KUNDERNA GER DEM

RÄDDAR LIV
Gunnar Prefab Ab gör världens
enda CE-märkta mitträcke
Tidning från Stena Stål # 1.2011
3
SVARAR
Vad är tjusningen
med stål?
KUNDERNA GER DEM
TOPPBETYG
Friggeråkers Verkstäder AB får pris
för sina maskiner för halkbekämpning
PRISAD
DESIGNER
Stål träffar Ulf Nordfjell
HISTORISK
AFFÄR
Experten ska visa vägen
En del av din styrka
inledare | nummer 1 2011
NU SATSAR VI PÅ
TUNN- OCH BANDPLÅT
Stålkonsumtionen i Sverige består till
drygt hälften av plåt. På den marknaden har
Stena Stål hittills i princip bara funnits med på
grovplåtsdelen, där vi och för sig är ledande.
Men grovplåten utgör dock en ganska liten del
av den svenska plåtmarknaden, bara runt 11
till 12 procent.
Det finns alltså andra delar av marknaden
att satsa på. Därför ger vi oss nu med en rivstart in i tunn- och bandplåtsbranschen. Vi gör
det genom ett förvärv, vi har precis kommit i
land med att förvärva AHAB
Steel i Storfors, ett välskött
familjeföretag med 20
anställda.
AHAB är ett så kallat
Steel Service Center för
tunnplåt. Förvärvet ger oss
egna resurser för att spalta
(slitting) och klippa (cut to
length) plåt från rulle
(coils).
I samband med att
vi bestämde oss för
att satsa på tunnoch bandplåt började vi även se oss
om efter personer
som kunde för-
Nu delas Stål och Tak
Den 1 april 2011 delas Stena Stålföretaget
Högsbo Järn & Metall till två olika bolag.
Stena Stål fortsätter med stålverksamheten i Mölndal på samma adress, med
samma kontaktpersoner och samma
telefonnummer som förut. HJM Tak &
Byggplåt drivs vidare av ny ägare.
2
stärka vår kompetens på området. Vi hade då
turen att kunna anställa Peter Svärdegård, med
en gedigen bakgrund i branschen. Han kommer
att ansvara för satsningen inom det nya affärsområdet.
Men även tidigare ägaren till AHAB Steel,
Anders Högberg, blir en välkommen kompetens in till Stena Stål. Vi gläder oss åt att
Anders Högberg vill arbeta kvar hos oss som
platschef i Storfors, med försäljningsansvar för
tunn- och bandplåt.
Det händer mer positiva saker på Stena Stål.
Bland annat kommer vårt huvudlager i
Västerås att förändras. Vi har tagit ett beslut
om att höja kvaliteten, effektiviteten och
kapaciteten där genom att satsa på ett
automatlager för både långgods och plåt.
Lagerstyrningssytemet blir helt datoriserat,
en spännande lösning. Vi återkommer till lagret
i Västerås i nästa nummer av Stål.
Priserna är alltid högintressanta att tala om.
Just nu ser de rätt stabila ut, och det verkar
som om de kommer att vara det en tid framöver. Läs mer om det på sidan 4.
Trevlig läsning.
Stål.
är en tidning om stål
som ges ut av Stena Stål.
Adress: Box 4088, 400 40 Göteborg
Besöksadress: Fiskhamnsgatan 8,
414 58 Göteborg
Telefon: 010-445 00 00
Ansvarig utgivare: Jan-Erik Dahlin
Redaktör: Ann Svensson
Vi gillar tips och synpunkter på
tidningen. Hör gärna av dig till oss på
[email protected]
Besök oss på webben:
www.stenastal.se
Produktion: Newsroom, Göteborg
www.newsroom.se
Projektledare: Leif Simonsson
Grafisk form: Hanna Lindahl
Repro: Newsroom
Tryck: Göteborgstryckeriet,
Mölndal 2011
Framsidesbilden: Christer och Marcus
Friggeråker. Foto: Mats Ekendahl
JAN-ERIK DAHLIN, VD.
www.stenastal.se
i NY KOSTYM
Nu finns hemsidan på svenska, norska och engelska.
Dessutom ligger den i samma webblösning som hela
Stena Metallkoncernen, så det är enkelt att navigera
mellan de olika verksamheterna. Här finns också alla
våra kontaktuppgifter och aktuella priser.
Besök vår
nya webb
stål # 1.2011
forskning
ENERGISNÅL STÅLTILLVERKNING
Jernkontoret forskar för att energieffektivisera ståltillverkning. Besparingspotentialen i svensk stålindustri är 1 TWh per år.
– Det blir mycket pengar. Effektivisering är helt klart lönsamt, säger Anna
Ponzio, forskningschef Energiforskningsprogrammet.
Mats Ekendahl
Programmet ska på olika sätt bidra till att
förbättra och öka stålproduktionen med
minskad användning av olja, el och kol. En
energisnålare tillverkningsprocess är en väg att
gå. Det finns till exempel stora möjligheter att
minska masugnarnas fossila bränsleåtgång.
– I och med att masugnarna använder stora
mängder koks i reduktionen av malm till järn så
ger effektiviseringsåtgärder här stora minsk-
JERN
KON
TORET
ningar av CO2-utsläppen,
säger Anna Ponzio.
En annan insats är att
med tillgänglig teknik
effektivisera kringutrustning, som pumpar.
– Här handlar det om
att utbyta erfarenheter,
sprida information och
utbilda folk, säger Anna Ponzio.
Bra styrsystem bidrar också till bättre
energiutnyttjande, med noggrannare temperatur i valsverksugnarna kan branschen
spara cirka 110 GWh per år.
Foto: Mats Hellström
– ett lönsamt forskningsämne
fjärrvärme. Och ett starkare, beständigare
stål kan indirekt ge energieffektiviseringar i
samhället – bilar kan göras lättare och
därmed bränslesnålare.
Att minska järnförlusten när svavlet renas
bort är ännu ett lönsamt projekt.
– Vi har minskat svinnet med en procent.
– Att ta tillvara restenergi är fördelaktigt.
Till exempel kan överskottsvärme bli
Branschorganisation som företräder
den svenska stålindustrin rörande:
* Handelspolitik.
* Energi och miljö.
* Forskning och utbildning.
* Standardisering.
* Skatter och avgifter.
Leder den gemensamma nordiska
stålforskningen.
Utarbetar branschstatistik.
Bedriver bergshistorisk forskning.
Ett offentligrättsligt organ sedan
1747 med privat delägarskap, bundet direkt till varje järnbruk. Drygt
180 bruk, majoriteten
inaktiva, är delägare. I dag bedrivs
stålindustri på ett tjugotal orter.
Företagens avgifter finansierar
delar av verksamheten.
Kontor i Stockholm med cirka 25
anställda.
BETONG SOM RÄDDAR LIV
– Vi har patent på skarven som rör sig vid en
krock, berättar Gunnar Englund som är
upphovsmannen bakom GPLink. Att skarvarna
kan röra sig ett antal millimeter gör att räcket
blir följsamt och bilarna får mindre skador.
Gunnar Englund huserar i Rättvik med sitt
företag Gunnar Prefab AB. Förra året levererade
företaget tre mil av GPLink. Om två år räknar
Englund med att man är uppe i tio mil.
GPLink är mitträcket i betong som
räddar liv på svenska vägar. Med sin
design och patenterade skarv har
det hyllats för sin följsamhet vid
trafikolyckor. Och varianten av betong
som renar bilarnas utsläpp är på gång.
Åsa Wall
stål # 1.2011
En liten nackdel med GPLink är att de olika
segmenten, som är sex, tre eller en meter långa,
är ganska tunga. Det sliter på krafterna och
miljön att frakta dem. Men i framtiden kan det
finnas en lösning som kompenserar för
utsläppen. Nästa stora projekt blir nämligen att
utveckla räcket som även renar luften. Man
gjuter betongen med titandioxid och då
fungerar betongen som en katalysator som
bryter ner miljöfarliga kvävedioxider.
– En kilometer GPLink kan reducera utsläppen
från 300 bilar under ett år, berättar Gunnar Englund. Detta är bara i sin linda men vi har licensen
för att använda det.
Gunnar Prefab AB
Gunnar Prefab är ett helägt dotterbolag till
Gunnar Englund Byggare AB. Företaget har
30 anställda. GPLink är de första och hittills
enda CE-märkta mittbarriären i betong.
Gunnar Prefab tillverkar även t ex mastfundament, bullerplank och betongvaggor.
3
marknadsinfo
Index=100
120
Rostfri plåt
Grovplåt, kvarto
Varmvalsad bandplåt
KKR
Stång
Balk
Armeringsstål
110
100
90
80
70
60
apr 11
feb 11
mar 11
jan 11
dec 10
nov 10
okt 10
sep 10
aug 10
jul 10
jun 10
apr 10
maj 10
mar 10
jan 10
feb 10
dec 09
okt 09
nov 09
sep 09
aug 09
jul 09
jun 09
maj 09
apr 09
mar 09
feb 09
jan 09
dec 08
nov 08
okt 08
sep 08
aug 08
jul 08
jun 08
50
a n a ly s
Dagens prisutveckling – en upprepning av förra årets?
priset på skrot har planat ut de sista veckorna
och en mindre uppgång kan skönjas på vissa
marknader. Eftersom malmpriserna kommer
att stiga så är det också troligt att skrotpriserna följer med.
Hans Svensson
STENA STÅLS INKÖPSCHEF
Priserna har sedan årsskiftet stigit och vi
har nu i princip nått den nivå som vi hade
förra våren. Utvecklingen leds som tidigare av
en hög tillväxt i Kina med nu också med en
återhämtning av de ”gamla” ekonomierna.
"Vi når en nivå
som är klart
högre än för ett
år sedan"
Malmpriserna började stiga under
senhösten och den utvecklingen har fortsatt
till historiskt höga nivåer. De senaste
veckorna har priserna på spot-markanden
gått ned något, men de flesta avtalen görs i
dag på kvartalsbasis och den höga snittnivån
för kvartal ett gör att dessa priser kommer
att stiga för andra kvartalet.
Skrotpriserna har haft en liknande utveckling men där kan vi konstatera en tydligare
tillbakagång i pris de senaste månaderna. Men
4
Detta gör att jag bedömer att vi under
andra och tredje kvartalet kommer att ha
stålpriser som fortsätter att stiga och vi når
en nivå som är klart högre än för ett år
sedan. För de industri relaterade produkter
som oftast är malmbaserade kan vi mycket
väl närma oss de nivåer som var innan den
finansiella krisen slog till under hösten 2008.
Vi har alltså ett scenario som påminner
väldigt mycket om vad som hände för exakt
ett år sedan. Kommer då sommaren och
höstens priser att ha samma resa som för ett
år sedan med sjunkande priser igen? Stålvärlden präglas som många andra råvarurelaterade marknader mycket av spekulation och man
kan säga att det var en liten bubbla som
sprack förra hösten där prishöjningarna inte
var uppbyggda av en förbrukning. Även i årets
uppgång finns det spekulation men vad som
talar mot ett liknande fall är att världskonjunkturen är på väg uppåt och det underliggande förbrukningsbehovet är ett helt annat i
år än förra året. Så ett troligt utfall är att
priserna efter en mindre uppgång även i
tredje kvartalet sedan planar ut.
NYA säljare på Stena Stål
Göteborg
Jesper Odeholm
Säljare Rostfritt
010-445 3033
Kalmar
Joakim Nilsson
Säljare
010-445 3506
stål # 1.2011
marknadsinfo
HAN LOTSAR IN PÅ NY MARKNAD
När Stena Stål ger sig in på tunn- och bandplåtsmarknaden har man plockat in en riktig expert i ämnet. Sedan början av mars är
Peter Svärdegård ansvarig för försäljning
och inköp och tunn- och bandplåt.
Åsa Wall
– Man ska vara lotsen i stålhavet, säger Peter
Svärdegård och menar att det inte spelar någon
roll vad man säljer, vad som helst, man ska vara
en lots för kunden ändå.
Underleverantörer till fordonsindustrin blir de
största kunderna för Svärdegård att guida.
– Stena Stål kan erbjuda ett mer komplett sortiment nu. Innan fanns vi inte på hälften av marknaden men nu kan vi till och med föra in några
nya producenter. De nya produktionsenheterna
kan förse både Stena Ståls filiallager med material
men även kan även göra direktaffärer med kunderna. Och genom förvärvet av Ahab kan vi hålla
nere ledtiderna, vilket ger en högre servicenivå till
våra kunder. Vårt affärsupplägg syftar till långsiktigt samarbete med betoning på leveranssäkerhet
och teknisk utveckling.
Peter Svärdegård hamnade i stålbranschen
mest av en slump.
– När jag gick ut från Handels i Göteborg i början
av 80-talet så erbjöds jag 500 kronor mer i lön på ett
jobb och då tog jag det, berättar han.
Att just det jobbet hade med stål att göra spelade
kanske inte så stor roll då, men 30 år senare har han
hunnit med en rad tunga poster inom branschen.
– Det är kul att göra affärer i stålbranschen,
säger han. Det är roliga människor och jag har lärt
mig mycket av kunderna, speciellt när det gäller
produktutveckling.
Svärdegård är försiktigt optimistisk när det gäller marknadsutvecklingen just nu. Han vill gärna
tona ner betydelsen av den svenska marknaden.
– Vi är ingen jättespelare nu när de industriella
hjulen börjar snurra igen, även om vi själva gärna
vill tro det, säger han. På samma sätt har vi en
tendens att inbilla oss att våra bilmärken är mäktiga globala aktörer. Fast det är bara några promillen som vi svenskar står för – både när det gäller plåt och personbilar.
Men för att hålla koll på vad som händer tipsar
Peter Svärdegård gärna om en aktör som spelar
roll globalt:
– Tidningen Financial Times är en källa som
ständigt kan hålla mig uppdaterad kring parametrarna i branschen. Med dagsnoteringar för allt
som stålpriserna är starkt påverkade av, är tidningen helt oumbärlig.
Peter Svärdegård
Ålder: 53 år
Bor: Göteborg
Familj: Sambo
Lyssnar på: Rolling Stones
Läser: Financial Times och GP
Kör: En svart Audi A4, 2010
Tidigare: VD Steelco, Koncernledning Tibnor, Marknadsdirektör Dickson. Styrelsemedlem
Dickson, Plåtdepån, Sino Staal,
Tibnor Danmark
ståldistributionens struktur
SSC
AHAB Steel
IAI Vejle/Langeskov
HNP, Osby
Stena Ståls leverantörer och producenter av tunn – och
bandplåt har möjlighet att antingen leverera till filiallagren
ute i landet eller att leverera direkt till kunderna.
KUNDER
LEVERANTÖRER
T ex
Beslag & Metall
KongaBruk
Scania
Volvo
Swegon
MPbolagen
T ex
ThyssenKrupp
Salzgitter AG
Duferco La Louvière
Arcelor Mittal
Ahab
AHAB Steel är ett plåtservicecenter med
inriktning på tunnplåt.
Var: Storfors, Värmland
Etablerat: 1990
Grundare: Anders Högberg
Omsättning: 100 miljoner
Anställda: 20
Lager och produktionsytor:
6 500m2
LAGER
Västerås
Lokala lager
stål # 1.2011
5
Hos kunden | xxxx
FAMILJENS
MASKINER
FIXAR FÄSTET
Bra grejer. Christer och Marcus Friggeråker
vet hur hala vägar ska bekämpas.
Foto: Mats Ekendahl
6
stål # 1.2011
Vinterpriset. På vintermässan Nordic Way i Östersund
delades Vinterpriset 2011 ut till Christer Friggeråker och
Friggeråkers Verkstäder av Branschgruppen för drift och
underhåll. Priset är ett erkännande från Trafikverket och
kunderna att verksamheten inneburit en väsentlig insats
inom fackområdet för vinterdrift av väg, och att arbetet
är av stor betydelse avseende teknikutveckling, trafiksäkerhet, framkomlighet och miljö.
hos kunden
"Livscykelkostnaden är
väldigt konkurrenskraftig"
Du har säkert sett de gula maskinerna
märkta Falköping på vintervägarna.
Det är Friggeråkers Verkstäder AB i
Falköping som format stål och elektronik till moderna maskiner för bekämpning av halka på vägar.
Och sand- och saltspridarna är så bra
att familjeföretaget fick pris av kunderna.
Mats Ekendahl
För att få ett effektivt resultat vid halkbe-
kämpning krävs sofistikerade metoder. Som
att Falköping tallriksspridare för höghastighetssaltning på motorvägar i 80 km/h styrs
via GPS. Föraren behöver bara köra. För när
han angett vägens bredd, den önskade
mängden salt/sand och rutten sköter
tekniken resten. Att spridningsbilden är
ställbar effektiviserar halkbekämpningen. En
ytterligare effektökning är att använda
95-gradigt vatten på saltet/sanden.
– Då fryser materialet i underlaget och ytan
blir som ett sandpapper, Christer Friggeråker,
VD, ägare och utvecklingsingenjör.
Enbart salt fungerar ner till sju minusgrader.
Hetvatten sänker den tröskeltemperaturen.
I Sverige saknar Friggeråkers konkurrenter.
Men i Danmark, Holland och Tyskland finns
andra tillverkare. När euron blir billigare
hårdnar konkurrensen.
– För att fortsätta ligga i topp är det viktigt
att hela tiden utveckla tekniken. Företagen som
lämnar anbud på halkbekämpning kräver rationella lösningar i maskinerna så att de får lön-
stål # 1.2011
samhet när uppdragen utförs, säger Christer.
Produkterna varar 12-15 år.
– Livscykelkostnaden är väldigt konkurrenskraftig. Våra kunder uppskattar också support
24 timmar om dygnet, säger Marcus Friggeråker, inköpschef och Christers son.
Marcus bror Daniel jobbar också i det genuina familjeföretaget. Med konstruktion.
Produktionen slukar stål för cirka
3 MSEK per år: Rostfri plåt, vanlig plåt,
ämnes- och KKR-rör, vinkelstål och plattstång.
Varje höst hoppas Friggeråkers på att kylan
slår till tidigt.
– Åtminstone nollgradigt. Då påverkas bolagets resultat. Blir det kallt först i februari köps
färre nya maskiner, säger Christer.
Spridarna är hydraulstyrda med stor noggrannhet eftersom salt faktiskt är en kemikalie. Så utportioneringen måste ske noggrant
för miljöns skull.
– Spridningen sker inte på en höft och den
kan ställas in mellan 5-30 gram per kvadratmeter. Det svåraste är att bedöma vilken
metod och vilket material som ska använda
vid ett specifikt tillfälle, säger Marcus.
Maskinerna effektiviseras kontinuerligt. Mindre saltförbrukning spar pengar och miljön.
Den hårda vintern gav brist på vägsalt. En
del menar att det är bra – bilarna får mindre
rostproblem utan saltning.
– Så är det inte. Moderna bilar är så bra att
det räcker att tvätta dem lagom ofta. Sand är
värre. Den blästrar lacken, säger Christer.
Friggeråkers
Verkstäder
* Grundades 1937 av
nuvarande ägarens farfar,
far och farbror. Började
göra enklare transportutrustningar. 1957 tillverkades första sandspridaren
mot väghalka. 1983 kom
första saltspridaren. Nu
finns torr-, befuktnings-,
lösnings- och kombispridare.
* Produkterna säljs under
varumärket Falköping.
* 36 medarbetare varav
30 i produktionen.
* Omsättningen är cirka
100 MSEK.
* Nettoresultatet var
senast 11,3 MSEK.
* Storsäljaren är en kombispridare (salt/saltlösning/sand – torrt/befuktat/hetvatten).
* Sverige är största marknaden där största kunderna
är Svevia, Skanska, NCC
och Peab.
* Exporterar till Norge,
Danmark, Finland Kanada, Japan Ryssland och
Polen.
7
HÅLLBART
& SMÄCKERT
Spaljé, sittpuffar och runda
planteringskärl i rostfritt stål belönat
med guldmedalj och ”Best in show” på
Chelsea Flower Show 2009.
Foto: Per Ranung
lf Nordfjells
U
r
fö
t
k
je
ro
viktiga p
ell AB:
och särskilt
r
e
ls
e
t Ulf Nordfj
rk
k
ä
e
it
Utm
rk
a
s
p
a
ab, landsk
företag Lun
1996
Siennapriset, Sveriges
arkitekter, pris för Riddarparken Stockholm
8
1998
Utställningsarkitekt för
“Trädgården och
Konsthantverket”,
Stockholm Europas
kulturhuvudstad
1999
Ulla Molin priset
2000
Utställningsarkitekt
för “ Hedens Lust
gård" i Göteborg
2002
Konstnärlig ledare för
Norrvikens Trädgårdar
2002
Gröna pennklubbens
pris
2004
Sveriges arkitekter för
Övre Norrland, pris för
SPA parken Umeå
2007
Göteborgs Botaniska
Trädgård, landskapsplanering för entréom
stål # 1.2011
hos kunden
Landskapsarkitekt Ulf Nordfjell jobbar gärna med stål.
– Det är ett perfekt material för att ge en känsla av lätthet som jag vill uppnå i
gestaltningen av mina arbeten. Under åren har jag använt stål mer och mer eftersom
det är både hållbart och gör det möjligt att minimera konstruktionerna.
Erica Holm
Ulf Nordfjell har under hela sitt yrkesverk-
samma liv arbetat som landskapsarkitekt. Han
arbetar med både stora
offentliga uppdrag och har
varit ansvarig för en rad större
trädgårdsutställningar, men
gör också större privata
trädgårdar. Ulfs kännetecken är
ambitionen att förena
Foto: Cato Lein
arkitektur och design med
kunskaper om ekologi och hortikultur.
– Under många år saknade jag produkter med
stora generösa former som i gestaltningen var
både eleganta och praktiska och som fungerande
former för mina planteringar, säger Ulf Nordfjell.
För mer än tio år sedan kom han i kontakt
med Svetsbolaget Conrad & Co AB i Mariestad i
samband med projekteringen av bostadsområdet Silverdal i Stockholm och arbetet med
utställningen "Hedens Lustgård" år 2000 i
Göteborg. Tillsammans började de sedan
utveckla nya produkter.
– Med hjälp av stål kan man i princip skapa vilka former som helst. Vi ritar och utvecklar prototyper tillsammans. Stål är också ett tidlöst material som möjliggör exklusiva lösningar.
vd på Conrad & Co
tycker att det är otroligt utvecklande och roligt
att arbeta tillsammans.
– Ulf har otroligt höga krav på finish och konstruktion. I början var ”gubbarna i verkstaden”
skeptiska men han har tagit vårt arbete till en
högre nivå. Nu sporras vi av varje ny utmaning och
yrkesstoltheten växer ju enormt när till exempel
BBC kommer och filmar vårt arbete. Numera åker
”gubbarna” på trädgårdsutställningar på semestern för att visa familjen vad de jobbat med.
Ulf Nordfjell har även utvecklat sin egen
kollektion av tidlösa möbler och produkter för
offentliga platser och privata trädgårdar.
Materialen är handhuggen granit, stål format
och skuret med senaste laserteknik, gärna i
kombination med glas och trä. Kollektionen
består av olika planteringskärl, spaljéer och
sittmöbler som fungerar såväl ute som inne.
Spaljéerna är försedda med armeringsstål som
gör det lätt för växterna att klättra och fylla
väggen med prunkande
rosor, klematis och
kaprifol.
Extremt tunn och elegant sittpuff i
laserskuret stål, svagt fjädrande och
pulverlackat i grått eller svart.
Anders Lövén som är
rådet, samt återinvigning av trädgården ”En
hyllning till Linné”
2007
Sigge Ternwalls pris
2007
Nordfjellcollection har utvecklats av Ulf Nordfjell i
hans företag Lunab, Landskapsarkitekt Ulf Nordfjell
AB. Möblerna säljs genom sajten nordfjellcollection.
se och möbelföretaget Nola.
”En hyllning till Linné”,
RHS guldmedalj
2007
Skogens Trädgård,
Wij Trädgårdar Ockelbo 2005, Sveriges
vackraste park
2008
Dalecarlica priset, föreningen Sveriges
stadsträdgårdsmästare
2008
2009
Svetsbolaget Conrad
& Co AB i Mariestad är en
entreprenör med inriktning mot
stål- och plåtkonstruktioner.
Företaget erbjuder flera olika
verksamhetsområden och
tjänster snarare än produkter:
Klipper i gradsaxar samt bockar
i kantpressar och vikare. Svetsar
i stål, rostfritt och aluminium.
Skär CAD/CAM-styrt med gas,
plasma och finplasma. Skär även
CAD/CAM-styrt med vatten och
abrasiv-vatten. Kapar i bandsågar med mera. Rullbockar.
Problemlösning ihop med
kunden samt med dimensioneringsberäkningar och ritningar.
Lagermaterial i stål, aluminium,
mässing, koppar, rostfritt med
mera. Armering och armeringsnät samt utkörning med egen
kranbil.
Tar fram diverse ståldetaljer
för trädgård och samarbetar
bland annat med trädgårdsarkitekten Ulf Nordfjell och har
levererat smidesdetaljerna och
stålkonstruktionerna till Chelsea
Flowershow 2007 och 2009 i
England. Har även tillverkat och
monterat Gert Wingårds
Sjunkna Trädgård, Trädgårdsföreningen i Göteborg.
Ulf arbetar också med
stadsförnyelse på Ramböll.
Chelsea Flower Show,
London: ”The Daily
Telegraph Garden”,
RHS guldmedalj och
Best in Show
2009
Zetas, Finsmakarens
trädgård, tillsammans
med Lindberg Stenberg Arkitekter
”Allt om trädgårds
stora pris”
Chelsea Fower Show:
stål # 1.2011
9
Henrik Hansson, platschef
på Stena Stål i Kalmar
KOLL PÅ KOSTNADERNA I KALMAR
På Stena Stål i Kalmar håller de ett
öga på marginalerna, både när det
gäller priser och ledtider.
– Det gäller att hålla nere kostnaderna för kunden, säger platschefen
Henrik Hansson.
Thomas Drakenfors
Stena Stål,
Kalmar
Anläggningen har
funnits i Stenas ägo
sedan 2006, har 21
anställda och ett lager
på cirka 1 200 ton.
frågan
THERESE JOHANSSON,
Mästersmed, Smedja Therese,
Götene.
— Det finns inget material som
är bättre än stål. Ingenting är
omöjligt, det är inte materialet
utan bara kunskap och fantasi
som sätter begränsningar.
10
Till anläggningen kommer långa
balkar i järnvägsvagnar, laster på 50 ton
direkt från valsverk. Mindre leveranser
tar de från Stena Ståls lager i Västerås.
Sen är det viktigt att placera varorna
smart i de egna lokalerna.
– Skulle vi köra runt med varje balk på
truck i tjugo minuter skulle det bli för
dyrt, säger Henrik.
Det är bättre att
personalen ägnar sig åt
sina expertområden, som att kapa balk
och plåt, borra dem med hål på rätt
ställen, fasa kanter och så vidare.
Mycket av vad de gör handlar enligt
Henrik om att skapa "en slags Meccano för
kunderna". Färdiga delar, med plåtar, balk
och rör som kunderna själva kan svetsa
ihop till konstruktioner efter leverans.
Personalen är specialiserad. Det är svårt
att fixa inhoppare med kort varsel när det
blir mycket att göra. Som nu.
– Vi jobbar till åtta två kvällar i veckan
under våren.
Hans favoritmaskin i anläggningen är en
stor grön borrkap. Balkar på 30 meter – eller 30 000 millimeter som Henrik säger –
matas in ena änden och kapas till rätt
längder och borras med hål på rätt ställen.
– Förbannat effektivt, säger Henrik.
Landskapsarkitekten Ulf Nordfjell gillar stål eftersom det är både elegant
och praktiskt. Vad tycker du är tjusningen med att arbeta i stål?
ROGER FURBERG,
Furubergs Mekaniska
AB, Ullånger,
Örnsköldsvik.
— Det är lätt att
skarva när man kapat
fel.
NIKLAS GRANSTRÖM,
Ägare, Northpower,
Jordbro
– Stål har en unik
bärkraft i förhållande
till egen vikt och är
lättarbetat. Samtidigt
passar det bra ihop med både betong och
glas i alla möjliga konstruktioner.
stål # 1.2011
notiser
Illustration: Hanna Lindahl
Stål som skydd mot det onda
Under medeltiden fanns det många onda väsen att
skydda sig mot i naturen och de förebyggande
åtgärderna var väl kända i den svenska folktron.
Stål verkar ha varit en magisk patentlösning.
Ville man att häxorna skulle lämna korna ifred på
påskafton så skulle man placera föremål av stål
över dörrar och i gluggar i ladugården. Troll var ett
annat, ständigt otyg för folket. För att nyfödda barn
inte skulle bytas bort lades stål i vaggan. Stål gjorde även så att trollen inte kunde utföra sina konster som gjorde att man gick vilse i skogen.
I bäckar och sjöar huserade Näcken och Bäckahästen och även dessa två varelser kunde motas
med stål. Fäste man en nål i Bäckahästens man
kunde man till och med tygla den till arbetshäst.
Hur nöjd är du?
Under april månad genomför Stena Stål en
Nöjd kundundersökning tillsammans med
Scandinfo. Undersökningen kommer att
ske via webben och kunderna kommer att
få två mejl, ett med information och ett
med cirka 25 frågor.
Det är viktigt att ta reda på vad kunderna tycker om oss för att fortlöpande kunna
förbättra servicen, säger Monica Blomquist
som är kvalitetschef på Stena Stål.
Enligt svensk folktro är stål ett universalmedel mot allt ont i världen. Stål i vaggan
eller om halsen skyddar mot både troll,
påskkärringar och Bäckahästen.
Kylig stålresa för brittisk journalist
I vintras följde den brittiske journalisten
Martin Phippard med på en slingrande stålresa från Stena Ståls huvudlager i Västerås
ner till Helsingborg. Resultatet blev ett reportage i den brittiska tidningen Truck & Driver
Magazine om varför extra långa trailers är
nödvändiga för distributionen av armering
och balk.
– Transporter av stål är en tuff och
ansvarsfull uppgift som kräver hårt fysiskt
arbete och specialutrustning, säger Martin
Phippard efter sitt besök i Sverige. Men
varje del av arbetet utfördes med säker
arbetsmiljö som en självklarhet .
Runeborgs Åkeri heter åkaren som kör
dessa trailers för Stena Stål. Det var efter
att Martin Phippard sett bilder av de snygga
lastbilarna som han blev intresserad av hur
det dagliga arbetet med dem fungerar.
– Det var trevligt att besöka Sverige trots
att jag blev lite chockad av kylan. 15
minusgrader! Kanske ska jag komma under
sommaren nästa gång.
Åsa Wall
Extra lång. Runeborgs Åkeri fick internationellt
besök när brittiska Truck & Driver Magazine
ville skriva om den extraordinära trailern.
11
B
Posttidning B
Returadress:
Stena Stål AB, Box 4088
400 40 Göteborg, Sverige
Sverige
Porto betalt
Port payé
FRAMTIDENS YRKE – CNC-OPERATÖR
Snart är Katrin Hammar färdigutbildad CNC-operatör genom
en utbildning på Lernia. Nu gör
hon sin praktik på Berg Propulsion där hon också hoppas få
jobb efter utbildningens slut.
Erica Holm
Katrin Hammar är 35 år och bor
på Hönö med sina två barn. Efter
flera år på Volvo blev hon som
många andra varslad i december
2008.
– Jag gjorde min sista arbetsdag i
april 2009. Ett par veckor senare
började jag tillsammans med 24
andra kvinnor på SKF som genom
ett EU-projekt i samarbete med
Arbetsförmedlingen vill locka fler
kvinnor till verkstadsindustrin.
Men när utbildningen var slut
hade konjunkturen svängt även för
SKF så det blev ingen fortsättning.
– Jag bestämde mig då för att
fortsätta utbilda mig till CNC-operatör på Lernia.
Utbildningen började i augusti
Katrin Hammar utbildar sig till CNC-operatör hos Lernia och
framtidsutsikterna är goda. Så gott som alla får jobb efter utbildningens slut.
Foto: Daniel Stiller
12
2010 och pågår fram till sommaren.
Katrin är den enda tjejen i klassen.
– Det är inga problem, jag är ju
van från Volvo. Men det är synd att
inte fler tjejer söker sig till den här
typen av jobb.
CNC-tekniker är ett högkvalificerat yrke där det råder brist på
arbetskraft.
– Det är viktigt för mig med ett
yrke som har bra framtidsutsikter.
Lernia erbjuder en individuellt
anpassad utbildning med möjlighet till en ny yrkeskompetens
eller en spetsutbildning utifrån
tidigare yrkeskunnande.
Oftast arbetar man inom verkstadsindustrin och tillverkar allt
från knappnålar till högteknologiska produkter som flygplan.
Utvecklingen inom verkstadsindustrin ger allt fler datorstyrda bearbetningsmaskiner, robotar och
automatiserade processer.
– Jag gör min praktik på Berg Propulsion som är ett företag som tillverkar delar till båtar som bland
annat ställbara propellrar till fartyg.
Med hjälp av en CNC-maskin
tillverkar man detaljer av främst
metall men även av andra material.
I arbetsuppgifter ingår att övervaka
att detaljerna håller rätt mått och
kvalitet. Katrin arbetar mestadels
med att tillverka de hydralikkopplingar som styr propellerbladen.
– Jag får en ritning och gör ett
program för att tillverka den färdiga
produkten. Sedan stoppar man in en
metallbit och så kommer det till
exempel ut en färdig skruv, säger
Katrin och skrattar.
LERNIA
Lernia erbjuder ackrediterat
testcenter för CNC-certifikat
av Skärteknikcentrum och
branschspecifika certifieringar
enligt godkända standarder.
Lernia har också kvalitetssäkrade utbildningar inom
svets- och plåtteknik som är
gångbara internationellt. Du
kan till exempel läsa till
svetsare, svetsspecialist och
lödare. För mer information
se: www.lernia.se
stål # 1.2011