läs hela texten - Österbybruk

Handlingsplan
Med bakgrund och förutsättningar
2011-01-27
Österbybruk – Dannemora Vattenråd
Vattenrådets syfte
Vattenrådet ska genom sin sammansättning, med bred representation från olika intressenter,
genom samverkan, samsyn och konsensus verka för god vattenhushållning, jämna flöden, god
vattenkvalitet och naturlig biologisk mångfald. Vattenrådet ska tillföra attenvårdsarbetet den
omfattande lokala kunskapen och kompetensen.
Arbetet i vattenrådet ska präglas av helhetssyn på vattensystemet och strävan att nå enighet i
vattenfrågor mellan berörda kommuner, enskilda markägare, organisationer företag,
föreningar och enskilda personer. Vattenrådet tjänar allmännyttiga ändamål såsom rörligt
friluftsliv och allmänhetens naturintresse. Alla åtgärder som görs i i någon del av
vattensystemet påverkar obönhörligen helheten. Ensidigt vidtagna åtgärder kan oftast inte
göras utan att även andra åtgärder vidtas.
Vattenrådet ska, genom sin verksamhet och fokusering på de frågor som berör de som är
verksamma och bor i avrinningsområdet, bidra till ökad förståelse och medvetenhet om
vattnens och miljöns betydelse. Vattenrådet ska aktivt verka för samordning av de
vattenvårdande insatser som enskilda, föreningar, markägare och andra intressenter utför.
EU:s vattendirektiv
Vatten är vårt viktigaste livsmedel och en
förutsättning för allt liv. EU:s ramdirektiv
för vatten slår fast att ” Vatten är ingen
vara vilken som helst utan ett arv som
måste skyddas, försvaras och behandlas
som ett sådant”. Genom ramdirektivet har
alla EU:s medlemsländer fått som mål att
nå god vattenkvalitet till 2015. För att nå
detta mål ska alla vatten inventeras och
kartläggas för att ge underlag till
åtgärdsförslag och handlingsplaner.
Vattnets status bestäms genom:
A) Kemisk status
B) Ekologisk status
Vid bedömningen av vattnets kemiska
status ska, enligt EU, undersökas
förekomsten av miljöfarliga ämnen enligt
en europeisk gemensam lista med de
giftigaste substanserna som kan
förekomma i vatten. På listan finns bland
annat kvicksilver och
kvicksilverföreningar.
Vattnets ekologiska status visas
exempelvis genom förekomsten av
plankton, vattenväxter, bottenfauna, som i
sin tur påverkar fiskfaunan. Stor betydelse
för den ekologiska statusen har också till
exempel temperatur, syresättning,
förekomst av näringsämnen (fosfor och
kväve), surhet och ljusförhållanden. Alla
former av utsläpp påverkar den ekologiska
statusen.
Andra faktorer som påverkar den statusen
är till exempel flöden i vattendrag,
dammar, dikningar, naturliga och av
människan åstadkomna vandringshinder.
För att genomföra EU:s vattendirektiv har
regeringen 2005 delat in Sverige i fem
vattendistrikt, med en vattenmyndighet
vardera. Inom varje vattendistrikt finns ett
stort antal sjöar och vattendrag. De sjöar
som är över 100 hektar och de vattendrag
som avvattnar mer än 1000 hektar utgör
egna vattenområden. Norra Östersjöns
vattendistrikt omfattar allt vatten som
rinner till Norra Östersjön.
Vattenråd
För att genomföra det praktiska arbetet
med förbättring av vattenkvalitet har det
bildats ett antal Vattenråd runtom i
Sverige. Vattenråden ansvarar för arbetet
inom ett begränsat antal vattenområden
inom ett avrinningsområde.
Vattenområdet
Vattensystemet i Österbybruk –
Dannemora utgörs av naturliga sjöar,
dammar och åar.
Sjöar
Lillbyasjön, Lillsjön, Filmsjön,
Dannemorasjön och Rastsjön (Gruvsjön
torrlagd)
Dammar
Stordammen, Oppdammen,
Herrgårdsdammen, Klardammen,
Karmdammen, Sågdammen,
Hammardammen, Slagsmyren och
Harvikadammen.
Åar
Spångån, Sundbroån, Dalån, Nerån,
Flymyraån samt del av Fyrisån
Med andra termer utgörs vattensystemet av
huvudavrinningsområde 129 samt
delavrinningsområdena 53-63 där
delavrinningsområdet Dannemorasjön (53)
tillförs vatten från Karmdammen (54) och
Harvikadammen - Slagsmyren –
Hammardammen - Rastsjön (55-57) och
dels från Sundbroån (58) som avvattnar
Rundbodiket (59), Filmsjön (60) Österby
stordamm – Lillsjön (61-62) och
Lillbyasjön (63).
Bakgrund till bildandet av
Österbybruk-Dannemora
Vattenråd
Under en följd av år i början av 1990-talet
pågick intensiva försök att, främst vad
gäller Dannemorasjön, förbättra miljön i
dess vatten och omgivningar. Arbetet
bedrevs inom ramarna för Österbybruks
biologiska förening genom Miljöprojektet
Fyris Östra Källor.
Den drivande kraften var naturfotografen
Göran Hansson som framgångsrikt
skaffade bidrag till verksamheten. Ett stort
antal, såväl passiva som aktiva
medlemmar, arbetade med fysiska åtgärder
i form av vass-, näckros- och sävklippning
i Dannemorasjön samt slyröjning på
stränderna. Vissa strandängar inhägnades
med elstängsel för att möjliggöra bete.
Arbetet utfördes delvis med hjälp av s.k.
Alu-anställningar. Projektet redovisade en
stark inriktning på att försöka höja
Dannemorasjöns vattenstånd. För detta
ändamål gjordes en utredning vid
Kammarkollegiet om befintliga
vattendomar och ett förslag togs fram för
dämning av Dannemorasjön.
Vidare studerades vattensystemet i sin
helhet för att möjliggöra en förbättring av
vattenkvalitet och miljö för att få kontroll
över flödena i systemet.
I samband med att Göran Hansson avled
ebbade projektet ut i början på 2000-talet.
Hösten 2008 togs initiativ till återbildande
av projektet, nu under nytt namn;
Miljöföreningen Fyris Östra Källor (FÖK).
En ny interimsstyrelse tillsattes och ett
årsmöte våren 2009 utsåg en permanent
styrelse och antog stadgar.
Föreningen samlade ett 70-tal medlemmar
och viss sponsring skedde genom lokala
företag.
Under sommaren 2009, som var
nederbördsrik samtidigt som stora volymer
vatten pumpades upp ur Dannemora gruva,
inträffade översvämningar av åkrar, ängar
och vägar. Vattensamlingarna innebar
också en ökad plåga av stickmyggor.
Dessa omständigheter ledde till att några
markägare och andra intresserade kallade
till ett välbesökt möte där representanter
för Östhammars kommun och Fyrisåns
Vattenförbund deltog. Under ett par
efterföljande möten i mindre skala väcktes
frågan om bildandet av ett Vattenråd.
På förfrågan från Östhammars kommun
och Fyrisåns Vattenförbund åtog sig FÖK
att ta initiativ till bildandet av Vattenråd.
Vid offentligt möte i Österbybruks Folkets
Hus i oktober 2010, vartill ett stort antal
markägare kallats särskilt, deltog ett
femtiotal personer.
En interimsstyrelse valdes.
Interimsstyrelsen sammanträdde i
november varvid stadgar antogs och
styrelsen konstituerade sig.
Interimsstyrelsen är brett förankrad med
representation av markägare, Dannemora
Mineral, FÖK, Österby fiskeriförening och
enskilda intresserade varav två med
anknytning till Kommunfullmäktige i
Östhammars kommun.
Vattenrådets interimsstyrelse består av 10
personer:
Freddie Eriksson ordförande, Svante
Svensson, markägare, Kerstin
Dreborg,(mp)*, Björn-Gunnar Lagström,
Upplandsstiftelsen, Björn Söderström,
boende Österbybruk, PG Jernberg, boende
Österbybruk, Hans Gustavsson, (c)*, Lars
Alm, Dannemora mineral, Roine Ekman,
markägare, Börje Pettersson, Bergvik
Skog.
Vid styrelsens konstituering utsågs Kerstin
Dreborg till sekreterare och Björn
Söderström till kassör.
Ett första offentligt årsmöte äger rum den
17 mars 2011.
*Innehar politiska uppdrag i Östhammars kommun
men företräder här bara sig själva.
Vattensystemets kultur- och
industrihistoria
Vattensystemet är en kultur- och
industrihistorisk kvarleva från tiden med
gruv- och järnhantering och när vattnet i
dammarna användes som kraftkälla.
Man kan konstatera att när vattensystemet,
under gruvdriften och järnhanteringen, då
starka ekonomiska intressen krävde en
reglering av helheten, så fungerade det.
Systemet av slutor, dammluckor och
munkar hölls i skick och fungerade på
grund av att det fanns en överblick och en
kunskap om när och var vattnet skulle
släppas på och stängas av.
Vattensystemets betydelse och
värde
I Upplandsstiftelsens omfattande
genomgång av länets vatten ”Vatten i
Uppsala län 1997” sägs ”Hela detta system
av naturliga och konstgjorda sjöar samt till
våtmarker utdikade vatten är av stor
betydelse för vattenhushållningen i
Vattholmaån och i Fyrisån som helhet”.
Vattendragen har till stor del utsatts för
påverkan genom sjösänkningar. Vissa
sänkningar och t.ex. Gruvsjöns
torrläggning har skett till förmån för
gruvdriften i relativt modern tid medan
andra sänkningar/effekter har handlat om
utökning av landareal för jordbruket. I
nämnda skrift anges de limniska värdena
som begränsade på grund av ingreppen
förutom de i liten grad påverkade Rastsjön
och Lillsjön.
Vattendragens öppna ytor har också genom
sjösänkningar, men även av påföljande
igenväxning och landhöjning blivit allt
mindre.
Vattensystemet är, delvis på grund av sin
historia, ett unikt exempel på hur gruv- och
järnhantering skapat miljöer som idag
betraktas som naturliga, omistliga och
eftersträvans-värda att vårda och bevara.
Vattensystemet har stora skönhets- och
friluftsvärden som förutom att ge traktens
invånare upplevelser också har stor
betydelse för inhemsk och internationell
turism. Vattendragen utgör viktiga
fågellokaler och goda miljöer för en mängd
djurarter varav flera är hotade av
minskning/utrotning.
Miljöproblem i vattensystemet
I stort har vattendragen förändrats genom
sjösänkningar och dikning. Tidigare fanns
problem med övergödning på grund av
jordbruksaktiviteter men i takt med
minskat jordbruk är inte detta aktuellt vad
t.ex. gäller fosforförekomst från
konstgödsel. Stora variationer i limniska
värden och syresättning finns dock. I vissa
vattendrag är igenväxningen omfattande,
t.ex. i Dannemorasjön och Slagsmyren
medan Harvikadammen istället har
påtagligt låg syresättning.
Uppgrundningen av vattendragen, delvis
på grund av sjösänkningar men också på
grund av landhöjning ger specifika
problem. Således är tillväxten av gul
näckros betydande eftersom växten är
beroende av låga vattenstånd.
Huvudavrinningsområdet omfattar
Ca 242 km²
Handlingsplanen antogs vid
interimsstyrelsens möte
den 27 januari 2011
…………………
Freddie Eriksson
Ordförande
………………..
Kerstin Dreborg
sekreterare
Justeras:
………………….
Svante Svensson
……………….
Roine Ekman