Kalix- och Töreälvens vattenråd VRO 3

2015-04-29
Yttrande ang. Samråd Vattenförvaltningen (dnr: 537-9859-2014)
VRO3 uppfattar samrådsunderlaget som bättre genomarbetat än vid förra samrådsomgången, men
åtgärderna som är riktade till kommunerna är knappast rimliga. Det saknas också koppling till de
regelverk som styr den kommunala va-verksamheten och förståelse hur den kommunala
organisationen är uppbyggd och drivs. Risken är uppenbar att Sverige inte når uppsatta mål till
2021 på grund av bristen på verkningsfulla incitament (finansiering, ålägganden).
Vattenvårdsarbetet tappar därigenom tempo och inte minst trovärdighet bland allmänheten.
VRO3 instämmer till fullo med Vattenmyndighetens uppräkning av de särskilda utmaningar som
förestår i Bottenvikens Vattendistrikt. Dock föreslås följande kompletteringar:
Fysiska förändringar:
En väg att nå framgång inom detta område, skulle kunna vara att rekommendera olika
organisationer/institut/stiftelser/fonder att förändra sin policy och vidta vissa åtgärder i linje med de
förvaltnings- och åtgärdsplaner som presenteras i detta samråd. I första hand skulle dessa
rekommendationer kunna riktas till de olika institut vilka stiftar och övervakar olika certifieringsregler
som förekommer inom jord- och skogsbruksnäringen. Ett problem i detta sammanhang är dock att
skogsbruket omfattas av flera olika certifieringssystem, samt att alla skogsägare inte har sin skog
certifierad.
Nuvarande certifieringsregler är helt inriktade på att reglera/övervaka skogsbrukets pågående
verksamhet och kräver heller inte att vattenförekomster som skadats av ”historiskt” skogsbruk skall
återställas till ekologiskt godkänd nivå. Dessa åtgärder föreslår Vattenmyndigheten att staten skall
bekosta, trots att Vattenverksutredningen slår fast att markägaren har ett grundläggande juridiskt
ansvar.
Vattenrådet är inte enigt i frågan om certifieringsinstitutens roll i det framtida vattenvårdsarbetet,
men vill genom ovanstående diskussion peka på att det finns andra alternativ än
myndighetsingripanden, på samma sätt som den skogliga certifieringen banade väg för en skärpning
av skogsvårdslagen.
Samtidigt vill VRO3 peka på att de speciella naturhänsynsregler som ålagts jord- och skogsbruket
måste tillämpas med största möjliga lokala anpassning. Att stelt förespråka trädzoner vid vattendrag,
där stränderna varit trädlösa de senaste 4-500 åren, är knappast ekologiskt motiverat. Dessutom
föreslår vattenrådet att reglerna för skogsgödsling i anslutning till vattenförekomster kompletteras
med rekommendationer om särskild hänsyn vad gäller val av gödselmedel och skyddszonernas
omfattning.
Läckage av metaller och sura ämnen
I Kalix älvsystem sker en stor utspädning av de metaller som läcker från gruvnäringen. Frågan om
acceptabla metallhalter i älven kan komma att bli än mer aktuell efterhand återställning av
lekområden för lax och öring sprider fisken allt längre upp i älvsystemet. I områden med sura
sulfatjordar längs kusten, har konstaterats att läckaget från dessa jordat gett så hög metallhalt att
det orsakat fiskdöd.
Många områden som idag släpper ut metaller och sura ämnen, har sedan flera hundra år varit
föremål för dikningar/sjösänkningar. De första dikningarna tillkom under 1700-talet och på 1800talet och i början av 1900-talet stimulerade staten sjösänkningar. I mitten av 1900-talet lades
verksamheten omkring sjösänkningarna ned och kvar blev stora grunda sjöar och dammar. Rivning av
dammar reparerar på intet sätt dessa områden, eftersom ekosystemen har varit utsatta för påverkan
under så lång tid, och tagit nya vägar. Här föreslår VRO3 att Vattenmyndigheten i samarbete med
Sveriges Våtmarksfond utarbetar en plan för de största sjösänkningsområdena och startar en
återställning i linje med fondens målsättning.
Påverkan orsakad av torvtäkter
Vattenrådet saknar anvisningar om att åtgärder i anslutning till både gamla och nya torvtäkter skall
ägnas speciell uppmärksamhet. Det är ställt utom all tvivel att torvtäkter har och kan orsaka stor
skada på ytvattenförekomster. Vattenrådet anser att hela verksamheten bör genomlysas. Allt ifrån
regelverk till teknik/metoder för vattenrening, eftersom det idag inte existerar någon metod att
återställa en sjö som förstörts av vattnet från en torvtäkt.
Miljögifter i fisk
VRO3 föreslår också att Vattenmyndigheten ger Havs- och Vattenmyndigheten uppdraget att
utveckla en ny strategi för undersökning av miljögifter i insjöfisk. Förutom att fler miljögifter bör
studeras bör även antalet fiskarter utökas till att omfatta alla matfiskar samt rödlistade arter.
Strategin bör naturligtvis också innehålla riktlinjer för hur arbetet skall genomföras i samspel med
andra organisationer och fiskerättsägare.
Dricksvattenförsörjning
Samrådsunderlaget pekar på att det råder ett otillfredsställande skydd av våra vattentäkter.
Kontaminering av grundvatten orsakade av olyckor skall så långt som möjligt förutses och i detta
sammanhang kan det vara relevant att räddningstjänstens beredskap och insatser för att skydda våra
vatten ses över.
Det är viktigt att redan kontaminerade områden identifieras och bedöms med modellanalyser av
hur den framtida expanderingen av föroreningsplymerna kommer att beröra grundvattnet både
inom närområdet och regionalt.
VRO3 har tidigare pekat på behovet av att begränsa föroreningar orsakade av utombordsmotorer. I
vissa områden i Europa finns redan idag begränsningar för utombordsmotorer, vilket tillverkarna
också anpassat sig till. Vi föreslår att Vattenmyndigheten uppdrar åt Naturvårdsverket att överväga
liknande restriktioner i känsliga områden.
Övrigt:
VRO3 föreslår också att Vattenmyndigheten genomför utbildningar som syftar till att stärka
kommunernas förmåga att äga och leda stora återställningsprojekt. I takt med att allt mer medel
ställs till förfogande för nödvändiga åtgärder, kan kommunernas förmåga att hantera den nya
situationen bli en flaskhals.
Vi bedömer att Vattenrådens roll under den kommande förvaltningsperioden blir ännu viktigare än
tidigare. Förslagsvis bör också berörda myndigheter rekommenderas att aktivt delta i vattenrådens
arbete. Samrådsdokumenten konstaterar att kommunerna kommer att spela en allt större roll i
vattenarbetet, vilket borde innebära att vattenråden i större utsträckning än tidigare utnyttjas av
kommunerna för information m.m. Värdet av att samarbeta med vattenråden bör därför infogas i
åtgärdsförslagen till kommunerna.
Prioriterade vattenförekomster
VRO3 har sedan flera år presenterat en förteckning över prioriterade vattenförekomster inom
vattenrådets avrinningsområde. Till detta yttrande bifogas en uppdaterad förteckning.
Särskilda yttranden
Utöver detta kommer i styrgruppen ingående verksamhetsutövare/kommuner att avge egna
yttranden över samrådsdokumentet. Boliden och LKAB deltar i VRO3s arbete men inte lämnar
synpunkter på andra verksamhetsutövares verksamheter utan hänvisar till egna remissvar samt de
som ges via SveMin och Jernkontoret.
Lars-Erik Holmberg
Ordf. VRO3
Bilaga: VRO3 Prioriteringslista