docGöteborgs Stad - Vattenmyndigheterna
download 
Report Transcription
Göteborgs Stad - Vattenmyndigheterna
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-03-31 Diarienummer 10725/14 Avdelningen för stadsmiljö Klara Eklund Telefon 031-368 39 10 E-post: [email protected] Yttrande till Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer och Förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021 för Västerhavets vattendistrikt (diarienummer 537-34925-2014). Stadsledningskontoret har skickat över remissen till miljö- och klimatnämnden som ska svara direkt till Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt senast den 30 april 2015 efter hörande av berörda nämnder och bolag. Förslag till beslut • Miljö- och klimatnämnden skickar över miljöförvaltningens förslag som Göteborgs Stads yttrande till Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt. • Miljö- och klimatnämnden beslutar om omedelbar justering. Sammanfattning Införandet av EU:s ramdirektiv för vatten i svensk lagstiftning 2004 innebar ett nytt helhetsgrepp på vattenfrågorna. Vattenmyndigheten skapades för att samordna arbetet med att bevara och förbättra kvaliteten på våra vatten enligt detta direktiv. Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt har, som ett led i detta arbete, remitterat tre förslag som berör förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer samt åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021, till bland annat Göteborgs Stad. Materialet är relativt omfattande, och visar bland annat att Göteborgs Stad berörs av 45 vattenförekomster. Majoriteten av dessa behöver åtgärdas eftersom de idag inte uppnår god kemisk och ekologisk status, enligt direktivets normer. Urban miljö och förändringar i vattendragens väg, förorenade sediment och övergödning är våra huvudsakliga problemområden. Göteborgs Stad har främst fokuserat på att lämna synpunkter på Förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021. Göteborgs Stad uppskattar Vattenmyndighetens för Västerhavet grundliga arbete med att sammanställa befintligt kunskapsläge kring miljöproblemen, vattenstatus och förslag till åtgärder för vattenförekomsterna inom distriktet. Vi bedömer att en kombination av flera olika juridiska, ekonomiska och informativa styrmedel kommer att behövas för att åtgärdsarbetet för en bättre vattenkvalitet ska ta fart. Vi ser även ett behov av att kunna anpassa och utveckla materialet till Göteborgs Stads specifika förutsättningar. 1(20) Vi kan också konstatera att Göteborgs Stad behöver påskynda sitt eget arbete med att skydda och återskapa motståndskraftiga vattenekosystem. Detta kommer att kräva avgörande investeringar. Kostnader har dock i dagsläget inte beräknats per vattenförekomst eller kommun utan i grova drag per åtgärdsområde och per avrinningsområde. Vi kan därför inte utifrån det material som ingår i detta samråd avgöra vilka kostnader och investeringsbehov Göteborg står inför. Ärendet Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt har remitterat Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer och Förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021. I enlighet med EU:s vattendirektiv bedrivs vattenförvaltningen i sexårscykler (se figur). Detta samråd handlar om att fastställa en ambitiös grund för att kraftigt förbättra vattenmiljöerna under nästkommande cykel. Samrådet riktar sig till myndigheter och kommuner och vattenmyndigheten önskar svar från kommunstyrelsen i respektive kommun. I Göteborgs Stad är frågan delegerad till miljö- och klimatnämnden enligt nämndens reglemente. Berörda nämnder och bolag i staden som ombetts yttra sig är Gryaab, Grefab, Göteborgs Hamn AB, park- och naturnämnden, nämnden för kretslopp och vatten, trafiknämnden, fastighetsnämnden, byggnadsnämnden och miljö- och klimatnämnden. Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande 2(20) Remissen består av följande delar. 1. Förvaltningsplanen fungerar som en uppslagsbok. Denna ger en överblick över tillståndet i vattenmiljön och det fortsatta vattenförvaltningsarbetet. Den utgör tillsammans med åtgärdsprogrammet underlag för planering i kommuner, myndigheter och organisationer. 2. Miljökvalitetsnormerna är styrinstrument som beslutas av vattendelegationen för Västerhavet. De uttrycker den kvalitet ett vatten ska ha vid en viss tidpunkt. Normerna tar sikte på tillståndet i miljön och vad den tål. Det handlar alltså inte om att fastställa utsläppsmängder eller halter av olika ämnen. 3. Åtgärdsprogrammet med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning redovisar vad kommuner och myndigheter behöver göra för att distriktets vatten ska följa miljökvalitetsnormerna. Vilka åtgärder behövs? Vem ska genomföra dem? När ska det vara klart? Syftet med programmet är att visa vad som är mest kostnadseffektivt. Kartmaterialet VISS, vatteninformationssystem i Sverige, http://www.viss.lansstyrelsen.se/, redovisar statusklassningar och förslag på åtgärder per vattenförekomst. Detta är ett levande material och ingår inte i beslutsunderlaget som nu är ute på samråd. Synpunkter på information och bedömningar av vattenförekomster i VISS lämnas till vattenmyndigheten direkt via informationssystemet. Samrådsmaterialet är mycket omfattande och beskriver vattenmyndighetens bedömningar av Västerhavets distrikts avrinningsområden och förslag på åtgärder för att förbättra status där det behövs. Västerhavets vattendistrikt omfattar kustvatten (vatten i kustzonen som sträcker sig en nautisk mil ut i havet från den s.k. baslinjen) men inte utsjövatten, se figur. Göteborgs stad har valt att i sitt yttrande fokusera på förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021. Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande 3(20) Förvaltningens synpunkter Förvaltningens synpunkter framgår av det bifogade förslaget till yttrande, som sammanfattar de gemensamma synpunkter som kommit in från tillfrågade förvaltningar och bolag. Göteborg den 16 april 2015 Anna Ledin direktör Carin Ström avdelningschef Bilagor Göteborgs Stads yttrande till Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt Trafiknämndens yttrande Byggnadsnämndens yttrande Park- och naturnämndens yttrande Fastighetsnämndens yttrande Nämndens för kretslopp och vatten yttrande Yttrande från Gryaab Yttrande från Göteborgs Hamn AB Kopia Kopia till kommunstyrelsen, nämnden för kretslopp och vatten, park- och naturnämnden, fastighetsnämnden, byggnadsnämnden, trafiknämnden, Gryaab, Göteborgs Hamn AB, Grefab. Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande 4(20) Yttrande 2015-04-23 Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt Yttrande till Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer och Förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021 för Västerhavets vattendistrikt (diarienummer 537- 34925- 2014). Sammanfattning Göteborgs Stad uppskattar Vattenmyndighetens för Västerhavet grundliga arbete med att sammanställa befintligt kunskapsläge kring miljöproblemen, vattenstatus och förslag till åtgärder för vattenförekomsterna inom distriktet. Vi bedömer att en kombination av flera olika juridiska, ekonomiska och informativa styrmedel kommer att behövas för att åtgärdsarbetet för en bättre vattenkvalitet ska ta fart. Vi ser även ett behov av att kunna anpassa och utveckla materialet till Göteborgs Stads specifika förutsättningar. Vi kan också konstatera att Göteborgs Stad behöver påskynda sitt eget arbete med att skydda och återskapa motståndskraftiga vattenekosystem. Detta kommer att kräva avgörande investeringar. Kostnader har dock i dagsläget inte beräknats per vattenförekomst eller kommun utan i grova drag per åtgärdsområde och per avrinningsområde. Vi kan därför inte utifrån det material som ingår i detta samråd avgöra vilka kostnader och investeringsbehov Göteborg står inför. Synpunkter Det omfattande material som tagits fram inför samrådet ger en grundlig bild av vattenförvaltningens arbete och organisation samt status och miljöproblem i de definierade vattenförekomsterna. Vi uppskattar det stora arbete som vattenmyndigheterna lagt ned för att utöka kunskapsunderlagen och utveckla samrådsmaterialet inför nästa förvaltningscykel. De åtgärdsförslag som presenteras är riktade till myndigheter i första hand och ska visa de extra åtgärder som krävs för att våra vatten ska få en god kemisk och ekologisk status. Vi bedömer att den samlade Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande 5(20) bilden av de vattenförekomster som berör Göteborg i stora drag stämmer med de kunskaper vi har. Kontinuerlig miljöövervakning och kontrollmätningar genomförs endast i begränsad omfattning i vattensystemen, vilket gör att vissa tillståndsbedömningar är mer osäkra än andra. Omfattningen av remissen är sådan att vi omöjligt kan gå igenom allt på detaljnivå så vi har valt att belysa vissa delar som vi finner viktiga för vår kommun. Vi ser att vi kan ha stor nytta av materialet och bedömer att de presenterade myndighetsåtgärderna kan bidra till att förbättra vattenmiljöerna. Åtgärderna ska leda till att olika aktörer genomför aktiviteter i praktiken. Vi är tveksamma till att åtgärdsprogrammet räcker för att få till de stora förändringar som måste ske för att förbättra och utveckla hur vi brukar och värnar vattenmiljöerna. Vi bedömer att en kombination av olika juridiska, ekonomiska och informativa styrmedel kommer att behövas för att åtgärdsarbetet för att uppnå en förbättrad vattenkvalitet ska ta fart. Vi ser även ett behov av att kunna anpassa och utveckla materialet till Göteborgs Stads specifika förutsättningar. Göteborgs Stads förutsättningar och utmaningar Göteborg berörs av så många som 45 definierade vattenförekomster. Vi har även ett stort antal sjöar som inte ingår i underlaget eftersom de är mindre än 1 km2 till ytan, samt ett stort antal mindre tillflöden till sjöar och vattendrag med varierad påverkan, hydromorfologi och förutsättningar att hysa biologisk mångfald. Inom Göteborgs kommungräns finns områden med växt- och djurliv och unika naturtyper som präglas av vattenlandskapet med stora älv- och åmynningar, kust och skärgård. Staden är helt beroende av att Göta älv kan erbjuda råvatten av god kvalitet för att producera dricksvatten till större delen av stadens invånare. Göteborgs stora utmaningar i närtid består bland annat i att bygga ett stort antal bostäder, förändra trafikens infrastruktur samt att miljöanpassa staden, inte minst inför stundande klimatförändringar. I detta arbete behöver tillsynsmyndigheter, planerare, verksamhetsutövare med flera ett tydligt vägledande stöd för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Staden har även en historia som hamn- och industristad, där hamnverksamheten är växande, vilket betyder successivt förändrad markanvändning och exploaterade vattenmiljöer. Vattenrecipienterna har fått ta emot de utsläpp och föroreningar som staden haft behov att bli av med. I takt med ökade kunskaper om hälso- och miljörisker har metoder utvecklats för att minska stadens utsläpp genom rening men framförallt genom att hindra utsläpp redan vid källan. Vi har ett digert arbete framför oss med att åtgärda gamla synder och förebygga nya för att få en stad med välfungerande och motståndskraftiga vattenekosystem. Vi saknar tydlig vägledning för att snabbt lösa ansvarsfrågor avseende bland annat förorenade sediment, utsläpp från deponier och rening av trafikdagvatten. Ekonomiska konsekvenser Vi bedömer att Göteborgs Stad behöver påskynda sitt arbete med att skydda och återskapa motståndskraftiga vattenekosystem. Detta kommer kräva avgörande investeringar. Kostnader har i dagsläget inte beräknats per vattenförekomst eller kommun utan i grova drag per åtgärdsområde och per avrinningsområde. Vi kan inte utifrån det material som ingår i detta samråd avgöra vilka kostnader och investeringsbehov Göteborg står inför. Sveriges totala kostnader för styrmedel har beräknats till 2,9 miljarder kronor och kostnaderna för fysiska åtgärder har beräknats till Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande 6(20) nästan 4,3 miljarder kronor per år. Alla styrmedel och fysiska åtgärder är dock inte inkluderade, se tabell 1 i Förslag på åtgärdsprogram. Förvaltningsplan Frågor som vattenmyndigheten gärna vill att vi svarar på: • Ger förvaltningsplanen, åtgärdsprogrammet (inklusive bilagor) och VISS dig den information du behöver för ditt arbete? Vad borde kompletteras? • Sammanfattar förvaltningsplanen vattenförvaltningsarbetet på ett bra sätt? Vad kan förbättras? Vi behöver prioriteringsstöd för att förbättra vattenmiljöer Vi behöver tydligt stöd för att kunna prioritera vissa vattenmiljöer framför andra. Vi ser inte att vi enkelt kan prioritera åtgärdsarbetet i några av de 45 utpekade vattenförekomsterna utifrån det material som finns tillgängligt. Större delen av vattenområdena i Göteborg behöver åtgärdas inom relativt kort tid. Staden har samtidigt som mål att bygga ett stort antal bostäder framförallt i redan exploaterade miljöer samt göra omfattande ändringar i trafikinfrastrukturen. Detta kan bidra till möjligheter att förbättra vattenförekomster men vi tror att ett system för kompensationsåtgärder hade kunnat bidra till att identifiera effektiva åtgärder på rätt plats. Kunskapsunderlag och insamling Vi ser även ett behov av större lokal kännedom om mindre delavrinningsområden och den recipientkontroll som bedrivs inom vattenvårdsförbunden är inte avsedd för miljöövervakning inom respektive kommun. Miljöövervakning i vattenförekomsterna behöver bedrivas effektivt, bland annat genom bättre verktyg för att kunna dra slutsatser om flera liknande vattendrag utifrån begränsade kontrollmätningar. Vi ser att VISS har potential att bli ett mer utnyttjat och användbart kunskapsunderlag och stöd för prioritering men det behöver göras begripligt och användarvänligt för många fler, inte minst inom stadens organisation. Resultat av lokala undersökningar av vattenförekomster inom miljöövervakning, samordnad recipientkontroll eller kontrollprogram med bäring på åtgärdsprogram för vatten behöver snabbt kunna införlivas i VISS karttjänst. Vi efterlyser stöd för att enkelt leverera kvalitetssäkrade undersökningsdata till datavärdar. Det bör även ingå i datavärdarnas uppdrag att samla in data från lokal övervakning eller kontroll och de behöver ha tillräckliga resurser för att ta hand om och uppdatera databasen regelbundet. Lokala åtgärdsplaner Vi anser att kommunerna behöver ta fram lokala åtgärdsplaner för delavrinningsområden eller vattenförekomster för att tydliggöra behov och hitta kostnadseffektiva åtgärder. Hittills har vi sett att det är svårt att avsätta resurser för samarbeten inom kommunen och över kommungränsen i de fall det kan bli aktuellt. Resurser, tydliga krav och vägledning behövs för att komma igång med sådant arbete. Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande 7(20) Behov av stramare åtgärdsrapportering och tydlig ansvarsfördelning Den årliga redovisningen av planerade och genomförda åtgärder i kommunerna har hittills inneburit att svara på några enkla enkätfrågor. Risken finns att detta inte ger en rättvis bild av situationen på grund av frågornas stora tolkningsutrymme. Delvis uppfyllda kriterier ger en felaktig bild av att pågående åtgärdsarbetet är på acceptabel nivå. Det finns även en risk att målsättningen för kommunerna blir att uppfylla enbart dessa åtgärder, varav flera dessutom redan ska vara uppfyllda enligt gällande lagstiftning. Förvaltningar och bolag prioriterar inte att ta del av det digra kunskapsmaterialet och går därmed miste om fler åtgärdsbehov och verktyg för ett effektivt åtgärdsarbete. Det är omöjligt att anpassa återrapporteringen till varje enskild kommuns förutsättningar men dessvärre tror vi inte att syftet och målen med vattenförvaltning och åtgärdsprogram framgår tillräckligt tydligt. Efterfrågan är stor på samhällsekonomiska beräkningar på mer lokal nivå som kan utgöra underlag för beslut om långsiktiga investeringar. Vi tror att en lösning kunde vara att initiera att uppföljning av åtgärdsprogram för vatten (även luft och buller) blir en del av kommunens årliga budgetuppföljning. Miljökvalitetsnormer Frågor som vattenmyndigheten gärna vill att vi svarar på: • Framgår det hur miljökvalitetsnormerna för vatten är satta? Förslag till miljökvalitetsnormer enligt bilaga 8 i samrådsmaterialet är mycket svårläst och vi hittar flera felaktigheter, bl a har Bergsjön klassats som otillfredsställande ekologisk status vilket inte stämmer överens med VISS. Vi utgår från att klassningar i VISS kommer vara de senast uppdaterade och därmed gällande. Rivö fjord klassas inte längre som kraftigt modifierat vatten på grund av att det inte finns riktlinjer för hur hamnar ska hanteras. Större hamnanläggningar kommer troligtvis undantas från åtgärdskrav för att nå miljökvalitetsnormer men det är ännu inte beslutat. Skälet är att hamnverksamhet är beroende av ingrepp i den fysiska vattenmiljön som till exempel underhållsmuddring i hamnområden och farleder. Stora delar av stränderna utmed fastlandet i Rivö fjord är påverkade av kajanläggningar, utfyllnader och bryggor. Vi förordar att de delar av Rivö fjord som hamnverksamheten är beroende av undantas men att återstående vatten- och strandkantsområden i Rivö fjord klassas med en norm som ska kunnas uppnås trots intilliggande hamnverksamhet och fartygstrafik. Övergödningen pekas ut som ett av de största problemen inom avrinningsområdena. I materialet beskrivs även att problemen i kustvatten och hav åtgärdas uppströms. Kväve härstammar i stor utsträckning från trafik och tillförs via deposition från luft. Här presenteras inga åtgärder utan fokus ligger på att begränsa utsläpp av fosfor. Vi bedömer att miljökvalitetsnormerna för kustvatten, som innebär att de år 2021 ska vara fria från effekter av övergödning, är orimliga. Vi genomskådar inte logigen bakom att normuppfyllelse satts till 2021 för kustvatten men 2027 för angränsande övergångsvatten. I kustvatten har hydromorfologisk påverkan inte bedömts (förändrade habitat genom fysisk påverkan, som bryggor, muddringar, utfyllnader och så vidare). VISS anger att de Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande 8(20) hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna är stödfaktorer till de biologiska faktorerna och att de endast används i statusklassificeringen om både de biologiska och fysikalisk/kemiska kvalitetsfaktorerna klassificerats som hög status. Anledningen till detta är att syftet med vattenförvaltningen är att de biologiska systemen ska fungera. Om den biologiska statusen är medel eller dålig spelar det ingen roll vad de fysikaliskkemiska eller hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna visar. Vi anser att det är olyckligt att vattenmyndigheten gjort den avgränsningen. Det skulle behövas helhetsbedömningar när det gäller påverkan på biologin och förändrade habitat på grund av exploatering i kustvattnen. Vi bedömer att hydromorfologiska kvalitetsfaktorer har stor betydelse ur klimatanpassningsperspektiv oavsett biologisk status i vattenförekomsten. Åtgärdsprogram Frågor som vattenmyndigheten gärna vill att vi svarar på: • Ger förvaltningsplanen, åtgärdsprogrammet (inklusive bilagor) och VISS dig den information du behöver för ditt arbete? Vad borde kompletteras? • Framgår det vilka fysiska åtgärder i miljön som åtgärderna (styrmedlen) i åtgärdsprogrammet ska leda till? • Framgår det vem/vilka som behöver genomföra åtgärderna för att följa miljökvalitetsnormerna? • Framgår det vad som behöver göras för att följa miljökvalitetsnormerna? • Framgår det hur åtgärderna ska göras för att följa miljökvalitetsnormerna? • Framgår det var åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna? • Framgår det när åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna? • Saknas det åtgärder, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra dem? • Framgår det vilka de samhällsekonomiska konsekvenserna är av styrmedlen? • Framgår det vilka viktiga aktiviteter som behöver genomföras för att åtgärdsprogrammet i sin tur ska kunna genomföras och av vem dessa behöver genomföras? • Saknas det aktiviteter för att åtgärdsprogrammet ska kunna genomföras, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra dem? Det framgår att det finns en mängd olika faktorer och åtgärder som kan påverka miljökvalitetsnormerna positivt. Det är mindre tydligt vilka som måste genomföras för att normerna ska uppnås. Svårigheten ligger i att vi saknar kunskap om de ofta komplexa vattensystemen och därmed inte kan göra korrekta prognoser om vad de tål. Samtidigt behöver vi generella utgångspunkter för att ställa rimliga krav på åtgärder. Det är positivt att systemet lämnar utrymme för flexibilitet i val av åtgärder men det blir samtidigt ett trubbigt styrmedel. Det är svårt att bedöma kommunens kostnader för åtgärder baserat på det aktuella underlaget som har översiktliga kostnadsuppskattningar på nationell eller regional nivå. Det är också svårt att göra bedömningen om aktuella åtgärder är tillräckliga för att nå god status på vattnen i kommunen då åtgärdsprogrammet är så pass övergripande och tillgången på bedömningsmaterial i många fall är begränsad. Göteborgs Stad behöver en tydlig bild över de kostnader som åtgärdsprogrammet kommer att innebära. Bättre vägledande räkneexempel från vattenmyndigheten behöver spridas till berörda förvaltningar och bolag. Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande 9(20) Materialet är grovmaskigt i sin geografiska indelning efter avrinningsområden och vi kan inte enkelt urskilja inom vilken kommun de olika åtgärderna är aktuella om inte vattenförekomsten helt befinner sig inom en kommun. Normerna har en tydlig tidsgräns men verkar inte få den genomslagskraft som önskas, sett till den snart avslutade första förvaltningscykeln. Vår förhoppning är att åtgärdsarbetet successivt kommer intensifieras och att tydligare rapporteringskrav utvecklas under arbetets gång. Även de åtgärder som tydligt pekar ut kommunen som ansvarig riskerar att hamna mellan stolar inom kommunens olika uppdrag och verksamheter. En vanlig missuppfattning är att vattenråden ska stå för åtgärdsarbetet i avrinningsområdena. Göteborgs Stad ingår i tre vattenråd; Göta älvs, Säveåns och Mölndalsåns vattenråd. Dessa är icke-juridiska intresseföreningar utan vare sig medel eller befogenheter att genomföra de åtgärder som krävs. Vattenvårdsförbunden (Göta älvs och Bohuskustens) har medel för att genomföra samordnad recipientkontroll vilket innebär regelbunden kontroll av utvalda parametrar i en gemensam vattenrecipient som medlemmarnas verksamheter behöver följa upp. Detta är inte samma sak som att kartlägga eller bedriva åtgärder i enlighet med åtgärdsprogram för vatten. Vattenråd och vattenvårdsförbund har en stor samlad kunskap om sina avrinningsområden och kan med stöd av recipientkontrolldata bidra med användbara underlag till vattenförvaltningen. Vattendirektivet ställer även höga krav på miljöövervakning av nationell, regional och lokal vattenstatus och det är idag oklart vem som ska bedriva den. Havs- och vattenmyndigheten har i dagarna presenterat ett förslag om hur miljöövervakningen ska bedrivas och finansieras som kräver ytterligare utredning. Göteborgs Stad efterlyser ett förtydligande av vattenvårdsförbundens och vattenrådens roll i vattenförvaltningen. De kan användas för informationsspridning till grannkommuner, verksamhetsutövare och andra intressenter som berörs av avrinningsområdena. Ett förslag som uppkommit i Säveåns vattenråd är att möjliggöra informationsspridning av pågående planer och bygglov inom respektive avrinningsområde via vattenrådens hemsidor. Detta skulle kunna uppmuntra till att fysisk planering görs utifrån avrinningsområdets perspektiv samt att kunskapsutbyte mellan berörda längs recipienterna främjas. Åtgärder riktade till kommunerna Av de 78 presenterade åtgärderna är det nio som riktar sig specifikt till kommunerna. Vi ser svårigheter med hur vi i praktiken ska arbeta med vissa åtgärder. Åtgärd 1: Kommunerna behöver inom sin tillsyn och prövning av a) miljöfarlig verksamhet och andra verksamheter ställa sådana krav så att miljökvalitetsnormer för vatten följs, b) förorenade områden särskilt prioritera och ställa krav på utredningar och åtgärder så att miljökvalitetsnormer för vatten följs. Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande 10(20) Rättssäker prövning och tillsyn Det är önskvärt men orimligt att inför miljöprövningar och i planprocesser ha tillgång till geografiskt täckande och färska miljöövervakningsdata samt väldefinierade gränser för vad olika typer av vattenekosystem tål. Underlaget som tagits fram ska ju visa just vad olika vatten tål men vi ser att informationen behöver presenteras konkretare. Hur bedömer vi till exempel lämplig gräns för grumlande arbeten som ska tillåtas i ett stort fartygstrafikerat vattendrag med rik biologisk mångfald eller vilka åtgärder som krävs i ett vattenförande dike där ekosystemet kollapsat? Det krävs tydlighet och vägledning för att ställa långsiktigt hållbara krav utan att de blir orimliga. Eftersom vi saknar praktisk kunskap i många fall behöver teoretiska kunskaper om komplexa vattenekosystem göras mer lättillgängliga. Idag finns det en risk att undersökningskraven blir orimliga för verksamhetsutövaren eller att miljökvalitetsnormerna inte är tillräckligt skarpa för att begränsa risk för skadlig påverkan. Vi behöver stöd för att bedöma vilka åtgärder som är miljömässigt motiverade i olika ärenden. Det saknas tydlig rättsverkan av miljökvalitetsnormer för vatten inom miljötillsynen. Göteborgs tillsynsmyndighet har försökt fatta beslut om förbud mot utsläpp till recipient, baserat på föroreningshalt i utsläppspunkt och med hänvisning till miljökvalitetsnormerna, men detta bedömdes som felaktigt av Naturvårdsverket. Utsläppskravet ansågs överdrivet då det inte tog med beräkningar av utspädningseffekt i hela vattenförekomsten. Tillsynsmyndighetens bedömning följde miljöbalkens intentioner att åtgärda vid källan och ”polluters pay principle”. Vi ser således ett stort behov av tydligare och bättre vägledning om åtgärdskrav för att uppnå god status i recipienter. I väntan på denna har tillsynsmyndigheten istället valt att hänvisa till hänsynsreglerna med mera i miljöbalken samt tagit fram riktlinjer och riktvärden för utsläpp till dagvatten och recipient. Lagstöd i miljöbalkens kapitel om miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet, miljökvalitetsnormer med mera och planoch bygglagen måste samordnas så att kraven pekar i samma riktning. Samrådsmaterialet behöver förtydligas angående begreppet tillsynsmyndighet. Det kan i vissa fall vara kommunen och i andra fall länsstyrelsen, till exempel avseende avloppsledningsnät och hantering av växtskyddsmedel. Minska utsläpp av föroreningar vid källan Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad har tagit fram riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till dagvattenledningar och vattendrag. Dessa är en förenkling av utsläppsbegränsningar som beskrivs i direktiv och de relativt tuffa riktvärdena gäller i utsläppspunkt för att fungera även i känsliga recipienter. Riktvärdena har hittills varit ett bra stöd i prövning och tillsyn för att prioritera resurser. Det är denna typ av verktyg vi som kommun behöver för att påskynda arbetet med att förbättra vattenmiljöer. Riktvärdena revideras relativt ofta för att inte missa nya skadliga ämnen som dyker upp i stadens kemikalieflöden. Stadens placering vid älvens mynning gör också att vi är beroende av uppströmsarbete och vi välkomnar vattenmyndighetens bilagor med åtgärdsprogram per avrinningsområde. Spridningen av miljögifter och övergödande ämnen pågår ständigt och avsättningar i sedimenten kan slammas upp med vattenrörelser. Vi ser det som angeläget att flöden av mikroplaster utreds för att kartlägga hur de tillförs vattenmiljön Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande 11(20) och om insatser kan göras för att begränsa utsläppskällor. De utgör ett stort problem i havsmiljön och härstammar inte enbart från marint skräp. Dagvatten Vi saknar åtgärder som riktas direkt mot dagvatten. Dagvatten diskuteras i dagsläget endast i samband med problemet med kombinerade ledningar och ökad press på reningsverket. Lokalt omhändertagande av dagvatten har stor potential att bidra till förbättrad vattenmiljö i recipienten, särskilt när vattendragen runnit genom tätort. Vi behöver vägledning om ansvarsfördelning för att anlägga effektiva åtgärder för att avleda, fördröja och rena dagvatten före utsläpp till recipient. Överskottsvatten Ett exempel på hur samrådsmaterialet inte är tillräckligt för att fungera som strikt åtgärdsplan på lokal nivå är frågan om överskottsvatten i Göteborg. En hel del äldre kombinerade system i staden leder avloppsvatten, dagvatten och ibland dricksvatten (via inläckage) till avloppsreningsverket Gryaab. Detta leder till att avloppsreningsverket särskilt vid nederbördsrika perioder får stora mängder regnvatten som passerar igenom reningsverket istället för att avledas direkt till recipient. Klimatförändringarna kommer medföra bland annat fler och intensivare regn. En viktig del av stadens klimatanpassning är att avleda dagvatten för att förhindra översvämningar samt att bromsa och rena det dagvatten som innehåller föroreningar. Även om hög reningsgrad av dagvatten ger ett starkt skydd för vattenrecipienterna så innebär dagens ledningsnät onödigt stora kostnader för en marginell miljövinst. Det krävs omfattande långsiktiga investeringar och stora arbetsinsatser för att separera ledningsnäten. En alternativ lösning är att bygga fler reningsverk vilket är både dyrt och kortsiktigt då det enbart skjuter problem med att klimatanpassa staden några år fram i tiden. Dessutom är de tekniker som används i reningsverken inte anpassade för att hantera de föroreningar som är mest aktuella det vill säga metaller och organiska mikroföreningar. Här skulle staden behöva stöd och vägledning för att välja de effektivaste, lönsammaste och mest långsiktiga lösningarna. Åtgärda gamla synder Vår bedömning är att det i vissa fall saknas tillräckliga åtgärder för att god status ska uppnås till utsatt tidsgräns. Ett sådant exempel är Rivö fjord som, bland annat på grund av för höga halter tributyltenn (TBT) i sediment, inte uppnår god kemisk ytvattenstatus och tidsfristen är satt till 2021. Bedömningen är att det är tekniskt omöjligt att åtgärda då källor och påverkan inte är kända. Inga åtgärder för TBT i sediment föreslås i vattenförekomsten enligt VISS. Frågan är då hur man kan bedöma att problemet kommer att vara borta 2021? Den naturliga nedbrytningen av TBT i sediment går långsamt och det finns en risk för tillförsel men med noteringen att ”källorna är inte kända”. Åtgärd 2: Kommunerna behöver bedriva tillsyn så att a) utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskas i de vattenförekomster där jordbruk bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs eller riskerar att inte följas, Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande 12(20) b) tillförseln av växtskyddsmedel minskar till vatten inom områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormer för vatten så att god kemisk status och god ekologisk status kan uppnås. Minska övergödningen Gryaabs avloppsreningsverk har idag en reningskapacitet som klarar gällande utsläppskrav enligt Baltic Sea Action Plan. Reningsverkets utsläppspunkt är idag placerad vid Göta älvs mynning i Rivö fjord. En föreslagen åtgärd för att minska övergödningen är att flytta utsläppspunkten längre ut till havs. Detta tyder på att modellberäknade schabloner behöver anpassas bättre till våra lokala förhållanden. Åtgärden får önskad effekt i en mer instängd övergödd fjord men troligtvis har den mycket liten effekt i Rivö fjord, där omsättningen av vattenvolymen är mycket hög på grund av närheten till Göta älvs mynning. Vi behöver tydligare kunskap om vilka åtgärder vi bör prioritera för att minska stadens bidrag av fosfor och kväve till havsmiljön. Kostnads- och nyttoanalyser är värdefulla för att beräkna vilka åtgärder som är viktigast. Staden behöver i sina olika roller som verksamhetsutövare, markförvaltare och tillsynsmyndighet ha samsyn om prioritering av olika åtgärder för att minska utsläpp från till exempel bräddningar på avloppsledningsnätet, industrier, jordbruksmark, gödselhantering eller enskilda avlopp. Åtgärd 3: Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. Vi bedömer att konsekvenserna av åtgärderna riktade mot enskilda avlopp leder till ojämlikt fördelade kostnader i vissa fall. De krav som kan ställas på enskilda avlopp är mycket specificerade tack vare de hälsomässiga aspekterna och miljöbalkens utformning. I våra områden leder det till relativt små miljömässiga förbättringar men får stora ekonomiska konsekvenser för enskilda. Det är idag svårare att ställa tydliga krav på till exempel bräddningspunkter i avloppsledningsnätet men skulle i våra områden kunna bidra till större miljömässiga förbättringar. Vi anser att analyser av kostnad per renat kg fosfor är relevant men att kostnads- och nyttoanalyser behöver utvecklas då kostnaderna verkar ha underskattats. Åtgärd 4: Kommuner behöver genomföra tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk och införa krav på ökad rening, eller på annat sätt minimera utsläpp, som bidrar till att vattenförekomster inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. I Göteborgs Stad är detta en viktig åtgärd som behöver prioriteras för att minska övergödningen. Vi är positiva till förslag om att införa en samlad tillståndsprövning för avloppsreningsverk och tillhörande ledningsnät samt förslag på uppströmsåtgärder. Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande 13(20) Ledningsnät och reningsverk samverkar och åtgärder för minskade utsläpp bör genomföras där det är mest kostnadseffektivt. Lagstiftningen skulle behöva göras om avseende huvudmannaskap för ledningsnät och reningsverk. Åtgärd 5: Kommunerna behöver minska närsaltsbelastningen, i de fall åtgärder rörande enskilda avlopp, avloppsreningsverk, jordbruk och liknande inte fullt kan bidra till att uppnå betinget avseende kväve och fosfor, genom att a) inom sina ansvarsområden genomföra kompletterande åtgärder så som odling och/eller skörd av marina substrat, behandling/hantering av näringsbelastade sediment, biomanipulation eller motsvarande, b) inom havsplaneringen utse områden särskilt prioriterade för näringsreducerande åtgärder och i dessa prioritera etablering av exempelvis storskaliga musselodlingar. Åtgärden behöver genomföras så att miljökvalitetsnormer för vatten följs. Om det ska åligga kommunerna att genomföra sådana kompletterande åtgärder, bör även uppströms kommuner bidra i arbetet. Havs- och vattenmyndigheten bör i sitt motsvarande åtgärdsarbete (åtgärd 8) utreda om dessa kompletterande åtgärder bör finansieras så att principen att förorenaren betalar på något sätt kan tillämpas snarare än att det enbart ska åligga den kustkommun där effekterna av övergödningen kommer till uttryck. Kommunerna själva är inte lämpade att driva denna typ av verksamhet. Vi tror däremot att andra aktörer kan göra stora insatser och skapa verksamheter med inriktning på kretsloppsanpassning och akvakultur. Vi uppmuntrar berörda myndigheter att ta fram vägledning och stöd för att uppmuntra enskilda företagare att starta dessa typer av verksamheter. Åtgärd 6: Kommunerna behöver säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Kommunerna behöver särskilt a) inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för nuvarande och framtida allmänna och enskilda dricksvattentäkter, b) göra en översyn av vattenskyddsområden som inrättats före miljöbalkens införande och vid behov revidera skyddsområdets avgränsningar och tillhörande föreskrifter så att tillräckligt skydd uppnås, c) bedriva systematisk och regelbunden tillsyn på både allmänna och enskilda dricksvattentäkter, som försörjer fler än 50 personer eller där vattentäktens uttag är mer än 10 m3/dag, d) uppdatera översiktsplanerna med regionala vattenförsörjningsplaner, e) se till så att samtliga allmänna yt- och grundvattentäkter har tillstånd för vattenuttag, särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande 14(20) Göta älvs betydelse för stadens dricksvattenförsörjning ges inte tillräckligt skydd med det presenterade åtgärdsprogrammet. Vi saknar en miljökvalitetsnorm för mikrobiologisk kvalitet för att öka säkerheten för dricksvattnet. I dagsläget behöver råvattenintaget emellanåt stängas för att smittämnen i älven utgör en risk för spridning av vattenburen smitta till göteborgarna. De föreslagna åtgärderna präglas av en övertro på skydd av vattentäkter i form av vattenskyddsområden. Göteborgs Stads erfarenhet är istället att det blivit betydligt svårare att få igenom verkningsfulla skyddsområden och vattenskyddsföreskrifter. Göteborgs Stad har inga mindre anläggningar för uttag av dricksvatten som berörs. Rimlig grundvattenkvalitet Vi bedömer att det är missvisande att klassa grundvattenförekomster som god status i brist på underlag. De borde i likhet med ytvatten kunna få beskrivningen ”ej bedömd”. De grundvattenförekomster som berör Göteborg bedömer vi, med undantag för Kallebäcks källa, som otänkbara som framtida källor för dricksvattenproduktion. De är utsatta för hög föroreningsrisk på grund av sin placering i eller i nära anslutning till stadsmiljö, nedlagda deponier och förorenad mark. Däremot bör åtgärder kunna inriktas på att skydda eller utveckla grundvattenberoende ekosystem samt bedöma om grundvattenförekomsterna kan användas till andra ändamål som till exempel energiförsörjning. Åtgärd 7: Kommunerna behöver utveckla sin översikts- och detaljplanering och prövning enligt plan- och bygglagen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Åtgärden behöver genomföras efter samråd med länsstyrelserna. Det råder stor oklarhet kring hur planerande myndigheter ska förhålla sig till miljökvalitetsnormer för vatten. Tydligare vägledning efterfrågas om hur man ska förhålla sig till miljökvalitetsnormer för vatten i planeringen, inte bara att man ska ta hänsyn till dem. Vi bedömer att miljökvalitetsnormer för vatten skulle kunna användas mycket mer och effektivare i planprocessen med kostnadseffektiva och långsiktigt positiva konsekvenser för vattnens status. Framtida markanvändning behöver analyseras ur ett långsiktigt ekosystemtjänstperspektiv för att upplåtas för användning. Incitament och lagkrav för att avsätta ytor för till exempel våtmarker och dagvattenhantering behöver vara tydliga. Användningen av andra skogsbruksmetoder än kalhyggesbruk behöver öka som en åtgärd för att förbättra problemområdena försurning och miljögifter (kvicksilver). Att kommuner i rollen som markägare tar fram en anpassad skogspolicy eller liknande för egen mark borde pekas ut tydligare och kan även styras i planeringen. Åtgärd 8: Kommunerna behöver utveckla vatten- och avloppsvattenplaner särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärden behöver genomföras efter samverkan med länsstyrelserna. Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande 15(20) Göteborgs Stad ser att arbetet med en regional dricksvattenförsörjningsplan varit framgångsrikt och vill eftersträva att även en avloppsvattenplan görs på regional nivå. Åtgärd 9: Kommunerna behöver inventera, planera och genomföra åtgärder mot vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager över vatten i det kommunala vägnätet, särskilt i områden med vattenförekomster där vandringshinder bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs. Åtgärden behöver utföras efter samverkan med berörd länsstyrelse och Trafikverket. Göteborgs Stad bedömer att större ingrepp kan vara motiverade för särskilt viktiga vattendrag och bör beaktas vid större underhållsarbeten. Vid exploatering kan vägtrummor och andra hinder åtgärdas för att undanröja vandringshinder och klimatanpassa vatten och kantzoner. Andra myndigheters åtgärder Havs- och vattenmyndighetens åtgärd 9 anger att myndigheten behöver ta fram åtgärdsplaner för främmande arter. Vi anser att en kartläggning av redan introducerade främmande arter och deras påverkan bör ingå i denna åtgärd. Svartmunnad smörbult bedöms ha betydande påverkan på ekologisk status i Rivö fjord. Ingen åtgärd föreslås till följd av detta i vattenförekomsten. Naturvårdsverket föreslås enligt åtgärd 4 prioritera de områden som bidrar till att vattenförekomster inte följer miljökvalitetsnormerna i sitt arbete med att ge bidrag till att åtgärda förorenade områden. En vägledning för att minska eller undvika läckage av miljöfarliga ämnen vid hantering av massor och sediment vore värdefull och ett välkommet redskap för kommuner. I motiveringen till åtgärden står det att det finns tre kustvattenförekomster i hela distriktet med för höga halter av tributyltenn (TBT), polybromerade difenyletrar (PBDE), kadmium och/eller antracen. Men höga halter av TBT finns även i sedimenten i de flesta småbåtshamnar och således har många fler kustvattenförekomster punktkällor med förorenade sediment. Vi anser att Havs- och vattenmyndigheten behöver vägleda kommunerna i hur befintliga förorenade sediment som finns på havsbottnar i anslutning till småbåtshamnar, kommersiella hamnar och varv ska hanteras. Läkemedelsverkets åtgärd 1 anger att Läkemedelsverket behöver arbeta för att minska påverkan från läkemedel på vattenmiljön. Vi ser att det här är en viktig åtgärd, och det är angeläget att åtgärder görs så nära källan som möjligt. Utökad rening vid sjukhus och avloppsreningsverk är viktiga åtgärder men ur ett rent kretsloppsperspektiv ser vi även vikten av att satsningar görs för att uppmuntra till förändrade konsumtionsmönster. Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande 16(20) Kortfattad redovisning av inkomna synpunkter från förvaltningar och bolag Nämnden för kretslopp och vatten anser att det saknas en miljökvalitetsnorm för mikrobiologisk kvalitet för att öka säkerheten för dricksvattnet. De föreslagna åtgärderna präglas av en övertro på skydd av vattentäkter i form av vattenskyddsområden. Nämndens erfarenhet är istället att det blivit betydligt svårare att få igenom verkningsfulla vattenskyddsföreskrifter. Kommunernas åtgärd nr 6 om skydd av dricksvattentäkter är bra men bör omfatta även länsstyrelserna. Länsstyrelsernas åtgärd nr 12 behöver kompletteras med att de ska prioritera inrättande av vattenskyddsområden. Det saknas beskrivning av eventuella åtgärder på avloppsledningsnät. Även rening av dagvatten är en viktig fråga och det är positivt att Naturvårdsverket (åtgärd 9) ska ta fram styrmedel och riktlinjer för dagvattenhantering. Nämnden för kretslopp och vatten ställer sig positiva till förslag om att införa en samlad tillståndsprövning för avloppsreningsverk och tillhörande ledningsnät samt förslag på uppströmsåtgärder. Ledningsnät och reningsverk samverkar och åtgärder för minskade utsläpp bör genomföras där det är mest kostnadseffektivt. Nämnden ifrågasätter starkt nyttan med ett nationellt register över bräddavlopp. Risken är stor att den administrativa bördan överstiger miljönyttan. Ägare till bräddavlopp bör bäst själva avgöra behovet av ett sådant register lokalt. Nämnden för kretslopp och vatten bedömer inte att samrådsmaterialet och VISS ger dem den information de behöver i sitt arbete. Förvaltningen anser att analys och krav på omfattande åtgärder som innebär stora kostnader för samhället och ibland enskilda inte ska, som nu, baseras på beräkning och teoretiska modeller utan verifikation genom mätning i aktuella vattenförekomster. Åtgärder som har inrapporterats till Länsstyrelsen under pågående förvaltningscykel har inte kommit med i underlaget. Nämnden anser att regeringen bör ta ansvar för åtgärdsprogram och finansiering för att uppfylla vattendirektivet. Park- och naturnämnden tillstyrker förslagen i samrådsremissen och ser det som angeläget att särskilt beakta förekomsten av mikroplaster och hanteringen av dessa när det gäller vattenkvalitet. Nämnden kan inte bedöma de ekonomiska konsekvenserna i nuläget men bedömer att kostnader för att uppnå god vattenstatus kan bli avsevärda. Som förvaltare av en stor del av kommunens sjöar, vattendrag, strandskyddsområden samt en del kustvatten kan kostnaderna bli avsevärda för park- och naturförvaltningen beroende på vilka beslut som fattas i frågan. Trafiknämnden bedömer att de främst påverkas inom tre områden; dagvatten, vägtrummor och den tillsyn som miljö- och klimatnämnden bedriver. Nämnden anser att rening av trafikdagvatten ska ske i kommunens avloppsreningsverk om eller när det inte är möjligt med infiltration, dammar eller annan lokal reningsanordning. Det finns ett ökat behov av att ta hand om avloppsvatten i Göteborg. Väghållaren bidrar genom dagvatten från hårdgjorda ytor. Göteborg har mycket lera och därmed dåliga markförutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten. Ombyggnad till duplikatsystem (system där spill- och dagvatten avleds i olika rörledningar) eller Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande 17(20) ytterligare reningsverk bör beaktas som den långsiktiga lösning vi ska sträva mot trots stora kostnader. En viktig inomkommunal fråga är hur kostnader ska fördelas mellan å ena sidan VA-kollektivet, å andra sidan markförvaltaren. Trafikkontoret har många potentiella vandringshinder, oftast vägtrummor. Att åtgärda felaktigt utförda, felplacerade eller lutande trummor är både krångligt och dyrt. Vandringshinder ska åtgärdas i samband med exploatering. Byggnadsnämnden bedömer att de berörs av åtgärdsprogrammets åtgärd 7 som handlar om att kommunerna behöver utveckla sin översikts- och detaljplanering och prövning enligt plan- och bygglagen. De menar samtidigt att åtgärdsprogrammet främst vänder sig till nämnden för kretslopp och vatten, miljö- och klimatnämnden och trafiknämnden. Nämnden anser att det råder stor oklarhet kring hur planerande myndigheter ska förhålla sig till miljökvalitetsnormer för vatten. Nämnden uppfattar att tillsynsmyndigheten hanterar frågan om hur och i vilken omfattning till exempel en detaljplan påverkar miljökvalitetsnormerna godtyckligt. Tydligare vägledning efterfrågas om hur man ska förhålla sig till miljökvalitetsnormer för vatten i planeringen, inte bara att man ska ta hänsyn till dem. Gryaab är positiva till det helhetsgrepp som EUs vattendirektiv och de svenska Vattenmyndigheterna tagit på vattenrelaterade miljöproblem. Den dokumentation och de åtgärdsförslag som redovisas innehåller hela spektret både av problem och åtgärder. Ett arbetssätt som vi uppfattar som nytt och som förhoppningsvis på sikt kan leda till framgångsrika åtgärder. Miljökvalitetsnormerna är bindande och gäller omedelbart för exempelvis Ryaverkets recipient Rivöfjorden. Vid miljöprövningar av Ryaverkets utsläpp måste man försäkra sig om att ingen försämring sker av statusen och om en miljökvalitetsnorm inte uppfylls ska åtgärder vidtas som minskar utsläppen och därmed bidrar till att normen kan följas. Den nuvarande situationen för Rivöfjorden är att inga miljökvalitetsnormer uppfylls. Tillförseln av gödande ämnen fosfor och kväve behöver minska och även tillförseln av prioriterade och särskilt farliga ämnen behöver minska. De ämnen som pekas ut inför förvaltningscykeln 2015-2021 är kvicksilver, PBDE och TBT. Ryaverket anges inte specifikt som en tillförselväg för gödande ämnen eller miljögifter. De åtgärder som Vattenmyndigheten föreslår i åtgärdsprogrammet riktar sig till andra myndigheter och har ingen omedelbar rättsverkan för Gryaabs verksamhet. De två åtgärdsförslag som kan få störst betydelse för Gryaabs framtida verksamhet är dels att Sverige ska införa ett generellt krav på rening av fosfor ner till nivån 0,1 mg/l och dels att de större avloppsreningsverken ska införa reningsprocesser som behandlar de rester av miljöfarliga ämnen och läkemedel som finns i det avloppsvatten som släpps ut i recipienterna. Kravet att införa begränsningsvärdet 0,1 mg/l för fosfor i utgående vatten skulle medföra mycket stora konsekvenser för Gryaabs del. Ny mark behöver införskaffas och nya reningsanläggningar uppföras. Detta kan ske i anslutning till befintlig anläggning vid Ryaverket eller som ett nytt separat reningsverk. Oavsett kommer kostnaderna att bli avsevärda. Även om sådana åtgärder skulle genomföras är det ingen garanti för att gränsvärdet kan uppnås. Det har att göra med förutsättningarna i Göteborgsregionen med insamling av avloppsvatten från ett stort geografiskt område, relativt stor nederbörd Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande 18(20) och en stor andel kombinerade avloppsledningar. Det medför att mängden tillskottsvatten periodvis är så stor att en utbyggnad för att klara ett gränsvärde för fosfor på 0,1 mg/l kräver mycket stora nya volymer i förhållande till den extra mängd fosfor som avskiljs. Även vid sådana investeringar skulle det vara svårt att garantera begränsningsvärden på nivån 0,1 mg/l på grund av att försämrad rening vid höga flöden får ett stort genomslag. Även krav på reningsprocesser som avlägsnar rester av prioriterade ämnen, särskilt förorenande ämnen och läkemedelsrester får stora konsekvenser för Gryaab. Nya reningssteg behöver införas vilket kräver tillgång på ny mark för att uppföra anläggningarna. Både investeringskostnader och driftkostnader kommer att bli betydande. I nuläget pågår mycket forskning för att utveckla lämpliga reningstekniker. Gryaab deltar i och följer utvecklingen av nya tekniker och Gryaab anser att mycket skulle vara vunnet på att invänta dessa resultat innan man tar ställning till eventuella åtgärder. Vattenmyndigheten anser att Naturvårdsverket ska föreskriva eller ge vägledning till prövningsmyndigheterna att avloppsledningsnät och avloppsreningsverk ska vara grund för en sammanhållen tillståndsprövning. I Gryaabs fall skulle det kunna medföra en sammanhållen miljöprövning av Ryaverket, avloppstunnlarna samt ledningsnäten i alla sju delägarkommunerna. Detta är möjligt att genomföra, men skulle ställa ökade krav på samordning mellan ägarkommunerna. Lagstiftning behöver i så fall göras om avseende huvudmannaskapet för ledningsnät och reningsverk. Med nuvarande lagstiftning finns det 8 huvudmän som var och en ansvarar inom sitt område. Hänvisningar på webbsidorna till VISS och underlagsmaterial som inte ingår i remissen förvirrar om vad som ska besvaras. Beroende på hur länkserierna är upplagda och vilken ingång till hemsidorna som väljs blir ibland utfallet annorlunda jämfört med de utskickade tryckta åtgärdsprogrammen. Det förekommer att det felaktig framstår som att VISS-data utgör en del av det remitterade formella åtgärdsprogrammet. Vattenmyndigheterna har angett att data i VISS kan komma att ändras under samrådsperioden vilket då omöjliggör möjligheten till att bedöma remissmaterialet. Det kan därför framstå som något oklart vad som ingår i åtgärdsprogrammet och remissen. Gryaab anser att det tydligt ska framgå att VISS endast är ett underlagsmaterial och att det som tas upp där endast ingår i Åtgärdsprogrammet om det återfinns i Åtgärdsprogrammet. I avsnittet genomförda åtgärder Rivöfjorden redovisas enbart ett fåtal projekt, är redovisningen enbart med avseende på åtgärder där länsstyrelsen har varit involverad så bör det förtydligas, i annat fall fattas det många åtgärder. Göteborgs Hamn AB anser att Rivö fjord ska undantas från miljökvalitetsnormen ”god ekologisk status” på grund av Göteborgs hamns ställning som särskilt viktig hamn för Sverige. God kemisk status kan endast uppnås till 2027 om åtgärder genomförs uppströms för att minska belastningen av närsalter och miljögifter. Grefab är en liten organisation och saknar resurser för att sätta sig in i samrådsmaterialet men har muntligen meddelat att man arbetar utifrån miljöbalken med en handlings- och genomförandeplan till år 2018. Åtgärder som kommer att ingå är Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande 19(20) dagvattenutredningar, markundersökningar, sedimentkartläggning, kontroll av spolplattor för båtrengöring och omhändertagande av latrintömning. För Göteborgs Stad genom miljö- och klimatnämnden Anna Ledin Direktör Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande 20(20) Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2015-04-23 Yttrande till Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer och Förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021 för Västerhavets vattendistrikt § 56, 10725/14 Beslut • Miljö- och klimatnämnden skickar över miljöförvaltningens förslag som Göteborgs Stads yttrande till Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt. • Miljö- och klimatnämnden beslutar om omedelbar justering. Muntlig föredragning Klara Eklund, miljöutredare, redovisar ärendet. Sammanfattning Införandet av EU:s ramdirektiv för vatten i svensk lagstiftning 2004 innebar ett nytt helhetsgrepp på vattenfrågorna. Vattenmyndigheten skapades för att samordna arbetet med att bevara och förbättra kvaliteten på våra vatten enligt detta direktiv. Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt har, som ett led i detta arbete, remitterat tre förslag som berör förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer samt åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021, till bland annat Göteborgs Stad. Materialet är relativt omfattande, och visar bland annat att Göteborgs Stad berörs av 45 vattenförekomster. Majoriteten av dessa behöver åtgärdas eftersom de idag inte uppnår god kemisk och ekologisk status, enligt direktivets normer. Urban miljö och förändringar i vattendragens väg, förorenade sediment och övergödning är våra huvudsakliga problemområden. Göteborgs Stad har främst fokuserat på att lämna synpunkter på Förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021. Göteborgs Stad uppskattar Vattenmyndighetens för Västerhavet grundliga arbete med att sammanställa befintligt kunskapsläge kring miljöproblemen, vattenstatus och förslag till åtgärder för vattenförekomsterna inom distriktet. Vi bedömer att en kombination av flera olika juridiska, ekonomiska och informativa styrmedel kommer att behövas för att åtgärdsarbetet för en bättre vattenkvalitet ska ta fart. Vi ser även ett behov av att kunna anpassa och utveckla materialet till Göteborgs Stads specifika förutsättningar. Vi kan också konstatera att Göteborgs Stad behöver påskynda sitt eget arbete med att skydda och återskapa motståndskraftiga vattenekosystem. Detta kommer att kräva avgörande investeringar. Kostnader har dock i dagsläget inte beräknats per 1(2) vattenförekomst eller kommun utan i grova drag per åtgärdsområde och per avrinningsområde. Vi kan därför inte utifrån det material som ingår i detta samråd avgöra vilka kostnader och investeringsbehov Göteborg står inför. Underlag för beslut Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande med diarienummer 10725/14 daterat den 16 april 2015. Beslutet skickas till: Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt Vid protokollet Sara Alander 2015-04-23 Ordförande Derya Tumayer Justerare Axel Darvik Göteborgs Stad Miljö, utdrag ur protokoll 2(2)
