Christel Cederberg

Vad vet vi om växthusgaserna och
matproduktion?
Svensk klimatcertifiering på solid grund
Christel Cederberg
SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik
Göteborg
Stockholm 15 juni 2010
1
Klimatfrågan är ett globalt problem • Oavsett var i världen
produktion och utsläpp sker
har de betydelse för
produktens totala belastning
• Därför måste man ha ett
livscykelperspektiv när man
beräknar och diskuterar
produkters klimatavtryck
• Ofta bristande indata om
importerade produkter
2
Att beräkna klimatavtryck för livsmedelsprodukter är
ofta komplicerat och behäftat med större osäkerheter
än för andra produkttyper
Lustgas, N2O
+/- 30-50%
Metan, CH4
+/- 20 %
Fossil CO2 +/2-5%
3
Mjölkens klimatavtryck
gram CO2-eq per kg milk
1000
800
N2O (20-35%)
600
CH4 (45-65%)
N2O
CO2 (10-25%)
CH4
400
CO2
200
0
agr
trp
dairy
source: Maten och miljön, LCA av sju livsmedel, 2002
4
pack
dist
cons
Metodval kan ha stor betydelse för klimatavtrycket –
exempel hantering av biprodukten kött från mjölk
system expansion
MILK
allokering
- fysiskt förhållande
- ekonomiskt
förhållande
10
Land use change - the tropics
Land use change - rest of the world
Fossil fuel use & cement manufacture
8
6
4
2
0
1850
1900
1950
2000
Data sources: Marland et al. (2007) for fossil fuel use and
Houghton (2008) for land use change.
Global CO2 emissions(GtC/yr)
CO2-utsläpp från förändrad markanvändning – det finns
ännu ingen internationell konsensus metod för hur detta
skall räknas ned på produktnivå
Tropical deforestation – rates and drivers
Beef
Soy
Timbe
Shift cult
r
3.9-4.4 Mha/yr
1.3-2.3 Mha/yr
Timbe
r
Palm
oil
2.5-2.7 Mha/yr
CO2-emissions: 4.4±2.0 GtCO2/yr
2010-03-03
Environmental Economics Unit, Department of
Economics | Martin Persson
Positiv och negativ markanvändning.....
Metodiken saknas men mycket forskning
pågår!
Kolsänka – långliggande
gräsmarker
8
Kolkälla – avskogning
för mera sojaproduktion
Utsläpp från svenska
jordbrukssystemet
Ca 11 Mton CO2ekv –
men då är markanvändning
inte inkluderad!
- ca 2,5 Mton CO2ekv från
mulljordar
- betesmarker och vallar =
kolsänka
- åkermark med ettåriga
grödor = kolkälla
- importerat foder som direkt
eller indirekt orsakat
avskogning = kolkälla
9
Globalt perspektiv...
Indata svårt.....
Osäkerheter N2O och
CH4.......
Bristfällig metodik......
..... orsaker till varför vi har valt kriteriebaserad
klimatcertifiering
10
Kvävet är centralt
Effektiv gödselanvändning
(liten input av N per ton
produkt)
Använd mineralgödsel med
låga utsläpp i produktionen
Öka odlingen av baljväxter
(klöver/lusern i vallar, ärter,
åkerbönor)
11
Kvävet är centralt
• Lagra och sprida
stallgödseln med så små
förluster som möjligt (ger
potential för minskade
N2O-förluster på flera
sätt)
• Öka kunskapen om
jordbrukets interna Nkretslopp
Idisslarnas
produktivitet
• Bra mjölkproduktion
• Ej för hög slaktålder
• Friska djur (liten/ingen
medicinering
• God reproduktion
Gödsellagring
• Biogasproduktion;
särskilt intressant för
flytgödsel från grisar
• Leder till minskade
utsläpp på flera ställen
(utsläpp från
gödsellager, produktion
av förnybar energi som
ersätter fossil
Fossil energi
Spara energi – minska
”spill”, onödig körning
Effektivisera
gm odlingsmetoder
gm maskin alt
utrustningsval
Byta till förnybart bränsle
Foder – viktigt för alla
animalier
• Minska foderspill
• Optimera foderodlingen,
t ex genom mindre Ninput per ton foder,
sparad diesel etc
• Byta ut foderråvaror, t ex
ensilage från gräsvall till
gräs/klöver eller soja mot
ärt/rapsmjöl
Avslutningsvis, vi har idag god kunskap
om vilka åtgärder som minskar utsläppen
Kvävefrågan är central
Djurens produktivitet
Foderproduktion, val av fodermedel
Energianvändning, val av energikälla
17