Göteborgs Stad - Vattenmyndigheterna

Transcription

Göteborgs Stad - Vattenmyndigheterna
Tjänsteutlåtande
Utfärdat 2015-03-31
Diarienummer 10725/14
Avdelningen för stadsmiljö
Klara Eklund
Telefon 031-368 39 10
E-post: [email protected]
Yttrande till Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt över Förslag till
förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer och Förslag till åtgärdsprogram
med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021 för
Västerhavets vattendistrikt (diarienummer 537-34925-2014).
Stadsledningskontoret har skickat över remissen till miljö- och klimatnämnden som ska
svara direkt till Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt senast den 30 april
2015 efter hörande av berörda nämnder och bolag.
Förslag till beslut
• Miljö- och klimatnämnden skickar över miljöförvaltningens förslag som
Göteborgs Stads yttrande till Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt.
•
Miljö- och klimatnämnden beslutar om omedelbar justering.
Sammanfattning
Införandet av EU:s ramdirektiv för vatten i svensk lagstiftning 2004 innebar ett nytt
helhetsgrepp på vattenfrågorna. Vattenmyndigheten skapades för att samordna arbetet
med att bevara och förbättra kvaliteten på våra vatten enligt detta direktiv.
Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt har, som ett led i detta arbete,
remitterat tre förslag som berör förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer samt
åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021,
till bland annat Göteborgs Stad. Materialet är relativt omfattande, och visar bland annat
att Göteborgs Stad berörs av 45 vattenförekomster. Majoriteten av dessa behöver
åtgärdas eftersom de idag inte uppnår god kemisk och ekologisk status, enligt
direktivets normer. Urban miljö och förändringar i vattendragens väg, förorenade
sediment och övergödning är våra huvudsakliga problemområden. Göteborgs Stad har
främst fokuserat på att lämna synpunkter på Förslag till åtgärdsprogram för
Västerhavets vattendistrikt 2015-2021.
Göteborgs Stad uppskattar Vattenmyndighetens för Västerhavet grundliga arbete med
att sammanställa befintligt kunskapsläge kring miljöproblemen, vattenstatus och förslag
till åtgärder för vattenförekomsterna inom distriktet.
Vi bedömer att en kombination av flera olika juridiska, ekonomiska och informativa
styrmedel kommer att behövas för att åtgärdsarbetet för en bättre vattenkvalitet ska ta
fart. Vi ser även ett behov av att kunna anpassa och utveckla materialet till Göteborgs
Stads specifika förutsättningar.
1(20)
Vi kan också konstatera att Göteborgs Stad behöver påskynda sitt eget arbete med att
skydda och återskapa motståndskraftiga vattenekosystem. Detta kommer att kräva
avgörande investeringar. Kostnader har dock i dagsläget inte beräknats per
vattenförekomst eller kommun utan i grova drag per åtgärdsområde och per
avrinningsområde. Vi kan därför inte utifrån det material som ingår i detta samråd
avgöra vilka kostnader och investeringsbehov Göteborg står inför.
Ärendet
Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt har remitterat Förslag till
förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer och Förslag till åtgärdsprogram med
tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021. I enlighet med EU:s
vattendirektiv bedrivs vattenförvaltningen i sexårscykler (se figur). Detta samråd
handlar om att fastställa en ambitiös grund för att kraftigt förbättra vattenmiljöerna
under nästkommande cykel.
Samrådet riktar sig till myndigheter och kommuner och vattenmyndigheten önskar svar
från kommunstyrelsen i respektive kommun. I Göteborgs Stad är frågan delegerad till
miljö- och klimatnämnden enligt nämndens reglemente. Berörda nämnder och bolag i
staden som ombetts yttra sig är Gryaab, Grefab, Göteborgs Hamn AB, park- och
naturnämnden, nämnden för kretslopp och vatten, trafiknämnden, fastighetsnämnden,
byggnadsnämnden och miljö- och klimatnämnden.
Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande
2(20)
Remissen består av följande delar.
1. Förvaltningsplanen fungerar som en uppslagsbok. Denna ger en överblick över
tillståndet i vattenmiljön och det fortsatta vattenförvaltningsarbetet. Den utgör
tillsammans med åtgärdsprogrammet underlag för planering i kommuner,
myndigheter och organisationer.
2. Miljökvalitetsnormerna är styrinstrument som beslutas av vattendelegationen för
Västerhavet. De uttrycker den kvalitet ett vatten ska ha vid en viss tidpunkt.
Normerna tar sikte på tillståndet i miljön och vad den tål. Det handlar alltså inte
om att fastställa utsläppsmängder eller halter av olika ämnen.
3. Åtgärdsprogrammet med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning redovisar vad
kommuner och myndigheter behöver göra för att distriktets vatten ska följa
miljökvalitetsnormerna. Vilka åtgärder behövs? Vem ska genomföra dem? När
ska det vara klart? Syftet med programmet är att visa vad som är mest
kostnadseffektivt.
Kartmaterialet VISS, vatteninformationssystem i Sverige,
http://www.viss.lansstyrelsen.se/, redovisar statusklassningar och förslag på åtgärder per
vattenförekomst. Detta är ett levande material och ingår inte i beslutsunderlaget som nu
är ute på samråd. Synpunkter på information och bedömningar av vattenförekomster i
VISS lämnas till vattenmyndigheten direkt via informationssystemet.
Samrådsmaterialet är mycket omfattande och beskriver vattenmyndighetens
bedömningar av Västerhavets distrikts avrinningsområden och förslag på åtgärder för att
förbättra status där det behövs. Västerhavets vattendistrikt omfattar kustvatten (vatten i
kustzonen som sträcker sig en nautisk mil ut i havet från den s.k. baslinjen) men inte
utsjövatten, se figur. Göteborgs stad har valt att i sitt yttrande fokusera på förslag till
åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021.
Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande
3(20)
Förvaltningens synpunkter
Förvaltningens synpunkter framgår av det bifogade förslaget till yttrande, som
sammanfattar de gemensamma synpunkter som kommit in från tillfrågade förvaltningar
och bolag.
Göteborg den 16 april 2015
Anna Ledin
direktör
Carin Ström
avdelningschef
Bilagor
Göteborgs Stads yttrande till Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt
Trafiknämndens yttrande
Byggnadsnämndens yttrande
Park- och naturnämndens yttrande
Fastighetsnämndens yttrande
Nämndens för kretslopp och vatten yttrande
Yttrande från Gryaab
Yttrande från Göteborgs Hamn AB
Kopia
Kopia till kommunstyrelsen, nämnden för kretslopp och vatten, park- och
naturnämnden, fastighetsnämnden, byggnadsnämnden, trafiknämnden, Gryaab,
Göteborgs Hamn AB, Grefab.
Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande
4(20)
Yttrande
2015-04-23
Vattenmyndigheten för Västerhavets
vattendistrikt
Yttrande till Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt över Förslag till
förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer och Förslag till åtgärdsprogram
med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021 för
Västerhavets vattendistrikt (diarienummer 537- 34925- 2014).
Sammanfattning
Göteborgs Stad uppskattar Vattenmyndighetens för Västerhavet grundliga arbete med
att sammanställa befintligt kunskapsläge kring miljöproblemen, vattenstatus och förslag
till åtgärder för vattenförekomsterna inom distriktet.
Vi bedömer att en kombination av flera olika juridiska, ekonomiska och informativa
styrmedel kommer att behövas för att åtgärdsarbetet för en bättre vattenkvalitet ska ta
fart. Vi ser även ett behov av att kunna anpassa och utveckla materialet till Göteborgs
Stads specifika förutsättningar.
Vi kan också konstatera att Göteborgs Stad behöver påskynda sitt eget arbete med att
skydda och återskapa motståndskraftiga vattenekosystem. Detta kommer att kräva
avgörande investeringar. Kostnader har dock i dagsläget inte beräknats per
vattenförekomst eller kommun utan i grova drag per åtgärdsområde och per
avrinningsområde. Vi kan därför inte utifrån det material som ingår i detta samråd
avgöra vilka kostnader och investeringsbehov Göteborg står inför.
Synpunkter
Det omfattande material som tagits fram inför samrådet ger en grundlig bild av
vattenförvaltningens arbete och organisation samt status och miljöproblem i de
definierade vattenförekomsterna. Vi uppskattar det stora arbete som
vattenmyndigheterna lagt ned för att utöka kunskapsunderlagen och utveckla
samrådsmaterialet inför nästa förvaltningscykel. De åtgärdsförslag som presenteras är
riktade till myndigheter i första hand och ska visa de extra åtgärder som krävs för att
våra vatten ska få en god kemisk och ekologisk status. Vi bedömer att den samlade
Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande
5(20)
bilden av de vattenförekomster som berör Göteborg i stora drag stämmer med de
kunskaper vi har.
Kontinuerlig miljöövervakning och kontrollmätningar genomförs endast i begränsad
omfattning i vattensystemen, vilket gör att vissa tillståndsbedömningar är mer osäkra än
andra. Omfattningen av remissen är sådan att vi omöjligt kan gå igenom allt på
detaljnivå så vi har valt att belysa vissa delar som vi finner viktiga för vår kommun.
Vi ser att vi kan ha stor nytta av materialet och bedömer att de presenterade
myndighetsåtgärderna kan bidra till att förbättra vattenmiljöerna. Åtgärderna ska leda
till att olika aktörer genomför aktiviteter i praktiken. Vi är tveksamma till att
åtgärdsprogrammet räcker för att få till de stora förändringar som måste ske för att
förbättra och utveckla hur vi brukar och värnar vattenmiljöerna. Vi bedömer att en
kombination av olika juridiska, ekonomiska och informativa styrmedel kommer att
behövas för att åtgärdsarbetet för att uppnå en förbättrad vattenkvalitet ska ta fart. Vi ser
även ett behov av att kunna anpassa och utveckla materialet till Göteborgs Stads
specifika förutsättningar.
Göteborgs Stads förutsättningar och utmaningar
Göteborg berörs av så många som 45 definierade vattenförekomster. Vi har även ett
stort antal sjöar som inte ingår i underlaget eftersom de är mindre än 1 km2 till ytan,
samt ett stort antal mindre tillflöden till sjöar och vattendrag med varierad påverkan,
hydromorfologi och förutsättningar att hysa biologisk mångfald. Inom Göteborgs
kommungräns finns områden med växt- och djurliv och unika naturtyper som präglas av
vattenlandskapet med stora älv- och åmynningar, kust och skärgård. Staden är helt
beroende av att Göta älv kan erbjuda råvatten av god kvalitet för att producera
dricksvatten till större delen av stadens invånare.
Göteborgs stora utmaningar i närtid består bland annat i att bygga ett stort antal
bostäder, förändra trafikens infrastruktur samt att miljöanpassa staden, inte minst inför
stundande klimatförändringar. I detta arbete behöver tillsynsmyndigheter, planerare,
verksamhetsutövare med flera ett tydligt vägledande stöd för att följa
miljökvalitetsnormerna för vatten. Staden har även en historia som hamn- och
industristad, där hamnverksamheten är växande, vilket betyder successivt förändrad
markanvändning och exploaterade vattenmiljöer. Vattenrecipienterna har fått ta emot de
utsläpp och föroreningar som staden haft behov att bli av med. I takt med ökade
kunskaper om hälso- och miljörisker har metoder utvecklats för att minska stadens
utsläpp genom rening men framförallt genom att hindra utsläpp redan vid källan. Vi har
ett digert arbete framför oss med att åtgärda gamla synder och förebygga nya för att få
en stad med välfungerande och motståndskraftiga vattenekosystem. Vi saknar tydlig
vägledning för att snabbt lösa ansvarsfrågor avseende bland annat förorenade sediment,
utsläpp från deponier och rening av trafikdagvatten.
Ekonomiska konsekvenser
Vi bedömer att Göteborgs Stad behöver påskynda sitt arbete med att skydda och
återskapa motståndskraftiga vattenekosystem. Detta kommer kräva avgörande
investeringar. Kostnader har i dagsläget inte beräknats per vattenförekomst eller
kommun utan i grova drag per åtgärdsområde och per avrinningsområde. Vi kan inte
utifrån det material som ingår i detta samråd avgöra vilka kostnader och
investeringsbehov Göteborg står inför. Sveriges totala kostnader för styrmedel har
beräknats till 2,9 miljarder kronor och kostnaderna för fysiska åtgärder har beräknats till
Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande
6(20)
nästan 4,3 miljarder kronor per år. Alla styrmedel och fysiska åtgärder är dock inte
inkluderade, se tabell 1 i Förslag på åtgärdsprogram.
Förvaltningsplan
Frågor som vattenmyndigheten gärna vill att vi svarar på:
• Ger förvaltningsplanen, åtgärdsprogrammet (inklusive bilagor) och VISS dig
den information du behöver för ditt arbete? Vad borde kompletteras?
• Sammanfattar förvaltningsplanen vattenförvaltningsarbetet på ett bra sätt? Vad
kan förbättras?
Vi behöver prioriteringsstöd för att förbättra vattenmiljöer
Vi behöver tydligt stöd för att kunna prioritera vissa vattenmiljöer framför andra. Vi ser
inte att vi enkelt kan prioritera åtgärdsarbetet i några av de 45 utpekade
vattenförekomsterna utifrån det material som finns tillgängligt. Större delen av
vattenområdena i Göteborg behöver åtgärdas inom relativt kort tid. Staden har samtidigt
som mål att bygga ett stort antal bostäder framförallt i redan exploaterade miljöer samt
göra omfattande ändringar i trafikinfrastrukturen. Detta kan bidra till möjligheter att
förbättra vattenförekomster men vi tror att ett system för kompensationsåtgärder hade
kunnat bidra till att identifiera effektiva åtgärder på rätt plats.
Kunskapsunderlag och insamling
Vi ser även ett behov av större lokal kännedom om mindre delavrinningsområden och
den recipientkontroll som bedrivs inom vattenvårdsförbunden är inte avsedd för
miljöövervakning inom respektive kommun. Miljöövervakning i vattenförekomsterna
behöver bedrivas effektivt, bland annat genom bättre verktyg för att kunna dra slutsatser
om flera liknande vattendrag utifrån begränsade kontrollmätningar. Vi ser att VISS har
potential att bli ett mer utnyttjat och användbart kunskapsunderlag och stöd för
prioritering men det behöver göras begripligt och användarvänligt för många fler, inte
minst inom stadens organisation. Resultat av lokala undersökningar av
vattenförekomster inom miljöövervakning, samordnad recipientkontroll eller
kontrollprogram med bäring på åtgärdsprogram för vatten behöver snabbt kunna
införlivas i VISS karttjänst. Vi efterlyser stöd för att enkelt leverera kvalitetssäkrade
undersökningsdata till datavärdar. Det bör även ingå i datavärdarnas uppdrag att samla
in data från lokal övervakning eller kontroll och de behöver ha tillräckliga resurser för
att ta hand om och uppdatera databasen regelbundet.
Lokala åtgärdsplaner
Vi anser att kommunerna behöver ta fram lokala åtgärdsplaner för delavrinningsområden eller vattenförekomster för att tydliggöra behov och hitta kostnadseffektiva
åtgärder. Hittills har vi sett att det är svårt att avsätta resurser för samarbeten inom
kommunen och över kommungränsen i de fall det kan bli aktuellt. Resurser, tydliga
krav och vägledning behövs för att komma igång med sådant arbete.
Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande
7(20)
Behov av stramare åtgärdsrapportering och tydlig ansvarsfördelning
Den årliga redovisningen av planerade och genomförda åtgärder i kommunerna har
hittills inneburit att svara på några enkla enkätfrågor. Risken finns att detta inte ger en
rättvis bild av situationen på grund av frågornas stora tolkningsutrymme. Delvis
uppfyllda kriterier ger en felaktig bild av att pågående åtgärdsarbetet är på acceptabel
nivå. Det finns även en risk att målsättningen för kommunerna blir att uppfylla enbart
dessa åtgärder, varav flera dessutom redan ska vara uppfyllda enligt gällande
lagstiftning. Förvaltningar och bolag prioriterar inte att ta del av det digra
kunskapsmaterialet och går därmed miste om fler åtgärdsbehov och verktyg för ett
effektivt åtgärdsarbete.
Det är omöjligt att anpassa återrapporteringen till varje enskild kommuns förutsättningar
men dessvärre tror vi inte att syftet och målen med vattenförvaltning och
åtgärdsprogram framgår tillräckligt tydligt. Efterfrågan är stor på samhällsekonomiska
beräkningar på mer lokal nivå som kan utgöra underlag för beslut om långsiktiga
investeringar. Vi tror att en lösning kunde vara att initiera att uppföljning av
åtgärdsprogram för vatten (även luft och buller) blir en del av kommunens årliga
budgetuppföljning.
Miljökvalitetsnormer
Frågor som vattenmyndigheten gärna vill att vi svarar på:
• Framgår det hur miljökvalitetsnormerna för vatten är satta?
Förslag till miljökvalitetsnormer enligt bilaga 8 i samrådsmaterialet är mycket svårläst
och vi hittar flera felaktigheter, bl a har Bergsjön klassats som otillfredsställande
ekologisk status vilket inte stämmer överens med VISS. Vi utgår från att klassningar i
VISS kommer vara de senast uppdaterade och därmed gällande.
Rivö fjord klassas inte längre som kraftigt modifierat vatten på grund av att det inte
finns riktlinjer för hur hamnar ska hanteras. Större hamnanläggningar kommer troligtvis
undantas från åtgärdskrav för att nå miljökvalitetsnormer men det är ännu inte beslutat.
Skälet är att hamnverksamhet är beroende av ingrepp i den fysiska vattenmiljön som till
exempel underhållsmuddring i hamnområden och farleder.
Stora delar av stränderna utmed fastlandet i Rivö fjord är påverkade av kajanläggningar,
utfyllnader och bryggor. Vi förordar att de delar av Rivö fjord som hamnverksamheten
är beroende av undantas men att återstående vatten- och strandkantsområden i Rivö
fjord klassas med en norm som ska kunnas uppnås trots intilliggande hamnverksamhet
och fartygstrafik.
Övergödningen pekas ut som ett av de största problemen inom avrinningsområdena. I
materialet beskrivs även att problemen i kustvatten och hav åtgärdas uppströms. Kväve
härstammar i stor utsträckning från trafik och tillförs via deposition från luft. Här
presenteras inga åtgärder utan fokus ligger på att begränsa utsläpp av fosfor. Vi
bedömer att miljökvalitetsnormerna för kustvatten, som innebär att de år 2021 ska vara
fria från effekter av övergödning, är orimliga. Vi genomskådar inte logigen bakom att
normuppfyllelse satts till 2021 för kustvatten men 2027 för angränsande
övergångsvatten.
I kustvatten har hydromorfologisk påverkan inte bedömts (förändrade habitat genom
fysisk påverkan, som bryggor, muddringar, utfyllnader och så vidare). VISS anger att de
Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande
8(20)
hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna är stödfaktorer till de biologiska faktorerna och
att de endast används i statusklassificeringen om både de biologiska och
fysikalisk/kemiska kvalitetsfaktorerna klassificerats som hög status. Anledningen till
detta är att syftet med vattenförvaltningen är att de biologiska systemen ska fungera.
Om den biologiska statusen är medel eller dålig spelar det ingen roll vad de
fysikaliskkemiska eller hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna visar. Vi anser att det är
olyckligt att vattenmyndigheten gjort den avgränsningen. Det skulle behövas
helhetsbedömningar när det gäller påverkan på biologin och förändrade habitat på grund
av exploatering i kustvattnen. Vi bedömer att hydromorfologiska kvalitetsfaktorer har
stor betydelse ur klimatanpassningsperspektiv oavsett biologisk status i
vattenförekomsten.
Åtgärdsprogram
Frågor som vattenmyndigheten gärna vill att vi svarar på:
• Ger förvaltningsplanen, åtgärdsprogrammet (inklusive bilagor) och VISS dig
den information du behöver för ditt arbete? Vad borde kompletteras?
• Framgår det vilka fysiska åtgärder i miljön som åtgärderna (styrmedlen) i
åtgärdsprogrammet ska leda till?
• Framgår det vem/vilka som behöver genomföra åtgärderna för att följa
miljökvalitetsnormerna?
• Framgår det vad som behöver göras för att följa miljökvalitetsnormerna?
• Framgår det hur åtgärderna ska göras för att följa miljökvalitetsnormerna?
• Framgår det var åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna?
• Framgår det när åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna?
• Saknas det åtgärder, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver
genomföra dem?
• Framgår det vilka de samhällsekonomiska konsekvenserna är av styrmedlen?
• Framgår det vilka viktiga aktiviteter som behöver genomföras för att
åtgärdsprogrammet i sin tur ska kunna genomföras och av vem dessa behöver
genomföras?
• Saknas det aktiviteter för att åtgärdsprogrammet ska kunna genomföras, och i så
fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra dem?
Det framgår att det finns en mängd olika faktorer och åtgärder som kan påverka
miljökvalitetsnormerna positivt. Det är mindre tydligt vilka som måste genomföras för
att normerna ska uppnås. Svårigheten ligger i att vi saknar kunskap om de ofta
komplexa vattensystemen och därmed inte kan göra korrekta prognoser om vad de tål.
Samtidigt behöver vi generella utgångspunkter för att ställa rimliga krav på åtgärder.
Det är positivt att systemet lämnar utrymme för flexibilitet i val av åtgärder men det blir
samtidigt ett trubbigt styrmedel.
Det är svårt att bedöma kommunens kostnader för åtgärder baserat på det aktuella
underlaget som har översiktliga kostnadsuppskattningar på nationell eller regional nivå.
Det är också svårt att göra bedömningen om aktuella åtgärder är tillräckliga för att nå
god status på vattnen i kommunen då åtgärdsprogrammet är så pass övergripande och
tillgången på bedömningsmaterial i många fall är begränsad. Göteborgs Stad behöver en
tydlig bild över de kostnader som åtgärdsprogrammet kommer att innebära. Bättre
vägledande räkneexempel från vattenmyndigheten behöver spridas till berörda
förvaltningar och bolag.
Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande
9(20)
Materialet är grovmaskigt i sin geografiska indelning efter avrinningsområden och vi
kan inte enkelt urskilja inom vilken kommun de olika åtgärderna är aktuella om inte
vattenförekomsten helt befinner sig inom en kommun.
Normerna har en tydlig tidsgräns men verkar inte få den genomslagskraft som önskas,
sett till den snart avslutade första förvaltningscykeln. Vår förhoppning är att
åtgärdsarbetet successivt kommer intensifieras och att tydligare rapporteringskrav
utvecklas under arbetets gång. Även de åtgärder som tydligt pekar ut kommunen som
ansvarig riskerar att hamna mellan stolar inom kommunens olika uppdrag och
verksamheter.
En vanlig missuppfattning är att vattenråden ska stå för åtgärdsarbetet i
avrinningsområdena. Göteborgs Stad ingår i tre vattenråd; Göta älvs, Säveåns och
Mölndalsåns vattenråd. Dessa är icke-juridiska intresseföreningar utan vare sig medel
eller befogenheter att genomföra de åtgärder som krävs. Vattenvårdsförbunden (Göta
älvs och Bohuskustens) har medel för att genomföra samordnad recipientkontroll vilket
innebär regelbunden kontroll av utvalda parametrar i en gemensam vattenrecipient som
medlemmarnas verksamheter behöver följa upp. Detta är inte samma sak som att
kartlägga eller bedriva åtgärder i enlighet med åtgärdsprogram för vatten. Vattenråd och
vattenvårdsförbund har en stor samlad kunskap om sina avrinningsområden och kan
med stöd av recipientkontrolldata bidra med användbara underlag till
vattenförvaltningen. Vattendirektivet ställer även höga krav på miljöövervakning av
nationell, regional och lokal vattenstatus och det är idag oklart vem som ska bedriva
den. Havs- och vattenmyndigheten har i dagarna presenterat ett förslag om hur
miljöövervakningen ska bedrivas och finansieras som kräver ytterligare utredning.
Göteborgs Stad efterlyser ett förtydligande av vattenvårdsförbundens och vattenrådens
roll i vattenförvaltningen. De kan användas för informationsspridning till
grannkommuner, verksamhetsutövare och andra intressenter som berörs av
avrinningsområdena. Ett förslag som uppkommit i Säveåns vattenråd är att möjliggöra
informationsspridning av pågående planer och bygglov inom respektive
avrinningsområde via vattenrådens hemsidor. Detta skulle kunna uppmuntra till att
fysisk planering görs utifrån avrinningsområdets perspektiv samt att kunskapsutbyte
mellan berörda längs recipienterna främjas.
Åtgärder riktade till kommunerna
Av de 78 presenterade åtgärderna är det nio som riktar sig specifikt till kommunerna. Vi
ser svårigheter med hur vi i praktiken ska arbeta med vissa åtgärder.
Åtgärd 1:
Kommunerna behöver inom sin tillsyn och prövning av
a) miljöfarlig verksamhet och andra verksamheter ställa sådana krav så att
miljökvalitetsnormer för vatten följs,
b) förorenade områden särskilt prioritera och ställa krav på utredningar och
åtgärder så att miljökvalitetsnormer för vatten följs.
Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande
10(20)
Rättssäker prövning och tillsyn
Det är önskvärt men orimligt att inför miljöprövningar och i planprocesser ha tillgång
till geografiskt täckande och färska miljöövervakningsdata samt väldefinierade gränser
för vad olika typer av vattenekosystem tål. Underlaget som tagits fram ska ju visa just
vad olika vatten tål men vi ser att informationen behöver presenteras konkretare. Hur
bedömer vi till exempel lämplig gräns för grumlande arbeten som ska tillåtas i ett stort
fartygstrafikerat vattendrag med rik biologisk mångfald eller vilka åtgärder som krävs i
ett vattenförande dike där ekosystemet kollapsat?
Det krävs tydlighet och vägledning för att ställa långsiktigt hållbara krav utan att de blir
orimliga. Eftersom vi saknar praktisk kunskap i många fall behöver teoretiska
kunskaper om komplexa vattenekosystem göras mer lättillgängliga. Idag finns det en
risk att undersökningskraven blir orimliga för verksamhetsutövaren eller att
miljökvalitetsnormerna inte är tillräckligt skarpa för att begränsa risk för skadlig
påverkan. Vi behöver stöd för att bedöma vilka åtgärder som är miljömässigt
motiverade i olika ärenden.
Det saknas tydlig rättsverkan av miljökvalitetsnormer för vatten inom miljötillsynen.
Göteborgs tillsynsmyndighet har försökt fatta beslut om förbud mot utsläpp till
recipient, baserat på föroreningshalt i utsläppspunkt och med hänvisning till
miljökvalitetsnormerna, men detta bedömdes som felaktigt av Naturvårdsverket.
Utsläppskravet ansågs överdrivet då det inte tog med beräkningar av utspädningseffekt i
hela vattenförekomsten. Tillsynsmyndighetens bedömning följde miljöbalkens
intentioner att åtgärda vid källan och ”polluters pay principle”.
Vi ser således ett stort behov av tydligare och bättre vägledning om åtgärdskrav för att
uppnå god status i recipienter. I väntan på denna har tillsynsmyndigheten istället valt att
hänvisa till hänsynsreglerna med mera i miljöbalken samt tagit fram riktlinjer och
riktvärden för utsläpp till dagvatten och recipient. Lagstöd i miljöbalkens kapitel om
miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet, miljökvalitetsnormer med mera och planoch bygglagen måste samordnas så att kraven pekar i samma riktning.
Samrådsmaterialet behöver förtydligas angående begreppet tillsynsmyndighet. Det kan i
vissa fall vara kommunen och i andra fall länsstyrelsen, till exempel avseende
avloppsledningsnät och hantering av växtskyddsmedel.
Minska utsläpp av föroreningar vid källan
Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad har tagit fram riktlinjer och riktvärden för utsläpp
av förorenat vatten till dagvattenledningar och vattendrag. Dessa är en förenkling av
utsläppsbegränsningar som beskrivs i direktiv och de relativt tuffa riktvärdena gäller i
utsläppspunkt för att fungera även i känsliga recipienter. Riktvärdena har hittills varit ett
bra stöd i prövning och tillsyn för att prioritera resurser. Det är denna typ av verktyg vi
som kommun behöver för att påskynda arbetet med att förbättra vattenmiljöer.
Riktvärdena revideras relativt ofta för att inte missa nya skadliga ämnen som dyker upp
i stadens kemikalieflöden.
Stadens placering vid älvens mynning gör också att vi är beroende av uppströmsarbete
och vi välkomnar vattenmyndighetens bilagor med åtgärdsprogram per
avrinningsområde. Spridningen av miljögifter och övergödande ämnen pågår ständigt
och avsättningar i sedimenten kan slammas upp med vattenrörelser. Vi ser det som
angeläget att flöden av mikroplaster utreds för att kartlägga hur de tillförs vattenmiljön
Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande
11(20)
och om insatser kan göras för att begränsa utsläppskällor. De utgör ett stort problem i
havsmiljön och härstammar inte enbart från marint skräp.
Dagvatten
Vi saknar åtgärder som riktas direkt mot dagvatten. Dagvatten diskuteras i dagsläget
endast i samband med problemet med kombinerade ledningar och ökad press på
reningsverket. Lokalt omhändertagande av dagvatten har stor potential att bidra till
förbättrad vattenmiljö i recipienten, särskilt när vattendragen runnit genom tätort. Vi
behöver vägledning om ansvarsfördelning för att anlägga effektiva åtgärder för att
avleda, fördröja och rena dagvatten före utsläpp till recipient.
Överskottsvatten
Ett exempel på hur samrådsmaterialet inte är tillräckligt för att fungera som strikt
åtgärdsplan på lokal nivå är frågan om överskottsvatten i Göteborg. En hel del äldre
kombinerade system i staden leder avloppsvatten, dagvatten och ibland dricksvatten (via
inläckage) till avloppsreningsverket Gryaab. Detta leder till att avloppsreningsverket
särskilt vid nederbördsrika perioder får stora mängder regnvatten som passerar igenom
reningsverket istället för att avledas direkt till recipient. Klimatförändringarna kommer
medföra bland annat fler och intensivare regn. En viktig del av stadens
klimatanpassning är att avleda dagvatten för att förhindra översvämningar samt att
bromsa och rena det dagvatten som innehåller föroreningar. Även om hög reningsgrad
av dagvatten ger ett starkt skydd för vattenrecipienterna så innebär dagens ledningsnät
onödigt stora kostnader för en marginell miljövinst. Det krävs omfattande långsiktiga
investeringar och stora arbetsinsatser för att separera ledningsnäten. En alternativ
lösning är att bygga fler reningsverk vilket är både dyrt och kortsiktigt då det enbart
skjuter problem med att klimatanpassa staden några år fram i tiden. Dessutom är de
tekniker som används i reningsverken inte anpassade för att hantera de föroreningar som
är mest aktuella det vill säga metaller och organiska mikroföreningar. Här skulle staden
behöva stöd och vägledning för att välja de effektivaste, lönsammaste och mest
långsiktiga lösningarna.
Åtgärda gamla synder
Vår bedömning är att det i vissa fall saknas tillräckliga åtgärder för att god status ska
uppnås till utsatt tidsgräns. Ett sådant exempel är Rivö fjord som, bland annat på grund
av för höga halter tributyltenn (TBT) i sediment, inte uppnår god kemisk ytvattenstatus
och tidsfristen är satt till 2021. Bedömningen är att det är tekniskt omöjligt att åtgärda
då källor och påverkan inte är kända. Inga åtgärder för TBT i sediment föreslås i
vattenförekomsten enligt VISS. Frågan är då hur man kan bedöma att problemet
kommer att vara borta 2021? Den naturliga nedbrytningen av TBT i sediment går
långsamt och det finns en risk för tillförsel men med noteringen att ”källorna är inte
kända”.
Åtgärd 2:
Kommunerna behöver bedriva tillsyn så att
a) utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskas i de
vattenförekomster där jordbruk bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten
inte följs eller riskerar att inte följas,
Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande
12(20)
b) tillförseln av växtskyddsmedel minskar till vatten inom områden med
vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa
miljökvalitetsnormer för vatten så att god kemisk status och god ekologisk status
kan uppnås.
Minska övergödningen
Gryaabs avloppsreningsverk har idag en reningskapacitet som klarar gällande
utsläppskrav enligt Baltic Sea Action Plan. Reningsverkets utsläppspunkt är idag
placerad vid Göta älvs mynning i Rivö fjord. En föreslagen åtgärd för att minska
övergödningen är att flytta utsläppspunkten längre ut till havs. Detta tyder på att
modellberäknade schabloner behöver anpassas bättre till våra lokala förhållanden.
Åtgärden får önskad effekt i en mer instängd övergödd fjord men troligtvis har den
mycket liten effekt i Rivö fjord, där omsättningen av vattenvolymen är mycket hög på
grund av närheten till Göta älvs mynning.
Vi behöver tydligare kunskap om vilka åtgärder vi bör prioritera för att minska stadens
bidrag av fosfor och kväve till havsmiljön. Kostnads- och nyttoanalyser är värdefulla för
att beräkna vilka åtgärder som är viktigast. Staden behöver i sina olika roller som
verksamhetsutövare, markförvaltare och tillsynsmyndighet ha samsyn om prioritering
av olika åtgärder för att minska utsläpp från till exempel bräddningar på
avloppsledningsnätet, industrier, jordbruksmark, gödselhantering eller enskilda avlopp.
Åtgärd 3:
Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till
att en vattenförekomst inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för
vatten.
Vi bedömer att konsekvenserna av åtgärderna riktade mot enskilda avlopp leder till
ojämlikt fördelade kostnader i vissa fall. De krav som kan ställas på enskilda avlopp är
mycket specificerade tack vare de hälsomässiga aspekterna och miljöbalkens
utformning. I våra områden leder det till relativt små miljömässiga förbättringar men får
stora ekonomiska konsekvenser för enskilda. Det är idag svårare att ställa tydliga krav
på till exempel bräddningspunkter i avloppsledningsnätet men skulle i våra områden
kunna bidra till större miljömässiga förbättringar. Vi anser att analyser av kostnad per
renat kg fosfor är relevant men att kostnads- och nyttoanalyser behöver utvecklas då
kostnaderna verkar ha underskattats.
Åtgärd 4:
Kommuner behöver genomföra tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk
och införa krav på ökad rening, eller på annat sätt minimera utsläpp, som bidrar till att
vattenförekomster inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för
vatten.
I Göteborgs Stad är detta en viktig åtgärd som behöver prioriteras för att minska
övergödningen. Vi är positiva till förslag om att införa en samlad tillståndsprövning för
avloppsreningsverk och tillhörande ledningsnät samt förslag på uppströmsåtgärder.
Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande
13(20)
Ledningsnät och reningsverk samverkar och åtgärder för minskade utsläpp bör
genomföras där det är mest kostnadseffektivt. Lagstiftningen skulle behöva göras om
avseende huvudmannaskap för ledningsnät och reningsverk.
Åtgärd 5:
Kommunerna behöver minska närsaltsbelastningen, i de fall åtgärder rörande enskilda
avlopp, avloppsreningsverk, jordbruk och liknande inte fullt kan bidra till att uppnå
betinget avseende kväve och fosfor, genom att
a) inom sina ansvarsområden genomföra kompletterande åtgärder så som odling
och/eller skörd av marina substrat, behandling/hantering av näringsbelastade
sediment, biomanipulation eller motsvarande,
b) inom havsplaneringen utse områden särskilt prioriterade för näringsreducerande
åtgärder och i dessa prioritera etablering av exempelvis storskaliga
musselodlingar.
Åtgärden behöver genomföras så att miljökvalitetsnormer för vatten följs.
Om det ska åligga kommunerna att genomföra sådana kompletterande åtgärder, bör
även uppströms kommuner bidra i arbetet. Havs- och vattenmyndigheten bör i sitt
motsvarande åtgärdsarbete (åtgärd 8) utreda om dessa kompletterande åtgärder bör
finansieras så att principen att förorenaren betalar på något sätt kan tillämpas snarare än
att det enbart ska åligga den kustkommun där effekterna av övergödningen kommer till
uttryck.
Kommunerna själva är inte lämpade att driva denna typ av verksamhet. Vi tror däremot
att andra aktörer kan göra stora insatser och skapa verksamheter med inriktning på
kretsloppsanpassning och akvakultur. Vi uppmuntrar berörda myndigheter att ta fram
vägledning och stöd för att uppmuntra enskilda företagare att starta dessa typer av
verksamheter.
Åtgärd 6:
Kommunerna behöver säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida
dricksvattenförsörjningen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs.
Kommunerna behöver särskilt
a) inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för nuvarande och framtida
allmänna och enskilda dricksvattentäkter,
b) göra en översyn av vattenskyddsområden som inrättats före miljöbalkens
införande och vid behov revidera skyddsområdets avgränsningar och tillhörande
föreskrifter så att tillräckligt skydd uppnås,
c) bedriva systematisk och regelbunden tillsyn på både allmänna och enskilda
dricksvattentäkter, som försörjer fler än 50 personer eller där vattentäktens uttag
är mer än 10 m3/dag,
d) uppdatera översiktsplanerna med regionala vattenförsörjningsplaner,
e) se till så att samtliga allmänna yt- och grundvattentäkter har tillstånd för
vattenuttag, särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer eller
riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten.
Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande
14(20)
Göta älvs betydelse för stadens dricksvattenförsörjning ges inte tillräckligt skydd med
det presenterade åtgärdsprogrammet. Vi saknar en miljökvalitetsnorm för
mikrobiologisk kvalitet för att öka säkerheten för dricksvattnet. I dagsläget behöver
råvattenintaget emellanåt stängas för att smittämnen i älven utgör en risk för spridning
av vattenburen smitta till göteborgarna. De föreslagna åtgärderna präglas av en övertro
på skydd av vattentäkter i form av vattenskyddsområden. Göteborgs Stads erfarenhet är
istället att det blivit betydligt svårare att få igenom verkningsfulla skyddsområden och
vattenskyddsföreskrifter. Göteborgs Stad har inga mindre anläggningar för uttag av
dricksvatten som berörs.
Rimlig grundvattenkvalitet
Vi bedömer att det är missvisande att klassa grundvattenförekomster som god status i
brist på underlag. De borde i likhet med ytvatten kunna få beskrivningen ”ej bedömd”.
De grundvattenförekomster som berör Göteborg bedömer vi, med undantag för
Kallebäcks källa, som otänkbara som framtida källor för dricksvattenproduktion. De är
utsatta för hög föroreningsrisk på grund av sin placering i eller i nära anslutning till
stadsmiljö, nedlagda deponier och förorenad mark. Däremot bör åtgärder kunna inriktas
på att skydda eller utveckla grundvattenberoende ekosystem samt bedöma om
grundvattenförekomsterna kan användas till andra ändamål som till exempel
energiförsörjning.
Åtgärd 7:
Kommunerna behöver utveckla sin översikts- och detaljplanering och prövning enligt
plan- och bygglagen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Åtgärden behöver
genomföras efter samråd med länsstyrelserna.
Det råder stor oklarhet kring hur planerande myndigheter ska förhålla sig till
miljökvalitetsnormer för vatten. Tydligare vägledning efterfrågas om hur man ska
förhålla sig till miljökvalitetsnormer för vatten i planeringen, inte bara att man ska ta
hänsyn till dem.
Vi bedömer att miljökvalitetsnormer för vatten skulle kunna användas mycket mer och
effektivare i planprocessen med kostnadseffektiva och långsiktigt positiva konsekvenser
för vattnens status. Framtida markanvändning behöver analyseras ur ett långsiktigt
ekosystemtjänstperspektiv för att upplåtas för användning. Incitament och lagkrav för
att avsätta ytor för till exempel våtmarker och dagvattenhantering behöver vara tydliga.
Användningen av andra skogsbruksmetoder än kalhyggesbruk behöver öka som en
åtgärd för att förbättra problemområdena försurning och miljögifter (kvicksilver). Att
kommuner i rollen som markägare tar fram en anpassad skogspolicy eller liknande för
egen mark borde pekas ut tydligare och kan även styras i planeringen.
Åtgärd 8:
Kommunerna behöver utveckla vatten- och avloppsvattenplaner särskilt i områden med
vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för
vatten. Åtgärden behöver genomföras efter samverkan med länsstyrelserna.
Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande
15(20)
Göteborgs Stad ser att arbetet med en regional dricksvattenförsörjningsplan varit
framgångsrikt och vill eftersträva att även en avloppsvattenplan görs på regional nivå.
Åtgärd 9:
Kommunerna behöver inventera, planera och genomföra åtgärder mot vandringshinder
för fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager över vatten i det kommunala
vägnätet, särskilt i områden med vattenförekomster där vandringshinder bidrar till att
miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs. Åtgärden behöver utföras efter samverkan
med berörd länsstyrelse och Trafikverket.
Göteborgs Stad bedömer att större ingrepp kan vara motiverade för särskilt viktiga
vattendrag och bör beaktas vid större underhållsarbeten. Vid exploatering kan
vägtrummor och andra hinder åtgärdas för att undanröja vandringshinder och
klimatanpassa vatten och kantzoner.
Andra myndigheters åtgärder
Havs- och vattenmyndighetens åtgärd 9 anger att myndigheten behöver ta fram
åtgärdsplaner för främmande arter. Vi anser att en kartläggning av redan introducerade
främmande arter och deras påverkan bör ingå i denna åtgärd. Svartmunnad smörbult
bedöms ha betydande påverkan på ekologisk status i Rivö fjord. Ingen åtgärd föreslås
till följd av detta i vattenförekomsten.
Naturvårdsverket föreslås enligt åtgärd 4 prioritera de områden som bidrar till att
vattenförekomster inte följer miljökvalitetsnormerna i sitt arbete med att ge bidrag till
att åtgärda förorenade områden. En vägledning för att minska eller undvika läckage av
miljöfarliga ämnen vid hantering av massor och sediment vore värdefull och ett
välkommet redskap för kommuner. I motiveringen till åtgärden står det att det finns tre
kustvattenförekomster i hela distriktet med för höga halter av tributyltenn (TBT),
polybromerade difenyletrar (PBDE), kadmium och/eller antracen. Men höga halter av
TBT finns även i sedimenten i de flesta småbåtshamnar och således har många fler
kustvattenförekomster punktkällor med förorenade sediment. Vi anser att Havs- och
vattenmyndigheten behöver vägleda kommunerna i hur befintliga förorenade sediment
som finns på havsbottnar i anslutning till småbåtshamnar, kommersiella hamnar och
varv ska hanteras.
Läkemedelsverkets åtgärd 1 anger att Läkemedelsverket behöver arbeta för att minska
påverkan från läkemedel på vattenmiljön. Vi ser att det här är en viktig åtgärd, och det
är angeläget att åtgärder görs så nära källan som möjligt. Utökad rening vid sjukhus och
avloppsreningsverk är viktiga åtgärder men ur ett rent kretsloppsperspektiv ser vi även
vikten av att satsningar görs för att uppmuntra till förändrade konsumtionsmönster.
Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande
16(20)
Kortfattad redovisning av inkomna synpunkter från förvaltningar och bolag
Nämnden för kretslopp och vatten anser att det saknas en miljökvalitetsnorm för
mikrobiologisk kvalitet för att öka säkerheten för dricksvattnet. De föreslagna
åtgärderna präglas av en övertro på skydd av vattentäkter i form av
vattenskyddsområden. Nämndens erfarenhet är istället att det blivit betydligt svårare att
få igenom verkningsfulla vattenskyddsföreskrifter. Kommunernas åtgärd nr 6 om skydd
av dricksvattentäkter är bra men bör omfatta även länsstyrelserna. Länsstyrelsernas
åtgärd nr 12 behöver kompletteras med att de ska prioritera inrättande av
vattenskyddsområden.
Det saknas beskrivning av eventuella åtgärder på avloppsledningsnät. Även rening av
dagvatten är en viktig fråga och det är positivt att Naturvårdsverket (åtgärd 9) ska ta
fram styrmedel och riktlinjer för dagvattenhantering.
Nämnden för kretslopp och vatten ställer sig positiva till förslag om att införa en samlad
tillståndsprövning för avloppsreningsverk och tillhörande ledningsnät samt förslag på
uppströmsåtgärder. Ledningsnät och reningsverk samverkar och åtgärder för minskade
utsläpp bör genomföras där det är mest kostnadseffektivt.
Nämnden ifrågasätter starkt nyttan med ett nationellt register över bräddavlopp. Risken
är stor att den administrativa bördan överstiger miljönyttan. Ägare till bräddavlopp bör
bäst själva avgöra behovet av ett sådant register lokalt.
Nämnden för kretslopp och vatten bedömer inte att samrådsmaterialet och VISS ger
dem den information de behöver i sitt arbete. Förvaltningen anser att analys och krav på
omfattande åtgärder som innebär stora kostnader för samhället och ibland enskilda inte
ska, som nu, baseras på beräkning och teoretiska modeller utan verifikation genom
mätning i aktuella vattenförekomster. Åtgärder som har inrapporterats till Länsstyrelsen
under pågående förvaltningscykel har inte kommit med i underlaget. Nämnden anser att
regeringen bör ta ansvar för åtgärdsprogram och finansiering för att uppfylla
vattendirektivet.
Park- och naturnämnden tillstyrker förslagen i samrådsremissen och ser det som
angeläget att särskilt beakta förekomsten av mikroplaster och hanteringen av dessa när
det gäller vattenkvalitet. Nämnden kan inte bedöma de ekonomiska konsekvenserna i
nuläget men bedömer att kostnader för att uppnå god vattenstatus kan bli avsevärda.
Som förvaltare av en stor del av kommunens sjöar, vattendrag, strandskyddsområden
samt en del kustvatten kan kostnaderna bli avsevärda för park- och naturförvaltningen
beroende på vilka beslut som fattas i frågan.
Trafiknämnden bedömer att de främst påverkas inom tre områden; dagvatten,
vägtrummor och den tillsyn som miljö- och klimatnämnden bedriver. Nämnden anser att
rening av trafikdagvatten ska ske i kommunens avloppsreningsverk om eller när det inte
är möjligt med infiltration, dammar eller annan lokal reningsanordning.
Det finns ett ökat behov av att ta hand om avloppsvatten i Göteborg. Väghållaren bidrar
genom dagvatten från hårdgjorda ytor. Göteborg har mycket lera och därmed dåliga
markförutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten. Ombyggnad till
duplikatsystem (system där spill- och dagvatten avleds i olika rörledningar) eller
Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande
17(20)
ytterligare reningsverk bör beaktas som den långsiktiga lösning vi ska sträva mot trots
stora kostnader. En viktig inomkommunal fråga är hur kostnader ska fördelas mellan å
ena sidan VA-kollektivet, å andra sidan markförvaltaren.
Trafikkontoret har många potentiella vandringshinder, oftast vägtrummor. Att åtgärda
felaktigt utförda, felplacerade eller lutande trummor är både krångligt och dyrt.
Vandringshinder ska åtgärdas i samband med exploatering.
Byggnadsnämnden bedömer att de berörs av åtgärdsprogrammets åtgärd 7 som handlar
om att kommunerna behöver utveckla sin översikts- och detaljplanering och prövning
enligt plan- och bygglagen. De menar samtidigt att åtgärdsprogrammet främst vänder
sig till nämnden för kretslopp och vatten, miljö- och klimatnämnden och trafiknämnden.
Nämnden anser att det råder stor oklarhet kring hur planerande myndigheter ska förhålla
sig till miljökvalitetsnormer för vatten. Nämnden uppfattar att tillsynsmyndigheten
hanterar frågan om hur och i vilken omfattning till exempel en detaljplan påverkar
miljökvalitetsnormerna godtyckligt. Tydligare vägledning efterfrågas om hur man ska
förhålla sig till miljökvalitetsnormer för vatten i planeringen, inte bara att man ska ta
hänsyn till dem.
Gryaab är positiva till det helhetsgrepp som EUs vattendirektiv och de svenska
Vattenmyndigheterna tagit på vattenrelaterade miljöproblem. Den dokumentation och
de åtgärdsförslag som redovisas innehåller hela spektret både av problem och åtgärder.
Ett arbetssätt som vi uppfattar som nytt och som förhoppningsvis på sikt kan leda till
framgångsrika åtgärder.
Miljökvalitetsnormerna är bindande och gäller omedelbart för exempelvis Ryaverkets
recipient Rivöfjorden. Vid miljöprövningar av Ryaverkets utsläpp måste man försäkra
sig om att ingen försämring sker av statusen och om en miljökvalitetsnorm inte uppfylls
ska åtgärder vidtas som minskar utsläppen och därmed bidrar till att normen kan följas.
Den nuvarande situationen för Rivöfjorden är att inga miljökvalitetsnormer uppfylls.
Tillförseln av gödande ämnen fosfor och kväve behöver minska och även tillförseln av
prioriterade och särskilt farliga ämnen behöver minska. De ämnen som pekas ut inför
förvaltningscykeln 2015-2021 är kvicksilver, PBDE och TBT.
Ryaverket anges inte specifikt som en tillförselväg för gödande ämnen eller miljögifter.
De åtgärder som Vattenmyndigheten föreslår i åtgärdsprogrammet riktar sig till andra
myndigheter och har ingen omedelbar rättsverkan för Gryaabs verksamhet.
De två åtgärdsförslag som kan få störst betydelse för Gryaabs framtida verksamhet är
dels att Sverige ska införa ett generellt krav på rening av fosfor ner till nivån 0,1 mg/l
och dels att de större avloppsreningsverken ska införa reningsprocesser som behandlar
de rester av miljöfarliga ämnen och läkemedel som finns i det avloppsvatten som släpps
ut i recipienterna.
Kravet att införa begränsningsvärdet 0,1 mg/l för fosfor i utgående vatten skulle
medföra mycket stora konsekvenser för Gryaabs del. Ny mark behöver införskaffas och
nya reningsanläggningar uppföras. Detta kan ske i anslutning till befintlig anläggning
vid Ryaverket eller som ett nytt separat reningsverk. Oavsett kommer kostnaderna att
bli avsevärda. Även om sådana åtgärder skulle genomföras är det ingen garanti för att
gränsvärdet kan uppnås. Det har att göra med förutsättningarna i Göteborgsregionen
med insamling av avloppsvatten från ett stort geografiskt område, relativt stor nederbörd
Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande
18(20)
och en stor andel kombinerade avloppsledningar. Det medför att mängden
tillskottsvatten periodvis är så stor att en utbyggnad för att klara ett gränsvärde för
fosfor på 0,1 mg/l kräver mycket stora nya volymer i förhållande till den extra mängd
fosfor som avskiljs. Även vid sådana investeringar skulle det vara svårt att garantera
begränsningsvärden på nivån 0,1 mg/l på grund av att försämrad rening vid höga flöden
får ett stort genomslag.
Även krav på reningsprocesser som avlägsnar rester av prioriterade ämnen, särskilt
förorenande ämnen och läkemedelsrester får stora konsekvenser för Gryaab. Nya
reningssteg behöver införas vilket kräver tillgång på ny mark för att uppföra
anläggningarna. Både investeringskostnader och driftkostnader kommer att bli
betydande. I nuläget pågår mycket forskning för att utveckla lämpliga reningstekniker.
Gryaab deltar i och följer utvecklingen av nya tekniker och Gryaab anser att mycket
skulle vara vunnet på att invänta dessa resultat innan man tar ställning till eventuella
åtgärder.
Vattenmyndigheten anser att Naturvårdsverket ska föreskriva eller ge vägledning till
prövningsmyndigheterna att avloppsledningsnät och avloppsreningsverk ska vara grund
för en sammanhållen tillståndsprövning. I Gryaabs fall skulle det kunna medföra en
sammanhållen miljöprövning av Ryaverket, avloppstunnlarna samt ledningsnäten i alla
sju delägarkommunerna. Detta är möjligt att genomföra, men skulle ställa ökade krav på
samordning mellan ägarkommunerna. Lagstiftning behöver i så fall göras om avseende
huvudmannaskapet för ledningsnät och reningsverk. Med nuvarande lagstiftning finns
det 8 huvudmän som var och en ansvarar inom sitt område.
Hänvisningar på webbsidorna till VISS och underlagsmaterial som inte ingår i remissen
förvirrar om vad som ska besvaras. Beroende på hur länkserierna är upplagda och vilken
ingång till hemsidorna som väljs blir ibland utfallet annorlunda jämfört med de
utskickade tryckta åtgärdsprogrammen. Det förekommer att det felaktig framstår som
att VISS-data utgör en del av det remitterade formella åtgärdsprogrammet.
Vattenmyndigheterna har angett att data i VISS kan komma att ändras under
samrådsperioden vilket då omöjliggör möjligheten till att bedöma remissmaterialet.
Det kan därför framstå som något oklart vad som ingår i åtgärdsprogrammet och
remissen. Gryaab anser att det tydligt ska framgå att VISS endast är ett
underlagsmaterial och att det som tas upp där endast ingår i Åtgärdsprogrammet om det
återfinns i Åtgärdsprogrammet.
I avsnittet genomförda åtgärder Rivöfjorden redovisas enbart ett fåtal projekt, är
redovisningen enbart med avseende på åtgärder där länsstyrelsen har varit involverad så
bör det förtydligas, i annat fall fattas det många åtgärder.
Göteborgs Hamn AB anser att Rivö fjord ska undantas från miljökvalitetsnormen ”god
ekologisk status” på grund av Göteborgs hamns ställning som särskilt viktig hamn för
Sverige. God kemisk status kan endast uppnås till 2027 om åtgärder genomförs
uppströms för att minska belastningen av närsalter och miljögifter.
Grefab är en liten organisation och saknar resurser för att sätta sig in i
samrådsmaterialet men har muntligen meddelat att man arbetar utifrån miljöbalken med
en handlings- och genomförandeplan till år 2018. Åtgärder som kommer att ingå är
Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande
19(20)
dagvattenutredningar, markundersökningar, sedimentkartläggning, kontroll av
spolplattor för båtrengöring och omhändertagande av latrintömning.
För Göteborgs Stad genom miljö- och klimatnämnden
Anna Ledin
Direktör
Göteborgs Stad Miljö, tjänsteutlåtande
20(20)
Utdrag ur protokoll
Sammanträdesdatum 2015-04-23
Yttrande till Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt över Förslag till
förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer och Förslag till åtgärdsprogram
med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021 för
Västerhavets vattendistrikt
§ 56, 10725/14
Beslut
• Miljö- och klimatnämnden skickar över miljöförvaltningens förslag som
Göteborgs Stads yttrande till Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt.
•
Miljö- och klimatnämnden beslutar om omedelbar justering.
Muntlig föredragning
Klara Eklund, miljöutredare, redovisar ärendet.
Sammanfattning
Införandet av EU:s ramdirektiv för vatten i svensk lagstiftning 2004 innebar ett nytt
helhetsgrepp på vattenfrågorna. Vattenmyndigheten skapades för att samordna arbetet
med att bevara och förbättra kvaliteten på våra vatten enligt detta direktiv.
Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt har, som ett led i detta arbete,
remitterat tre förslag som berör förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer samt
åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021,
till bland annat Göteborgs Stad. Materialet är relativt omfattande, och visar bland annat
att Göteborgs Stad berörs av 45 vattenförekomster. Majoriteten av dessa behöver
åtgärdas eftersom de idag inte uppnår god kemisk och ekologisk status, enligt
direktivets normer. Urban miljö och förändringar i vattendragens väg, förorenade
sediment och övergödning är våra huvudsakliga problemområden. Göteborgs Stad har
främst fokuserat på att lämna synpunkter på Förslag till åtgärdsprogram för
Västerhavets vattendistrikt 2015-2021.
Göteborgs Stad uppskattar Vattenmyndighetens för Västerhavet grundliga arbete med
att sammanställa befintligt kunskapsläge kring miljöproblemen, vattenstatus och förslag
till åtgärder för vattenförekomsterna inom distriktet.
Vi bedömer att en kombination av flera olika juridiska, ekonomiska och informativa
styrmedel kommer att behövas för att åtgärdsarbetet för en bättre vattenkvalitet ska ta
fart. Vi ser även ett behov av att kunna anpassa och utveckla materialet till Göteborgs
Stads specifika förutsättningar.
Vi kan också konstatera att Göteborgs Stad behöver påskynda sitt eget arbete med att
skydda och återskapa motståndskraftiga vattenekosystem. Detta kommer att kräva
avgörande investeringar. Kostnader har dock i dagsläget inte beräknats per
1(2)
vattenförekomst eller kommun utan i grova drag per åtgärdsområde och per
avrinningsområde. Vi kan därför inte utifrån det material som ingår i detta samråd
avgöra vilka kostnader och investeringsbehov Göteborg står inför.
Underlag för beslut
Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande med diarienummer 10725/14 daterat den 16 april
2015.
Beslutet skickas till:
Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt
Vid protokollet
Sara Alander
2015-04-23
Ordförande
Derya Tumayer
Justerare
Axel Darvik
Göteborgs Stad Miljö, utdrag ur protokoll
2(2)