docÅrsberättelse 2010 - Skl
download 
Report Transcription
Årsberättelse 2010 - Skl
Årsberättelse 2010 Statens kriminaltekniska laboratorium – SKL 1 Chefen har ordet 2 2 SKL:s signum är helheten av våra unika spetskompetenser tillsammans med vår förmåga till samverkan och koordination med våra uppdragsgivare. Så har det blivit dags att göra bokslut för verksamhetsåret 2010. Bokslut leder tanken till siffror och naturligtvis är de en viktig del av en verksamhetsredovisning. Men en verksamhet är mycket mer än siffror och det hoppas jag att vi också ska lyckas visa genom att bland annat beskriva vilka satsningar vi gör för att möta framtida krav på kriminaltekniken. Rättsväsendet har tillförts stora resurser under de senaste åren och nu är det dags att visa resultat utifrån de mål som har satts upp för verksamheten. Jag gör bedömningen att laboratoriet sammantaget fullgjort det uppdrag vi har ålagts utifrån vår instruktion och det åtagande vi har gentemot Riks polisstyrelsen och polismyndigheterna. Vi har en ekonomi i balans och vi har klarat våra produktionsmål med några få undantag. Tyvärr har vi fått en svag minskning av produktivi teten genom att bland annat antalet inkommande ärenden totalt har minskat. Vi förväntade oss det motsatta – en tydlig ökning utifrån de resurser och de satsningar som gjorts inom Polisen. Men ärendeökningen har endast slagit igenom på narkotikaområdet samt för undersökningar inom dokumentoch informationsteknik (data, ljud och bild). Allmänt är teknisk bevisning numera ett betydelsefullt in slag både för att kunna nå en fällande dom eller för att kunna fria en oskyldigt misstänkt. Men forensiken skulle kunna bidra till en ännu högre brottsuppklarning om vi i större ut sträckning än idag tar tillvara den information som inte räcker till för att användas som processmaterial. Vi har därför under året genomfört ett projekt med målet att hitta adekvata sätt att tillföra denna information i Polisens spanings- och under rättelsearbete. Rätt använd kan sådan information innebära att fler brott kan lösas snabbare. SKL skulle på detta sätt kunna bidra till att öka effektiviteten i den brottsutredande verksamheten. Merparten av våra undersökningsärenden är till sin karak tär väl avgränsade och med ett konkret uppdrag. I dessa ären den är det framförallt behovet av korta handläggningstider och ett rationellt arbetssätt som styr. Naturligtvis utan att vi på något sätt åsidosätter kraven på en rättssäker hantering. Men vi har varje år också ett visst antal ärenden som på olika sätt avviker genom sin storlek och/eller komplexitet, eller där vi ställs inför någon helt ny problemställning. Dessa ärenden ställer speciella krav på oss och måste kunna tas om hand utifrån vår roll som expertorgan inom de forensiska områden som vi ansvarar för. I denna Årsberättelse har vi därför valt att närmare presentera ett antal områden där vi har en unik spetskompetens. Presenterat på detta sätt är det förhopp ningsvis lättare att förstå den stora bredden i våra vetenskap liga discipliner som med samverkan och koordination med våra uppdragsgivare är ett signum för SKL. När det gäller hot- och riskbilder utifrån det som brukar förkortas CBRNE (kemiska, biologiska, radionukleära och explosiva risk- och terrorämnen) kanske gemene man inte förknippar detta med vår verksamhet. Men kopplingen finns där. När dessa händelser inte är att betrakta som olyckor, utan som en potentiell terroristhandling, är utredning och Laboratoriechef Tore Olsson. lagföring ett viktigt perspektiv. Därför är vi numera invol verade i att både nationellt och internationellt finna vägar för att på bästa möjliga sätt koordinera de forensiska undersök ningar som kan bli aktuella. I vår Årsberättelse vill jag visa att SKL är en unik kunskaps organisation inom sitt ansvarsområde. Det blir också närmast självklart att våra medarbetare därigenom är den viktigaste förutsättningen för att vi ska klara av vårt uppdrag. Min ambi tion är att fortsatt effektivisera hela verksamheten både genom att öka produktiviteten inom befintliga undersök ningar samt att vässa kvaliteten och utveckla nya områden. Genom att ta till vara våra medarbetares stora engagemang finns förutsättningarna. Verktygen kommer att vara att skapa ökad förståelse för innehållet i vårt uppdrag men framförallt en ökad delaktighet på alla nivåer i vår verksamhets- och budgetplanering . 2 SKL i Sverige och Europa 4 SKL:s expertroll 6 Exempel på större projekt under 2010 12 Biologi 14 Dokument- och informationsteknik 16 Droganalys 18 Kemi- och teknik 20 Förvaltning och service 22 Forskning och utveckling 24 Utbildning och information 26 Kvalitet och miljö 28 Stöd och service 30 Internationellt samarbete 32 Personal 34 Undersökning och analys 36 Ärendestatistik 37 Ekonomi 38 Resultat- och balansräkning 39 Artiklar och deltagande i konferenser 40 Kriminalteknisk grundutbildning 2010 41 Summary in English 42 Innehåll Chefen har ordet Fotografer Marcus Andrae; fotografier på sidorna 3, 5, 7,8, 10, 12, 15, 17, 19, 21, 25, 30, 31, 37, 40, 41, 43 och baksidan. Johan Palm; fotografier på sidorna 11 och 24. Leif Wetterström; fotografier på sidorna 2, 6, 9, 13, 22, 23, 29, 35 och 38. Göran Billesson; fotografi på framsidan. Conny Ohlsson; fotografi på sidan 29. Europeiska kommissionen i Sverige (http://ec.europa. eu/sverige/press_services/audiovisual/flaggor_ sv.htm); fotografi på sidan 8. European Network of Forensic Science Institutes – ENFSI; fotografi på sidan 32. Illustrationer iStockphoto; illustration på sidorna 4 och 42. Produktion Redigering och layout; Ann-Louise Flisbäck Tryck; DanagårdsLiTHO, 2011 3 SKL i Sverige och Europa Statens kriminaltekniska laboratorium – SKL Polisens organisation Linköping 4 4 SKL är en nationell forensisk expertmyndighet som i dialog med rättsväsendet utvecklar och tillgodoser dess behov av forensisk expertis inom sina ansvarsområden. SKL:s huvuduppgift är att som opartiskt expertorgan utföra undersökningar i brottmål åt rättsväsendets myndigheter. Vår vision är att SKL ska vara ett av världens främsta forensiska laboratorier SKL:s ledningsgrupp. Infälld i bild: Christina Bertler (verksamhetsexpert). Stående (från vänster): Anna Stenfeldt Hennings (enhetschef Droganalysenheten), Sabine Rütten (enhetschef Dokument- och informationsteknikenheten), Billy Edquist (ekonomidirektör), Roger Carlsson (enhetschef Kemi- och teknikenheten), Leif Clemedtson (personaldirektör) och Mia Almcrantz (enhetschef Biologi enheten). Sittande (från vänster): Liselotte Nielsen Sundberg (biträdande laboratoriechef), Birgitta Rasmusson (forskningsledare), Titti Bäckström (enhetschef Förvaltning och service) och Tore Olsson (laboratoriechef) Vi förfogar över en avancerad analys- och undersöknings utrustning, men framförallt har vi välutbildade medarbetare med kompetens att göra kvalificerade bedömningar och värderingar där analysresultaten sätts in i sina rättsliga sammanhang. SKL är ackrediterat enligt ISO/IEC 17025 för merparten av de undersökningar som vi utför. Vid SKL arbetar vi även med forskning, utveckling, infor mation, utbildning samt stöd och service inom hela det krimi naltekniska området. Det arbete som till stor del sker genom ENFSI:s arbetsgrupper (European Network of Forensic Science Institutes), har gett oss en framskjuten internationell placering. Självständig myndighet SKL är en anslagsfinansierad och självständig myndighet under Rikspolisstyrelsen (RPS). Vi ingår därmed i polisorga nisationen som ett expertorgan och verkar i nära samarbete med RPS och de olika polismyndigheterna. Våra medarbetare är inte poliser, utan specialister inom sina respektive områden. De flesta har minst en akademisk grundutbildning, vilken sedan kompletterats med omfattande internutbildningar. Via vårt kompetenssäkringssystem KUB (Kompetens – Utveckling – Behörighet) säkerställer vi att medarbetare på olika nivåer har rätt kompetens för sina respektive arbetsuppgifter. Huvuddelen av de kriminaltekniska undersökningarna ut förs för rättsväsendet (polis, åklagare och domstol) i brottmål. Dessutom utför vi uppdragsärenden, det vill säga undersök ningar för enskilda uppdragsgivare. Ett exempel på regel bundet återkommande uppdragsärenden är handstilsunder sökningar åt det isländska rättsväsendet. Uppdragsärendena är avgiftsbelagda. 5 5 SKL:s expertroll SKL:s spetskompetens inom kriminaltekniken gör oss till en resurs för det svenska rättsväsendet. Våra experters kunskap och erfarenhet gör oss internationellt drivande och ledande för tillämpning och utveckling av nya forensiska metoder inom flera områden. Vi arbetar också för att förhindra och försvåra vissa brott som till exempel förfalskningar. Här presenterar vi ett axplock av våra uppgifter för att illustrera hur vår expertroll kan se ut i praktiken. Vi har spetskompetens inom många och vitt skilda områden Jan Andrasko arbetar som forensisk specialist vid Kemi- och teknikenheten och utvecklar kontinuerligt nya metoder för att ålders bestämma material som SKL fått in i uppdrag att analysera. Att hitta spår är bra – att kunna bestämma när de kom dit är bättre! I all utredande verksamhet är tidsfaktorn viktig – för att få en händelsekedja i tiden – men även för att bekräfta eller slå itu utsagor från misstänkta personer. I det arbetet är möjligheten att bestämma när ett spår har avsatts väsentligt. 6 6 På uppdrag av Polisen och privata uppdragsgivare genomför SKL:s forensiske specialist Jan Andrasko åldersbestämningar för att fastställa den exakta åldern på olika material. De ären den som dominerar är åldersbestämning av bläck samt att fastställa när ett vapen senast avfyrades, men SKL har också utfört ett antal åldersbestämningar av blodfläckar på porösa material som till exempel tyg och papper. Det saknas i dag en generell metod inom forensiken likt den kol-14-datering som arkeologerna använder sig av. Foren sikern måste därför utveckla en ny undersökningsmetod för varje typ av material som ska undersökas. Metoderna är gene rellt svåra och åldersbestämning är ett område som behöver utvecklas mer i framtiden. De metoder som finns bygger, enkelt beskrivet, i hög grad på upprepad analys av ämnen som förändras med ålder på ett regelbundet sätt och på så vis kan man ”räkna” sig tillbaka till en tid för när det aktuella spåret avsattes eller skapades. Anders Nordgaard är forensisk specialist inom statistik vid SKL. Han arbetar med att utveckla resultatvärderingsprocessen och andra statistiska tillämpningar för SKL:s forensiska verksamhetsområden. Anders är även aktiv i internationella samarbeten och handleder doktorander och examensarbetare. Tillämpade statistiska metoder Resultatvärdering och andra statistiska metoder är viktiga för den forensiska processen och SKL är mycket aktiv inom detta område. Allt material som kommer in till SKL kan av naturliga skäl inte undersökas och analyseras i sin helhet, vilket till exempel gäller vid stora drogbeslag. Vi utför då ett stickprovsurval av material som vi analyserar. Med hjälp av statistiska beräk ningar kan vi fastställa hur stort detta urval måste vara och hur stor osäkerhetsfaktorn är, för att vi ska nå vissa utsagor enligt vår utlåtandeskala. SKL har sedan 2001 arbetat med att utveckla en enhetlig slutledningsmetod baserad på en gemensam teoretisk grund (det logiska angreppssättet) för vår resultatvärderings process. Sedan 2004 använder vi en gemensam utlåtande skala för våra sakkunnigutlåtanden. I våra sakkunnigut låtanden anges resultatvärdet med ett av de skalsteg som finns i vår utlåtandeskala. Varje skalsteg motsvaras av ett fast ställt intervall av numeriska likelihoodkvoter som kopplas till en bestämd verbal beskrivning. Statistikens sannolikhetsteori intar därmed en central roll i vårt resultatvärderingsarbete. SKL ligger långt fram i arbetet med resultatvärdering jäm fört med många andra laboratorier i Europa och övriga värl den. Anledningen till att vi har lyckats bra med vår svenska modell är att vi är en relativt liten och progressiv organisation som arbetar målmedvetet och aktivt med att skapa förankring och samsyn för vår resultatvärderingspro cess och dess tillämpning inom olika forensiska områden. Alla SKL:s forensiker och forensikeraspiranter får genomgå både grund- och vidareutbildningar i resultatvärdering och basut bildning i statistik. Vi genomför kontinuerligt kalibrerings samtal för att utveckla processen och utföra värdering av våra resultat på samma sätt oavsett ämnesområde. Genom vår FoU-verksamhet och vårt medlemskap i den internationella samarbetsgruppen FORSTAT Research Group utvecklar vi ny kunskap och konkreta tillämpningar av sta tistiska modeller och beräkningar. 7 7 SKL:s expertroll Gruppen vid SKL som arbetar med att identifiera nya substanser. Stående (från vänster): Inger Granstam, Pia Borgsjö, Sofia Andersen, Mirja Lenz Torbjörnsson och Per Karlsson. Sittande (från vänster): Anna Stenfeldt Hennings, Anna Zackrisson, Jenny Rosengren Holmberg och Andreas Carlsson. Klassning av narkotika och hälsofarliga varor i Sverige •• I Sverige är det regeringen som beslutar om vilka ämnen som ska klassas som narkotika eller hälso farlig vara. •• SKL:s uppgift är att förbereda en klassning främst genom att identifiera okända substanser i material som beslagtagits. •• Statens folkhälsoinstitut har i uppdrag att bedriva tillsyn inom alkohol-, narkotika och tobaksom rådena. SKL deltar tillsammans med andra myndigheter i Folkhälsoinstitutets utrednings arbete av nya substanser som syftar till att ta fram beslutsunderlag för narkotika-, respektive hälsofarlig vara-klassning. •• Läkemedelsverkets uppgift är att föra förteckning över alla substanser som är narkotikaklassade i Sverige (LVFS 1997:12). •• Kriterierna för hur narkotika definieras fastställs i narkotikastrafflagen (1968:64) och en förteckning över alla substanser som ska anses som narkotika finns med i förordning (1992:1554) om kontroll av narkotika. •• Definitionen av hälsofarlig vara framgår av lag (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor. En förteckning över alla substanser som ska anses som hälsofarlig vara framgår av förordning (1999:58) om förbud mot vissa hälsofarliga varor. 8 8 Identifiering av okända substanser De senaste åren har utbudet av substanser ökat kraftigt på marknaden. Under 2010 analyserades cirka 50 000 material som beslagtagits av polisen med misstanke om narkotikabrott. I de flesta material som SKL analyserar påträffas väl kända narkotikaklassade substanser eller läkemedel. I ett antal av dessa material hittas dock nya okända substanser som kemiskt liknar en redan klassad substans, vilket gör dem in tressanta att fastställa kemisk struktur på. Andra fall då det är intressant att fastställa en substans kemiska struktur kan vara när en substans plötsligt börjar förekomma i många material eller information från polisen finns om att någon varit märk bart påverkad av det aktuella materialet. Att fastställa en kemisk struktur på en okänd substans kan liknas vid att lägga ett pussel. Olika analystekniker bidrar med olika pusselbitar om hur den kemiska strukturen ser ut. För att fastställa en struktur krävs god kännedom om analys tekniker och kemi. På Droganalysenheten finns en grupp erfarna analytiska kemister som arbetar med identifieringen av okända substanser med hjälp av moderna analystekniker. Identifieringen av en okänd substans tar totalt cirka fyra veckor att utföra. I de fall en oidentifierad substans kemiskt liknar en substans som förekommer sedan tidigare, vilket inte är ovanligt, kan detta underlätta utredningen och påskynda den. Under 2010 strukturbestämdes cirka 10 substanser på SKL, däribland katinonerna flefedron och pentylon samt de syntetiska cannabinoiderna JWH-081 och JWH-203. Av dessa substanser är flefedron och JWH-081 klassade som narkotika sedan hösten 2010. Gränsöverskridande europeiskt samarbete enligt Prümkonventionen* Från och med augusti 2011 ska alla länder inom EU kunna byta data avseende bland annat dna, fingeravtryck och uppgifter om stulna bilar med varandra. 2008 beslutade EU om ett fördjupat samarbete för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet och terrorism mellan de nationella myndigheter inom EU som ansvarar för att förebygga och utreda brott. Samarbetet ska bland annat omfatta informationsutbyte och tillgång till uppgifter i andra medlemsstaters dna- och fingeravtrycksregister och utbyte av uppgifter i fordonsregister. SKL administrerar och hanterar på Rikspolisstyrelsens (RPS) uppdrag de svenska dna-registren och kommer även att hantera sökningar mot andra EU-länders dna-register (enligt Prümkonventionen). Varje ansluten nation behåller sina egna datasystem för registren, men kan ändå söka i en annan nations register på egen hand. Svaren som lämnas vid sökning i dna-registren är endast träff/inte träff samt referensupp gifter som inte direkt kan knytas till en person. Vid en träff måste den frågande polismyndigheten eller nationen enligt den tillfrågade statens lagstiftning begära att få ytterligare uppgifter (till exempel personuppgifter). Idag hanteras internationella begäranden om sökningar i dna-register via Interpol. SKL tar årligen emot mellan 400 och 500 utländska begäranden om sökningar i våra dna-register och skickar själv cirka 30 sökningar till andra länder. Intresset för att få liknande lösningar är stort även bland länder som står utanför EU (till exempel USA, Norge och Island). En projektgrupp vid SKL:s Biologienhet med gruppchef Anna Granlund som sammankallande, arbetar med att genom föra alla praktiska lösningar inför den svenska anslutningen. * Prümkonventionen har fått sitt namn efter ett fördrag som ingicks 2005 av Belgien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna och Öster rike i den tyska staden Prüm. Anna Granlund, gruppchef för Typning och registergruppen, Biologienheten, arbetar med SKL:s förberedelser inför utbytet av dnaprofiler i enlighet med Prüm-konventionen. 9 9 SKL:s expertroll Förste forensikerna Birgit Cardell och Michael Johansson är några av SKL:s representanter och experter i dokumentsäkerhetsfrågor i den pågående upphandlingen av nya svenska resehandlingar. Upphandling av nya resehandlingar SKL har en rådgivande roll vid framtagning av nya resehandlingar. Framtagning av nya handlingar kräver en grundlig omvärldsanalys och djupa kunskaper om tekniker som finns inom området. Bådadera finns inom SKL och vi använder vår specialkompetens för att ta fram kravspecifikationer för nya dokument samt hjälper till med utvärderingen av anbud. Det är idag relativt få länder som ställer visumkrav på svenska medborgare. Detta gör att man som svensk har en stor inter nationell rörelsefrihet och svenska pass är internationellt sett mycket attraktiva värdehandlingar. Sverige har därmed ett stort ansvar gentemot andra länder att se till att våra pass bibehåller en hög säkerhetsnivå som gör dem svåra att förfal ska, men också enkla att granska och kontrollera. Sedan början av 2010 pågår en upphandling av nya re sehandlingar som kommer att avslutas den 1 januari 2012. Arbetet utförs av en grupp bestående av upphandlare från Rikspolisstyrelsen, samt representanter från Migrationsver ket, Utrikesdepartementet och SKL. Vår roll i detta samman hang är att vara rådgivande i dokumentsäkerhetsfrågor. SKL förbereder framtagningen av nya resehandlingar genom en grundlig omvärldsanalys där vi studerar de senaste teknikerna som finns inom området, samt de förfalskningar som gjorts av nuvarande handlingar. Vi tar därefter fram en kravspecifikation för de handlingar som ingår i upphandling en, till exempel hemlandspass, diplomatpass, främlingspass och nationellt ID-kort (totalt 15 olika handlingar). Kravspeci 10 10 fikationen ingår i ett anbudsförfarande och efter utvärdering utgör detta beslutsunderlag för val av leverantör av produkter och tjänster. Det är många aspekter som det måste tas hänsyn till när det framställs en ny resehandling. Förfarandet måste samordnas på produktionssidan med val av till exempel papper, tryck och olika dokumentsäkerhetsdetaljer. EU:s rekommendationer ska följas, men handlingarna ska också ha en nationell prägel och vara estetiskt tilltalande. Säkerheten måste vara hög genom att dokumentsäkringarna ska vara svåra att förfalska, men samtidigt lätta att kontrollera för exempelvis gränskon trollanter. Servicegraden vid utställandet av handlingar måste också vara hög, så att medborgarna snabbt kan få tillgång till nya handlingar när de behövs. När leverantör är vald, inleds ett nära samarbete mellan SKL, designer och tryckare med att formge en handling som uppfyller alla de uppställda kraven. Vår fokus är att optimera säkerhetslösningarna så att varje ingående säkerhetselement är noga genomtänkt i allt från deras inbördes placeringar till utförande av varje enskild dokumentsäkring. Passen och IDkortet innehåller också ett chip där biometriska uppgifter om innehavaren lagras i form av ansiktsbilden, namnteckningen och fingeravtrycket. En relativt kort cirkulationstid skapar också förutsättningar för att hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen. Svenska handlingar är giltiga i fem år. Digital restaurering av bildfiler Digital restaurering är ett tämligen nytt område och få europeiska forensiska laboratorier förutom Sverige utför digitala bildrestaurationer. Digital restaurering används för att återskapa filer antingen när en hårddisk har skadats eller när filer har raderats på en hårddisk. SKL kan utföra digital restaurering av bildfiler när Polisen, eller någon annan uppdragsgivare, vill återskapa en bild- el ler videofil som har raderats eller skadats från ett lagrings medium som exempelvis ett minneskort i en mobiltelefon eller en dators hårddisk. När det tas en bild eller filmas en videosekvens lagras dessa på ett lagringsmedium och en pekare till ett filindex upprättas. I samband med att bilden tas och filen registreras på lagringsmediet lagras filen i en eller flera fragment. Dessa fragment kan vara placerade på olika ställen. När en användare raderar en fil raderas pekaren för filen från filindexet. Detta medför att fragmenten av bilden eller filmen fortfarande kan finnas kvar på lagringsmediet trots att användaren har radera filen. Varje format har unika markörer. Genom att söka efter dessa markörer kan SKL:s forensiker Klara Eklund med hjälp av olika verktyg hitta markörerna och därigenom återskapa bilden eller filmen. Att restaurera skadade digitala bildfiler är ett relativt nytt område inom IT-forensiken och verksamheten befinner sig fortfarande i ett utvecklingsskede. SKL har endast genomfört denna typ av uppdrag i cirka fyra år och det är få forensiska laboratorier i Europa, förutom SKL som utför digitala restaureringar. För att utföra denna typ av arbete krävs en grundläggande teknisk kompetens samt omfattande datakunskaper. Den stora utmaningen i arbetet ligger i att känna igen formatens olika struktur. Därför krävs en lång upplärningsperiod på plats vid SKL för att bygga upp denna särskilda kompetens. SKL genomför cirka tio ärenden av denna typ varje år och dessa är samtliga av sådan art att de har klassats som priori terade av Polisen. SKL arbetar för att utveckla metoder och verktyg så att Polisen själva ska kunna utföra enklare och rutinmässiga restaureringar medan vi även fortsättningsvis tar hand om de mer komplicerade. Klara Eklund, forensiker vid Bild- och ljudgruppen, arbetar med att digitalt restaurera bildfiler. 11 11 11 Exempel på större projekt under 2010 SKL deltar i många olika samarbets- och samverkans konstellationer i syfte att optimera nyttan av de analys er och undersökningar som vi utför, men också för att bistå med forensiskt kunnande inom olika områden. I samverkan med andra uppdagas nya områden där det finns behov av vårt kunnande och kompetens Utveckling av det forensiska stödet vid utredning av CBRNE-relaterade brott 12 12 SKL har tillsammans med Rikspolisstyrelsen (RPS), Försvarets forskningsinstitut (FOI) och Livsmedelsverket fått forskningsmedel från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för att utveckla och förstärka den forensiska processen vid utredning av CBRNE-relaterade brott (CBRNE: kemiska, biologiska, radionukleära och explosiva risk- och ter rorämnen). Arbetet belyser frågor som rör samverkan, koordination och kommunikation mellan olika myndigheter vid en misstänkt händelse, men framförallt hur och var materialet ska omhändertas och analyseras på ett korrekt och säkert sätt. Syftet är att ge bästa möjliga förutsättningar för att säkra och analysera både klassiska forensiska spår, till exem pel dna, fibrer och fingeravtryck och få fram forensiskt viktig information från ämnet i sig och dess omgivning (typ av ämne, ursprung etcetera). Framtagning av rutiner för att säkra till exempel fingeravtryck från material inne på ett säkerhets laboratorium ingår, liksom resultatvärdering. Andra delpro jekt, som leds från FOI, respektive Livsmedelsverket, syftar till att ta fram bättre laborativa analysmetoder för olika farliga kemiska ämnen (C-ämnen). SKL deltar även i näraliggande projekt inom B-området (analys av biologiska agenser, till exempel bakterier). Ett exempel är EU-projektet Ani Bio Threat som leds av Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Vi avser att utöka arbetet till att även innefatta radioaktiva och radionukleära ämnen (RN-ämnen). Projekt inom E-områ det (explosivämnen) ingår också i denna projektfamilj. Ricky Ansell, verksamhetsexpert vid SKL, är projektledare för Projektet underrättelse- och spaningsinformation till Polisen. Forensisk information i underrättelse- och spaningsarbete kan bidra till effektivare utredningar Information som framkommer vid forensiska undersök ningar kan bidra på ett mer effektivt sätt för att utreda och lösa brott genom att den levereras tidigare i det polisiära arbetet. Intresset för att vidga utnyttjandet och stödja det polisiära underrättelse- och spaningsarbetet med forensisk information har väckts både internationellt och i Sverige. Möjligheterna bedöms vara mycket stora och en vidgning av synen och ett faktiskt utökat användande av tillgänglig foren sisk information ses som ett paradigmskifte. Traditionellt levererar forensiska laboratorier tekniska undersökningar med sådan hög kvalitet att de kan användas såväl i utredningsarbete som vid domstolsförfarandet, vilket ger grund för en god rättssäkerhet. Viss information behöver nödvändigtvis inte ha så högt resultatvärde att det normalt kan eller ska användas i domstolsprocessen, men kan trots detta tillföra utredningen värdefull information. Denna typ av information kallas i England Forensic intelligence, vilket i Sverige nog bäst kan översättas med en kombination av spa ningsinformation och underrättelser. Vår ambition att i framtiden kunna leverera mer spaningsoch underrättelseinformation till utredningsprocessen kräver ett gott samarbete med polismyndigheterna, och att vi har en gemensamt beslutad och kommunicerad arbetsprocess som säkerställer att informationen tolkas rätt. Det är också viktigt att resultaten av det arbete som vi gör redan idag även fortsättningsvis innehar samma höga förtroende i rätts processen. Projektets syfte har därför varit att dels identifiera de möjligheter som finns till ytterligare information och dels föreslå en arbetsprocess mellan SKL och polismyndigheterna som säkerställer de behov som finns både avseende rätts säkerhet och förtroende för resultaten. Projektet har varit ett samarbetsprojekt mellan SKL, RPS och RKP och har resulterat i ett förslag till processgång för denna typ av information som under 2011 ska provas i praktiken. I första hand avser de forensiska uppslagen gälla grova brott eller brott kopplade till grov organiserad brottslighet (GOB), men det finns potential att kunna bidra med uppslag även vid omfattande seriebrottslighet av mängdkaraktär. 13 13 Biologi Vid Biologienheten undersöks material som anträffats på brottsplatser med syfte att ta fram teknisk bevisning i form av dna-profiler. De biologiska spåren som dnaanalyseras är vanligtvis blod, saliv, sperma och hår. Dessutom genomför Biologienheten varje år ett stort antal dna-analyser på salivtopsningar från personer. Antal ärenden: 54 666 Antal medarbetare: 74 Effektiva dna-analyser är viktiga verktyg i rättsprocessen Effektiviserad hantering av sexualbrott Ärendeutveckling – Biologienheten 50000 45000 Antal ärenden 40000 35000 DNA-ärenden 30000 Personärenden, DNA 25000 20000 15000 10000 5000 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 1993 1992 0 År Nytt under 2010 Nytt dna-kit Under året har Biologienheten lagt ned ett stort arbete på ett projekt med syfte att ta i bruk ett nytt dna-kit. Projek tet har drivits som en följd av ett EU-beslut från hösten 2009 att utöka antalet gemensamt använda dna-markörer inom forensisk verksamhet. I den upphandling som genomfördes under våren 2010 valdes Promegas dna-kit ”Powerplex ESX 16”, som uppfyllde SKL:s kravspecifika tion bäst. Det nya dna-kitet har därefter validerats efter SKL:s behov. En ny populationsdatabas har tagits fram för statistiska beräkningar och medarbetarna har utbildats i de förändringar som det kommande skiftet medför. Det nya dna-kitet ackrediterades i december för personprover och spårprover. I maj ackrediterades även dna-kitet ”AmpFSTR®Y-filer” som är ett specialanalysverktyg för att typbestämma manligt dna i blandningar av både kvinnligt och manligt dna. Eliminationsdatabas Eliminationsdatabasens syfte är att kunna spåra prover som kontaminerats med dna från personal som direkt eller indirekt varit i kontakt med bevismaterialet. Under 2010 skapades en teknisk lösning för automatiska sök ningar i eliminationsdatabasen. Med den automatiska lösningen kan alla spår som läggs in i spårregistret först sökas mot eliminationsdatabasen. På så vis undviks att spår läggs in i spårregistret som inte har med brottet att göra. Erfarenheter från eliminationsdatabasen kommer även att kunna användas i vårt förebyggande arbete att minimera antalet kontaminationer. 14 14 Under 2010 har ett effektiviseringsarbete genomförts i hantering av sexualbrott med ett fåtal material i syfte att minska handläggningstiderna, öka medarbetarnas del aktighet i verksamhetsutveckling och inte minst ge en ökad arbetsglädje. Projektet har varit framgångsrikt och resulterat i nya rutiner som möjliggör en snabbare han tering av dessa ärenden. Förbättringsarbetet fortsätter under 2011. Ny spårsäkringssats efter sexualbrott – ett samarbete med NCK Samarbetet med Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), som inleddes under 2008, har fortsatt under hela 2010 med utbildningsinsatser i bland annat Malmö, Göteborg och Umeå och med uppföljning av de pilotstudier som genomfördes under 2009. Arbetet med uppdateringen av ”Provtagningssats efter sexualbrott” har slutförts och en ny version lanseras med nytt namn den 1 januari 2011: ”Spårsäkringssats efter sexuella övergrepp”. Lokalt värdegrundsarbete Alla medarbetare har fördjupat sig i Polisens värdegrund och medverkat i att ta fram värdegrundsfraser som är särskilt viktiga för Biologienheten att arbeta vidare med. Verksamhetsplan för 2011 Under 2011 kommer Biologienheten att driftsätta det nya dna-kitet och påbörja utbytet av dnaprofiler med andra europeiska länder enligt den så kallade Prümkonventionen (se sidan 9 för en mer detaljerad beskrivning av detta arbete). Enheten kommer att fortsätta arbetet med organisations- och verksamhetsutveckling i syfte att öka effektiviteten och minska handläggnings tiderna. Arbetet med SKL:s LT-analyser kräver att medarbetarna använder en omfattande skyddsutrustning för att förhindra kontamination av dna-proverna. Spår från brottsplatser De ärenden som kommer till Biologienheten delas initialt in i volymbrott, grova brott och personprover. Personproverna hanteras i en automatiserad dna-analysprocess. På material från brottsplatser genomförs forensisk spårsökning och spårsäkring. Det gäller att reda ut var på materialet man ska söka spår, hur man ska söka, vilken typ av spår det rör sig om, vilka metoder man ska använda för att förbereda provet för analys och hur man ska minimera risken för kontamination. Störande ämnen eller svåra spår med liten spårmängd eller nedbrutet dna kan resultera i ofullständiga dna-profiler. Ut värdering av de erhållna resultaten kräver i många fall hänsyn till vilken typ av spår det var, var de satt samt vilka övriga undersökningar som gjorts innan relevanta slutsatser kan dras. Analyserna kan även ge resultat med dna från två eller flera personer. Många av Biologienhetens ärenden undersöks på flera olika enheter vid SKL i samarbetsärenden där exem pelvis fingeravtrycksundersökningar, drogundersökningar, brandundersökningar eller vapenundersökningar också ingår. Specialanalyser Dna-tekniken utvecklas ständigt i syfte att erhålla resultat från allt mindre spårmängder. En typ av specialanalys som utförs vid Biologienheten kallas LT dna-analys (Low Template; tidigare kallad LCN-analys). Det är en känsligare variant av en vanlig standard dna-analys. LT dna-analys kan användas för sekret-, blod- eller spermaspår med en för liten mängd dna för en ordinarie dna-analys. Många material som är aktuella saknar distinkta besudling ar. Spårsäkring kan göras från föremål som under längre tid använts av en och samma person (bruksspår) eller hanterats av någon en kortare tid (kontaktspår). Analyserna är resurs krävande eftersom de kräver specialanpassad material- och provhantering samt utvärdering. Därför finns det riktlinjer för när en LT dna-analys kan vara aktuell att utföra. Främst görs analyserna i grova brott. En annan specialanalys som utförs vid Biologienheten är typbestämning av Y-kromosomalt dna (manligt dna). Y-kromosomala dna-analyser används främst i sexualbrott då standardanalysen gett ett dna-resultat som visar på en bland ning av dna från både man och kvinna. Det behövs en gedigen forensisk kompetens för att utföra specialanalyser, utvärdera resultaten på ett kvalitetssäkrat sätt och komma fram till relevanta slutsatser. Under 2010 har förfrågningarna angå ende specialanalyser ökat till Biologienheten. Personprover Den dna-lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 2006 medger att dna-prover från personer kan tas som salivprov med hjälp av så kallad topsning. Dessa prover hanteras på Biologienheten i en automatiserad och datorstödd process, vil ket innebär att endast omkring fyra årsarbetskrafter krävdes för att hantera de cirka 40 000 prov som kom in under 2010. Samtidigt har handläggningstiderna för personproverna kun nat hållas korta. Dna-profiler från misstänkta läggs in i Utred ningsregistret inom några få arbetsdagar. Dna-register På SKL finns Spårregistret, med oidentifierade dna-profiler från spår på brottsplatser, Utredningsregistret, med dnaprofiler från personer som misstänks för ett brott som kan ge fängelse, och Dna-registret. Dna-registret innehåller dnaprofiler från personer som dömts till annan påföljd än böter, exempelvis fängelse eller villkorlig dom. Varje arbetsdag söks alla spår mot registrerade personers dna-profiler i registret och mot alla registrerade spår. De spår och/eller personers dna-profiler som överensstämmer rapporteras till berörda polismyndigheter med en träffrapport. Svenska dna-register är mycket effektiva och mer än hälften (54 procent) av de spår som registreras i Spårregistret träffar direkt vid första slagningen mot ett annat spår eller person som redan är registrerad. Totalt under 2010 träffade 72 procent av alla spår som registrerades i Spårregistret mot en person i Dna- eller Utredningsregistret. 15 15 Antal ärenden: 2 677 Antal medarbetare: 40 Skrivet, filmat, sparat, tryckt – vi undersöker vad som är äkta och vad som är falskt Restaurering av skadad lagringsmedia Ärendeutveckling – Dokument- och informationsteknikenheten 3500 3000 Antal ärenden För att tillgodose rättsväsendets behov att göra informa tion från skadade hårddiskar tillgänglig i brottsutredning ar, har vi hämtat in kompetens inom området och anpas sat våra lokaler för denna typ av uppdrag. Urkund Handstil, tal Digitala bevis 2500 2000 1500 Cardsharing 1000 500 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 1993 0 1992 Dokument- och informationsteknik I våra undersökningar vid Dokument- och informationsteknikenheten arbetar vi inom ett mycket brett område med bärare av information. Det äldsta – undersökningar av handstil och dokument – kombineras med det allra nyaste – IT-undersökningar. År Nytt under 2010 Förberedelser inför ackreditering av IT-forensisk verksamhet Enhetens fokus 2010 när det gäller informationsteknik har legat på kvalitetsarbete. Kvalitetsdokument och metoder för IT-forensiska undersökningar har beskrivits och arbetats igenom med målsättning att ackreditera SKL för IT- forensiska undersökningar under våren 2011. SKL är ett av de första europeiska laboratorierna – och först i Sverige – med att ackrediteras för IT-forensiska undersök ningar. Metod för längdmätning i bild Bildgruppen har under 2010 fortsatt arbetet med att ut veckla en metod för längdmätning i bild i ett samarbete med Hälsohögskolan i Jönköping. Ett femtiotal personers längd har mätts för ett antal olika kroppshållningar, som till exempel stående, gående och springande. Digitalisering av analogt material i Palmeutredningen Bild- och ljudgruppen har i arkiveringssyfte och på upp drag av Riksarkivet, digitaliserat en stor mängd analogt utredningsmaterial som annars riskerade att gå förlorat från Palmeutredningen. Uppbyggnad av en bilddatabas 16 16 I enlighet med SKL:s satsning på resultatvärdering har bildgruppen byggt upp databaser för att utveckla resultat värdering och slutsatser i våra sakkunnigutlåtanden till ännu bättre stöd för rättsväsendet. SKL har under 2010 byggt upp realistiska testmiljöer och köpt in satellitmottagare och specialutrustning för att kunna bistå rättsväsendet i Cardsharing-utredningar (utdelning av koder till betal-TV kanaler). Metodutveckling – restaurering av skadade bildfiler Under året har satsningar gjorts för att utveckla en metod för restaurering av skadade bildfiler (se sidan 11 för en mer detaljerad beskrivning). Irakiska handlingar och resecheckar Dokumentanalysgruppen har, tack vare en översyn och effektivisering av handläggningsflödet, under året avslutat ett stort antal ärenden med irakiska handlingar som acku mulerades under flyktningströmmarna från Irak. Även ett stort antal ärenden med resecheckar, som bidrog till en stor balans i ärendeflödet, har avslutats. Upphandling av nya resehandlingar Under 2010 har arbetet påbörjats med det nya svenska passet som ska ges ut från och med 2012 (se sidan 10 för en mer detaljerad beskrivning). Verksamhetsplan för 2011 Vi ska stödja rättsväsendet med nya under sökningsmetoder när det gäller mobiltelefoni, reparation av hårddiskar, restaurering av filer och längdmätning. Delar av den IT-forensiska verksam heten ska ackrediteras. Upphandlingsarbetet med det nya svenska passet ska resultera i ett av världens säkraste dokument, och det nya arbets sättet i dokumentanalysgruppen, i kombination med en bra ärendebalans, ska ge bra handlägg ningstider samt möjliggöra att tillgodose fler pri vata uppdragsgivares begäran om undersökningar. SKL bistår varje år polismyndigheterna med analyser av bland annat komplicerade skimmerutrustningar. Här undersöks såväl funktion som möjlig förekomst av dna och fingeravtryck. Dokumentanalys I dokumentanalysgruppen gäller undersökningar ofta fråge ställningen om en handling är äkta eller falsk. Allt ifrån tryckta produkter som pass, ID-kort, körkort och sedlar till handskrivet material undersöks. När det gäller handstils undersökningar är många uppdragsgivare privata. SKL:s djupa kunskap inom området medför att vi i brotts förebyggande syfte deltar vid framtagandet av nya person dokument. I vårt arbete krävs referenssamlingar för jämförande under sökningar, och SKL underhåller i dag stora referenssamlingar avseende bland annat sedlar, körkort och pass. Under 2010 anordnade vi en nordisk och baltisk handstils konferens i syfte att utveckla den gemensamma kompetensen och samarbetet inom området. SKL utförde även ett tiotal jämförande handstilsundersökningar åt Island. Informationsteknik SKL:s uppdrag när det gäller informationsteknik är att ut veckla nya metoder och verktyg till polismyndigheterna för att förenkla, möjliggöra och kvalitetssäkra analysarbetet som utförs lokalt. Den tekniska utvecklingen sker i en snabb takt och vi bistår med undersökningar i udda och komplexa ären den där det krävs specialutrustning och ett nära samarbete mellan forensiker och andra experter. SKL har en samlad kompetens inom det IT-forensiska område som innefattar data, bild, video, ljud, elektronik och nu även mobiltelefoni. SKL anordnade också en nationell utbildningskonferens för fotografer från de tekniska rotlarna. SKL arrangerade under 2010 en nordisk och baltisk handstilskonferens. 17 17 Antal ärenden: 25 480 Antal medarbetare: 61 Fortsatt ökning av antalet narkotikaärenden Ärendeutveckling – Droganalysenheten (utom narkotika) 600 Alkohol 500 Gift 400 Utandningsalkohol 25000 15000 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1992 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 0 1994 5000 0 1994 10000 100 År Narkotika 20000 1993 200 1993 Ärendeutveckling – Droganalysenheten (narkotika) 30000 Antal ärenden 300 1992 Antal ärenden 700 1995 Droganalys Vid Droganalysenheten arbetar vi med att identifiera och analysera olika typer av narkotika- och dopningsbeslag, liksom gifter och illegal alkohol. Evidenzer, som är Polisens bevisinstrument för alkoholutandningsprov, kalibreras på enheten. År Nytt under 2010 Droger som säljs lagligt kan ändå vara farliga Under 2010 blev problematiken kring de så kallade internetdrogerna mycket uppmärksammad i media. Det finns en föreställning hos allmänheten om att droger som säljs lagligt på internet kan anses vara ofarliga, vilket är långt ifrån sanningen. Många av de preparat som bjuds ut till försäljning via internet innehåller ämnen som liknar narkotikaklassade substanser, men på grund av en liten förändring i den kemiska strukturen har de inte kunnat klassas som narkotika ännu. När SKL får in prover som innehåller nya substanser undersöks de noga för att fast ställa deras kemiska struktur. SKL arbetar tillsammans med andra myndigheter för att så snabbt som möjligt kunna klassificera nya droger som dyker upp på den ille gala marknaden, antingen som narkotika eller som hälso farlig vara (se sidan 8 för en mer detaljerad beskrivning av detta arbete). Gigantiskt dopningsbeslag Under december 2009 gjorde polisen ett tillslag mot en dopingorganisation i Sverige. För SKL:s del medförde detta att det under våren 2010 inkom exceptionellt stora mängder dopningsmedel för analys. Totalt analyserades cirka 100 ärenden innehållande över 1 200 material (för packningar och påsar med ampuller, kapslar och tabletter med mera) kopplade till detta tillslag. Rättegångarna mot organisationen kommer att pågå under hela våren 2011. 18 18 Verksamhetsplan för 2011 Under 2011 kommer nya arbetsrutiner att tas fram och förberedas för att hantera en ökande efterfrågan på haltanalyser av narkotiska substan ser. Inför 2011 förväntas fler syntetiska cannabinoi der dyka upp på den illegala marknaden. Varia tionsmöjligheterna är stora och nya cannabinoider uppträder på marknaden så snart en klassificering har skett av en förekommande cannabinoid. Den 1 april förväntas en ny narkotikalag träda i kraft som till viss del behandlar möjligheterna att omhänderta och förstöra missbrukssubstanser som ännu inte är klassificerade som narkotika. För Droganalysenheten betyder det att kravet på att identifiera nya substanser i allt snabbare takt, troligtvis kommer att öka. Inom Evidenzer-verksamheten kommer kontroll och kalibrering av de instrument (Evidenzer Mobile) som upphandlats av de nordiska länderna att påbörjas, i enlighet med det avtal länderna SKL utför kontroll och kalibrering av bevisinstrumentet Evidenzer till både svenska och utländska myndigheter. Analys av material som misstänks innehålla narkotika, hälsofarlig vara eller dopningsmedel utförs med hjälp av moderna tekniker. Vätskor, pulver och tabletter Ett prov som består av pulver, tabletter eller vätska analyseras för att ta reda på om – och i så fall vilken typ av – narkotika, dopningspreparat eller läkemedel det innehåller. Beträffande läkemedel och dopningspreparat bedöms även yttre känne tecken som färg, diameter, höjd, vikt, prägling med mera. Växtmaterial Misstänkt cannabis och cannabisharts undersöks makro skopiskt och mikroskopiskt. Ytterligare analys bekräftar identifikationen av cannabis. Halten av den aktiva substansen THC kan också bestämmas. Jämförelseanalys kan göras på cannabisharts för att se om materialen kommer från samma tillverkare. Andra typer av narkotiska växtmaterial som undersöks och analyseras är bland annat opium, kat, svampar och kaktusar. Vi utför också analys av örtblandningar med tillsats av syntetiska cannabinoider, så kallad ”spice”. Jämförelser av narkotika SKL utför jämförelser av olika typer av narkotika för att be döma om preparaten har ett gemensamt ursprung, det vill säga om preparaten kommer från samma (illegala) tillverkare eller tillverkningssats. I andra fall vill uppdragsgivaren ha klassificeringar av narkotika för att använda som spanings information om hur narkotika sprids i landet. Informationen används även i det internationella samarbetet mot narkotika. att kunna besvara en frågeställning gällande till exempel om material i ett ärende innehåller eller har tillsats en giftig eller narkotisk substans. De flesta undersökningsmaterial består av vätskor med misstänkt tillsats av någon drog eller gift. Alkohol Här avgörs till exempel om ett beslag består av hembränd sprit, kemiskt tillverkad sprit eller renaturerad teknisk sprit. Även undersökningar av mäsk utförs, och en analys av aktivt kol kan ge besked om materialet har använts för sprittillverk ning. Jämförande analyser mellan två eller flera beslag utförs också för att kunna svara på frågan om spriten kommer från samma homogena tillverkningssats eller om spriten kan ha haft ett likartat tillverkningsförfarande. Evidenzer SKL ger support rörande bevisinstrumentet Evidenzer till Polisen, Tullverket och Kustbevakningen, samt kontrollerar och kalibrerar instrumenten efter årlig service hos tillverka ren. Vi utför även kontroll och kalibrering av Norges, Danmarks och Islands bevisinstrument. SKL utbildar också instrument ansvariga, och handlägger ärenden där resultat från alkohol utandningsprov ifrågasatts. Gift Frågeställningarna här kan vara mycket varierande och ibland krävs ett mer eller mindre omfattande utvecklingsarbete för 19 19 Kemi- och teknik Vid Kemi- och teknikenheten utförs främst olika typer av jämförelser, exempelvis fingeravtryck, fibrer, skospår, verktygsspår, explosivämnen, färger, glas, kulor och patronhylsor med mera. Ofta används jämförelsemikroskop där två spår kan jämföras sida vid sida. Antal ärenden: 4 437 Antal medarbetare: 69 Den klassiska kriminaltekniken blir aldrig omodern Ärendeutveckling – Kemi- och teknikenheten 1200 Vapen Antal ärenden 1000 Kemi 800 Brand 600 Fingeravtryck 400 Spår 200 Morfologi 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 1993 1992 0 År Nytt under 2010 Miljöbrott Under året har enheten deltagit som remissinstans åt Rikspolisstyrelsen i framtagandet av en miljöbrotts strategi för rättsväsendet. Strategin har tillkommit för att effektivisera arbetet med att lösa brott mot miljöbalken. Nordiska och internationella möten Enheten har under 2010 dels anordnat ett internationellt möte inom analyser av oljeutsläpp (Bonn-OSINet), dels ett nordiskt brandmöte. Kvalitetstester Inom ENFSI-samarbetet (European Network of Forensic Science Institutes) anordnas varje år kvalitetstester inom olika verksamhetsområden. 2010 deltog SKL i framtagan de och genomförande av ett test för skospårsundersökare. I övrigt genomförde enheten ett antal tester fördelade på de olika verksamhetsområdena. Fingeravtryck 20 20 NORDAKT är det nordiska samarbetet för certifiering av fingeravtrycksexperter, som har funnits sedan 2004. För att bli certifierad krävs en omfattande kompetens inom fingeravtrycksområdet i dess helhet. Detta innebär krav på att den som certifieras dels måste arbeta inom något av de nordiska ländernas polisväsenden, dels att vederbö rande till den största delen arbetar med fingeravtrycks identifiering. Den som certifieras måste också ha utfört ett godkänt specialarbete inom området och klarat dels ett skriftligt, dels ett praktiskt prov inom fingeravtrycks undersökningar. Certifieringen är giltig i fem år, varefter en återcertifiering måste genomföras. Under våren 2010 arrangerade NORDAKT en certifiering där bland annat en av SKL:s medarbetare, återcertifierades. Under 2010 har Forensiska rådet beslutat om en ny utredning rörande fingeravtrycksverksamheten. Utred ningen ska ge svar på frågor såsom var huvudansvaret över verksamheten ska ligga med mera. Beslut har även tagits om upphandling av ett nytt AFIS-system. Brottsförebyggande SKL arbetar inte bara med att lösa brott, utan även i många sammanhang brottsförebyggande. Ett exempel är framtagning av sedelskyddsfärg. Färgen finns i ampuller som förvaras tillsammans med sedlarna. Om exempelvis en värdetransport eller bankbox utsätts för åverkan ut löses färgampullerna och färgar in sedlarna. Området utvecklas ständigt för att öka säkerheten och spårbarhe ten, det vill säga möjligheten att avgöra från vilken pen ningtransport de infärgade sedlarna härrör. Inom området ”smart dna” har enheten deltagit i kontrollen av tillverkare och kommer även att fungera som koordinator mellan Polisen och tillverkare. Verksamhetsplan för 2011 Under 2011 kommer Kemi- och teknikenheten att arbeta vidare med resultatvärdering inom enhetens olika verksamhetsområden. FoU-arbetet är till stor del planerat för att öka stödet till resul tatvärderingen. Enheten kommer även att arbeta vidare med målstyrningsarbete och effektivisering av verksamheten för att därigenom minska hand läggningstiderna. Fingeravtrycksjämförelser ingår i Kemi- och teknikenhetens verksamhetsområde och är en arbetsuppgift som kräver åtskilligt i tid och i förmåga att uppfatta detaljer. Den klassiska kriminaltekniken blir aldrig omodern, och vid Kemi- och teknikenheten finns den samlad. Det innebär att vi har ett nära samarbete med både Polisen och övriga enheter inom SKL. Många ingående specialiteter ger ett över gripande spektra, vilket innebär att vi ofta samarbetar över enhetsgränserna i olika ärenden. Här finns många års kom petens och erfarenhet samlad, vilket ger tyngd i det resone mang kring resultatvärdering som ligger till grund för ett sakkunnigutlåtande. När ett ärende kommer in är det inte bara att börja arbeta med analyser och undersökningar, utan vi bör först fundera över vad SKL kan och ska göra. Vad är mest intressant ur rättssynpunkt och vad ger starkast bevisvärde i just det här fallet? Kan och bör SKL göra något mer? Samarbete och en bra dialog mellan polis, åklagare och SKL ger en bättre och robustare utredning. Enhetens medarbetare deltar även i utbildningen av krimi naltekniker, då den klassiska kriminaltekniken är grunden för kriminalteknikernas arbete. Även åklagare, domare med flera, utbildas av enhetens medarbetare. Det pågår också ett europeiskt samarbete för att fortlöpan de utveckla verksamheten. Förutom jämförelser av olika slag utförs bland annat nedan stående undersökningar vid Kemi- och teknikenheten. olika plastdetaljer i eller utanpå bilen, och plasten från bilens plastdetaljer kan överföras till de textila ytorna. Dessa spår kan till exempel användas för att avgöra vem som satt på förarplatsen vid ett krocktillfälle. Vapenundersökningar Vapengruppen svarar bland annat på tekniska frågeställning ar vid undersökningar av till exempel skjutvapen som tillvara tagits i brottsliga sammanhang. Bestämning av skjutavstånd och inmätning av kulbanor på skottplatser är exempel på undersökningar som utförs. Fingeravtryck Fingeravtrycksverksamheten arbetar med framkallning, respektive jämförelse, av fingeravtryck. Fingeravtrycket har varit, och kommer med största sannolikt att fortsätta vara, ett av de viktigare bevisen inom brottsutredningar. Vi arbetar fortlöpande med metodutveckling inom Fingeravtrycksgrup pen för att förbättra vår verksamhet. Fiberplastfusioner Fiberplastfusioner kan uppstå vid en kollision när en textil yta, till exempel kläder, med kraft träffar plastdetaljer utanpå eller inuti en bil, varvid friktion uppstår mellan materialen. Textilierna kan då överföra material i form av textilfibrer till 2121 Förvaltning och service Förvaltning och service uppgift är att stödja SKL med kvalitets- och driftssupport. Antal medarbetare: 36 Administration och support Administrativ service Ekonomiservice hanterar SKL:s inkommande fakturor som fördelas till ansvarig attesterare, samt är behjälplig vid rap portering av reseräkningar. Ekonomiservice är kontaktper soner mot PAC (Polisens Administrativa Center) avseende fakturahantering. Central inköpare genomför övergripande inköp av förbruk ningsmaterial till hela SKL. SKL:s arkivarie svarar för att alla handlingar sparas och gallras enligt Riksarkivets anvisningar. Nytt under 2010 Ny telefonilösning Den 10 oktober 2010 gick SKL över till en nyare och effektivare telefonilösning. Lösningen är baserad på mobiltelefoni, vilket ger användarna möjligheten att alltid ringa internt inom Sveriges gränser. I samband med telefonibytet fick även SKL nya telefonnummer inom 010-nummerserien. Verksamhetsplan för 2011 Utveckla vårt ärendehanteringssystem DoIT som ska inbegripa all verksamhet inom Förvaltning och service Utöka vår diariejour Skapa ett nytt stödsystem för KUB (kompetens, utveckling och behörighet) 22 22 Enhetsadministrationen består av administratörer som är kopplade till varsin operativ enhet samt ledning och stab och har till uppgift att bistå med det administrativa stöd som efterfrågas. Huvudsakliga arbetsuppgifter är inköp, faktura hantering, konferenslogistik, resebokningar samt statistik uttag. Personalservice hanterar personalärenden samt är kontakt personer mot PAC. Man samverkar även med utbildnings administrationen angående medarbetare som ska delta i interna utbildningar. Utbildningsadministrationen administrerar interna och externa kurser och konferenser samt studiebesök. Stödet består av schemaläggning av kurser, lärarbemanning, kallelser och utvärderingar. Även vid examinationer av medarbetare på SKL bistår utbildningsadministrationen den kvalitetsan svarige med administrativt stöd. Administrativ service ansvarar även för inköp av litteratur till SKL:s bibliotek. IT-Förvaltning SKL:s verksamhet kräver väl fungerande datasystem och IT-utrustning. I gruppen finns det systemutvecklare, system förvaltare och IT-tekniker som tillsammans med PVIT (Polis väsendets IT-service) arbetar för att tillgodose dessa krav. Utveckling Systemutvecklaren arbetar huvudsakligen som programme rare, men har ofta även andra roller inom ett projekt eller en förvaltning. Genom att tillämpa fastställda riktlinjer i kombi nation med egen systemutvecklingskompetens säkerställs kvalitet, användbarhet, effektivitet och enhetlighet i de ut vecklade IT-lösningarna. Förvaltning Systemförvaltarens uppgift innefattar samtliga aktiviteter som görs för att planera, styra, administrera och verkställa förvalt ningsarbetet av existerande system samt stödja användandet. IT-teknikerna stödjer SKL:s laborativa verksamhet genom att svara för att IT-utrustningen fungerar. Teknik IT-teknikerna har det övergripande ansvaret för att de olika laborativa IT-systemens hård- och mjukvara fungerar. IT-teknikerna ansvarar för att rätt metoder och teknik används utifrån SKL:s styr dokumentation för utveckling och underhåll av infrastruktur, ITutrustning, samt att dessa har en tillräcklig hög säkerhet. Ärendeservice Arkivarien ansvarar för att arkivering och gallring sker enligt Riksarkivets anvisningar, samt bi står med råd och stöd och riktlinjer för dokumenthanteringsfrågor. Arkivarien utgör även en mycket viktig resurs vid utveckling av nya IT-system. Vid laboratoriedisken rengörs kärl samt bereds lösningar och reagenser. Diariet hanterar och registrerar inkommande och utgående skrivelser och försändelser. Diariet tar emot digital begäran om undersökning av bevismaterial från polismyndigheterna. Efter registrering överlämnas begäran om undersökning samt insänt undersökningsmaterial till berörd grupp eller enhet på SKL för åtgärd. Diariejouren är en av kontaktytorna gentemot SKL:s uppdragsgivare där bland annat inkommande e-post till SKL:s myndighetsbrevlåda och övriga frågor hanteras av registratorerna. Vid laboratoriedisken rengörs utrustning som används vid analyser ute på de operativa enheterna. Här bereds även lösningar och reagenser till operativa enheter. Vaktmästeriet ansvarar för SKL:s post- och pakethantering, avfallsåtervinning, tjänstebilar och kontorsmöbler samt för den dagliga tillsynen av gasanläggningen som SKL delar med Rättsmedicinalverket (RMV). Vaktmästeriet utför även vissa hantverksarbeten. 23 23 4 Forskning och utveckling Forsknings- och utvecklingsarbetet vid SKL har som syfte att öka det forensiska kunnandet och utveckla förbättrade forensiska metoder. Det innefattar metod-, verksamhets- och kvalitetsutveckling inom många olika ämnesområden. Fokus för det övergripande arbetet under 2010 har varit strategiskt målarbete och förbättrat stöd till projektledare och projektmedlemmar. En verksamhet i ständig utveckling är vardag vid SKL Birgitta Rasmusson är forskningsledare vid SKL. FoU-verksamheten vid SKL ska 24 24 • bedrivas i linje med laboratoriets övergripande strategier • bidra till en effektiv, rättssäker och uppdragsanpas sad verksamhet med rätt kvalitet, vilket i sin tur medverkar till en ökad brottsuppklarning • vara en gemensam angelägenhet som ska ingå som en naturlig del i laboratoriets verksamhets- och budgetplanering • omfatta all forsknings- och utvecklingsverksamhet vid samtliga enheter vid laboratoriet, oavsett ämnesområde och innefatta såväl interna projekt som samarbetsprojekt med externa parter • bedrivas integrerat eller i nära anslutning till övrig verksamhet vid laboratoriet • utföras med rätt kvalitet • ha en tydlig, flexibel och effektiv struktur med klara roller, ansvar och mandat • regelbundet följas upp och verksamhetsnyttan utvärderas Forskning och utveckling vid SKL bedrivs integrerat eller i nära anslutning till övrig verksamhet vid laboratoriet. Omfatt ningen på projekten kan variera från någon veckas arbetstid till projekt som löper över flera år. Utvecklingsarbete kan även behövas i direkt anslutning till ett ärende. Vissa projekt bedrivs i samarbete med utländska forensiska laboratorier, svenska och utländska universitet och andra myndigheter. Bland dessa finns de forensiska laboratorierna i Neder länderna, Irland, respektive Finland, Lunds Tekniska Hög skola/Lunds Universitet, Försvarets forskningsinstitut (FOI), Livsmedelsverket och Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA). SKL deltar i flera EU-finansierade projekt. SKL:s forsk ningsledare är från och med 2010 medlem i European Academy of Forensic Science (EAFS). Under 2010 drevs cirka 200 projekt vid SKL. Dessa omfat tade allt från korta projekt för utveckling av verksamheten till forskningsprojekt i samarbete med externa parter. Den totala planerade projekttiden motsvarade cirka 15 procent av årsarbetstiden. Hälften av projekten är att betrakta som FoUprojekt. Den nya FoU-organisation som etablerades under 2009 fungerar bra. Samtliga operativa enheter har en aktiv FoUgrupp, ledd av en FoU-samordnare. FoU-samordnarna träffas regelbundet under ledning av forskningsledaren för att dis kutera strategiska och andra SKL-övergripande frågor. Forsk ningsledaren och FoU-samordnarna har även regelbunden dialog med respektive enhetsledning i syfte att uppmärksam ma betydelsen av FoU, följa upp resultat och stärka integra tionen av FoU i verksamhetsplaneringen. Under 2010 har fokus legat på det strategiska målarbetet för FoU vid SKL. SKL:s system för projektplanering och upp följning, samt rutinerna för rapportskrivning har dessutom ytterligare förbättrats. Vi arbetar även med att öka stödet till enskilda projektgrupper, bland annat genom ett antal projekt utbildningar och workshoppar. Artiklar och konferensbidrag De vetenskapliga artiklar som publicerats eller lämnats in för granskning under året och SKL:s bidrag till internationella konferenser (abstracts, posters med mera) redovisas på sidan 40. Interna rapporter 2010 2010:01 Vätgasrapport Kjell Andersson 2010:02 Uttryck, begrepp och definitioner inom DNAvid SKL har som syfte att öka det foverksamheten påFoU-arbetet SKL rensiska kunnandet och Ricky Ansell, Anders Nilsson, Johannes Hedman och utveckla förbättrade forenCarina Ansell siska metoder. Det innefattar metod-, verksamhets- och kvalitetsutveckling inom många olika ämnesom- 2010:03 Jämförelse av objekt i bilder – råden. Fokus för det övergripande arbetet under år Hur kan fynden värderas i praktiken? 2010 har varit strategiskt målarbete och förbättrat Peter Bergström och Tobias Höglund stöd till projektledare och projektmedlemmar. 2010:04 Combinations of clothes Tobias Höglund och Klas Brorsson Läthén 2010:05 Manual Ffdump Klara Eklund och Jesper Holmqvist 2010:06 Tillförlitligheten av fingeravtrycksbevis ifrågasatt Tom Lövby och Svante Lagman 2010:07 Profileringsprojekt för amfetamin i Västra Götaland 2010:08 Hantering av program och datorer relaterat till ISO/IEC17025 Peter Bergström 2010:09 Ansiktsbeskrivning – Stöd för ansiktsjämförelse Tobias Höglund och Klas Brorsson Läthén 2010:11 Jämförelse av analysverktyg Klara Eklund, Daniel Rådesjö och Peter Bergström 2010:12 Video Camera ID. Detection and Compensation for Electronic Image Stabilisation Tobias Höglund och Per Brolund 2010:13 Populationsstudie – Nytt typbestämningskit Linda Albinsson, Lina Norén, Malin Hedström, Ronny Hedell och Ricky Ansell 2010:14 Image Quality for Facial Identification – Relation between the level of conclusion and the image quality Tobias Höglund 2010:15 Heroinjämförelser – Användande av fler utlåtandegrader Kerstin Hjelm, Sten Jonson, Inger Granstam och Lars Lundberg 2010:16 Användningsområden för PGC-MS Christel Andersson och Magnus Larsson SKL:s arbetete inom resultatvärdering omfattar hela verksamheten. Under 2010 anordnades bland annat en föreläsning av den amerikanske forskaren Simon Cole för alla medarbetare. Publika rapporter 2010 SKL Rapport 2010:01 Uppfattning av värdeord i sakkunnigutlåtanden – En studie genomförd bland olika aktörer i den svenska rättsprocessen Anders Nordgaard, Inger Wistedt, Weine Drotz, Jenny Elm qvist, Tobias Höglund, Lars Jaeger, Mirja Lenz Torbjörns son, Jane Palmborg, Siw Sullivan och Ing-Marie Wigilius Examensarbeten vid SKL 2010 De personer som utför sina examensarbeten vid SKL är i slutskedet av sin utbildning vid universitet eller högskola. Ett examensarbete har lagts fram under året. Rarities of genotype profiles in a normal Swedish population Ronny Hedell Verksamhetsplan för 2011 Under år 2011 kommer strategiskt målarbete för FoU att pågå i samtliga grupper. Införandet av ett nytt tidsregistreringssystem förväntas förbättra tidsuppföljningen av projekt betydligt. Vi planerar för fler samarbetsprojekt inom European Network of Forensic Science Institutes (ENFSI), bland annat inom resultatvärdesområdet. Vårt samarbete med Lunds Tekniska Högkola ska stärkas och utvecklas. 2525 6 Utbildning och information SKL:s utbildnings- och informationsinsatser riktar sig i första hand till polisväsendet och det övriga rättsväsendet. Vi ansvarar för utbildning i kriminalteknik och bedriver en omfattande utbildningsverksamhet i särskilt anpassade lokaler. SKL:s utbildningar speglar verkligheten Föreläsningar av professionella interna och externa förelä sare varvas med praktisk utbildning i laboratoriemiljö. På så sätt knyts teori och praktik ihop. I lokalerna finns en ”Brotts platsvilla” för träning och utbildning i brottsplatsundersök ningar och där genomförs både kriminalteknisk grundutbild ning och vidareutbildning för erfarna kriminaltekniker. År 2010 genomfördes en vidareutbildning för ett mindre antal kriminaltekniker inom området blodbildsanalys. Förutom kurser för kriminaltekniker genomförs kortare utbildningar för andra aktörer inom rättsväsendet som till exempel åkla gare, fiskaler och utredare. Utbildningar 2010 Vid SKL utbildas personal inom rättsväsendet, framförallt inom Polisen, med syfte att ge dem den kunskap, färdighet och bedömningsförmåga inom kriminalteknik som deras arbetsuppgifter kräver. Kriminalteknisk grundutbildning Antal deltagare: 20 Målgruppen är främst utbildade poliser vid Polisens tekniska rotlar och utbildningen omfattar 17 schemalagda veckor. Under utbildningen genomförs teoriveckor och fyra fallstudier och deltagarna ska under kursen samman ställa ett flertal rapporter, redovisa brottsplatsundersök ningar varav en redovisning är en rättegångsövning. Examinationen utgörs av kunskapsprov och ett special arbete, vilket genomförs utöver de schemalagda kursveck orna (se även sidan 41). Utbildningen som påbörjades under 2010 var den första som startade i januari och avslutades i december, och grundutbildningen kommer framdeles att genomföras per kalenderår. Under 2009 och delar av 2010 planerades ett nytt innehåll för en fortbildning i konferensform för personer som arbetar inom området kriminalteknik. Temat för fortbildningen var brottsplatsanalys, och den genomfördes i form av plenum föreläsningar, seminarier och workshoppar. Utbildningen blev mycket uppskattad och deltagarna gavs möjlighet att delta i seminarieövningar i syfte att utveckla sin förmåga i brotts platsanalys. På motsvarande sätt gavs 2010 en fortbildning för foto grafer. Även denna fortbildning innehöll plenumföreläsningar, workshoppar och dessutom en utställning om utrustning. •• Domstolsverkets fiskaler 50 deltagare •• Fortbildning i fototeknik 60 deltagare •• Fortbildning i kriminalteknik 209 deltagare •• Fotoutbildning 4 deltagare •• Granskning av persondokument 46 deltagare •• Juridikstuderande 26 deltagare •• Kurs ”Brandutredning för Räddningstjänsten” med flera 13 deltagare •• Nordisk och baltisk handstilskonferens 16 deltagare •• Provskjutning av vapen för registrering enligt FAP 446-1 14 deltagare Övriga utbildningar •• Rättsmedicinassistenter 25 deltagare •• Assistentåklagare 41 deltagare •• Utredare av grova brott, Uppsala 15 deltagare •• Bevisinstrumentet Evidenzer 31 deltagare •• Blodbildsanalys 11 deltagare 26 26 Utbildnings- och fortbildningskonferenser •• Vidareutbildning för åklagare 27 deltagare •• Föreläsningar utanför SKL 10 st Gunnel Carlsson studierektor vid SKL framför Brottsplatsvillan, som är en fullt skalenlig tvåplansvilla som byggts upp i SKL:s utbildningslokaler. Här genomför SKL bland annat kriminalteknisk grundutbildning och vidareutbildning för erfarna kriminaltekniker. Information till rättsväsende och allmänhet Tidningen Kriminalteknik är en facktidning inom kriminalteknik som ges ut av SKL och utkommer med fyra nummer per år. Den distribueras gratis till viss personal inom rättsväsendet. Det är även möjlighet för andra intres serade att prenumerera på tidningen. Vi ger på eget förlag ut facklitteratur inom området kriminalteknik. Utöver polis- och rättsväsendet har vi ett ansvar för att andra berörda, inklusive allmänheten, får saklig infor mation om kriminalteknikens möjlig heter. SKL har en egen webbplats som är en viktig informationskanal för vår externa information. Sveriges Television började under hösten 2010 att producera och sända TV-serien ”Veckans Brott”, som bland annat innehåller inslag om olika foren siska undersökningar. Många av dessa inslag är filmade på plats och med medarbetare från SKL. Inspelning på SKL till TV-serien ”Veckans Brott” med programledare Leif GW Persson och Ann Jangblad, generalist, SKL. 2727 8 Kvalitet och miljö Det ställs höga kvalitets- och miljökrav på SKL:s verksamhet. Vi inser vikten av att hög kvalitet genomsyrar allt arbete och hos oss innefattar kvalitetsbegreppet även kompetens. Vårt arbete genomsyras av högt ställda krav på kvalitet Nytt under 2010 Under 2010 har SKL fortsatt att underhålla och utveckla kvalitetsarbetet vid laboratoriet. SKL arbetar kontinuerligt med internrevisioner, förbättringsför slag och avvikelsehantering. Detta medför att syste met ständigt förbättras och hålls levande. Utökad ackreditering inom vissa verksamheter Vi har under året arbetat med att utöka vår ackredite ring med flera metoder och standardförfaranden vid Biologi-, Droganalys-, samt Kemi- och teknikenheter na. SWEDAC genomförde en kompletterande tillsyn av dna-verksamheten i december för att säkerställa att verksamheten var redo för införandet av ett nytt dna-kit. Förberedelser inför ackreditering av brandplatser Under hösten 2010 gjorde SWEDAC en bevittning av arbetet vid en brandplatsundersökning. Detta är ett led i ackrediteringen av brandplatsundersökningar enligt standarden ISO/IEC 17020. Ett slutförande av ackrediteringen förväntas ske under 2011. Arbete inför ackreditering av IT-forensiska analyser Våra data-, bild- och ljudgrupper har arbetat intensivt med sina lokala kvalitetsarbeten och har dokumen terat standardförfaranden och metoder med mera för respektive område. En ansökan om ackreditering av det IT-forensiska området kommer att göras under 2011. Utvärdering av KUB 28 28 En stor utvärdering av KUB genomfördes under 2010. Utvärderingen visade att medarbetarna generellt sett kunde se en nytta med kompetenssäkring för att den på ett tydligt sätt åskådliggör vad det till exem pel innebär att få titeln forensiker vid SKL, vilket är kopplat till tydliga generella och ämnesspecifika kompetenskrav. Det framkom dock att medarbetarna bland annat önskade mer information om systemet i sig, mer utbildning och en ökad tydlighet för hur KUB kan användas för varje enskild individ. SKL är ackrediterat av SWEDAC enligt ISO/IEC 17025. Det innebär att en tredje part har granskat att vi är kompetenta att utföra de provningar och analyser som vi har ackrediterats för. SKL bedriver ett mycket aktivt kvalitetsarbete, vilket leder till ständiga förbättringar av vår verksamhet. SKL:s kvalitetspolicy SKL:s verksamhet ska kännetecknas av • högt ställda krav på rättssäkerhet • undersökningar och stödrutiner med kvalitet som samman stämmer med överenskommelse mellan SKL och uppdrags givare • ständigt pågående arbete med förbättringar • kompetent, kvalitetsmedveten och delaktig personal • ackreditering enligt ISO/IEC 17025 för samtliga frekvent använda standardförfaranden och metoder • deltagande och aktiv uppföljning av kvalitetstester och samlaborativa övningar Ledningssystemet Ledningssystemet är den organisatoriska strukturen med ansvarsrutiner, processer och resurser som används för att leda och styra verksamheten. • Dokumentstyrning av styrande dokument som metod beskrivningar, standardförfaranden, verksamhetshand böcker, SKL:s Spelregler och redovisande dokument som laboratorieanteckningar, mätdata, analysresultat, kalibre ringar och sakkunnigutlåtanden. • KUB (Kompetens – Utveckling – Behörighet) säkerställer att de anställda har rätt kompetens för sina arbetsuppgifter (se även avsnittet Personal, sidan 34). • Delaktighet genom möten – gruppmöten, enhetsmöten och andra möten syftar till delaktighet och ständiga förbätt ringar genom en bred samverkan. • Samverkan med kunderna. SKL och Polisavdelningen vid Rikspolisstyrelsen med flera samarbetar genom det Foren siska rådet och genom rådets arbetsgrupper. SKL deltar i länspolismästarmöten, möten med länskriminalchefer och möten med chefer för Polisens tekniska rotlar. • Kvalitetsuppföljningar genomförs regelbundet för att säkerställa att kvalitetssystemet fyller sin funktion och förbättras genom stickprov, revisioner, diskussioner i ledningsgruppen, samt genom hantering av avvikelser och förbättringsförslag. Extern revision sker genom den årliga tillsyn som SWEDAC utför. • Kvalitetstester sker genom deltagande i test där resultaten från olika laboratorier jämförs mot ett känt resultat och där en eventuell avvikelse från resultatet analyseras och följs upp. • Validerade/verifierade metoder och standardförfaranden SKL:s miljöarbete SKL har satt upp långsiktiga miljömål. Alla våra medarbetare introduceras i SKL:s miljöledningssystem för att bli delaktiga och ha insikt i SKL:s miljöarbete. Detta gäller såväl indirekt miljöpåverkan, val av kemikalier, miljömedvetna inköp, miljö medvetna resor och transporter, minskad avfallsmängd och miljöhänsyn i lokalfrågor. Vårt miljöledningssystem syftar till tydliga roller och ansvarsuppgifter i miljöförbättringsarbetet. På så sätt kan SKL fortsätta att utvecklas och förbättras inom miljöområdet. Christina Bertler är kvalitetsansvarig vid SKL. Vid SKL arbetar även forensiker som kan bistå Polisen vid komplicerade brandplatsutredningar. Under 2010 har SKL genomfört förberedelser inför en ackreditering enligt ISO/IEC 17020 av denna verksamhet. 2929 0 Stöd och service Utifrån vår position inom polisväsendet kan SKL bidra till att optimera de kriminaltekniska insatserna genom hela rättskedjan, från förste polisman på plats, över brottsplatsundersökningar, analyser och kriminaltekniska överväganden till den slutliga behandlingen i domstol. Vår forensiska kompetens gör oss till en stark länk i rättskedjan En viktig del av detta arbete är att vi i samverkan med Polisens kriminaltekniker utvecklar både metoder och rutiner som an vänds i fält och på de tekniska rotlarna. Vi provar även olika typer av kriminalteknisk utrustning och kan ge rekommenda tioner kring användning och inköp. SKL deltar i inspektioner och arbetsgrupper i samarbete med Rikspolisstyrelsen (RPS). Vi medverkar också i olika internationella utvecklings- och stöd projekt inom rättsväsendet. Kriminalteknisk strategi I juni 2007 presenterade RPS den kriminaltekniska strategin. I den står bland annat att ”Kriminaltekniken är en väsentlig del av den brottsbekämpande verksamheten och omfattar all kriminalteknisk verksamhet som utförs till dess bevis presenteras i domstol”. RPS ska i samverkan med oss utveckla effektiva och rättssäkra arbetsmetoder och verksamhetsstöd på området och fastställa strategiska gränsdragningar för inriktning och samordning av kriminaltekniska undersökningsområden. De vill också i sam verkan med SKL utöka samtliga medarbetares kunskaper om kriminalteknik och dess verksamhetsnytta. Det är nödvändigt att kriminaltekniken blir en naturlig del i varje Polismedarbetares dagliga arbete. Utveckling av polismyndigheternas kriminalteknik Liselotte Nielsen Sundberg, biträdande laboratorichef. Servicetelefoner 30 30 Alla SKL:s operativa enheter har bemannade servicetelefoner dit uppdragsgivare kan ringa för att snabbt få besked om olika undersöknings typer, det vill säga vilka analyser som gjorts och när man beräknar att kunna återkomma med ett besked, eller få råd om spårsäkring och förpack ning av bevismaterial med mera. Telefonnumren finns på Polisens intranät Intrapolis på sidan ”Kontakt med SKL:s enheter” (sökväg: Arbets stöd & regelverk/Kärnverksamhet/Kriminal teknik/Undersökningar och analyser/Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL/Kontakt med SKL:s enheter). Under 2010 har den nya mötesstruktur för forensiska frågor – det Forensiska rådet (FOR) – börjat verka fullt ut och ett antal arbetsgrupper har startats i syfte att förbättra det forensiska arbetet. FOR leds av RPS och har representation från Polismyn digheterna, Rikskriminalpolisen (RKP), Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket (RMV), SKL samt facklig representation. Under rådet finns fyra samordningsgrupper med följande huvudtema: grova brott, mängdbrott, urkundsfrågor och digitala medier. Till samordningsgrupperna knyts efter behov tillfälliga eller permanenta arbetsgrupper för att hantera ett ämnesområde eller projekt. Som ett komplement till FOR träffas även cheferna vid de tekniska rotlarna, Polisavdelningen vid RPS samt SKL vid två tillfällen per år. De mötesfora som nu finns syftar till att skapa en samsyn inom det kriminaltekniska området, både inom Polisen och med samverkande aktörer inom rättsväsendet, som exempel vis åklagarna. Dessutom bedrivs ett antal andra aktiviteter inom olika områden med syfte att uppmuntra, stödja och utveckla den kriminaltekniska verksamheten. SKL stimulerar även enskilda kriminalteknikers kompetensutveckling genom att ge resebidrag för att delta i internationella konferenser och göra studiebesök utomlands. SKL:s generalister och generalistaspiranter (från vänster): Ann Jangblad, Lars Jaeger, Stefan Pettersson, Anna Zackrisson, Johanna Dalgaard, Inger Wistedt, Helén Weinesson, Mirja Lenz Torbjörnsson, Ulla-Britt Åberg, Jane Palmborg, Märta Wahlbäck, Weine Drotz och Siw Sullivan. Infällda foton: Annemarie Svejderud och Ricky Ansell. Nytt under 2010 Färdighetsprov Vid Polisens tekniska rotlar hanteras en stor mängd olika typer av spår, exempelvis fotspår, dna-spår, fingeravtryck och blodstänksbilder. Vi hjälper till med rotlarnas egen kontroller genom att ta fram, sända ut och utvärdera fär dighetsprov inom olika områden. Färdighetsproven genomförs helt anonymt, men rotlarna får på detta sätt en möjlighet att kontrollera sin kompetens inom olika områden och kan planera åtgärder utifrån detta. Rot larna får också ett verktyg för att avgöra om de klarar av en undersökning själva eller om de ska anlita annan expertis. Tre färdighetsprov sändes ut under 2010. Två generella för alla tekniska rotlar som rörde verktygsspår och fibersäkring. Det tredje var ett riktat prov avseende blodbildsanalys till de specialister som finns inom detta område. Ny utlåtandemall SKL har tagit fram en ny utlåtandemall som baseras på att vi för varje material redovisar alla de undersökningar som rör det aktuella materialet. Under 2010 har den nya mallen införts fullt ut i verksamheten. Generaliststöd i grova brott SKL har under 2010 förstärkt möjligheten att knyta en generalist till utredningen av grova brott. Dels genom ett samarbete med sekretariatet för den grova organiserade brottsligheten – GOB – och dels genom att det nu finns en egen servicetelefon för generalister där de är nåbara dagtid. Telefonen lyssnas av även under helger, men i brådskande fall bör även kontakt tas med någon av SKL:s chefer (se information i rutan under rubriken Servicetele foner på sidan 30). Bättre IT-stöd och PUST SKL har under 2010 arbetat intensivt med att utveckla såväl ärendehanteringssystem som dna-register så att de ska följa Polisens nya plattform – detta för att i första hand sänka kostnaderna för driften av Polisens IT-system. Systemen har även byggts samman med Polisens nya ut redningsstöd PUST så att tanken om att information ska registreras en gång kan användas fullt ut mellan Polisen och SKL. 31 31 2 Internationellt samarbete Laboratoriechef Tore Olsson deltog i ENFSI:s Annual Meeting som hölls i Prag, i maj 2010. European Network of Forensic Science Institutes – ENFSI European Network of Forensic Science Institutes – ENFSI – grundades 1995 och är ett europeiskt nätverk för forensiska institut. Målsättningen är att garantera att kvaliteten på utvecklingen och förmedlandet av forensisk kunskap i Europa håller världsklass. Tore Olsson, laboratoriechef vid SKL, är sedan våren 2008 en av ENFSI:s fem styrelsemedlemmar. År 2010 ingick 58 laboratorier från 33 länder i ENFSI. För att vara medlem i ENFSI krävs att man är ett ackrediterat laboratorium eller arbetar aktivt enligt en tidplan för att bli det. Vidare måste laboratoriet täcka minst 50 procent av om rådena som täcks av ENFSI:s arbetsgrupper. I ENFSI ingår även två kommittéer; Quality and Competence Committee (QCC) och European Academy of Forensic Science (EAFS). Sedan 2003 är Christina Bertler, verksamhetsexpert från SKL, ordförande i QCC och under 2010 blev Birgitta Rasmusson, forskningsledare, invald som styrelsemedlem i EAFS. Totalt deltar ett trettiotal av våra medarbetare i ENFSI:s arbete, i första hand som medlemmar i någon av expert arbetsgrupperna, men också genom att delta i de konferenser och utbildningar som ENFSI arrangerar. ENFSI-projekt med EU-medel ENFSI erhöll under 2009 monopolstatus inom EU kommis sionens finansieringsprogram ISEC. Detta innebär att ENFSI tilldelas medel för att bedriva projekt för att utveckla den forensiska verksamheten inom EU. För projekt 2009 var temat ”Sustainable Quality within European Forensic Science”. SKL bidrog med fem ansökningar och samtliga blev beviljade del finansiering. I december 2010 meddelades att projekten för 2009 formellt kunde påbörjas. SKL är projektledare och deltar aktivt i tre av projekten. Under 2010 var temat ”Interpretation”. SKL har varit an sökande laboratorium för ett projekt om kvalitetstest inom ENFSI har 16 arbetsgrupper 32 32 • Digital Imaging • Fire and Explosive In vestigation • DNA • Forensic Information Technology • Documents • Forensic Speech and Audio Analysis • Drugs • Handwriting • Explosives IT-forensisk verksamhet. ENFSI är positiv till detta projekt. Vidare är SKL medsökande som projektmedlem i ett projekt rörande värdering av resultat. Ackreditering av forensisk verksamhet ENFSI bedriver ett samarbete med EA (European Cooperation for Accreditation) och ILAC (International Laboratory Accre ditation Cooperation) i syfte att göra en översyn av hur ack rediteringen av den forensiska verksamheten genomförs i ett internationellt perspektiv. I samarbete med ILAC och andra regionala forensiska organisationer håller man också på med en omarbetning av ILAC:s guideline G19:2002 Guide for forensic science laboratories (vilken beskriver hur standarden ISO/IEC 17025 kan tillämpas av forensiska laboratorier i deras verksamhet). Ambitionen är att den reviderade upp lagan av guidelinen ska omfatta hela den forensiska processen från brottsplatsarbete till sakkunnigutlåtande. EMFA European Mentorship for Forensic Accreditation (EMFA) är ett internationellt projekt där man bildat fem så kallade twinningpar av forensiska laboratorier. Varje par består av ett mentorlaboratorium, som är ackrediterat, och ett adept laboratorium, som inte är ackrediterat. Målet är att hjälpa adeptlaboratoriet med att nå fram till ackreditering. Projektet startades upp under 2007 då SKL bildade twinningpar med det ukrainska laboratoriet SSFRC (State Forensic Research Centre of the Ministry of Internal Affairs of Ukraine). Under 2010 fortsatte projektarbetet och inbegrep besök och en omfattande revision av laboratoriet i Ukraina. Samarbetet avslutas i januari 2011. • • • • • • • Marks Fibres Paint and Glass Fingerprints Road Accident Firearms Scene of Crime SKL deltar i alla grupper utom två: Trafikolyckor och Tal/Ljud. SKL arbetar aktivt med vår internationella verksamhet i forensiska frågor. Det är en förutsättning för att vi ska kunna bibehålla en hög kvalitet i vårt operativa arbete och samtidigt kontinuerligt vidareutveckla oss inom våra kriminaltekniska expertområden. Vi deltar i flera internationella nätverk och samarbetsprojekt. SKL är internationellt drivande inom många forensiska expertområden Vid SKL pågår det internationella arbetet både inom de operativa och de icke-operativa delarna av verksamheten. Exempel på operativa ärenden som vi utför åt andra länder är handstilsundersökningar, klassificering av narkotika och dna-undersökningar. Den icke-operativa verksamheten består främst av sam arbetsgrupper, huvudsakligen inom ENFSI (European Network of Forensic Science Institutes), som har två Standing Committees och totalt 16 expertarbetsgrupper. Varje expertarbetsgrupp består av experter inom ett särskilt område. Man arbetar bland annat med att utbyta in formation och erfarenheter, kvalitetssäkring av olika verksam heter och utveckling av Best Practice Manuals, kvalitetstester (färdighetsprov), forskningssamarbete, samt att genomföra riktade utbildningar och seminarier. Det internationella arbetet bidrar till att skapa nätverk och därmed öppna upp för ett bra samarbete inom utvecklings områdena, men även för att få direkt stöd i den operativa verksamheten. En stor del av det internationella arbetet är stödverksamhet och syftar till att forensiska undersökningar i olika länder ska göras jämförbara förutsatt att laboratorierna har harmoniserade krav på kvalitet och kompetens. SKL är aktiv då det gäller samarbete och stödjande verk samhet med andra laboratorier. Under 2010 har SKL be sökts av flera delegationer från bland annat Holland, Norge, Filipinerna och Irland. Besökarna har varit intresserade av specifika ämnesområden så som ljud, bild, IT, dna och finger avtryck, samt vårt arbete med resultatvärdering och vårt kvalitetssystem. SKL deltar aktivt i det pågående arbetet med att utföra resultatvärdering på ett kvalitetssäkert och jämförbart sätt inom Europa. Detta sker delvis inom ENFSI, men även genom direkta kontakter med andra laboratorier som också befinner sig i framkant inom detta område som till exempel Holland, Irland och Schweiz. För att förbättra rutiner kring och effekten av det interna tionella arbetet har en ny rapporttyp tagits fram; Rapport internationell aktivitet (RIA). I rapporten ska bland annat syfte med aktiviteten noteras tillsammans med en uppföljning av hur mål och syfte uppnåtts. SKL:s medarbetare deltar även aktivt i många internatio nella seminarier och konferenser. På sidan 40 redovisas några av de konferenser som SKL deltagit i under 2010. EU SKL deltar med experter i vissa grupper inom EU: Ad Hoc group on Information Exchange (DNA-Prüm), Artikel 6 gruppen och Falska dokument. Vidare ombeds vi av RPS att kommentera diverse förslag gällande forensiska spörsmål som kommer från grupper inom EU. Vi deltar även i olika EUprojekt. CEPOL Två forensiker, inom vapenundersökningar respektive bildanalys, samt en forensisk fotograf har deltagit i CEPOL:s utbytesprogram (CEPOL: European Police College). Detta har gett varje person möjlighet att besöka ett laboratorium i Europa i syfte att ta del av deras verksamhet. Vidare har SKL tagit emot en expert från respektive laboratorium som besökts. Utbytet har varit mycket givande för alla parter. Under 2010 deltog SKL även i CEPOL:s konferens ”Forensic Sciences Against Terrorism” som syftade till att öka kunskap en om hur man effektivt kan nyttja forensisk vetenskap i kampen mot terrorism. Interpolkonferens I oktober deltog SKL i den 16th International Forensic Science Symposium i Lyon, som hålls vart tredje år. Syftet är att inom det kriminaltekniska området ge en så gott som heltäckande summering av utvecklingen, vad som haft störst betydelse och slutligen, vad som är att vänta i framtiden. En förskjutning av fokus är tydligt märkbar från ren teknikutveckling mot behov av en bättre resultatvärdering (bevisvärde) tillsammans med behovet av kortare handläggningstider och ökad samver kan med utredningsprocessen. Vidare uppmärksammades potential i forensisk spanings- och underrättelseinformation. Sammantaget kan konstateras att SKL har positionerat sig inom samtliga utvecklingsområden. Nordiskt samarbete Under 2010 har SKL arrangerat en nordisk konferens för handstilsundersökare och ett brandgruppsmöte. Cheferna för de nordiska kriminaltekniska laboratorierna träffades vid ett möte i Reykjavik den 18–19 oktober 2010. Det samarbete som genomförs inom Norden ska återrappor teras till respektive lands rikspolischef. SKL bedriver sedan 2007 ett samarbete inom dna-området med det finska forensiska laboratoriet vid NBI (National Bureau of Investigation). NORDAKT NORDAKT:s arbete fortskrider med certifieringar av dakto loskopiexperter (fingeravtrycksexpert) inom Norden och under 2010 arrangerades certifieringar i Malmö. 33 33 33 4 Personal Personalfunktionen är en gemensam resurs för hela SKL. Vårt arbete omfattar såväl strategiska uppgifter som till exempel framtagning och förankring av gemensamma policies, som praktiskt stöd vid till exempel nyrekryteringar och arbetsmiljöfrågor. Kunniga och engagerade medarbetare är en förutsättning för vår verksamhet Personalfakta Antalet anställda vid SKL var vid årets slut 295 personer, var av 67 procent var kvinnor. Under 2010 har 23 personer an ställts, samtidigt som 17 personer har slutat. Under året hade SKL en ökning av antalet medarbetare, vilket delvis berodde på en satsning av brottsutredning inom ljud- och bildområdet. Medelåldern bland de anställda var 44 år. Av våra medarbeta re är drygt två tredjedelar högskoleutbildade inom framförallt områdena kemi, biologi, biomedicin och olika inriktningar inom teknik. Värdegrundsarbete 2009 fastställde Rikspolisstyrelsen en polisväsendegemen sam värdegrund enligt vilken organisationen ska genomföra sitt uppdrag professionellt och skapa förtroende genom att vara engagerad, effektiv och tillgänglig. SKL har under 2010 fortsatt att aktivt arbeta med värdegrundsfrågor. På flera håll har gruppaktiviteter pågått omkring etiska dilemman, attity der och fördomar. SKL:s ledningsgrupp har förklarat vikten av att chefer håller värdegrunden levande. Det praktiska arbetet för att vidareutveckla och bibehålla en god myndighetskultur utgår från medarbetarna och handlar om att aktivt relatera värdegrunden i vardagliga problemställningar vilket till exem pel ska göras vid bland annat möten på arbetsplatsen. Värdegrunden tas upp i nyrekryteringar och introduktions program och börjar vara en allt mer naturlig del i diskussion er och sammanhang. Kompetens SKL har utvecklat ett system för introduktion, kompetens säkring och utveckling av medarbetare. Systemet, som kallas KUB (Kompetens – Utveckling – Behörighet), är integrerat med de viktigaste kraven från kvalitetssystemet kombinerat med tydlighet i karriärutveckling och lönesättning. Alla våra nyanställda genomgår ett allmänt och ett befattningsspecifikt introduktionsprogram. För alla befattningar har upprättats dels en generell kompetenskravspecifikation, dels en ämnes specifik kravspecifikation. För vissa operativa befattningar krävs en skriftlig och en muntlig godkänd examination innan medarbetaren går från aspirantstadiet och får behörighet att lämna sakkunnigutlåtande. Introduktionen och den interna utbildningen kan för vissa befattningar ta mellan två och tre år innan efterföljande examination. För att säkerställa att kompetensen bibehålls, ska en förnyad examination ske vart sjätte år. Hösten 2009 påbörjades en utvärdering av KUB-systemet för att följa upp funktionen och effekten av systemet som infördes 2006, samt för att identifiera områden för utveckling. Utvärderingen utfördes av en extern aktör och omfattade medarbetarna i den operativa verksamheten. Under året har arbete pågått med att ta fram en handlingsplan utifrån resultaten från utvärderingen. Alla berörda medarbetare har deltagit i detta arbete och vid årets slut var ännu inte hand lingsplanen fastställd. Lön SKL tillämpar individuell lönesättning och för olika befatt ningar görs en helhetsbedömning av medarbetarnas djup och bredd i ansvar och behörigheter, i enlighet med vårt KUBsystem. Under året har vid SKL påbörjats och pågår fortfarande, ett omfattande arbete omkring myndighetens lönebild och en löneprocess. Målsättningen är att interagera löneprocessen med SKL:s mål. Utbildningsnivåer Ej högskoleutbildning Högskoleutbildning < 3 år Högskoleutbildning >= 3 år Forskarutbildning Fördelningen över SKL-medarbetarnas utbildningsnivåer år 2010. 34 34 Varje år arrangerar SKL en friskvårdsdag med olika friskvårds aktiviteter för alla medarbetare. Arbetsmiljö och hälsa I början av året genomfördes en medarbetarundersökning inom hela polisväsendet i samarbete med Statistiska central byrån. SKL hade en hög andel svarande, 89 procent av med arbetarna och genomgående höga resultat i undersökningen. I den handlingsplan som upprättats har SKL fokuserat på att utveckla områdena arbetstakt, utveckling, ersättning, mål och trivsel. SKL kan nu fastställa att det systematiska arbetsmiljö arbetet fungerar fullt ut i enlighet med Arbetsmiljöverkets definition och AFS 2001:1. SKL strävar fortsatt efter att stödja medarbetarna i deras hälsoarbete. SKL har utvecklat hälsostöd med bland annat subventionerade träningskort, eget gym, subventionerad massage och gruppgemensamma fysiska aktiviteter. SKL:s hälsoinspiratörer är navet i de frivilliga aktiviteterna. Bland annat har friskvårdstävlingar med fina priser genomförts med syfte att få flera att motionera. Förmånerna och aktiviteterna nyttjas på många håll flitigt. I friskvårdstävlingen kallad ”Dra get” deltog 68 procent av de anställda under året. Sjukfrånvaron är för närvarande 2,5 procent. Chefs- och ledarskap SKL är med i Rikspolisstyrelsens satsningar på ett utvecklat chefs- och ledarskap. Framförallt har SKL satsat på det som benämns det direkta ledarskapet för våra chefer. Elva chefer är klara med sin utbildning, två går för närvarande utbild ningen och två kommer att påbörja sin utbildning under våren 2011. Två chefer går för närvarande sin utbildning i det indirekta ledarskapet. En chef har påbörjat utbildning i det strategiska ledarskapet. För att tillvarata kompetenshöjningen av de chefer som genomgått det direkta ledarskapet har SKL bland annat gett Personaldirektör Leif Clemedtson. chefer ett ökat ansvar av innehållet i chefsmöten och till skapat ett nytt chefsforum. Mångfald Med Polisens nationella handlingsplan för mångfald och lika behandling 2010–2012 som stöd, har SKL under året i en partssammansatt arbetsgrupp, upprättat en handlingsplan för myndighetens arbete. SKL har under året arbetat med lönekartläggningsinstru mentet ”Lönevågen” för att lättare kunna arbeta med löne analyser utifrån ett genusperspektiv. En arbetsgrupp har tillsatts för att i ett första steg poäng bedöma varje befattning med lönevågens kriterier. När poängbedömningen är klar ska resultatet av analysen leda till åtgärder om osakliga löneskillnader upptäckts. För slag till åtgärder kommer därefter att omhändertas vid de lokala löneöversynsförhandlingarna. Utöver arbetet med lika och likvärdig lön, enligt diskrimi neringslagens 3 kapitel §§10 och 11, har en helt ny modell för lönejämförelser ur ett genusperspektiv arbetats fram. Model len är till för att få en snabb lönejämförelse mellan medarbe tare där någon anser sig vara lönediskriminerad. Modellen kan även användas för hela diskrimineringslagen vad gäller lönejämförelser. Samtliga chefer vid SKL har fått utbildning i hur modellen ska användas. 35 35 6 Undersökning och analys Forensisk vetenskap är ett sammanfattande begrepp för de vetenskaper som används inom kriminaltekniska undersökningar. I våra sakkunnigutlåtanden sätts den tekniska bevisningen i sitt sammanhang Ett sakkunnigutlåtande från SKL består inte enbart av de analysdata som framkommit vid analyser och undersökningar, utan innehåller även värderingar där vi utifrån kunskap och erfarenhet satt in den tekniska bevisningen i sitt samman hang. Vår bedömning i ett sakkunnigutlåtande är formulerad med den styrka och den precision som är möjlig för den aktuella frågeställningen och de gällande förutsättningarna. De personer hos oss som har behörighet att avge sakkunnig utlåtanden genomgår regelbundet omfattande internutbild ningar och certifieringar (se även sidan 34, under rubriken kompetens). Den SKL-gemensamma utlåtandeskalan Grad +4 Resultaten talar extremt starkt för att … Grad +3 Resultaten talar starkt för att … Grad +2 Resultaten talar för att … Grad +1 Resultaten talar i någon mån för att … Grad 0 Resultaten talar varken för eller emot att ... Grad -1 Resultaten talar i någon mån för att … inte ... Grad -2 Resultaten talar för att … inte ... Grad -3 Resultaten talar starkt för att … inte ... Grad -4 Resultaten talar extremt starkt för att … inte ... 36 36 Ärendeutveckling 1965–2010 samt produktion av ärenden under 2010 Under 2010 har begärda undersökningar från rättsväsendet totalt minskat något. Inom området dna-undersökningar har det skett en minsk ning både gällande spårundersökningar och personprover. Utvecklingen gällande personprover har återhämtat sig något under hösten. Nedgången inom dna-undersökningar är anmärkningsvärd med beaktande av föregående års stagna tion, samt Polisens uppdrag att öka andelen uppklarade mängdbrott. Behovet av undersökningar och personprover inom dna-området borde fortsatt öka. Antalet registrerade personer i dna-registren var cirka 92 000 vid årets slut 2010. Detta är en glädjande ökning med 19 procent vilket tyder på att polisen när de topsar gör det på relevanta personer. Antalet begärda undersökningar gällande de traditionella kriminaltekniska disciplinerna inom Kemi- och teknikenheten har totalt sett legat på en oförändrad nivå. Behovet inom de här undersökningstyperna borde öka, särskilt inom spår- och fingeravtrycksområdet, med anledning av Polisens uppdrag att öka andelen uppklarade mängdbrott. Inom narkotikaområdet har vi däremot sett en återhämt ning av föregående års stagnation och en betydande ökning av begärda undersökningar. Arbetet med strukturutredningar och informationsunderlag för klassning av nya substanser har fortsatt och cirka 25 nya substanser har under 2010 blivit klassade som narkotika eller hälsofarlig vara. Även undersökningsområdena urkund/sedlar samt data, bild och ljud har haft en ökning av antalet begärda undersök ningar. Behovet inom IT-forensiken ökar kontinuerligt och är också föremål för en snabb teknikutveckling. Här har SKL under året inlett uppbyggnaden av expertområdet mobiltele fonundersökningar. Ärendestatistik 100000 90000 80000 Antal ärenden 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 SKL:s ärendeutveckling mellan åren 1965 och 2010. Den stora ökningen av ärenden mellan år 2005 och 2006 beror främst på ärendetypen ”personärende dna”, som infördes i samband med en ny dna-lagstiftning den 1 januari 2006. SKL:s produktion av ärenden under 2010 jämfört med 2009. Typ av undersökning Biologienheten Inkomna ärenden* totalt år 2009 Utfört antal undersökningar** totalt år 2009 Inkomna ärenden* totalt år 2010 Utfört antal undersökningar** totalt år 2010 Handläggningstider 2010 (antal dagar, mediantider) 57 756 58 050 54 365 54 666 DNA-spår (undersökningsuppdrag) 14 198 14 750 13 602 14 422 13 DNA (jämförelseprover FTA) 43 059 43 210 40 230 40 150 1 54 Morfologi, hår, med mera Dokument- och informationsteknikenheten 499 90 533 94 2 482 2 428 2 606 2 677 Digitala bevis 213 177 246 222 58 Handstil 352 357 304 304 32 1 917 1 894 2 056 2 151 10 26 061 23 343 28 286 25 480 132 162 111 151 25 650 22 908 27 908 25 062 8 258 253 251 251 22 – Urkund Droganalysenheten Gift med mera Narkotika Alkoholanalyser Utandningsalkohol 34 21 20 16 16 4 242 4 509 4 053 4 437 Brand 898 980 767 927 77 Fingeravtryck 796 985 895 1 050 46 Kemi 954 1 087 779 942 36 Verktygsspår, skoavtryck, fibrer m.m. 708 646 717 609 44 Vapen*** 886 811 895 909 36 TOTALT 90 541 88 330 89 310 87 260 Kemi- och teknikenheten * Ett inkommet ärende kan ge upphov till fler eller i vissa fall färre utförda undersökningar och siffrorna är därför inte helt jämförbara med talen för utförda undersökningar. ** Undersökningar är räknade på statistiknivå enhet. *** Vapenskrotning ingår ej i redovisningen. 37 37 8 Ekonomi Vid SKL är alla delak arbetar tillsammans SKL har under 2010 haft en svag ökning av kostnaden per ärende med cirka två procent, delvis beroende på en svag minskning av produktiviteten. Orsaken till detta är en minskad ärendeinströmning samt ett antal strategiska satsningar inom prioriterade utvecklingsområden. Målsätt ningen att via effektivisering, ökat kostnadsmedvetande och besparingar lyckas sänka eller bibehålla kostnadsnivån per ärende kvarstår. Arbetet med att effektivisera verksamheten genom en utvecklad verksamhets- och budgetplaneringen till att omfatta treårsperioder och genom att öka medarbe tarnas delaktighet och engagemang har fortsatt. Resultat- och balansräkningen på motstående sida visar värden enligt SKL:s bokföring per utgången av 2010. Hän syn har inte tagits till omföringar som sker på central nivå i samband med sammanställningen av Polisens gemen samma bokslut. Finansiering Billy Edquist, ekonomidirektör. 38 38 Verksamheten vid SKL finansieras till största delen av anslagsmedel från Rikspolisstyrelsen. Till detta kommer inkomster från fakturering för bland annat uppdrags utbildningar (i huvudsak riktade till Polisen) och uppdrags ärenden från andra än rättsväsendets myndigheter. Kommentarer till resultaträkningen Kommentarer till resultaträkningen Ökningen av intäkter från anslag beror på en ökad tilldel ning. Det totala medelsbehovet har även finansierats med anslagssparande från föregående år. År 2010 uppgick verksamhetens intäkter till totalt 237,0 miljoner kronor, vilket är en ökning med 13,5 miljo ner kronor jämfört med föregående år. Intäkter av anslag uppgick till 218,3 miljoner kronor, vilket är en ökning med 8,8 miljoner kronor. De fakturerade intäkterna uppgick till 17,0 miljoner kronor, vilket är en ökning med 3,0 miljoner kronor. Intäkterna från intern fakturering ökade med 1,4 miljoner kronor till 6,5 miljoner kronor. Verksamhetens kostnader ökade under året med 13,2 miljoner kronor. Kostnaderna för personal ökade med 10,4 miljoner kronor inklusive löneökningar. Övriga driftskostnader ökade med 2,6 miljoner kronor. Kostnader för lokaler var oförändrade, med en oförändrad hyres kostnad och där kostnaderna för elektricitet och städning ökade med 0,2 respektive minskade med 0,3 miljoner kronor. Kostnaderna för underhåll av lokaler var i stort sett oförändrade. Sammantaget har personalkostnaderna och driftskost naderna ökat under året beroende på prisökningar och en större ärendeinströmning på narkotikaområdet. Det totala antalet inkomna ärenden minskade med cirka en procent jämfört med föregående år. Det skedde dock en ökning inom narkotikaområdet och dokumentenheten med nio respektive fem procent. De finansiella kostnaderna har under året varit oförändrade. De bokförda tillgångarna uppgick vid utgången av 2010 till 84,9 miljoner kronor. Knappt 70 procent av dessa utgörs av materiella anläggningstillgångar. I samband med flytten till Garnisonsområdet 2001 och den nya tillbyggnaden 2006, finansierades en rad anpassningar av husen med lån. Vid utgången av 2010 var dessa anläggningstillgångar totalt bokförda till 34,9 miljoner kronor. Årets anskaffning av nya anläggningstillgångar bestående av olika instrument och installationer uppgick till 9,4 miljoner kronor, och vid utgången av året uppgick det bokförda värdet för dessa till 20,8 miljoner kronor. Majoriteten av investeringarna i anläggningstill gångar finansieras via lån i Riksgäldskontoret. Dessa lån uppgick vid utgången av 2010 till 55,0 miljoner kronor. Varulagret har ökat med 0,9 miljoner kronor jämfört med föregående år, i huvudsak beroende på ökade inköp av material och kemikalier för att säker ställa dna-verksamheten. Resultaträkning Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Koncerninterna intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Belopp i tusen kronor 2010 2009 218 302 209 487 10 535 8 973 1 474 -234 201 222 6 508 5 091 237 020 223 539 2010 2009 -139 876 -129 400 Kostnader för lokaler -32 478 -32 506 Övriga driftskostnader -46 519 -43 936 -580 -561 Koncerninterna kostnader -3 812 -3 319 Ej omförd reavinst-/förlust 0 0 Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa verksamhetens kostnader VERKSAMHETSUTFALL -13 755 -14 073 -237 020 -223 795 0 -256 Balansräkning Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar Belopp i tusen kronor År avrundat 2010-12-31 År avrundat 2009-12-31 92 149 57 183 61 517 Varulager med mera 4 991 4 132 Fordringar 6 866 7 542 Periodavgränsningsposter 9 979 7 404 Avräkning med statsverket -5 279 -10 456 Kassa och bank 11 104 15 113 Summa tillgångar 84 936 85 401 Materiella anläggningstillgångar Kapital och skulder Myndighetskapital Avsättningar År avrundat År avrundat 2010-12-31 2009-12-31 610 610 254 318 Skulder med mera 71 733 74 675 Periodavgränsningsposter 12 339 9 798 0 0 84 936 85 401 Rapposteringsdifferens Summa kapital och skulder Resultat- och balansräkning ktiga i planeringsprocesserna och vi för att nå våra gemensamma mål 39 39 Artiklar och deltagande i konferenser Ekonomi 0 40 40 Rapporter Under 2010 har en publik respektive 16 interna rapporter sammanställts. Dessa redovisas på sidan 25. Examensarbete Ett examensarbete utfördes vid SKL under 2010. Detta redo visas på sidan 25. Konferenser, seminarier etc. Under 2010 har SKL deltagit aktivt (med posters eller före drag) i flera internationella konferenser (se även sidan 33). Några exempel är: • 16th Annual CODIS Conference (Salt Lake City) • 32nd ENFSI DNA Working Group Meeting & 38th EDNAP Meeting (den Haag) • 33rd ENFSI DNA Working Group Meeting & 39th EDNAP Meeting (Kiev) • Interpol 6th International DNA User’s Conference for Investigative Officers (Lyon) • ISFG ESWG Meeting (Stockholm) • 3rd European IABPA Conference (Lissabon) • 6th CODIS (ENFSI) Users Conference (den Haag) • Immigration Fraud Conference (Lissabon) • ENFSI DIWG Working Group Meeting (Trieste) • 10th International Symposium on the Analysis and Detection of Explosives (Canberra) • Workshop on Baysian Networks (Edinburgh) • e-Crime Conference (London) • Forensic Sciences against Terrorism (CEPOL, Paris) • Competence Assurance Seminar (den Haag) • ENFSI Expert Working Group Marks Meeting (Spa) • Temadag om samverkan och samverkansärenden vid NFI (Netherlands Forensic Institute) (den Haag) • ”Polisforskning pågår”, konferens anordad av Centrum för Polisforskning, Uppsala Universitet (Uppsala) • Workshoppar vid SKL om DNA-, respektive IT-, bild- och ljudundersökningar tillsammans med det finska forensiska laboratoriet vid NBI (National Bureau of Investigation) (Vantaa) • Nordisk brandkonferens (Malmö) Vetenskapliga artiklar De vetenskapliga artiklar som publicerats eller lämnats för granskning under året inkluderar: • L. Albinsson, L. Norén, R. Hedell, R. Ansell: Swedish population data and concordance for the kits PowerPlex® ESX 16 System, PowerPlex® ESI 16 System, AmpFISTR® NGMTM, AmpFISTR® SGM PlusTM and Investigator ESSplex. Forensic Science International: Genetics, doi: 10.1016/j.fsigen.2010.11.005. • J. Hedman, E. Dalin, B. Rasmusson, R. Ansell: Quick saliva screening of crime scene trace swabs using Phadebas. Forensic Science International: Genetics, doi: 10.1016/j. fsigen.2010.03.003. • J. Hedman, R. Ansell, A. Nordaard: A ranking index for quality assessment of DNA profiles. BMC Research Notes, 2010; :290. • J. Gunnarsson, H. Eriksson, R. Ansell: Success rate of forensic tape-lift method for DNA recovery. Problems of Forensic Sciences 2010:83; 243–254. • J. Hedman, A. Nordgaard, C. Dufva, B. Rasmusson, R. An sell, P. Rådström: Synergy between DNA polymerases increases polymerase chain reaction inhibitor tolerance in forensic DNA analysis. Analytical Biochemistry 2010;450:192–200. • P. Brolund, P. Bergström: A new method for estimating body height from CCTV recordings using projective geometry. Journal of Forensic Identification, submitted. • P. Bergström, T. Höglund: Image Comparisons – Combining evaluations in practice. Journal of Forensic Identification, submitted. • P. Bergström, T. Höglund: The Choice of Population in Image Comparisons. Journal of Forensic Identification, submitted. Ett flertal andra artiklar har dessutom publicerats i fackpress av olika slag. Att detektera salivfläckar med ljuskälla Helen Pettersson ”Tystnad tagning” – En handhavandebeskrivning för utsagerekonstruktion Klas Eriksson Brandplatsundersökare – Rätt man på rätt brand? Tomas Klasson Skospårsdatabas – Hur ser behovet ut? Utvärdering av databas skapad i FileMaker Pro Dennis Kärrman Daktningsbilden – Bildkonfrontation Lars-Åke Nordh UV-pasta – Ett bra spaningshjälpmedel? Marko Tossavainen Förändrad brottsplats – En kartläggning Tommy Vestergren Forensisk palynologi – Pollen i kriminaltekniken Mariann Denkert Kartläggning av explosivämnen i Sverige Ann-Mari Wennman Växt-dna som identifieringssystem Ulrika Hansson Sedelskyddsfärg – Handbok över aktuella färger i Sverige Maria Lindén Kravspecifikation till skottstol för hagelvapen Carola Mickelsson Destruktion av sprängämnen genom öppen förbränning Thomas Carlsson Stänken från brottsplatsen – Har storleken betydelse? Peter Ramsmo Visualisering av brottsplatsen – Ett viktigt stöd i utredningen av grova brott Christer Back Hur påverkar framkallning med CNA vidare behandling med DFO, ninhydring och PD? Ulla Persson Optimering av DFO Maria Kronkvist Effektmätning av laserpekare – En alternativ metod Jörgen Jandelin Kriminalteknisk grundutbildning 2010 Specialarbeten utförda under kriminalteknisk grundutbildning 2010 Deltagarna som genomgick SKL:s kriminaltekniska grundutbildning under 2010. 41 41 Summary in English Centrala projekt under 2010 Swedish National Laboratory of Forensic Science – SKL Organization of the Swedish Police Linköping 42 42 SKL is a national forensics service which develops and meets the needs of the judicial system for forensic expertise within our areas of responsibility, in consultation with our customers. As an independent expert agency, SKL’s principal task is to carry out investigations in criminal cases on behalf of the judicial authorities. Our vision is to make SKL one of the world’s leading forensic laboratories SKL owns and operates advanced analytical and scientific equipment, but we rely primarily on highly-qualified staff with the expertise to make professional assessments and evaluations which place analytical results in their legal con text. SKL is accredited under ISO/IEC 17025 for the majority of the investigations carried out by our staff. SKL is also involved in research, development, information, training and the provision of support and services across the full spectrum of forensic investigation. The work carried out primarily via the ENFSI working groups (the European Network of Forensic Science Institutes) has ensured a prominent international role for SKL. Evaluation of results Since 2001, SKL has worked on the development of a uni form conclusion method based on a common theoretical foundation for our results evaluation process. Since 2004, we have been using a common scale of conclusions. An expert conclusion from SKL consists not only of the data obtained through analysis and investigation, but also contains evalua tions, in which we use our knowledge and experience to put the technical evidence into context. Our assessment in an expert conclusion is formulated with the certainty and pre cision possible given the questions posed and the prevailing circumstances. The staff at SKL who is qualified to provide expert conclusions undergo regular and extensive in-house training and certification. Independent Service SKL is an independent service financed through subventions and operating under the auspices of Rikspolisstyrelsen (the Swedish National Police Board). This makes us organizatio nally part of the police as an expert agency working in close partnership with the various police authorities. Our staff is not, however, police officers, but are specialists in their own areas. Most of them have academic qualifications, supplemented by extensive in-house training. We use our competence assurance system (Competence – Development – Authority) to ensure that staff at different levels have the appropriate skills to perform their individual tasks. Most forensic investigations are carried out on behalf of the judicial system (police, prosecutors and courts) in criminal cases. In addition, we accept assignments, i.e. investigations on behalf of individual customers. For example, we regularly carry out handwriting investigations on behalf of the judicial authorities in Iceland. Assignments are subject to a fee. 43 43 581 94 Linköping Tel 010-562 80 00 Fax 013-14 57 15 [email protected] www.skl.polisen.se 44 Tryck: Intellecta infolog, 2010. Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL
