Trygghetssplan/årsplan mot diskriminering och kränkande

2013-09-19
Trygghetssplan/årsplan mot diskriminering och kränkande
behandling
Mälarhöjdens förskoleklass, skola och fritidshem 2013/2014
Vision
På Mälarhöjdens skola strävar vi efter att skapa och utveckla en känsla av samhörighet,
solidaritet och ansvar för alla medmänniskor. Vi vill aktivt motverka alla former av
kränkningar och trakasserier och skapa respekt för varje människas egenvärde och för vår
gemensamma miljö.
Skollagen 2010:800, diskrimineringslagen 2008:567 om förbud mot diskriminering och
annan kränkande behandling av barn och elever har till ändamål att främja barns och elevers
lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande
identitet eller uttryck samt förordningen 2006:1083 som styr barns och elevers deltagande i
arbetet med planerna mot diskriminering styr vårt arbete med likabehandling på
Mälarhöjdensskola
Definitioner
-
Kön: man eller kvinna
-
Könsidentitet eller könsuttryck: en persons identitet eller uttryck i form av kläder,
kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön
-
Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande
förhållande
-
Religion eller annan trosuppfattning: Begreppet trosuppfattning innehåller
uppfattningar som har sin grund i, eller har samband med en religiös åskådning, t. ex
buddism eller ateism. Det ska ha ett naturligt samband med (eller vara jämförbar med)
religion.
-
Funktionsnedsättning: Varaktig nedsättning av fysiska, psykiska eller intellektuell
funktionsförmåga till följd av skada eller sjukdom.
-
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
-
Ålder: uppnådd levnadslängd
-
Trakasserier: Det innebär när ett uppträdande utifrån diskrimineringsgrunderna
kränker en persons värdighet.
-
Kränkande behandling: Är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Den
saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna
Ansvar
Arbetet med att förbättra och främja barns och elevers lika rättigheter, att motverka
diskriminering och kränkande behandling samt att trygghetsplanen följs är ett
ledningsansvar hos rektor Ann-Marie Julin.
Huvudansvaret ligger på skolledning och trygghetsteamet men alla vuxna på
Mälarhöjdens skola skall ta ansvar och agera mot trakasserier och kränkande behandling.
Information om trygghetsarbetet vad gäller uppföljning och lagändringar m.m. ska
trygghetsteamen göra enligt följande organisation och arbetsuppdelning:
År F-3
Ann-Charlotte Stjernberg tel: 08-508 43 792
[email protected]
År 4-5
Elin Månsson tel: 08-508 43 894
[email protected]
År 6-7
Ann Lampe, tel: 076-12 43 880
[email protected]
År 8-9
Mårten Sörlin, tel: 076-12 43 842
[email protected]
Kostnaden för arbetet med att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka
diskriminering och kränkande behandling, är budgeterad.
Trygghetsteamet
Trygghetsteamet arbetar för att:


få en trygg, positiv arbetsmiljö för alla i skolan och på fritids
vara handledare för elevstödjarna och personal




årligen kartlägga riskfaktorer för miljöer och områden där kränkning och
diskriminering kan uppstå samt sammanställa undersökningarna kring
elevernas fysiska och psykosociala studiemiljö
Upprätta trygghetsplan årligen
Ansvara för att nya mål, utifrån kartläggning och händelserapporter, sätts och
utvärderas varje år
utreda om anmälningar om mobbning, trakasserier, kränkningar eller
diskriminering inkommer
Främjande verksamhet

Vad: Skolans val/Mentorstid (SVAL)
Områden som berörs av insatser: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck
Mål och uppföljning: Respekt för alla människors lika värde. Följs upp i maj 2014,
checklista för personalen.
Insats: Social träning/diskussioner/gruppövningar schemalagt inom Skolans val, F-9.
Respektive arbetslag bestämmer lektionsupplägg/innehåll, så att ovanstående
diskrimineringsgrunder täcks. Personal utbildad i SET, Projekt Charlie, Lions Quest
och DISA.
Ansvarig: Trygghetsansvarig/elevstödjare för respektive årskurs
Datum när det ska vara klart: maj 2014

Vad: Lekgrupper
Områden som berörs av insatser: kön och funktionsnedsättning
Mål och uppföljning: Alla elever ska känna sig trygga och utvecklas under sin skoltid.
Följs upp på trygghetsteamets månadsmöten f-3.
Insats: Lekgrupper rasttid 1-3. Alla årskurser 1-3 har minst en gång i veckan
organiserad rastlek i sin klass, könsmixade grupper
Ansvarig: Lotta Stjernberg, trygghetsansvarig f-3
Datum för uppföljning: maj 2014

Vad: Skollunchen
Områden som berörs av insatser: kön
Mål och uppföljning: Alla elever ska känna sig trygga under sin skollunch, veta var de
ska sitta.
Insats: Fast placering i matsal år F-3, könsblandat.
Ansvarig: Anette Flodmark, Åsa Ahlroth, bitr rektorer f-3
Datum när det ska vara klart: maj 2014
 Vad: Fadderverksamhet år f-3
Områden som berörs av insatser: ålder
Mål och uppföljning: Alla elever ska känna sig trygga och utvecklas under sin skoltid,
oavsett ålder.
Insats: Fadderverksamhet F+3, 1+2. Även andra former för fadderverksamhet finns på
de olika stugorna f-3
Ansvarig: Anette Flodmark, Åsa Ahlroth, bitr rektorer f-3.
Datum när det ska vara klart: maj 2014

Vad: Fotbollsplanen, år 1-3
Områden som berörs av insatser: kön, ålder
Mål och uppföljning: Alla barn, oavsett ålder och kön, ska kunna spela fotboll på
raster och vet att det finns vuxna som kan hjälpa till/stödja om det uppstår konflikt.
Insats: En utav rastvakterna i skolparken (för år 1-3), ska rastvakta i närheten utav
fotbollsplanen för att kunna hjälpa o stötta vid behov. Rastvakterna delar upp
sinsemellan vem som har ansvaret.
Ansvarig: THT + Biträdande rektor f-3, Anette Flodmark
Datum när det ska vara klart: maj 2014

Vad: Matsalens kapprum, år f-3
Områden som berörs av insatser: kön, ålder
Problem – Många barn upplever otrygghet i matsalens kapprum.
Mål och uppföljning: Alla ska vara trygga i matsalen och man ska känna sig trygg i att
kläderna finns kvar där man hängde dem.
Insats – De fyra fritidshemmen hänger sina ytterkläder på olika ställen. Klädhängarna
är märkta med stugans namn. Alla barn får information om var respektive stuga har
sina platser.
Ansvarig: Trygghetsgruppen f-3
Datum när det ska vara klart: maj-juni 2014

Vad: Lilla berget bakom Mälarstugan, år F-3
Områden som berörs av insatser: kön, ålder
Mål och uppföljning: Alla barn, oavsett ålder och kön, ska känna trygghet på alla
platser på skolgården/ i parken.
Insats: Rastvakterna i Skolparken (år 1-3) måste cirkulera även vid lilla berget mellan
parken och Mälarstugan.
Ansvarig: Trygghetsgruppen f-3
Datum när det ska vara klart: maj 2014

Vad: gula rastvaktsvästar, år f-3
Områden som berörs av insatser: kön, ålder
Mål och uppföljning: Alla barn, oavsett ålder och kön, ska känna trygghet på alla
platser på skolgården/ i parken. De ska snabbt kunna identifiera vilka som är vuxna,
som de ev. kan behöva ta hjälp utav.
Insats: Alla vuxna som är ute på skolgården eller i skolparken, bär gula
rastvaktsvästar.
Ansvarig: Trygghetsgruppen f-3/bitr. rektor Åsa Ahlroth
Datum när det ska vara klart: maj 2014

Vad: Aktiviteter på fritids
Områden som berörs av insatsen: kön, ålder
Mål och uppföljning: Alla elever ska känna trygghet i varandra på varje stuga
och våga prova på varierade aktiviteter.
Insats: Några personalledda aktiviteter på fritids varje dag.
Ansvarig: Personal på respektive stuga som är med i Trygghetsteamet
Datum när det ska vara klart: maj 2014

Vad: Mellanmålet/fritids
Områden som berörs av insatsen: kön
Mål och uppföljning: Alla elever ska känna sig trygga under mellanmålet och veta
var de ska sitta. Att slippa behöva känna oro att inte ha någon att sitta bredvid.
Insats: Fast placering i matsal vid mellanmålet, könsblandat.
Ansvarig: Personal på respektive stuga som är med i Trygghetsteamet
Datum när det ska vara klart: maj 2014
Andra aktiviteter som vi på Mälarhöjdens skola och fritids arbetar med:

Elevstödjare år 2-9 som regelbundet har möten/utbildning med
elevstödjarhandledarna var 3:e vecka.











Rastvaktsschema. De flesta pedagoger har 40-90 minuters schemalagd
rastvakt, matsalen, utomhus och inne i korridorer och elevfiket (gäller år 7-9).
All rastvaktspersonal har gula västar utomhus.
Rastvaktsboden – elever ur år 3 ansvarar för att låna ut leksaker från boden
på
förmiddagsrasten, tillsammans med personal. På lunchrasten finns personal
från Eftis i rastvaktsboden. Leksaker köps in gemensamt.
Schemabrytande dagar med olika aktiviteter i blandade elevgrupper, ibland
över klassgränser. Elever är, på olika sätt, med i planering.
Elevråd och klassråd/mentorstid där vi utvecklar elevernas delaktighet och
inflytande (inom Skolans val)
Hälsosamtal hos skolsköterska år 4 och år 8
F-9 har i varje arbetslag, varje vecka, en stående punkt (elevvård) där man
diskuterar hur elever trivs, aktuella händelser eller andra funderingar.
Genomgång av trygghetsplanen en g/ termin, med alla elever.
Vi tar in två förskoleklasser och bildar under våren klasser till år 1. Detta
medför att barnen lär känna fler jämnåriga än tidigare inför skolstarten.
Två tvåor och två treor på Mälarstugan och Röda stugan medför att barnen lär
känna varandra väl mellan klasserna, vilket förhoppningsvis bidrar till en
större trygghet inför övergången till år fyra då antalet vuxna kring barnen
minskar p.g.a att fritids upphör.
Mälarstugan och Röda stugan samarbetar kring olika aktiviteter under året och
utökar träffarna under VT för att treorna ska lära känna varandra inför
övergången till år 4 och Eftis
Femte pedagogen (år 1-5) möjliggör att dela barnen i olika grupper under
skoldagen. Det medför att barnen lär känna barn i parallellklasserna.
Förebyggande aktivitet


Övergripande trygghetsgruppen planerar en årlig aktivitet som riktar sig mot
ett prioriterat problemområde kopplat till någon eller några
diskrimineringsgrunder.
Trivselenkät/ Kartläggning av riskbedömda områden på skolan
för alla elever i F-9 som besvaras i november.
På F-3 används en karta tillsammans med elevstödjarna år 2-3. Tillsammans
med elevstödjarhandledarna, diskuteras områden på skolgården, skolparken för
att hitta områden där eleverna känner sig otrygga eller där det lätt uppstår
konflikter.
I år 4-9 är det mentorerna som diskuterar riskfyllda områden, utifrån resultat i
enkäten, med eleverna. Mål sätts upp i arbetslagen utifrån dessa diskussioner.
Se skolans årliga plan.
Skolans val/Mentorstid (SVAL)
Övningar och samtal kring attityder, självkänsla, normer, hänsyn samt förhållningssätt till
andra, kopplat till diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck . Skolans val/Mentorstid
(SVAL) är schemalagd 80 min/v för år 1-9, där även klassråd ska ingå.
Personalens rastvaktsschema:
De flesta pedagoger på skolan har 40-90 minuter rastvaktstid per vecka inlagt på sitt
schema.
Skolan har gula västar för detta ändamål. Det innebär att personalen är
väl synlig för eleverna, vilket skapar trygghet. Vissa områden bevakas speciellt utifrån
riskanalysen/ kartan.
Fadderverksamhet:
År 3 är fadderklass för förskoleklasselever. År 2 är fadderklass med år 1.
Elevstödjare:
F-3:
I år 2 och 3 är elever elevstödjare under en termin. De lottas bland de elever som vill
prova på. Eleverna får en kontinuerlig utbildning under elevstödjaruppdraget.
Elevstödjarna har regelbundna möten med Es-handledarna var 3:e vecka.
4-9
Varje klass röstar fram en flicka och en pojke till elevstödjare. Elevstödjarna har
regelbundna möten med Es-handledarna var 3:e vecka.
Elevstödjarens uppdrag
Elevstödjaren är goda föredömen som kamrater. De informerar vuxna om de får
kännedom om konflikter eller trakasserier mellan andra elever och de har kontinuerliga
träffar med vuxna handledare. Det är ett vuxenansvar att utreda.
Elevstödjaren berättar inte om eventuella konflikter eller trakasserier för andra elever.
Elevstödjarna år 4-9 medverkar till att utforma årliga mål efter att trygghetsenkäterna
gjorts på skolan.
De kan också vara delaktiga i att planera, utföra och utvärdera schemabrytande dagar som
handlar om normer m.m.
Kompetensutveckling
Personalen utbildas kontinuerligt. Kunskap är en viktig grund för allt förändringsarbete.
För att upptäcka förekommande brister, i arbetet med att främja barns och
elevers lika rättigheter och för att motverka diskriminering och kränkande behandling,
utvärderas arbetet årligen. Utvärderingen ger oss också möjlighet att
sätta in rätt kompetensutveckling.
Fortbildningar som i stort sett all personal har tagit del av är:
Livskunskap (SET)
Projekt Charlie
PS- Prevention i skolan
Positivt ledarskap
Lions Quest år 6-9
Ett par handledare i DISA-projektet.
Grodden- Jag duger
Tre ur personalen 7,5 p ”Jämställdhet i skolan”
Trygghetsteamet utbildas kontinuerligt. Trygghetsteamet för år f-9 har
utbildningen ”Mobbning, skolpraktik och forskningsperspektiv 10p”,
”Våga vara” med Jana Söderberg.
Ett par i teamet har gått stadens seminarieutbildning kring likabehandling
vt-12.
Förankring
Föräldrarna får information om Trygghetsplanen och trygghetsarbetet, t.ex. på första
föräldramötet för höstterminen. Länk till planen finns på skolans hemsida.
Trygghetsplanen diskuteras i elevgrupperna en g/termin.
Kontinuerlig information på arbetslagens möten om trygghetsarbetet.
Dokumentation
När något händer, t.ex. en incident/ konflikt, ska det dokumenteras i dokumentet
Händelserapport. Förvaringen av dokumenten skall vara trygghetsteamets dokumentskåp.
Dokumenten diarieförs. Händelserapporterna används även i utvärderingen av det årliga
arbetet – handlingsplan.
Elevens delaktighet i utformandet av Trygghetsplanen
Alla elever svarar på frågor i en trygghetsenkät. Elevstödjarna år 2-9 gör riskområdesanalys.
Detta ligger till grund för den årliga planen.
Återkoppling av enkäterna i klasserna där diskussioner och underlag för nya mål skapas.
Elevstödjarna är delaktiga i trygghetsarbetet.
Handlingsplan
Alla vuxna ansvarar för att direkt stoppa kränkningar och trakasserier. De vuxnas handlingar
är ytterst betydelsefulla och vi måste tydligt markera att vi inte accepterar negativa handlingar
elever emellan. All personal måste vara uppmärksam och lyhörd och ta varningssignaler på
allvar. Enstaka negativa handlingar kan vara pusselbitar som ger just den förståelsen av ett
övergrepp, som vi genast måste ta tag i. Vid bråk eller kränkning lämnas en Händelserapport
till Trygghetsteamets stadieansvarige.
Rastvakterna agerar på ett medvetet sätt vilket innebär att man är där mobbning/kränkningar
kan tänkas förekomma.
Vi utgår ifrån den enskilde elevens upplevelse om att denne blivit kränkt.
Åtgärder då elev/er kränker elev
Akuta åtgärder
1) Personal får kännedom om problemet och samlar information från elever och annan
personal om situationen, och tar kontakt med mentor.
2) Händelserapport skrivs (åtgärder dokumenteras) som lämnas till trygghetsteamets
stadieansvarige.
3) Personal/mentor bedömer om trygghetsansvarige behöver konsulteras. Om ytterligare
utredning behövs göras, följ då nedanstående:
4) Tillsammans bestäms vem som ska arbeta med ärendet (handläggare)
5) Rektor informeras
Anmälan görs till Utbildningsförvaltningen av övergripande trygghetsteamet när
skolan startar en utredning kring ett ärende (utredning i ärende gällande
diskriminering och/eller kränkande behandling)
6) Utredningen görs i samråd med personal, elev och föräldrar. Trygghetsansvarige för
respektive stadium är ansvarig. Arbetsgången vid en utredning är enskilt samtal med
den utsatte, andra inblandade personer, skolpersonal och förslag/beslut om åtgärder
sätts upp. Utvärdering och uppföljning inom skälig tid.
7) När berörda skrivit under utredningen, är utredningen avslutad.
Åtgärder då personal kränker/diskriminerar en elev
Om en elev upplever sig kränkt eller utsatt för repressalier av en vuxen utreder skolledningen
ärendet.
1) Personal får kännedom om problemet genom den utsatte eleven, klasskompisar eller
vårdnadshavare.
2) Skolledning och mentorer informeras. Anmälan till registrator på
utbildningsförvaltningen görs
3) Skolledningen utreder ärendet och föreslår åtgärder för att förhindra att kränkningen
upprepas.
Vidare åtgärder om kränkningarna inte upphör
Om kränkningarna inte upphör kopplas personalavdelningen och ev. personalhälsovården in.
Sanktioner kommer att genomföras.
Mål 2013/2014 - skapade utifrån trygghetsenkäten
f-3
Problem: En del barn som leker vid holken mellan Röda stugan och musiken, ser inte
rastvakter.
Mål: Alla barn ska veta att det finns rastvakter som de kan vända sig till.
Åtgärd: Rastvakter stannar ibland till när de går runt röda stugan, för att pausa vid holken.
Utvärdering: maj/juni 2013. Ansvarig – Helena Svensson
Det är många rastvakter ute på skolgården både på kortrasten och på lunchrasten. En vuxen
har alltid hand om rastvaktsboden (kortrasten en lärare och lunchrasten en fritidspersonal).
Alla vuxna bär gula västar.
Röda stugan
Problem: Både barn och vuxna upplever att det är stökigt vid barnens kläder i korridoren på
Röda Stugan.
Mål: Skapa trygg arbetsmiljö på Röda Stugan och att alla ska ta ansvar för sina egna saker.
Åtgärd: Barnen hänger upp sina kläder på kroken, ställer skorna på skohyllan under skåpet
och väskan på hyllan. Alla vuxna på Röda Stugans arbetslag hjälper till vid behov.
Utvärderas: maj/juni 2013. Ansvarig – Irene Lantz.
Fritids har sett att bägge utgångarna behövs användas redan från början, beroende på var
eleverna hänger sina kläder, för att det ska bli mindre stök och krockar.
Tydlighet redan från början med var skor/väskor ska vara.
Frågar barnen ska de naturligtvis få hjälp.
Barnen ska lära sig att använda pall.
Vi upplever fortfarande att det är rörigt och besvärligt för barnen att samsas om litet
utrymme på väldigt många barn.
Barnen får inte plats med alla sina saker i skåpen vilket resulterar i att kläder och väskor
hamnar på golvet.
Barnen kommer ofta samtidigt till fritids från skolan och det blir trångt och stökigt.
Vi önskar därför att behålla trygghetsmålet till nästa läsår då vi nu har diskuterat fram hur vi
ska kunna förbättra för barnen.
T.ex. att klasserna inte slutar samma tid i skolan och då undviker vi att många barn kommer
samtidigt till fritids.
Att år 2 använder dörren mot stora skolan och år 3 använder dörren mot hinderbanan på
skolgården. Detta för att minska trycket i hallen.
Mickels
Problem: Osäkra och otrevliga rum. En del barn drar sig undan i obevakade rum, där de sker
små incidenter.
Mål: Barnen ska kunna vistas i samtliga rum och känna trygghet.
Åtgärd: Göra om en del rum/inredning samt att avlägsna någon dörr.
Schemalägga personal i den ”fria zonen”.
Utvärdering: Maj/ Juni 2013 Ansvarig Tanja, Marie och personal i den ” fria zonen”.
Vi har tagit bort en dörr, samt gjort en affär i det rummet där barnen kände sig otrygga, och
det hände en del saker.
Det är några som fortfarande känner sig otrygga, eller snarare rädd när ”en viss person” är
i affären.
Det sker en del konflikter i affären, och man har svårt att komma överens. (främst från
ettorna), trots att vi haft personal i ”den fria zonen”.
År 1 Korridoren
Problem: Spring och skrik i Korridoren. Barn inne på raster.
Mål: En lugn och trygg miljö, våga gå på toa / hämta saker, utan vuxens hjälp.
Åtgärd: Följa de korridorregler vi gjort tillsammans med barnen, ev. schemalägga personal
på raster i korridoren.
Utvärdering: Maj/Juni 2013 Ansvarig: År 1 lärare och samverkanspersonal.
Inga barn sa att de var rädda för att gå på toa eller t.ex. hämta vantar, frukt under raster (el
lektioner) och då möta ngn i korridoren.
Problem: Otrygghet i omklädningsrummen/gympasalen
Mål: Känna trygghet i omklädningsrummen. Få ner ljudnivån
Åtgärd: Nollbyten, uppmärkta platser, schemalagd personal med vid lämning/ hämtning i
både pojk/ flick omklädning.
Utvärdering: Maj/Juni 2013 Ansvarig: Samverkanspersonal och År 1 lärare.
De flesta tyckte att det nästan alltid fanns någon vuxen med i omklädningsrummen.
År 2:
Problem:
I trygghetsenkäten var det 69 % av eleverna som upplevde att de vuxna på skolan bryr sig om
dem och att de blir lyssnade på.
Mål:
Att alla (minst 75 %) upplever att de vuxna på skolan bryr sig om dem och att de blir lyssnade
på.
Åtgärd:
 Att vi tar oss tid att lyssna på eleverna.
 Att vi ger det barnet vi talar med vår odelade uppmärksamhet.
 Att vi gärna använder ord som; ”Nu lyssnar jag på dig”
 För att eleven ska uppleva att den blivit lyssnade på så avslutar vi samtalet med att
sammanfatta det som eleven sagt t.ex.; Nu har jag hört att du har berättat……. Vi har
bestämt at vi ska …….., om det här händer igen ska vi…….. Kan vi lämna det så?
Utvärdering:
Vi gör en egen utvärdering under maj2013
Ansvarig:
Varje person i arbetslaget är ansvarig för att målet ska nås.
Lisen har tagit på sig ansvar för att frågan tas upp och utvärderas i maj 2013.
Vid uppföljning av målet så har det genom handuppräckning framkommit följande; 92 elever
av 115 känner sig lyssnade på, dvs. 80% av eleverna.23 elever av 115 känner sig inte
lyssnade på, dvs. 20% av eleverna.
Vi ser att vårt arbete med frågan ger framgång och att vi uppnått den lägre av våra
målgränser som var 75%, men att alla alltjämt inte känner sig lyssnade på av de vuxna som
arbetar i årskursen.
Vi behåller målet och strategin även under nästa år. Vår ambition är att alla ska känna sig
lyssnade på och vår förhoppning är att vi denna gång ska nå upp till att som lägst 90% av
eleverna känner sig lyssnade på.
År 3
Problem: Det finns elever i år 3, som i enkäten uttrycker att de inte alltid är trygga ute på rast.
Mål: Att öka tryggheten bland alla eleverna i år 3, att de lär känna fler kompisar inför år 4.
Åtgärd :Vi träffas i årskursen 1-2 ggr per månad. På våra schemabrytsdagar, ser vi till att
blanda grupperna så att de känner större trygghet med fler. Lekgrupper över klassgränserna –
2 klasser leker ihop vid några tillfällen); detta är ett önskemål från barn.
Utvärdering: maj/juni 2013.
Ansvarig: Helena Svensson och Agnes Warström
Drygt hälften utav barnen i år 3 tycker att de lärt känna någon bättre i den klass man haft
lekgrupp tillsammans med. Av de som svarat att de inte lärt känna någon bättre, svarade
många att de redan kände många i just den klassen. 88 % av treorna tycker att det varit lätt
att komma överens i lekgrupperna.
Schematekniskt har det varit svårt att para ihop klassernas gemensamma lekgrupper, då
PREST-ämnen legat över flera raster för klasserna. Resultatet av det blev att klasserna haft
gemensam lekgrupp ihop med en klass som de redan delar något PREST-ämne med.
Mälarstugan
Problem: Det finns barn i de fyra klasserna som inte är trygga i omklädningsrummen
Mål: Alla barn ska känna trygghet i omklädningsrummen.
Åtgärd: En vuxen följer alltid med barnen upp till omklädningsrummen, både före och efter
idrotten. Den vuxne går mellan de båda rummen. Lärarna pratar i sina resp klasser på SVAL
(lite titt som tätt) att det är viktigt att alla hjälps åt (klagar över skrik osv) så att man sköter
sitt; dvs byter om utan skrik, springa runt, titta in i varandras omklädningsrum… Man väntar
in varandra så att man aldrig blir sista kvar i omklädningsrummet. En punkt på klassrådens
dagordning kan vara hur det har gått i omklädningsrummen, så att frågan ständigt är aktuell
och eventuella orosmoment uppdagas.
Utvärdering: maj/juni 2013
Ansvarig: Helena Svensson, Marie Bruhn
Utvärdering har skett tillsammans med eleverna genom handuppräckning. Ca 15 % upplever
att de inte är trygga i omklädningsrummen – fler elever från år 2 än år 3 upplever detta. Det
innebär att det är viktigt att målet kvarstår under ht 13.
Förbättringsåtgärder ht. Alltid en vuxen med till omklädningsrummet. Den vuxne meddelar
klassen ”Nu går jag med er till omklädningsrummet.” Klasslärarna behöver bli bättre på att
ha som stående punkt på klassråd att alltid prata trygghet i omklädningsrummen – hur
fungerar det?, vad kan bli bättre?, hur kan vi hjälpas åt? osv.
Det har visat sig vara en svårighet att ha idrott första lektionen på dagen, för då går barnen i
omgångar upp till omklädningsrummen. Det är lättare då klassläraren avslutar en lektion för
att skicka eleverna till idrotten. Då är det lättare för eleverna att uppmärksamma att en vuxen
följer med dem.
Pärlans F-klass
Problem: Otrygghet i förskoleklassens korridor.
Mål: Att öka tryggheten i förskoleklassens korridor.
Åtgärd: Ambulerande pedagoger i korridoren samt ett aktivt samtal med barnen om hur vi
skall gå tillväga för att de ska känna sig tryggare i korridoren.
Utvärdering: Maj-13
Ansvarig: Jimmy Lindau
Pärlans Fritids
Problem: Otrygghet vid bandyplanen på eftermiddagen.
Mål: Att öka tryggheten vid bandyplanen på eftermiddagen.
Åtgärd: Alltid en pedagog vid bandyplanen.
Utvärdering: Maj-13
Ansvarig: Jimmy Lindau
År 4
Problem: I resultatet från trygghetsenkäten framkom det att det tyvärr var 6 % som aldrig
kände sig trygg och 21 % som nästan aldrig känner sig trygg i korridoren. Därför vill vi
fortsätta med det trygghetsarbetet även under vt-12.
Mål: att alla elever skall känna sig trygga i korridoren
Åtgärder: vi har vidtalat år 6, vars elever uppehöll sig i vår korridor vid ett flertal tillfällen
under ht-12. Vi har talat med eleverna i år 4 om resultatet och E-stödjarna ska få ta fram fler
förslag som kan hjälpa eleverna att känna sig tryggare.
Utvärdering: av detta kommer att ske under de sista veckorna på vt-13. Ansvariga Siv
Forström- Reinsson och Hansa Olander
År 5
Problem: En del elever upplever att de inte alltid tycker att de vuxna på skolan lyssnar på
dem. De uppger dock att de känner sig mer lyssnade till den lärare de har som klasslärare än
andra lärare. Kanske beror på att de är tryggare tillsammans med de lärare som de träffar ofta
och känner.
Mål: Att alla elever ska känna tillit till de vuxna och känna sig lyssnade på.
Åtgärd: Under vårterminen arbetar alla 5:or i tvärgrupper som roterar mellan de olika lärarna.
Förutom att eleverna lär känna eventuella blivande klasskamrater inför 6:an, har både elever
och vuxna möjlighet att lära känna varandra mer än tidigare. När man kan varandras namn
och har möjlighet att prata med varandra i vardagen skapar man ett bättre arbetsklimat och
mer tillit.
Utvärdering: Maj/juni 2013. Ansvariga: Alla vuxna som arbetar omkring år 5.
År 6
Problem: Trakasserier i samband med sexuell läggning och kön. Elever i år 6 blir kallade det
ena och det andra, språket är grovt.
Mål: Minska och medvetandegöra hur dåligt språkbruk och trakasserier gör andra illa och
bidrar till en sämre skolmiljö.
Åtgärd: Elevstödjarna i år 6 arrangerar ett diskussionspass med temat
språkbruk/trakasserier/skyldigheter och rättigheter. Detta diskussionspass genomförs i alla 5
klasser i årskursen.
Utvärdering: sker under de sista veckorna av vt-13. Ansvarig Rasmus Wersäll.
År 7
Problem: Flera av elever känner sig otrygga i korridorerna.
Mål: Vid vårterminens slut känner sig alla elever i År 7 trygga i korridorerna.
Åtgärd:
 Vi arbetar med och diskuterar på livskunskapslektionerna hur man visar varandra
respekt, vars och ens ansvar i den miljö man befinner sig i m.m
 När vi rastvaktar finns vi där eleverna finns. Vid behov ökar vi antalet vuxna på
rasterna som vi gjorde vid höstterminens slut.
Utvärdering: Vi utvärderar detta i en enkät vid vårterminen2013 slut. Ansvarig: Lars Rengart
År 8
Problem: Alla elever är inte trygga i korridorerna
Mål: På nästa enkät ska alla känna sig trygga.
Åtgärd: Prata klassvis, belysa eleverna om problemet. Ta reda på var, när och hur de känner
sig otrygga. Utöka rastvakter på de platser, tider där de känner otrygghet.
Utvärdering: maj 2013 ansvarig Mårten Sörlin
År 9
Problem : Eleverna känner inte till Likabehandlingsplanen.
Mål : Alla elever ska känna till innehållet i Likabehandlingsplanen.
Åtgärd :Personalen repeterar på sina Livskunskapslektioner/värdegrundsarbete, en gång per
termin, vad som står i LBP, var man kan hitta den osv.
Utvärdering: maj 2013 ansvar Jonas Olsson
Utvärdering av Årlig plan Mälarhöjdens förskoleklass, skola och
fritidshem 2012
Röda Stugan
Problem 1- Många barn upplever att det är jobbigt i omklädningsrummet. Att det kissas i
duschen och är allmänt ofräscht.
Mål – Att alla barn ska känna sig trygga i omklädningsrummet och känna till hur man beter
sig i omklädningsrum och dusch.
Åtgärd – Vi ska ta upp i alla klasser om beteende i dusch och omklädningsrum. Det ska alltid
finnas en vuxen i omklädningsrummet, särskilt efter lektionen.
Utvärdering: dec 2012. Efter trygghetsenkäten 2012 som eleverna svarade på samt egna
iakttagelser så har vi på Röda Stugan kommit fram till (under stugmötet), att problemet inte
längre kvarstår. Däremot så luktar det avlopp i duschrummen.
Problem 2 – Både barn och vuxna upplever att det stökigt vid barnens kläder/ i korridorer på
Röda stugan.
Mål – Få trygg arbetsmiljö på Röda stugan och att alla ska ta ansvar över sina egna saker.
Åtgärder – Barnen hänger upp sina kläder på kroken. Ställer skorna på skohyllan/under
skåpet. Väskan ska stå på hyllan. Alla vuxna som tillhör Röda stugans arbetslag hjälper till
vid behov.
Utvärdering dec 2012: Efter trygghetsenkäten 2012 som eleverna svarade på samt egna
iakttagelser så har vi på Röda Stugan kommit fram till (under stugmötet) att vi har kvar
samma mål även denna termin.
Mälarstugan
Problem – det är oroligt på berget mellan Mälarstugan och matsalen.
Mål – Alla barn ska känna sig trygga på skolans område.
Utvärdering: dec 2012
Åtgärder – Rastvakten på skolgården, ska vakta runt hela Mälarstugan, fram till staketet.
Utvärdering: Det är endast några få barn som nu upplever området som otryggt.
Skolgårdsrastvakterna ska gå runt Mälarstugan och bevaka det lilla skogsparti som är på
husets baksida. Också lilla kanan (vintertid) ska bevakas – där gäller förstås också
hjälmtvång. Ett önskemål är att arbetslagsledare repeterar detta, så att alla är informerade.
Resp. stugas trygghetsansvariga tar även upp på stugmötena.
Pärlan
Problem – Många barn känner sig otrygga på Pärlans gård.
Mål – Skapa trygghet bland alla barn ute på Pärlangården, speciellt uppe på berget, vid
basketplanen, vid gungorna och vid altanen.
Åtgärd – En vuxen är stationerad vid/på berget och basketplanen. Övrig personal cirkulerar
runt. Frågan tas upp vid varje personalmöte.
Utvärdering: dec 2012 Problemet kvarstår, se nytt mål för 2013. En person är numera avsatt
att vara med vid bandyplanen för att det ska inte ska uppstå bråk eller konflikter.
Mickelsgården
Problem 1 – Flera barn upplever otrygghet när de ska gå på schack i högstadiebyggnaden.
Mål – Alla barn ska känna trygghet i alla hus/lokaler på skolan.
Åtgärd – Personalen på Mickelsgården samlar alla barn som ska gå till schack, så att de
känner trygghet i att gå med varandra.
Utvärdering: dec 2012 Förändringar i organisationsstrukturen gör att problemet inte längre
är aktuellt. (På Mickels finns numera endast barn som går i f-1 och eleverna i år 1 har
alltid en vuxen med upp till schack.)
Problem 2 – Många barn uttrycker att det är stökigt i entrén där många har sin krok att hänga
kläder.
Mål – Få en trygg arbetsmiljö och att alla tar ansvar över sina kläder.
Åtgärd – Ytterkläder hängs på kroken. Vantar läggs i mössan, som läggs i jackärmen. Skor
ställs på golvet under bänken. Väskan ställs på bänken eller hängs på kroken. De vuxna
påminner vid behov på barnmöten och direkt i hallen.
Utvärdering: dec 2012. Detta är en viktig ordningsregel som personal och elever måste
arbeta aktivt med.
År 2
Problem – Några barn i varje klass uttrycker att det är stökigt i korridoren. Några elever är
inne på rasttid.
Mål – Vi vill ha en trygg arbetsmiljö i vår korridor, där alla vet var kläderna ska hängas/skor
ska ställas och att alla hittar sina kläder/skor på rätt avsedd plats. Alla barn ska vara ute på
raster.
Åtgärd – Alla vuxna repeterar i sina klasser – ytterkläder i skåpen, skor i skåpet eller under
skåpet, gympapåsar på hylla. En hylla per barn. De vuxna hjälper till att hålla ordning. De
vuxna repeterar varför man ska vara ute på rast; motion men framförallt ur säkerhetssynpunkt
(brand).
Utvärdering dec 2012: Årets Trygghetsenkät visar att barnen nu känner sig tryggare i
korridoren.
f-3
Problem – Det är oroligt på fotbollsplanen och flera barn uttrycker att det ofta/ibland är
konflikter där på rasttid.
Mål – Alla ska känna sig trygga på hela skolgården/skolparken.
Åtgärd – Rastvaktsschemat uppdateras och skickas ut återigen. All personal har uppmanats att
rotera mer när de vaktar i skolparken.
Utvärdering dec 2012: Utvärdering i klasserna visar att de allra flesta barnen upplever att
det finns vuxna i närheten av fotbollsplanen. Vi ser dock att det är viktigt att fortsätta med
insatsen, så därför måste en utav rastvakterna i parken även i fortsättningen, ha uppsikt
över fotbollsplanen för att vi ska kunna hjälpa barnen i ev. konflikter. Detta är numera en
främjande verksamhet.
f-3
Problem – Många barn upplever otrygghet i matsalens kapprum.
Mål – Alla ska vara trygga i matsalen och man ska känna sig trygg i att kläderna finns kvar
där man hängde dem.
Åtgärd – De fyra fritidshemmen hänger sina ytterkläder på olika ställen. Klädhängarna är
märkta med stugans namn. Alla barn får information om var respektive stuga har sina platser.
Utvärdering dec 2012: I början utav året bestämdes det särskilda platser till de olika
stugorna för att barnen lättare skulle kunna hitta sina jackor. Varje stuga har en viss färg,
som är markerad på klädhängarna. Utvärderingen visar att det bara är någon enstaka elev
som upplever att han/hon aldrig hittar sin jacka efter att ha ätit. De allra flesta hittar den
direkt. Personalen upplever att färre barn frågar om hjälp efter borttappad jacka. Vi
fortsätter med insatsen, som är beskriver ovan, nu som främjande verksamhet.
f-3
Problem – Några barn upplever att de inte ser de vuxna ute på rast.
Mål – Alla barn ska känna sig trygga med att det finns många vuxna ute att ta hjälp av, när
något händer.
Åtgärd – Alla personal som är ute, får gul väst. Den gula västen markerar att man är vuxen,
inte att man är rastvakt. All förskolpersonal får gula västar, liksom assistenter. All personal
får en egen rastväst.
Utvärdering dec 2012: Utvärderingen visar att nästan alla barn ser alltid eller nästan alltid
en vuxen med gul väst när de leker ute på rast. All personal ska ha gul rastvaktsväst när de
är ute, oavsett om man är rastvakt eller assistent. Nu en främjande verksamhet.
År 5
Problem: alla elever känner inte till LBP i år 5 och vilken/vilka personer på skolan de kunde
vända sig till vid problem.
Mål: alla i årskursen ska känna tilltrygghetsplanen, hur vi arbetar med den på skolan och
vilken/vilka personer man kan vända sig till om det uppstår problem.
Åtgärder: Vi bjuder in Ansvarig för trygghetsteamet år 4-6 som presenterar LBP för alla
klasserna i år 6 under de första veckorna på ht -12. Då får också alla elever, även de som
kommer från annan skola, veta vem hon/han är och att de kan vända sig till hon/han om det
uppstår problem. Även skolsyster ska presenteras där.
Vid detta tillfälle presenteras också förfarandet med hur man går till väga när man utser Estödjare och vilken som är ansvarig för dem i årskursen. Dessa bör också, efter utnämnandet,
presenteras i alla klasser förslagsvis på deras vid deras första träff med personen som håller i
E-stödet.
I början av vt-13 behöver mentorerna återigen informationen om LBP och vilka personer man
vänder sig till vid problem. Möjligen ska annan person än mentorn informera om detta för att
öka informationsvärdet.
Uppföljning: På AL- möten under veckorna 42- 43, ht-12 stämmer vi av om alla klasser har
haft besök av Ansvarig ifrån Likabehandlingsteamet år 4-6 och genom den årliga
trivselenkäten ht-12, som följs upp under vt-13, kan vi också se om vår åtgärd haft effekt.
Utvärdering: Sanne Bjelkmark gick runt i alla klasser i åk 6 och presenterade sig och
informerade om LBP.
Mål år 7
Problem – Eleverna upplever otrygghet i omklädningsrummet.
Mål – Alla elever ska känna sig trygga i omklädningsrummet.
Åtgärd – Prata klassvis – vad är det som gör att de upplever otrygghet? Ta reda på detta och
därifrån kunna arbeta vidare.
Utvärdering dec 2012: Vi har jobbat med att eleverna ska känna sig trygga i
omklädningsrummen på idrotten. Det vi har pratat om med klasserna har gett resultat för
på enkäten så har alla killar känt sig trygga medan det ändå är 5 tjejer som känner sig
otrygga, vilket inte är ok. Så vi jobbar vidare tillsammans med idrottslärarna.
Mål år 8
Problem – Eleverna känner inte till Likabehandlingsplanen.
Mål – Alla elever ska känna till innehållet i Likabehandlingsplanen.
Åtgärd – Personalen repeterar på sina Livskunskapslektioner/värdegrundsarbete, en gång per
termin, vad som står i LBP, var man kan hitta den osv.
Utvärdering dec 2012: Detta mål har inte uppfyllts vilket gör att det måste kvarstå även
detta år.
Mål år 1-9
Problem – Eleverna i år 9, har i enkäten framhållit att, de under åren blivit diskriminerade
utifrån kön bland personal.
Mål – Alla ska behandlas lika oavsett kön.
Åtgärd: Trygghetsteamet planerar upp för ett övergripande arbete kring detta som sätts igång
ht-12
Utvärdering:
Genus för f-3:
Alla klasser 1-3 har arbetat med Circonovas föreställning Doris mitt i planeten.
Föreställningens ena tema är genus. Eleverna har arbetat inför föreställningen och även
efter, på olika sätt med bl.a. genus.
Många klasser f-3 har arbetat med genusfrågor utifrån leksaksreklam inför julen.
År 7 har sett filmen Tusen gånger starkare, och efter filmen hade man diskussioner i olika
grupper kring könsroller och situationer i deras vardag, i relation till filmens budskap.
År 8 arbetade med reklam, hur könsroller såg ut i reklamen.
Har även sett filmen Bara Bea och haft diskussioner utifrån den. Dessutom bjudit in en
person som haft föreläsning kring begreppen homo, bi och trans. Även uppdelade i mindre
grupper och diskuterat olika situationer relaterat till sexualitet och kön. (Heldag)
År 9 hade samma heldagsupplägg som år 8 (föreläsning om homo-, bi och transsexualitet),
diskussioner i tvärgrupper samt sett filmen Bara Bea).