1.1 Statsskick och demokrati

5
Det finns olika sätt att lösa gemensamma problem. För oss i Centerpartiets Ungdomsförbund
(CUF) är demokrati det enda acceptabla. Endast genom demokratiska lösningar kan folket
göra sin röst hörd och utkräva ansvar av de som innehar makten. Om vi ska kunna leva upp
till regeringsformens portalparagraf om att all makt utgår från folket måste vi också låta
makten utgå från enskilda människor.
10
CUF vill se en begränsad stat, som lämnar utrymme för den enskilda människans frihet och
integritet. Vi ser ett tydligt mervärde i att människor sluter sig samman i olika former av
föreningar för att lösa gemensamma problem. På det sättet blir vi mycket starkare än om vi
arbetar ensamma. Det är av vikt att vi i ett välfungerande demokratiskt samhälle har en
rättsstat som garanterar varje människas säkerhet och trygghet.
15
Myndighetsåldern ska gälla och vara konsekvent vid 18 års ålder, över denna ålder ska inga
förbjudande åldersgränser finnas. Rösträtt i de allmänna valen ska ges alla som uppnått
myndighetsåldern senast under valåret.
1.1 Statsskick och demokrati
20
1.1.1 Federalismens principer
Vi vill att federalism ska ligga till grund för samhällets konstitutionella skick. Vår vision om
samhällets uppbyggnad går därför att sammanfatta med hjälp av federalismens principer:
•
25
30
35
40
Icke-centralisering. Beslut ska fattas så nära dem som berörs som möjligt, och
det är alltid de underliggande nivåerna som ska avgöra vilka beslut som ska
lyftas till en högre beslutsnivå.
•
Ett skrivet konstitutionellt fördrag. Det ska finnas tydliga regler för
maktdelning, beslutsnivåers ansvarsområden och ett starkt skydd för
individens fri- och rättigheter.
•
Självstyrande geografiska enheter. EU:s medlemsländer ska ha hela
beslutsmakten över de områden som inte är unionens ansvar. Inom
medlemsstaterna
ska
kommuner
och
regioner
åtnjuta
samma
självbestämmande.
•
Frågor som de politiska nivåerna får besluta om har de också rätt att
ta ut skatt för.
•
Det ska för varje nivå finnas direkta band mellan medborgarna och lagstiftarna.
Det ska med andra ord genomföras direkta val till varje politisk nivå.
•
Samarbete på frivillig grund mellan självstyrande enheter eller mellan lika
nivåer ska underlättas.
1.1.2 Valbarhet
De som röstar till riksdagen och regeringen bör ha rätt att fritt välja vem de vill företrädas av
och CUF vill därför avskaffa kravet på medborgarskap för att få kandidera till riksdagen eller
bli statsråd. Alla myndiga människor bör kunna bli riksdagsledamöter eller statsråd. Även när
det gäller domare är det onödigt att ha ett krav på medborgarskap. Det enda relevanta ska vara
en adekvat utbildning och personlig kompetens.
45
50
1.1.3 Det civila samhället
Ideell verksamhet och det lokala föreningslivet spelar en mycket stor roll i samhället och vi
vill uppmuntra detta. Frivilligt engagemang och fria sammanslutningar är grunden till ett
demokratiskt samhälle. Föreningar och andra frivilliga sammanslutningar bidrar till att
trygghet och sammanhang i samhället skapas. Som en följd av detta vill CUF stödja
föreningslivet och framförallt de små föreningarna.
55
CUF anser att medlemsavgifter ska vara avdragsgilla i deklarationen. Det ska finnas en
nollvision vad det gäller krångel, regler och skatter för ideella organisationer. Kommunal och
regional ungdomsverksamhet bör präglas av ungdomars engagemang och Sveriges kommuner
bör arbeta aktivt för att stödja föreningslivet. Verksamhet som idag är kommunal bör där det
är lämpligt kunna drivas av föreningar.
60
1.1.4 Kommuner och regioner
CUF vill bygga demokratin underifrån. Makten ska finnas så nära den enskilda människan
som möjligt. Därför måste Sveriges kommuner ha en stark ställning och ett grundlagsskyddat
självbestämmande.
65
Sammanslagning eller delning av kommuner ska bygga på frivillighet och nytta. När
kommuner ska slås samman eller vid kommundelning ska det ske genom initiativ och
godkännande från berörda kommuner. Statlig inblandning ska förbjudas i lag.
70
Sveriges kommuner måste få organisera sig så som de själva vill. Så länge kommunerna styrs
demokratiskt ska inte staten kunna blanda sig i hur kommunala styrelseskick utformas. En ny
mindre detaljreglerande kommunallag behövs. Den måste ge utrymme för såväl kommunal
parlamentarism som kommunfullmäktigeförsamlingar med kommunstyrelseuppgifter och
direktval av exempelvis borgmästare. Dessutom är det självklart att kommunerna själva ska
styra över storleken på sina fullmäktigeförsamlingar samt över vilka titlar med vilka
kommunens politiska ledning samt anställda ska tilltalas.
75
80
85
CUF är positiva till de diskussioner som förs kring Sveriges regionbildningar.
Tillväxtmöjligheterna i en region är stora och kommuner kan tjäna mycket på att det bildas
regioner. En region kan ge de tillhörande kommunerna bättre förutsättningar att överleva med
tanke på de medel som tillförs genom bl.a. ökad effektivisering och samverkan kommuner
emellan. Makten flyttas också närmare befolkningen till folkvalda parlament eftersom makt
förflyttas från regeringen och länsstyrelserna. Både på regional och kommunal nivå måste
nyval möjliggöras.
För att stärka det medborgerliga inflytandet behöver makt flyttas från den statliga nivån till
den regionala. Exempel på frågor som helt eller delvis bör bli regionala kompetenser är:
näringsliv, arbetsmarknad, infrastruktur och kultur.
90
95
100
105
110
115
120
125
130
1.1.5 Statens organisation
Statens existens måste vila på medborgarnas, kommunernas och regionernas förtroende.
Därför bör statens organisation anpassas till ett mer federalt styrelseskick. Statliga
institutioners regionala närvaro samt ansvarsområden som näringslivs- och regional
utveckling flyttas till de lokalt folkvalda församlingarna.
Ett mer federalt styrelseskick innebär också att man behöver ge den regionala nivån större
inflytande över beslutsfattandet. Därför vill CUF att Sverige åter inför en tvåkammarriksdag,
där den första kammaren har ansvaret att försvara regionernas ställning och den andra direkt
ska företräda folket. I valet till denna andra kammare bör därför hela Sverige räknas som en
enda valkrets. På så vis minskar man risken för centralisering av makt till staten. Så länge
Sverige har endast en kammare i Riksdagen menar CUF att man bör utöka
utjämningsmandaten till 49 till antalet för att på så sätt göra tilldelningen av riksdagsmandat
mer rättvisa.
I dag styrs en betydande del av kommunernas budgetar av statliga beslut. Detta är ett
demokratiproblem eftersom man på det viset bakbinder det lokala självbestämmandet. Statlig
styrning av kommunala åtaganden måste minimeras. I stället bör varje demokratisk nivås
ansvar tydliggöras genom kompetenskataloger, så att man minimerar risken för att den
statliga nivån går utöver sina befogenheter.
Det ska finnas möjlighet för befolkningen att initiera folkomröstningar även på den nationella
arenan. Varje nivå i ett federalt samhälle ska själv bestämma innan en folkomröstning om den
ska vara bindande eller enbart rådgivande.
CUF anser att det behövs en översyn av det svenska valsystemet för att stärka medborgarnas
inflytande. De procentspärrar som i dag finns för personvalet måste avskaffas. Men det finns
också all anledning att se över andra delar av valsystemet. De politiska partierna har i dag ett
mycket stort inflytande över vilka kandidater som står till väljarnas förfogande. Det gör också
att de som väljs får svårare att frigöra sig från partipolitiskt flockbeteende. För att riksdagen
ska kunna fungera som en kritisk massa måste den enskilda politikerns roll bli tydligare, och
enskilda riksdagsledamöter bör i högre grad kunna driva en egen agenda. Ett valsystem som
skulle gynna detta är STV (Single transferable vote) som bland annat används på Irland. Med
STV listar väljaren ett antal kandidater, och om förstahandsvalet redan fått nog med röster för
att inväljas faller rösten på nästa kandidat i listan. På så vis ger valresultatet och parlamentets
sammansättning en tydligare bild av väljarnas vilja.
Ytterligare sätt att göra riksdagen mer fristående vore att avskaffa fyraprocentsspärren. På så
vis kan små och nya partier lättare komma in i riksdagen. Det skulle leda till att etablerade
partier utmanas och att enskilda ledamöter stärks eftersom riksdagsarbetet blir viktigare för att
skapa majoritet för regeringens förslag.
Om målet är att stärka de folkvaldas roll måste det också vara tydligt att det förväntas av
beslutsfattarna att de tar ansvar för de beslut de är med och fattar. Kvittningsreglerna i
riksdagen är en praktisk lösning vid exempel sjukfrånvaro men har kommit att användas som
ett sätt att slippa delta vid omröstningar i frågor där samvetet säger något annat än partilinjen.
CUF anser att kvittningen bara ska få användas vid sjukfrånvaro och liknande. I övriga fall,
135
140
145
då den enskilda riksdagsledamoten har möjlighet att planera sin egen frånvaro bör man i
stället kunna kalla in de valda riksdagsersättarna. På så vis får ersättarna en starkare koppling
till riksdagsgruppens arbete och är därför mer insatta i uppdraget vid de tillfällen då de ska
tjänstgöra en längre tid.
1.1.6 Nordiska federationen
CUF anser att de nordiska länderna i framtiden bör ingå i en Nordisk federation med
självstyrande medlemsstater.
En Nordisk federation skulle vara bland de femton största ekonomierna i världen vilket skulle
ge den en oerhörd stor makt i EU och inom G20, där den nordiska traditionen om värnandet
av den enskilda individen, frihandel, omhändertagandet av miljön och stark demokrati skulle
påverka dessa organisationer i en positiv riktning.
160
Den federala regeringen, som lyder under en tvåkammarriksdag där den första kammaren
skulle försvara medlemsstaterna och den andra, där hela federationen räknas som en valkrets,
skulle försvara folket, skulle ha minskad makt gentemot dagens regeringar då den, till skillnad
från den Europeiska Unionens kommission, skulle sakna initiativmakt. Federationen ska ha en
stark konstitution som garanterar medlemsstaternas självständighet och en
konstitutionsdomstol som ser till att den efterföljs. I konstitutionen ska det regleras vad som
ska ligga på medlemsstats-, regional och lokal nivå och vad som ska ligga på federal nivå.
CUF, som alltid hävdar de federalistiska principerna, tycker att så lite som möjligt bör finnas
på den federala nivån. Den bör ha hand om utrikes- och säkerhetspolitiken, finans- och
penningpolitiken och stora infrastruktursatsningar. Allt annat bör medlemsstaterna och de
ännu mer lokala nivåerna ha hand om. Det är dock viktigt att den federala nivån bygger på
principer om fri rörlighet och öppenhet.
165
Den federala nivån och medlemsstaterna ska hela tiden granska varandra. Den federala nivån
ska granska att medlemsstaterna klarar de krav som finns inom olika områden medan
medlemsstaterna, tillsammans med konstitutionsdomstolen, ska granska att den federala nivån
inte åtar sig saker som medlemsstaterna inte har delegerat upp till den.
150
155
De lokala självstyrelserna, kommunerna, bör fortsätta verka inom det sociala området och ska
vara federationens skyddsnät för de människor som faller igenom.
170
Statschefsposten i federationen ska växla enligt rullande schema mellan statscheferna i
medlemsstaterna.
175
1.1.7 Monarki
Sverige är en konstitutionell monarki, vårt statsskick är demokratiskt, och monarkins framtid
vilar i det svenska folkets händer. CUF ser att det finns stora fördelar med att ha en statschef
som står över de partipolitiska trätorna. Kungahuset representerar Sverige, snarare än det
största riksdagspartiet. Det faktum att vår statschef fråntagits sin formella politiska makt
tydliggör denna ordning, och stärker kungahusets ställning och legitimitet.
180
CUF anser också att det finns praktiska fördelar med att behålla den svenska monarkin. Till
exempel har den ett symbolvärde som är betydelsefullt för våra kontakter med andra länder.
Det är dock viktigt för statsskickets trovärdighet att hovets användning av apanaget redovisas
öppet.
185
Givetvis ska kungafamiljen ges samma grundlagsskyddade rätt till religionsfrihet, liksom
rättighet till fritt giftermål, som övriga medborgare. Statschefen ska likt övriga medborgare
kunna straffas om den begår brott.
190
1.1.8 Kungliga förtjänstordnar
Det är fullt rimligt att en stat kan visa uppskattning gentemot medborgare för att de utfört
betydande samhällsinsatser. Därför vill CUF åter möjliggöra utdelandet av de kungliga
förtjänstordnarna. Ett ordensväsende är ett kostnadseffektivt, smidigt och internationellt
erkänt sätt att lyfta fram och premiera talang och entreprenörskap som dessutom har ett högt
kulturhistoriskt värde.
195
200
205
210
215
220
1.1.9 Myndigheter och utnämningspolitik
Sverige bör ha så få och effektiva myndigheter som möjligt för att minska byråkratin och
förenkla livet för enskilda medborgare.
CUF ska verka för att myndigheter ska agera mer tillmötesgående och leverera vad som
förväntas av dem gentemot de som faktiskt finansierar deras existens.
När det gäller utnämningspolitiken är grundlagen tydlig: ”Vid tillsättning av statlig tjänst ska
avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet” (RF 12:5).
Rekryteringsprocessen måste bli mer öppen och för att man ska kunna granska om
tillsättningen skett korrekt ska ett krav finnas att alla anteckningar som stödjer anställningen
ska sparas. Ansökningshandlingarna ska dock på begäran av den sökande kunna beläggas
med sekretess.
1.1.10 Demokrati och federalism inom FN
FN måste demokratiseras. Majoriteten av världens befolkning lever idag i demokratier. FNreformerna kräver mindre byråkrati, mer öppenhet, ett borttagande av vetorätten, inga fasta
platser i säkerhetsrådet. FN ska vara ett demokratiskt organ, där alla länder har rätt att delta på
lika villkor. Alla medlemmar ska ha rätt att delta i FN:s organ och kommittéer. Genom denna
deltaganderätt hamnar icke-demokratiska stater under granskning och diskussion och tvingas
på så sätt förbättra sig. För tillsättning av FN:s kommittéer ska detta ske genom beslut i FN:s
generalförsamling med kvalificerad majoritet.
För att ge FN en större legitimitet bör FN vara den högsta instansen i vårt federala
samhällsbygge. Då har folket möjlighet att välja sina företrädare i generalförsamlingen och
därmed möjligheten att utkräva ansvar av sin representant.
1.2 Europeiska Unionen
225
230
1.2.1 Rätt makt på rätt plats
I ett federalt organiserat Europa måste maktfördelningen mellan de olika nivåerna vara tydlig.
Makten utgår från folket och beslut ska fattas på så lokal nivå som möjligt. Syftet med en EUkonstitution är att definiera vilka beslut och ansvarsområden som ligger på EU-nivå, vilka
som ligger på de enskilda staterna och vad som ligger på regionnivå. EU:s fördrag ska
omvandlas till en tydlig konstitution som definierar vilken makt som ska ligga på vilken nivå.
Vissa politikområden är så pass gränsöverskridande att enskilda stater inte kan hantera dem
själva. Dit hör frågor om handel, migration, internationell brottslighet, miljöpolitik och
säkerhetspolitik. Förutom maktområden ska konstitutionen också innehålla medborgerliga
och mänskliga rättigheter, regler för EU:s institutioner, för rösträtt och andra grundläggande
delar av EU:s organisation och förhållande till sina medlemmar och medborgare.
235
240
245
250
255
260
265
För att medlemsländerna ska kunna ha en gemensam politik måste de överföra en del makt till
EU, inklusive makten att se till att alla följer de gemensamma reglerna. Utan dessa
befogenheter riskerar EU att bli tandlöst. Hit hör den rätt som EU-domstolen har att bötfälla
och straffa länder som bryter mot EU-lag och rätten som EU har att anta lag och förordningar
utan att alla medlemsstater stödjer dem. Vid extremt grova överträdelser mot den
gemensamma politiken eller de andra medlemmarnas säkerhet bör ett medlemsland kunna
uteslutas.
1.2.2 EU:s institutioner
För att EU ska få ha makt över medborgarna så är det avgörande att medborgarna också har
makt över EU. Därför måste unionen demokratiseras ordentligt. Det innebär att EUkommissionen som nu består av utnämnda tjänstemän och har ensam initiativrätt ska tillsättas
demokratiskt, via den parlamentariska församlingen. EU ska ha ett tvåkammarsystem där den
första kammaren utgörs av ministerrådet och väljs i respektive medlemsland för att garantera
federal representation och inflytande. Den andra kammaren utgörs av Europaparlamentet och
ska väljas över hela EU. Kamrarnas makt och val till dem ska regleras i EU-konstitutionen.
Europaparlamentet ska ha motionsrätt och tillsammans med Ministerrådet stifta lag.
Europaparlamentet ska
permanent lokaliseras till Bryssel, istället för att flytta mellan
Strasbourg och Bryssel vilket är ett enormt slöseri med skattepengar.
Kommissionen ska motsvara EU:s regering och därmed ha propositionsrätt. Den ska utses
demokratiskt och genom misstroendevotum ska Europaparlamentet kunna avsätta
kommissionen. Ordförande för kommissionen ska vara EU:s främsta företrädare.
Kommissionen ska tillsammans med medlemsstaterna ansvara för verkställande av EU-beslut.
I kommissionen ska en subsidiaritetsombudsman inrättas för att säkerställa att unionen inte
överskrider sina befogenheter. Institutionen ska fungera som en ”djävulens advokat” och
framlägga de argument som talar emot ett av kommissionen framlagt förslag.
När en lagstiftning utformas på EU-nivå blir det också nödvändigt med juridiska instanser
som kan bevaka att dessa lagar följs. Idag bevakar EU-domstolen konstitutionen och ser till
att varken EU eller medlemsländerna stiftar lager som bryter mot den. Domstolen ser till att
270
EU-lag följs och instiftas korrekt. CUF vill att det ska vara möjligt för medlemsländer,
enskilda medborgare och organisationer att överklaga lag och domstolsbeslut till EUdomstolen som agerar högsta instans inom de områden där EU har lagstiftning.
1.3 Informationssamhället
275
280
285
1.3.1 Rätten att få uttrycka sin åsikt
Lagar mot diskriminering fyller ett syfte och är en markering ifrån samhällets sida. Det visar
vad vi inte accepterar att människor gör mot varandra. Det är också viktigt för demokratin att
man värnar om de grundläggande fri- och rättigheterna, som yttrandefrihet, tryckfrihet,
föreningsfrihet, mötesfrihet och religionsfrihet. Det innebär även att extrema och
antidemokratiska åsikter, som vi tar avstånd från, ska få uttryckas. Vi förordar istället att
dessa bemöts med aktiv opinionsbildning. Därför vill CUF avskaffa lagen om hets mot
folkgrupp och tar även avstånd från ytterligare inskränkningar i yttrandefriheten så som krav
på förbud mot folkmordsförnekelse.
1.3.2 Offentlighetsprincipen och det fria ordet
Offentlighetsprincipen
ger,
tillsammans
med
yttrandefrihetsgrundlagen
och
tryckfrihetsförordningen, svenska massmedier en frihet som är ganska unik vid en
internationell jämförelse. Varje svensk medborgare har rätt att få tillgång till alla allmänna
handlingar såvida de inte uppfyller kraven för sekretess (TF 2:2). Oavsett om kraven anses
vara uppfyllda vid ett enskilt tillfälle ska handlingen prövas gentemot nämnda paragraf varje
gång en person begär att få tillgång till handlingen. Vid sidan om offentlighetsprincipen är
skyddet för den som väljer att publicera/sända en text mycket starkt.
290
295
300
305
310
CUF är kritiska till den utvidgning av begreppet barnpornografi som skedde i slutet av 90talet. Ett uppmärksammat rättsfall rörande en serieöversättare som fälldes för innehav av
barnporr visar tydligt på problematiken. Eftersom definitionen av barn är alla personer under
18 eller personer som inte är fullt könsmogna, blir det en mycket svår bedömningsfråga i
många fall, speciellt då det rör sig om, som i det aktuella fallet, mangabilder - en teckningsstil
där människor rent generellt framställs med mycket ungdomliga drag. Vad avgör om en
avbildad person ska anses vara 17 eller 18 år gammal? Man måste också komma ihåg att det
brott, som motiverar förbudet mot barnpornografi, inte existerar när det kommer till uppenbart
fiktiva bilder. Givet de orimliga konsekvenser det utvidgade barnporrförbudet får kan CUF
inte ställa sig bakom att uppenbart fiktiva bilder ska vara kriminaliserade.
1.3.3 Press, radio och tv
Det svenska och internationella medielandskapet är helt annorlunda idag än för några
decennier sedan. Presstödet har under lång tid i Sverige varit ett effektivt sätt att upprätthålla
mångfald och konkurrens mellan olika medier. Det har möjliggjort att människor i hela landet
kunnat ta del av mer än en kritiskt granskande röst. Man kan dock ha många invändningar
mot statliga subventioner till fria medier. Till exempel finns risken att presstödet kan
användas som maktmedel av staten gentemot medierna. De senaste årens utveckling visar
dessutom att stödet är dåligt anpassat till de verkliga förhållandena på mediemarknaden, samt
att regelverket kring stödet har luckor som inbjuder till fusk och överutnyttjande. CUF ser
positivt på en reformering av systemet så att presstödet över tid kan fasas ut. Samtidigt bör
man finna nya sätt att stimulera konkurrensen inom tidningsbranschen. Därtill bör det utredas
hur konkurrensen på distributionsområdet kan öka. Idag präglas den branschen i det närmaste
av ett monopolförhållande, vilket främst drabbar andra tidningar.
315
320
325
330
335
340
345
350
355
Staten detaljreglerar vilka radiokanaler som ska ges tillstånd att sända. Dessutom styr staten
över sändningstillstånd och kräver att alla som har en tv måste betala en avgift till ett statligt
företag. Genom att befria radion, göra Sveriges Radio och Sveriges Television till
medieföretag som alla andra, och genom att avskaffa TV-licensen, tas viktiga steg mot en
friare marknad med större utrymme för mångfald och konkurrens. En naturlig följd av detta är
också att Radiotjänst i Kiruna AB, som hanterar TV-licensen, avvecklas.
När det kommer till beskattningen av massmediernas verksamhet anser CUF att
reklamskatten bör avskaffas. Reklamskatt betalas av de som väljer att annonsera i svensk
press, medan ingen beskattning tas ut för exempelvis TV-reklam. Det gör att skatten som
sådan behandlar massmedierna olika.
De av staten i nuläget definierade minoriteterna måste ha rätt att få samhällsinformation på
sitt eget språk. Men det behöver inte göras genom en halvstatlig mediekoncern. Det mest
rättvisa och marknadsanpassade sättet att hantera den frågan är att helt enkelt göra en offentlig
upphandling för de inslag man från statligt håll anser nödvändiga att förmedla. På så sätt kan
marknadens alla aktörer konkurrera på lika villkor.
1.3.4 Internet och informationsteknologi
Internet har inneburit en revolution för utbytet av tankar och idéer. Varje regel som begränsar
friheten på Internet riskerar yttrandefriheten och mångfalden. Ett grundläggande regelverk för
att trygga människors integritet och för att förhindra exempelvis brottslighet är dock
nödvändigt.
Det är viktigt att medborgare på enkla och smidiga sätt kan ta del av politiska debatter och
beslut. CUF ser därför positivt på lokala och regionala initiativ för ökad öppenhet och digital
tillgänglighet.
Diskussionen kring Internet har på senare år kommit att koncentreras till upphovsrätten och
fildelning. Det är fullt förståeligt att upphovsmän eftersträvar ett skydd för sina innovationer
och kompositioner. Den nya upphovsrättslagen har dock tagit några steg för mycket i sin iver
att trygga upphovsrätten.
Kopiering för privat bruk har sedan länge setts som något helt naturligt, men har i princip
gjorts olagligt. Dessutom begränsar den nuvarande lagstiftningen konsumenters rätt att själva
förfoga över de produkter man lagligen införskaffat. CUF anser att all typ av kopiering för
privat bruk ska legaliseras. Upphovsrättsskyddet bör förkortas till tio år efter
verksframställan. Det är också av stor vikt att upphovsrättslagstiftningen är harmoniserad
inom EU.
360
Vi i CUF ser också att upphovsrätten innebär ett fullgott skydd för den som är
upphovsrättsinnehavare för datormjukvara. Vi anser därför att man även i fortsättningen inte
ska tillåta mjukvarupatent i Europa. Det måste möjliggöras för en person som redan erlagt
avgift för ett konstnärligt eller litterärt verk att offentligt framföra eller visa upp det, även
under tiden då detta är upphovsrättsskyddat, så länge syftet inte är att kapitalisera på verket.
365
Den så kallade privatkopieringsavgiften (tidigare kassettavgift) som läggs på lagringsmedia
administreras helt av privata intresseorganisationer enligt de principer de finner lämpliga. Det
kan vi i CUF inte acceptera, och vi kan inte heller se att det på annat sätt är möjligt att
distribuera dessa avgifter på annat sätt. Därför vill vi avskaffa privatkopieringsavgiften.
370
CUF vill också förändra skuldbördan när det handlar om kopiering av upphovsrättskyddat
material. Den som laddar ner eller på annat sätt tillgodogör sig upphovsrättsskyddat material
bör inte vara ansvarig för att kontrollera huruvida materialet gjorts tillgängligt på laglig väg.
Det bör istället vara den som gör kopian tillgänglig som gör sig skyldig till ett brott.
375
380
Vidare anser CUF att upphovsrättslagen bör ses över så att inte fängelsestraff kan utdömas för
brott där framställning av verk skett för privat bruk eller i ideellt syfte. Brott mot
upphovsrättslagen ska behandlas på samma sätt som andra brott. Detta innebär att företag inte
ska tvingas ge ut exempelvis abonnentuppgifter till privata aktörer – brottsutredning ska
skötas av polisen.
1.3.5 Statens biografbyrå
Statens biografbyrå inrättades 1911 för att stoppa filmscener som kunde anses stötande. Den
är därmed världens äldsta statliga filmcensur. I princip är Statens biografbyrås enda uppgift
idag att sätta åldersgränser på filmer. CUF anser att detta vid behov kan skötas av filmbolagen
själva och därmed ska Statens biografbyrå läggas ner.
1.4 Federalism
385
390
395
1.4.1 Federalism är maktdelning
Vi ser idag behovet av fem tydliga arenor för problemlösning. Det är kommunerna,
regionerna, staten, EU samt den globala nivå som idag utgörs av FN. För varje nivå är det
självklart för oss som demokratiförespråkare att det är den folkvalda församlingen som fattar
de avgörande besluten. Det är också naturligt att det verkställande organet på varje arena är
underställt den folkvalda församlingen. Det innebär att kommunstyrelsen ska väljas av och ha
kommunfullmäktiges förtroende, regionstyrelsen regionfullmäktiges förtroende, regeringen
riksdagens, liksom kommissionen ska åtnjuta Europaparlamentets förtroende.
För att säkerställa att vi inte får en samhällsutveckling där varje enhet börjar åta sig mer makt
än de har befogenheter till är det viktigt att det finns en tydlig konstitution som klargör vem
som får fatta beslut och hur de får fattas. Vissa grundläggande rättigheter som aldrig får
kränkas, som rätten till liv och frihet, samt yttrande-, åsikts-, religions- och tryckfrihet, bör
också definieras i konstitutionen. Konstitutionen måste också reglera hur makten ska
granskas. Det är också helt naturligt att det i Sverige liksom i EU finns en författningsdomstol
400
dit enskilda, företag, föreningar och samhällsnivåer kan vända sig om de känner att någon
enhet har satt sig över konstitutionen. På samma sätt behövs tydliga kompetenskataloger som
reglerar var vilka beslut ska fattas. Kompetenskatalogerna ska inte finnas med i konstitutionen
men ska utgöra ett komplement. För att en fråga ska kunna flyttas uppåt i hierarkin måste det
ske på de mindre arenornas initiativ. Det vi nu har beskrivit är en federal samhällsordning.
405
Det centrala i ett federalt samhällsbygge är att man bygger underifrån, närmast människan.
Med tanke på att makten bör byggas underifrån är kommunernas (liksom alla andra nivåers)
självstyre grundläggande.
410
415
420
1.5 Lag och rätt
1.5.1 Personlig integritet
CUF vill skapa ett öppet och demokratiskt samhälle där människor kan känna sig trygga.
Rätten till personlig integritet, var och ens möjlighet att styra över sina egna tankar och sin
egen kropp är ett grundläggande fundament i det öppna och demokratiska samhälle som vi
som liberaler kämpar för. Vi vill inte skapa ett övervakningssamhälle. Det innebär till
exempel att personer som inte har begått ett brott, och inte är misstänkta för ett brott aldrig
ska få sin post, e-post eller övrig kommunikation övervakad av statsmakten eller dess
institutioner. Dessutom ska en person som varit föremål för sådan övervakning genast
meddelas då personen frikänns eller avskrivs som misstänkt. Det innebär att CUF kräver att
den så kallade FRA-lagen rivs upp, till förmån för en spaningslag som inte kränker den
personliga integriteten. Vidare innebär det att EU måste riva upp direktiv 2006/24/EG, dvs.
datalagringsdirektivet.
425
Hoten mot det öppna, demokratiska och trygga samhället är många och tar varierande uttryck.
De farligaste hoten är de som inte är uppenbara, just eftersom de smyger sig på och är svåra
att bedöma och bemöta. Det är de många små stegen som tillsammans hotar att leda till ett
övervakningssamhälle där den personliga friheten och integriteten kränks.
430
Det finns idag inte någon enhetlig definition av begreppet personlig integritet i svensk
lagstiftning. Det behövs en generellt tillämplig bestämmelse till skydd för den personliga
integriteten, definierad och uttryckt i grundlagen. En sådan reglering kommer att bli värdefull
när det ropas på hårdare tag eller snabba lagstiftningsprocesser.
435
Det är hög tid att på allvar ta reda på vilka konsekvenser alla dessa förslag om ökad kontroll
och registrering för med sig, såväl direkt som i förlängningen. Varje ny reglering bör föregås
av en integritetskonsekvensbeskrivning, där man analyserar ändamålet, behovet och ser om
kränkningen står i rimlig proportion till vad man har att vinna med åtgärden.
440
1.5.2 Polisiära resurser
Polisens närvaro i samhället har en starkt brottsförebyggande effekt. Därför är det viktigt att
det finns tillgång till polis i landets alla kommuner under dygnets alla timmar. I storstäderna
måste det finnas tillgång till polis i varje stadsdel. För att klara det behöver fler poliser
utbildas.
445
För att höja attraktionskraften för polistjänster i de glest befolkade regionerna krävs kraftfulla
åtgärder. Polisen måste också ges möjlighet att anställa fler civilanställda för att klara
administrativt arbete. Genom att renodla arbetsuppgifterna kan polisen ägna sig åt att sköta
rent polisiära uppgifter.
450
Det är av yttersta vikt att stoppa den centralisering som nu pågår, med färre polisstationer och
nedläggning av kommunikationscentraler. Lokalkännedom är viktigt i ett brottsförebyggande
arbete.
455
460
465
470
475
480
485
Närpolisverksamhet är ett av de viktigaste vapnen i kampen mot brottslighet, i synnerhet
ungdomsbrottsligheten. Närpolisen har större förutsättningar att arbeta utifrån lokala behov
och förutsättningar, och har goda möjligheter att bygga upp kontakter med lokala
institutioner, organisationer och allmänheten. Även om brottsligheten blir alltmer
internationell krävs den lokala förankringen för att kunna åstadkomma resultat.
För att kunna lösa riktigt grova brott, och då i synnerhet våldsbrott och sexualbrott, är det till
stor nytta att kunna identifiera de som tidigare begått liknande brott. CUF anser att en stark
samverkan mellan poliser och andra lämpliga aktörer är viktig. När information delas emellan
aktörerna får inte den personliga
integriteten glömmas bort. Poliser ska endast få
hämta ut känsliga uppgifter efter beslut i domstol. Proportionalitetsprincipen måste råda där
man väger intresset av att bekämpa grov brottslighet mot intresset att se till den enskilda
människans integritet. Om DNA-registret missbrukas eller information läcker ut ska staten
vara skyldig att betala ut skadestånd till den drabbade.
CUF tycker att den organiserade brottsligheten som har ett intimt förhållande med
ekobrottslighet måste prioriteras hos polisen, framförallt eftersom dessa två brottstyper
tenderar att förekomma oroande nära vår vardag via krogverksamhet i storstadsregioner, där
organiserad brottslighet svartbeskattar krogar.
När det gäller arbetet mot den organiserade brottsligheten anser CUF det vara befogat att
tillåta buggning, riktade mikrofoner, pejlingsutrustning och öka polisens möjligheter att arbeta
med täckidentitet. När en person har blivit buggad ska denna få information om detta i
efterhand. CUF ser också att det kan vara nödvändigt med bevisprovokation och infiltration i
särskilda fall, men det är här viktigt att lagstiftningen klargörs och blir tydlig. Den personliga
integriteten måste alltid försvaras och får inte kränkas mer än i yttersta undantagsfall. Dessa
undantagsfall måste vara tydligt lagfästa. CUF vill verka för att den Svenska
terrorlagstiftningen tas bort och inkluderas i annan lagstiftning.
1.5.3 Ett starkt och tryggt domstolsväsende
Alltför ofta råkar både åtalade, målsägare och vittnen ut för diskriminerande behandling i våra
domstolar. En kontinuerlig vidareutbildning i mångfaldsfrågor och jämställdhetsfrågor för alla
som arbetar inom rättsväsendet är av yttersta vikt. All särbehandling minskar förtroendet för
det svenska rättsväsendet. Alla människor måste ställas lika inför lagen.
490
495
500
CUF vill ha ett decentraliserat domstolsväsende, där varje mål kan behandlas snabbt och
effektivt. Det är dyrt och tidskrävande att transportera fångar som sitter i häkte på annan ort.
Det är också lättare att få vittnen att ställa upp vid rättegångar om man inte har för långa
avstånd till domstolen. Vi vill sätta stopp för centraliseringen av domstolar. Rättssäkerheten
kräver en märkbar decentralisering.
CUF anser att systemet med politiskt tillsatta nämndemän i svenska domstolar sätter
rättssäkerheten på spel. Idén om att folkviljan ska representeras i den dömande makten bygger
på idéer från innan rättsstaten fanns på plats. Folkviljan kommer till uttryck i lagarna, och
rätten har till uppgift att följa denna folkvilja i sitt dömande. Nämndemannasystemet ger
snarare utrymme för att frångå den demokratiska lagstiftningen och måste därför avskaffas i
sin helhet.
Det är helt oacceptabelt att domare använder sig av en subjektiv bedömning. För att döma fall
med barn inblandade måste domaren vara specialutbildad för detta.
505
510
1.5.4 Tydligare straffskalor
Straffskalan måste vara relevant i förhållande till brottet. Det är dags att man ser över
straffskalorna för all brottslighet så att de står i proportion till brottet. Brott som kränker en
annan människas rättigheter – våldsbrott, rån och liknande – måste straffas hårdare i
förhållande till brott mot staten eller brott som bara drabbar förövaren själv. Vi anser dock att
straffets längd inte är det betydande i frågan utan bara att brottet och straffet ska stå i
proportion till varandra.
515
CUF vill också avskaffa livstidsstraffet till förmån för tidsbestämda straff. Idag har domstolen
att välja mellan 10 år eller livstids fängelse. Dagens livstidsstraff innebär ungefär 20-25 år i
svenskt fängelse. För att få en bättre överblick på internens rehabilitering och också för
internens återanpassning anser vi att klara tidsbestämda straff ger en ökad rättssäkerhet och en
större trygghet för internen.
520
Benådning utförs av regeringen, en politisk instans. CUF anser att den självklara
benådningsinstansen ska vara i det system som har den juridiska kompetensen. Högsta
Domstolen bör vara instansen för benådning.
525
530
Permission ska ses som en del i rehabiliteringen av den dömde och dennes anhöriga. Detta
verktyg får dock inte användas på ett oförsiktigt och naivt sätt, utan ska ses i relation till
brottets natur, återfallsrisk och internens sociala behov såsom kontakt med sin familj.
CUF vill införa en samtyckeslagstiftning vid sexualbrott. Europadomstolen fastslog 2003
genom Bulgariendomen ett krav på att alla sexuella handlingar som inte bygger på samtycke
ska vara straffbelagda. Bland EU:s medlemmar kan nämnas att t.ex. Belgien, Irland och
Storbritannien redan har lagar som innebär att sexuella handlingar som företas utan samtycke
anses som våldtäkt. Det borde även Sverige ha. Det är snarast en skandal att Sverige kommer
att ha Europas senast stiftade sexualbrottslag men ändå är det tveksamt om vi uppnår de krav
som Europadomstolen ställer.
535
CUF anser dock att en viss personlig mognad måste finnas för att en människa ska kunna
samtycka till sexuella handlingar. Dagens strikta femtonårsgräns är ett allt för trubbigt
verktyg och har ställt till med stora problem i praktiken.
540
1.5.5 Straff bygger på två delar
Straff bygger traditionellt sett på två delar; en avskräckande effekt och vård. Eftersom vi tror
att människor kan förändras ska kriminalvården utgå från att alla människor har något gott
inom sig och kan förändras
545
Samhället anser att vissa brott är värre än andra, därför har vi en differentierad straffskala. Ett
brott som sker under påverkan av en psykisk sjukdom är så pass starkt knutet till sjukdomen
att inget straff kan utdömas. Därmed bör en psykiskt sjuk person gå fri då hen blivit
friskförklarad efter att ha genomgått rättspsykiatrisk vård.
550
CUF inser att återfallsbrottslighet ofta har sin grund i att brottsliga just suttit i fängelse, på
grund av att det där ofta knyts sociala relationer med andra kriminella. Vi vill därför, för att
undvika den återfallsbrottslighet som följer av detta, att fotboja ska användas när det är ett
fullgott alternativ
555
CUF anser att det är viktigt att alla människors straff döms utifrån brottet som är begånget.
Därför anser CUF att domstolarna inte bör se till om en person blivit av med ett arbete som en
förmildrande omständighet vid bedömning av straffets längd, eftersom vi strävar efter likhet
inför lagen.
560
Kriminalvården har till uppgift att förbereda interner för ett liv utan brottslighet genom
individanpassad verksamhet (t ex utbildning, arbetsträning eller social färdighetsträning). Mer
resurser måste tillföras kriminalvården för att undvika att fängelsetiden blir ett förvar och en
plantskola för fortsatt brottslighet.
565
Samtliga interner ska ha en individuell utvecklingsplan som ska följas under strafftiden.
Behandlings- och rehabiliteringsinsatserna för missbrukare och psykiskt sjuka måste
förbättras. Att träffa psykolog ska vara en del av internens individuella utvecklingsplan.
570
575
CUF vill också förbjuda användandet av oövervakade kommunikationsmedel bland de dömda
och införa störningsutrustning på landets samtliga slutna anstalter. Det är ett välkänt faktum
att dessa ofta används för att planera nya brott som sedan genomförs vid nästa permission.
1.5.6 Brottsoffer och vittnen
Det är viktigt att också stödja de som utsatts för brott, i synnerhet när det gäller våldsbrott.
För att skapa rättstrygghet för människor som blir utsatta för brott utomlands måste
rättshjälpslagen förändras i de delar som rör brott utomlands. Den måste medge rätt till
rättshjälp baserat på straffsats och inte enbart om det gäller sexualbrott eller särskilda skäl. I
dag är det svårt för brottsoffer att få ut sitt tilldömda skadestånd, därför anser CUF att så fort
en person blivit tilldömd skadestånd så ska staten betala ut detta till brottsoffret. Sedan är det
statens uppgift att kräva in pengarna av gärningsmannen eller försäkringsbolaget.
580
585
590
595
Barn som blivit vittnen till våldsbrott, t ex i hemmet, ska alltid betraktas som brottsoffer.
Också de som ska vittna vid rättegångar kan behöva stöd och hjälp. Idag är vittnesstödet en
helt ideell verksamhet som inte har resurser att alltid finnas till hands. Den organisation kring
vittnesstödet som redan är uppbyggd fungerar bra, men behöver mer resurser för att kunna få
bättre genomslag. Ett av de största hoten mot dagens rättssystem är när vittnen avstår från att
vittna. Att vittnen skräms till tystnad av rädsla för sin egen säkerhet och sitt liv kan vi aldrig
tolerera. Inte heller kan vi tolerera att brottslingar kan hota sig fri från rättvisans gång. Därför
vill CUF utveckla och utöka vittnesskyddet.
1.5.7 Anhöriga till kriminella
En grupp i samhället som ofta glöms bort är de anhöriga till kriminella. Precis som det finns
stöd för dem som utsatts för brott ska det också finnas stöd för anhöriga till dem som begår
brotten. De anhöriga behöver stöd under till exempel rättegången och sedan måste
förbättringar ske så att de har bättre möjlighet att hålla kontakten med den dömda under tiden
i fängelse.
Fängelserna måste ha barnvänliga besöksrum som så mycket som möjligt liknar hemmiljö, för
att familjerna ska kunna återgå till ett normalt liv när föräldern kommit ut från fängelset.
600
605
610
615
620
1.5.8 Trafficking
Minst 500 000 kvinnor och barn säljs varje år till lokala prostitutionsmarknader i Europa
(enligt IOM, International Organization for Migration). Flera hundra kvinnor, många av dem
under 18 år, säljs varje år till Sverige. Trafficking, eller människohandel för sexuella ändamål,
är ett fruktansvärt brott som måste bekämpas med kraft. Sverige har, genom undertecknandet
av FN: s Människohandelsprotokoll, förbundit sig att ställa människohandlarna inför rätta och
vidta åtgärder mot den organiserade brottsligheten. För att detta ska kunna genomföras krävs
mer resurser till kampen mot trafficking.
För att bekämpa människohandel krävs en rad åtgärder, allt ifrån effektiv lagstiftning till ökat
stöd till offren för människohandel. Bland annat måste kravet i lagtexten på ”otillbörliga
medel” tas bort för att lagen mot människohandel ska bli tillämplig och effektiv. Vid
Rikskriminalpolisen finns idag alldeles för få polistjänster för arbetet med att kartlägga och
förhindra handel med kvinnor. Det är inte acceptabelt att polisen minskar insatserna mot
trafficking. CUF kräver ökade anslag till polisen så att de har möjlighet att avsätta tillräckliga
spaningsresurser mot trafficking inom varje länspolismyndighet. Tullmyndigheten ska även
de få befogenhet att ingripa vid misstanke. Även Rikspolisstyrelsens avdelning för trafficking
måste utökas.
De personer som utsatts för trafficking måste få tillfälligt uppehållstillstånd för att kunna
stanna i landet och vittna i den kommande rättegången mot de som utnyttjat dem och tjänat
pengar på dem mot deras vilja. De personer som vill ansöka om permanent uppehållstillstånd
bör få en snabb och välvillig behandling. De bör få permanent uppehållstillstånd av
humanitära skäl.
1.6 Trossamfund
625
630
635
Svenska staten och kyrkan är separerade, men ännu finns spår av statskyrkans tid kvar i
svensk lagstiftning. Exempelvis driver skatteverket in kyrkoavgiften. Det är orimligt att staten
har ansvar för ideella föreningars medlemsavgifter och således anser CUF att staten ska
upphöra med denna verksamhet som rätteligen bör utföras av samfunden själva. Vi anser även
att kriterierna för det så kallade trossamfundsbidraget bör ses över, då dess kriterier är otydligt
formulerade.
Då Svenska kyrkan är en fristående organisation finns det ingen anledning för svenska partier
att utgöra grunden för kyrkomötet. CUF vill därför att Centerpartiet ska sluta ställa upp i
kyrkovalet. En reformering av detta system är emellertid en fråga som kyrkan måste fatta
beslut om. Det är rimligt att CUF:s och Centerpartiets ledamöter i kyrkomötet tills vidare
verkar i enlighet med ovanstående.
1.7 Kulturpolitik
640
Där människor finns, finns också kulturen. Kulturen existerar oberoende av politiska beslut,
ändå betraktas i Sverige vissa kulturyttringar som en samling verksamheter som är oförmögna
att överleva utan omfattande statliga subventioner och regleringar. Via en rad olika
myndigheter använder vi våra skattepengar för att stödja sådan kultur som på oklara grunder
anses vara extra skyddsvärd. CUF anser att dagens svenska kulturpolitik är orimlig och bör
reformeras i grunden.
645
Det finns goda skäl att öka möjligheterna att finansiera kulturaktiviteter på fler sätt än via
skattsedeln. Vissa kulturinstitutioner, som exempelvis vissa museer eller kulturmiljöer kan det
finnas anledning att stödja med statliga medel, men därutöver bör vi stimulera kultursponsring
och göra det avdragsgillt i deklarationen när man ger bidrag till kulturverksamheter.
650
655
660
För att minska den statliga styrningen över kultursfären och dessutom befria kulturarbetarna
från statligt detaljstyre bör Statens Kulturråd avskaffas, och de frågor som rådet hanterar kring
exempelvis tillgänglighet överförs till annan myndighet. Detta bör göras som ett led i att
avveckla statens inflytande över kulturen, till förmån för det lokala och regionala
självbestämmandet. Tiden då staten var tvungen att berätta vad som var svensk kultur i syfte
att homogenisera den svenska befolkningen är förbi. En modern kulturpolitik utgår från den
enskilda människan, och syftar till mångfald.
1.7.1 Författarpenning
2006 fick 191 författare så kallad garanterad författarpenning. Medlen delas ut av den statliga
myndigheten författarfonden. Att staten garanterar livstidsförsörjning till godtyckligt utvalda
författare, samtidigt som andra får slita ont för sitt levebröd, är inget annat än vansinne.
Författarfonden bör avskaffas snarast.
665
670
1.8 Försvarspolitiken i Sverige
Den svenska försvarsmakten ska präglas av en öppenhet och ett brett internationellt tänkande.
CUF anser att de internationella insatserna ska bli fler. Då krävs också att en större andel av
de ekonomiska resurserna går till denna verksamhet. En del i det är att, på europeisk nivå, ha
en fredsbevarande styrka som inom 10 dagar ska kunna åka ut på internationellt uppdrag.
Solidariteten med den övriga världen är viktig. Vi har ett stort ansvar att hjälpa övriga världen
att uppnå fred och demokrati.
675
Folkförankring fås genom att riksdag, regering och försvarsledning är öppen och tydlig med
försvarsmaktens syfte, mål och inriktning. En stark och aktiv frivilligorganisation bidrar
ytterligare till att folkförankra försvarspolitiken i Sverige. Frivilligorganisationerna ska ses
som en resurs som kan användas i det civila samhället. Det kräver att de får ekonomiska
resurser för att klara av denna uppgift.
680
För att försvaret fortsatt ska kunna lösa sin uppgift, måste det erhålla tillräckliga resurser.
Därför anser CUF att nedskärningarna inom försvaret måste stoppas så att försvaret fortsatt
kan vara en flexibel och effektiv organisation.
685
690
695
700
CUF anser att det är viktigt att fortsätta arbeta för jämställdhet i försvaret där kompetensen
hos samtliga potentiella soldater oavsett kön, religion och sexuell läggning kan tas tillvara
utan att någon känner sig diskriminerad eller särbehandlad; det är dock viktigt att kraft läggs
på att skapa en effektiv organisation.
Det är viktigt att dagens säkerhetspolitik bygger på de hotbilder som är aktuella i nuläget
såsom terrorattacker, digitala sårbarheter och internationella fredsinsatser. Ett försvar som
möjliggör en snabb omställning till nya hotbilder bör vara ett mål.
1.8.1 Rekrytering till försvaret
CUF ser positivt på den pågående omställningen att i fredstid gå från värnplikt till
yrkesförsvar, men även ha kvar möjligheten att i instabila tider aktivera värnplikten. Vi anser
att det är positivt att öka Försvarsmaktens ambition att delta i internationella militära
operationer. Då ett yrkesförsvar har en högre kostnad än en värnpliktsarmé så behöver
anslagen till Försvarsmakten ses över för att säkerhetsställa inköp av materiel och en
kvalitativ personalförsörjning.
Systemet för anställda soldaters lönesättning har alldeles för låg flexibilitet och är för
centralstyrt för att kunna möjliggöra en effektiv personalförsörjning till de ytterorter där
militära regementen återfinns. Det finns idag också stora administrativa problem med den
centrala administrationen av löner inom Försvarsmakten. Lönesättning och administration av
löner bör därför hanteras av de enskilda regementena.
705
För att säkerställa att rätt typ av människor tjänstgör i försvarsmakten ska ett noggrant urval
av sökanden genomföras.
710
1.8.2 Sveriges vapenarsenal
Klusterbomber blir ofta blindgångare och är ofta orsaken till civila dödsfall efter krig. Sverige
har idag en klusterbomb, bombkapsel 90, som fästes på JAS-planen. CUF anser därför att
Sverige ska fasa ut sitt innehav av bombkapsel 90 och ta initiativ för en internationell
nedrustning. CUF vill också att ett förbud mot användningen av klusterbomber i en framtida
EU-styrka ska införas.
715
720
725
730
735
1.8.3 Strukturell reformering av försvarsmakten
CUF anser att så mycket som möjligt ska gå till kärnverksamheten. Därför ska
Fortifikationsverket läggas ner och alla dessa byggnader, övningsfält med mera av militärt
intresse ska återgå till Försvarsmakten. Försvarsmaktens Logistik och Försvarets Materielverk
ska uppgå i Försvarsmaktens ordinarie organisation.
1.8.4 Officerskårens personalförsörjning
Dagens officerskår präglas av alltför långtgående akademisering och saknar tyvärr
kontaktytor med övriga samhället. CUF vill därför se en reformerad officersutbildning som
bygger på en civil, akademisk examen som följs av en praktiskt inriktad militärutbildning.
Detta leder till en godare spetskompetens som är behövlig i ett decimerat försvar. Ett exempel
på alternativ modell är den brittiska Sandhurst-modellen.
1.8.5 Sveriges vapenlagstiftning
CUF anser att Sveriges vapenlagstiftning är nödvändig för att förebygga brottslig verksamhet
och olyckor kopplade till vapen. Denna lagstiftning berör dock i viss mån även obrukbara
vapen, vilket bara är onödig byråkrati och förhindrar handel med exempelvis historiskt och
kulturellt värdefulla gamla vapen. CUF vill därför förändra vapenlagstiftningen så att den inte
längre omfattar obrukbara vapen.
1.9 Minoritetsskydd
740
En viktig del i demokratin är också att majoriteten respekterar de av staten definierade
minoriteterna, idag brister detta på vissa punkter i samhället. Genom att stärka deras språk,
kultur och historia kan detta förändras. Enligt forskning är älvdalska ett eget språk skilt från
svenskan och därför bör det även erkännas som minoritetsspråk.
745
750
Att varje människa är unik är utgångspunkten för all CUF:s politik. Varje människa ska ges
utrymme att växa utifrån sina egna förutsättningar och all diskriminering är därför förkastlig.
Det kan aldrig accepteras att något annat än dina handlingar ligger till grund för hur du blir
behandlad. Att behandlas utifrån det kollektiv du påstås tillhöra inskränker din frihet.
Huvudregeln är alltid att anpassa samhället efter människorna som lever i det, inte att anpassa
människorna efter samhället och systemen. Den förkastliga jantelagen – som säger att du inte
får sticka ut eller tro att du är något - genomsyrar alldeles för stora delar av det samhället, och
för att samhället ska vara anpassat till individen och inte systemet är det av största vikt att
jantelagen avlägsnas helt och hållet.
755
2.1 Hälsa och sjukvård
760
Människan är utgångspunkten även inom vården. Varje patients rätt ska stärkas, bland annat
genom vårdgaranti och varje patients rätt att själv välja vårdgivare oavsett plånbok. Det
viktiga är inte vem som utför vården, utan att varje patient får bästa tänkbara behandling. Det
behövs fler företag även inom vården. Sjukvården ska även fortsättningsvis vara
skattefinansierad, tillgänglig för alla oavsett inkomst och fri att välja i Europa. Tänderna är en
del av kroppen och ska ingå i högkostnadsskyddet för hälso- och sjukvård. CUF ser därtill
positivt på privata sjukhus och på att de som så önskar kan teckna privata sjukförsäkringar.
Något som kan ge ett välbehövligt ekonomiskt tillskott till vårdsektorn och dessutom bidra till
att korta vårdköerna.
765
Det finns ett behov av fler specialistsjuksköterskor idag. En dellösning är att ändra
specialistsjuksköterskornas utbildning till att motsvara läkarnas specialisttjänstgöring, ST, det
vill säga att utbildningen sker inom ramen av en anställning med lön.
770
775
780
785
CUF verkar för att införa ett centralt sjukjournalsystem som gör att varje sjukvårdstagares
journaler kan tillgås och uppdateras direkt digitalt från alla landets sjukvårdsgivande enheter.
Detta måste kombineras med ett säkert loggsystem där varje inloggning i någons journal
registreras. För att skydda patienternas integritet ska en upplysning skickas till patienten när
ens journal öppnats, så att man kan se att allt gått rätt till under sjukhusprocessen. Det ska
vara frivilligt för varje enskild individ att ingå i journalsystemet.
Målsättningen är att den administrativa delen av sjukvårdsutövandet ska medföra minimal
belastning för sjukvårdspersonalen samtidigt som man tar ansvar för patienternas integritet.
Systemet ska vara utformat på så vis att hanteringen av det upptar minsta möjliga arbetstid för
sjukvårdspersonalen, då CUF vill att så mycket tid som möjligt läggs på patienterna. Det är
även viktigt att vården kan komma till patienten i större utsträckning, med t.ex. mobil röntgen.
Detta när det underlättar för sjukvården i övrigt. CUF tycker även att Lagen om valfrihet bör
inkludera specialistsjukvård, såsom onkologi, gynekologi och psykiatri, samt
ungdomsmottagningar.
790
795
800
805
2.1.1 Läkemedel
Inom EU måste gemensamma riktlinjer för läkemedelsanvändningen tas fram. Ju mer
läkemedel som skrivs ut, desto mer ökar risken för läkemedelsberoende samt ett ökat antal
resistenta bakterier mot vilka behandling saknas. CUF anser att nuvarande riktlinjer och krav
för förskrivning av antibiotikapreparat ska ses över då dessa inte efterföljs tillräckligt bra.
2.1.2 Dödshjälp
Varje människa har en okränkbar rätt över sitt liv och sin kropp. Både att leva det men också
bestämma när det ska avslutas. Schweiz, Holland och Belgien har alla legaliserat aktiv
dödshjälp, något som Sverige också bör göra. Idag söker sig svenskar till kliniker i dessa
länder för att få hjälp att slippa lidande. Eftersom dödshjälp av naturliga skäl är absolut och
oåterkalleligt krävs det en säker lagstiftning och ett omfattande regelverk för aktiv dödshjälp,
där flera oberoende läkare får bedöma om patienten vill avsluta sitt liv av egen fri vilja. Det är
också viktigt att ingen läkare tvingas ge aktiv dödshjälp eller läkarassisterat självmord mot sin
vilja eller övertygelse.
2.1.3 Blodgivning och organdonation
Idag gäller olika regler för blodgivare och organdonatorer beroende på vilka sexuella
kontakter man har eller har haft. Exempelvis diskrimineras män som haft sex med andra män.
CUF förutsätter att de tester som görs på blodgivare och organdonatorer är så omfattande att
det inte föreligger någon risk för sjukdomsspridning, oavsett bakgrund. I och med detta vill
CUF att Socialstyrelsen tar bort diskriminerande bestämmelser angående lämpliga blodgivare
och organdonatorer.
810
När barn föds samt när individen fyller 18 år ska ett informationsbrev skickas ut rörande
donation med möjlighet att ta ställning om personen i fråga vill vara donator. För omyndiga
individer ska barnet tillsammans med föräldrarna ha möjlighet att välja om barnet ska stå med
i registret, givet att det görs innan barnet har avlidit.
815
Det är idag mycket svårt att hitta matchande donatorer till patienter och människor som vill
donera överhuvudtaget, CUF anser dessutom att funktionerna i donationsregistret bör utökas
så att frivilliga kan skänka organ medan de fortfarande lever, samt att ett system för
matchning införs. Med matchning menas att t.ex. en förälder som vill donera ett organ till sitt
barn, men inte är lämplig donator kan byta organ med en annan person i samma situation.
Detta utökade system för organdonation bör sedan ytterligare utökas till europeisk eller till
och med global nivå. Idag finns ingen samordnad blodbank i Sverige. Detta är ett problem
eftersom det råder blodbrist. CUF vill därför införa ett nationellt system för blodgivning och
blodbanker.
820
825
En persons önskan om att donera sina organ bör alltid respekteras oberoende av anhörigas
önskan.
CUF ska verka för mer forskning inom genteknik och ser möjlighet till animalisk
organtransplantation som en framtida lösning på organbristen
830
835
840
845
850
855
860
865
870
2.1.4 Ungdomsmottagningar behövs
CUF anser att ungdomsmottagningens goda arbete även fortsättningsvis ska stödjas. Det är
bra om besökaren kan välja att tas emot av en kvinnlig eller manlig barnmorska, läkare,
socionom eller psykolog. Rätt till tolk vid besök är också ett måste. Alla, oavsett sexuell
läggning eller könsidentitet, ska självklart bli bemötta som individer och med kompetens från
sjukvårdspersonalens sida. Det är viktigt att ungdomsmottagningar är öppna året om och är
lätta att komma i kontakt med.
På mindre orter i landet så ska alternativ ungdomsmottagningsverksamhet erbjudas, på till
exempel vårdcentraler. Kontakten mellan skola och ungdomsmottagning bör vara kontinuerlig
och informationen angående ungdomsmottagningen ska vara ett obligatoriskt moment i
skolan sexualundervisning.
2.1.5 Livsmedelsmärkning och hälsorekommendationer
För att människor ska ha möjlighet till egna val ska livsmedel enligt lag vara försedda med
näringsinformationstabeller där sockerhalt, fetter, protein mm ska ingå. Även andra tillsatser
ska skrivas ut volymmässigt på innehållsförteckningen. CUF anser att det är viktigt för
konsumenternas aktiva val att de exakta ingredienserna skrivs ut och att inte samlingsnamn
används. Sveriges hälsorekommendationer behöver ses över och eventuellt förändras. När det
gäller kemikalier är det viktigt att studera dessa för att undvika påverkan på växt- och djurliv.
Det är också viktigt att det finns ett vitalt civilt samhälle som kan bidra med en bra och saklig
konsumentupplysning så att fler har möjlighet att göra hälsosamma val.
2.1.6 Statens Folkhälsoinstitut
Alla människor är olika och mår bra av olika saker. Individens hälsa är inte något man kan
kollektivisera, därför anser CUF att Statens Folkhälsoinstitut bör avskaffas.
Folkhälsoinstitutets funktioner som tillsynsmyndighet av alkohol- och tobakslagarna och
uppföljningen av statistik vill vi lägga på andra myndigheter.
2.1.7 Psykisk ohälsa
Den psykiatriska vården måste bli mer förebyggande och genom hälsofrämjande
förhållningssätt förhindra att psykisk sjukdom bryter ut och blir kronisk. Sedan
psykiatrireformen har självmordsstatistiken bland psykiskt sjuka ökat. Tvångsvård är aldrig
önskvärd, men kan ibland vara ett nödvändigt ont. En förutsättning för att behandlingen ska
bli framgångsrik är en snabb kontakt med den psykiatriska vården. Utseendefixeringen bland
unga människor leder i många fall till ätstörningar och dåligt självförtroende. Ungdomars
dåliga självkänsla är ett stort problem och orsakerna är många. Allt för många gånger har
anorexikliniker stängt eller fått begränsade öppettider. Men ungdomars hälsa är lika viktig
som de vuxnas, därför måste även dessa områden vara prioriterade.
CUF kräver att det ska finnas en bra skolhälsovård med kuratorer, skolpsykologer, läkare och
skolsköterskor som finns tillgängliga i ungas vardag. Det är viktigt att unga enkelt kan få
tillgång till information om hur de kan ta sig ur psykisk ohälsa. Lärare behöver utbildas så att
de kan upptäcka problemen i tid i samarbete med skolhälsovården. Det behövs mer resurser
till BRIS samt andra barnrättsorganisationer vilkas arbete är ytterst viktigt.
875
CUF anser även att psykiatrin bör bli sedd som en del av sjukvården och därmed tillhöra
landstingen istället för kommunerna.
880
885
CUF anser att frågan om ungas psykiska hälsa ska prioriteras högre av Sveriges landsting, och
att det ska tas fram en nationell handlingsplan för att minska ohälsan. Resurser måste avsättas
lokalt för att vården ska kunna utreda de bakomliggande problemen för varje individ så att
denna kan få bästa möjliga vård, och resurser måste avsättas nationellt för forskning kring den
ökning i psykisk ohälsa som vi ser i de yngre generationerna. Det fria vårdvalet ska självklart
också gälla inom psykiatrin, och ungdomar ska även fortsättningsvis kunna söka psykisk vård
avgiftsfritt. Skolan bör också spela en aktiv roll när det kommer till att minska den psykiska
ohälsan, men självklart med hänsyn till de individuella ungdomarnas integritet.
2.2 Välfärd och grundtrygghet
890
895
900
905
910
915
För CUF är det en självklarhet att det finns en trygghet som garanterar att alla har mat att äta,
kläder på kroppen och tak över huvudet. Välfärdssystemet som finansieras via staten ska vara
rättvist och omfatta alla.
Målet är att den som inte kan försörja sig själv snarast ska kunna återgå till en egen
försörjning. Det kan handla om att snabbt få tillgång till rehabilitering, utbildning eller annan
hjälp till omställning. CUF anser att försäkringskassa, arbetsförmedling och socialkontor ska
slås ihop till en grundtrygghetsmyndighet. Detta för att man dels ska förenkla för
medborgaren och denne ska slippa slussas runt mellan dessa inrättningar, och för att smidigt
och resurseffektivt använda samhällets resurser. Att slå samman de olika försäkringarna leder
till att det skapas en bättre samordning med individen i fokus för att så snabbt som möjligt
kunna komma tillbaka till arbetsmarknaden.
2.2.1 Grundtrygghetssystem
Ett rättvist trygghetssystem är ett system där alla behandlas lika av staten vad gäller
ekonomisk ersättning och därmed ges rätt till samma grundtrygghetsersättning. För att ett
trygghetssystem ska vara tryggt måste systemet vara enkelt, tydligt och lättöverskådligt. Det
är oacceptabelt att människor inte kan planera sin ekonomi. På grund av systemens
utformning och oöverskådlighet drabbas man i dag bland annat av marginaleffekter och det
ser CUF som negativt. För att trygghetssystemet ska vara trovärdighet måste det vara
beständigt över tid. Nivåerna bör ligga konstanta över konjunkturcykler för individernas
trygghet. Systemet i sig måste ekonomiskt klara så väl hög som lågkonjunktur.
Systemet måste självklart också vara fördelningspolitiskt solidariskt. Det leder oss till den
givna slutsatsen att vi bör ha ett system där alla har rätt till samma grundtrygghetsersättning.
På detta sätt får vi en garanterad trygghet för alla på lika villkor samtidigt som vi ger
möjligheten för den som så önskar att komplettera det statliga trygghetssystemet med privata
försäkringsalternativ. Dagens förhärskande inkomstbortfallsprincip som försvaras av vänstern
och LO konserverar ekonomiska klyftor i samhället.
920
CUF vill ha ett grundtrygghetssystem som innefattar alla från myndighetsålder till pension.
Ingen ska, vilket tyvärr sker idag, falla mellan stolarna.
925
Statens kostnader för trygghetssystemet kommer att minska med den här modellen vilket gör
systemet hållbart också över tid. De stora vinnarna på detta system är de som har de lägsta
inkomsterna medan de med högre inkomster inte får lika stor del av kakan. Det är rätt ur
fördelningspolitisk synvinkel.
930
935
940
2.2.2 Pension
Dagens pensionssystem är en underlig skapelse. Den har genomgått flera reformer sedan den
allmänna pensionen infördes 1913, vilket bland annat innebär att de som idag går i pension får
sina utbetalningar till stor del finansierade av de som jobbar. Vi är långt ifrån ett system där
pension faktiskt innebär en uppskjuten lön.
Med tanke på att befolkningen lever allt längre är det viktigt att pensionssystemet blir
långsiktigt hållbart. CUF anser att det är hög tid att avskaffa pensionsåldern. Det är också
nödvändigt att man justerar systemet så att var och en i större utsträckning ges makten och
ansvaret för sin egen pensionering. Staten bör garantera en grundläggande nivå, en
grundtrygghet, men utöver den ska du själv kunna avgöra hur mycket du vill spara och hur,
och när du ska börja ta ut pension från det belopp du sparat ihop under livet. Detta innebär att
PPM-systemen måste förändras så att spararna verkligen får välja sparandeform själva, och
leder till att det du sparat ihop faktiskt är din egendom, som också ska kunna gå i arv.
2.3 Ett tillgängligt samhälle för alla
945
Inom omsorgen av människor med funktionsnedsättning är det av yttersta vikt att ha ett
individperspektiv. Människor med funktionsnedsättning måste få vara aktiva medborgare och
få möjligheter till arbete och utbildning. Samhället måste även erbjuda människor med
funktionsnedsättning en möjlighet att få en mer varierande fritid, och samhällets delar ska
vara tillgängliga för alla.
955
Det ekonomiska ansvaret för vård enligt ”Lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade”, LSS ligger idag hos vistelsekommunen, vilket tyvärr ofta är ett
bekymmer för små kommuner. LSS bör i första hand vara ett statligt ansvar eftersom det är en
statlig lag. CUF tycker att det är viktigt med det upprättande av individuella planer som ska
ske enligt LSS där myndighetskontakterna sammanställs och samordnas så att det går att få en
överblick över hur kontaktnätet ser ut. Detta måste prioriteras så att det fungerar bättre än det
gör idag.
960
En avgörande faktor för den enskilde vårdtagaren är att det finns en mångfald av vårdformer.
Genom att kommunerna handlar upp verksamheten kan mer individanpassade former av
privat och småskalig vårdverksamhet växa fram. Valfriheten för vårdtagare och anhöriga
måste värderas högst.
950
Även funktionshindrade som inte behöver vård enligt LSS ska ha samma tillgänglighet till
samhället som icke funktionshindrade. Detta kan göras genom anpassning av lokaler och
information hos myndigheter samt stöd till näringsidkare att anpassa sin verksamhet.
965
2.4 Äldreomsorg
970
975
980
Omsorgen om äldre måste bedrivas utifrån varje individs olika behov och att alla individer har
olika livssituationer då ingen människa är den andra lik. Äldre måste få välja hur de vill bo
även när de fått behov av vård och omsorg, antingen om de vill fortsätta att bo hemma med
hjälp utav hemtjänsten eller om de vill bo på ett särskilt boende. Det växande utbudet av
privata alternativ inom vården och omsorgen bidrar till att öka bredden.
För att vård och omsorg ska hålla en hög kvalitetsnivå är det avgörande att det finns
kompetent och utbildad personal. För att klara av kompetensförsörjningen måste utbildning,
arbetsvillkor samt arbetsförhållanden förbättras. Statusen inom vård och omsorgsyrket måste
höjas. Vid semester och tillfälligt boende ska hemkommunen, det vill säga kommunen
individen är folkbokförd i, vara den som står för kostnader så som hemtjänst, färdtjänst och
liknande service.
I Sverige finns det idag äldre med många olika etniska bakgrunder. Många av dessa har ett
behov av till exempel språkligt anpassade insatser. Detta behov kommer att öka med tiden
och kommunerna bör klara av att erbjuda äldre dessa insatser, vilket de idag många gånger
inte gör. Detta bör staten garantera genom att skjuta till ekonomiska resurser till kommuner
om så behövs.
985
2.5 Arv
990
CUF anser att dagens lagstiftning kring arvslotter är föråldrad och vill avskaffa
laglottssystemet som stadgas i Ärvdabalkens sjunde kapitel för de fall när barnet inte längre är
i något försörjningsbehov. Om en person testamenterar sina tillgångar ska detta respekteras
och gamla värderingar om hur kvarlåtenskap ska fördelas ska inte förhindra individens rätt att
besluta över sin egendom.
2.6 Sexualitet
995
1000
Det finns en norm i samhället i dag som säger hur du som man eller kvinna ska vara för att
anses vara ”normal”. CUF vill ändra på den normen en gång för alla. Sex är något som ska
vara en ömsesidig handling där varje människas njutning är det centrala.
En människa måste också ha rätten att bestämma över sin kropp och därför anser vi att
sexköpslagen bör avskaffas. Dock är sexhandeln en bransch intimt förknippad med stora
problem, såsom trafficking och människor som tvingas till sex. Därför måste samhället ta ett
större socialt ansvar, med bland annat uppsökande och kontrollerande verksamhet för att
skydda de sexarbetande, exempelvis genom införande av nationella exitprogram för att hjälpa
de sexarbetare som vill komma ur sexarbete. Vi är även mycket positiva till organisering hos
sexarbetare som ett sätt att förbättra deras rättigheter.
1005
1010
1015
1020
1025
Kopplerilagen är heller inte anpassad till ett Sverige där sexköp är tillåtet. Den bör därför
anpassas med utgångspunkten att den ska vara till skydd för de prostituerade. En individ ska
inte dömas utifrån sin sexuella läggning eller preferenser. Att arbeta för att skapa en
attitydförändring i människors vardag, är ett måste. Skolan har stor betydelse och måste ta sitt
ansvar, främst när det gäller att ge en öppen och objektiv sexualundervisning.
2.6.1 HBT
Homo, bi och transpersoners situation har flera år förbättras i vårt samhälle. Vi ser positivt på
den utvecklingen och främjar den. I vårt samhälle råder hetronormativitet vilket bygger på att
en man och en kvinna förväntas leva i heterosexuella parrelationer. Denna norm måste luckras
upp för att göra samhället mer tolerant. Hetronormativiteten är grunden till många fördomar
mot och diskriminering av HBT-personer.
2.6.2 Familjebildning
Dagens svenska lagstiftning rörande familjebildning är omodern. Man måste exempelvis leva
i en parrelation för att få tillstånd för IVF-behandling, och det finns åldersgränser för
adoption. CUF anser att detta omedelbart måste ändras så att samma rättigheter gäller alla,
oavsett om man lever i parförhållanden, vilken ålder man har eller vilken typ av sexualitet
man har. När det gäller adoption ska det självklart göras en individuell prövning, men ingen
ska uteslutas från att ens prövas på grund av sin ålder. I Sverige har det heller inte skett någon
adoption där föräldrarna är ett homosexuellt par ännu, trots att det förekommer utan problem i
andra länder. Det bör också vara möjligt för fler än två att i laglig mening vara föräldrar åt ett
barn.
1030
Att hjälpa andra som har svårt att skaffa barn måste också bli enklare och mer attraktivt i
Sverige. CUF anser därför att förbudet att handla med och förflytta ägg, spermier och
embryon ska avskaffas. CUF anser också att alla typer av surrogatmoderskap ska tillåtas i
Sverige, och att ett regelverk som tar hänsyn till barnets bästa ska reglera det hela.
1035
2.6.3 HBT-personers rättigheter i världen
I stora delar av världen utsätts homo-, bi- och transpersoner för ett brutalt förtryck. Sverige
måste vara en stark och verksam kraft för HBT-personers mänskliga rättigheter i hela världen.
Stark social intolerans, förbud och till och med dödsstraff förekommer i många länder mot
HBT-personer. Den svenska HBT-politiken måste ha ett tydligt internationellt perspektiv för
att hävda alla människors lika rätt och värde oavsett vem man älskar och oavsett var man bor.
I FN bör Sverige arbeta för antagandet av en konvention som erkänner lika berättigande och
frihet från diskriminering för HBT-personer som en mänsklig rättighet. Asylsökande HBTpersoner återförvisas idag till hemländer där man riskerar förföljelse och straff detta trots att
förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet är grund för asyl i Sverige. Detta är
oacceptabelt.
1040
1045
1050
1055
2.6.4 Transpersoner
CUF vill att lagen om fastställande av könstillhörighet 1972:119 uppdateras. Det som vi är
kritiska mot i lagen är främst att den som ska genomföra ett könsbyte måste vara ogift och att
sterilitet efter bytet är ett måste. Kravet om att vara ogift är en rest från tiden innan
partnerskap. Sterilitetskravet är den lagregel som är mest kränkande, då den insinuerar att det
är något fel på generna i en person som vill byta kön. Vi anser att transpersoner ska ha
möjlighet att reproducera sig. Därför ska det möjliggöras för dem att spara sina könsceller för
att i framtiden kunna bli föräldrar. Dessutom ser vi det som självklart att staten ska betrakta
en person som en person, och inte som idag då staten betraktar det som en person innan
könsbytet och en annan efter. Detta ställer till med stora problem idag då gamla betyg, CV:n
och liknande blir värdelösa efter ett könsbyte.
CUF vill införa vårdgaranti för könsbyte, ingen ska behöva vänta mer än tre månader på det
första psykologsamtalet.
1060
1065
1070
1075
1080
1085
Transpersoner innefattas inte i diskrimineringslagstiftningen. CUF vill se en förändring av
detta och menar att det är självklart att även transpersoner ska innefattas av dessa lagar. Det
finns ett behov av en översyn på detta område och det finns behov av en ny transutredning.
Det är dock viktigt att den inte används som ursäkt för att fatta beslut i frågor som rör
transpersoner, en bred översyn är dock välkommen. Alla individer ska av staten behandlas
lika, oavsett kön, idag finns det även många personer som inte känner tillhörighet till något av
könen. CUF anser att det inte finns något behov av ett juridiskt kön och anser därför att det
bör avskaffas helt.
2.6.5 Äktenskap för alla
Det är en självklarhet att äktenskapsbalken ska gälla alla oavsett kön eller antal personer.
CUF anser att staten inte ska lägga sig i människors privatliv. Religiösa samfund kan alltjämt
bedriva ceremonier grundade på sin övertygelse. I juridisk mening ska religiösa samfund inte
agera äktenskapsförrättare. CUF vill också att äktenskap ska kunna ingås skriftligt så väl som
muntligt. Alltför många unga kvinnor tvingas med våld och hot om våld in i äktenskap mot
sin vilja. I likhet med Norge och Danmark bör Sverige införa en lag som förbjuder
tvångsäktenskap.
2.6.6 Sex- och samlevnadsundervisning
CUF tycker att en kurs i sex och samlevnad ska ingå i lärarutbildningen. Den ska fokusera på
sexuell samvaro, inte enbart befruktning och penetration. Den ska tydligt belysa de olika
delarna man ställs inför i sexlivet, såväl positiva som negativa. Detsamma gäller de biologiska
förändringar som sker under puberteten och det är viktigt att undervisningen är allsidig.
Sexualiteten är olika från människa till människa vilket måste belysas i undervisningen,
därför är det viktigt att komma ifrån den normativitet som råder. Sexualundervisning ska vara
obligatoriskt i grundskolan och gymnasieundervisning.
1090
2.6.7 Allas möjligheter till sex
Alla människor har sexuella önskemål och behov. Att leva ut sin sexualitet är ofta starkt
begränsad för människor med funktionsnedsättning. Kompetensen inom vården måste bli
bättre så att alla människor får likvärdig rådgivning. För att få sin vardag att fungera på ett bra
sätt, är ofta människor med funktionsnedsättning beroende av bra hjälpmedel. Att skapa bättre
hjälpmedel i allmänhet och forska mer på olika sexuella tekniker är ett bra sätt att förbättra
den funktionsnedsattes sexliv.
1095
1100
1105
1110
1115
2.6.8 HIV och AIDS
CUF tycker att det är viktigt att alla människor ges en god och korrekt information kring HIV
och hur spridningen ser ut idag, både i Sverige och i andra länder. Det är också viktigt att
bromsmediciner ska komma alla till del. Biståndet till utbildning i sexuell reproduktiv hälsa
måste öka och tillgången på preventivmedel bland unga i hela världen måste förbättras. Det är
viktigt att svenskt bistånd går till att hjälpa U-länder med information kring HIV/AIDS. CUF
tycker även att tester som rör HIV och andra könssjukdomar ska vara kostnadsfria för den
enskilde.
2.6.9 Könsstympning och manlig omskärelse
Könsstympning är ett fruktansvärt och inhumant ingrepp som påverkar kvinnans liv och
hälsa, och som dessutom är oåterkalleligt. Vi kan inte som medmänniskor låta dessa grymma
handlingar fortgå. Från Sverige måste vi jobba hårt för att könsstympning förbjuds. CUF vill
verka för att problemet synliggörs och att svensk vårdpersonal får en relevant och korrekt
vårdutbildning. Vi välkomnar också den forskning som bedrivs inom området, mer resurser
till denna verksamhet skapar ökade möjligheter för de utsatta kvinnorna att genomgå
rekonstruerande kirurgi. Detta innefattar även manlig omskärelse. Manlig omskärelse på
omyndiga medborgare, som sker av icke-medicinska skäl, bör därför förbjudas i svensk lag.
2.6.10 Prevention
Det är viktigt med alternativa preventivmedel för att aktivt kunna undvika oönskad graviditet
samt olika sjukdomar. Ansvaret för att skydda sig ligger på alla parter. CUF efterfrågar mer
forskning kring preventivmedel för män. Bristen på preventivmedel måste åtgärdas, framför
allt i utvecklingsländer.
1120
2.6.11 Abort
I grunden handlar det om att det är kvinnan som ska bestämma över sin egen kropp och att
samhället inte ska ha moraliska åsikter om kvinnans val. CUF tycker att Sverige ska verka på
EU-nivå för en öppen och liberal abortlagstiftning.
1125
Väntetiderna för att få göra abort är idag alltför långa. CUF anser därför att abort ska
innefattas av en speciell vårdgaranti, där varje landsting ska kunna tillhandahålla tid för abort
senast en vecka efter kontakt med vården.
1130
1135
CUF tycker att barnmorskor ska ha rätt att handlägga friska och okomplicerade medicinska
aborter, vilket bland annat innebär att fastställa graviditetslängd och köpa in abortpiller. Idag
är det bara läkare som får göra detta. För att barnmorskorna ska få den möjligheten behöver
de utbildning. Då män finns med i bilden vid en abortsituation är det viktigt att möta dem i
deras funderingar och tankar. Det handlar om att ge möjlighet till stöd, krisbearbetning och
preventivmedelsrådgivning.
2.7 Drogpolitik
1140
1145
1150
Idag är det stora skillnader mellan alkoholskattenivåerna i EU:s medlemsländer. Sveriges
högre alkoholskatter medför att svenskar köper alkohol i andra EU-länder med lägre
alkoholskatt. Det gör att vi förlorar en stor del av de skattepengar som skulle täcka
sjukvårdens kostnader. Detta innebär att Sverige i det korta perspektivet måste sänka
alkoholskatterna. CUF menar därför att en harmonisering av alkoholskatterna inom EU är
nödvändigt i framtiden. Detta är enda sättet att undvika ett scenario där EU:s länder gång på
gång ”bjuder under” varandra för att locka en stor konsumentgrupp med lägre skattenivåer.
CUF anser också att vi inom EU verkar för att alkoholfrågorna ska ses som en folkhälsofråga
och inte bara som en handelsfråga.
Det är också viktigt att sätta hårt mot hårt när det gäller onykterhet i trafiken. Ett sätt är att
installera alkolås i alla nyproducerade motorfordon. Den som kör rattonykter eller rattfull
utsätter inte bara sig själv, utan också omgivningen för en uppenbar och påtaglig fara. CUF
anser därför att den som dömts för grovt rattfylleri ska förlora sitt körkort under minst ett års
tid. Om man har dömts en gång för grovt rattfylleri ska det krävas att det på körkortet ska stå
att man endast får köra fordon med alkolås installerat. Straffet för vållande till annans död i
samband med rattonykterhet och rattfylleri ska även höjas.
1155
1160
1165
1170
CUF anser att alkoholmonopolet ska skrotas. Det finns en självklar poäng i att kontrollera
alkoholförsäljningen men för att undvika intressekonflikter är det en förutsättning att den som
faktiskt kontrollerar inte är den som också bedriver verksamheten. Detta statliga monopol bör
avskaffas och ersättas med ett licenssystem med regelbundna kontroller för försäljning i butik.
Produktion av alkoholhaltig dryck för eget bruk ska också vara tillåtet.
CUF anser att Socialstyrelsen ska sammanföra sakkunskap om alkohol och droger ifrån
sjukhus, polismyndigheten, Tullverket, Giftinformationscentralen, Statens kriminaltekniska
laboratorium och Skolverket samt övriga berörda instanser. Denna kunskap ska sedan
sammanställas och publiceras på en webbaserad plattform så att alla landets skolor och lärare
kan ta del av informationen.
Rökning och passiv rökning är en stor hälsorisk och medför stora kostnader för samhället.
Effekterna av rökningen och tobaksindustrin påverkar inte bara individen som väljer att röka
utan också människor i dess omgivning och samhället i stort. CUF tycker därför att Sverige,
Europa och världen ska kämpa för att tobaksnyttjandet på sikt ska minimeras. Bland annat är
det viktigt med information och förebyggande verksamhet i skolor.
1175
1180
CUF vill tillåta alkohol- och tobaksreklam i samtliga medier då det nuvarande förbudet utgör
en onödig reglering. Det ska dock vara fortsatt förbjudet att medvetet rikta sådan reklam mot
minderåriga.
Dagens narkotikalagstiftning uppfyller inte sitt syfte; narkotikahandeln regleras inte optimalt
och människor dör i onödan. Såväl straffskalor som rädsla för sprutbytesprogram gör att
missbrukare inte vågar söka kontakt med vården och övriga institutioner, samtidigt som
gruppen stigmatiseras. CUF tycker det är självklart att det behöver forskas mer om olika
drogers verkningar och faror och att svensk drogpolitik ska bygga på en vetenskaplig grund.
Straffskalorna för drogmissbruk bör ses över. CUF vill därför se en förutsättningslös
utredning av dagens narkotikalagstiftning.
1185
1190
1195
1200
Vi måste tyvärr konstatera att samhällets kamp mot narkotikan hittills har misslyckats.
Klassificering och gränsvärden för narkotiska preparat i till exempel kosttillskott förändras
hela tiden vilket ställer högre krav på samarbete mellan Socialstyrelsen och Tullverket. Tullen
behöver mer resurser för att öka gränskontrollen, polisen behöver mer resurser för att spana på
och gripa narkotikabrottslingarna, och Kriminalvården behöver mer resurser för att få fler
avdelningar och fängelser narkotikafria.
Idag lever drogmissbrukare med en överhängande risk att smittas av och smitta andra med
HIV och andra blodsjukdomar. Försöksverksamhet med sprututbytesprogram i Sverige har
visat gott resultat. Att ha ett sprututbytesprogram är absolut inte att acceptera narkotikan, men
ett sätt att ta itu med de problem som orsakas av missbruk. Landstingen bör inleda
sprututbytesprogram, som ett led i att stoppa spridningen av blodsjukdomar i samhället.
Missbruk av narkotika oavsett juridisk status ska behandlas på samma sätt som missbruk av
alkohol. CUF anser att cannabis bör regleras och beskattas på samma sätt som alkohol.
Straffvärdet för drograttfylleri samt langning av droger ska vara
fortsatt högt.
Föräldrar och andra vuxna i barns och ungdomars närhet måste bli bättre på att sätta gränser,
men också engagera sig och bry sig om vad deras barn och ungdomar gör på sin fritid. Detta
krävs för att komma till rätta med langning och liknande företeelser.
1205
2.8 Uteliv
1210
2.8.1 Utskänkningstillstånd
Vad gäller utskänkningstillstånd anser CUF inte att dessa bara ska gälla till en viss tid på
natten. Barer och krogar bör själva få bestämma när de vill stänga, så länge de i övrigt
uppfyller kraven för utskänkningstillstånd.
2.8.2 Danstillstånd
CUF anser även att det danstillstånd som krävs för att få anordna offentliga danstillställningar
bör avskaffas då det är en inskränkning i den personliga friheten och försvårar för såväl
individer som företag.
1215
2.9 Hedersrelaterat våld
1220
CUF kan aldrig acceptera att människors frihet begränsas på grund av förtryck som förtäckts
genom begreppet ”heder”. Sveriges lagar ska alltid stå över religiösa och kulturella yttringar.
Socialtjänst, skola och myndigheter måste öka sin kunskap och bli bättre på att samverka för
att hjälpa de som utsätts.
1225
Det är viktigt att ungdomsmottagningar och övrig sjukvård har god kunskap om
problematiken, för att kunna se tecknen och ingripa i ett tidigt skede. När den utsatta söker
hjälp har förtrycket ofta pågått under en lång tid, och det krävs därför snabba och effektiva
insatser där den utsattas säkerhet inte äventyras.
CUF ser människan framför systemen och vill att alla ska ha möjlighet att nå sina drömmar
och mål utan att stoppas av strukturer.
1230
1235
Vissa tror att lagstiftning skapar total jämlikhet mellan könen; genom tvingande åtgärder kan
vi skapa ett Sverige som på papperet är det mest jämställda landet i världen. Men en jämställd
värld mäts inte genom siffror på ett papper och kan därför inte symboliseras som ett
styrelserum där ledamöterna till hälften utgörs av kvinnor och andra hälften av män. Ett
jämställt samhälle kännetecknas istället av att alla individer har möjlighet att kämpa för sina
drömmar utan att hållas tillbaka på grund av sitt biologiska kön. Både män och kvinnor ska
kunna konkurrera på en arena där vi alla deltar på lika villkor.
1240
Det krävs politiska åtgärder för att skapa möjligheter och förutsättningar för jämställdhet, men
också opinionsbildning så att jämställdhetsfrågorna lyfts i det offentliga samtalet. På så vis
synliggörs skadliga strukturer, både i det offentliga och privata rummet.
1245
Jämställdhetsproblematiken bottnar i att vi omedvetet rättar oss efter invanda samhällsnormer
och könsroller. Att därför försöka lagstifta bort jämställdhetsproblematiken kan i bästa fall
leda till ett samhälle som med siffror mätt är jämställt men där de faktiska problemen
kvarstår.
1250
CUF tycker det är viktigt att synliggöra allt det som omedvetet sker i vår omvärld och bidrar
till upprätthållandet av de frihetsberövande strukturerna som styr hur vi ser och verkar i
världen. Först när vi blir medvetna om dem kan vi börja förändra dem. CUF vill ta makten
över strukturerna. Vi vill ge kvinnor och män möjligheten att ta upp kampen för det
jämställda samhället.
3.1 Könsroller och normer
1255
1260
Jämställdhetsproblemen är inte någons fel men samtidigt allas eftersom vi dagligen är med
och bidrar till upprätthållandet av rådande strukturer. Kvinnor och män behandlas
slentrianmässigt olika redan från födseln där pojkar uppmanas att vara tuffa och hårdhudade,
medan flickor ska vara ödmjuka och omtänksamma. Detta sker till stor del omedvetet men
individer tillskrivs på detta vis egenskaper utifrån vilket kön de har; kvinnligt definieras i
relation till vad som är manligt och det skapar en polariserad bild av att olika egenskaper
endast kan erkännas det ena eller det andra könet. En kvinnlig ledare betraktas utifrån dessa
förutsättningar ofta som ”okvinnlig” och en man som intresserar sig för något som enligt
rådande konventioner anses vara typiskt kvinnligt blir på samma sätt sedda som ”omanliga”.
Dessa generella skillnader som görs mellan kvinnor och män möjliggör att vi utifrån
könsstereotyper kan behandla och värdera kvinnor och män olika.
1265
1270
Att alltid förhålla sig till en roll som ”man” eller ”kvinna” håller människor tillbaka och
begränsar allas vår frihet; jämställdheten mellan kvinnor och män är kanske det tydligaste
exemplet på hur människors personliga frihet inskränks. Vi som lever idag, både män och
kvinnor, måste börja ställa oss frågan om hur vi ska bli bra människor istället för hur vi ska
bli ”riktiga” män eller kvinnor.
1280
Trots att det är en generalisering är det ändock så att det framförallt är män i medelåldern som
sitter på ledande positioner i samhället, skapar och producerar media samt ansvarar för vad
som distribueras till allmänheten. Kvinnor i sin tur jobbar i huvudsak inom vård och
serviceyrken. Att världen definieras enligt en syn där ett visst kön är norm i en viss situation
är ett stort demokratiproblem. Kvinnor är till exempel inte politiker, de är ”kvinnliga
politiker” och en kvinna är inte företagare, hon är en ”kvinnlig företagare”, på samma sätt är
en man inte en sjuksköterska, utan en ”manlig sjuksköterska”. CUF tycker att det är fel att vi
blir fångar genom språket och vill arbeta för att en politiker är en politiker, en företagare är en
företagare och en sjuksköterska är en sjuksköterska oavsett vilket kön utövaren har.
1285
CUF anser vidare att alla myndiga människor själva ska få byta namn till vad de vill inom
rimliga gränser. Vi vill också slopa regeln om att en flicka ej får ges ett traditionellt pojknamn
och vice versa. Dessutom ska alla nya namn som föräldrar ger sina barn givetvis anses
könsneutrala och fortsättningsvis kunnas ges till såväl pojkar som flickor.
1275
3.2 Könsmaktsordning och feminism
Att mannen i de flesta situationer ses som norm gör att det män är och gör värderas högre än
det som kvinnor är och gör. Detta kallas för könsmaktsordning.
1290
1295
Feminism innebär att man ser att samhället är präglat av en över- och underordning, att män
som grupp ofta är överordnade kvinnor som grupp, och att man vill förändra det. CUF är
feminister, vi tycker inte att det finns ”ett svagare kön”, det finns bara människor och alla
dessa människor ska ha samma rätt till självförverkligande, oavsett om de råkar vara födda till
man eller kvinna. Vår vision är ett samhälle där människa går före kön. Ett samhälle där
människor inte begränsas av könsroller och könsmaktsordningen. Ett samhälle där det inte
görs generella skillnader mellan män och kvinnor.
3.3 Jämställdhet i skolan
1300
1305
1310
Normen att män är överordnade kvinnor följer oss genom hela livet och inskränker
människans utrymme att få vara den man är och vill vara. Redan i förskolan finns det bra och
enkla metoder att arbeta utifrån för att göra barn medvetna om när de behandlas utifrån sitt
kön och inte utifrån den unika individ som barnet är. CUF tycker att all personal i förskola
och skola ska vara utbildade för att inte särbehandla flickor och pojkar. Målet är att alla barn,
och övriga människor i samhället, ska stärkas utifrån den unika individ man är och inte utifrån
det kön man har. Genusperspektiv i undervisningen kan vara ett verktyg för att nå målen, men
ska inte krävas.
För att skapa ett jämställt samhälle krävs det att skolans alla nivåer medvetet arbetar för att
inte förstärka dagens ojämställda samhälle.
CUF anser att skolan har ett stort ansvar gällande att bryta upp könsrollerna och skapa lika
förutsättningar för alla. Läromedlen i de Svenska skolorna inom exempelvis samhällskunskap
1315
1320
och historia bidrar i många fall till en förminskning av kvinnors roll i samhällsutvecklingen,
ofta ges kvinnor mindre plats än män.
Historiebeskrivningen ska givetvis i första hand bedrivas på vetenskaplig grund och män har
de facto varit överrepresenterade på ledande positioner genom historien men starka, ledande
kvinnor saknas inte. Skolan måste bli bättre på att berätta en objektiv historia där inte
kvinnliga ledare och kvinnors roll i historien marginaliseras och glöms. Som litteraturen nu är
utformad kan många ledas till att tro att det helt saknats inflytelserika kvinnor. De kvinnor
som haft betydande roller i historien ska självklart lyftas fram!
1325
CUF anser ett jämställdhetslyft behövs inom den svenska skolan. Kommuner bör tillföras
statliga medel för att kunna fortbilda skolledare och lärare inom jämställdhetsområdet. Vi vill
även att skolinspektionen ska få skarpa direktiv att granska skolans verksamhet ur ett
jämställdhetsperspektiv.
1330
CUF tycker att jämställdhetsdiskussionen ska vara ett självklart inslag på sex- och
samlevnadslektionerna. Jämställdhetsproblematiken tar sig tydliga uttryck även på detta
område och fördomar, förväntningar och strukturer bör tidigt uppmärksammas.
1335
På senare år har pojkarnas studieresultat försämrats kraftigt i jämförelse med flickornas. Den
vanligaste förklaringen som slentrianmässigt används är att killar utvecklas senare än tjejer.
Hade situationen varit den omvända hade vi aldrig tillåtit oss att använda biologiska argument
för att förklara skillnaderna i studieresultat. CUF tycker att det borde utredas varför
utbildningen, som den ser ut idag, skapar stora kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor.
1340
3.4 Makt, företagande och lönebildning
Vår vision är ett samhälle där alla människor har samma möjligheter till makt och ägande
vilket resulterar i att människan känner sig trygg och har inflytande över sin livssituation.
1345
Idag är makten och ägandet skevt fördelat. Kvinnor, som utgör hälften av jordens befolkning,
äger bara en knapp procent av världens totala tillgångar. Även ur ett nationellt perspektiv
finns stora skillnader i ägandet.
1350
Förklaringen är enkel, lönediskrimineringen motverkar kvinnors ägande. Tjänar kvinnor i
genomsnitt mindre faller det sig ganska naturligt att de satsar mindre på ägande. Om bägge
könen hade haft likvärdiga inkomster så hade man också haft samma möjligheter att skaffa sig
ägande. För oss som liberaler känns det naturligt att utifrån vår feministiska analys arbeta för
att både män och kvinnor ska ha samma incitament till att förskaffa sig ägande och makt.
1355
Vi kräver lika lön för likvärdigt arbete. Kvinnor är generellt sett bättre utbildade än män, ändå
förändras inte löneskillnaderna på arbetsmarknaden. Den offentliga sektorn har ett ansvar att
vara en god arbetsgivare. Stat, kommun och landsting ska vara först ut i denna omställning.
Vi ser ett problem i att många kvinnor ofrivilligt arbetar deltid vilket leder till en lägre
disponibel inkomst. Deltidsanställningar ger också lägre pensioner, vilket skapar ännu ett
1360
1365
1370
1375
1380
1385
1390
problem för dem som inte ges möjlighet att arbeta heltid. Kvinnors ofrivilliga deltid kan och
ska inte lösas genom en lagstadgad rätt till heltid. Grundförutsättningar för att fler ska kunna
arbeta heltid är att vi har tillväxt och företagare som skapar fler arbetstillfällen. Den offentliga
sektorn är idag sämre än privat sektor på att skapa heltider och detta måste förändras. Den
offentliga sektorn måste ta ett större ansvar och CUF vill därför utreda varför den privata
sektorn har fler heltider än den offentliga. Den offentliga sektorn måste också bli bättre på att
skapa fler karriärvägar för att möjliggöra utmaningar och stimulera vidareutbildning. Detta
kommer tillsammans med löneökningar att höja attraktiviteten i branschen.
Vår vision är att fler människor, såväl män som kvinnor, ska starta fler företag. Endast vart
tredje företag startas av en kvinna. Genom att uppmuntra kvinnor att starta nya företag i
samma utsträckning som män ökar vi Sveriges tillväxt och skapar fler arbetstillfällen. Så
länge staten har en roll i näringspolitiken bör den verka för att främja jämställdheten inom
näringslivet. Statliga företaget Almi Företagspartner bör få ännu tydligare direktiv att främja
företagande bland kvinnor. CUF vill även att innovationsstöden och statens tillväxtprogram
ska kunna användas aktivt för att få ett mer jämställt näringsliv. Inom flera av de branscher
som idag domineras av kvinnor är det svårt att bedriva näringsverksamhet eftersom den
offentliga sektorn i alltför hög utsträckning bedriver skola, vård och omsorg. Detta skapar inte
bara dåliga förutsättningar för kvinnor att själva driva företag, utan också för dem som är
anställda att ställa krav på sin arbetsgivare. Med fler företag inom dessa sektorer skulle
konkurrensen driva upp lönerna och möjliggöra för den anställda att byta arbetsgivare om hen
är missnöjd.
Arbete i hemmet är värt 0 kronor i inkomst och detta obetalda arbete utförs till största del av
kvinnor; något som bidrar till att kvinnor ibland väljer att arbeta deltid. Kvinnors arbete är
värt att värderas i kronor och RUT-avdraget gör att fler kvinnor kan prioritera sitt yrkesliv
samtidigt som det skapar nya jobbtillfällen.
Alla individer oavsett kön ska ha samma möjligheter att nå en position i samhället. Det är inte
försvarbart att en grupp har mer makt beroende på deras kön, eller att en grupp har mindre
makt beroende på kön. Här måste det till en förändring.
Det är särskilt viktigt att uppmärksamma både homosexuella och invandrade kvinnors
situation då de ofta upplever en dubbel diskriminering, både sexuellt, etniskt och ur ett
genusperspektiv.
1395
1400
Diskrimineringsfrågor ska behandlas av de ordinarie förvaltningsdomstolarna och inte som
idag av arbetsdomstolen. I arbetsdomstolen förhandlar arbetsmarknadens parter och den
enskilda arbetstagaren försvinner ofta i ett större sammanhang. Om de vanliga domstolarna
prövar diskriminering på arbetsplatsen så kommer varje fall att behandlas utifrån just den
aktuella människans förutsättningar.
3.5 Kvotering
Vägen till ett jämställt samhälle handlar om att ge och ta; kvinnor måste vara beredda att ta
plats. Kvotering är en enkel väg att nå resultat snabbt men verklig jämställdhet uppnås inte
genom tvingande lagstiftning. Därför är CUF emot kvotering.
1405
1410
CUF anser inte heller att positiv särbehandling är avgörande för om vi en dag kommer att få
ett jämställt samhälle. I debatten glöms ofta bort att någon annan måste särbehandlas negativt
på grund av sitt kön för att någon ska bli positivt särbehandlad. CUF anser istället att det bör
vara upp till exempelvis varje enskild arbetsgivare att avgöra om den vill anställa någon som
tillhör det underrepresenterade könet.
3.6 Mediernas makt
1415
1420
1425
Medierna ingår i våra dagliga referensramar och spelar en stor roll i att befästa könsroller och
könsmaktsordningen. Medierapporteringen är idag tydligt dominerad av män. Det är
framförallt män som formulerar mediebilden; män används i långt större grad som källor och
de är också de mest framträdande. När världen tolkas och formas av män blir mannens
offentlighet vår offentlighet och mannens intresse blir det allmänna intresset, något som CUF
ser stora problem med. Kvinnor och män framställs ofta annorlunda i medier och vi tycker det
är oacceptabelt att kvinnor ofta bedöms utifrån sin roll som mor eller hustru snarare än sin
profession och analyseras mer utifrån sina kläder än sin prestation.
För CUF är yttrandefrihet och tryckfrihet viktiga grundpelare i ett demokratiskt samhälle.
Därför är en lagstiftning som begränsar fria mediers tryck- och yttrandefrihet något som inte
är förenligt med våra liberala värderingar. Däremot krävs en stark opinionsbildning för att vi
ska komma till stånd med en förändring av mediernas rapportering. Konsumentmakten ska
aldrig underskattas. Medvetna konsumenter tvingar medierna att förändra rapporteringen mot
en mer könsneutral sådan.
3.7 Vård och hälsa
1430
Det är viktigt att män och kvinnor får samma möjligheter till vård. Idag får män generellt sätt
dyrare behandlingar och mediciner än kvinnor, medan kvinnor får fler behandlingar. Därför är
det viktigt med könsseparerad statistik och ordentlig uppföljning för att båda könen ska få
samma möjligheter till rätt vård. Vård och även generell forskning ska utföras med både män
och kvinnor som utgångspunkt för att minska risken för att människor får fel vård.
1435
1440
Det finns områden i vården där könsstrukturerna gör sig särskilt tydliga både vad gäller
diagnos och behandling. Ett exempel på detta är psykisk ohälsa som ses som en
kvinnosjukdom, vilket gör att deprimerade män riskerar att inte upptäckas och få behandling.
Forskning kring kvinnors hälsa är också eftersatt, t ex att p-piller ordineras mot
menstruationsproblem istället för att specifika läkemedel tas fram
3.8 Familjepolitik
1445
Vår politik ska utgå från människan. Utgångspunkten ska vara barnets bästa och barnets rätt
till sina föräldrar. Utifrån ett liberalt perspektiv där vi alltid sätter människan framför
systemen vill vi ha en familjepolitik och en föräldraförsäkring som grundar sig på flexibilitet
och valfrihet. Därför vill CUF ersätta dagens föräldraförsäkring med en barnförsäkring, som
ger ett barns vårdnadshavare rätt till ledighet. Denna ledighet får fritt fördelas av
vårdnadshavarna, även till tredje part. På så vis ökar familjens valfrihet, och hänsyn tas till att
inte alla familjer är baserade på tvåsamhet.
1450
1455
Det är idag omöjligt att föra så kallad positiv faderskapstalan i svensk domstol. En man kan
hävda att han inte är far till ett barn, men har ingen möjlighet att påvisa motsatsen. CUF ser
det som självklart att alla människor ska ha lika möjligheter till att föra talan inför en domstol,
samt att en förälders rätt till sitt barn naturligtvis även ska gälla män. När en vårdnadstvist
avgörs ska man alltid se till barnets bästa. Vid ett avgörande ska beslutet bygga på fakta och
inte på det faktum att man är av ett visst kön.
3.9 Könsrelaterat våld
1460
1465
1470
Misshandel och sexuellt våld förekommer i såväl tvåkönade som samkönade relationer.
Merparten av det våld som sker i hemmen är våld mot kvinnor och barn. Detta har delvis sin
förklaring i att majoriteten av alla förhållanden är heterosexuella, men framförallt är detta ett
tydligt uttryck för det ojämställda samhälle vi lever i och att många ännu upplever att våld i
relationer är kulturellt accepterat.
När en kvinna utsätts för ett sexuellt övergrepp kan det många gånger leda till dubbelt våld.
Utöver att av ha blivit förgripen av en gärningsman utövar också samhället våld mot den
utsatta. Det är inte ovanligt att mannen är den som sätts i offerrollen och att övergreppet
ursäktas och motiveras av att den utsatta hade en ”kort kjol” eller på annat vis var klädd på ett
”utmanande sätt”. Utöver att detta är oerhört kränkande för den utsatta kvinnan är det också
en kränkning mot alla de män som ses som ett djur utan förmåga att kontrollera sin
sexualdrift.
Detta tycker CUF är oacceptabelt, skulden ska aldrig läggas på den utsatta och människor ska
aldrig behöva oroa sig för att utsättas för våld eller övergrepp!
1475
1480
1485
Brott i nära relationer innebär ofta att det är fler än de direkt inblandade som skadas, fokus
måste framförallt läggas på de barn som direkt eller indirekt blir offer för våld, samhället har
ett stort ansvar för att de skyddas.
Något som åsidosatts allt för länge är våldet i samkönade relationer, där också makt och överrespektive underordning ligger till grund. De som drabbas av detta våld ska på samma villkor
som personer i tvåkönade relationer ges stöd och hjälp.
CUF vill att polisen ska ges utökade resurser för att utreda och lagföra dessa typer brott. Vi
vill också att mer resurser ska läggas på kvinnojourer och mansjourer samt på poliser och
åklagares utbildning vad gäller bevissäkring och hur våldsoffer i våld från närstående
reagerar.
1490
1495
CUF har en vision om fri invandring till Sverige. Vi ska välkomna människor som tvingas fly
från sitt hemland precis som vi ska välkomna människor som kommer hit för att arbeta.
Ett stort problem i den svenska samhällsdebatten är att invandrare ses som en homogen grupp.
Den kollektivistiska synen på invandrare har lett till att ingen egentligen definieras som
människa. Man kräver särskilda rättigheter till särskilda grupper, istället för mänskliga
rättigheter till varje människa. CUF vill att den här typen av identitetspolitik och
särregleringar försvinner. Den kollektivistiska synen kommer bara leda till att grupper ställs
mot varandra och att människor faller mellan stolarna.
4.1 Migration
1500
CUF verkar för att Sverige ska få en öppen och generös flyktingpolitik som värnar om
asylrätten genom en tidig och mer rättssäker prövning av den sökandes skyddsbehov.
1515
4.1.1 Vem ska få asyl?
Idag finns det ett problem med svensk lagstiftning när det gäller grunderna för politisk asyl
respektive synnerligen ömmande omständigheter. Den som är förföljd av en statsmakt ges
politisk asyl. I de flesta fall är det av kulturella orsaker främst män, som exempelvis skriver
regeringsfientliga texter eller strejkar, som täcks av definitionen av politisk flykting. Däremot
gäller inte detta lagrum en kvinna som blir hotad av sin släkt och vars samhälle inte kan
skydda henne. Att vägra exempelvis tvångsgifte eller könsstympning är ett politiskt arbete,
men det täcks inte av svenska regler för politisk asyl. Precis som för dessa kvinnor så anser
CUF att samma regler bör gälla HBT-personer som tvingas fly från förföljelse på grund av sin
sexuella läggning. Idag kan man i bästa fall få uppehållstillstånd av synnerligen ömmande
skäl, som innebär en betydligt snårigare väg in i det svenska samhället än för dem som fått
politisk asyl. Därför kräver CUF att även sådana fall av förföljelse ska berättiga till politisk
asyl.
1520
CUF ska även arbeta för att de människor som kommer till Sverige från krisdrabbade
områden ska erbjudas hjälp att behandla eventuella traumatiska upplevelser. CUF anser även
att det är oacceptabelt att det finns statslösa barn i Sverige, de ska självklart bli svenska
medborgare.
1505
1510
1525
CUF tycker att alla barn födda i Sverige är svenskar. Idag är det inte så då vi grundar
medborgarskap på föräldrarnas medborgarskap. CUF tycker att medborgarskap ska grunda sig
på både om man själv är född i Sverige samt föräldrarnas svenska medborgarskap för dem
som är födda utomlands. Föds man i Sverige är det också en rättighet att få stanna och verka i
Sverige. Om problem uppstår genom att dubbelt medborgarskap inte är möjligt får föräldrarna
helt enkelt besluta vilket medborgarskap barnet ska ha.
1540
4.1.2 Asylprocessen
Att söka asyl är den mest osäkra tillvaro en människa kan befinna sig i. För att minska rädslan
och ovissheten bör de asylsökande ha en handläggare som förmedlar all information och
eventuella beslut som rör dem. Det är viktigt att all förmedling av information såväl som all
kommunikation med den som söker asyl sker på ett språk som den asylsökande förstår väl,
företrädesvis på dennes modersmål. Därför är det viktigt att behovet av tolkar och översättare
inom asylprocessen tillgodoses. Utökade resurser under handläggningstiden är nödvändigt ur
rättssäkerhetssynpunkt. Det ska finnas en bortre tidsgräns för beslut om asyl på tre månader
från ansökningsdagen. För att det ska vara möjligt att upprätthålla denna gräns måste
tillräckligt med resurser tillföras. Individer som söker asyl och som inte fått besked inom tre
månader ska automatiskt beviljas asyl. Familjer och enskilda ska också uppmuntras att bli
faddrar åt asylsökande och flyktingar.
1545
Under asylansökan tycker CUF att man ska kunna söka jobb, utbilda sig, lära sig svenska och
starta eget eller gå en starta eget kurs från första dagen i Sverige. För att göra detta enklare
och för att till exempel kunna skaffa F-skattsedel tycker vi att alla asylsökande ska få ett
tillfälligt personnummer och en tillfällig ID-handling direkt när de kommer till Sverige.
1530
1535
1550
1555
4.1.3 Migrationsverket
De senaste årens skandaler inom Migrationsverket visar att myndigheten inte klarar av sitt
uppdrag. En djupt inhuman kultur sitter i myndighetens väggar och går inte längre att
förbättra. CUF kräver därför att Migrationsverket läggs ned. Frågor som rör migration,
medborgarskap och integration bör sedan samlas i en ny myndighet som bör dimensioneras i
enlighet med strävan efter fri rörlighet.
Detta innebär också att ansvarsområden flyttas från andra myndigheter som arbetar med
integrationsfrågor till den nya myndigheten.
CUF anser också att det civila samhällets roll i flyktingmottagandet måste stärkas. Vi är
övertygade om att det leder till ett bättre mottagande och underlättar integrationen.
1560
1565
1570
4.1.4 EU
CUF vill avskaffa den förhärskande Dublinförordningen, som upprätthåller
Förstalandsprincipen – som innebär att man enbart får söka asyl i det första landet man
kommer till i EU. De handlingar som den asylsökande har med sig är den sökandes papper
och myndigheter får inte använda dessa utan den asylsökandes medgivande. Handlingarna
ska, när Dublinförordningen har skrotats, kunna användas i alla EU-länder för att på så sätt
korta asylprocessen, om man söker i flera olika länder samtidigt.
CUF vill verka för en tydlig och mindre restriktiv migrationspolitik i EU för att på bästa sätt
kunna säkra flyende människors framtid. Visionen om fri invandring ska inte bara gälla inom
Sveriges gränser utan förverkligas i alla länder med ett EU-medlemskap. CUF kan inte
acceptera hur EU:s medlemsländer förhåller sig till dagens förordningar.
1575
1580
1585
CUF ser positivt på EU:s system med bluecard som tillåter arbetskraftsinvandring till EU.
Dock är det beklagligt att systemet endast omfattar högutbildad arbetskraft. CUF vill se en
helt fri arbetskraftinvandring för såväl städare som för direktörer. Bluecard-systemet bör
omfatta alla yrken. I ett väl fungerande EU är alla människor en tillgång; det långsiktiga målet
för EU är därför att tillåta fri invandring.
4.1.5 Vård för papperslösa
Sjukvård ska ges efter behov och på lika villkor oavsett rättslig status. Därför vill CUF att
människor som vistas i Sverige utan giltiga handlingar för uppehållstillstånd ska ges tillgång
till vård på samma villkor som asylsökande. Även om alla ”papperslösa” inte har legitima
skäl att vistas i landet finns det i gruppen många sårbara och resurssvaga personer utan
alternativ, så som traffickingoffer och personer som riskerar att avvisas till länder där deras
liv och säkerhet är hotade. Tillgång till primärvård kan vara avgörande för att identifiera akuta
hälsohot och därför räcker det inte att papperslösa, som idag, endast har tillgång till
akutsjukvården. Risken för överutnyttjande eller ”social turism”, som anförs som skäl för
dagens regelverk, ser CUF som försumbara. Läkare och sjukvårdspersonal ska värna liv och
hälsa, inte vara migrationsmyndighetens förlängda arm.
1590
4.1.6 Utbildning för papperslösa
Alla barn som vistas i Sverige ensamma eller med familjer med mål att stanna kvar har rätt till
att få gå i skolan. Barnen kan aldrig vara ansvariga för situationen de befinner sig i och har
därför rätt till utbildning precis som asylsökande.
1595
1600
1605
1610
4.1.7 Barn i asylprocessen
Den gemensamma grundsynen och självklara utgångspunkten vid arbete med asylsökande
barn ska vara FN:s konvention om barns rättigheter. När myndigheter utreder en familjs
situation är det viktigt att barnen tillfrågas och att de känner sig delaktiga i de beslut som rör
deras framtid. I varje asylärende som rör barn ska det göras en barnkonsekvensutredning.
Utgångspunkten måste alltid vara att barn är enskilda individer med rättigheter.
Varje år kommer hundratals barn till Sverige helt ensamma för att söka skydd. Barnen har
ofta rest långt och under fruktansvärda miljöer och omständigheter. Idag kan kommuner själv
välja att tillsammans med Migrationsverket välkomna dessa barn till ett hem med god omsorg
och med full ekonomisk ersättning från staten. CUF vill verka för att alla Sveriges kommuner
ska ta ansvar för de utsatta barnen och erbjuda dem boende, omsorg och trygghet. CUF vill
också verka för ett utökat samarbete bland kommuner som tar emot ensamkommande
flyktingbarn för att utnyttja de gemensamma erfarenheterna. Vi i CUF verkar för att alla barn
ska få en så snabb behandling av sitt ärende som möjligt.
4.1.8 Arbetskraftsinvandring
CUF ser odelat positivt på att människor vill komma till Sverige för att arbeta. Tyvärr delar
inte alla denna syn. Det finns föreställningar om att staten måste reglera vilka som ska få
1615
komma hit och vad de ska få arbeta med. CUF är övertygat om att vi alla tjänar på att dessa
föreställningar bryts.
1620
För den som fått arbetskraftsinvandringstillstånd är det viktigt att detta inte är knutet till en
specifik yrkestyp, så som det tyvärr är idag. Om någon fått tillstånd att komma hit för att
arbeta som exempelvis kock ska inte tillståndet dras undan om denne avancerar till
restaurangchef eller byter jobb till postsorterare. CUF vill ha en fri arbetskraftsinvandring och
tycker att den som fått jobb här automatiskt ska beviljas uppehållstillstånd.
1625
4.2 Integration
Dagens integrationspolitik fungerar inte. Istället för att ta till vara människors resurser och
kompetenser och möjliggöra nyanlända invandrares och flyktingars etablering på
arbetsmarknaden skapar dagens system ett utanförskap och bidragsberoende.
1630
CUF tror inte på stora satsningar på statliga mångfaldsprojekt. Vi tror inte på kollektiva
lösningar och har inte en syn på invandrare som en grupp människor som måste ”hjälpas”.
Människor som kommer hit ska ses som resurser och vi tror att alla människor har något att
bidra med, och vill bidra. Invandrare tar inte våra jobb, de är med och skapar jobb.
1635
Vi tror inte integrationspolitiken behöver vara krångligare än att se till att ha en bra
utbildningspolitik, bostadspolitik eller en bra arbetsmarknads- och företagarpolitk. Fungerar
dessa bitar är vi övertygade om att människors egen drivkraft löser det vi idag kallar
integrationsproblem. Integration är aldrig en isolerad fråga. Därför tycker CUF inte att vi i
Sverige behöver en särskild integrationsminister, utan integration ska vara en del av alla
ministrars ansvar i respektive område.
1640
1645
1650
1655
4.2.1 Arbetsmarknad och företagande
Den enskilt viktigaste delen för att integreras i ett nytt land är att komma in på
arbetsmarknaden. Redan från första dagen som asylsökande ska man ha möjlighet att söka
och ta ett jobb, och alla som har ett arbete ska automatiskt få uppehållstillstånd.
Sveriges arbetsmarknad är idag väldigt reglerad och icke-flexibel vilket gör det svårt och
krångligt för företag att anställa - något som leder till att grupper såsom invandrare och
ungdomar för det svårt att ta sig in. LAS, höga ingångslöner och höga arbetsgivaravgifter är
några av de hinder som CUF vill ta bort för att ge invandrare bättre förutsättningar att komma
in på arbetsmarknaden.
CUF anser att privata arbetsförmedlingar som är anpassade för människor med olika
bakgrund och olika kompetens är av yttersta vikt för att människor som bosätter sig i Sverige
lättare ska kunna komma in på den svenska arbetsmarknaden. Det är viktigt att få hjälp att
matcha och validera utbildning och erfarenhet för att få rätt jobb och veta var i landet dessa
jobb finns.
Många migranter är duktiga på att starta företag och ofta anställer de andra migranter.
Områden med hög invandrartäthet har en positiv effekt eftersom det skapar efterfrågan på nya
1660
1665
1670
1675
1680
1685
1690
tjänster och nya produkter. Detta ger en ny marknad att starta nya företag på. Att ge
hitkommande ett tillfälligt personnummer och en tillfällig ID-handling omedelbart så att de
har möjlighet att starta företag från dag ett är en viktig del i att skapa fler företag och jobb.
Ett stort problem ligger dock i regelkrånglet. Till dess att de lagar och regler som omgärdar
företagandet har minskat och blivit enklare är det viktigt att informationen kring dem blir
tydligare och mer lättförståelig. Det måste också bli lättare att leva på sitt företag och att
anställa andra. Invandrargrupper är bland dem som skulle tjäna mest på ett företagarvänligare
Sverige.
4.2.2 Särskilda insatser i vissa områden
Sverige har ett antal områden där utanförskapet och arbetslösheten är betydligt större än
genomsnittet. De generella satsningarna på att få fler i arbete behöver intensifieras och är
långsiktigt det som kan förbättra även dessa områden. På kort sikt räcker inte detta för att få
fart på företagandet och sysselsättningen. Därför är riktade insatser, till exempel genom
bildandet av nystartszoner, nödvändiga i dessa områden.
4.2.3 Svenska för yrkeslivet
Att kunna ett lands språk är grundläggande för att bli del i samhället. Språket är ofta också
grundläggande för att komma in på arbetsmarknaden. På denna punkt har integrationsarbetet i
Sverige brustit fatalt. Inte bara har analfabeter och ingenjörer placerats i samma klassrum och
förväntats lära sig i samma takt, utan analfabeter, ingenjörer, läkare och ekonomer har alla
antagits behöva precis samma språkkunskaper. Så är naturligtvis inte fallet, men det har
resulterat i att Sverige har extremt högutbildade tunnelbanechaufförer. Medan en läkare
behöver lära sig medicinska termer är de i stort sett irrelevanta för andra yrkesgrupper. CUF
vill därför se att SFI (svenska för invandrare) läggs ner till förmån för SFY (svenska för
yrkeslivet), som ska fokusera på att lära ut svenska anpassat för den yrkeskategori personen
tillhör och vara mer knytet till arbetslivet. Man måste också kunna läsa SFY samtidigt som
man har ett arbete eller en praktikplats. Naturligtvis ska det finnas en allmän grundutbildning
för dem som inte har behovet av en yrkesanpassad utbildning. Utgångspunkten måste vara en
undervisning som utgår från individens behov och tidigare kunskaper.
4.2.4 Validering av utbildning
1695
Det är också oerhört viktigt att valideringen av utländska betyg och examina blir bättre. Den
som kommer hit ska så snart som möjligt få reda på om något behöver kompletteras för att det
ska gälla, och hur denna komplettering ska ske. Hela samhället tjänar på att så många som
möjligt kan jobba med det de är bra på och har en utbildning inom.
1700
4.2.5 Segregation
Ofta talas det om hur fruktansvärt det är att Sverige är så segregerat och vilka problem detta
för med sig. Ibland går diskussionen så långt att det talas om att tvångsförflytta människor.
CUF anser att staten aldrig ska lägga sig i var människor väljer att bo och vilka vi väljer att
1705
1710
1715
1720
1725
umgås med. Det offentligas roll ska inte vara att försöka agera kontaktförmedlare mellan
personer från olika kulturer, utan att ge förutsättningar åt alla att bilda sig ett eget liv i Sverige
inom ramen för våra lagar.
Det är dock viktigt att staten heller inte lägger hinder i vägen för att människor ska kunna
flytta på sig inom landet, kommunen eller helt enkelt staden. Dagens system med reglerade
hyror gör det i praktiken omöjligt för framförallt invandrare att någonsin kunna få en hyresrätt
i exempelvis Stockholms innerstad - för att ha en chans måste man ha stått i kö sedan födseln.
Detta i kombination med att bruksvärdessystemet faktiskt bara subventionerar innerstadshyror
och i det snaraste driver upp hyrorna i städernas ytterområden gör att den svenska
bostadspolitiken inte fungerar. Systemet gynnar i praktiken bara de redan bäst bemedlade och
bör därför avskaffas. CUF vill att marknadshyror införs så att alla ges lika rättigheter på
bostadsmarknaden. För att fler hyresrätter ska bli byggda och hålla en låg hyresnivå är det
också viktigt att den så kallade EBO-lagstiftningen försvinner. Framtidens stadsplanering
måste också utgå från en blandad bebyggelse: kontor, affärslokaler, hyresrätter, bostadsrätter
och ägarlägenheter kan alla höra hemma inom samma kvarter. Den som idag hittar ett arbete
och vill byta upp sig tvingas ofta byta stadsdel, vilket leder till stagnerade områden i städer
där utanförskapet bara ökar och resurserna i stadsdelen minskar. Bra förebilder är viktiga och
kan fungera som mentorer åt andra, men om de tvingas flytta från sitt område för att bo bättre,
cementeras stadsdelens karaktär ytterligare.
Kommunerna har ett särskilt ansvar vad det gäller att bryta segregeringen på
bostadsmarknaden. De kommunala bostadsbolagen ska vara ett verktyg för att motarbeta
bostadssegregering genom att bostäder ska fördelas enligt vad den ansökande personen har
valt och inte efter svenskheten i efternamnet. För att bryta segregeringen i många
bostadsområden som är präglade av utanförskap måste vi omvandla vissa hyresrätter till
bostadsrätter.
1730
Vi måste komma till bukt med den rasism som genomsyrar Sverige idag, som ett resultat av
att människor ställs utanför vårt samhälle. För att få en sund och hållbar integration ska CUF
därför arbeta mot diskrimineringen på bostadsmarknaden såväl som med diskrimineringen på
arbetsmarknaden.
1735
4.2.6 Hedersrelaterat våld
1740
CUF kan aldrig acceptera att människors frihet begränsas på grund av förtryck som förtäckts
genom begreppet ”heder”. Sveriges lagar ska alltid stå över religiösa och kulturella yttringar.
Socialtjänst, skola och myndigheter måste öka sin kunskap och bli bättre på att samverka för
att hjälpa de som utsätts.
1745
Det är viktigt att ungdomsmottagningar och övrig sjukvård har god kunskap om
problematiken, för att kunna se tecknen och ingripa i ett tidigt skede. När den utsatta söker
hjälp har förtrycket ofta pågått under en lång tid, och det krävs därför snabba och effektiva
insatser där den utsattas säkerhet inte äventyras.
1750
CUF vill att all mänsklig verksamhet ska vara kretsloppsanpassad för att minimera
människans negativa effekt på miljön. Att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle är den
absolut största utmaningen mänskligheten står inför just nu. De skadliga utsläppen i jord,
vatten och luft måste upphöra. Istället måste återvinning och återanvändning vara i fokus.
1755
CUF är också övertygat om att en stärkt äganderätt leder till en bättre miljö. Vi är övertygade
om att den som äger mark eller vatten ser efter det bättre än vad allmännyttan gör. Den som
äger mark eller vatten har ett större intresse av att få det renat vid en förorening, men också att
utkräva ansvar i större utsträckning än vad allmännyttan har.
1760
1765
1770
1775
1780
1785
1790
Sveriges miljölagstiftning med miljöbalken i spetsen har ett gott syfte men är allt för många
gånger inkonsekvent. Det är helt orimligt att tillståndsprövning för projekt som faktiskt
gagnar miljön, som till exempel anläggande av vindkraftverk, kan ta tiotals år, vilket både
försvårar och fördyrar sådana projekt. Kostnaden av att bryta mot miljöbalken kan idag vara
mindre än vinsten det genererar att göra detta. Miljöbrott bör aldrig löna sig och därför anser
CUF att miljölagstiftningen bör skärpas när det gäller miljöbrott. CUF anser också att det bör
införas bättre sanktionssystem för dem som inte följer miljöreglerna.
CUF anser att ekonomiska måttstockar inte är tillräckliga för att se hur länder mår. Vi måste
väga in de ekologiska aspekterna. Ekonomiska konsekvenser av skövling och
överexploatering måste också synas i ekonomin. Miljöproblemen kostar enorma summor att
rätta till och ibland går de överhuvudtaget inte att åtgärda. Människan förstör möjligheterna
att leva i en dräglig miljö för framtida generationer. Det är därför vi behöver ett synsätt där
ekologi och ekonomi hänger samman.
I takt med att tekniken utvecklas och vi finner nya lösningar på många av de problem vi ställs
inför, ser vi att mycket av det som var gårdagens sanningar har bevisat sig vara felaktiga.
Under 1980-talet trodde man att befolkningsökningen skulle leda till massvält. Idag ser vi hur
allt fler munnar mättas trots att vi ständigt blir fler människor på jorden.
Den ekonomiska utvecklingen, i samspel med tillgången på resurser, kommer också att hjälpa
oss att hantera flera av de utmaningar som står framför oss. För oss som vill bort från
beroendet av de ändliga resurserna är den begränsade tillgången på olja och uran en möjlighet.
Det kommer att driva upp priserna i samband med att allt fler människor vill åt oljan och
uranet. Det kommer vara drivkraften till en mer miljövänlig energianvändning. Samtidigt
behövs ökade investeringar i forskning på miljöområdet. Det behöver inte alltid komma från
statligt håll utan teknikdrivande upphandlingar kan vara ett verktyg för att gynna utvecklingen
av sådana produkter.
Idag är det största hotet mot den biologiska mångfalden den förhöjda temperaturen som den
mänskliga påverkan på växthuseffekten medför. Ett annat stort hot mot den biologiska
mångfalden idag är skövlingen av regnskogen som fortsatt pågår. Andra hot är det industriella
rovfisket och utsläppen i haven som förstör biologiska skatter.
1795
Demokratier och marknadsekonomier har en tendens att nå bättre miljövärden både vad gäller
utsläpp och biologisk mångfald än diktaturer och planekonomier. På så sätt hänger vår syn på
den demokratiska spridningen, den fria ekonomin och en bättre miljö samman.
5.1 Producentansvar
1800
1805
1810
1815
Alla produkter, från den enklaste förpackning till diskmaskiner och bilar, måste förr eller
senare tas om hand. Tidigare har detta betraktats som avfall och hamnat på soptippen eller i
förbränningspannan. Detta är ett felaktigt synsätt. Ett av de stora stegen för att utnyttja
avfallet bättre är producentansvaret för förpackningar som infördes 1994. I och med denna lag
(framdriven av Centerpartiet), fick producenterna ta ansvar för de förpackningar som de
skickade ut på marknaden. Insamlingen skulle skötas av oss konsumenter och syftet med den
nya lagen var att stimulera till enklare och renare material samt att så lite som möjligt skulle
hamna på soptippen eller gå till förbränning. Producentansvaret har därefter utökats till att
gälla flera produkter och på många områden har de i förväg uppsatta målen för insamling
uppnåtts. Ansvaret kan därför ses som en mycket bra väg för att minska konsekvenserna av
”slit-och-slängsamhället”. CUF vill dessutom utöka producentansvaret till att producenten
ansvarar för märkning som visar hur det är tänkt att avfallet ska sorteras, för att effektivisera
och förenkla sophanteringen.
5.1.1 Tungmetaller
Att släppa ut tungmetaller i naturen är inte försvarbart. Kvicksilver är en tungmetall som kan
göra mycket stor skada i naturen. Därför bör användning av metallen inte förekomma i vad
som kan komma att räknas som hushållsavfall när det är förbrukat. Lågenergilampor med
kvicksilver bör inte tillåtas i Sverige eftersom det finns alternativ.
5.2 Återvinning
1820
1825
1830
5.2.1 Sopsortering
Det ska vara enkelt och lönsamt att vara miljövänlig. Att hitta alternativ där sophanteringen är
enkel och där det är lönsamt att sopsortera är resurseffektivt. Det finns olika vägar att gå:
olikfärgade påsar som sorteras optiskt, olika fack i ordinarie soptunnan eller särskilda påsar
som köps till icke-återvinningsbart material för att finansiera hämtning av återvinningsbart
material. Det är upp till kommunen att avgöra hur sopsorteringen sker, men varje kommun
ska leva upp till insamlingsmålen. CUF ställer sig positiva till ökade privatiseringar och
konkurrensutsättning inom sophämtningen ute i kommunerna.
5.2.2 Återvinning
Återvinning och återanvändning är två grundstenar i kampen för ett miljövänligt samhälle.
Det är av yttersta vikt att det sker med ett livscykelperspektiv på ämnena i produkterna och att
fokus riktas på material som lämpas för återvinning och återanvändning. Att inte hämta upp
mer resurser än nödvändigt ur berggrunden och hushålla för framtida generationers behov är
av största vikt för en hållbar utveckling.
1835
1840
För att få bästa effekt av dagens pantsystem av burkar och flaskor bör ett samarbete inledas
mellan Europas länder.
5.2.3 Batterier
CUF anser att produktionen av icke uppladdningsbara batterier bör fasas ut. Detta går i linje
med förbuden på andra miljögifter.
5.3 Skatteväxling
1845
1850
CUF förespråkar en grön skatteväxling. Det innebär att inkomstskatten, skatter på arbete och
miljövänlig verksamhet sänks, samtidigt som det höjs på miljöförstörande verksamheter,
vilket medför att priserna höjs på ändliga naturresurser, och att det blir lönsamt att
återanvända och återvinna. Det blir också mer lönsamt att spara resurser och vi får en minskad
energianvändning. Sverige ska vara ett föregångsland, men för att miljöskatter inte ska skapa
ojämlika villkor för företag i olika länder är det en fördel om de införs samtidigt i många
länder, till exempel inom EU. Dock leder beskattningen, när systemet fungerar, till att
skattebaserna minskar, vilket sätter press på makthavarna att sträva efter ett mer effektivt sätt
att hantera våra skattepengar.
5.4 Klimathotet
1855
1860
1865
Klimatet har alltid förändrats, men nu beror det av allt att döma på mänskliga verksamheter.
Växthuseffekten börjar bli påtaglig, och det finns inte längre någon anledning att ifrågasätta
att det är människan som är orsaken. Det är de fattiga som i första hand kommer att drabbas
av växthuseffekterna, då små klimatförändringar kommer ge förödande effekter på deras liv.
Vi i industriländerna måste därför ta vårt ansvar, då det är vi som står för de största utsläppen
av växthusgaserna. Att minska fattigdomen, och därmed öka människors möjlighet att hantera
det skiftande klimatet, är bland det viktigaste vi kan bidra med. För det handlar inte bara om
att bromsa klimatförändringarna, utan också att hantera effekterna av dem. Många gånger kan
anpassning till det oundvikliga vara viktigare än att blint satsa enorma resurser på att hejda de
förändringar som redan nu sker.
Det är av största vikt att vi genast kommer bort från användningen av fossila bränslen och
ändliga energikällor, att vi satsar på förnyelsebara energikällor och flödesenergi så som vindoch vattenkraft, solceller och att vi får mer fordon drivna på förnyelsebara bränslen.
5.5 Globala problem kräver globala lösningar
1870
Den globala uppvärmningen stannar inte vid Sveriges gränser. Att lyckas i den internationella
politiken är därför avgörande för att möta klimatproblemen. Även andra miljöproblem är
globala och behöver regleras i avtal. Det vore önskvärt med en genomlysning av befintliga
avtal för att undersöka vilka områden som saknas och var effektiviseringsvinster kan göras.
1875
CUF anser att en internationell miljödomstol ska inrättas i FN:s regi. Vid undertecknandet av
internationella miljöavtal lämnar länder ifrån sig domstolssuveränitet i utbyte mot att
domstolen dömer företag och stater som bryter mot avtalen. Länderna binder sig vid att följa
och genomföra domstolens utslag, att exempelvis driva in böter.
1880
1885
1890
1895
5.5.1 Kyotoprotokollet och framtiden
Internationella avtal gör att vi tillsammans kan lösa klimatproblemen utan att konkurrens
mellan länder, människor och företag snedvrids. Kyotoprotokollet är ett stort steg i rätt
riktning. Men det är avtal helt utan sanktionsmöjligheter mot dem som bryter avtalet, vilket
måste få en lösning. Att fler länder kommer in i protokollet är avgörande för att det ska vara
lyckosamt. CUF anser att Sverige måste ta ett större ansvar för att innehållet i de
internationella avtal som antas för att minska koldioxidutsläppen måste bli betydligt
kraftfullare. De kvoter som idag finns i Kyotoprotokollet är alldeles för höga och vid nästa
klimattoppmöte ska Sverige aktivt verka för att dessa kvoter minskas samt att avtalen följs.
Ett sätt att stimulera mindre utvecklade länder att vara med är att vi i Sverige annullerar våra
kvoter och istället köper dem av de länder som har många över för att de släpper ut lite. På så
sätt bidrar Sverige till att minska utsläppen och skapar investeringsmöjligheter i andra länder.
5.5.2 Avskogning av regn- och urskog.
CUF vill skydda världens regn- och urskogar genom införandet av en så kallad REDDmekanism. (Reduced Emissions from Deforestation and forest Degradation). Grundtanken är
att industriländer betalar för att skydda värdefulla skogar från avskogning i fattigare länder.
Det här är ett sätt att göra det ekonomiska värdet av de olika ekosystemtjänster som bland
annat regnskogen i Amazonas producerar synligt och prissatt.
1900
CUF anser att även Sverige måste bevara sin egen urskog.
1905
1910
5.5.3 Handel med utrotningshotade djur och växter
CUF anser att handel med utrotningshotade djur och växter, eller handel med varor som
orsakat stort lidande bör minimeras. Exempel på detta är handel med hajfenor, elfenben eller
tigertänder. CUF uppmanar fler länder att ratificera och implementera den av Internationella
naturvårdsunionen (IUCN, World Conservation Union) utarbetade konventionen “Convention
on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora”. Genom att fler
länder ratificerar konventionen kan förhoppningsvis handeln med dessa varor minska. CUF
vill att sträng politik förs inom Sverige och EU på området, samt att dessa verkar för det
globalt.
5.6 Energi
1915
Sverige är i en internationell jämförelse en storförbrukare av elström. Endast Norge, Island
och Kanada förbrukar mer el per person och vi ligger dubbelt så högt som industriländerna
Tyskland och Japan. Den svenska elkonsumtionen är en av grundpelarna i den industrisektor
som är grunden för vår välfärd och vår höga levnadsstandard. Vi är också ett av de länder som
är allra mest beroende av el. En orsak till detta är att vi i takt med utbyggnaden av kärnkraften
1920
1925
1930
introducerade eluppvärmning i hundratusentals bostäder. Direktverkande el ska inte användas
till uppvärmning eftersom det är slöseri med en förädlad energiform, och samtidigt måste
konverteringsstödet från oljeuppvärmning bibehållas.
Det bästa sättet att stimulera forskning, utveckling och användning av ny ren teknik är att ha
långsiktiga system som elbolagen kan verka inom. Genom att sätta tydliga kriterier för hur
energimixen ska se ut – och inte att politiskt pröva varje nysatsning på energi - skapas
möjligheter för långsiktighet.
CUF menar att den svenska energipolitiken måste vara långsiktig och ha en bred politisk
majoritet, för att ge energibolagen tydliga förutsättningar. De tre kriterier som bör gälla för
utformandet av systemet menar CUF ska vara miljövänlighet med särskilt beaktande av
klimatet, leveranssäkerhet och ekonomi.
Förutom att ge rimliga och långsiktiga spelregler måste staten också rejält höja sin andel till
forskning och utveckling i förnyelsebara energikällor.
1935
1940
1945
1950
1955
1960
1965
Vägen bort från fossilsamhället innebär att invanda mönster utmanas. Det finns utvecklade
alternativa energikällor. Biobränsle i form av skogens och åkermarkens rikedomar utgör redan
idag en stor del av vårt energisystem. Denna andel ska öka. Dessutom finns en stor potential i
vindkraft, solenergi, bergvärme samt modernisering av vattenkraft. CUF anser att
gemensamma resurser inom EU måste satsas på forskning kring nya energislag som kan möta
dagens klimatutmaning. För enskilda personer ska energiproduktionen ses på samma sätt som
exempelvis produktion av livsmedel för husbehov. Därmed ska den inte beskattas.
En mycket betydelsefull del av energiomställningen är att minska förbrukningen av el. Vårt
sätt att använda energin är avgörande för att omställningen till ett hållbart energisystem ska
lyckas. Potentialen för energieffektiviseringar inom industri såväl som bostäder och lokaler är
enorm. För den svenska basindustrin är säker tillgång på billig energi en nödvändighet.
En energiomställning kräver modern och energisnål teknik, vilket skapar många positiva
effekter, utöver de ekologiska. CUF:s mål är att Sveriges elkonsumenter ska konsumera
förnyelsebar el. Miljövänliga bränslen ger ett minskat beroende av importerad olja, samtidigt
som det ger svenskt jordbruk en ny marknad att utvecklas på. Genom att satsa på miljövänlig
teknikutveckling skapas arbetstillfällen på hemmaplan. Vi ska utveckla och sälja teknik och
kunskap, samt tillverka och förädla råvaror. Vi har också en stor möjlighet att göra detta
område till en framgångsrik exportbransch, vilket behövs för att säkra en hållbar utveckling i
snabbt växande ekonomier runt om i världen. Det är också viktigt att vi som har teknologi och
möjlighet att producera mer el som kan exporteras till den europeiska marknaden gör det och
därmed konkurrerar ut smutsiga energislag.
Svenska staten har ett ansvar att stimulera denna forskning och utveckling, och med rätt
inställning och tydligt politiskt ledarskap har Sverige en god chans att bli världsledande på
förnyelsebar energi. Dock kan inte Sverige ensamt stå för de framtida energilösningarna. För
att forskningsresultaten ska kunna implementeras krävs efterfrågan från en internationell
marknad, och därmed harmoniserade samt marknadsanpassade styrmedel. EU är den arena
där vi ska verka. Endast med gemensam forskning samt gemensamma åtgärder mot fossila
bränslen kan de nya förnyelsebara energikällorna bli konkurrenskraftiga. CUF anser dessutom
att en gemensam miljöskattelagstiftning på EU-nivå är ett viktigt verktyg för att ställa om
energiproduktionen.
1970
1975
1980
1985
1990
CUF tycker det är självklart att svenska staten inte ska äga ett multinationellt energibolag likt
Vattenfall. Därför ska CUF verka för att en avveckling av statligt ägande i Vattenfall snarast
möjligt. Däremot anser CUF att elnätet i statliga Vattenfall och övriga delar av Sverige ska
övergå i statligt ägande. Avregleringen av kraftnäten har gjort att det i praktiken uppstått små
lokala monopol där kraftbolag tar ut vilka priser de vill på konsumenternas bekostnad. Genom
ett offentligt ägande kan man säkra ett stabilt och bra distributionsnät för alla elproducenter.
Ett gemensamt ägande skapar också möjligheter för att driva på teknikutveckling och bättre
uppmuntra småskalig elproduktion.
5.6.1 Skrota elcertifikatsystemet
CUF anser att Sverige snarast möjligt bör avbryta elcertifikatsystemet då det inte stimulerar
de producenter som pådriver teknikutvecklingen, utan de som följer efter. Systemet stimulerar
huvudsakligen de mest kostnadseffektiva lösningarna på marknaden, vilket i dagsläget är
bioenergi, vattenkraft och vindkraft. Detta är bra energikällor som alla är förnyelsebara men
för att möta de stora utmaningar som vi står inför med den globala uppvärmningen behöver vi
satsa på fler tekniker som ännu inte är kommersiellt gångbara.
För att ge incitament till de producenter som vill satsa på tekniker som ännu inte är
kostnadseffektiva behövs stabila priser och spelregler för en lång tid framöver. Endast så
skapar man en marknad där man kan investera i framtidens energilösningar. CUF anser att
detta görs bäst genom att ersätta elcertifikatsystemet med en inmatningslag enligt tysk modell
där man får ett garanterat pris för varje producerad kWh. På så sätt kan småskalig produktion
i konsumentledet främjas, men också teknikutveckling hos de stora elproducenterna. Denna
inmatningslag ska vara teknikspecifik och riktas mot tekniker som ännu inte är kommersiellt
gångbara, men som har stor potential i framtiden, så som solceller.
1995
2000
2005
Som en följd av detta vill CUF även verka för att man hittar ett harmoniserat stödsystem inom
EU som bygger på en inmatningslag liknande den i Tyskland eller i Spanien. CUF vill även
att Sverige aktivt ska verka inom EU för att ett gemensamt elcertifikatsystem inte ska
upprättas, eftersom detta skulle leda till att Europa hamnar i utkanten av produktionen av
framtidens energiteknik.
5.6.2 Kärnkraft
CUF ser inte dagens kärnkraft som en långsiktig lösning på energiproblemen. Kärnkraftens
bränsle, uranet, är en ändlig råvara som orsakar stora miljöproblem, från brytning via
transporter, till produktion med dess höga säkerhetsrisker. En eventuell kärnkraftsolycka
riskerar att få förödande konsekvenser i ett stort område för en lång tid framåt. Därför tycker
vi att det är bra att eventuella nybyggda reaktorer enligt Alliansens överenskommelse betalar
sina egna kostnader utan offentliga subventioner på något plan.
2010
2015
De tio reaktorer som finns kvar i drift idag bör få verka tills de inte längre är säkra,
ekonomiskt lönsamma eller när de kan ersättas av andra mer miljövänliga energikällor. CUF
verkar för att den dag vi kan stänga ner reaktorerna så snart som möjligt ska vara här, genom
att de hållbara alternativen utvecklas, och för att vi när den dagen kommer inte ytterligare
fördröjer avvecklandet. Det går inte att utesluta att tekniken kommer att utvecklas på ett
sådant sätt att framtida reaktorer kommer ha annan potential och mindre skadliga effekter än
dagens. Att den så kallade tankeförbudslagen är slopad är ett viktigt steg till att kunna forska
kring möjligheten att upparbeta kärnavfallet för att korta slutförvaringstiden och ur samma
material utvinna mer energi.
2020
För CUF är det också självklart att så länge vi själva i Sverige använder oss av uran som
bränsle i kärnkraftverken måste vi ta vårt fulla ansvar och inte lägga över det på andra länder.
Det är därför självklart för CUF att prospektering och brytning av uran ska vara tillåtet i de
kommuner som så önskar så länge kärnkraftverken i riket fortfarande är i bruk.
2025
Idag kan inte EU tvinga något medlemsland att ta emot använt kärnbränsle. Länder kan
däremot göra frivilliga överenskommelser med varandra om att ta hand om avfallet. CUF
anser att Sverige ska arbeta på ministernivå inom EU för att det också i framtiden ska vara
omöjligt att tvinga på slutförvarsländer andra länders avfall. Vidare så är det en självklarhet
enligt federalismens principer att en slutförvarskommun har vetorätt vid en eventuell frivillig
överenskommelse mellan Sverige och annat land.
2030
5.7 Transporter
2035
2040
2045
2050
2055
Transporterna har ökat kraftigt i takt med att välståndet ökat och vi kan konstatera att de
skadligare godstransporterna – som nästan uteslutande drivs med fossila drivmedel - hör till
de som ökat mest. Det är viktigt att både Sverige och EU agerar kraftfullt. Ett bra exempel är
handel med utsläppsrätter, vilket CUF även vill införa på marknaden för gods- och
persontransporter. Hårda och successivt ökande krav måste ställas på avgasrening och
bränsleval.
CUF anser att resurser bör satsas på forskning och utveckling av miljövänliga
transporttekniker och miljövänliga drivmedel för såväl privata fordon som fordon inom
näringsverksamhet. CUF är också positiva till att investera i höghastighetståg mellan de större
städerna. På så sätt skulle utrymme frigöras för ytterligare godstransporter och regional- och
lokaltrafik på den ordinarie järnvägen. Dessutom skulle regionförstoringen öka och
möjligheterna till arbetspendling stärkas.
Det finns idag en enorm potential i svensk biobränsleproduktion för fordon, och det är ett
prioriterat mål att öka denna. Att producera biobränslen innebär inte bara att våra
fordonsbränslen blir gröna, utan det betyder också att vårt jord- och skogsbruk får en ny stor
marknad att utvecklas inom. Vi ser också en enorm potential i biogas. Problemet är dock att
det idag är svårtillgängligt. Vårt mål är en utbyggnad av infrastrukturen för distribution av
biogas.
CUF tycker att man ska kunna tjäna pengar på att vara miljövänlig. Därför ska miljöbilar även
i fortsättningen vara skattebefriade och CUF vill också införa en miljöfordonspremie som
även omfattar cyklar. För att göra byte till en miljöbil ekonomiskt lönsamt måste Sverige ta
bort tullarna på etanol. Då kan priset sänkas avsevärt samtidigt som vi ger andra länder
möjlighet att handla med Sverige på lika villkor. Reglerna för tjänstebilar borde också skrivas
om för att inte gynna bilåkande framför kollektiva färdmedel och cyklism.
2060
Idag finns möjligheten att konvertera sin bil till etanoldrift. Det är viktigt att bilar som
konverteras till förnyelsebara drivmedel erhåller samma skattelättnader och subventioner som
andra miljöfordon.
2065
2070
Sverige bör genom sitt EU-medlemskap påverka övriga EU-länder att använda miljövänliga
drivmedel i större utsträckning än idag.
CUF anser att kommuner, landsting, regioner samt statliga myndigheter som äger eller leasar
fordon bör välja att köpa in miljöklassiga fordon. CUF anser att det måste läggas mer pengar
på forskning av andra miljövänliga bränslen, såsom vätgasceller.
5.8 Luften
2075
2080
2085
CUF anser att halterna av nanopartiklar orsakade av människan, framförallt i städerna, är
oroande. Det är ett ökande hälsoproblem och står för många indirekta dödsfall varje år. Därför
behövs det betydande åtgärder för att minska halterna, också eftersom flera städer överskrider
de beslutade normerna.
I flera städer har dubbdäcksförbud införts på drabbade gator. Tyvärr skapar det problem för
både företag och privatpersoner som ibland måste ta stora omvägar för att komma runt de
avstängda gatorna, med ökade utsläpp som följd. Det har också skapat problem för hemtjänst,
färdtjänst och andra offentliga aktörer som kan behöva komma fram till porten för att hjälpa
medborgarna, när tjänstemän varit alltför restriktiva med undantag. CUF föreslår istället att
kommuner ska få besluta om dubbdäcksavgifter, för att öka de ekonomiska morötterna för
dubbfria däck för de som har möjlighet att välja det. Det är också viktigt att i högre grad
planera trafiken för att få jämna flöden och därmed mindre utsläpp. Nanopartiklar kommer
också bland annat från eldning av sopor och uppvärmning av bostäder. CUF vill därför öka
kraven på de förbränningsanläggningar som finns när det gäller att installera partikelfilter.
Detsamma gäller de som väljer att som huvudsaklig energikälla värma sina bostäder genom
någon slags förbränning, exempelvis olja, ved eller pellets.
2090
Det är ett problem att den ökande användningen av dieselbilar bidrar till ytterligare ökade
halter av nanopartiklar. Därför bör ytterligare krav på avgasrening införas. Det bör också
införas krav på de utsläpp som sker från bromsar och däckens slitage inom transporterna
genom att sätta upp mål som förutsägbart och långsiktigt skärps.
2095
En stor del av de luftföroreningar som finns på svenskt territorium kommer från utsläpp i
städerna och beror huvudsakligen på lokal mänsklig påverkan. För att minska problemen
krävs strängare reglering av utsläppen bland annat på EU-nivå.
2100
Det är också viktigt att minska halterna av ozonnedbrytande ämnen i atmosfären. En av de
starkaste, ännu internationellt oreglerade, gaserna är lustgas, som används mycket inom
2105
sjukvården - framförallt vid förlossningar. Gasen måste samlas in efter användning och
förstöras vid en destruktionsanläggning. Varje förlossning kan idag jämföras med att köra en
bil 150 mil; att samla in gasen efter användning skulle minska ungefär 10 procent av
klimatpåverkan från ett landsting eller en region.
5.9 Naturreservat
2110
2115
Den svenska naturen är unik, både miljöer som uppstått naturligt och med hjälp av
människans bruk av skog och mark. Många av kulturmiljöerna som skapats med hjälp av
människan har gått förlorade på grund av att man gjort reservat av dessa och slutat bruka
marken. CUF är skeptisk till att nya reservat bildas, vilka i många fall lägger en död hand
över utvecklingen. CUF vill istället att man utreder möjligheten till att omvandla vissa av de
befintliga reservaten till så kallade eko-parker samt att skyddsvärd mark brukas genom
frivilliga naturvårdsavtal då detta är möjligt. Vidare anser CUF att reservat vars skyddsvärden
gått förlorade ska brytas upp. Vid skapandet av natur- eller kulturreservat ska beslut tas på
regional nivå och i samverkan med markägare. I framtiden bör ansättningen av privat mark
endast ske under förutsättning att markägaren gett sitt medgivande.
5.10 Hållbart boende
2120
2125
2130
2135
2140
2145
Bostads- och servicesektorn står för en stor del av Sveriges energianvändning och en ännu
större del av elanvändningen. Det finns stor potential att effektivisera, och glappet är stort
mellan de bästa och sämsta nybyggnationerna. CUF anser därför att man ska sätta högre krav
på byggbranschen och sänka Boverkets rekommendationer till hälften från 110 kWh/m2 och
år till 55 kWh/m2 och år – något som i dagsläget inte är särskilt svårgenomfört, men som med
tanke på byggnaders långa livstid kan betyda mycket då det kommer till minskad
energianvändning. CUF vill lyfta fram och uppmuntra utvecklingen av plusenergi- och
passivhusteknik, i både kontor, villor, radhus och flerbostadshus.
CUF ser positivt på den miljöklassificering av byggnader som nu håller på att tas fram. Det är
viktigt att skapa incitament både för de som bor i huset och för fastighetsägaren att spara
energi, el och vatten. För att göra det möjligt bör klassificeringssystemet även innefatta
individuell mätning av el, värme och vatten. Detta ekonomiska incitament gör att hyresgäster
blir mer sparsamma med sin förbrukning, vilket är bra både för de boende och för miljön.
Beteendefaktorer är en viktig del då det kommer till att minska energianvändningen och
därmed vår påverkan på miljön. Ett sätt att ge ekonomiska incitament för att minska
elanvändningen är att ge elkonsumenter möjligheten att i realtid eller med en timmes
förskjutning kunna följa sin elförbrukning. Det skulle inte bara ha en positiv inverkan på
miljön genom en minskad elförbrukning utan också ge konsumenterna en möjlighet att
påverka storleken på sin elräkning och dessutom stabilisera den svenska elförsörjningen då
mindre el skulle användas då utbudet är som lägst och priset som högst.
För de som idag har småskalig elproduktion på sin gård genom solceller, mindre vindkraft
m.m. är nettomätning en viktig del. Att få kvitta el som producenten själv levererar till nätet
med den som tas ut, utan dyra och krångliga avtal med nätägaren är en viktig del för att skapa
ett större utbud av förnyelsebar energi och uppmuntra till klimatsmarta investeringar.
5.11 Vatten
2150
2155
2160
2165
2170
2175
2180
2185
2190
Vatten är livsviktigt för alla former av liv. Det är av yttersta vikt att vattnet inte förorenas, och
att alla har tillgång till färskt och rent dricksvatten. Nedsmutsningen av vatten är ett utbrett
problem, som måste prioriteras till en betydligt högre grad än idag.
5.11.1 Havet
Tillståndet i de svenska och internationella haven är oroväckande. Överfiske, nedskräpning
och övergödning är miljöproblem som är värda att ta på allvar.
Det finns stora problem med sjunkna fartyg som riskerar att läcka olja. Var de ligger är ingen
hemlighet, men ingen vill ta kostnaden för bärgning. CUF anser att staten bör gå in och ta
kostnaden för att säkra havsmiljön. Det gäller också den nedskräpning som vissa
kustkommuner drabbas av. Att dessa kommuner ska behöva ta en kostnad som i stor del
kommer från utlandet eller är beroende av havsströmmar är knappast rättvist och borde i
större grad finansieras från statligt håll.
5.11.2 Östersjön
En av de största ekologiska katastrofer vi har i vår närhet är Östersjön, där havsbottnen blir
allt mer livlös, och vi ser enorma algblomningar under sensommaren av de giftiga
cyanobakterierna. CUF kräver att det upprättas ett avtal mellan östersjöländerna där de slår
fast ett mål för inga utsläpp i Östersjön och en radikal minskning av det många gånger
skadliga trålfisket, där man startar processer för restaurering av känsliga områden och man
undersöker hur syresättning av havsbottnen kan förstärkas.
När det handlar om Östersjön är det naturligt med en utveckling mot att de länder som omger
dessa hav stärker sitt samarbete för att med kraft kunna motverka de miljöproblem som redan
är uppenbara. CUF förespråkar en särskild, multilateral, östersjödomstol för att
östersjöländerna tillsammans med Ryssland ska kunna vända utvecklingen i ett av världens
smutsigaste – tillika känsligaste – hav. Vi anser att Sverige bör uppmuntra en liknande
lösning för Medelhavet. Östersjödomstolen ska ha juridisk makt att utdela straff till så väl
enskilda, organisationer och företag som släpper ut miljöförorenande ämnen eller ägnar sig åt
dumpning.
5.11.3 Övergödning
Rapporter om syrefria bottnar, giftig algblomning och fiskdöd blir allt fler och problemen har
sitt ursprung i övergödningen. Ökad växtlighet i vattnen leder inte bara till synliga problem
som minskat siktdjup. Det leder också till ökad konsumtion av syre nära bottnarna när
växtmaterialet ska brytas ner. Många fiskarter lägger sina ägg på botten och dessa kan inte
utvecklas utan syre. För att minska kväve- och fosforläckaget i sjöar och vattendrag, vill CUF
satsa mer på anläggning av våtmarker samt verka för att det sker en översyn hur dessa utsläpp
kan minskas. CUF ser positivt på det bidrag som utdelas till förmån för skyddszoner kring
bäckar och åar då detta minskar problem med övergödning.
2195
2200
2205
Industrin, reningsverk och jordbruk står för en stor del av utsläppen av kväve och fosfor. CUF
tror starkt på utsläppsrätter för fosfor och kväve för länderna runt Östersjön. Sverige bör gå
före och skapa ett eget system för utsläppshandel för att leva upp till de krav på minskade
utsläpp som vi åtagit oss internationellt.
5.11.4 Fiske
Dagens fiske är inte hållbart. En stor del av fiskekvoterna bestäms idag internationellt eller i
överenskommelser med våra grannländer. Här är det viktigt att Sverige ligger på och minskar
kvoterna till en nivå som gör att bestånden blir långsiktigt hållbara. Enligt federalistiska
principer ska fiskerättigheter förhandlas på en nivå där endast direkt berörda länder deltar.
CUF anser samtidigt att utvecklingsländernas fiskerättigheter bör garanteras för konkurrens
på lika villkor, utifrån respektive lands förutsättningar. Fisket i Östersjön och Västerhavet har
de senaste åren inte hållit sig inom de fastställda kvoterna. CUF verkar för att ett system med
överförbara fiskerättigheter, som dock bara utnyttjas under särskilda perioder, införs. Även
Sverige som fiskenation måste ta sitt ansvar, samt samverka med grannländer för att få stopp
på tjuvfisket. Det behövs dessutom strängare straff för överskridande av kvoter och tjuvfiske.
2210
2215
2220
2225
2230
Ett kustnära fiske utfört av den lokala kustfiskare ökar både de marina ekosystemens livskraft
samtidigt som det bibehåller kustsamhällena. CUF anser att det industriella rovfisket är
skadligt för det marina ekosystemet och kustsamhällenas överlevnad som sedan många år
tillbaka har ett centralt behov av ett hållbart fiske. CUF anser att respektive lands kustnära
fiskevatten är en okränkbar rättighet.
En översyn av dagens fiskeredskap bör dessutom göras för att det lagliga fisket ska kunna
bedrivas utan att hota fiskbestånden. CUF är mycket kritiska till bottentrålning då denna
fiskemetod bidrar till att olika habitat förstörs och orimligt stora bifångster tillkommer.
Bottentrålning är en metod som idag används mycket inom det svenska fisket. CUF vill därför
uppmana till andra fiskemetoder som ger mindre påverkan på de olika habitaten och minskar
bifångsterna. Småskalig hållbar fiskeodling som också genererar sysselsättning och livsmedel
är ett bra komplement till havsfisket. Exempel på andra metoder är fiske med passiva redskap
och krokfiske. Fiske med passiva redskap minskar bifångster, höjer kvaliteten på fångsten och
påverkar inte havsbotten lika mycket som bottentrålning. Krokfiske är dessutom en
fiskemetod som är miljöcertifierad av bland annat KRAV. I vårt närområde bör bottentrålning
förbjudas. Gemensamma regler över nationsgränserna är också viktiga i sammanhanget där ett
bra exempel skulle vara överenskommelser inom EU.
5.12 Genteknik
Sedan urminnes tider har människan förädlat och förbättrat arvsmassan hos djur och växter.
Men hela tiden har den naturliga barriären mellan arterna varit en gräns för vad som är möjligt
att göra. Gentekniken har förändrat förutsättningarna totalt. I dag kan vi sammanföra gener
från vitt skilda arter som aldrig skulle ha korsats på naturlig väg.
2235
Genom teknikutveckling har världen många gånger övervunnit problem som decenniet innan
såg oöverstigliga ut. Genom ett effektivare jordbruk, med hjälp av teknikutveckling, finns en
stor potential att mätta fler magar i världen.
2240
2245
2250
2255
2260
2265
2270
2275
2280
CUF är positiv till gentekniken som används inom livsmedelsbranschen. Många tekniska
framsteg har gjort på området och specialanpassade grödor för exempelvis områden med
extrem torka eller näringsfattiga jordar finns nu på marknaden. Detta ger stora möjligheter för
ett ökat och mindre landintensivt jordbruk framförallt i utvecklingsländerna. Genmodifierade
organismer (GMO) i samband med precisionsjordbruk med punktbevattning och
punktgödning ger ett mer effektivt jordbruk där en mindre area behöver användas till
matproduktion samtidigt som fler magar mättas. Detta är otroligt viktigt då konkurrensen om
produktivt land ökat allt mer i takt med att produktionen av biobränslen för transport och
energiproduktion ökat. Samtidigt ser CUF allvarligt på den ökade spridning av
antibiotikaresistens som genmodifieringen innebär, och anser att riskerna att
antibiotikaresistensen överförs till mikroorganismer i mag-tarmfloran bör utredas ytterligare.
CUF är positiv till de möjligheter som kommer med GMO, men ser att den ökade
användningen av GMO måste göras med medvetenhet om de problem, både ekologiskt och
socialt, som kan följa i dess spår.
CUF anser att det inte ska vara tillåtet att ta patent på liv. Patent kräver att man har gjort en
uppfinning och liv kan inte uppfinnas. CUF ställer sig därför kritiskt till bl.a. TRIPS-avtalet
som WTO har satt upp och som ger delar av patenträtten alltför starkt skydd. CUF anser att
avtalet måste skrivas om och att patenträtten för befintliga grödor ska tas bort. Ingen ska
kunna ta patent på en naturligt förekommande gröda och levande varelser. Samtidigt bör
globala riktlinjer för användandet av GMO skrivas in. Du kan äga ett djur men inte en art.
Märkningen av GMO regleras av ett EU-direktiv som anger att livsmedel ska märkas om de
innehåller genmodifierad DNA.
När bakterier genmodifieras används även en gen för antibiotikaresistens för att särskilja de
bakterier som tagit upp de genmodifierade plasmiderna. CUF ser positivt på utvecklingen av
läkemedel som tillverkas med genteknik, och ser stora möjligheter att kunna bota sjukdomar
som malaria och denguefeber, men ser en stor fara i att ohämmat sprida antibiotikaresistenta
bakterier i naturen.
5.13 Kemikalieanvändning
Människan har utvecklat många konstgjorda ämnen för en mängd olika syften. Har det ämne
som utvecklats varit akut giftigt har detta relativt snart upptäckts och spridningen kunnat
begränsas. Det finns emellertid ämnen som vid ett första möte med ekosystemen inte ger
några direkta, synliga skador, men som i ett längre perspektiv kan få ödesdigra konsekvenser
för livet. Vi har också många exempel på ämnen som vi först trodde var ofarliga, men som
senare visat sig vara mycket giftiga.
Idag används mellan 15 000 och 20 000 olika kemikalier i Sverige, och kretsloppen tillförs
cirka 30 miljoner ton miljöfarliga ämnen varje år. Kunskapen om ämnenas påverkan på miljö
och hälsa är i de flesta fall väldigt dålig. Forskarna vet långt ifrån alltid på vilket sätt gifterna
kan skada vår natur. CUF kräver att kemikalier vars verkan i naturen är långsiktigt skadliga
förbjuds. CUF verkar för att strängare kemikalielagar införs i hela EU.
5.14 Miljöekonomi
2285
I Sverige har vi idag kommit långt då det gäller rening av utsläpp från punktkällor såsom
industrier, vilket är bra. CUF anser att det är viktigt att dela med sig av reningsteknik till
mindre industriellt utvecklade länder. Det bör också ses över om det kan vara värt att göra
miljöinvesteringar i andra delar av världen än i Sverige, för att jobba för en bättre global miljö
och därmed en stärkt lokal miljö.
2290
2295
2300
Andra globala miljöproblem kan lösas genom att ett ägande definieras. Trots svårigheten att
definiera ett ägande av vissa naturtillgångar, så tror CUF att det är ett av de mest effektiva
sätten att skapa ekonomiska incitament att bevara naturtillgången. Då ligger det i ägarens
intresse att bevara livskraftiga stammar så man får en långvarig ekonomisk avkastning och
endast säljer eller tar upp den årliga nettotillväxten och att det inte blir som idag då man
resonerar som så, tar inte jag upp fisken gör någon annan det. Detta problem kallas
”allmänningarnas tragedi” och är idag ett stort problem.
CUF tycker det är viktigt att poängtera att miljön och ekonomisk tillväxt kan gå hand i hand
och att det ena inte utesluter det andra. Utvecklingen av miljövänliga produkter ska kunna
främja den svenska ekonomin.
5.15 Djurskydd
2305
2310
De svenska djurskyddslagarna håller världsklass. Trots detta är det alltid viktigt att fokusera
på formerna för djurhållning inom samtliga näringsgrenar. Den svenska
djurskyddslagstiftningen är dock en kostsam historia för våra bönder. På den alltmer
globaliserade och konkurrensutsatta livsmedelsmarknaden är det lika viktigt med likartade
villkor vad gäller lagstiftning som skatter. Sverige bör därför arbeta för att övriga länder i
Europa skärper sin djurskyddslagstiftning. Det är av vikt att inspektörerna har erfarenhet och
är utbildade i området.
2320
Länsstyrelsens djurskyddsinspektörer spelar en mycket viktig roll i arbetet med att hitta och
stoppa oseriösa djurhållare inom alla näringar som håller djur. Kontroller ska utföras
samtidigt som en dialog mellan länsstyrelsen och djurhållare regelbundet förs.
Djurskyddsinspektörerna ska i första hand vara en resursperson för djurhållaren och ska inte
endast sysselsättas med kontroller, utan måste även ha ett allmänt upplysningsansvar för de
lagar och regler som gäller. Samtidigt har djurhållaren ett producent-/näringsidkaransvar som
måste uppfyllas. Det viktigaste med djurskyddet är att garantera att djuren behandlas väl och
mår bra. I de fall då djuren behandlas väl får inte djurhållarens ekonomi riskeras genom
orimliga krav på detaljer.
2325
Djurtransporter kan vara en källa till lidande för djur. För CUF är det viktigt att minimera
djurens lidande. Djurtransporter bör aldrig vara i mer än åtta timmar och detta ska lagstiftas
på EU-nivå. Vi vill därför att möjligheterna att införa mobila slakterier ses över och att man
verkar för att sådana ska komma till stånd.
2315
Djuren står i beroendeställning till oss människor och därför har vi ett stort ansvar att se till så
att de har det bra.
2330
I dagens läge beräknas de statliga medlen till djurskyddstillsynen på befolkningsmängden
inom det berörda området, detta vill CUF ändra så att fördelningen av medel ska ske efter
antalet djur och tillsynsobjekt i tillsynsområdet.
5.16 Jakt
2335
Jakten och avskjutningen av vilt är också av stor betydelse för skogsbruket och trafiken. Utan
reglering skulle viltstammarna åstadkomma stor skada på såväl samhälls- som
privatekonomin och antalet viltrelaterade trafikolyckor skulle öka. Viltstammarnas storlek ska
bestämmas och regleras i samförstånd mellan jägare och markägare.
2340
Vad gäller rovdjursstammarnas storlek ska de vara förenliga med lokalbefolkningens rättighet
till liv, det centrala är att acceptans måste finnas lokalt för att det ska fungera. CUF vill att
fokus läggs på det totala rovdjurstrycket inom ett område, snarare än på enskilda arters
påverkan. Vidare vill vi också se över möjligheterna att sprida ut vargstammen över ett större
område i landet än idag. På så vis skulle man inte få så stora koncentrationer på vissa ställen
som idag, där lokalbefolkningen påverkas starkt.
2345
2350
Licensjakten borde ersättas med utökade möjligheter för boskapsägare att skydda sina djur vid
ett eventuellt angrepp från varg. CUF vill göra det lättare för brukare av mark att bedriva
skyddsjakt för att skydda sin egendom. En fond bör skapas där brukare av mark ersätts fullt ut
för förlorade värden på egendom på grund av viltskador orsakade av fridlysta arter eller andra
arter som inte ingår i svenska faunan. Dessutom bör regelverken kring detta förenklas till
fördel för de lokala markägarna.
2355
På grund av den omfattande inverkan på fiskenäring och lokalmiljö som den svenska
skarvstammen har i de begränsade områden som hyser den exceptionella återhämtning som
stammen sett sedan 1990-talet så anser CUF att en starkt utökad skyddsjakt är befogad.
2360
5.17 Biologisk mångfald
2365
Den biologiska mångfalden minskar snabbt i världen som följd av mänsklig inverkan.
Eftersom människans utsläpp av växthusgaser påskyndar klimatförändringar av flera slag
kommer det i framtiden bli svårare för arter att hinna anpassa sig till nya förhållanden.
Människan har genom sin utveckling rubbat många ekosystem. Det finns dock både
ekonomiska och etiska skäl till att bevara dessa.
2370
Alla arter i ett ekosystem är inte nödvändiga för systemets överlevnad, men vissa så kallade
nyckelarter är essentiella. Utan dessa påverkas ekosystemet mycket och det kan leda till att
många andra arter dör ut. Ifall många arter skulle försvinna från ett ekosystem skulle det
kunna få stora konsekvenser även om ingen av arterna är en nyckelart. Minskad biologisk
mångfald leder till att ekosystemet blir känsligare för förändringar. CUF kämpar därför för att
bevara den biologiska mångfalden i de ekosystem som finns på jorden för att bevara deras
resiliens.
2375
2380
Kunskap är makt. Makt att förändra och påverka sin vardagssituation och samhället
runtomkring. Kunskap är också den viktigaste grunden för ekonomisk utveckling, vilket gör
tillgången till utbildning till en avgörande rättvisefråga. Det är av yttersta vikt att Sverige
satsar på utbildning, eftersom kunskap är en av våra tydligaste konkurrensfördelar på den
globala marknaden.
Denna kunskap skall inhämtas inom former där alla barn och ungdomar, oavsett bakgrund, lär
sig för livet, med utgångspunkt i alla människors lika rätt och värde, och där ingen skall få
diskrimineras.
2385
Elever ska uppmuntras att ta egna initiativ, engagera sig i skolans utveckling och lära sig att ta
eget ansvar. Entreprenörskap skall ses som en naturlig del av utbildningen. Att stimulera
entreprenörskap tidigt leder till mer företagsamma människor.
2390
2395
CUF anser att vi gemensamt ska garantera och finansiera utbildning för alla Sveriges
ungdomar, men ser också positivt på privata eller kooperativa alternativ.
Alla elever ska ha samma rätt att skaffa sig kunskap. Undervisningsformen behöver dock inte
se ut på samma sätt för alla elever. CUF vill därför omvandla skolplikten till en läroplikt för
att ytterligare trycka på vikten av att kunskapen är viktigare än utbildningsformen. Samma
grundkrav ska gälla för alla elever som omfattas av läroplikten oavsett hur eller var
undervisningen bedrivs. Omfattande kontroller ska finnas för att säkerställa kvalitet i alla
typer av undervisning. Föräldrars egenintressen får inte går före elevens bästa i valet av
undervisningsform.
2400
2405
2410
För CUF handlar utbildning och kunskap om att ge människor förutsättningar att leva ett
jämlikt liv tillsammans med andra människor. Utbildning är en nyckelfaktor för allas och inte
minst för nyanlända elevers integration i samhället. Utbildning handlar också om att ge
människor makt att bestämma över sina liv. Kunskap är inte bara fakta om världen eller
matematik. Kunskap är lika mycket förmågan att tänka kritiskt och att hitta lösningar på
problem. Skolans viktigaste uppgift är därför att ge eleverna verktyg för att kunna tänka själva
och att bygga sina egna liv. I skolans uppgift ingår också att ge eleverna en kunskapsbas att
bygga vidare på, att lära för livet.
Det är oerhört viktigt med opartisk undervisning. Lärare bör inte öppet uttrycka politiska
åsikter och därför heller inte välja att framhålla viss information och därmed censurera annan.
Detta gäller bland annat historieförvanskning.
6.1 Förskola
2415
Förskolan är viktig för att ge föräldrarna en möjlighet att kombinera föräldraskapet med
yrkesliv. Eftersom barn och familjer är olika och har olika behov behövs en mångfald av
förskolor. Det bör vara upp till varje kommun att välja hur man vill driva och finansiera
förskoleverksamhet. En maxtaxa för barnomsorg ska ej finnas på nationell nivå. CUF ser det
som självklart att privata och kooperativ alternativ skall få finnas.
2420
Förskolan ska hålla hög kvalitet med utbildad personal och ett bra pedagogiskt innehåll. En
viktig faktor är barngruppernas storlek, men fokus bör också ligga på sättet man formar
förskolans ute- och innemiljö, olika pedagogiska inriktningar och möjligheter för barn att byta
idéer med varandra.
2425
Förskolan har en viktig roll i att förmedla grundläggande värderingar om demokrati och
jämlikhet. Det är av stor vikt att barnen inte tvingas in i några könsroller.
6.2 Grundskola
2430
2435
I grundskolan ska alla elever ha rätt till att lära sig läsa, skriva och räkna. Utöver detta ska alla
ha rätt till kunskaper om den värld vi lever i och vår historia. Kunskap om allt från hur
samhället har förändras till hur maten vi äter har producerats. CUF ser också positivt på en
större praktisk koppling mellan elever och producenter. I grundskolan ska läroplikt gälla och i
gengäld ska varje elev garanteras ett visst mått av kunskap. Elevens rättigheter ska regleras i
en nationell skollag. I skollagen ska även målen för grundskolan formuleras.
CUF anser att elever i grundskolan ska erbjudas någon form av fysisk aktivitet/rörelse varje
dag. Vi anser också att varje ämne bör genomsyras av en strategi för att öka elevers
självständighet, förmåga att argumentera och lösa problem tillsammans.
2440
2445
2450
CUF ser positivt på elevers möjlighet att påverka sin skolgång. I olika ämnen passar
fördjupning och flexibilitet bättre än i andra, det är dock eftersträvansvärt att elever ges
mycket större inflytande över sin skolgång och att skolor ges större möjlighet att profilera sig
inom något särskilt ämne. För de flesta elever sker kunskapsinhämtandet via inläsning av text.
Det är därför av största vikt att tidigt främja läsutvecklingen hos samtliga elever. För att skapa
läslust är tillgång till skönlitteratur oerhört väsentligt samt utbildad personal som kan
tillhandahålla detta. CUF anser att skolbibliotek liksom utbildade bibliotekarier i största
möjliga utsträckning bör finnas på samtliga grundskolor.
6.2.1 En mer kunskapsbaserad utbildning
Det tillhör det förgångna att anta att alla elever i en klass ligger på samma kunskapsnivå. Alla
har olika kunskap och det är elevernas rätt att i en skola få utveckla sina kunskaper i den takt
som passar varje elev. CUF har därför en vision för en kunskapsbaserad skola. CUF vill
genom detta öppna upp för att utbildning sker i andra former än den klassiska skolan.
2455
CUF vill uppmuntra till att föra undervisning över klassgränserna och samarbeta för att skapa
undervisning i grupper där eleverna ligger på samma kunskapsnivå. Genom att låta eleverna
välja hur snabbt de vill läsa ett ämne kan lärarna lättare lägga upp sin undervisning och
eleverna får utvecklas i den takt som passar dem.
2460
Barn ska kunna börja skolan mellan sex och åtta års ålder, men avsluta utbildningen beroende
på när man uppnått den kunskap som krävs. För att en kunskapsbaserad skola ska kunna vara
flexibel krävs att betygsystemet förändras i grunden och ersätts med ett system som inte är
knutet till undervisningsformen.
2465
6.3 Gymnasieskola
CUF vill ha en mer flexibel gymnasieskola där kunskap står i centrum. Eleven skall själva
kunna välja kurser och anpassa utbildningen efter sina egna behov, förutsättningar och
intressen. Gymnasieskolan skall inte ha skolplikt, utan var skola skall själva kunna bestämma
under vilka lektioner som det skall råda närvaroplikt.
2470
CUF har en vision om en kunskapsbaserad skola och verkar därför för att kravet på en treårig
gymnasieskola slopas. Elever ska istället avsluta sina studier i egen takt, inom rimliga
tidsramar.
2475
2480
2485
2490
Vi tycker att det är viktigt att skolor använder sig av olika pedagogiska metoder för att
tillgodose elevers individuella förutsättningar för lärande. Ett mer individbaserat lärande tror
vi kommer att resultera i att elever lär mer för livet, men också att de kan avsluta sina
gymnasiala studier tidigare. Kurser ska kunna tentas av gratis under tiden, för att kunna
tillägna sig fler poäng och betyg och därigenom höja sitt snittbetyg. Även utbytesprogram ska
kunna tillgodoräknas i betyget.
Ett nära samarbete mellan gymnasium och näringsliv skapar bättre förutsättningar för att
elever får de kunskaper de behöver i arbetslivet. APL är därför en viktig del av utbildningen
och bör inkorporeras som en del av de nationella programmen och erbjudas alla elever i den
mån det är möjligt. För att ytterliga rusta eleverna inför framtiden vill vi att privatekonomi
ska ingå i läroplanen för alla gymnasielinjer. Vi vill också att större fokus ska läggas på
elevers analytiska förmågor samt lära dem att kritiskt granska sin omvärld och i viss mån
också sina läromedel. Undervisningsmaterial som skrivs riktat till gymnasieskolan ska därför
innehålla källreferenser och därigenom göra det möjligt för elever och lärare att kontrollera de
uppgifter som litteraturen anger och hantera dem källkritiskt. Detta ger elever och lärare större
möjlighet att praktisera källkritik i den löpande undervisningen.
2495
Det är oerhört viktigt att varje elev får göra ett fritt och eget val till gymnasieskolan. Den
enskilda individen ska själv avgöra var i landet de vill läsa på gymnasiet. Detta kan bäst
tillgodoses genom att riksintag skall gälla för samtliga utbildningsenheter. På så sätt skapar
man också möjlighet för jämförbarhet och konkurrens mellan aktörer, vilket leder till bättre
kvalitet. För elever som av olika anledningar kräver extra resurser skall det gå att söka ett
utökat bidrag.
2500
För att försäkra en rättvis intagning anser CUF vidare att det ska vara tillåtet med
intagningsprov till alla program.
För att kunna slutföra gymnasiet i efterhand om något har avbrutit ens studier är det viktigt att
det även går att läsa in motsvarande kunskaper i den regionala vuxenutbildningen.
2505
6.4 Psykisk och fysisk miljö
Skolan ska grundas på alla människors lika rättigheter och värde. Det ska råda nolltolerans för
våld och mobbning i skolan. För att klara den målsättningen ska det framgå av skollagen att
2510
lärare och övrig personal som upptäcker mobbning har en skyldighet att informera föräldrar,
om eleven är omyndig, och rektor, och därefter vidta åtgärder.
Genom lokala skolstyrelser där makten flyttas närmare eleverna, blir det möjligt att enklare
ställa ansvariga till svars om någon elev upplever att skolan inte uppfyller kraven om
nolltolerans.
2515
För CUF är det självklart att det ska finnas inskrivet i skollagen att elever ska ha tillgång till
kurator och psykolog. Ett elevvårdsteam ska finnas på varje skola bestående av kurator,
skolsköterska, eller motsvarande, för att förbättra den psykiska miljön på skolan.
2520
2525
2530
2535
I den senare delen av utbildningen ska varje elev och lärare dessutom ha möjlighet till att
kalla till en elevvårdskonferens gällande den enskilda elevens skolsituation. På
elevvårdskonferensen bör rektor, elevens handledare, kurator, omyndig elevs målsman, samt
eleven själv närvara. Detta för att stärka elevens trygghet, skolsituation och hälsa. CUF anser
att det är viktigt att varje elev tas på allvar och att varje enskild elev när som helst har rätt att
kalla till en elevvårdskonferens.
Man ska också minnas att skolan är alla ungdomars arbetsplats. Utbildningsmiljön ska vara en
lika viktig fråga som arbetsmiljön. Det behövs en anpassad variant av
arbetsmiljölagstiftningen för skolan som ska reglera elevernas rätt till en bra skolmiljö som
inbjuder till kunskapssökande och såväl enskilt arbete som samarbete. CUF verkar även för
att fler vuxna ska vara närvarande på rasterna och i matsalen.
CUF anser att en likabehandlingsplan, som även innefattar eleverna, ska upprättas på samtliga
skolor i Sverige, precis som man upprättar likabehandlingsplaner på arbetsplatser. En
likabehandlingsplan ger skolan förutsättningar att utvecklas till en jämställd institution, där
elever i första hand behandlas efter sina egenskaper och inte efter sitt kön, etnicitet, religion
och så vidare.
6.5 Kvalitet i lärande
2540
2545
2550
Kvaliteten i utbildningen hänger tätt samman med lärarens förmåga att förmedla kunskap och
att inspirera eleven till lärande. Det är därför viktigt att alla lärare är utbildade på
högskolenivå och har god pedagogisk skolning. För att säkerställa en hög kvalitet ska alla
examinerade lärare licensieras. Licensen ska innebära att läraren dels har erforderliga
kunskaper i sina ämnen och pedagogik, men också att läraren är insatt i vilka lagar och regler
som gäller i förhållandet mellan elev och lärare. Licensen innebär också att läraren efter
avslutad lärarexamen under en period praktiserat de teoretiska kunskaperna på ett bra sätt.
Detta betyder att det ställs högre krav på lärarutbildningen, vars standard måste höjas. På så
sätt garanteras elevernas utbildningskvalitet. Läraren förlorar sin licens om den missbrukas.
För att garantera eleverna en god utbildningskvalitet i sitt lärande behöver lärarnas arbete
kontinuerligt utvärderas.
Det är också viktigt att det görs kontinuerliga kontroller av skolans verksamhet så att den till
exempel uppfyller kraven i den nationella skollagen. Det är av yttersta vikt att alla skolor gör
kvalitetsredovisningar och att dessa finns lättillgängliga för alla elever och vårdnadshavare.
2555
2560
2565
2570
2575
På så sätt ges elever och vårdnadshavare större insikt i skolans kvalitetsarbete och därmed
möjlighet att påverka och ställa högre krav på kvalitetsarbetet. Kvalitetsredovisningar och
andra kontroller är inte bara viktiga för att säkerställa kvaliteten utan kan också hjälpa den
enskilde eleven när denne ska välja sin utbildning. För att kvalitetsredovisningar ska vara ett
bra verktyg krävs också en tydlig uppföljning. För att kunna jämföra kvalitetsrapporter bör
nationella nyckeltal för vad dessa redovisningar ska innehålla arbetas fram.
CUF tycker inte att man bara ska låta nationella prov vara ett sätt att läsa av elevernas
kunskapsnivå, utan också ett sätt att göra det möjligt att se var man ska sätta in extra resurser
för att utveckla lärarnas kompetens. I klasser där man har ett övervägande dåligt resultat bör
man se över om lärare i det aktuella ämnet behöver kompletterande utbildning eller andra
resurser för att kunna utveckla sin undervisning.
För att säkerställa rättssäkerheten i skolan ska det vara möjligt att överklaga betyg och
omdömen. Överklaganden ska behandlas av ett skolråd bestående av skolpersonal samt minst
en person med full kunskap om skolarbetsmiljölagen. Ett annat sätt att stärka rättssäkerheten
för eleverna är att avidentifiera examinationer. Detta kan bidra till en objektiv och mer rättvis
bedömning som sedan ligger till grund för betygssättning.
Bästa sättet att jobba med jämställdhet är att börja tidigt med att medvetet motverka att tjejer
och killar behandlas olika. Redan i förskolan ska detta medvetna arbete starta för att bryta
könsrollerna och låta barnen växa upp som fria och stolta individer. Beroende på vardagliga
problem och konflikter som uppstår i klassrummen anser CUF att utbildning i
konflikthantering också ska vara en obligatorisk del i dagens lärarutbildning. Det material
som används i skolan ska vara uppdaterat och komplett.
2580
2585
Det finns alldeles för många dåliga lärare. Det måste vara möjligt för skolledning att göra sig
av med lärare som uppenbart inte klarar sitt uppdrag. Dåliga lärare skyddas idag av att hela
kommunen utgör ett område för lagen om anställningsskydd (LAS), vilket gör att de lärare
som skiljs från sin tjänst ofta dyker upp på en annan skola i kommunen. För att ha verklig
nolltolerans mot dåliga lärare måste en förändring ske så att varje skola blir en egen enhet.
Lärare som av skolledning anses duktiga och som uppvisar bra resultat, måste ges avsevärt
högre löner samtidigt som dåliga lärare måste kunna avskedas enklare än idag.
2590
Rent ekonomiskt kan det också vara fördelaktigt för skolor att vara en egen enhet. Att
budgetplanera och ha möjlighet att återinvestera överskott i verksamheten för att genom en
långsiktig strategi förbättra skolan, öka elevantalet och höja studieresultaten. Därför ser CUF
positivt på att kommunala skolor drivs genom intraprenad.
2595
6.6 Alla elever är olika
2600
Alla människor har olika förutsättningar för att lära. Det finns många olika vägar för att
tillgodogöra sig kunskap, och skolan ska kunna erbjuda flera olika alternativ. CUF vill ge den
enskilda skolan mer makt att till exempel profilera sig och utforma utbildningen efter
särskilda förutsättningar och önskemål. Detta skapar en mångfald i skolan samtidigt som den
anpassas för fler.
När det gäller elever med psykiska eller fysiska funktionshinder ska den enskildes önskemål
och behov vara i fokus. Det ska finnas möjlighet både till individintegrering och att få sin
undervisning i speciella undervisningsgrupper.
2605
2610
Hjälp och stöd till elever ska sättas in tidigt för att inte problemen ska följa med längre upp i
skolgången. Elever med särskilda behov ska ha rätt till extra resurser för att klara av
skolgången. Vilka resurser som ska sättas in avgörs av elev, skolhälsovård och lärare i samråd
med vårdnadshavare. Det är viktigt med en väl fungerande skolhälsovård som arbetar
proaktivt och förebygger problem.
6.7 Lärlingsutbildning
2615
Lärlingsutbildningen är en form där det praktiska lärandet kommer till sin rätta, vilket är en
väsentlig förändring av gymnasieskolan. Eleverna får en utbildning som förenar teori och
praktik i skolmiljö och i arbetsliv.
2620
Det är viktigt att skolan samverkar med det omgivande samhället och arbetslivet.
Uppläggningen av lärlingsutbildningen bör därför vara flexibel och anpassad efter rådande
förhållanden. Vi vet att de små företagen kommer att få en allt större betydelse i framtiden,
och därför är det viktigt att dessa ges goda möjligheter att ta emot lärlingar.
2625
För lärlingsutbildningar är inte alltid teoretiska examinationsprov det idealiska sättet att
klargöra en uppnådd kunskapsnivå. CUF anser att en vidgad form av examination ska finnas
för att säkerställa både elevens kunskap i ett ämne, men också för att säkerställa en utlovad
yrkeskompetens. Sådan examination kan exempelvis utföras genom praktiskt utformade
gesällprov och mästarbrev. CUF vill att skolpeng även ska tilldelas lärlingsutbildningar som
inte ger högskolekompetens men däremot tillräcklig yrkeskompetens på kortare tid än tre år.
6.8 Styrning av utbildning
2630
På nationell nivå ska det finnas lagstiftning som reglerar alla elevers rätt till utbildning för att
garantera likvärdig skola i hela landet. I lagen ska också målen för skolan sättas upp samt
övergripande läroplaner. Ansvaret för tillsynen av att lagstiftningen efterföljs ska även i
fortsättningen ligga på statlig nivå.
2635
Skolan ska styras så nära brukarna som möjligt enligt en federalistisk modell. Eftersom den
kommunala nivån i flera fall visat sig otillräcklig för en så svår och viktig uppgift som att
styra skolan så bör styret kunna överföras till den regionala nivån. Utbildningen skall vara
finansieras gemensamt via skatter.
2640
Varje skola ska ha rätt att organisera sig på det sätt som elever, lärare och vårdnadshavare
finner bäst. Det viktiga är att hela makten över skolan, inom lagens ramar, utövas av dem som
brukar skolan.
6.9 Demokrati i utbildning
2645
2650
2655
2660
Demokrati ska genomsyra samhällets alla institutioner och därmed så klart även skolan. För
att verkligen förstå vad demokrati innebär måste eleverna praktiskt utöva demokrati redan i
skolan genom en tydlig elevdemokrati. Ungdomar måste få prova på att diskutera och komma
fram till gemensamma beslut. Många unga har aldrig upplevt att deras åsikt har spelat någon
roll, att de har kunnat påverka. För att elevdemokratin ska fungera krävs det att både lärare
och elever vet vilka regler som gäller. Därför anser vi att både lärare och elever bör få
utbildning i vilka rättigheter och skyldigheter som eleverna, lärarna och skolledningen har
gentemot varandra. Detta ska också ingå i lärarutbildningen.
Det är även viktigt att det finns många olika former av inflytande. Varje individ måste lära sig
att förstå innebörden av demokratin om vi ska kunna bevara den. Makten måste in i varje
skola och i varje klassrum. I lokala skolstyrelser ska elever och personal samt eventuellt
vårdnadshavare kunna bestämma om skolan exempelvis ska köpa in fler datorer eller satsa på
nya läromedel till varje elev.
Det informella inflytandet är minst lika viktigt som det formella. Demokratin i klassrummet
måste därför förbättras. Mer tid till planering och utvärdering av undervisning krävs, vilket
bör genomföras av lärare och elever gemensamt.
6.10 Friskolan
2665
Friskolor ökar valfriheten för eleverna. Skolans undervisningskvalitet och den ökade
variationen av undervisningsformer är viktigare än vem som driver skolan. Genom att öka
antalet valmöjligheter skärps kraven på varje skola att göra ett bra jobb och erbjuda en
attraktiv utbildning. En friskola arbetar under samma lagar som en offentligt styrd skola.
Skillnaden är att ett företag eller en förening är huvudman för verksamheten.
2670
För att undvika problem om en friskola lägger ner sin verksamhet, till exempel genom
konkurs, ska avtal finnas om hur verksamheten ska kunna drivas vidare av en annan
huvudman. Vid byte av huvudman på friskolor ska eleven garanteras rätten att gå färdigt den
tidigare valda utbildningen.
2675
Vinster inom friskolor skall få plockas ut ur skolenheten då verksamheten uppfyller
myndighetskrav.
2680
2685
6.11 Den högre utbildningen
Vikten av högre utbildning är något självklart i dagens samhälle och den måste därför kunna
erbjudas till alla på samma villkor. Därför ska all högre utbildning i Sverige vara avgiftsfri.
Dock ska den högre utbildningen ses för vad den är, ett extra steg för individer att utveckla sig
och sin kunskap, och inte som en arbetsmarknadsåtgärd. Utökning av platser till de högre
utbildningar bör därför i första hand ta hänsyn till vilka kunskapsområden som det kommer
krävas utbildade personer inom i framtiden, och inte efter dagens sysselsättningsgrad.
6.11.1 Kvalitet i utbildningen
2690
2695
2700
För att våra högskolor och universitet ska kunna hålla en god kvalitet i framtiden måste de
utvecklas tillsammans med övriga delar av samhället. Det innebär att de resurser som
allokeras till dessa skolor måste fokuseras till de områden som kräver det. Det är inte hållbart
att utöka antalet platser till ett visst program endast baserat på exempelvis dess popularitet.
Det måste finnas goda anledningar till att både utöka eller skära ner antalet platser, och detta
bör göras för att justera till marknadens framtida behov samt efter forskningens behov.
Högskolor och universitet ska även kopplas samman bättre med näringslivet. Detta för att få
en mer verklighetsbaserad utbildning, samt att ge studenter en större chans att komma ut i
arbetslivet snabbare. En bättre koppling mellan högskolor och näringsliv öppnar även för en
möjlighet att få in fler gästföreläsare i skolsalarna, som kan ge studenter en helt annan nivå på
sina respektive kunskapsområden.
För att öka flexibiliteten för studenterna vill vi att varje lärosäte ska kunna välja vilket
terminssystem de vill använda sig av.
2705
6.11.2 Studentkårerna
CUF anser att studentkårer ska erhålla ekonomiskt stöd på samma villkor som alla andra
föreningar i Sverige.
2710
2715
2720
2725
2730
6.11.3 Studenters ekonomi
Som student är det inte alltid lätt att få ekonomin att gå ihop. Många studenter måste arbeta på
sidan om studierna. Detta är också en bra möjlighet att få en kontakt med den framtida
arbetsmarknaden. Vi i CUF tycker det är bra om människor arbetar, och tycker inte att det är
statens uppgift att sätta gränser för hur mycket människor ska arbeta.
Att genom fribelopp bestraffa engagemang och ansvarstagande för sin framtid är absurt. Ett
första steg är att göra undantag från fribeloppet för tid då studenten inte får studiemedel. Idag
kan du behöva betala tillbaka studiemedel om du jobbar mycket på sommaren, en tid då du
inte ens får studiemedel. Så snart som möjligt vill vi dock givetvis ta bort hela
fribeloppssystemet för lånedelen. För bidragsdelen bör dock ett fortsatt fribelopp existera om
än på en högre nivå än dagens.
För att underlätta för denna grupp, som är så viktig för Sveriges framtid, bör studiemedlet
höjas. I första hand ser CUF att det är lånedelen som ska höjas – både för att det går mycket
snabbare att genomföra och för att studenten ska känna större ansvar över att förvalta sina
studier. Konsumentprisindex (KPI) är inte relevant för studenter, som har en helt annan
kostnadsbild. Därför anser CUF att ett särskilt studentprisindex måste tas fram med särskilt
beaktande av bostadskostnader, litteratur och mat. Enligt detta ska studiemedlet räknas upp
för varje år.
2735
2740
2745
6.11.4 Avskaffa CSN
CUF ser både praktiska och principiella fördelar med att lägga ner CSN. Att konkurrera med
verksamhet som kan bedrivas av privata banker är något som CUF vänder sig mot. Ett
avskaffande av CSN skulle med stor sannolikhet öka tillgängligheten och servicen då privata
aktörer skulle slåss om att få akademiker som kunder. Det skulle dessutom möjliggöra för
studenter att välja mellan banker med olika profiler, där ränta, återbetalningstid såväl som
sparränta och försäkringar blir tjänster som bankerna får konkurrera med, och därmed
förbättra förutsättningarna för studenter. Alla studenter som uppfyller kriterierna om antal
tagna poäng och tillåtna terminer är garanterade lån då staten går in som säkerhet.
Om en student får problem med återbetalningen och hamnar hos kronofogden ska staten köpa
större delen av den fordran som banken har på studenten. På det viset skapas en möjlighet för
banker att ge studielån, och det ger också en konkurrenssituation på lånemarknaden som
skapar valfrihet för studenter. Detta system har prövats med god framgång i Finland, och bör
inrättas snarast även i Sverige.
2750
2755
2760
2765
2770
2775
6.11.5 Flexibel högskola
Flexibiliteten inom högskolevärlden måste förbättras. Att studenter kombinerar studier med
arbete som är relevant för deras utbildning är något som CUF ser mycket positivt på. Vi vill
förenkla möjligheterna för företag att anställa studenter och röja undan de hinder som
studenter möter i form av fribeloppsgränser och dylikt som försvårar arbete vid sidan av
studier. I Danmark finns ett utbrett system med studentmedarbetare. Systemet innebär konkret
att studenter arbetar deltid, parallellt med studierna, och avlönas, men får mindre betalt än en
nyexaminerad. Studier har visat att personer som varit studentmedarbetare får jobb snabbare
efter studierna, högre lön och dessutom avslutar sina studier tidigare än personer som inte
varit studentmedarbetare.
Systemet är med andra ord lyckosamt både för studenter och företag och blir för många en bro
in i arbetslivet. Samtidigt som företag breddar sin rekryteringsbas och kan anställa värdefulla
medarbetare får studenter meriter, ett kontaktnät, en insyn i arbetslivet och en möjlighet att
koppla samman teori och praktik, något som i förlängningen gör dem mer anställningsbara.
Systemet har också visat sig minska missmatchningen eftersom studenter redan under
studietiden kan anpassa sina kurser och utbildning efter vad som visat sig vara relevanta
kunskaper och färdigheter i deras framtida yrkesutövande.
Vi är också positiva till distansstudier som är viktiga för att människor under hela sitt liv ska
kunna studera och för att det ska finnas studieformer som passar fler. Detta kan också öka
mångfalden bland sökande till högre studier. Vidare vill vi att möjligheten till studieuppehåll
för att arbeta, resa utomlands eller skaffa barn måste förbättras. Det gäller inte bara i
grundutbildningen utan också inom forskningen. För att bredda basen för forskningen behövs
en flexibilitet även här, med bland annat ett system som gör det möjligt att kunna gå in och ut
ur forskningen. Detta måste ske på ett rimligt sätt för både individen och forskningen. För att
nå resultat krävs långsiktighet, men det kommer även ge resultat om fler får en möjlighet att
delta i forskningen.
2780
2785
2790
2795
6.11.6 Sveriges studenter i en globaliserad värld
Dagens globaliserade värld skapar stora möjligheter för studenter; möjligheten att studera och
jobba utomlands. Högskolans internationalisering är viktig både för högskolans mångfald och
kvalitet.
Samarbetet i Europa innebär att ett gemensamt betygssystem är nödvändigt. Det som
diskuteras i nuläget är ECTS (European Credit Transfer System) och för CUF är den
utvecklingen välkommen. Dock är dagens förslag, där endast ett visst antal av varje steg på
betygsskalan kan delas ut, omodernt. För oss är det självklart att det betygssystem som införs
i hela Europa ska vara målrelaterat och att studenters betyg inte ska påverkas av
kurskamraternas. Valideringen av betyg utför detta system bör få en prioritet inom berörd
myndighet. En utbildning från utanför Europa måste också snabbt och enkelt kunna komma
en student till godo, även när denne kommer tillbaka till Sverige. Eftersom det är värdefullt
för svenska studenter att studenter från utanför Europa studerar i Sverige vill CUF åter göra
det avgiftsfritt för dessa studenter att studera i Sverige.
6.11.7 Forskarutbildning
Forskarutbildningen, med licentiat- och doktorsexamina som slutmål, är en spetsutbildning
som är viktig för Sverige. Forskarutbildningarna syftar till att få fram personer med en
kunskapsnivå i nationell och internationell toppklass och som hjälper mänskligheten att uppnå
ny kunskap genom forskning, och är därigenom en motor i det kommande kunskapssamhället.
2800
2805
2810
Forskarutbildningen har på många sätt särskilda förutsättningar jämfört med andra
utbildningar. Ett sätt detta yttrar sig på är det sätt som studierna finansieras på – normalt sett
antingen doktorandtjänst, anställning som industridoktorand. Tyvärr förekommer det bredvid
dessa dominerande sätt att finansiera doktorandstudierna på även så kallade
skuggdoktorander, med oftast en oklar finansiering. CUF menar att varje forskarstuderande
ska ha en tydlig studiefinansiering och att man i möjligaste mån ska fasa ut dessa informella
finansieringsformer.
Vidare är många doktorander indirekt beroende av institutionens finansiering, som ofta
kommer via olika typer av forskningsprojekt. Att dessa normalt har en längd på 2-3 år, medan
en doktorsutbildning tar ytterligare flera år, hindrar långsiktigheten i utbildningen, och
möjligheter till mer långsiktig finansiering för de som studerar för en doktorsexamen vore
önskvärt.
2815
Slutligen vill vi se att man samverkar betydligt mer mellan olika universitet inom ett
ämnesområde, för att tillsammans kunna erbjuda ett bredare men ändå mer anpassat
kursutbud. Det kan ske exempelvis genom att uppmuntra bland annat nätverk och nationella
forskarskolor.
2820
6.11.8 Forskning och patent
Våra högskolor och universitet utför viktig forskning. Mycket grundforskning görs som leder
till viktiga upptäckter och sådant som kan nyttjas i uppfinningar.
2825
Många delar av forskningen ger också upphov till patent av olika slag. Idag tillfaller patenten
forskarna som gjort innovationerna eller upptäckterna, trots att det är lärosätena som betalar
för forskningen. Många av patenten marknadsintroduceras inte heller eftersom forskarna just
är bäst på att forska, inte att introducera sina patent på marknaden genom nystartade företag.
Sverige har en hög andel beviljade patent men en väldigt låg användning av dessa. Det är
därför rimligt att se över det nuvarande systemet.
2830
2835
På många andra håll i världen tillfaller de beviljade patenten lärosätena, precis som ett beviljat
patent tillfaller ett privat företag som anställer forskare. Det är rimligt att de som betalar
forskningen också ska få del av den ekonomiska nytta som kan uppstå. Ett lärosäte har
dessutom betydligt bättre resurser att förvandla patent till affärsidéer och blomstrande nya
företag än vad enskilda forskare har. Det kan däremot vara lämpligt med löneavtal som kan ta
hänsyn till forskartjänsten och ge någon form av royalty för marknadslanserade patent. Många
lärosäten har också ett system där de väljer vilka patent de vill satsa på internt, och sedan
säljer eller skänker bort andra patent för att skapa så stor samhällsnytta och inkomster som
möjligt.
2840
6.12 Livslångt lärande
2845
2850
2855
2860
Människan slutar aldrig att utvecklas och har ständigt ett behov av att lära sig nya saker. Det
är viktigt att möjligheten till livslångt lärande finns i samhället. Principen om alla människors
lika rätt till kunskap är viktig att slå fast. Därför ska det inte finnas någon övre åldersgräns för
att tillgodogöra sig gymnasiekompetens. Idag kan inte elever tillgodoräkna sig kursbetyg
äldre än åtta år, om de saknar gymnasiekompetens. CUF anser att eleven alltid ska kunna
tillgodoräkna sig dessa betyg när denne vill läsa upp sin gymnasiekompetens.
Utbildning består inte enbart av grund- och gymnasieskola. Det livslånga lärandet
förverkligas bland annat genom högskolor och universitet, men också genom folkhögskolor,
kvalificerade yrkesutbildningar (KY), uppdragsutbildningar och studieförbund. Det ska finnas
en mångfald av eftergymnasiala utbildningar för att så många människor som möjligt ska få
chansen till utbildning. Det är också viktigt att låta näringslivet vara en aktiv del i
utvecklingen av eftergymnasiala utbildningar. Detta för att öka möjligheterna till omskolning
till ett nytt yrke samt att öka intresset för företagande och entreprenörskap hos fler människor.
CUF är övertygat om att det civila samhället har mycket att tillföra när det handlar om
utbildning. Vi ser till exempel positivt på att studieförbund ges möjlighet att bedriva fler
uppdragsutbildningar.
CUF ska verka för att alla människor i världen ska ha rätt att lära sig läsa, räkna och skriva
samt ha möjlighet att införskaffa kunskaper om historia, för att på så sätt främja demokratiska
värden och i förebyggande syfte lära oss om misstag som begåtts.
2865
7.1 Samhällsekonomi
En god samhällsekonomi är förutsättningen för att vi ska kunna ha ett samhälle som fungerar
effektivt och uppfyller de krav medborgaren ställer på det offentliga. Ekonomin ska vara så fri
som möjligt och samhällets påverkan på ekonomi ska uppmuntra aktivitet, företagsamhet och
miljövänligt tänkande.
2870
Många av de verksamheter som idag ligger under statens vingar ska säljas ut till den privata
marknaden. Det gäller såväl skog och mark som energibolag och fastigheter.
2875
2880
2885
2890
Statens finanser ska hanteras långsiktigt och strikt. Långsiktighet i planeringen kräver
återhållsamhet. För att inte kväva privata initiativ ska staten i det längsta hålla sig borta från
produktion. Varje missbrukad skattekrona är stöld från medborgarna och måste undvikas.
Skatter och avgifter bör hållas så låga som det är möjligt.
För att den offentliga verksamheten ska förstå allvaret i att sköta sina uppgifter anser CUF att
det ska utformas ett ersättningssystem då det offentliga inte lyckas leva upp till sina
åtaganden. Det finns idag få incitament för uppfyllande av löften och oftast obefintliga
straffsanktioner vid brott mot dessa.
Det är av vikt att kommuner och landsting konkurrensutsätter sin verksamhet genom t.ex.
entreprenad eller intraprenad för att effektivisera och förbättra sin verksamhet. CUF vill verka
för en etisk offentlig upphandling. Vi vill att våra skattepengar ska uppmuntra mänskliga
rättigheter. Att alla som lämnar in anbud ska uppfylla ILO:s åtta kärnkonventioner om
barnarbete, slavarbete, organisationsfrihet och diskriminering, anser vi vara självklart.
Monopol missgynnar nästan uteslutande konsumenter och inskränker på människans
möjlighet att välja fritt. Därför anser CUF att antalet monopol ska minska och bland annat
spelmonopolet slopas.
7.2 Företag och företagande
2895
Privata företag skapar trygghet, arbetstillfällen och tillväxt i Sverige. Det handlar om att se till
att företagsklimatet är så bra att många människor vågar och vill starta företag. I dag har vi
inte det, vilket visar sig genom ett lågt nyföretagande. Attityden mot företagande måste
förbättras väsentligt. Det gäller både de regler som omfattar tryggheten för de anställda och de
regler som omfattar företagets skyldigheter gentemot staten i form av skatter och avgifter.
2900
2905
Tillgången till riskkapital är avgörande för företag. CUF anser att en god tillgång på
riskkapital och förmånliga lånevillkor är önskvärt för att underlätta företagandet. Det är också
viktigt att kontakterna mellan utbildningsvärlden och företagsvärlden förbättras. Detta sker
bäst genom regelbundna studiebesök samt mer arbetsplatsförlagd utbildning även i de
studieförberedande programmen. Vidare måste konkurrenssituationen förbättras, osund
konkurrens från stat och kommuner är inte acceptabelt.
2910
2915
2920
2925
2930
2935
2940
2945
2950
För en väl fungerande arbetsmarknad krävs det ett bra näringslivs- och företagsklimat. Ett
klimat som ska präglas av en öppenhet för nya idéer och av flexibilitet, som ger alla företag
oavsett form och storlek lika möjligheter och rättigheter. Det är oerhört viktigt att det finns en
grundläggande service i form av en god infrastruktur över hela landet. Några andra viktiga
delar i att skapa tillväxt i hela landet är utbyggnaden av IT, satsningen på lokala och till det
lokala näringslivet kopplade utbildningar.
En F-skattsedel ska ges vid födseln. Samtidigt måste vi ge möjligheter för befintliga små- och
medelstora företag att kunna överleva och utvecklas. Det är dags att Sverige ställs om till att
också vara ett småföretagarvänligt land, inte bara som idag ha regler för de stora företagen.
Om företagandet lyckas och företaget växer skapas försörjning inte bara för den enskilde
företagaren utan även för dennes familj, medarbetarna i företaget och deras familjer.
Leverantörer påverkas och samhället försörjs via skatter som företaget genererar.
I Sverige finns drygt 700 000 företag. Närmare 99 procent av dessa är små och medelstora.
Problemet är att företagen inte växer i tillräcklig utsträckning. Parallellt har vi ett lågt
nyföretagande, Nordens lägsta. Våra företagare blir allt äldre och färre unga vill starta företag.
Samtidigt har våra grannländer en bättre kapitalförsörjning och lägre beskattning av mindre
företag.
De stora och små företagen behöver varandra, men det är i de små och medelstora företagen
som de flesta nya jobben kommer. De små och medelstora företagen sysselsätter redan idag
två tredjedelar av alla anställda i den privata sektorn. Idag är det inte främst marknaden som
hindrar företagandet. Det är skattesystem och krångliga regler som begränsar.
Vi anser även att Bolagsverkets uppgifter ska organiseras som en del under Skatteverket för
att minska antalet instanser som orsakar onödig administration för företagen. Alla
administrativa avgifter i samband med registreringen bör också slopas.
Det bör finnas möjlighet för de företag som vill koppla sin bokföring direkt mot Skatteverket
eller importera den från sitt bokföringsprogram. Skatteverket kan också beräkna skatter och
avgifter automatiskt och stämma av mot företagarens skattekonto. CUF vill sänka
arbetsgivaravgiften markant till en nivå kring 20 procent idag för att sedan sänka den
ytterligare. Vi vill också ta bort arbetsgivaravgifterna för fem personer per företag för att
stimulera små och medelstora företag till att växa. Vidare vill CUF avskaffa den så kallade
dubbelbeskattningen av aktiebolag.
Sverige ska inte ha få företag som betalar höga skatter utan Sverige ska ha många företag som
betalar låga skatter. Detta tillsammans innebär hög sysselsättning, mindre bidragsberoende
samt ett samhälle som bygger på att människor är i sysselsättning.
Företagandet hänger också tätt samman med uppfinningsrikedomen. Vi måste bli bättre på att
stimulera kreativitet och nya innovationer. Idag är det mycket dyrt att skaffa sig patent på nya
uppfinningar, vilket gör att många goda idéer aldrig förverkligas. Detta måste ses över i syfte
att göra det lättare att starta företag utifrån nya uppfinningar. Patent ska vara giltiga under en
period om 5 år. Möjligheten att förlänga patent ska finnas. Möjligheten till hur många
perioder som ett patent kan förnyas bestäms av den initiala forskningskostnaden.
2955
7.3 Skatter
2960
Det svenska skattesystemet är krångligt, och behöver reformeras. Ett kvalitativt skattesystem
måste ta sin grund i effektivitet, likformighet, solidaritet och legitimitet. För stora
skattebördor leder till stora välfärdsförluster och kan sänka skattemoralen. Låga skatter är att
eftersträva för ett välfungerande samhälle. Samtidigt pressas skatterna upp av ineffektiv
offentlig verksamhet. För att kunna uppnå låga och effektiva skatter bör all offentlig
verksamhet granskas och utvärderas.
2965
CUF vill att ränteavdraget successivt på lång sikt trappas ned. I gengäld ska
kapitalvinstskatten sänkas. Förutom att förenkla skattesystemet så skulle detta öka
incitamenten för sparande.
2970
7.3.1 Fastighetsskatt
Fastighetsskatten är avskaffad och ersatt med en fastighetsavgift. En avgift som kommun eller
stat tar ut utan motprestation är per definition en skatt. Endast när människor eller företag gör
en vinst är det rimligt att man bidrar till det allmänna med skatter. Det är dessutom ej
nödvändigt för staten att veta hur mycket folks hus är värda. Den kommunala avgiften för
fastigheter bör därför avskaffas och fastighetstaxering bör slopas helt.
2975
2980
7.3.2 Plattskatt och grundavdrag
Det svenska skattesystemet behöver reformeras. Olika avdrag, skatterabatter och
tröskelsystem gör att det blir både snårigt och svårt för medborgarna att få överblick över sin
ekonomi och sina ekonomiska möjligheter. Det skapar också problem för företagare och ger
upphov till stora administrativa kostnader. Därför ställer sig CUF kritiskt till 3:12-reglerna
som skapar stora administrativa bördor för främst småföretagare.
Det är viktigt att synliggöra de skatter som finns för att få en mer rättvisande bild över hur
mycket var och en bidrar till samhället. Därför tycker vi att alla löntagare på lönebeskeden
skall visas den arbetsgivaravgift som betalas för dem.
2985
CUF anser att inkomstskatterna bör sänkas så att människor får behålla mer av sin lön. En
klar majoritet av de arbetade timmarna ska gå till arbetstagaren själv och inte det offentliga.
Det ska löna sig att arbeta.
2990
2995
CUF vill se en plattare skattemodell där alla betalar samma skattesats. Det betyder att den
som tjänar mer bidrar mer till vår gemensamma välfärd. Om vi alla betalar samma procentsats
i skatt innebär det att den som har högre inkomster betalar betydligt mer i kronor än en
låginkomsttagare. Det är dock viktigt att påpeka att det fortfarande ska vara kommuner och
landsting som beslutar om skattesatsen på respektive nivå. I förlängningen innebär en
plattskattemodell att den statliga inkomstskatten avskaffas. I ett första steg bör värnskatten
avskaffas för att på så sätt öka utbildningspremien för dem som väljer att studera vidare.
3000
CUF vill också se en plattskattsmodell där moms, bolags- och vinstskatt inkluderas. Vi vill
sänka de skatterna generellt till 20 % och slopa många av undantagen. Dock ska staten även
fortsättningsvis kunna momsbefria vissa varor eller tjänster som en möjlighet att gynna
exempelvis miljövänlig produktion.
Plattskatt innebär inte att miljöskatter och exempelvis tobaks- eller alkoholskatt försvinner.
3005
3010
3015
Plattskattsystemet har visat sig framgångsrikt i flera europeiska länder och allt fler ser över
sina system. Den faktiska sänkningen av skattenivån har gett ökade skatteintäkter.
Grundavdrag är ett bra sätt att låta en del av lönen stanna orörd i plånboken. Ett grundavdrag
ger alla lika mycket i reda pengar men ger i förhållande till inkomsten procentuellt sett
betydligt mer till låginkomsttagarna som får möjlighet att bli självförsörjande. Grundavdraget
bör komma i form av en skatterabatt som dras av i deklarationen. På så sätt är det statens del
av skatteintäkterna som minskar och inte kommunernas. Skatterabatten bör ligga på 40 000
kronor. Det skulle leda till ett minskat bidragsberoende och ge en betydligt större
självständighet för de enskilda individerna. Samtidigt skapar det också en morot att vara aktiv
och försöka vara självförsörjande.
7.3.3 Moms
3020
3025
3030
3035
3040
Den generella konsumtionsskatten ska sänkas till att högst vara 20 % och inkluderas som en
del i plattskattemodellen. För att det ska vara enkelt och lättförståeligt med
konsumtionsskatten är det önskvärt att så få skattesatser som möjligt används, samt att
likartade tjänster och varor beskattas med samma skattesats, exempel inom besöksnäringen.
En lägre konsumtionsskatt som inte överstiger 6 % ska tas ut på litterära och kulturella varor
eller tjänster så som kulturevenemang, digitala böcker och datorspel.
7.3.4 Arbetsgivaravgifter
Som företagare har du idag ett ansvar att betala in arbetsgivaravgifter som ska täcka avgifter
för bl.a. ålderspension, efterlevandepension, sjukförsäkring, föräldraförsäkring, arbetsskador.
Dessutom finns ett allmänt påslag som kallas allmän löneavgift, som bara går rakt in i
statskassan. Företagaren måste också betala s.k. egenavgifter som är den egna
arbetsgivaravgiften för att täcka samma saker till sig själv. CUF anser att arbetsgivaravgiften
bör avskaffas och istället bli en avgift som arbetstagaren betalar i tillägg till sin inkomstskatt.
Om du avser att använda dig av andra trygghets- och försäkringssystem än de statliga bör du
dock kunna minska din skatt i motsvarande grad som du betalar in till den försäkring du valt.
Som egenföretagare är det inte mer än rätt att du själv får välja vad som ska gälla för dig själv
på ditt eget företag. Exempelvis är en försäkring som skyddar dina efterlevande knappast
rimligt om du inte har några. Vi i CUF tycker att det ska vara enkelt, lönsamt och roligt att
vara företagare. Därför är det inte mer än rätt att företagaren själv ska få välja vilka avgifter
som behövs för sig själv.
3045
3050
7.3.5 Miljöskatter
Miljöförstörande aktiviteter skapar stora samhälleliga kostnader som inte bärs av de som
förstör. För att undvika sådana negativa externaliteter ska miljöskadlig verksamhet beskattas
på ett enkelt och effektivt sätt, till exempel med koldioxidskatter. Om en marknad ska fungera
måste individer och företag bära kostnaderna de skapar, även för miljön. CUF ser även
positivt på lokala miljöavgifter som t.ex. trängselavgifter i större städer. Dessa avgifter ska
dock beslutas och hanteras lokalt.
7.3.6 Flygskatt
CUF anser att flygskatten bör avskaffas eftersom den är felriktad och hämmar utvecklingen
av nya, mer miljövänliga flygbränslen. Den ska istället ersättas med en skatt på de utsläpp
som flygtrafiken bidrar med. På så sätt skapar man incitament för flygindustrin att förbättra de
bränslen som finns, och så småningom även kunna ersätta dem med ett hållbart, miljövänligt
alternativ. CUF ska verka för att miljövänliga bränslen tas fram till flygtrafiken.
3055
3060
7.3.7 Skatteavdrag
Såväl ROT- som RUT-avdraget har varit ett lyckosamt bidrag till vårt samhälle och CUF ser
dessa skatteavdrag som en stor framgång. Det ger fler människor råd och möjlighet att välja
vad de lägger sin tid på, samtidigt som företagande uppmuntras. CUF vill fortsätta stödja även
andra sektorer med riktade skattelättnader. CUF anser att en skattereduktion på IT-branschen
bör införas inom en snar framtid enligt en liknande modell som ROT- och RUT-avdraget. En
skattereduktion på IT-branschen skulle framförallt gynna tekniskt kunniga ungdomar som på
så sätt skulle få ytterligare möjligheter till ett första jobb, men det skulle även underlätta för
andra människor som har ett behov av IT-tjänster i deras vardag.
3065
På sikt vill dock CUF se ett sammanhållet och enkelt skattesystem där alla specialavdrag
avskaffas till förmån för en lägre tjänstemoms.
7.4 EMU
3070
EMU-projektet har i grunden goda intentioner, men har fortfarande inte bevisat tillräckligt i
exempelvis en längre period av ekonomisk nedgång. Denna prövning pågår för tillfället och
hur Euroländerna klarar sig politiskt och ekonomiskt i jämförelse med Sverige kommer vara
avgörande när vi åter överväger om Sverige ska införa Euro som valuta. Hittills har Sverige
klarat sig betydligt bättre ekonomiskt än Eurozonen.
3075
3080
Om den svenska ekonomin hamnar i otakt med övriga EMU-länder kan de ekonomiska
konsekvenserna bli förödande. Särskilt oroväckande är att flera stora länder har undsluppit
bestraffning när de uppenbart brutit mot stabilitetspaktens krav. I nedgången vi nu ser bryter
återigen många länder mot flera av stabilitetspaktens krav. Det har också uppdagats att flera
länder mörkat statistik för att ta sig in i valutaunionen. I dagsläget är det därför svårt att
motivera ett svenskt deltagande då vi inte sett hela resultatet av och lösningsförslag på
ovanstående problematiker.
3085
CUF respekterar resultatet av den svenska EMU-folkomröstningen och för att ändra Sveriges
beslut krävs en ny folkomröstning, vilket inte bör ske före 2013, enligt de löften som
utfärdades vid den förra folkomröstningen.
7.5 Lokal tillväxt – ett regionalt skattesystem
3090
3095
3100
3105
3110
Det är viktigt att inse att tillväxt i första hand inte skapas av staten, utan av människor, företag
och organisationer som verkar i landet. Förutsättningarna för dessa företag ser ofta helt olika
ut. Arbetsmarknaden, kostnaden för etableringar och möjlighet till rekrytering av personal
skiftar från region till region. Det är i sig inget problem. Problemen uppstår när dessa regioner
ska försöka skapa tillväxt i sin egen region, något som är önskvärt för den nationella
tillväxten. Bekymren blir då att de kommuner som lyckas, de som bidrar till att företag i
kommunen utvecklas och växer får betala till kommuner som har lägre tillväxt och sämre
ekonomisk utveckling genom de kommunala utjämningssystemen.
Det är naturligtvis inte önskvärt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv att straffa de
lyckosamma kommunerna. Det finns inbyggda konflikter mellan stad och land samt mellan
olika regioner i de kommunala utjämningssystemen. Många gånger ligger problemet i för
dåliga förutsättningar. Bristfällig infrastruktur, sned befolkningsstruktur och en
arbetsmarknadspolitik som inte går att påverka lokalt är några av de saker som gör att många
kommuner med en god näringspolitik ändå inte har ett framgångsrikt näringsliv. Med
anledning av detta anser CUF att de kommunala skatte- och kostnadsutjämningssystemen bör
slopas i sin helhet. Beskattning av naturresurser och fastighetsskatt på vind- och vattenkraft
bör ske lokalt i kommuner/regioner där uttaget och/eller produktionen sker.
Detta betyder inte att alla kommuner och landsändar måste ha samma standard, det viktiga är
att lägsta nivån är hög. I ett läge där staten inte får ta ut skatt på inkomst, skapas en större
frihet för människor. Men också för kommuner och regioner att forma sin skattepolitik.
Beskattningen av bolag som verkar i varje region ska ske till kommunen eller regionen. Det
går att överväga om även andra skatter och avgifter bör tillfalla kommuner och regioner
istället för staten. Där pengar genereras ska de också skattas, detta borde vara en självklarhet.
3115
7.6 Arbetsmarknadspolitik
3120
Dagens hybrid mellan svensk avtalsmodell och europeisk modell med stöd i lagen är skadlig
och bör reformeras. Vi vill slå fast att arbete inte är något man har rätt till. Arbete uppstår när
någon har verksamhet att bedriva och är beredd att betala för det samtidigt som det finns
någon som är beredd att mot betalning utföra arbetet. Krav om heltidssysselsättning skulle
innebära att de som idag har deltider skulle få arbetslöshet i stället för heltidsjobb.
Den svenska arbetsmarknaden är oerhört stel och behöver reformeras för att bli effektiv och
inte vara ett hinder för nya jobb.
3125
Ungdomsarbetslösheten innebär ett enormt utanförskap utan möjlighet till att skaffa sig en
egen bostad eller börja sitt vuxenliv. Utanförskapet skapar en enorm social och psykisk stress.
Det fråntar alla de unga som står utanför arbetsmarknaden en möjlighet att börja sitt vuxna liv
med egen inkomst och därmed försvinner också möjligheten till en egen bostad.
3130
3135
3140
3145
3150
3155
3160
3165
7.6.1 Stärk individens roll på arbetsmarknaden
CUF vill se en arbetsmarknad där arbetstagarens ställning stärks. Tillsammans med facket,
om arbetstagaren valt den modellen, och arbetsgivare ska anställningsavtal slutas. Självklart
ser CUF att det är orimligt att dagens kollektivavtal också omfattar individer som valt att inte
sluta sig till avtalet. Det ska vara upp till dig som arbetar att välja vilket avtal och vilka regler
som ska gällas. Kanske vill du avvara en veckas semester för att istället få mer i lön,
extra friskvårdspengar, en tjänstebil, kortare fredagar eller något annat. Om du väljer att inte
avtala speciellt om sådant ska grundreglerna givetvis gälla. Ingen arbetsgivare kan tvinga dig
att skippa semester utan ersättning. Ingångslönerna är höga i Sverige idag. Det låter bra på
pappret, men med tanke på svårigheten att göra lönekarriär är det ofta säkrare för företag att
för ett litet lönepåslag anställa en mer rutinerad person, än en ung oprövad. Genom en lägre
ingångslön ökar ungdomars konkurrenskraft och fler ungdomar får anställning.
Många har idag löner som nästan enbart följer kollektivavtalens löneökningar. Då blir det
antalet arbetade timmar, inte kompetens och prestation som spelar roll när lönen kommer i
slutet av månaden. Om du gör ett bra jobb är det självklart att du ska kunna förhandla med din
arbetsgivare om högre lön. Idag kan arbetsgivare hänvisa till kollektivavtalets löneökningar
och strunta i din prestation. För oss i CUF är det naturligt att din insats ska avspeglas i din
lön. Vill du istället ha ett eget avtal med din arbetsgivare som säger att din lön följer
kollektivavtalet är det ju också ett eget val, inte som idag ett påtvingat måste.
CUF vill vara en kraft som står upp för en förnuftig arbetsmarknad där den enskilde får en
starkare röst. Därmed vill vi se över hur strejkrätten och andra fackliga stridsåtgärder kan
reformeras för att skapa ett mer balanserat förhållande mellan arbetsmarknadens parter. CUF
ser positivt på bildandet av alternativa fackliga organisationer och arbetslöshetsförsäkringar.
Vidare anser vi att valfrihet också borde råda för de arbetslösa. Att den statliga
Arbetsförmedlingen numera är konkurrensutsatt är ett viktigt första steg mot detta. Men CUF
anser att Arbetsförmedlingen på sikt bör läggas ner. Arbetsmarknaden har inget att vinna på
att staten agerar mellanhand mellan arbetsgivare och arbetskraften. Dessutom visar
erfarenheten ifrån Australien att privata alternativ ofta är betydligt effektivare än
Arbetsförmedlingen när det kommer till att förmedla arbeten.
Den arbetstidslagstiftning som stiftats inom EU, som obönhörligen kräver att alla arbetstagare
får elva timmars nattvila, inskränker väsentligt arbetstagarens rättigheter. I federalistisk anda
vore det mycket bättre om dessa frågor avgjordes av arbetsmarknadens parter, och vi vill
därför jobba för att beslutet rivs upp.
3170
7.6.2 Skrota LAS
Lagen om anställningsskydd (LAS) har kommit att bli en mur som hindrar arbetslösa från att
ta sig in på arbetsmarknaden istället för att bli en väg till en trygg anställning. CUF vill därför
avskaffa LAS.
3175
Allt mer forskning pekar på att regler som LAS skapar en rädsla att byta arbetsplats på grund
av risken att hamna sist i LAS-kön. Många personer stannar också kvar på en arbetsplats de
inte trivs på eftersom de ekonomiska konsekvenserna slår allt för hårt. I Danmark har ett
system som uppmuntrat rörlighet på arbetsmarknaden kommit att korta tiderna i arbetslöshet
och skapa en rörlighet mellan arbetsplatser som varit nyttig för den enskilde så väl som
samhället.
3180
Den som känner att arbetsmarknaden är otrygg blir beroende av en lång tjänst. Den som
känner sig trygg behöver inte vara rädd för förändringar.
3185
Uppsägningstider gör också att det för framförallt små företag är ett enormt risktagande att
anställa människor. Den svenska arbetsmarknaden är allt för dominerad av arbeten i offentlig
regi. Vi vill se en betydligt större andel arbeten i den privata sektorn. De nya jobben kommer
och måste komma i den privata sektorn.
3190
7.6.3 Förtroendemannalagen
Den svenska förtroendemannalagen snedvrider avtalsförhållandet mellan arbetsmarknadens
parter. Idag tvingas arbetsgivare betala för de fackliga ombudens arbete. Det är orimligt att en
part via lag tvingas betala för den andres verksamhet. CUF anser att förtroendemannalagen
måste reformeras så att varje part får bära sina respektive kostnader.
3195
3200
3205
3210
7.6.4 Skrota Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingen bör läggas ned tillsammans med försäkringskassan till förmån för en
grundtrygghetsmyndighet med kontor i hela landet. Staten bör sluta med åtgärder som inte
leder till jobb och i stället skapa möjligheter för fortbildning, praktik och sänkta skatter på
arbete.
7.6.5 Konkurrens mellan a-kassor
Utöver grundtrygghetssystemet måste det vara upp till den enskilda människan att själv välja
hur hen vill spara ihop till sin arbetslöshetsersättning. Därför måste möjligheterna till sådant
sparande utvidgas. Det ska till exempel vara möjligt att teckna försäkringar, a-kassor eller
andra sparformer. Naturligtvis ska alla som förvärvsarbetar kunna vara försäkringstagare i en
a-kassa oavsett ålder.
Med all sannolikhet finns enorm besparingspotential i att utsätta a-kassorna för en ökad
konkurrens som skulle ge den enskilde mer pengar kvar i plånboken med bibehållen eller till
och med bättre trygghet.
3215
3220
7.6.6 Riksdagsledamöternas inkomstgaranti
Meningen bakom riksdagsledamöternas inkomstgaranti är bland annat att ingen ska bli
ekonomiskt lidande av att bli förtroendevald. En värdering av själva uppdraget finns också
med som en komponent i riksdagsledamöternas förmåner. Det är dessutom viktigt att en
riksdagsledamot vågar fatta beslut eller lägga förslag som kan vara kontroversiella utan att de
personligen straffas ekonomiskt efter mandatperiodens slut. Däremot är det orimligt att
inkomstgarantin gäller för all framtid. Det är lämpligt att garantin under den närmaste
mandatperioden efter att ledamoten lämnat riksdagen trappas ner för att sedan upphöra.
Riksdagsarvodet ska vara pensionsgrundande.
7.7 Bostadsmarknaden
3225
Människor som bor i lägenheter bor idag i hyres- eller bostadsrätt. Ingen av dessa
boendeformer innebär att man verkligen äger sin bostad, utan på sin höjd en andel i en
förening. CUF tycker att ägande är positivt och tror att människor som äger något kan ta
ansvar och får frihet. CUF ser därför positivt på att möjligheten med ägarlägenheter finns.
Tyvärr har ägarlägenheter ännu inte etablerat sig på marknaden och vi uppmuntrar därför
intressenter att mer aktivt arbeta med ägarlägenheterna.
3230
Vi anser att det skapar en större dynamik på bostadsmarknaden, eftersom det skulle
möjliggöra uthyrning där ingen bostadsrättsförening kan sätta käppar i hjulen. Med
ägarlägenheter är det möjligt att få längre andrahandskontrakt, som håller över tid och med
friare prissättning.
3235
7.7.1 Marknadshyror
De reglerade hyrorna på den svenska bostadsmarknaden har lett till en enorm svart marknad i
de större städerna. Den som vill skaffa sig ett eget boende kan inte få tag på en hyreslägenhet
utan får lov att betala svart eller hyra i andra hand för att kunna ha tak över huvudet.
3240
I våra grannländer Norge och Finland har man sedan länge slopat hyresregleringarna. I
Sverige är det inte ovanligt att det är dyrare att bo i förorten än i stadskärnorna på grund av
regleringen. Det gör också att det skapas ett stort tryck på att omvandla hyresrätter till
bostadsrätter.
3245
Om inte marknadshyror införs kommer marknaden inte att tillfriskna med risk för att samtliga
hyresrätter innanför tullarna i stockolm har försvunnit, som ett exempel. När staten via
regleringar håller priserna nere får det också den effekten att bostadsbyggandet inte tar fart
som den borde.
3250
De som bor i eget hus eller bostadsrätt befinner sig på en marknad liksom de som tvingas till
svarta affärer eller andrahandskontrakt. Statens uppgift är att stimulera friska marknader och
inte cementera sjuka sådana.
3255
3260
3265
3270
7.7.2 Regler och normer för byggnation
I Sverige får man idag knappt göra några ändringar på en byggnad utan bygglov, och att få
bygga nytt tar i internationell jämförelse oerhört mycket tid och kraft. Mark ska användas
smart och välplanerat. Regleringen av vad som får och inte får göras enligt Plan- och
Bygglagen är omotiverat komplicerad och restriktiv, och det går ut över en bostadsmarknad
som redan står på knäna. CUF vill lätta upp reglerna kring bygglov och byggrätt, och göra det
smidigare att kunna bygga och bygga om i Sverige. Det är inte acceptabelt att staten utan
anledning ska lägga sig i hur du målar ditt hus, eller sätta käppar i hjulet för företag som vill
bygga bostäder.
7.8 Jord- och skogsbruket, de gröna näringarna
De gröna näringarna har en stor betydelse för svensk ekonomi. CUF tror att de gröna
näringarna sitter på nyckeln till det fossilbränslefria samhället. Det är här vi ser de gröna
näringarnas största utvecklingspotential. Sverige har alla möjligheter i världen att bli en stor
producent av förnyelsebar energi då vi har naturtillgångarna i form av jorden och skogen.
Staten måste stimulera energiomställningen och det kan ske genom riskkapital till företagare
som bygger och banar väg för det nya hållbara samhället.
Ett levande kultur- och naturlandskap kan endast bevaras och utvecklas genom lantbrukare
och fastighetsägare på landsbygden.
3275
Det arbete som påbörjats för att se över och eventuellt skydda högavkastande mark från
byggnation och vägbyggen bör påskyndas.
3280
3285
Sveriges bönder lider av hämmande produktionsskatter vilket gör de svenska producenterna
mindre konkurrenskraftiga än de europeiska kollegorna. CUF vill se en harmonisering med de
europeiska nivåerna av el, kväve och dieselskatt.
Jord- och skogsbruk får inte ses som isolerade verksamheter, utan måste alltid ses i skenet av
sina binäringar och dess arbetsmiljöer. Ett levande och hållbart jord- och skogsbruk i hela
landet är nödvändigt för att bevara den biologiska mångfalden. Jord- och skogsbrukaren är
inte enbart en producent av livsmedel, hen är också grunden för kretsloppssamhället vad
gäller odling och omhändertagande av komposterbart avfall. Jord- och skogsbruket skapar
också möjligheter till rekreation, friluftsliv och turism genom bevarandet av kultur- och
naturmiljöer.
3290
Jordbrukets produktionsverksamhet ska verka på marknadens villkor. Däremot ska arbetet
som lantbrukarna utför åt det allmänna också ersättas av det allmänna. Det kan vara marker
som kräver särskild skötsel på grund av värdefulla kultur- och naturmiljöer.
3295
Tyvärr är framförallt jordbruket i mångt och mycket en oerhört reglerad näring. I stället för att
jordbrukare ska få driva sin verksamhet och sälja efter förmåga finns införda kvoter.
Kontrollerna av det svenska jordbruket är oerhört hårda och den byråkratiska apparaten kring
jordbruket är i många delar utan motstycke. CUF anser det hög tid att röja upp i detta
regelträsk.
3300
Det viktiga är inte var livsmedel produceras, utan på vilka villkor. Med internationellt
samarbete och ett bra skattesystem där den som förstör miljön får betala för det kan
marknaden avgöra vad och hur livsmedel ska produceras och säljas. Detta kommer då
naturligt ske där flest fördelar finns.
3305
För att konsumentmakten ska öka i samhället krävs att man arbetar för att öka kunskapen hos
konsumenterna om vad det är de konsumerar samt varifrån produkterna kommer.
3310
3315
3320
3325
CUF vill underlätta för producenter att sälja sina produkter lokalt, så att till exempel en skola
kan köpa in sina matvaror från en lokal producent. För att det ska vara möjligt måste
miljöregler, skattelagstiftning, produktionslagar och transportregler ses över och revideras.
Vidare anser CUF att den offentliga sektorn inte bör upphandla animaliska varor som
producerats under sämre djurskydd än vad den svenska djurskyddslagen föreskriver.
7.9 Expropriation
CUF anser att det offentliga, vid expropriation av privat egendom, bör bli skyldig att ersätta
markägarna årligen genom ett arrende om det gäller intrång som går att ta bort. Ett exempel
på ett sådant intrång är införandet av ett naturreservat på markägarens mark. När det gäller
oreparerbara intrång, som t.ex. byggandet av vägar och järnvägar, ska man ersätta markägaren
med värdet på motsvarande egendom plus 50 procent. Accepterar inte den privata ägaren
exploatörens förslag på avtal ska hen kunna gå till domstol och få avtalets skälighet prövat.
Att som idag hävda att ersättningen vid expropriation ska utgå från marknadspriset är en
självmotsägelse. Ett marknadspris är ett pris där en transaktion sker frivilligt. Om ägaren
erbjöds ett verkligt marknadspris skulle han inte behöva tvingas att ge upp sin egendom.
Expropriationsrätten bör också inskränkas till att endast omfatta sådant som är av största vikt
för rikets säkerhet och överlevnad.
3330
3335
3340
3345
CUF:s vision är en friare värld där så mycket makt som möjligt ligger så nära den enskilda
människan som möjligt och där mänskliga rättigheter på riktigt garanteras. Vår värld är också
en värld där människor inte begränsas av gränser och krav på visum. Alla människor ska
kunna röra sig fritt.
Vissa frågor, exempelvis miljöfrågorna och migrationsfrågorna, måste vi lösa gemensamt och
därför ska det finnas globala arenor där dialog kan föras och beslut fattas. De globala arenorna
i världssamfundet måste verka för frihet och mänskliga rättigheter världen över. Målet med
samarbeten måste vara att det är människors rättigheter som står i centrum, inte staters. För att
det ska bli möjligt måste FN och EU omstruktureras. Förtryckande stater måste hindras från
att blockera viktiga beslut och insatser och vi måste gemensamt snabbt kunna ingripa i de fall
då stater begår övergrepp mot sin befolkning. För att trygga varje människas frihet från
förtryck är militära insatser ibland nödvändiga. Vi vill ha globala arenor som är smalare men
vassare. Eftersom vi vill att så mycket makt som möjligt ska ligga hos den enskilda
människan ska de globala arenorna begränsas till att behandla några få viktiga frågor.
CUF har åsikter i en mängd olika konflikter som pågår världen över. Vår utgångspunkt är att
fred, frihet och mänskliga rättigheter ska stå i centrum.
8.1 Folkrätten och FN
3350
Folkrätten är det enda system vi har som reglerar förhållandet mellan stater. Tyvärr visar den
brister när det kommer till konflikterna i Darfur; eller i det forna Jugoslavien, där folkmord
begåtts men ingen agerade förutom USA – som då bröt mot folkrätten. CUF anser att det var
rätt av USA att intervenera och stoppa folkmordet på Balkan. Folkrätten bör därför ombildas
till att bli just en folkens rätt. Den måste sätta FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna
i centrum. Ingen regim eller ledare har rätt att förgripa sig på sin befolkning.
3355
3360
3365
3370
För att FN ska kunna fungera fullt ut och verkligen garantera mänskliga rättigheter världen
över måste det också omstruktureras. Säkerhetsrådet ska inte ha några permanenta platser,
ingen vetorätt ska finnas och beslut ska fattas med majoritet. Målet med samarbetet måste
vara att individens rättigheter ställs över statens och att FN snabbt ska kunna ingripa i de fall
då stater begår övergrepp gentemot sin befolkning.
Världens länder har undertecknat många överenskommelser. I de flesta fall är det viktigt att
världens länder kan sluta upp bakom dessa. En av de viktigaste överenskommelserna är
barnkonventionen som tydliggör vilka grundläggande rättigheter som världens barn ska
garanteras. CUF kräver att de stater som ej ännu skrivit under och ratificerat den snarast gör
det. Dock ska CUF verka för att barns rättigheter världen över ska garanteras, oavsett vilka
papper ett lands ledare har undertecknat eller ratificerat. En annan konvention som CUF
kräver att alla länder snarast ansluter sig till är Ottawakonventionen om förbud mot
personminor. CUF anser också att den part i en konflikt som spridit minor, i de fall det är
möjligt att fastställa, ska vara med och betala röjningskostnaderna. Samma sak ska gälla för
oexploderad ammunition. Sverige bör aktivt delta i röjningsinsatser världen över.
3375
3380
Eftersom vi anser att internationella överenskommelser och konventioner som ratificerats ska
följas behöver vi också kunna hota med sanktioner när de inte följs. Då är exempelvis
institutioner som Europadomstolen för mänskliga rättigheter ett viktigt instrument. Då
Ryssland vägrar ratificera Protokoll 14 och inte heller implementerar Protokoll 6 gällande
Europadomstolen lamslås tyvärr domstolens arbete. Detta är inte acceptabelt.
Den internationella brottsmålsdomstolen, ICC, måste kunna verka med full kraft. Det är
därför viktigt att länder som inte ratificerat fördraget, påverkas att acceptera domstolens
juridiska kraft. ICC ska döma enskilda individer som gjort sig skyldiga till brott mot krigets
lagar, brott mot mänskligheten och folkmord. Den internationella domstolen i Haag, som ger
rekommendationer i tvister mellan stater, ska få större slagkraftighet genom att den får ett
tydligare juridiskt mandat att avgöra tvister och fördöma stater som brutit mot folkrätten.
3385
3390
3395
3400
Sverige ska inte medverka till att mänskliga rättigheter kränks. Därför är bruket av så kallade
”diplomatiska garantier” i grunden oacceptabelt vid avvisningsärenden. Med länder vars
regimer är kapabla att följa de mänskliga rättigheterna bör långsiktiga avtal slutas. Om det är
aktuellt med avvisning till ett land där regimen gjort sig skyldig till eller kan misstänkas för
brott mot de mänskliga rättigheterna ska avvisningen inte verkställas. CUF vill också verka
för att Sverige tar ställning mot diplomatiska garantier och aktivt arbetar för att sådana inte
ska användas.
CUF anser att Sverige ska arbeta tydligare för förbättring inom FN som organisation, och inte
sitta tyst när diktaturer försöker försämra de mänskliga rättigheterna för att kunna fortsätta
begå övergrepp på sina respektive folk.
CUF anser att FN:s råd för mänskliga rättigheter har kapats av diktaturer som ej respekterar
de mänskliga rättigheterna, och därmed tappat all trovärdighet. CUF vill därför se en reform
för att demokratisera rådet.
CUF anser att bilden som lärs ut om FN i svenska skolor är förlegad och behöver uppdateras.
I en allt mer globaliserad och öppen värld så är det viktigt att vi lär ut korrekt information,
särskilt om en organisation som FN.
3405
8.1.1 Terror och hot mot medborgarna
Terror tar sig olika uttryck, såväl enskilda organisationer som stater kan bedriva sådan
verksamhet. Terror i alla dess former måste bekämpas, dock är terror som metod svår att
hantera på grund av att den ofta utförs av nätverk som verkar i det fördolda.
3410
Terrorgruppernas grogrund måste motverkas. För att motverka rekrytering till terrorgrupper
måste fattigdomen bekämpas. Respekten mellan religioner och respekten mellan kulturer har
vi alla ansvar för att bidra till. Men framför allt måste spridandet av demokrati, mänskliga
rättigheter och marknadsekonomi fortgå om terrorismen ska kunna motverkas.
3415
Rädslan för terroraktioner och arbetet mot terror får aldrig sätta grundläggande mänskliga frioch rättigheter ur spel. I själva verket kan följden av sådana reformer bli en minskad respekt
för de demokratiska institutionerna och en ökad grogrund för terrorism. En internationell
domstol med sanktionsmöjligheter kan vara ett sätt att komma till rätta med statsterrorism.
3420
Demokratiska länder och organisationer måste samverka för att stödja demokratiska
grupperingar i diktaturer, vi får inte vända förtryckta folk ryggen utan i stället försöka bedriva
handel och skapa kontaktmöjligheter.
3425
8.1.2 En god miljö bekämpar fattigdomen
För att bygga en fredlig värld är det elementärt att arbeta med fattigdomsbekämpning. Där blir
miljöarbetet ett viktigt instrument. En dålig miljö förstör de grundläggande möjligheterna för
jordbruk och matförsörjning.
3430
En övervägande majoritet av världens klimatforskare anser att klimatförändringarna är en
realitet. De som drabbas hårdast är de som bor i världens fattigaste länder men även
industrialiserade länder har fått uppleva konsekvenserna av den globala uppvärmningen. Ett
bindande multilateralt avtal, såsom Kyotoprotokollet är nödvändigt för det fortsätta arbetet.
Kyotoprotokollet löper ut 2012 och världssamfundet har ännu inte lyckats enas om en ny
överenskommelse eller en förlängning av Kyotoprotokollet. Utsläppen av växthusgaser
påverkar klimatet oavsett var på jorden det sker. Inget land kan lösa klimatproblemen på egen
hand. Därför krävs ett internationellt samarbete för att minska utsläppen och förhindra
allvarliga konsekvenser av klimatförändringarna. Att enas om ett nytt bindande dokument är
både tidskrävande och orealistiskt med tanke på ländernas olika intressen. CUF vill se ett
Sverige som fortsatt föregår med ett gott exempel och leder klimatfrågan på global nivå.
Sverige ska arbeta för att minska sin negativa klimatpåverkan och delta aktivt i de
internationella klimatförhandlingarna. Sverige ska också pressa länder med stora utsläpp av
koldioxid såsom USA, Norge, Indien och Kina. Likaså ska Sverige driva på för att världens
länder ska höja sina mål om begränsningar i sina utsläpp och försäkra att ländernas insatser
går att följa upp genom ett transparent rapporteringssystem. För att stärka vår röst, krävs det
att vi tar hjälp av EU. Tillsammans med EU och FN ska Sverige ta sitt ansvar och aktivt bidra
till att diskussionerna fortsätter. Kyotoprotokollet var ett steg på vägen för att ta itu med
klimatfrågan på global nivå, men det räcker inte. Fler steg måste tas, men då måste både
Sverige, EU och FN ta sitt ansvar och aktivt bidra till att diskussionerna fortsätter.
3435
3440
3445
3450
3455
3460
Rent färskvatten ska vara en grundläggande mänsklig rättighet, en rättighet som ska komma
alla till del, därför motsätter CUF sig alla regleringar som innebär att vattnet inte kommer de
allra fattigaste till del. Sverige och EU ska dra tillbaka de krav som ställs på privatisering av
vattensektorn inom ramen för GATS-avtalet om detta innebär att färskvattenförsörjningen för
de fattigaste stryps.
8.1.3 Hela världens ansvar
Demokrati går inte att påtvinga människor ovanifrån, den måste grundas på medborgarnas
eget engagemang. Ett vitalt civilt samhälle är en förutsättning för att den ska kunna växa
fram. För att kunna skapa rättvisare förhållanden mellan världens länder måste alla
världsmedborgare få tillgång till mat, utbildning och handel. Kvinnors utbildning är i
dagsläget särskilt prioriterad för att förbättra förhållandena för barn, samt för att öka kvinnors
– och därmed familjernas – självständighet.
3465
3470
3475
3480
En viktig del i fattigdomsbekämpningen är att biståndet utökas och främst inriktas på hjälp till
självhjälp. Därtill måste skulderna som de fattiga delarna av världen har till de rika delarna av
samma värld avskrivas. Med de erfarenheter vi har idag kan vi dock konstatera att
fattigdomen aldrig kommer att kunna bekämpas utan öppna gränser och goda förutsättningar
att bedriva handel. De länder som lyft sig ur fattigdom, till välstånd, har alla det gemensamt
att de blivit rikare genom att handla med andra. CUF är för frihandel utan subventioner och
tullar. Det är därför viktigt att EU slopar sina jordbrukssubventioner och att övriga
handelshinder runtom i världen avskaffas för att människor i andra länder på lika villkor kan
agera på den globala marknaden. Handeln måste dock bedrivas med ekologiska och sociala
ramar. Alla verksamheter bör bära sina kostnader, och det gäller i allra högsta grad
transporter. Lika viktigt är att de mänskliga rättigheterna respekteras vid produktionen. Rätten
att organisera sig måste finnas och vidriga förhållanden på arbetsplatserna motverkas.
Barnarbete, som nästan alltid är en följd av fattigdom understryker vikten av att
fattigdomsbekämpningen fortgår. Genom ökat välstånd kan fler barn ges möjlighet till
skolgång. Globaliseringen ställer allt högre krav på att det civila samhället är aktivt och
arbetar med individens rätt som grund.
8.2 Situationen i världen
3485
3490
3495
3500
3505
Ett stort antal av de konflikter som rasar runtom i världen är djupt rotade och svåra att hejda.
Ändå har världen under de senaste hundra åren blivit fredligare och mer demokratisk. Vi ser
en fortsatt positiv utveckling. Men trots att framtiden i det avseendet kan betecknas som ljus
finns det ännu problem som världssamfundet måste ta itu med. Det är sällan enkelt, men att en
lösning är svår att finna får inte bli ett argument för att vara passiv. FN, EU och andra aktörer
måste ta sitt ansvar.
CUF vill självfallet se fredliga och demokratiska lösningar på alla konflikter. Liksom vi också
vill se att utvecklingen går mot liberalisering och ökad öppenhet. I praktiken måste dock det
primära målet vara att trygga säkerheten och undvika storskaliga konflikter, varför militära
insatser ibland kan vara nödvändiga. Följande stycken tar upp situationen i olika delar av
världen. Denna förändras dagligen och det som fastställts nedan är en sammanfattning av
CUF:s grundsyn i de aktuella fallen.
8.2.1 Afghanistan
Konflikten i Afghanistan har utvecklats till en världsangelägenhet, och vi anser därför att
Sverige ska vara en del i att säkerställa freden och bidra till uppbyggnaden av ett mer
demokratiskt Afghanistan. CUF ser positivt på de svenska styrkornas närvaro i landet tills
dess att stabilitet uppnåtts.
8.2.2 Burma
Burmas styre visade under hösten 2007 sin verkliga sida. Med stor sannolikhet sköts flera
tusen människor till döds när de demonstrerade mot militärjuntan. Kina är Burmas största
3510
3515
3520
3525
3530
3535
3540
3545
handelspartner, men visar inget intresse för att införa några som helst sanktioner mot Burma.
Påtryckningar på Burma men också Kina för demokrati och utveckling är därför ett måste.
Även om CUF gläds åt att militärjuntan släppt oppositionsledaren Aung San Suu Kyi så måste
omvärlden fortsatt ha stort fokus på att skapa frihet och demokrati i landet. CUF ser som
första steg i den riktningen att militärjuntan tillåter andra partier att bli valda i parlamentet.
8.2.3 Darfur
Sverige bör omedelbart agera för att konflikten i Darfur klassas som folkmord, och för att FN
genast sätter in ytterligare internationella styrkor för att säkerställa säkerheten för
befolkningen; som utsätts för systematisk utrotning. Det är ett av FN:s största misslyckanden
under senare år, att man inte förmått agera i Darfur.
8.2.4 Irak
CUF ser positivt på att diktaturen i Irak störtats men ser det som problematiskt att detta inte
skedde på FN-mandat. Med facit i hand ser vi dock att det lett till en demokratisering av
mellanöstern, något som vi ser som positivt. Vi ser positivt på ökad handel och
kompetensspridning för att fortsätta återuppbyggandet av landet.
8.2.5 Iran
Irans ledning har genom det blodiga förtrycket av de folkliga protesterna före och under den
arabiska våren och hoten om att stänga Hormuz-sundet visat att man har förbrukat all form av
legitimitet. CUF anser att världssamfundet måste sätta hårt mot hårt och med alla till buds
stående medel tvinga fram demokrati och en grundläggande respekt för mänskliga rättigheter.
Irans fortsatta utveckling av höganrikat uran måste ses som ett tecken på Irans ambition att
utveckla kärnvapen. CUF anser att detta är oerhört problematiskt och önskar att Sverige
verkar för ökade sanktioner för att pressa Iran att överge sitt kärnvapenprogram. Irans
fortsatta utveckling av nya generationer långdistansrobotar är oroande då dessa redan nu kan
hota närliggande länder med kärnvapen och även robotar med mer konventionell laddning.
Irans ökade kapacitet och förmåga att leverera kärnstridspetsar tillsammans med det långt
gångna kärnvapenprogrammet och den iranska regimens uttalanden gällande staten Israel är
särskilt oroande.
8.2.6 Israel-Palestina
CUF erkänner Israel som en demokratisk stat och anser att gränserna från 1967 bör gälla.
CUF anser dessutom att Palestina ska erkännas och bli en fri och självstyrande demokratisk
stat vid sidan om Israel och ställer sig bakom de resolutioner som FN antagit för en
tvåstatslösning. CUF anser att enda möjligheten till en varaktig fred är att dialogen mellan
parterna kan återupptas snarast. För att en sådan dialog ska vara meningsfull är ett omedelbart
stopp för våldsanvändning från båda sidor en förutsättning.
Det finns inga som helst acceptabla argument för användande av terroraktiviteter eller
kollektiv bestraffning. Israel måste snarast lämna över de gränsposteringar som inte gränsar
3550
till Israelisk territorium till palestinierna. Vägspärrar och andra palestiniernas rörlighet måste
dessutom avlägsnas.
3555
Grundläggande krav för en fungerande demokrati i området innefattar en avväpning av
civilbefolkningen. Israel har rätt att försvara sin befolkning och hävda sin existens som stat
gentemot terroraktiviteter. Det faktum att Israel militärt och ekonomiskt är den starkare av
parterna är inte ett argument för att
3560
3565
3570
3575
3580
3585
3590
sänka kraven på den Palestinska ledningen när det handlar om att motverka våldshandlingar.
Samtidigt måste den mur som Israel bygger dras tillbaka till de erkända gränserna från 1967.
Där den befinner sig idag strider den mot internationell rätt. Israel bör även dra tillbaka såväl
militära styrkor som bosättare från Västbanken och lämna över styret till de palestinska
myndigheterna samt häva blockaden av Gaza. Alla invånare i området bör dessutom
garanteras tillgång till sina heliga platser.
Från internationell sida och framförallt från EU:s sida är det viktigt att handel med Israel och
Palestina sker på samma villkor. Tullar och handelshinder ska inte missgynna någon sida.
8.2.7 Kina
Den kinesiska utvecklingen på det ekonomiska området har under de senaste åren varit i det
närmaste osannolik. Genom att öppna för marknadsekonomi har miljoner kineser fått en
ljusare framtid och landet har blivit ett mindre hot mot världsfreden än det tidigare varit.
Tyvärr har de ekonomiska framgångarna snarare legitimerat än undergrävt den sittande
regimen genom att omvärlden tenderat att se mellan fingrarna med de övergrepp som pågår i
landet. Demokratiprocessen måste dock snarast ta samma fart som den kinesiska ekonomin.
Censur och kränkande av de mänskliga fri- och rättigheterna är oacceptabelt. Godtyckliga
avrättningarna liksom den omfattande organhandeln med avrättades organ måste genast få ett
stopp. EU som handelspartner, och vi som konsumenter, måste ställa krav på att landet
utvecklas i demokratisk riktning och tar de mänskliga rättigheterna på allvar. Det är också
viktigt att de motsättningar som existerar mellan olika folkgrupper i Kina får ett fredligt slut.
CUF anser att Kinas behandling av Tibet och andra autonoma provinser är oacceptabel.
Provinsernas invånare måste få rätt till att själva besluta om sin självständighet utan risk för
repressalier från Kina.
8.2.8 Kongo
CUF fördömer det grymma sexuella våldet som pågår i Kongo, och likt Europaparlamentet
uppmanar vi EU och FN att formellt erkänna våldtäkt, påtvingat havandeskap, sexuellt slaveri
och varje annan form av sexuellt våld som brott mot mänskligheten, grova krigsförbrytelser
och en form av tortyr, oavsett om handlingarna begåtts systematiskt eller inte. Demokratiska
Republiken Kongo, FN, EU och Afrikanska unionen måste göra allt i sin makt för att skydda
de utsatta kvinnorna och sätta stopp för våldet.
3595
8.2.9 Kuba
Kuba är en kommunistdiktatur som utövar allvarliga övergrepp på sin egen befolkning och
kränker de mänskliga rättigheterna. Journalister fängslas och demokratikämpar motarbetas.
Ett land som inte ens tillåter fritt informationsflöde kan aldrig bedömas som ett demokratiskt
land. CUF vill stödja demokratirörelsen på Kuba och stärka frihetskämparnas arbete för
demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna. Att Spanien nu avvikit från den tidigare
enade EU linjen och mjukat upp sin kritik mot Kuba är mycket allvarligt. Att EU kan tala med
en stark röst med krav på mänskliga rättigheter är av yttersta vikt.
3600
3605
3610
3615
3620
3625
3630
8.2.10 Libyen
Libyen CUF anser att det är viktigt att stödja Libyen i dess utveckling för ett demokratiskt
land med en rättvist folkvald ledare efter revolutionen mot Muammar al-Gaddafis regim. För
CUF är det viktigt att upprätthålla freden och tillse alla libyers mänskliga rättigheter för att
undvika att en diktatur återupprättas.
8.2.11 Nordafrika och den arabiska våren
Flera länder i Mellanöstern, och främst i Nordafrika gjorde under våren 2011 uppror mot sina
auktoritära regimer, och det som kom att kallas "den arabiska våren" påbörjades. I dessa
länder har medborgare, och främst många unga, gått ut på gatorna och på olika sätt kämpat för
sina rättigheter och krävt frihet och demokrati i sitt land. Trots grova repressalier från dessa
regimer lyckades man i många fall fördriva sina förtryckande ledare och påbörja en vandring
mot reell förändring. Tyvärr ser vi nu hur de gamla regimerna i de flesta fall fortfarande
kontrollerar länderna, om än i annan skepnad och under annat ledarskap än tidigare. Därför är
det oerhört viktigt att den arabiska våren fortsätter för att uppnå riktig förändring och inte bara
ett ledarbyte. Det är av stor vikt att omvärlden fortsätter att rikta sitt strålkastarljus på dessa
länder och inte tolererar fler övergrepp på mänsklig fri- och rättigheter. Självklart stödjer CUF
de krafterna som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter.
8.2.12 Nordkorea
Nordkorea är en av världens mest isolerade och hårdföra kommunistdiktaturer, där inte en
tillstymmelse till demokrati finns. CUF accepterar inte situationen i landet utan kräver att
världssamfundet blir tydligare gentemot Nordkorea. CUF vill se ett mer öppet och
samarbetsvilligare Nordkorea. Landet måste även pressas till att släppa alla planer på att bli en
kärnvapenmakt. Världssamfundet måste snarast agera för att skapa förutsättningar för
demokrati och mänskliga rättigheter i Nordkorea, samtidigt som man måste minimera risken
för användandet av kärnvapen.
8.2.13 Ryssland
CUF ser med oro på Rysslands utveckling. Demokratin har inte fått fäste och rättssäkerheten
är på glid. Regeringsmotståndare försvinner, fängslas eller mördas. Dessutom måste
marknadsekonomin få fäste i landet. Med en fungerande ekonomi och handel med omvärlden
kan Rysslands befolkning få det betydligt bättre än idag. Av dessa orsaker måste Sverige och
övriga länder ställa krav på Ryssland. Det är vikigt att de enorma tillgångar som Ryssland
3635
3640
förfogar över kan komma en större skara till del på en fri marknad. Det är också viktigt att
omvärlden protesterar mot att Ryssland använt sina gastillgångar för att styra grannländers
inrikespolitiska agenda.
8.2.14 Saudiarabien
CUF ser oroat på hur Saudiarabien har agerat under den arabiska våren. Vi kan inte acceptera
att man nekar befolkningen ett demokratiskt styrelseskick eller att man agerar för att slå ner
demokratiska revolter i andra länder likt det som skedde i Bahrain. Vidare så är det
oacceptabelt att man via sharialagar låter religion influera lagstiftningen. De mänskliga
rättigheterna är självklara och okränkbara oavsett var än i världen man bor.
3645
3650
3655
8.2.15 Sudan – Sydsudan
Sedan Sydsudans självständighet har tvister uppstått om tillhörigheten för ett antal oljekällor i
gränsregionerna mellan Sudan och Sydsudan. Vi ser det som problematiskt att Sudan stryper
oljeflödet i pipelines från oljefälten till Röda havet och därmed försvårar möjligheterna att
föra oljan till världsmarknaden och på så sätt beröva Sydsudan på inkomster. Med bristen på
demokratiska institutioner i Sydsudan i åtanke anser vi att det är av vikt att världssamfundet
stödjer Sydsudan i dess ansträngningar att upprätta sådana.
8.2.16 Venezuela
Sedan Hugo Chavez kom till makten har landet genomlevt en demokratisk kräftgång av stora
mått. Oppositionella krafter registrerats och den journalistiska friheten begränsas. CUF anser
att Sverige och övriga världssamfundet måste följa utvecklingen i landet och sätta press på
regimen för att se till att grundläggande demokratiska spelregler efterlevs.
3660
3665
3670
3675
8.2.17 Vitryssland
Vitryssland är Europas sista diktatur. Befolkningens politiska och civila rättigheter kränks
dagligen. CUF arbetar aktivt för att stödja oppositionella som kämpar för demokrati. Den
svenska hållningen gentemot Vitryssland måste bli rakare och det finns all anledning för
Sverige att föra aktiva samtal med Ryssland om situationen i Vitryssland. Det faktum att
Vitryssland gränsar till EU innebär att unionen borde se situationen i landet som angelägen att
lösa. Än så länge har arbetet främst handlat om vackra ord. Tydliga krav och påtryckningar
vore till större hjälp.
8.2.18 Västsahara
CUF vill se ett självständigt Västsahara och kräver att Sverige och EU erkänner Västsahara
som en suverän stat. FN:s Bakerplan som skulle vara det internationella samfundets lösning
på konflikten har inte fungerat. Därför vi vill se en ny lösning. EU- och FN-förhandlingar har
inte heller gjort att Marocko närmat sig i frågan om Västsaharas självständighet och därför
måste kraftfullare metoder vidtas.
De samarbetsavtal som tecknas mellan EU och Marocko måste ovillkorligen bygga på att
Marocko tänker garantera Västsahariernas rättigheter. Idag trakasseras kämpar för
Västsaharas frihet av de marockanska myndigheterna ständigt och detta måste få ett slut.
3680
EU:s diskussioner om fiskeriavtal med Marocko måste garantera Västsahariernas rättigheter.
Samtidigt ska CUF arbeta för att Sverige och EU har som mål i förhandlingarna med
Marocko att alltid sträva efter att västsaharierna inte missgynnas, att deras rättigheter inte
kränks och att de på lång sikt blir självständiga.
3685
3690
8.2.19 Zimbabwe
I Zimbabwe har Robert Mugabe fått stå tillbaka efter att oppositionsledaren Morgan
Zwangirai vunnit valet. Trots vinsten kunde man bara skapa en samlingsregering mellan
Zwangirai och Mugabe. CUF ser positivt på utvecklingen men kan inte nöja sig förrän
demokratin fungerar fullt ut i Zimbabwe.
Världssamfundet måste också agera för att Mugabe ska ställas inför rätta för de brott som han
har begått vid makten.
3695
3700
3705
3710
3715
8.3 EU-politik
Gränser är ett begrepp som skapat splittring vid otaliga tillfällen. Att gränser suddas ut genom
mänskliga kontakter och handel är viktigt för att ena människor och förhindra motsättningar.
EU är ett tydligt exempel där man genom fri handel och dialog lyckats ena forna fiender till
enighet kring en fredlig utveckling. EU kan bli ett gott exempel i världshistorien. Men det
kräver större insikter om de behov som finns i exempelvis tredje världen. Tendenser till att
EU sätter upp murar mot omvärlden måste stoppas. Frihandel bygger inte bara på att vi kan
handla med tredje världen, utan att tredje världen också kan handla med oss.
8.3.1 EU:s miljöpolitik
En gemensam europeisk miljöpolitik, CEP (Common Environmental Policy), är nödvändig.
CUF anser att miljöpolitiken ska vara en av de centrala uppgifterna för det europeiska
samarbetet. Omställningen till ett Europa som är kretsloppsanpassat och fritt från fossila
bränslen ska vara målet för den CEP. Den gemensamma miljölagstiftningen på EU-nivå bör
innehålla både stränga regler och långtgående miljöskatter. På så vis kan så kallad
miljödumpning (möjligheter för enskilda länder att genom lägre miljökrav locka till sig
företag) förhindras. EU ska också främja forskning som syftar till att förbättra miljön.
Inom EU skapas med hjälp av handel med utsläppsrätter de drivkrafter som behövs för att det
ska vara lönsamt att vara miljövänlig. Men tyvärr används utsläppsrätter på för få områden
och de är för billiga.
Politikens uppgift måste vara att rejält minska antalet utsläppsrätter, så priset kan komma upp
från dagens alldeles för låga nivå. Då kommer också överväganden om investeringar i
miljövänlig teknik snart att bli mer attraktivt än att köpa fler utsläppsrätter.
3720
Idag delas stor del av utsläppsrätterna ut, vilket ger utrymme för godtycklighet från dem som
ansvarar för detta. För att säkerställa att marknadspris verkligen sätts på utsläppsrätterna bör
de istället auktioneras ut. Pengarna bör sedan användas till att förebygga klimatproblem i
länder med sämre ekonomiska förutsättningar
3725
Handeln med utsläppsrätter måste snarast också utökas till persontransporter. Att flyget idag
inte betalar för de växthusgaser de släpper ut är ohållbart. Även här skulle utsläppsrättshandel
stimulera privat forskning på nya flygbränslen och mer sparsamma starter och landningar. Det
kommer däremot aldrig en flygskatt att göra, som beskattar lika oavsett utsläpp.
3730
3735
3740
3745
3750
3755
3760
EU måste också ta på sig rollen som miljöns väktare i internationella sammanhang. Inom
ramen för FN, WTO, IMF och Världsbanken kan EU vara starkt pådrivande i arbetet för att
skärpa och utvidga internationella miljökonventioner och bidra till kraftfullare
miljölagstiftning i hela världen. EU är den enda aktör som kan sätta press på USA i
miljöfrågorna. Denna ställning måste utnyttjas.
8.3.2 EU:s migrationspolitik
n av de viktigare principerna r
är den om de ria r rlig eterna som astslogs i
om rdraget. enom att varor t änster kapital oc arbete kan r ra sig ritt inom
skapas
rutsättningar r ett gott andelsutb te mellan inv narna i de olika medlemsstaterna. n
kad ppen et är en rutsättning r att samarbetet ska verleva p sikt. tt människor r
röra sig fritt inom EU är fantastiskt, men inte tillräckligt. Visionen om fri invandring måste
gälla hela EU även om det kommer ta tid att ta sig dit. isum indrar ocks människor r n
att bes ka andra länder oc vill där r arbeta r att visum slopas ver ela världen. i vill se
en visum ri värld där människor kan r ra sig ver nationsgränserna utan hinder.
tt steg r att ka den ria r rlig eten är att arbeta r att in ra
-kort som gäller
internationellt även utan r
. et inns ocks ett värde av att man genom en svensk elegitimation kan sk ta ärenden med m ndig eter oc
retag i andra
-länder. etta innebär
att
b r se till att de olika s stemen med e empelvis e-legitimation är kompatibla med
varandra r att ska a skattesedlar tillst nd oc andra m ndig etskontakter.
en del av den ria r rlig eten som är mest e tersatt är arbetskra tsutb tet mellan länderna.
Detta utbyte kommer med stor sannolik et att ka n gonting som
ser m cket positivt
p .
m ste arbeta aktivt r att skapa bättre rutsättningar r en s dan r rlig et. verige
är inte ensamt om att drabbas av arbetskra tsbrist om n gra r utan stora delar av
är i
samma situation. et kommer att innebära en konkurrens om arbetskra ten b de när det
gäller
-medborgare oc den arbetskra t som kommer r n länder utan r unionen. et är
där r viktigt att ppna r ri r rlig et av arbetskra t i ela världen oc inte bara inom
omr det.
8.3.3 EU:s handelspolitik
För att marknaden ska fungera och för att vi ska skapa ett Europa som gynnar både företagare
och konsumenter, krävs tydliga och gemensamma spelregler.
3765
3770
3775
3780
3785
Därför måste minimikrav fungera som ramverk för arbetsrättsliga och sociala villkor, precis
som det krävs gemensam målsättning och gemensamma krav på miljöområdet. Förbättrat
välstånd för alla européer är en förutsättning för att dynamiken i den fria rörligheten ska
fungera fullt ut. Av den anledningen ser vi inte ett utstationeringsdirektiv som grundar sig på
ursprungslandsprincipen som ett hot utan snarare som en möjlighet för många av EU:s nyare
medlemsstater att uppnå det välstånd de så länge saknat. Sveriges framtid består inte i att
motverka konkurrens från andra EU-länder. Istället måste vi göra allt vi kan för att kunna
hantera de konkurrensvillkor en friare värld obevekligen kommer att ställa på oss.
Den fria handeln får inte bara begränsas till EU, utan måste utvidgas och omfatta hela vår
omvärld. För att riva murarna mot omvärlden måste EU:s handelshinder successivt monteras
ned, särskilt gentemot tredje världen. Världshandelsorganisationen, WTO, som reglerar
handeln måste avveckla de regler som skyddar de rika ländernas marknader och kräver öppna
marknader för I-ländernas företag i U-länderna. Handelspolitiken från EU:s sida ska inte vara
protektionistisk, utan präglas av öppenhet, solidaritet och frihandel.
CUF:s strävan efter frihandel innebär att vi vill fasa ut EU:s jordbruksstöd. EU behöver dock
en gemensam jordbrukspolitik för att enskilda länder inom EU inte ska införa varianter av
stöd och låta bli att förbättra sin djurvård. En sådan utveckling skulle både slå hårt mot
svenskt jordbruk och vara negativt för djurvälfärden. CUF vill alltså att Common Agricultural
Policy (CAP), EU:s gemensamma jordbrukspolitik, ska finnas kvar men i en annan form.
Fram till dess att jordbruksstödet inom CAP har fasats ut behöver de stöd som finns vara
neutrala till produktionsmetoder - exempelvis ska stödrätten för åkermark inte vara högre än
den för betesmark.
3790
3795
Handel bidrar till att prissatta resurser utnyttjas effektivt, mer varor kan framställas ur samma
mängd resurser. Men naturen är inte prissatt. Luft, vatten, biologisk mångfald och andra
livsnödvändiga delar av miljön, är på många håll gratis att exploatera. När tullar tas bort och
frihandel införs innebär det att de länder där miljökraven är lägst och de sociala kostnaderna
är låga blir attraktiva för multinationella företag. Det innebär att dessa naturresurser
överutnyttjas och förstörs. Konsekvensen blir att smutsig produktion flyttas från Sverige och
andra industriländer till utvecklingsländer utan miljökrav. EU måste därför vara pådrivande
för att starka miljöregler och sociala skyddsnormer blir grundläggande bestämmelser i
regelverket för Världshandeln. Ekologisk hållbarhet måste bli ett övergripande mål för WTO.
3800
EU bör också driva en avgränsning av vilka områden som ska omfattas av WTO:s regelverk.
3805
3810
8.3.4 EU:s gränsöverskridande brottsbekämpning
Strävan i det rättsliga samarbetet är att skapa frihet, trygghet och rättvisa för EU-medborgarna
då de nationella gränserna får mindre betydelse. För att alla ska kunna känna trygghet måste
satsningar göras för att stärka det brottsförebyggande arbetet och minska brottsligheten.
Förutsättningarna att lyckas med detta blir bättre genom samarbete, exempelvis genom att få
till stånd fungerande polissamarbete och straffrättsligt samarbete, samt genom att förebygga
och bekämpa rasism och främlingsfientlighet. Vidare krävs ett erkännande av varandras
rättssystem, ett så kallat ömsesidigt erkännande. Man kan då inom EU behålla de nationella
lagar som finns men erkänna varandras system så att man kan samarbeta fullt ut. Tyskland
3815
3820
3825
3830
3835
3840
3845
3850
3855
kan exempelvis erkänna det svenska rättsystemet och därmed acceptera att svenska åtal och
ingripanden drabbar tyska medborgare i Sverige och vice versa. Ett sådant samarbete måste
präglas av tydlig information så att varje unionsmedborgare ska kunna känna sig säker på att
man kommer hanteras på ett civiliserat och rättstryggt sätt, oavsett i vilket medlemsland hen
befinner sig.
Tvångsåtgärder ska endast få utföras av berörda nationella myndigheter. Alla Europols och
Eurojusts operativa insatser ska genomföras i samverkan och samförstånd i det, eller de,
medlemsländer som berörs. Polis- och åklagarsamarbetet inom unionen ska syfta till att
förebygga och bekämpa brottslighet vare sig denna är organiserad eller inte. Det är dock
särskilt viktigt att samarbeta kring gränsöverskridande brottslighet, där trafficking,
narkotikahandel, vapensmuggling, terrorism och miljöbrott är de mest akuta områdena.
8.3.5 EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik
CUF anser att det territoriella förvaret är ett av de områden där det finns stora fördelar med att
utveckla samarbetet på EU-nivå. På sikt är det rimligt att medlemsländernas försvar fullt ut
blir en gemensam angelägenhet. Innan vi kommit så långt bör det militära samarbetet mellan
EU:s medlemsländer stärkas. EU har inrättat särskilt samordnade insatsförband som är redo
på FN:s mandat genomföra fredsinsatser utanför EU:s gränser. Dessa förband bör övergå till
att bli en stående insatsstyrka och inte som idag skötas i ett rullande schema av
medlemsländerna. Det finns uppenbara problem med att det är de enskilda nationerna som har
ansvaret, bland annat eftersom tendensen varit att man gärna avvaktat med insatser för att
skjuta över kostnaden för insatsen på nästa land i ordningen. Genom ett gemensamt ansvar
kan kostnaderna delas rättvist och möjligheten att agera stärkas.
CUF ser positivt på införandet av en gemensam hög representant för utrikes och
säkerhetsfrågor i EU. Med denna nya höga representant kommer EU även att få en starkare
och tydligare röst i världen och kommer att agera snabbare och effektivare när t.ex. brott mot
de mänskliga rättigheterna uppstår. Detta gör det även lättare för EU att agera gemensamt i
FN och stödja de fredsinsatser FN har i världen.
Det är av yttersta vikt att EU når samsyn kring hur säkerhetsarbete bör ske på den
internationella arenan. EU har en viktig uppgift i att stärka FN:s roll i det internationella
fredsarbetet. Den utveckling vi ser idag där internationella fredsinsatser sätts in utan FNmandat är inte idealisk. Vi ska ha som mål att militära insatser genomförs med FN:s
godkännande, och på denna punkt måste EU stå enade och starka. FN är dock inte utan brister
i dagsläget. CUF vill se ett kraftfullare FN som går in och intervenerar vid grova kränkningar
av mänskliga rättigheter och där landet själv är oförmögen att hantera situationen. FN måste
leva upp till principen om "Responsibility to protect". Vi ställer oss dock positiva till insatser
även utan FN-mandat när grova kränkningar av mänskliga rättigheter sker men FN visar sig
oförmöget att hantera situationen.
Eftersom flertalet EU-länder redan är medlemmar i Nato och samarbetet mellan Nato och EU
redan är stort, bör inte ett möjligt svenskt Nato-medlemskap helt uteslutas. Därför anser CUF
att ett svenskt Nato-medlemskap förutsättningslöst bör utredas. Fokus bör dock fortsatt ligga
på EU-samarbetet.
8.4 Bistånd
3865
Sveriges biståndsmål på en procent har i backspegeln inte vart produktivt, mer energi har
slösats på att bränna de pengar man fått tilldelat än att utveckla effektiva strategier för att
minska fattigdomen. Sveriges biståndsmål bör vara relaterat till praktiska effekter på
fattigdomsbekämpning snarare än mängden resurser. Sverige måste agera internationellt för
att övriga I-länder ska öka sitt internationella biståndsarbete. CUF anser att Sverige behöver
omstrukturera sitt bistånd och satsa mer på direkta riktade miljöbistånd och bistånd som syftar
till att ge hjälp till självhjälp.
3870
En del av det svenska biståndet vill vi låta enskilda människor styra över. Genom att göra det
skattefritt att ge gåvor till biståndsorganisationer och -projekt ökar vi det folkliga inflytandet
över biståndet. Dock måste även denna del av biståndet syfta till att stödja demokratisk och
hållbar utveckling.
3875
AIDS-epidemin i de fattiga delarna av världen är mycket alarmerande, dels på grund av
sjukdomen i sig, dels på grund av de problem som skapas när stora delar av den arbetsföra
befolkningen dör i sjukdomen. För att vi ska kunna bekämpa fattigdom i världen krävs därför
kraftfulla insatser för att stoppa spridningen av HIV/AIDS-smitta.
3860
3880
3885
3890
CUF menar att biståndet ska inriktas mot hållbar utveckling och i första hand gå till att stödja
lokala behov istället för direkt till nationer. Det handlar om att investera i det sociala kapitalet
i mottagarländerna. Utbildning av barn och ungdomar, både flickor och pojkar ska vara i
fokus. Utbildning kan ges både i den formella skolan och genom frivilligorganisationernas
icke-formella utbildning. Det är också viktigt att prioritera hälsofrågorna. Det är inte rimligt
att över 90 procent av biståndet ges i form av bundna resurser där mottagarlandet får köpa
varor från biståndsgivarlandets företag.
Det bistånd som ges direkt till nationerna ska i första hand användas för att bygga upp
administrativa oc politiska s stem oc stimulera s kallad ”good governance”. Med good
governance menas ett demokratiskt styrelseskick med insyn i den offentliga makten, skydd
och respekt för mänskliga rättigheter, oberoende massmedier och en fungerande rättssäkerhet.
Bistånd ska också kunna användas för att bygga upp infrastruktur och grundläggande
samhällsservice.
Att ge matbistånd bör anses som en sista utväg och endast ges till länder i en akut kris, för att
inte slå ut den lokala livsmedelsmarknaden. I de fall matbistånd anses nödvändigt bör man se
över ifall maten ska kunna köpas in ifrån det drabbade landet.
3895
3900
När det kommer till Försvarsmaktens internationella insatser kan man inte bortse ifrån att
många av dem bör koordineras med de biståndsinsatser som den svenska staten står för.
Fredsbevarande styrkor kan i många fall ses som en inledande biståndsinsats. De bör dock
fortsättningsvis vara två separata budgetar för att undvika att pengar till civilt bistånd används
vid militära insatser
Det är viktigt att stödja uppbyggandet av det civila samhället. Också kunskapsbistånd,
framförallt riktat till unga och kvinnor, är en avgörande faktor i ett lands uppbyggnad. CUF
menar också att krisbiståndet måste samordnas på ett effektivare sätt av FN och andra
3905
organisationer som administrerar det multilaterala biståndet. Sverige måste ha en god
beredskap för att kunna omprioritera insatser till krishärdar. Vi måste agera inom EU för att
unionens bistånd används i enlighet med ovanstående mål.
8.5 Vapenexport
3910
3915
CUF anser att Sverige måste börja föra en vapenpolitik som motsvarar svensk lagstiftning.
Det är inte acceptabelt att sälja vapen till diktaturer eller länder i krig. Undantagen måste bli
färre och endast särskilda skäl kan föreligga för sådana. Svenska staten bör dessutom sluta
subventionera stora försvarsprojekt. Om projekten inte är marknadsmässigt hållbara kan
Sverige lika gärna handla från utlandet. CUF efterlyser också ett utökat internationellt
samarbete om vapenproduktionen inom befintliga försvarssamarbeten.
8.6 Rymden
3920
3925
3930
Rymden har alltid fascinerat människan och frågan om vi är ensamma i rymden eller om det
finns mer liv har alltid sysselsatt såväl forskare som lekmän. Men forskningen kring rymden
är också viktig för att lära oss mer om vårt ursprung och om hur jordens komplexa
naturkrafter fungerar; t.ex. är fusionen som sker i stjärnor ett mycket intressant sätt att skapa
energi på, om vi lyckas duplicera det. CUF anser att rymdforskningen måste fortsätta att få
medel från statlig och mellanstatlig nivå för att kunna fortsätta att bedriva sina
forskningsprojekt. Tillträdet till rymden måste vara fritt för att forskning ska kunna bedrivas
så effektivt som möjligt. Det är också av stor vikt att världssamfundet strävar efter att jordens
konflikter hålls borta från rymden, så att den inte används för att placera ut t.ex. missilförsvar
eller andra vapen i. Om denna strävan visar sig ofruktbar bör Sverige, tillsammans med de
länder som delar vår grundläggande syn på frihet och demokrati, dock se till att snabbt skaffa
sig ett militärt övertag i rymden. Rymdforskningen kan i framtiden leda till att man finner
lösningar på många stora problem, därför måste den få bedrivas ostört och gemensamt för
fredliga ändamål.
3935
Grunden för god tillväxt och livsmöjligheter i hela landet är en god infrastruktur. För att
människor ska kunna röra sig fritt, arbeta och handla är det avgörande med vägar och
järnvägar samt en digital infrastruktur som kommer alla till del.
3940
Sverige är ett till ytan stort och glesbefolkat land. En av statens kärnuppgifter är att trygga
kvalitén på vägarna, goda järnvägar och flygplatser över landet. Det är ingen nödvändighet att
staten ska äga och ansvara för all järnväg och väg men där andra lösningar inte är lönsamma
är det statens uppgift att trygga infrastrukturen.
9.1 Finansiering av infrastruktur
3945
Statens agenda för nya investeringar i infrastruktur överensstämmer inte alltid med
kommunernas eller näringslivets. En lösning på detta kan vara samverkan mellan det
offentliga och privata i så kallade OPS-lösningar.
En OPS-lösning innebär att näringslivet helt eller delvis, i ett inledningsskede, kan finansiera
ett infrastrukturprojekt. Det offentliga köper sedan tillbaks projektet under en längre
tidsperiod.
3950
CUF ser positivt på denna typ av samverkan och Alliansregeringen bör gå från ord till
handling och i större utsträckning möjliggöra OPS-lösningar. CUF vill verka för en
standardisering av linjespänningen inom EU i syfte att underlätta kommunikation och
transport.
3955
3960
CUF ser även positivt på lösningar där privata aktörer bygger och underhåller infrastruktur
såsom vägar, elnät och järnvägar. CUF ser positivt på de försök med trafikavgifter som gjorts
och vill utöka antalet vägar som på detta sätt kan finansiera delar av nya infrastrukturprojekt
och kollektivtrafiksatsningar. Besluten bör givetvis fattas på lägsta möjliga nivå av de berörda
områden och inte av staten. I grunden är det staten som ska stå för infrastukturen, men CUF
ser positivt på möjligheterna att genom mindre avgifter optimera trafikflödena och skapa
möjligheter ekonomiskt för att tidigarelägga stora projekt.
9.2 Digital infrastruktur och telefoni
3965
3970
Till infrastrukturen räknar vi inte bara den del som möjliggör transport och handel utan också
digital kommunikation. Alla hushåll har ett behov av att kunna kommunicera via bredband
och telefoni. Därför anser CUF att tele- och bredbandsbolag bör ha driftsskyldigheter
liknande de som elbolag i dagsläget har och på ett liknande sätt bli ersättningsskyldiga vid
längre driftsuppehåll.
Allt mer av samhällets tjänster kommer i framtiden att lösas via digital kommunikation och
allt mer av handel och jobbmöjligheter öppnas i delar av landet där det tidigare inte var
möjligt. Därför anser CUF att det är viktigt att alla kan ta del av den digitala
kommunikationen, även om lösningarna kan se olika ut runt om i landet.
3975
9.3 Järnväg
CUF uppmanar alltid till det mest miljövänliga sättet att transportera sig, frakta varor och
bedriva publika transporter. Transporter på järnväg är mycket miljövänliga. För att transport
på järnväg ska vara ett realistiskt alternativ krävs att järnvägsnätet byggs ut och rustas upp.
3980
Det är inte realistiskt att allt gods ska fraktas på järnväg från start till mål, men varje sträcka
som kan ske med annat transportmedel än lastbil innebär en stor miljövinst. Därför är det
viktigt att fler så kallade kombiterminaler, som möjliggör omlastning av gods skapas, samt att
linjespänning och signalsystem harmoniseras i hela Europa.
3985
Sveriges järnvägsnät är i dagsläget undermåligt och klarar inte av dagens trafiktryck. Det är
av största vikt både för miljö och ekonomi att Sverige satsar långsiktigt på att bygga ut och
rusta upp vårt järnvägsnät. CUF uppmuntrar utbyggnaden av dubbelspår och uppmanar
samtidigt Trafikverket att tänka långsiktigt och våga bygga när det är samhällsekonomiskt
lönsamt.
3990
CUF anser också att de järnvägssträckor som ännu inte har elektrifierats snarast ska
moderniseras. På så sätt kan diesellok bytas ut mot betydligt miljövänligare lok drivna på
elektricitet.
3995
Det är dags att investera i modern järnväg i Sverige, där man tar hänsyn till vad som är mest
samhällsekonomiskt lönsamt både för gods- och persontransporter. Att tågtrafiken domineras
av det statliga företaget SJ missgynnar kraftigt konkurrensen. I privat ägo har SJ
förutsättningar att bli effektivare, professionellare samt erbjuda konsumenterna lägre priser.
CUF anser att därför att SJ snarast bör säljas.
4000
9.4 Hamnar och sjöfart
4005
4010
4015
En stor del av vår export sker via sjöfarten, detta är ett förhållandevis miljövänligt och
effektivt transportmedel. Det är rimligt att staten även i fortsättningen tar ett övergripande
ansvar för våra, ur exportsynpunkt, strategiska hamnar. Man bör därför säkerställa att lämplig
infrastruktur byggs i, och i anslutning till, hamnarna.
CUF uppmuntrar det pilotprojekt där större europeiska hamnar bland annat Göteborgs hamn,
tillhandahållit anslutning till elnätet för större fartyg. På detta sätt kan fartyg slippa köra på
tomgång för att hålla igång fartygets eget elsystem. Vi vill även verka för att
tomgångskörning under längre perioder ska förbjudas i hamnområdena. Detta är en stor vinst
inte bara tack vare minskade utsläpp av växthusgaser utan kanske framförallt via minskade
utsläpp av skadliga partiklar. Incitament för att göra elen i hamnarna mer konkurrenskraftig
krävs då det i dagsläget inte är lönsamt för fartyg att koppla om till drift via det fasta elnätet
när de ligger i hamn. För att ytterligare förbättra sjöfartens miljöprestanda krävs att de tillåtna
svavelhalterna i bränslet, den så kallade bunkeroljan, sänks. CUF vill verka för att kraftfullare
lagstiftning införs på området, speciellt i känsliga hav såsom Östersjön.
Den nya sjöfyllerilagen omfattar båtar och förare som är inblandade i en mycket låg andel av
de olyckor som sker på sjön. Det är uppenbarligen endast en alkoholpolitisk markering. Vi
4020
anser att lagen bör skrotas omgående och att våra sjöfartslagar ska bygga på fakta som skapar
sjösäkerhet på riktigt.
9.5 Infrastruktur för gas
4025
CUF vill se en mångfald av alternativa drivmedel. För att människor ska välja att använda de
drivmedlen krävs det att de är lättillgängliga. Biogasen är en av de drivmedel där potentialen
är mycket högre än vad utnyttjandet är. För att snabba på utbyggnaden av infrastrukturen för
biogasen, krävs att natur- och biogasnäten byggs ut tillsammans.
9.6 Säkerhet i trafiken
4030
CUF vill införa obligatoriska hälsokontroller för bilister. Det som ska kontrolleras är syn,
reaktion och hörsel. Kontrollen ska vara avgiftsbelagd och ske var tionde år. Verksamheten
bör inte vara vinstgivande utan avgiften ska oavkortat gå till forskning och arbete för ökad
säkerhet i trafiken
4035
Mopeder är ett populärt och enkelt fortskaffningsmedel bland unga och en synundersökning
måste ske för de fall då föraren måste ha förarbevis.
Regelverk och hastighetsgränser för olika typer av fordon ska uppdateras dynamiskt och i takt
med att fordonens teknik utvecklas.
4040
9.7 A-traktorer
4045
En A-traktor är ett bra sätt för ungdomar att färdas säkert och relativt snabbt. Med en bättre
kontroll både av förarens skicklighet och av fordonets beskaffenhet är det rimligt att höja den
högsta tillåtna hastigheten till 50 km/h. CUF anser att en A-traktor ska besiktigas minst
vartannat år, det ska vara möjligt att få sin A-traktor miljöklassad. För att få framföra en Atraktor måste en uppkörning i form av en utökad körlektion ha genomförts och godkänts. CUF
tycker också att det ska bli obligatoriskt med bälte i A-traktorer och att det ska bli tillåtet med
baksäte.
4050
9.8 Reseavdrag
CUF anser att de skattefria reseersättningar som betalas ut med offentliga medel ska vara
kilometerbaserade och oberoende av trafikslag. Reseavdraget i deklarationen bör också
fungera på samma sätt. Detta för att gynna de mest miljövänliga trafikslagen och inte som
idag enbart subventionera de mest miljöskadliga.
4055
CUF anser att reseavdraget ska bli mer begränsat än vad det är idag. Idag kan reseavdrag
användas när resa till jobbet är 5 km eller mer. CUF anser att gränsen bör höjas till 5 mil samt
att avdraget premierar miljövänliga färdmedel.