 10
Hur påverkar fruktnamn i beteckningen mängddeklarationen ......................................................................... 10
EXEMPEL DRICKFÄRDIG JUICE ............................................................................................................... 11
EXEMPEL DRICKFÄRDIG NEKTAR .......................................................................................................... 12
EXEMPEL KONCENTRERAD NEKTAR ..................................................................................................... 12
EXEMPEL SAFT ............................................................................................................................................. 12
EXEMPEL FRUKTDRYCKER ...................................................................................................................... 13
EXEMPEL DRYCK MED ENBART AROMER ....................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.
YTTERLIGARE MÄRKNINGSREGLER ...................................................................................................... 14
Näringsvärdesdeklarationen ............................................................................................................................. 14
Uttryck – utan tillsatt socker, light, lätt, lågkalori m.m. ................................................................................... 16
II
Bilaga 1 Utdrag ur AIJN:s Code of Practice (Brix-värden)
19
Bilaga 2 Särskilda bestämmelser för fruktnektar enligt
Livsmedelsverkets föreskrifter om juice och nektar (LIVSFS 2003:18)
21
Bilaga 3. Beräkning av minsta mängd juice i nektar.
23
Bilaga 4. Fruktnamn på olika europeiska språk.
25
III
Förord
Livsmedelsföretagen, Li, har sedan 1960-talet gett ut en handbok om tolkning av
märkningsbestämmelserna. Svenska Juiceföreningen, som är en branschförening inom Li, har tagit
fram en uppdaterad handbok riktad till sin bransch. Den bygger på svensk och europeisk
lagstiftning kompletterad med tolkningar av lagstiftningen från den europeiska branschföreningen
för juice och nektar, AIJN.
Den viktigaste författningssamlingen, LIVSFS 2003:18 med ändringar 2010:8. det s.k.
juicedirektivet är under omarbetning inom EU. Troligen kommer beslut under slutet av 2011.
Under en övergångstid av några år kommer både den gamla och den nya att gälla. Även
märkningsdirektivet är under omarbetning och kommer att tvinga fram ändringar på
förpackningarna. Det är därför viktigt att kontrollera det senaste när nya förpackningar ska tas
fram.
För hälsopåståendena finns fortfarande inga klara och vad man kan se från EFSA:s arbete ser det
inte ut att bli några specifika påståenden för juice.
Arbetet har utförts av representanter från några av Svenska Juiceföreningens producerande företag.
Livsmedelsverket har konsulterats i några frågor.
Det är vår förhoppning att denna handbok kan vara en bra vägledning för våra medlemsföretag och
handeln.
Stockholm i december 2011 .
SVENSKA JUICEFÖRENINGEN, SJF
Gunilla Ekström
Ordförande
IV
MÄRKNING AV JUICE, NEKTAR OCH ANDRA DRYCKER SOM INNEHÅLLER
JUICE.
Bakom denna märkningshandbok står Svenska Juiceföreningen, dit du kan vända dig med
frågor och synpunkter. För information om telefonnummer, adress etc. till Svenska
Juiceföreningen se nedan. Handboken beskriver kortfattat de viktigaste reglerna om
märkning för juice, nektar och drycker som innehåller juice. Det är viktigt att komma ihåg
att handboken är Svenska Juiceföreningens uppfattning om hur föreskrifterna skall tolkas.
MYNDIGHETER, BRANSCHORGANISATIONER ETC
Livsmedelsverket
Livsmedelsverket utarbetar regler, informerar och utövar tillsyn på livsmedelsområdet. Livsmedelsverkets regler
och vägledningar kan beställas från deras kundtjänst (telefon 018 -17 55 06 eller fax 018 - 17 55 11) eller från
Livsmedelsverkets hemsida www.slv.se. Reglerna och vägledningarna kan också hämtas hem gratis som pdffiler från Livsmedelsverkets hemsida. Från Livsmedelsverket kan man även beställa broschyrer som kortfattat
beskriver de allmänna märkningsreglerna, bl.a. ”Så märks maten”.
Utöver dessa regler finns även EU-förordningar, som är bindande och direkt tillämpliga precis som en svensk
lag. EU-förordningar återfinns inte i Livsmedelsverkets författningssamling. Däremot finns det en
sammanställning av förordningar på livsmedelsområdet som återfinns på Livsmedelsverkets hemsida i form av
en länk till Rixlex på Sveriges Riksdags hemsida.
EU- direktiv och EU-förordningar kan hämtas hem gratis från Internet via EUR-Lex
(adress: http://europa.eu.int/eur-lex/sv/oj/index.html ). Där finns EG-tidningen publicerad (klicka på respektive
datum). Numera finns på samma adress även tidigare nummer från de senaste åren (under rubriken ”tidigare
nummer”).
På EUR-Lex-portalen (http://europa.eu.int/eur-lex/sv/index.html), finns alla tidigare officiella EG-rättsakter och
handlingar och där kan man söka på många olika sätt. Här anges även vilka ändringar som gjorts i den
ursprungliga rättsakten. Ett flertal av senare års rättsakter finns här i pdf-format, dvs. inklusive bilagor etc. Här
finns även en del konsoliderade rättsakter i pdf-format under följande adress: http://europa.eu.int/eurlex/sv/consleg/index1.html. Observera dock att konsolideringen inte alltid är helt uppdaterad.
Svenska juiceföreningen, SJF
SJF, Svenska Juiceföreningen är en branschförening för industrin, handeln och leverantörer som använder juice
som råvara och/eller färdig produkt. Syftet är att
 Värna om att juice uppfattas som en god, nyttig och naturlig produkt
 Främja gemensamma intressen i samband med information, marknadsföring och utveckling av
branschens produkter och tjänster.
 Vara ett forum där medlemmarna ges möjlighet att diskutera gemensamma intressen.
 Verka för konkurrensneutralitet genom kontroll av råvaruproduktion och på marknaden förekommande
produkter.
Om du har frågor om Svenska Juiceföreningen kan du kontakta oss på telefon 08-762 65 00 eller adress:
Svenska Juiceföreningen c/o Livsmedelsföretagen, Box 556 80, 102 15 Stockholm. Vår hemsida:
www.svenskajuiceforeningen.se.
Livsmedelsföretagen, Li
Branschföreningen Livsmedelsföretagen, Li, är de svenska livsmedelsföretagens intresseorganisation. Li har en
viktig roll i bevakningen av medlemmarnas intressen i olika för livsmedelsbranschen gemensamma
branschfrågor. Därför verkar Li aktivt både nationellt och internationellt genom att skapa opinion, informera
beslutsfattare, fungera som remissinstans, bevaka omvärlden, informera om och tolka regler, skapa
branschöverenskommelser, mm. Se www.li.se.
Li ger ut en Handbok om Märkning av färdigförpackade livsmedel med information om märkningsreglerna och
med råd om hur dessa bör tolkas. Märkningshandboken kan beställas på telefon 08 – 762 65 00 eller fax 08 –
762 65 12. Li har även en hemsida med branschstöd för näring- och hälsåpåstående. Se www.halsopastaende.se
1
AIJN
AIJN, The European Fruit Juice Association, är en europeisk branschorganisation för juice- och nektarindustrin.
De nationella juiceföreningarna i EU-länderna är medlemmar. Sverige representeras av Svenska Juiceföreningen.
AIJN arbetar med gemensamma frågor rörande lagstiftning, policy, tullar och lobbying för våra intressen mot
EU:s organisationer. Inom AIJN finns en grupp som ansvarar för ”Code of Practice for evaluation of fruit and
vegetable juices”. I den finns normer för ett antal naturliga komponenter i olika juicer, bl.a. Brix-värden för juice
och juice från koncentrat (se bilaga 1).
AIJN har en hemsida, www.aijn.org, som man kan prenumerera på. Där finns alla uppgifter om Code of Practice,
protokoll från olika möten, olika tidningsartiklar m.m.
SGF
SGF International E.V.Sure-Global-Fair är en organisation för egenkontroll som startades 1974 av den tyska
juiceföreningen och råvarutillverkare. Idag kontrollerar SGF tillverkare av juiceråvaror och halvfabrikat i 50
länder via IRMA
Svensk egenkontroll
Svenska Juiceföreningen har tidigare fått juicekontroll utförd av SGF. De senaste åren utförs råvarukontroll via
SGF IRMA och marknadskontroller via ackrediterade juicelaboratorier i Europa.
SWEDAC
SWEDAC står för Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll. SWEDAC utfärdar regler och är
tillsynsmyndighet på området mätteknik. SWEDAC:s regler finns på deras hemsida www. swedac.se.
Ytterligare information om dessa regler finns på www.sp.se, dvs hemsidan från SP (Sveriges provnings- och
forskningsinstitut).
2
VILKA REGLER FINNS?
Juice och nektar
Inom EU finns gemensamma regler för tillverkning och märkning av juice och nektar. De finns i
livsmedelsverkets föreskrifter om fruktjuice och fruktnektar (LIVSFS 2003:18) och ändringar (LIVSFS 2010:8).
De krav som gäller för juice i dessa regler måste även vara uppfyllda när juice används som ingrediens i andra
produkter.
Märkning
Utöver de särskilda reglerna för juice och nektar finns allmänna märkningsregler som gäller för alla livsmedel.
Av dessa märkningsregler är de viktigaste:
– Livsmedelsverkets föreskrifter om märkning och presentation av livsmedel (LIVSFS 2004:27). Till dessa
föreskrifter finns även en vägledning utgiven 2011-04-12.
– Livsmedelsverkets föreskrifter om identifikationsmärkning av livsmedelspartier (SLVFS 1993:20).
– Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsvärdesdeklaration (SLVFS 1993:21).
– Livsmedelsverkets föreskrifter om djupfrysta livsmedel LIVSFS 2006:12).
– Livsmedelsverkets föreskrifter om märkning av vissa livsmedel (LIVSFS 2002:47).
– SWEDAC:s föreskrifter om färdigförpackning av varor efter volym eller vikt (STAFS 2003:1).
Tillsatser
Nedanstående förordningar från Europaparlamentet och Rådet gäller från januari 2009 publicerade den 16
december 2008:
– 1331/2008 - om enhetligt förfarande för godkännande av livsmedelstillsatser, -enzymer och -aromer
– 1332/2008 - om livsmedelsenzymer
– 1333/2008 - om livsmedelstillsatser
– 1334/2008 - om aromer och vissa livsmedelsingredienser med aromgivande egenskaper
Andra ingredienser i drycker, samt Cider
– Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30/LIVSFS 2008:13, omtryck LIVSFS 2011:3)
samt vägledning.– Livsmedelsverkets föreskrifter om socker (LIVSFS 2003:11).
– Livsmedelsverkets föreskrifter om honung (LIVSFS 2003:10).
– Livsmedelsverkets föreskrifter om cider (LIVSFS 2005:11) samt vägledning.
Spårbarhet
Reglerna finns i EG-förordning nr 178/2002. Den princip som gäller är att varje länk i livsmedelskedjan har
ansvar för att kunna identifiera den leverantör man köpt från, samt den man sålt till.
Övriga regler
Det finns även andra regler som är viktiga att känna till för den som säljer eller tillverkar drycker innehållande
juice.
För pesticider finns Livsmedelsverkets föreskrifter om bekämpningsmedelsrester (LIVSFS 2006:22).
I EG-förordningen 1881/2006/EG finns gränsvärden för mögelgifterna patulin 50 μg /kg fruktjuice och
ochratoxin A 2,0 μg /kg druvjuice samt för bly 50 μg /kg fruktjuice och nektar.
3
En sammanfattning av reglerna om märkning av juice och nektar samt andra drycker som
innehåller juice.
VAD ÄR EN JUICE, EN NEKTAR, EN FRUKTDRYCK
Juice och nektar
Reglerna om juice och nektar är gemensamma i hela EU och syftet med dessa är att säkerställa att juice och
nektar når upp till de högt ställda krav som gäller för sammansättningen och tillverkningen av dessa produkter. I
dessa regler har man definierat 5 olika produkttyper (beteckningar och definitioner). I Bilaga 1 finns Brix-värden
för rekonstituering av juicekoncentrat. Det är riktlinjer från AIJN:s Code of Practice som branschen tillämpar.
Nedan följer ett utdrag ur Livsmedelsverkets regler. Ytterligare krav tillkommer enligt LIVSFS 2003:18med
ändringar LIVSFS 2010:8.
1 a. Fruktjuice
En ojäst men jäsbar produkt som erhålls ur färsk eller kyld frisk och mogen frukt, antingen en enda sort eller en
blandning av flera sorter, med den karakteristiska färg, smak och arom som kännetecknar juicen hos den frukt
den kommer från. Aromer, fruktkött och celler från juice som separerats under processen får återföras till samma
juice. Fruktjuice från citrusfrukter skall komma från fruktköttet (endokarpet). Limejuice får dock framställas av
hela frukten genom lämpliga framställningsmetoder som begränsar andelen beståndsdelar från de yttre delarna
av frukten till ett minimum.
Anm. Denna definition omfattar juice som inte erhållits från koncentrat.
1 b. Fruktjuice från koncentrat
En produkt som framställs genom att det vatten som avlägsnats vid koncentreringen av fruktjuicen ersätts, och
genom att återföra aromer och i förekommande fall fruktkött och celler, vilka gått förlorade ur juicen men som
återvunnits vid framställningen av den aktuella fruktjuicen eller fruktjuice av samma slag. Det vatten som tillförs
skall ha lämpliga egenskaper, särskilt ur kemisk, mikrobiologisk och organoleptisk synvinkel, så att juicens
viktigaste egenskaper säkerställs. Produkten skall ha organoleptiska och analytiska egenskaper som åtminstone
motsvarar de normala egenskaperna hos juice som erhålls ur frukt av samma sort, enligt punkten 1 a.
2. Koncentrerad fruktjuice
En produkt som framställs ur fruktjuice från en eller flera sorters frukt genom att en viss andel vatten avlägsnas
fysiskt. Om produkten är avsedd för försäljning direkt till konsument skall minst 50 % av vattnet avlägsnas.
3. Torkad fruktjuice
En produkt som framställs ur fruktjuice från en eller flera sorters frukt genom att praktiskt taget allt vatten
avlägsnas fysiskt.
4. Nektar
En ojäst men jäsbar produkt som framställs genom att vatten och sockerarter och/eller honung tillförs till de
produkter som definieras i punkterna 1-3, till fruktpuré eller till en blandning av dessa produkter, och som
dessutom uppfyller kraven i bilaga 2. (Bilaga 2 anger den minsta mängd juice och/eller puré som ska finnas i
nektar.) Sockerarter och/eller honung får tillföras till produkten, under förutsättning att mängden inte överstiger
20 viktprocent av den färdiga produkten. Vid framställning av fruktnektar utan tillförda sockerarter eller med
låga energivärden får sockerarterna helt eller delvis ersättas med sötningsmedel i enlighet med reglerna i
Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelstillsatser. Se bilaga 2.
Äppelmust
För äppeljuice utan tillfört socker får även beteckningen ”äppelmust” användas.
Vatten
Vatten för rekonstituering skall vara av dricksvattenkvalitet. Dricksvatten är allt vatten som antingen i sitt ursprungliga
tillstånd eller efter beredning är avsett för dryck, matlagning eller beredning av livsmedel.
4
Saft
En saft ska innehålla juice, men den exakta mängden som ingår i produkten får konsumenten läsa sig till i
ingrediensförteckningen. Det fruktmängdskrav som tidigare fanns för saft togs bort juli 2003. Däremot är det
som tidigare förbjudet att använda färgämnen och aromer i saft.
Fruktdryck
Med fruktdryck menar vi en dryck (utom juice, nektar, must och saft) framställd av juice från frukt eller bär, men
mängden juice kan variera. Den exakta mängden juice får konsumenten läsa sig till i ingrediensförteckningen. En
fruktdryck får innehålla aromer och färgämnen. Vilka övriga tillsatser, inklusive sötningsmedel, som en
fruktdryck får innehålla framgår av föreskrifterna om tillsatser.
Fruktsmoothie
Fruktsmoothie är en dryck som saknar definition. Svenska juiceföreningen uppfattar att beteckningen (namnet)
beskriver den eller de råvaror som ger produkten dess karaktär (kan avbildas proportionellt tillsammans med
produktens namn på förpackningens framsida). Övriga komponenter är att betrakta som bärare.
Karaktärsgivande ingredienser mängddeklareras i ingrediensförteckningen medan övriga anges i fallande
ordning.
100 %
Genom att använda tillägget ”100 % juice” åtskiljes juice från andra liknande drycker som inte innehåller 100 %
juice, dvs. olika slags fruktdrycker. Livsmedelsverket avråder dock från att använda uttrycket.
TYDLIG MÄRKNING SOM ÄR LÄTT ATT FÖRSTÅ
Märkningen på livsmedel ska alltid vara tydlig och lätt att förstå. Detta innebär bl.a. att texten inte får vara för
liten och att texten ska kontrastera mot bakgrunden. Det finns även regler om sifferstorleken när det gäller
angivande av vikt eller volym (se Li:s Märkningshandbok och STAFS 2003:1 från SWEDAC).
Märkningen ska alltid vara på svenska. I undantagsfall kan annat språk accepteras, förutsatt att stavningen endast
obetydligt skiljer sig från det svenska ordet. Man kan i vissa fall välja att ha enbart fantasinamn på
förpackningens framsida, t.ex. ett engelskt namn på produkten. I sådana fall måste en svensk beteckning finnas
med på förpackningen.
VILSELEDANDE MÄRKNING EJ TILLÅTEN
Märkningen på livsmedel får inte vilseleda konsumenten – varken text eller bilder på förpackningen eller i
reklam.
VILKA UPPGIFTER SKA FINNAS PÅ FÖRPACKNINGEN?
På en förpackning med juice, nektar eller andra drycker innehållande juice ska följande uppgifter finnas:
Samma synfält
Vissa uppgifter (dvs. vikt/volym, bäst före-dag samt alkoholhalt) ska anges i samma synfält som beteckningen.
Med samma synfält menas i detta sammanhang vanligen en sida av förpackningen. Uppgifterna kan således
anges t.ex. på baksidan av förpackningen. Syftet med regeln är att uppgifterna lätt ska kunna ses samtidigt. För
vissa förpackningar kan två ytor som möts ändå betraktas som samma synfält. På samma sätt kan det som ses
samtidigt vid en mindre vridning av en flaska i vissa fall betraktas som samma synfält. För datummärkningen
räcker det med en hänvisning till annan plats på förpackningen. Se livsmedelsverkets vägledning till
märkningsföreskrifterna s.26.
Varans namn (beteckning)
Livsmedlets namn ska ge information om vad för slags livsmedel förpackningen innehåller och kan inte ersättas av ett
varumärke eller fantasinamn. Namnet får inte vilseleda konsumenten om produktens innehåll. Se även tidigare avsnitt
om vilseledande märkning där bl.a. reglerna om hur fruktnamn får användas i beteckningen beskrivs.
Beteckning för juice och nektar
Juice är en beteckning som endast får användas för produkten juice och för råvaran juice i
ingrediensförteckningen. Beteckningarna juice respektive nektar är skyddade och får därför endast användas för
5
produkter som uppfyller de krav på tillverkning, innehåll etc. som finns i reglerna om juice och nektar. Produkter
som liknar juice och nektar, men som inte uppfyller dessa regler får inte använda de skyddade beteckningarna på
ett vilseledande sätt. Motsvarande gäller även när juice används som ingrediens i ett livsmedel.
I beteckningen för juice och nektar ska fruktnamnen anges i beteckningen i fallande storleksordning. För juice
och nektar med 3 eller fler frukter får fruktnamnen i beteckningen ersättas med uttrycket ”blandad frukt” eller
liknande. Däremot måste naturligtvis alla ingående frukter anges i ingrediensförteckningen.
Beteckningen för fruktdrycker skall tillämpas på motsvarande princip. I vissa fall räcker det dock att ange den
karaktärsgivande smaken för fruktdrycker (utom juice och nektar), men då ska uttrycket ”med smak av” eller
liknande användas för att beteckningen inte skall bli vilseledande.
Läs mer om beteckningar och mängddeklaration längre fram i vägledningen.
Avbildningar och illustrationer
Märkningen och dess närmare utformning får inte vara sådan att den på ett avgörande sätt vilseleder
konsumenten när det gäller bland annat livsmedlets sammansättning, beskaffenhet och egenskaper.
Märkningsuppgifterna ska både var för sig och i sin helhet ge en rättvisande och korrekt bild av livsmedlet.
Om en märkning av ett livsmedel anses vilseledande eller inte måste avgöras med hänsyn tagen till samtliga
märkningsuppgifter på förpackningen.
På ett livsmedel är det främst beteckningen och informationen i anslutning till den, ingrediensförteckningen
samt eventuella frivilliga avbildningar som ger konsumenten information om vad som ingår i livsmedlet och
vilken karaktär livsmedlet har. Konsumenten ska via beteckningen förstå vilket livsmedel det rör sig om, och få
kompletterande uppgifter i ingrediensförteckning av mängdangivelser och kanske även avbildningen kan hjälpa
till.
Beteckningen är en central del av märkningen. En vilseledande beteckning kan inte ”neutraliseras” av en korrekt
ingrediensförteckning.
När det gäller avbildningar ska det framgå vad det är man avser illustrera med bilden. Är det t ex smaken,
produktens innehåll eller ett serveringsförslag? Om det av övrig märkning framgår för konsumenten att
avbildningen illustrerar smaken/karaktären på produkten skulle det kunna vara acceptabelt att endast den
smakgivande ingrediensen avbildas. På samma sätt kan det finnas fall då samtliga ingredienser bör återges,
ibland i samma proportioner som de ingår, för att inte vilseleda konsumenten. Bedömning måste göras i varje
enskilt fall. Det går inte att uttala sig generellt hur en avbildning ska utformas.
Livsmedlets beteckning ska anges i samma synfält som nettokvantiteten, datummärkningen samt i tillämpliga
fall alkoholhalten. Vissa företag använder sig av fantasinamn i märkningen. I de fall fantasinamnet och
avbildningen på ”framsidan” av förpackningen ger ett felaktigt intryck, kan det inte vägas upp av att
beteckningen och ingrediensförteckningen finns i annan del av märkningen
För produkter som fruktjuice och fruktnektar är det förbehållet vilka beteckningar som ska användas. Att för
dessa ha avbildningar som ger ett annat intryck med avseende på sammansättning eller innehåll skulle kunna
vilseleda konsumenten.
Exempel:
BETECKNING:
Jordgubbsdryck
Blandprodukt (juice, dryck
eller saft) med dominerande
smak av passionsfrukt.
BESKRIVNING AV
FRUKTINNEHÅLLET:
Innehåller endast jordgubbar.
FRUKTAVBILDNINGAR
Innehåller äpplen, päron och passionsfrukt
(1 %).
Alt. 1: Samtliga ingående frukter
avbildas i proportion till det
procentuella innehållet.
Alt 2: Framhäver passionsfrukt
men även de andra frukterna
Jordgubbar avbildas.
6
Fruktsmoothie med mango
Innehåller bananer, äpple, apelsin och
mango (10 %).
avbildas.
Alt 3: Enbart passionsfrukt
(smakgivaren) avbildas.
Alt 1: Samtliga ingående frukter
avbildas i proportion till det
procentuella innehållet.
Alt 2: Framhäver mango men
även de andra frukterna avbildas.
Alt 3: Enbart mango
(smakgivaren) avbildas
Uppgifter som skall anges intill beteckningen
Koncentrerad:
Det ska framgå om det är en koncentrerad eller drickfärdig juice eller nektar.
Juice från koncentrat:
 Om juicekoncentrat har använts för tillverkning av en juice eller nektar ska detta anges omedelbart intill
beteckningen: Uttrycket ”juice från koncentrat” ska användas för juice som enbart innehåller juice från
koncentrat. Eftersom ”juice från koncentrat” är produktens beteckning ska detta anges på samtliga
ställen där beteckningen anges.
 Uttrycket ”framställd av koncentrat” ska användas som tillägg till beteckningen för en nektar som
innehåller juice framställd från koncentrat. Uttrycket ”delvis framställd av koncentrat” ska användas
som tillägg till beteckningen för juicer som består av en blandning av juice samt juice från koncentrat.
 Uttrycken "framställd av koncentrat" och "delvis framställd av koncentrat" ska anges i anslutning till
beteckningen så att konsumenten lätt kan hitta denna uppgift. Däremot behöver inte dessa uppgifter
anges på alla de ställen på en förpackning där varumärket eller liknande anges.
Fruktkött:
Vid behov kan information om innehåll av fruktkött i drycken anges för att informera konsumenten om
karaktären på produkten.
Sötningsmedel:
Om sötningsmedel har använts i drycken (gäller ej juice eftersom detta inte är tillåtet) ska detta anges intill
beteckningen med uttrycket ”Innehåller sötningsmedel” alternativt ”Innehåller socker och sötningsmedel”.
Sötad:
Om en juice (ej päron- och druvjuice) har sötats med socker (mer än 15 g per liter juice, men högst 150 g per
liter juice) ska ordet ”sötad” eller orden ”med tillsatt socker” samt mängden socker anges intill beteckningen.
Djupfryst:
Om produkten är djupfryst ska detta anges intill beteckningen, eller tydligt i samma synfält som beteckningen.
Uppgifter som kan anges intill beteckningen
Användande av säljande uttryck såsom naturlig, äkta etc
Uttryck som naturlig, äkta, ren, lyx, färsk, traditionell, original m.m. ska användas med stor försiktighet och
måste kunna motiveras sakligt. För att ett livsmedel ska kunna betraktas som naturlig måste livsmedlet existera i
befintligt skick i naturen eller endast ha genomgått minimal behandling. När det gäller uttrycket ”naturliga
aromer” finns detta definierat i Livsmedelsverkets föreskrifter om aromer.
Färskpressad juice
”Färskpressad” är ett uttryck som inte säger något om kvaliteten eller åldern på produkten, vilken
produktionsmetod som använts eller vilken behandling livsmedlet genomgått. I definitionen för fruktjuicer, se
s.4 står, att fruktjuicer ska erhållas av färsk eller kyld frisk och mogen frukt.
Begreppet ”färskpressad” har kommit att användas för en mängd produkter som tillverkats på olika sätt.
Livsmedelsverket anser, att det inte finns någon logisk och enhetlig förklaring till ”färskpressad” som
konsumenten kan förhålla sig till för att kunna göra ett medvetet val vid köpet, utan att begreppet i sig är
vilseledande. Livsmedelsverket avråder därför från användandet av uttrycket ”färskpressad”.
7
”Nypressad”
Som begreppen antyder är det något som tillverkats nyligen. Används exempelvis ”nypressad” i märkningen ska
det förklaras vad som avses. Tidsperioden mellan pressning och bäst före-dag ska vara begränsad och anges.
Ingrediensförteckning
I ingrediensförteckningen ska, med några få undantag, samtliga ingredienser som ingår i produkten finnas med.
När juice ingår som ingrediens i en annan produkt, t.ex. en fruktdryck räcker det vanligtvis att ange ordet ”juice”
samt fruktnamnet i ingrediensförteckningen. Endast i de fall när konsumenten riskerar att bli vilseledd om
sammansättningen i produkten behöver man ange om juicen är framställd från koncentrat eller inte. Som ett
alternativ till att ange om juicerna kommer från koncentrat i ingrediensförteckningen, kan man efter
ingrediensförteckningen ange att ”ingående juicer kommer från koncentrat” eller liknande.
Se även avsnittet om mängddeklaration längre fram.
Mängd
Mängden ska anges i volym för vätskor och vikt för övriga produkter. Volymen får anges i liter, centiliter eller
milliliter. Inom Sverige får man dessutom använda deciliter. För vikt ska kg eller g används.
Det finns dessutom särskilda regler för sifferstorleken samt vilka mängdavvikelser som kan tillåtas.
Alla färdigförpackningar ska vara försedda med följande märkningar anbringade på förpackningen på ett sådant
sätt att de är outplånliga, lätt läsbara och synliga när färdigförpackningen bjuds ut under normala förhållanden:
Den nominella mängden (nominell vikt eller volym) uttryckt i kilogram, gram, liter, centiliter eller milliliter och
angiven med siffror som är minst
6 mm höga om den nominella mängden överstiger 1000 g eller 100 cl.
4 mm höga om den fr.o.m. 1000 g eller 100 cl till 200 g eller 20 cl,
3 mm höga om den är fr.o.m. 200 g eller 20 cl till 50 g eller 5 cl och
2 mm höga om den inte överstiger 50 g eller 5 cl,
följd av beteckningen för den måttenhet som används.( från SWEDAC: STAFS 2003:1, 2008:10)
Bäst före-dag
Livsmedel ska märkas med ett ”bäst före-datum” för att ge information om livsmedlets hållbarhet förutsatt att
denna har förvarats på rätt sätt. Bäst före-datumet gäller alltid den oöppnade förpackningen.
Allmänt
Bäst före-datum ska synas mycket tydligt, och den ska utformas på ett särskilt sätt:
1. Datumet ska föregås av uttrycket ”Bäst före” (får ej förkortas).
2. Bäst före-datumet ska anges i samma synfält som beteckningen, men det är tillåtet att efter orden ”Bäst före”
hänvisa till annan plats på förpackningen.
3. Ordningen ska alltid vara dag, månad och år.
4. Månaden får skrivas med siffror, bokstäver eller de tre första bokstäverna i månadens namn.
5. Årtalet får skrivas med två eller fyra siffror, men det sistnämnda är att rekommendera om det är möjligt för att
undvika missförstånd.
För att minska risken för missförstånd när det gäller datumordningen kan man när det är möjligt skriva ut på
förpackningen att datumordningen är dag, månad, år. Detta kan t.ex. göras på så sätt att man skriver ”Bäst före
(dag, månad, år) se botten” när man hänvisar till datumet på annan plats på förpackningen
Nypressad
Tidsperioden mellan pressning och bäst före-dag ska anges. Antingen i samma synfält som beteckningen
(kartong) eller på sidan under rubriken hållbarhet (t ex etikett på en flaska).
3 månader eller kortare
Om hållbarheten är kortare än 3 månader är det tillräckligt att ange dag och månad. Notera dock att missförstånd
kan uppstå om det inte klart framgår för konsumenten att datumet gäller dag och månad.
Längre än 3 månader
Om hållbarheten är längre än 3 månader kan dagen uteslutas i datumet, och är hållbarheten längre än 18 månader
räcker enbart året. I de fall när inte dag är inkluderat i bäst före-datumet skriver man ”bäst före utgången av”
8
framför datumet. Notera dock att i de fall dagen inte inkluderas i bäst före-datumet, kan inte denna användas som
identifikationsmärkning (se längre fram i vägledningen).
Uttrycket ”sista förbrukningsdag” används bara för mycket mikrobiologiskt känsliga livsmedel som t.ex. färsk
fisk och köttfärs. Juice, samt andra drycker innehållande juice märks alltid med bäst före-dag – aldrig med sista
förbrukningsdag.
Om man frivilligt märker en förpackning med tillverkningsdag eller förpackningsdag bör detta datum anges efter bäst
före-dagen. Man måste också tydligt ange vilket datum som är bäst före-dag respektive vilket som är
tillverkningsdag/förpackningsdag.
Övrig märkning
Identifikationsmärkning av livsmedelsparti
Det måste finnas märkning för att snabbt kunna spåra partier som måste återkallas. Detta kan vara bäst föredatumet där dagen är inkluderad eller någon form av tillverkningskod. Se även avsnittet om regler under
rubriken ”Spårbarhet”.
Förvaringsanvisning
Det ska alltid finnas en förvaringsanvisning om det har betydelse för hållbarheten, dvs det är alltid ett krav för
kylvaror och frysvaror. Kylvaror ska märkas med t.ex. förvaringsanvisningen: Kylvara, förvaras vid högst +8°C
Företagets namn och adress
Företagets namn och adress ska anges för antingen tillverkaren, förpackaren eller säljaren. För företag i Sverige
kan telefonnummer accepteras i stället för adress
Bruksanvisning/Spädningsanvisning
Vid behov ska det finnas en bruksanvisning som ska ge information till konsumenten om hur produkten ska
tillagas, spädas etc.
Mängddeklaration av vissa ingredienser
Se särskilt avsnitt om detta längre fram i vägledningen
Ursprungsland
Ursprungsland/ursprungsregion måste anges om man i annat fall vilseleder konsumenten. Det finns en
branschöverenskommelse från Livsmedelsföretagen Li om hur frivillig ursprungsmärkning bör utformas samt
vad begreppet tillverkningsland innebär. Se under rubriken ”Myndigheter, branschorganisationer etc. ”
Verklig alkoholhalt
Drycker med mer än 1,2 volymprocent alkohol ska märkas med uppgift om den verkliga alkoholhalten i
volymprocent.
Innehåller en källa till fenylalanin
Livsmedel som innehåller sötningsmedlet aspartam ska märkas med uttrycket ”innehåller en källa till
fenylalanin”.
Sockeralkoholer
Livsmedel som innehåller mer än 10 % tillsatta polyoler (sockeralkoholer) ska märkas med uttrycket
”Överdriven konsumtion kan ha laxerande verkan”.
Hög koffeinhalt
Drycker som är avsedda att konsumeras utan vidare beredning och som innehåller mer än 150 mg koffein per
liter (oavsett källa) ska märkas med uttrycket ”Hög koffeinhalt”. Drycker som är baserade på kaffe, te eller
kaffe- eller teextrakt är undantagna från dessa regler. Märkningen ska finnas i samma synfält som beteckning
och följas av koffeinhalten i mg/100 ml angiven inom parentes.
Allergener
Under 2012 kommer AIJN med en HACCP Guideline där allergener och livsmedelsintoleranser tas upp. För att
få allergiinformation om enskilda frukter hänvisas till .
Svensk Handel och Li, Livsmedelsföretagen, har tagit fram en ”Hjälp i ditt arbete med allergener och andra
9
överkänslighetsframkallande livsmedel” där en farobedömning för frukter är gjord:
– Kiwi bedöms ha en hög allvarlighetsgrad för faran då den kan ge upphov till allvarliga allergiska reaktioner
och allergisk chock. Den lägsta dos som uppges ha orsakat en reaktion är ca 1,5 g fruktkött.
– Andra frukter: ananas, aprikos, banan, körsbär, mango, melon, nektarin, papaya, persika, plommon,
päron, äpple; bedöms ge en medium allvarlighetsgrad för faran. Kan ge upphov till allergiska reaktioner liksom
till överkänslighetsreaktioner. Vanligt är att personer med björkpollenallergi reagerar .
Värmebehandlade råvaror är ofta mindre allergena för björkpollenallergiker. Det förekommer också
allergireaktioner mot värmestabila ämnen. Detta är vanligare i Sydeuropa. Den lägsta dos äpple som gett
reaktion är 4g. Halter vid reaktioner mot andra frukter är inte kända.
– OBS – torkade frukter tillsätts ofta svaveldioxid i höga halter.
Livsmedelsverket har i bilaga 1 i LIVSFS 2004:27 angivit följande gränsvärde för märkning:
- Svaveldioxid och sulfit i koncentrationer på mer än 10 mg/kg eller 10 mg/liter
MÄNGDDEKLARATION
Mängden av de ingredienser som ingår i beteckningen eller som framhävs på annat sätt – i kringtext, bilder etc. –
ska mängddeklareras i %. Konsumenten ska genom mängddeklarationen få information om innehållet av
ingredienser som kan styra konsumentens val av livsmedel, t.ex. beroende på ingrediensens pris, näringsinnehåll
och smak. Exempel på sådana ingredienser är t.ex. frukter och fruktjuice.
Vissa undantag finns för ingredienser som använts för smaksättning i små mängder, t.ex. aromer och kryddor.
Mängddeklarationen anges vanligtvis i ingrediensförteckningen i anslutning till den ingrediens som ska
mängddeklareras. Man kan i stället välja att ange mängddeklarationen i omedelbar anslutning till
ingrediensförteckningen eller intill beteckningen.
När det gäller nektar finns det särskilda regler för hur fruktinnehållet ska mängddeklareras. Uttrycket
”Fruktinnehåll minst … %” ska anges i samma synfält som beteckningen. Denna märkning bör avse den
drickfärdiga produkten. Utöver denna märkning ska de frukter som anges i beteckningen mängddeklareras på
samma sätt som för andra drycker.
Hur påverkar fruktnamn i beteckningen mängddeklarationen
I beteckningen för en fruktdryck ska vanligtvis samtliga ingående frukter anges för att inte konsumenten ska bli
vilseledd om fruktdryckens sammansättning. Samtliga frukter ska alltid anges i ingrediensförteckningen och
dessa ska vanligen också mängddeklareras.
För juice och nektar som innehåller 3 eller fler frukter får fruktnamnen i beteckningen ersättas med uttrycket
”blandad frukt” eller liknande. Samtliga frukter ska alltid anges i ingrediensförteckningen
Om man frivilligt anger samtliga fruktnamn i beteckningen för en juice, nektar eller annan dryck innehållande
juice från 3 eller fler fruktsorter är det frivilligt om man vill mängddeklarera dessa var för sig eller inte enligt
praxis för den europeiska juiceindustrin. Däremot ska det totala fruktinnehållet alltid deklareras i dessa fall. En
förutsättning för att det ska vara frivilligt att mängddeklarera innehållet av olika fruktjuicer i en dryck är att inte
innehållet av någon av frukterna dominerar sett till dess vikt.
Om en dryck inte innehåller någon frukt alls utan enbart har blivit smaksatt med aromer utformas som beskrivits
tidigare beteckningen exempelvis som ”Dryck med smak av …(fruktnamn)…”. Ingredienser av denna typ som
använts i liten mängd för att smaksätta ett livsmedel behöver inte mängddeklareras. Det är också viktigt att
komma ihåg att inte text eller bilder på förpackningen eller i reklam får framhäva någon fruktsort i detta fall.
Ingredienser i koncentrerad eller torkad form
Ingredienser som använts i koncentrerad eller torkad form och som rekonstituerats, får mängddeklareras efter
vikten de hade innan koncentreringen/torkningen.
Mängddeklaration av koncentrerad eller torkade produkter
10
Ingredienserna i koncentrerade eller torkade livsmedel som ska tillsättas vatten får mängddeklareras i förhållande
till den rekonstituerade varan om det framgår att ingrediensförteckningen avser ”ingredienser i den
konsumtionsfärdiga varan”. I de fall mängddeklarationen anges separat från ingrediensförteckningen bör
procenttalet följas av uttrycket ”i konsumtionsfärdig vara”.
Deklaration av tillsatt mängd socker
För nektar, saft och andra drycker får tillsatt mängd socker frivilligt deklareras. Detta görs lämpligen med uttrycket
”Mängd tillsatt socker: x % ” efter ingrediensförteckningen.
EXEMPEL DRICKFÄRDIG JUICE
I förekommande fall kompletteras beteckningen med uppgiften - ”från koncentrat” eller ”delvis från
koncentrat”. Se avsnittet ”Vilka uppgifter ska finnas på förpackningen för ytterligare information om dessa
regler”.
1.
JUICE INNEHÅLLANDE TVÅ FRUKTER
Ananas- och apelsinjuice.
Ingredienser: Ananasjuice (51 %) och apelsinjuice (49 %).
Kommentarer: Eftersom juicen innehåller mindre än tre frukter måste dessa alltid anges i
beteckningen. I detta exempel namnges två frukter i beteckningen, och dessa måste
mängddeklareras var för sig.
2.
JUICE INNEHÅLLANDE TRE FRUKTER
2a) Apelsin-, äpple- och druvjuice.
Ingredienser: Apelsinjuice (50%), äppeljuice (30 %) och druvjuice (20 %).
eller
2b) Apelsin-, äpple- och druvjuice.
Ingredienser: Apelsinjuice, äppeljuice och druvjuice.
Kommentarer: Eftersom juicen innehåller tre frukter kan man välja om man vill ange samtliga
tre frukter i fallande skala i beteckningen, eller om man vill ersätta fruktnamnen med uttryck
som ”blandad frukt”, ”tre-fruktsjuice” eller liknande. Det är inte ett krav enligt praxis för den
europeiska juiceindustrin att mängddeklarera frukterna var för sig i detta fall, eftersom juicen
innehåller tre fruktsorter och ingen av frukterna framhävs särskilt i varken beteckning, annan
text eller bilder.
3.
JUICE INNEHÅLLANDE FLER ÄN TRE FRUKTER
3a) Tropisk juice.
Ingredienser: Juicer av apelsin, ananas, äpple, passionsfrukt och acerola.
Kommentarer: Se exempel 2.
eller
3b) Tropisk juice. Apelsin, ananas, äpple, passionsfrukt, acerola.
Ingredienser: Juice av apelsin, ananas, äpple, passionsfrukt och acerola.
Kommentarer: Juicen innehåller fler än tre frukter och ingen av frukterna dominerar
viktsmässigt i juicen. Därför kan frukterna namnges i beteckningen utan att dessa behöver
mängddeklareras var för sig.
4.
JUICE INNEHÅLLANDE FLER ÄN TRE FRUKTER, MEN EN FRUKT NAMNGES
Tropisk juice med smak av passionsfrukt.
Ingredienser: Juicer av apelsin, ananas, passionsfrukt (10 %), äpple och acerola.
Kommentarer: Eftersom passionsfrukt framhävs i beteckningen ska denna frukt
mängddeklareras.
11
5.
FANTASINAMN PÅ SVENSKA ELLER ANNAT SPRÅK
5a) Berry Delight. Apple, Strawberry and Black currant.
Ingredienser: Juice av Äpple, Jordgubbe (35 %), Svarta Vinbär (13 %).
Kommentarer: Eftersom man använder ordet ”berry” måste alla bär mängddeklareras.
5b) Mandarin morning. Orange, mandarin & green grape juice.
Ingredienser: Apelsiner, mandariner (35 %) och gröna druvor.
Kommentarer: Eftersom mandarin framhävs i beteckningen skall denna frukt
mängddeklareras.
EXEMPEL DRICKFÄRDIG NEKTAR
(I förekommande fall kompletteras beteckningen med uppgiften ” från koncentrat eller ”delvis från koncentrat”.
Se avsnittet ”Vilka uppgifter ska finnas på förpackningen för ytterligare information om dessa regler.):
1.
Ananas- och apelsinnektar.
Ingredienser: Vatten, ananasjuice (26 %), apelsinjuice (24 %), socker.
Fruktinnehåll minst 50 %.
2.
Exotisk nektar av apelsin, aprikos, ananas, äpple, passionsfrukt, banan.
Ingredienser: Vatten, apelsinjuice, aprikospuré, socker, juice av ananas, äpple och
passionsfrukt, bananpuré och vitamin C.
Fruktinnehåll minst t.ex. 49 %. (Beror på andel passionsfrukt och bananpuré)
Kommentarer: Fruktnamnen ska anges i beteckningen i fallande skala. Man får ersätta
fruktnamnen i beteckningen med ordet blandad eller liknande (se nästa exempel). Enligt
reglerna om juice och nektar ska fruktinnehållet deklareras som ovan i en nektar
3.
Exotisk nektar.
Ingredienser: Vatten, apelsinjuice, aprikospuré, socker, juice av ananas, äpple och
passionsfrukt, bananpuré och vitamin C.
Fruktinnehåll minst t.ex. 47 %. (Beror på andel passionsfrukt och bananpuré)
Kommentarer: Eftersom det ingår mer än två frukter får man ersätta fruktnamnen i
beteckningen med ordet blandad eller liknande. Enligt reglerna om juice och nektar ska
fruktinnehållet deklareras som ovan i en nektar
EXEMPEL KONCENTRERAD NEKTAR
(I förekommande fall kompletteras beteckningen med uppgiften ” från koncentrat eller ”delvis från koncentrat”.
Se avsnittet ”Vilka uppgifter ska finnas på förpackningen för ytterligare information om dessa regler.):
1.
Ananas- och apelsinnektar. Koncentrerad.
Ingredienser: Ananasjuice, apelsinjuice, socker.
Drickfärdig nektar innehåller 26 % ananasjuice och 24 % apelsinjuice.
Fruktinnehåll i drickfärdig nektar minst 50 %.
EXEMPEL SAFT
1.
Blandsaft med jordgubbe. Koncentrerad.
Ingredienser: Socker, päronjuice, jordgubbsjuice, äppeljuice, druvjuice, fläderbärsjuice, syra
(citronsyra), konserveringsmedel (natriumbensoat och kaliumsorbat).
Drickfärdig saft innehåller 9 % fruktjuice (4 % jordgubbsjuice).
Kommentarer: Mängddeklaration av jordgubbsjuicen görs eftersom denna framhävs i
beteckningen för produkten. Det totala fruktjuiceinnehållet ska dessutom deklareras.
2.
Blandsaft. Koncentrerad.
12
Ingredienser: Socker, jordgubbsjuice, druvjuice, äppeljuice, vatten, syra (citronsyra),
konserveringsmedel (kaliumsorbat och natriumsorbat).
Drickfärdig saft innehåller 10 % fruktjuice.
Kommentarer: Mängddeklaration inte nödvändig för de olika frukt- och bärsorterna eftersom
dessa inte nämns i beteckningen. Det totala fruktjuiceinnehållet ska däremot alltid deklareras.
3.
Blandsaft. Jordgubb, druva, äpple. Koncentrerad.
Ingredienser: Socker, jordgubbsjuice, druvjuice, äppeljuice, vatten, syra (citronsyra),
konserveringsmedel (kaliumsorbat och natriumsorbat).
Drickfärdig saft innehåller 7 % jordgubbsjuice, 3 % druvjuice och 2 % äppeljuice.
Kommentarer: Det är inte ett krav enligt praxis för den europeiska juiceindustrin att
mängddeklarera frukterna var för sig i detta fall, eftersom blandsaften innehåller tre
fruktsorter och ingen av frukterna framhävs särskilt i varken beteckning, annan text eller
bilder. Om frukterna inte mängddeklareras var för sig krävs i stället en deklaration av den
totala fruktmängden i saften.
EXEMPEL FRUKTDRYCKER
(I förekommande fall kompletteras beteckningen med uppgiften ” från koncentrat eller ”delvis från koncentrat”.
Se avsnittet ”Vilka uppgifter ska finnas på förpackningen för ytterligare information om dessa regler.):
1.
Äppledryck. Koncentrerad.
Ingredienser: Äppeljuice, socker, syra (citronsyra), vitamin C.
Drickfärdig dryck innehåller 19 % äppeljuice.
2.
Citron- och limedryck.
Ingredienser: Vatten, socker, citronjuice (5 %), limejuice (1 %), syra (citronsyra), citronarom.
Eller
Ingredienser: Vatten, socker, fruktjuice 6 % (citron 5 %, lime 1 %), syra (citronsyra),
citronarom.
Kommentar: Mängddeklaration av citron- och limejuicen görs eftersom dessa frukter framhävs
i beteckningen för produkten.
3.
Dryck med smak av citron och lime.
Ingredienser: Vatten, socker, druvjuice, citronjuice (4 %) , limejuice (1%), syra (citronsyra),
citronarom.
Eller
Ingredienser: Vatten, fruktjuice 10 % (druva 5%, citron 4%, lime 1%), socker, syra
(citronsyra), citronarom.
Kommentarer: Mängddeklaration av citron- och limejuicen görs eftersom dessa frukter
framhävs i beteckningen för produkten.
4.
Dryck med druva, citron och lime.
Ingredienser: Vatten, fruktjuice 10 % (druva 5 %, citron 4 %, lime 1 %) socker, syra
(citronsyra), citronarom.
Kommentarer: Mängdeklaration av alla tre fruktjuicerna görs eftersom det framhävs i
varubeteckningen.
13
YTTERLIGARE MÄRKNINGSREGLER
Näringsvärdesdeklarationen
Näringsvärdesdeklaration är frivillig, men det blir ett krav om ett s.k. näringspåstående (t.ex. ”lätt”,
”light”,”osockrat”, ”fiberrik” m.m.) görs. Reglerna om näringsvärdesdeklaration finns i SLVFS 1993:21 (med
ändringar i LIVSFS 2004:8, omtryck LIVSFS 2007:81 och LIVSFS 2009:9).
En näringsvärdesdeklaration ska utformas enligt särskilda regler. Den ska i första hand skrivas i tabellform och i
en viss ordning. Näringsvärdesdeklarationen anges per 100 ml eller per 100 g i de enheter som anges för de olika
näringsämnena i reglerna. Dessutom får man ange näringsvärdesdeklarationen per portion. Det näringsvärde som
deklareras ska vara ett årsmedelvärde och det ska vara den mängd som produkten innehåller på bäst före-dagen.
Näringsvärdesdeklarationen utformas antingen som en kortare deklaration (en s.k. grupp 1-deklaration) eller som
en längre deklaration (en s.k. grupp 2-deklaration). Grupp 2-deklarationen är mer omfattande och blir ett krav
om man har gjort t.ex. ett näringspåstående om socker, kostfiber etc.
Utformning av en kort näringsvärdesdeklaration:
Energi
Protein
Kolhydrat
Fett
Utformning av en lång näringsvärdesdeklaration:
Energi
Protein
Kolhydrat
varav
- sockerhalter
Fett
varav
- mättat fett
Kostfiber
Natrium
Exempel på när en grupp 2-deklaration ska användas:
i de fall ”lätt”, ”light”, ”sockerfri” eller liknande uttryck som syftar på socker (enbart deklaration av tillsatt
mängd socker är inte ett näringspåstående). Läs mer om detta i avsnittet om Mängddeklaration.),
om näringspåstående för mättat fett, kostfiber eller natrium gjorts. (Enbart koksalthalten är inte ett
näringspåstående.)
Vitaminer och mineraler får anges som ett tillägg till den korta eller den långa näringsvärdesdeklarationen.
Mängden vitaminer eller mineraler måste dessutom deklareras i % av det rekommenderade dagliga intaget som
anges i föreskrifterna om näringsvärdesdeklaration. Endast de vitaminer och mineraler som anges i föreskrifterna
om näringsvärdesdeklaration får deklareras, under förutsättning att de ingår i betydande mängd i produkten.
Detta motsvarar normalt sett minst 15 % av det rekommenderade dagliga intaget. Se även avsnittet om
berikning.
Enligt Direktiv 2008/100/EG från 31 oktober 2009 gäller nedanstående mängder för Rekommenderat Dagligt
Intag, RDI. Ändringar ska vara införda senast 31 oktober 2012.
Vitamin
Vitamin A (µg)
Vitamin D (µg)
Vitamin E (mg)
Vitamin K (µg)
Vitamin C (mg)
Thiamin (mg)
Riboflavin (mg)
Niacin (mg)
Mängd
800
5
12
75
80
1,1
1,4
16
Status
Oförändrad
Oförändrad
↑(tidigare 10)
Ny
↑(tidigare 60)
↓(tidigare 1.4)
↓(tidigare 1.6)
↓(tidigare 18)
14
Vitamin B6 (mg)
Folic acid (µg)
Vitamin B12 (µg)
Biotin (µg)
Pantothenic acid (mg)
Mineraler
Kalium (mg)
Klorid (mg)
Kalcium (mg)
Fosfor (mg)
Magnesium (mg)
Järn (mg)
Zinc (mg)
Koppar (mg)
Mangan (mg)
Fluorid (mg)
Selen (µg)
Krom (µg)
Molybden (µg)
Jod (µg)
1,4
200
2,5
50
6
↓(tidigare 2 )
Oförändrad
↑(tidigare 1)
↓(tidigare 150)
Oförändrad
2000
800
800
700
375
14
10
1
2
3,5
55
40
50
150
Ny
Oförändrad
Oförändrad
↓(tidigare 800)
↑(tidigare 300)
Oförändrad
↓(tidigare 15)
Ny
Ny
Ny
Ny
Ny
Ny
Ny
I direktiv 2008/100/EG definieras kostfibrer som kolhydratpolymerer med minst tre monomerenheter som
varken spjälkas eller upptas i människans tunntarm och som hör till någon av följande kategorier:
– Ätliga kolhydratpolymerer som naturligt förekommer i konsumtionsfärdiga livsmedel.
– Ätliga kolhydratpolymerer som erhållits ur livsmedelsråvaror genom fysikaliska, enzymatiska eller kemiska
metoder och som har en gynnsam fysiologisk effekt som påvisats genom allmänt vedertagen vetenskaplig
dokumentation.
– Ätliga syntetiska kolhydratpolymerer som har en gynnsam fysiologisk effekt som påvisats genom allmänt
vedertagen vetenskaplig dokumentation.”
Kostfiber ger 2 kcal respektive 8 kJ per gram.
15
Uttryck – utan tillsatt socker, light, lätt, lågkalori m.m.
Från förordningen om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel EG nr 1924/2006.
Näringspåståenden och villkor för användningen av dem, exempel som är relevanta för fruktdrycker.
Lågt energiinnehåll
Ett påstående om att ett livsmedel har ett lågt energiinnehåll, och varje annat påstående som kan antas ha samma
innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten inte innehåller mer än 40 kcal (170 kJ)/100 g för
livsmedel i fast form eller mer än 20 kcal (80 kJ)/100 ml för livsmedel i flytande form. För bordssötningsmedel
gäller gränsen 4 kcal (17kJ)/portion, med sötande egenskaper som motsvarar 6 g sackaros (cirka 1 tesked
sackaros).
Energireducerad
Ett påstående om att ett livsmedel är energireducerat, och varje annat påstående som kan antas ha samma
innebörd för konsumenten, får endast göras om energivärdet är minskat med minst 30 % och om de egenskaper
anges som gör att livsmedlets totala energivärde minskats.
Energifri
Ett påstående om att ett livsmedel är energifritt, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för
konsumenten, får endast göras om produkten inte innehåller mer än 4 kcal (17 kJ)/100 ml. För
bordssötningsmedel gäller gränsen 0,4 kcal (1,7 kJ)/portion, med sötande egenskaper som motsvarar 6 g
sackaros (cirka 1 tesked sackaros).
Låg sockerhalt
Ett påstående om att ett livsmedel har låg sockerhalt, och varje annat påstående som kan antas ha samma
innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller högst 5 g sockerarter per 100 g för
livsmedel i fast form eller 2,5 g sockerarter per 100 ml för livsmedel i flytande form.
Sockerfri
Ett påstående om att ett livsmedel är sockerfritt, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för
konsumenten, får endast göras om produkten innehåller högst 0,5 g sockerarter per 100 g eller 100 ml.
Utan tillsatt socker
Ett påstående om att sockerarter inte tillsatts ett livsmedel, och varje annat påstående som kan antas ha samma
innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten inte innehåller några tillsatta mono- eller disackarider
eller något annat livsmedel som används på grund av sina sötande egenskaper. Om sockerarter förekommer
naturligt i livsmedlet, bör även följande uppgift finnas på märkningen: ”INNEHÅLLER NATURLIGT
FÖREKOMMANDE SOCKER”.
Kostfiberkälla
Ett påstående om att ett livsmedel är en kostfiberkälla, och varje annat påstående som kan antas ha samma
innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller minst 3 g kostfibrer per 100 g eller minst
1,5 g kostfibrer per 100 kcal.
Högt kostfiberinnehåll
Ett påstående om att ett livsmedel har ett högt innehåll av kostfibrer, och varje annat påstående som kan antas ha
samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller minst 6 g kostfibrer per 100 g eller
minst 3 g kostfibrer per 100 kcal.
[Namn på vitaminet/vitaminerna]- och/eller [namn på mineralämnet/mineralämnena] källa
Ett påstående om att ett livsmedel är en källa till vitaminer och/eller mineralämnen, och varje annat påstående
som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller minst en
betydande mängd enligt bilagan till direktiv 90/496/EEG eller en mängd som anges i undantag som beviljats i
enlighet med artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1925/2006 av den 20 december 2006
om tillsättning av vitaminer och mineralämnen samt vissa andra ämnen i livsmedel (1).
Högt innehåll av [namn på vitaminet/vitaminerna] och/eller [namn på mineralämnet/mineralämnena]
Ett påstående om att ett livsmedel har ett högt innehåll av vitaminer och/eller mineralämnen, och varje annat
påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller minst
16
dubbelt så mycket som en produkt som är en ”[namn på vitaminet/vitaminerna]- och/eller [namn på
mineralämnet/mineralämnena] källa”.
Innehåller [namn på näringsämnet eller annat ämne]
Ett påstående om att ett livsmedel innehåller ett näringsämne eller ett annat ämne för vilket inga särskilda villkor
fastställs i denna förordning, eller varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får
endast göras om produkten är förenlig med alla tillämpliga bestämmelser i förordningen, särskilt artikel 5. När
det gäller vitaminer och mineralämnen skall kraven för påståendet ”källa” gälla.
EUT L 404, 30.12.2006, s. 26.
Ökat innehåll av [namn på näringsämnet]
Ett påstående om att innehållet av ett eller flera näringsämnen, förutom vitaminer och mineralämnen, har ökats,
och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten
uppfyller kraven för påståendet ”källa” och innehållet har ökats med minst 30 % jämfört med en liknande
produkt.
Minskat innehåll av [namn på näringsämnet]
Ett påstående om att innehållet av ett eller flera näringsämnen har minskats, och varje annat påstående som kan
antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om innehållet har minskats med minst 30 % jämfört
med en liknande produkt utom i fråga om mikronäringsämnen där en skillnad på 10 % från de referensvärden
som anges i direktiv 90/496/EEG godtas, samt för natrium, eller motsvarande värde för salt, där en skillnad på 25
% godtas.
Lätt/light
Ett påstående om att en produkt är ”lätt” eller ”light”, och varje annat påstående som kan antas ha samma
innebörd för konsumenten, skall uppfylla samma villkor som de som gäller för begreppet ”minskat”. Påståendet
skall åtföljas av uppgifter om den eller de egenskaper som gör produkten ”lätt” eller ”light”.
Naturlig/t
Om ett livsmedel naturligt uppfyller villkoren enligt denna bilaga för användningen av ett näringspåstående, får
formuleringen ”naturlig/t” läggas till före påståendet.
Hälsopåståenden
Framöver kommer det att finnas generella hälsopåståenden gemensamma för hela EU.
Rik på
För produkter som märks med uppgift om att de är rika på visst vitamin eller mineral ska produkten innehålla
minst 30 % av det för märkningsändamål rekommenderade dagliga intaget per 100 g (ml) eller per portion.
Berikning
Numera är det en gemensam lagstiftning i EU för berikning av livsmedel.
Ekologisk produktion
För att få kalla en produkt ekologisk måste den ha producerats enligt EG:s regler för ekologisk produktion. EG:s
regler omfattar odling, djurhållning, livsmedelsförädling, märkning, import, kontroll och marknadsföring av
ekologiska produkter.
Produktionen ska årligen kontrolleras av en godkänd kontrollorganisation. I Sverige är KRAV-certifieringen den
vanligaste. Förutom KRAV-märket ska förpackningen vara märkt med EU:s speciella logotyp. Från juli 2012
gäller de nya logotyperna. För mer information se www.krav.se.
Svenska Demeterförbundet har satt upp standarder för biodynamiskt odlade produkter som förutom EU:s logotyp
har ett Demeter-märke.
17
Svenskt Sigill
Svenskt Sigill garanterar att råvarorna och blommorna som bär märket har producerats på svenska kontrollerade
gårdar och i odlingar som lever upp till höga krav på säkra livsmedel, god djuromsorg, miljöansvar och öppna
svenska landskap. Grunden i Svenskt Sigill är en uppsättning regler som gården/odlingen måste följa för att
kunna sälja sina varor under märket Svenskt Sigill. Att allt gått rätt till granskas av ett fristående kontrollföretag.
Svenskt Sigill är en långsiktig satsning för att driva utvecklingen av det svenska jordbruket och odlingen mot
ökad hållbarhet.
18
Bilaga 1
Utdrag ur AIJN:s Code of Practice mars 2009.
Korrigerad minimi-Brix för frukter som AIJN enats om. Brix-värdena gäller juice (direktpressad juice) samt
juice från koncentrat. Brix från koncentrat är det minimivärde man skall räkna med för juice och puré från
koncentrat. För direktpressad juice är det minimivärdet, ofta är Brix högre och det ska inte justeras.
Frukt
Brix för juice från koncentrat
Ananasjuice
Apelsinjuice
Aprikosjuice/-puré (okorrigerad)
Bananjuice/-puré (okorrigerad)
Citronjuice
Druvjuice
Granatäppeljuice (provisoriskt)
Grapefruktjuice
Guavajuice/-puré (okorrigerad)
Hallonjuice/pure
Jordgubbsjuice/-puré
Mandarinjuice
Mangojuice/-puré (okorrigerad)
Morotsjuice (okorrigerad)
Passionsfruktjuice
Persikojuice/-puré (okorrigerad)
Päronjuice/-puré (okorrigerad)
Surkörsbärsjuice/-puré
Svart vinbärsjuice/-puré
Tomatjuice (okorrigerad)
Äppeljuice/-puré
12,8
11,2
11,2
21,0
8,0
15,9
15,0
10,0
9,5
7,0
7,0
11,2
15,0
8,0
13,5
10,0
11,9
13,5
11,6
5,0
11,2
Brix för juice
(direktjuice)
11,2
10,0
10,2
20,0
7,0
13,5
14,0
9,5
8,5
6,3
6,3
10,5
14,0
7,0
12,4
9,0
11,0
12,4
10,5
4,2
10,0
Brix, syratal, ratio.
För juice används begreppen Brix, syratal och ratio. För Brix mäter man det okorrigerade värdet med en
refraktometer som motsvarar % löst socker. En sockerlösning med 12 % socker får värdet 12 ºBrix. I en
citrusjuice är den lösliga torrsubstansen till stor del socker men syramängder och andra ämnen påverkar
mätningarna. Den okorrigerade Brixen kallas även refraktometer Brix. För att få den verkliga procenten löslig
torrsubstans, kallad korrigerad Brix, skall värdet från refraktometern korrigeras för syrahalten och temperaturen.
Det finns speciella tabeller för detta, se t.ex. Döhler, Technical Vademecum.
Syratalet mätes i % vattenfri citronsyra genom titrering med natronlut. För att få ratio divideras korrigerad Brix
med syratalet. Ex. en apelsinjuice med låg ratio har en syrlig smak och en apelsinjuice med högt ratio har en söt
smak.
I AIJN Code of Practice talar man om “corresponding” Brix. Man mäter då densiteten och går in i tabeller för
soluble solids 20º/20º som uttrycks i löslig torrsubstans som socker uttryckt i viktsprocent. Korrigerad Brix och
”corresponding” Brix är ungefär samma.
AIJN Code of Practice har sammanställt en lista över provisorisk korrigerad Brix och rel. Densitet. Värdena är
sammanställda på tillgänglig information och kommer att kompletteras.
Provisorisk korrigerad Brix och rel. densitet
Juice
Frukt
Amerikanska tranbär
Aronia
Botaniskt namn
Vaccinium macrocarpon Ait.
Aronia melanocarpa (Michx. )
Brix
7.0
13.5
Rel.densitet
1.028
1.0547
Juice från
koncentrat
Brix
7.5
15.0
Rel.densitet
1.030
1.0611
19
Acerola
Blåbär
Björnbär
Boysenbär
Cashew apple
Cloudberry
Crowberry
Elderberries (1)
European Cranberries
Gooseberries
Kiwi
Lime
Lingon
Lychees
Melon
Papayas
Plums
Quetsches
Quinces
Red currant
Rose hips
Rowanberries
Sallow-thorn berries
Sloes
Soursop
Stonesbaer
Sugar apples
Umbu
Water melon
White currant
Elliott
Malpighia punicifolia L.
Vaccinium myrtillus L.
Rubus fruticosus L.
Rubus loganobaccus L.H.
Bailey
Anacardium occidentale L.
Rubus chamaemorus L.
Empetrum nigrum L.
Sambucus nigra L.
Vaccinium oxycoccus L.
Ribes uva-crispa L.
Actinidia Deliciosa
Citrus aurantiifolia Swingl.
Persian Lime and Key Lime
Vaccinium vitis-idaea L.
Litchi chinensis Sonn.
Cucumis melo L.
Carica papaya L.
Prunus domestica. L.
Prunus domestica L.
Cydonia oblonga Mill.
Ribes rubrum L.
Rosa L.species.
Sorbus aucuparia L.
Hippphäerhamnoides L.
Prunus spinosa L.
Annona muricata L.
Prunus cerasus cv. stevnsbaer
Annona squamosa L.
Spondias tuberosa anuda
Citrullus lanatus L.
Ribes rubrum L.
6.0
8.5
8.0
7.0
1.024
1.033
1.032
-
6.5
10.0
8.8
8.0
1.026
1.040
1.035
-
10.5
8.0
5.5
9.0
7.0
6.0
10.5
7.0
1.042
1.032
1.022
1.036
1.028
1.024
1.042
1.028
11.5
9.0
6.0
10.0
7.5
7.0
11.5
8.0
1.046
1.036
1.024
1.040
1.030
1.028
1.046
1.032
9.0
11.2
7.5
9.0
10.0
10.0
10.0
9.0
8.0
10.0
5.0
5.0
13.5
14.7
13.5
8.0
7.5
9.0
1.036
1.045
1.028
1.036
1.040
1.040
1.040
1.036
1.032
1.040
1.020
1.020
1.055
1.060
1.055
1.032
1.028
1.036
10.0
12.0
8.0
9.5
11.2
11.2
11.2
10.0
9.0
11.2
5.8
5.8
14.5
17.3
14.5
9.0
8.0
10.0
1.040
1.049
1.032
1.038
1.045
1.045
1.045
1.040
1.036
1.045
1.023
1.023
1.059
1.070
1.059
1.036
1.032
1.040
20
Bilaga 2
Särskilda bestämmelser för fruktnektar enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om juice och
nektar (LIVSFS 2003:18).
Avsnitt 1.
Fruktnektar framställd av frukt med syrlig juice som inte är välsmakande i naturligt tillstånd Minsta mängd juice
och/eller puré uttryckt i volymprocent av den färdiga produkten
Passionsfrukt
Lulo
Svarta vinbär
Vita vinbär
Röda vinbär
Krusbär
Havtorn
Slån
Plommon
Sviskon
Rönnbär
Nypon
Surkörsbär
Övriga körsbär
Blåbär
Fläderbär
Hallon
Aprikoser
Jordgubbar
Mullbär/björnbär
Tranbär
Kvitten
Citron och limefrukt
Andra frukter som tillhör
denna kategori
25
25
25
25
25
30
25
30
30
30
30
40
35
40
40
50
40
40
40
40
30
50
25
25
21
Avsnitt 2.
Fruktnektar framställd av frukt med låg syrahalt eller med mycket fruktkött eller stark arom och som har en juice
som inte är välsmakande i naturligt tillstånd. Minsta mängd juice och/eller puré uttryckt i volymprocent av den
färdiga produkten.
Mango
Banan
Guava
Papaya
Litchi
Azarolhagtorn
Taggannona
Nätannona
Cherimoya
Granatäpple
Cashewäpple
Spanska plommon
Umbu
Andra frukter som tillhör
denna kategori
25
25
25
25
25
25
25
25
25
25
25
25
25
25
Avsnitt 3.
Fruktnektar framställd av frukt som har en juice som är välsmakande i naturligt tillstånd. Minsta mängd juice
och/eller puré uttryckt i volymprocent av den färdiga produkten.
Äpple
Päron
Persika
Citrusfrukter, utom citron
och limefrukt
Ananas
Andra frukter som tillhör
denna kategori
50
50
50
50
50
50
22
Bilaga 3
Beräkning av minsta mängd juice i nektar.
Underlag:
Fruktmängden som behövs är reglerad enligt Bilaga 2.
Minsta relativa densiteten och motsvarande Brix finns i AIJN Code of Practice.
Beräkningar av minsta mängd, exempel.
Exempel
Produktkrav
1
1 Apelsinjuicenektar.
Lagkrav minst 50 % juice.
Förutsättningar:
Koncentrat 65ºBrix.
Juice min 11,2ºBrix och
rel.densitet 1,045.
2
Blandnektar med 30 % apelsin och
20 % grapefrukt.
Lagkrav minst 50 % juice.
Förutsättningar:
Apelsinjuicekoncentrat 65ºBrix.
Grapefruktjuicekoncentrat 60ºBrix
3
Blandnektar med 60 % av
juiceinnehållet från apelsin-, 30
% från äpple- och 10 % från
passionsfruktjuice.
Lagkrav: minimikrav för varje
frukt beräknas först då det är olika
innehåll.
Minimikrav: Apelsin 50 %, äpple
50 %, passionsfrukt 25 %.
Apelsinjuicekoncentrat: 65ºBrix,
äppeljuicekoncentrat 70ºBrix,
passionsfruktjuicekoncentrat
50ºBrix.
Uträkningar
Minimiinnehåll av frukt på 50 % volym betyder 500 ml juice
per 1000 ml nektar.
Om nektarn görs på koncentrat är mängden koncentrat som
behövs enl. följande:
500 x 11,2 x 1.045 = 58,52 g torrsubstans
till 58,52 g torrsubstans behövs 58,52/65 x 100= 90 g
koncentrat.
Minimiinnehåll av frukt på 50 % volym betyder 500 ml
blandad juice eller 300 ml apelsinjuice och 200 ml
grapefruktjuice per 1000 ml nektar.
Om nektar görs på koncentrat är mängden som behövs enl.
följande:
För 300 ml apelsinjuice med min. 11,2ºBrix behövs: 300 x
11,2 x 1,045= 35,11 g torrsubstans. Till 35,11 g torrsubstans
behövs 35,11/65 x 100 = 54,0 g koncentrat.
För 200 ml grapefruktjuice med min. 10,0º’Brix behövs: 200
x 10,0 x 1,040 = 20,8 g torrsubstans. För 20,8 g torrsubstans
behövs 20,8/60 x 100 = 34,7 g koncentrat.
För att göra nektar behövs:
60 % apelsinjuice x 50/100= 30 % apelsinjuice.
30 % äppeljuice x 50/100 = 15 % äppeljuice
10 % passionsfruktjuice x 25/100 = 2,5 % passionsfruktjuice.
Juiceinnehållet i nektarn ska vara: 47,5 % dvs. 475 ml juice i
1000 ml nektar.
60 % apelsinjuice av 475 ml = 285 ml
30 % äppeljuice av 475 ml = 142,5 ml
10 % passionsfruktjuice av 475 ml = 47,5 ml
Totalt 47,5 %.
För beräkningarna av mängden koncentrat använd samma
metod som i exempel 2.
Beräkningar av utbyten, Brix-värden m.m. i juice.
Grundregeln för beräkningar av drickfärdig juice från koncentrat är:
Torrsubstanshalten i koncentratet = torrsubstanshalten i den drickfärdiga juicen.
Exempel 1.
Hur mycket juice blir det av 100 g 65,0° Brix apelsinkoncentrat?
Apelsinjuice har min. Brix 11,2° och rel.densitet 1,045
X x 11,2 = 100 x 65,0
X = 100 x 65,0 / 11,2 = 580
Det blir 580 g juice, 480 g vatten tillsättes koncentratet. 580 g juice blir 580 /1,045= 555 ml.
Exempel 2.
En juice ska tas fram med 50 % apelsin, 30 % äpple, 15 % druva och 5 % passionsfrukt. Alla juiceråvaror är från
koncentrat. Hur mycket råvara går det åt, vad blir det för Brix och vad blir rel. densiteten?
Apelsin: Koncentratet är 65,0° Brix, drickfärdig min. 11,2° Brix och rel. densitet 1,045.
Äpple: Koncentratet är 70,0° Brix, drickfärdig min. 11,2° Brix och rel. densitet 1,045.
Druva: Koncentratet är 60,0° Brix, drickfärdig min, 15,9° Brix och rel. densitet 1,065.
Passionsfrukt: Koncentrat 42,0°, drickfärdig min. 13,5° Brix och rel. densitet 1,055.
23
Till 1000 g blandjuice går det åt
50 % x 1000 x 11,2 / 65,0 = 86,1 g apelsinjuicekoncentrat
30 % x 1000 x 11,2 / 70,0 = 48,0 g äppeljuicekoncentrat
15 % x 1000 x 15 9 / 60,0 = 39,75 g druvjuicekoncentrat
5 % x 1000 x 13,5 / 42,0 = 16,07 g passionsfruktjuicekoncentrat
Brix-beräkning
(86,1 x 65,0 + 48,0 x 70,0 + 39,75 x 60,0 + 16,07 x 42,0) /1000 = 5,59 + 3,36 + 2,39 + 0,67 = 12,01
Rel. densitet
Brix 12,01 ger rel. densitet 1,0485,
24
Bilaga 4.
Fruktnamn på olika europeiska språk
Engelska
Botaniskt
Svenska
Danska
Finska
Tyska
Franska
Italienska
American)
cranberry
Vaccinium
macrocarpon
Ait.
Malpighia
punicifolia L.
Amerikanska
tranbär
Tranebær
Karpalo
Airelle rouge
Ossicocco
americano
Acerola
Acerola
Aserola
Cranberry (also
Amerikanische
Moosbeere)
Acerola (also
Westindische
Kirsche,
Antillen-Kirsche
Acérole (also
Cerise des
Antilles)
Acerola
Acerola
Arándano
rojo
americano
Acerola
Malus
Domestica
Borkh.
Prunus
armenica L.
Musa
paradisica L.
Vaccinium
myrtillus L.
(wild) and
Vaccinium
corymbosum
L.
(cultivated)
Rubus
fruticosus L.
Ribes nigrum
L.
Äpple
Æble
Omena
Apfel
Pomme
Mela
Maça
Manzana
Aprikos
Abrikos
Aprikoosi
Abricot
Albicocco
Damasco
Banan
Banan
Banaani
Aprikose (also
Marille)
Banane
Banane
Banana
Banana
Albaricoque
, Damasco
Plátano
Blåbär
Blåbær
Mustikka
Heidelbeere
(also
Shwarzbeere,
Blaubeere,
Waldbeere)
Myrtille
Mirtillo
Mirtilo
Mirtilo
Björnbär
Brombær
Karhunvatukka
Brombeere
Mure
Solbær
Mustaherukka
Cassis
Rubus
loganobaccus
L.H.Bailey
Annona
reticulate L.
Boysenbär
Boysenbær
Boysenmarja
Schwarze
Johannisbeere
(also Schwarze
KRibisel) b
Boysenbeere
Amorasilvestre
Cassis,
groselhapreta
Mora
Svarta vinbär
Rovo da
more
Ribes nero
Cambrón
Boysenberr
y
Boysenberry
Boisenberi
Vild sweetsop,
oxhjärta
Custard apple
Annoona
Netzannone (also
Rahmapfel,
Coeur de
boeuf (also
Cuore di
bue, Anona
-
Anona
corazón,
Acerola cherry
(also Barbados
cherry, Puerto
Rican cherry,
West Indian
cherry)
Apple
Apricot
Banana
Bilberry (also
Blueberry,
Whortleberry)
Blackberry
Blackcurrant
Boysenberry
Bullock´s heart
(also Custard
Portugisisk
a
Oxicoco
Spanska
Grosella
negra
1
Ochsenherz)
apple)
reticolare
anona roja
Anacardio
Caju
Chéromole
also corossol
du Pérou
Plaquebière,
ronce des
tourbières,
ronce petitmûrier,
chicouté
Camarine
noire
Sureau noir
Cirimoia
Cherimoia
Camemoro,
Lampone
artico,
Rovo artico
Amorabranca
silvestre
-
-
Sambuco
Fruto do
sabugueiro
Saúco
Canneberge
Ossicocco
europeo
Oxicoco
europeo
Arándano
europeo
Groseille à
maquereau
Uva spina
Groselha
espinhosa
Anacardium
occidentale
L.
Annona
cherimola
Mill.
Rubus
chamaemoru
sL
Cashewäpple
Cashew æble
Cherimoya
Cherimoya
Kirimoija
Annona
Cherimoya
Hjorton
Multebær
Lakka
Multebeere also
Moltebeere
Empetrum
nigrum L.
Sambucus
nigra L
Kråkbär
Rævling, sortbær
Variksenmarja
Krähenbeere
Fläderbär
Hyldebær
Selja
European
cranberry
Vaccinium
oxycoccus L
Tranbär
Tranebær
Karpalo
Gooseberry
Ribes uvacrispa L. syn.
R.
grossularia
Vitis vinifera
L. V.
Labrusca L.
Citrus
paradise
Macfayden
Psidium
guajava L.
Actinidia
chinensis
Planch.
Krusbär
Stikkelsbær
Karviainen
Holunderbeere
also
Fliederbeere,
Holler
Moosbeere also
Sauer- oder
Kranichbeere
Stachelbeere
Vindruva
Drue
Rypäle
Trauben
Raisin
Uva
Uva
Uva
espinosa,
Grosella
espinosa
Uva
Grapefrukt
Grapefrugt
Greippi
Grapefrucht
Pamplemouss
e
Pomelo
Pomelo
Pomelo
Guava
Guava
Guava
Guave
Goyave
Guava
Goiaba
Guayaba
Kiwi
Kiwi
Kiivi
Kiwi
Kiwi
Kiwi
Kiwi
Kiwi
Cashew apple
Cherimoya
Cloudberry
Crowberry
Elderberry
Grape
Grapefruit
Guava
Kiwi
Kaschuapfel
Cachiman,
Corossol)
Anacarde or
noix cajou
Anacardo .
Castaña de
cajú
Chirimoya
Moras de
los
pantanos.
Mora ártica.
Mora de
ronces
Murtilla
2
Lemon
Lime
Lingonberry,
cowberry,
mountain
cranberry
Litchi
Mandarin
Mangos
Melon
Naranjilla also
Quito naranjilla
Orange
Papya
Passion fruit
Peach
Pear
Pineapple
Citrus limon
L.
Citrus
aurantifolia
Swingle
Vaccinium
vitis-ideae L.
Citron
Citron
Sitruuna
Zitrone
Citron
Limone
Limão
Limón
Lime
Lime
Limetti
Limette
Limette
Limetta
Lima
Lima
Lingon
Tyttebær
Puolukka
Preiselbeere,
Kronsbeere
Airelle rouge
Mirtillo
rosso
Arándano
rojo
Litchi
chinensis
Sonn.
Citrus
reticulate L.
Mangifera
indica L.
Cucumis
melo L.
Solanum
quitoense
Lam.
Citrus
sinensis L.
Osbeck
Caprica
Papya L.
Passiflora
edulis Sims.,
P.edulis
forma
flaviacarpa
Prunus
persica L.
Batasch
Pyrus
communis L:
Ananas
Comusus L.
Litchi
Litchi
Litsi
Litschi
Litchi
Litchi
Amora
alpine,
Arando
vermelho
Lichia
Mandarin
Mandarin
Mandariini
Mandrine
Mandarine
Mandarino
Mandarina
Mandarina
Mango
Mango
Mango
Mango
Mangues
Mango
Mango
Melon
Melon
Meloni
Melon
Melone
Lulo
Lulo
Lulo
Melone,
Zuckermelone
Lulo,
Quiroorange
Manga,
mango
Melão
Lulo
Lulo
Apelsin
Appelsin
Appelsini
Orangen
Narangille,
Morelle de
Quito
Orange
Arancia
Laranja
Lulo
Naranjilla
Nuquí
Naranja
Papaya
Papaya
Papaija
Papaya
Papaye
Papaya
Papaia
Papaya
Passionsfrukt
Passionsfrugt
Passiohedelmä
Passionsfrucht,
Maracuja
Maracuja,
Fruit de la
passion
Maracuja
Maracujá
Maracuyá
Persika
Fersken
Persikka
Pfirisch
Pêche
Pesca
Pêssego
Melocotón,
durazno
Päron
Pære
Päärynä
Birne
Poire
Pera
-
Pera
Ananas
Ananas
Ananas
Ananas
Ananas
Ananas
Ananás
Piña
Lichi
Melón
3
Prunus
domestica L.
Punica
granatum L.
Prunus
domestica L.
Cydonia
oblonga Mill.
Rubus idaeus
L.
Ribes rubrum
L.
Plommon
Blomme
Luumu
Pflaume
Prune
Prunga
Ameixa
Ciruela
Granatäpple
Granatæble
Granatapfel
Grenade
Melograne
Romã
Granada
Sviskon
Sveskeblomme
Granaattiomen
a
Luumu
Zwetsche
Quetsche
Susina
Ameixa
Kvitten
Kvæde
Kvitteni
Quitte
Coing
Marmelo
Hallon
Hindbær
Vadelma
Himbeere
Framboise
Melo
cotogno
Lampone
Ciruela
silvestre
Membrillo
Framboesa
Frambuesa
Röda vinbär
Ribs
Punaherukka
Groseille
rouge
Ribes rosso
Groselha
Grosella
roja
Rose hip
Rosa L.
species
Nypon
Hyben
Ruusunmarja
Rote
Johannesbeere,
rote Ribisel
Hagebutte
Rosa canina
Fruta da
roseira brava
Rosa
mosqueta
Rowanberry
Sorbus
aucuparia L.
Hippophae
rhamnoides
L.
Prunus
spinosa L.
Prunus
cerasus L.
Rönnbär
Rǿnnebær
Pihlajanmarja
Serba
Havtorn
Tymi
Sorba
selvatica
Olivello
spinos
Serba
Havtorn
Edeleberesch,
Vogelbeere
Sanddorn
Cynorhodon ,
Fruit de
l’eglantier
Gratte-cul
Graine de
sorbier
Fruit de
l’argousier
-
Espino
amarillo
Slånbär
Slåen
Oratuomi
Schlehe
Prunelle
Sur kirsebær
Kirsikka
Sauerkirsche,
Weichsel
Cerise aigre
(griotte)
Abrunho
selvagem
Ginja
Endrina
Surkörsbär
Soursop also
sour apple
Annona
muricata L.
Taggannona
Soursop, Tornet
corosel
Annoona
Stachelannona,
Sauersack
Corossol
Graviola
Graviola,
Guanábana
Spanish plum,
Purple mombin
Spondias
purpurea L.
Mombimplommo
n
Mombinblomme
, rød mombin
Rote
Mombinpflaume
Cajá
Jobo
Strawberry
Fragaria
vesca L.
Annona
Jordgubbar
Jordbær
Mansikka
Erdbeere
Caja (Prune
rouge,
Mombins
rouge, Prune
d’Espagne)
Fraise
Prunga
selvatica
Ciliegia
acida
(Marasca)
Guanàbana,
Graviola,
Corossole
Cagià,
Giobo
Fragola
Morango
Sockeräpple,
Sugar apple
Asimiina,
Schuppenannone
Atte,
-
Fruta-pinha,
Fresa,
frutilla
Anón
Plum
Pomegranate
Quetsche
Quince
Raspberry
Red currant
Sallowthornberr
y
Sloe also
blackthorn fruit
Sour cherry
Sugar apple,
Guinda
ácida
4
Custard apple,
Sweetsop
squamosa L.
sweetsop
Sukkeræble
Papavi
Sour cherry
Prunus
Cerasus cv.
Spondias
tuberosa
Arruda
Citrullus
lanatus L.
syn.
C.vulgaris
Schrad
Ribes rubrum
L.
Surkörsbär
Stevnsbær
Kirsikkaluunu
Umbo
Umbo
Vattenmelon
Vandmelon
Vita vinbär
Hvid ribs
Umbo also Imbu
Water melon
White currant
, Süssack,
Zuckerapfel,
Zimtapfel
Stevnsbaer
Pomme
cannelle
Ariticum,
Ateira
Umbo
Imbu
Umbu
Umbu
Umbú
Vesimeloni
Wassermelon
Pastèque
Cocomera,
Anguria
Melancia
Sandía
Valkoherukka
Weisse
Johanisbeere,
Weisse Ribisel
Groseille
blanche
Ribes
bianco
Groselha
branca
Grosella
blanca
5

Similar documents