© Copyright 2010 Familjeforum 1

Transcription

Annan kognitiv position
Familjeforum
Hemsida: www.familjeforum.com
e-post: [email protected]
OH
OH:
www.familjeforum.com
Annorlunda position/sätt
att sortera, filtrera och bearbeta
intryck - svårigheter tar sig olika
praktiska uttryck – ger olika
diagnoser
© Copyright 2010 Familjeforum
Funktionsnedsättning och
Funktionshinder
Vad krävs för att minimera de funktionshindrande konsekvenserna?
Funktionsnedsättning innebär att man i större
eller mindre grad saknar förmåga att utföra något
på ett sätt som anses normalt.
Framgångsrik egen förändring
Stärkande stödfunktioner
Funktionshinder är följden av
funktionsnedsättningen i förhållande till
omgivning/miljön. Hur funktionshindrande en
nedsättning blir beror alltså inte bara på
personen utan också på vilka krav
omgivning/miljö ställer på en persons
funktionsförmåga, samt vilka förutsättningar för
anpassningar som finns .
Vad krävs för att minimera de funktionshindrande konsekvenserna?
Abstrakt tänkande ‐ förståelse
Konkret tänkande ‐ förståelse
Anpassning - utveckling
Anpassning
Miljö
krav och förväntningar
Tydlighet i tillvaron
Reducera stress
Utveckling
Nya strategier, verktyg för att minimera
funktionsnedsättningar – fokus både på individ
och omgivning
1
Liknelsen att npf är en annan kultur och att det
uppstår kulturkrockar i mötet med den ”standard”
kulturen.
Poängen
ä
med kulturliknelsen ä
är bland annat ä
är att
belysa att det inte finns en rätt och en fel kultur. De
är olika. En kulturs normer kan vara dominerande
men det innebär inte att den andra kulturen skall
överge sina. Ansträngningar krävs från båda håll.
Npf
Aktivitet överordnad tid
Standard
Tid överordnad aktivitet
Detaljer
Helheter
Rak kommunikation
Indirekt kommunikation
Konsekvenser
för möte och insatser
Förhållningssätt – bemötande –
verktyg -hjälpmedel
Går det att ge stöd …. ABSOLUT – men….
• Andra sätt att mötas på
• Andra sätt att ställa frågor
• Mer tid i möten - insatser
1.
2.
3.
Det finns inga snabba lösningar
Det finns inga
g färdiga
g recept
p och mallar för hur
stöd ser ut
Stöd skall fokusera på strategier både för individ
och omgivning/miljö
Handskas varsamt!
Åtgärder – behandling - stöd
REDUCERA
Funktionsnedsättning
KOMPENSERA
för funktionsnedsättning
Medicinering
Träna –
Ind. Hanteringsförmågor
Repulse – ilskekontroll
Kognitiv Affektiv träning
Energiinv.
Motorik tr.
Cogmed
(www.cogmed.com)
The Collaborative problem
solving model
Ett anpassat arbetssätt
STÖDJA i konsekvenser
av funktionshinder
Kravnivå
Lyssna –
Ledsenpratstund
Miljöanpassning
Självbild
Visuell tydlighet i tid, rum
Arbetsgång o regler
Framgångsamtal
Visuella samtalstekniker
•
•
•
•
•
•
Kunskap
Kartläggning
I di id li i
Individualisering
Förhållningsstrategier
Hjälpmedel i stöd och samtal
Kontinuitet – uppföljning - utvärdering
Från Om ADHD – Tore Duvner
© Copyright 2009
2010 Familjeforum
2
Flytta fokus från
Kartläggning - varför?
Kartläggningen är mycket viktig!
Varför?
• På visuella - konkreta arenan stärks den
visuella föreställningsförmågan
å
och kompenserar
svårigheter med abstrakt föreställningsförmåga
• På visuella - konkreta arenan dras tempo ner
och bättre förutsättningar för att ta emot,
filtrera, bearbeta och processa information ges
• Lättare dela varandras ”bilder”
Den hjälper oss att:
•
Samordna och individualisera insatserna
•
Sätta adekvata - konkreta mål och delmål
•
Skapa en strategi och välja metoder
•
Balansera anpassning och utveckling
•
Öka delaktigheten
•
Utgå från starka sidor och intressen
• Hjälp till att strukturera tankar och åsikter
Några kartläggningsmaterial
En personals morgonbön…
The Collaborative Problem Solving – Ross Greene
(www.ccps.info och www.pedagogisktperspektiv.se)
Individuell Profil – Familjeforum
(nakkve balldin@familjeforum com)
([email protected])
Vardagsstöd – Anna Sjölund
(www.pedagogisktperspektiv.se)
K 3 - Kunskap – Kartläggning – Kvalité
Ett material att kartlägga ur ett lärandeperspektiv
([email protected] )
Herre hjälp mig att hålla
min stora trut stängd
tills jag vet vad jag talar
om
© Copyright 2009
2010 Familjeforum
Analysinstrument – vem möter jag?
• Mycket positiv feedback!!!!
• Feedback på beteende inte på person
• Vad upplevs som feedback?
- individuell
i di id ll matchning
h i
• Motivations analys
• Stegvisa uppmaningar – instruktioner
• Förberedande kommentarer
• Rak och tydlig kommunikation
• Fråga när vi frågar – påstå när vi påstår
Låg angelägenhet
Låg angelägenhet
Låg tilltro till egen förmåga
Hög tilltro till sin egen förmåga
g angelägenhet
g g
Hög
Hög
g angelägenhet
g g
Låg tilltro till sin egen förmåga
Hög tilltro till sin egen förmåga
Olika verktyg för hur att samtala – ställa frågor – påstå utifrån de olika fälten.
Motiverande samtal - Rollnick - Miller
3
Hjälpmedel – att öka
Känsla av sammanhang
• Begriplighet - varför
• Hanterbarhet resurser: vad och hur
• Meningsfullhet motivation
Generellt om individuell
handledarfunktion
”Inre” känsla av sammanhang – självbild, tankar m.m.
”Yttre” känsla av sammanhang – omgivning; vardag
• Handledare i att öka känsla av sammanhang
• Tydliggöra detaljer – bidra till att skapa helheter
• Tillgänglighet
Aaron Antonovsky
Hjälpmedel:
Att öka känsla av sammanhang
Förutsägbarhet
Yttre känsla av sammanhang
Visuella
hjälpmedel Tydliggörande
Fysisk miljö
Dagschema
Veckoschema
Avtal – kontrakt
Checklistor
Fysiska miljön
Att skapa användarvänlig miljö som tar
hänsyn till svårigheter vid neuropsykiatriska
funktionshinder:
Tydliga platser för saker
Skilja på platser som tar energi och platser för
energipåfyllning
Tysta platser
Nödutgångar lättillgängliga
Vilka platser som ligger intill varandra
Personer
Rutiner
För att skapa
förtroende till
att använda
hjälpmedel och
öka
självständighet
Exempel på visuellt stöd
• Kontrakt – regler kring tider, ansvar m.m.
• Tydlighet och förutsägbarhet kring vem göra vad,
när o.s.v.
• Checklistor – exempelvis vad att ta med hemifrån
när man går
å o.s.v.
• Dagsscheman, Filofaxer, Palmpilots –
Instruktioner, manualer m.m.
• Påminnare via sms/mail istället för/komplement
till verbala påminnare
• Andra lösningar
4
Exempel på visuellt stöd i skolan
• Tydliga instruktioner i arbetsuppgifter
• Konkreta presentationer – presentera först – göra
sen – en sak i taget
• Använda stimulerande presentationstekniker –
visuella läromedel – med variationer
• Korta pass med tydlig början och slut
• Pedagogiska hjälpmedel; ev. talböcker, dator m.m.
• Hålla ordning: Färgmärk böcker, ordning på
material, checklistor, kom-ihåg listor
• Begränsa andra stimuli: möblering, lyssna på musik
Exempel på visuellt stöd i skolan
• I undersökande uppgifter ge tydliga ramar;
vad att leta efter, hur mycket, vilka delar skall
vara med – Följ upp.
• I gruppuppgifter ge tydliga instruktioner i vad som
förväntas i själva gruppmomenten.
Flexibel förutsägbarhet
• Individuellt anpassade visuella hjälpmedel för att få tydlighet i tillvaron
• Flexibilitet att anpassa innehållet i de hjälpmedel vi använder:
‐ Anpassa/ändra aktiviteter – använda hjälpmedel i detta!
Inre känsla av sammanhang
‐ Anpassa/ändra mängden uppgifter som görs inom en aktivitet
Beroende på till exempel dagsform (chefens form)
Beroende på till exempel dagsform (chefens form): dålig, medel, bra form
• Strategier för att hantera obesvarad förväntning
Våra hjälpmedel att skapa tydlighet får inte leda till att vi som personal blir mer oflexibla i vårt tänk än de personer vi möter!
Samtal med barn och ungdomar
Många av de barn och ungdomar vi möter har
bristande kommunikativa förmågor och
samspelssvårigheter och/eller svårigheter med att
bibehålla uppmärksamhet och fokus i samtalet
Vi måste vi anpassa vårt sätt att prata med
individen och skapa förutsättningar för ett bra
samtalsklimat
Samtal med barn och ungdomar
Samtalsverktyg
Plats och form för samtal
Hjäl
Hjälpmedel
d l i samtal
t l
Hur gör vi detta?
5
Samtalsverktyg
Tydliga och strukturerade i vår kommunikation
Tydliga om vi om vi frågar eller påstår när vi talar
Undvika att tolka för mycket - be om förtydligande (”Menar du
så hä
här….?”,
?” ”Uppfattar
”Uppfatta jag dig rätt
ätt när
nä jag tror
t o att det är
ä så
här du menar?”)
Val av ord och hur vi inleder meningar har stor betydelse
Ge tid till personen att svara
Stanna upp i samtal – sammanfatta, skriva ner punkter
Lyhördhet för om ork – energi inte finns eller håller på att ta
slut
Dataprat
I denna samtalsform används bara det skrivna ordet och
eventuellt bilder på de som samtalar. Efter man har börjat får
man inte tala alls utan bara turas om att använda
tangentbordet. En rubrik sätts för innehållet och sedan skriver
man frågor, svar och synpunkter tills ämnet är uttömt. Ställ
gärna öppna frågor och försök förstå hur Din samtalspartner
resonerar. På detta sätt kan man förklara, diskutera och
hämta information om olika ämnen. Eftersom man inte
använder det talade språket alls kan denna form bli ett mer
konkret och en mer direkt form att uttrycka sig.
K3-utbildning Nåkkve Balldin & Kenth Hedevåg
Skrivsamtal
Under tiden man samtalar skriver den som leder samtalet en
sammanfattning av det som sägs så att båda kan läsa texten
på bildskärmen. Man sätter en rubrik om det man vill samtala
p
om och det viktigaste skrivs ned under tiden. Om man inte är
nöjd med innehållet är det lätt att gå tillbaks och ändra under
samtalets gång. Den som leder samtalet kan ställa frågor,
skapa en överblick, sammanfatta, förklara hur andra tänker
och på detta sätt skapa ett bra underlag för olika
handlingsmöjligheter.
Chatt
• Visuellt – tempo dras ner; bättre möjlighet till processtid
• Visuellt – mindre utsvävningar, mer direkt på tema
pp
p
pp p
• Visuellt – slippa fokusera på kroppsspråk
• Visuellt – vinner tid i formuleringar – skriva först (tänka först), skicka sen (säga sen)
• Kan göras på bekväm plats
• Lättare att få till samtal
• En samtalsteknik som många unga idag bemästrar – blir den kompetenta i språket.
Hjälpmedel i samtal
Skalfrågor
Skalfrågor
Skalfrågor kan vara ett bra hjälpmedel att använda i samtal eftersom vi genom att kartlägga med skalor är mer konkreta än om vi skulle använda ord som bra – dåligt, viktigt om vi skulle använda ord som bra dåligt, viktigt – oviktigt, oviktigt,
mycket – lite, roligt – tråkigt o.s.v. Skalor är något som barn och ungdomar också är vana med. Mycket mäts med skalor. Skalfrågor kan användas och utformas på många olika sätt och ger oss också därmed bra möjligheter att anpassa form efter varje elev.
Pl
Plus
och
h Mi
Minus listor
li t
Påståendematerial
Enkätformulär
6
Exempel - skalfrågor
Exempel - skalfrågor
Jag blir störd när andra pratar när jag jobbar (ringa in ett
alternativ)
1
2
3
4
5
Inte alls
lite
Så där
dä
mycket
m cket
väldigt
äldigt
mycket
mycket
Så här mår jag efter fri tid i lägenheten:
………………………………………………………………………………
Hur kul är utflykten till Malmö på en skala från 1 – 10?
1 …………………………………………………………………………… 10
Plus och minus listor
Det mesta i vår tillvaro innehåller både positiva och
negativa delar. Detta kan gälla boende, skola,
arbete, fritid eller de personer vi umgås med. För
att hitta en bättre balans mellan det positiva och
det negativa kan man pröva att göra en plus och
minuslista.
Exempel – plus och minuslista
Sätt + o - efter de maträtter som finns här:
+ = god mat
o = mat som är ok - = mat som du inte gillar
Fiskgratäng
Spagetti och köttfärs
Köttbullar och potatis
Potatissoppa
Kycklingklubbor
Annat: ……………………………………
……………………………………
Exempel
Påståendematerial
Att arbeta med påståendematerial är ett sätt att ge
personen hjälp med öppna frågor. I samtal är det lätt
att vi kommer att ställa mycket frågor som är öppna,
till exempel ”Vad är du bra på?”, ”Vad tycker du är
roligt
g att g
göra?”,, ”Hur skulle du vilja
j att p
personalen
hjälpte dig när du blir arg?” och så vidare. För en del
av de personer vi möter så är det svårt att svara på
sådana frågor eftersom dessa frågor kräver mycket
abstrakts föreställningsförmåga (att kunna se med
tanken vad ditt öga inte kan se). Då kan
påståendematerial vara till hjälp.
Förslag på känslor du känner när du kommer i bråk med en kompis:
Ringa in ___________ ord som passar dig:
Skamsen
Glad
Nervös
Rasande
Skyldig
Panikslagen
Positiv
Ångerfull
Osäker
Vansinnig
Frustrerad
Nöjd
Förödmjukad
Orolig
Tokig Modig Upprymd
Trött
Ensam
Ledsen
Säker
Arg
Fler ord:
…………………………………………………………………….……………………………………………
……………………….…………………………………………………………………….………………….
7
Kartläggning med barn och ungdomar
Exempel
Orsaksanalys
Motivationssystem Alla är bra på olika saker – Här är några saker – Vilka stämmer för
dig?
Matte
Rast
Gympa
Engelska
Leka
Dator
Skriva
Rita
Bygga lego
Sjunga
Mat
Avslappningsövningar
Rätt temperatur
Organisera och hantera
morgnar och
kvällar
Sömn
Lagom mätt
Att komma till arbetet
S i
Springa
Si
Simma
Kunna
K
flaggor
fl
checklistor
Vara en bra kompis
Hitta på kul saker att göra
Annat?
……………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………...
Planering
av
tid
Resträningsprogram
Resa självst‐
ändigt
Fickkalender
Användbara metoder/verktyg i arbetet med familj och individ
•
•
•
•
•
•
•
Steg‐för‐steg, ett tema i taget
Visuella stöd i samtal, manualer, listor m.m. Sociala manuskript
Datorn
Rollspel – öva praktiskt
Filma olika situationer –
l
lk
använd film i samtal
dfl
l
Korta samtal med pauser
• Positiv uppmuntran och belöning
När kartan inte stämmer med terrängen…
Vid NPF generellt sätt:
Hög stress
Brister med kognitiva färdigheter som
krävs för generalisering
generalisering, abstrakt
reflekterande, kommunikation.
Slutsats:
Oftare mer framgång med beteendefokuserade
Interventioner – dock måste även dessa anpassas!!!
Vad göra när?
• Ju högre stress desto mer beteendeinriktade
insatser inriktade på nusituation.
• Ju lägre stress desto mer desto mer
känsloriktade insatser inriktade på då – nu
och framtid.
Erfarenheter av vad som kan vara svårt:
• Reflekterande, öppna, process frågor
• Miljöterapeutiska interventioner – bygger på
psykodynamisk teoribildning om insiktsarbete
via medlevarskap och idéer om att skapa ett
terapeutiskt miljö i sampel med andra.
• Holding – Anknytningsteorier,
Ankn tningsteorier tankar om att
inre splittring, att hålla är att visa att världen
står kvar.
• KBT och beteendeträning – Risk att allt fokus lägga på
individ nivå.
• Interventioner som bara fokuserar på förstärkning av
beteende utan kartläggning av färdigheter
• Trend med gruppbehandling (ART, DBT)
8
Sammanfattning
Genom individuell kartläggning avgöra vad
som troligtvis kan fungera när.
Genom utvärderingar svara på vad som gör skillnad
Exempel på stödinsatser som kan reducera
funktionsnedsättningen
P i ä t ett
Primärt
tt fokus
f k på
å interventioner
i t
ti
som :
1. Fokuserar på färdigheter
2. Fokuserar på beteende
Ett neuropsykiatrisk filter på våra behandlarverktyg
Energiinventering som stressreducering
Inventering sker i individuella samtal
Tänk på:
• Vad ger och vad tar energi?
Plats – Aktivitet – Person
• Val av plats
• Visualiserade hjälpmedel i samtal
Exempel: chatt, datorprat, kat-kitt, påståendeformulär,
papper - penna
• Individuellt anpassat mätinstrument av vad som
tar och ger
Erfarenheter av olika mätinstrument
Bensin inventering –
till vilken nytta?
Bensintankar – full tank XX liter
• Skapa bättre förståelse av vad som tar och ger
bensin – insikter för person och omgivning
Dator – hårddisk kilobite - megabite - gigabite
•U
Underlag
de ag för
ö att sskapa
apa bätt
bättre
e ba
balans
a s i ttillvaron
ao
mellan platser, aktiviteter och personer som tar och
ger bensin
Termometer skala 1- 10
• Krävs många tanktillfällen under dagen – inför
vissa platser/aktiviteter/personer krävs extra mycket
tankning annars kommer soppan ta slut och motorn
stannar….
Färgkodning:
tar
neutral
ger
9
Exempel på kartläggning kring ilska
När man är riktigt arg så är man inte alltid så smart!
Starka reaktioner (utbrott – sammanbrott)
Mina reaktioner:
En del av de personer vi möter reagerar mycket starkt
vid ilska och frustration. Reaktionerna kan leda till
negativa konsekvenser för individen. En viktig del av
arbetet kan därför vara att kartlägga vad som gör
personen frustrerad och hur personen reagerar i
frustration.
Detta gör mig
riktigt arg:
Så här känns det när jag
börjar bli riktigt arg:
”Tålamodsburken”
En konkret förklaringsmodell för att lättare se
sambandet mellan stress och reaktioner
Vi har alla en ”burk” men en del av oss har mer
saker i den från början
Som en grund för en ”energiinventering” där man
identifierar vad som fyller
y
på
p och vad som minskar
innehållet i ”burken”
Strategier för vad man kan göra när ”burken”
håller på att explodera?
En modell som kan vara ett stöd för reflektion
Tics
Mat
Tjat
Stress
Ventil
Samspel
Krav
Tvång
Sömn
Repulse
Oro
Tillsägelser
Konflikter
- person
Kontroll
Lättare för omgivningen att förstå och förhålla sig
till en reaktion
• Träning görs individuellt
• Materialet visuellt, konkret
j g
att kombinera
• Stor möjlighet
träningens innehåll med andra
insatser och andra samtalshjälpmedel
(t ex Kat Kitt)
• Fokus på impulssvårigheter och
strategier
www.dobrin-art.se
Kränkningar
Höga ljud
Robomemo - Rememo
Robomemo – Rememo – Arbetsminnesträning
Cogmed Arbetsminnesträning är en vetenskapligt belagd metod som
riktar sig till barn, ungdomar och vuxna med behov av att förbättra
sin koncentrationsförmåga.
RoboMemo ((barn och ungdomar)
g
) och Rememo ((vuxna)) är själva
j
programmen som används för att träna upp arbetsminnet. De består
av övningar som på olika sätt tränar arbetsminnet både visuospatialt
och verbalt. Svårighetsnivån anpassas automatiskt efter personens
förmåga.
www.cogmed.com
10
Kognitiv Affektiv Training – Kat Kitt
KAT-kittet är ett träningsredskap för att förbättra och öka
kommunikationsförmågan.
KAT-kittet hjälper till att utveckla tvåvägs-kommunikationen kring
känslor.
Kognitiv: Arbetar med tankar, intryck, perception, attityder och
respons.
Affektiv: Arbetar med känslor,humör perception och
k
kroppsuppfattning.
f tt i
Exempel på stödinsatser som kan kompensera
för funktionshindret
Träning: Ökar medvetenheten om sambandet mellan tankar,
känslor och beteende.
Kat Kitt har visat sig fungera väldigt väl med yngre barn och även
med personer med olika kognitiva och kommunikativa
funktionsnedsättningar.
www.cat-kit.com och www.cortexutbildning.se
Individuell rättighets- och
skyldighetsvågskål
Individuell krav och
förväntningskurva
Ojämn färdighetskurva innebär ojämna
hanteringsförmågor!
Måste kartlägga dessa färdigheter så vi kan
göra
ö en iindividuell
di id ll kkravkurva
k
Detta är skillnaden mellan anpassad
kravmetodik och kragmetodik
Rättighet
Skyldighet
Rättighet
Skyldighet
Rättighet
Rättighet
Skyldighet
Rättighet
Explosiva barn
Tre mål i stödet till oflexibelt – explosiva personer
A
Bibehålla vuxna som auktoritetsfigurer
B
Lära personen färdigheterna flexibilitet och frustrationstolerens –
komponenter
k
t som behövs
b hö fö
för att
tt klara
kl
av kkompromisser
i
C
Ha kännedom om personens begränsningar
(Ur boken Explosiva barn av Ross Greene - Cura förlag)
Vad menar vi med rättvisa?
© Copyright 2009
2010 Familjeforum
11
The Collaborative problem solving
approach
approach
Tre planer. Förhållningssätt vid obesvarad förväntning:
Tre planer. Förhållningssätt vid obesvarad förväntning:
Mål med tre planer:
Plan A:
Nej; Du måste; Jag bestämmer; Jag räknar till tre…
Plan A: Driva igenom ursprunglig förväntning
Plan B: CPS – Problemlösa tillsammans
Plan C: Förstå personens begränsningar av ej inlärda färdigheter
Bort från radarsystemet
Plan B:
Empati – Problem – Inbjudan till lösning
Plan C:
Ok; visst; vara tyst
Plan C är vår vän….
approach
Effekter av framgångsrikt förhållningssätt vid obesvarad förväntning:
Plan A:
Barnet gjorde det jag sa
Concerns
Adults
Plan B:
Vi hittade en lösning tillsammans
Boths
Plan C:
Jag tog inte upp det
Childs
Plan B
The Collaborative problem solving approach
Akut plan B:
Pågår under tiden det utmanande beteendet pågår, eller när det
precis är på väg att eskalera. Kan vara användbart - men i första
hand för att lösa akuta situation/undvika eskalerande beteende –
inte primärt som arena för att träna mer långsiktiga
problemlösningsstrategier
Förebyggande plan B
Sker vid annat tillfälle en i akut situation – träning som genererar
mer hållbar färdighetsträning
Kom ihåg: Bjuda in till plan B utan att det sker i samband med
uttryckt förväntan!!!!
Motivation –
inre och yttre mening
Plan B
The Collaborative problem solving approach
1.
2.
3.
4.
Genom inventering av bristande färdigheter och
situationsanalyser av triggers förstår vi de
bakomliggande orsakerna till beteendet
Genom prioriteringsarbete ställer vi mer realistiska
förväntningar och har bättre planer för obesvarad
förväntning från
å barnet
Genom att minska användandet av plan A och öka plan
C minskar utmanande beteende
Genom att öka användandet av Plan B löses många
triggers/problem och bristande färdigheter tränas
Vid npf:
Den inre meningen svårare att åstadkomma; pga av svårigheter med
impulsivitet, svårigheter att se konsekvenser, mental energi,
Den yttre meningen behöver förstärkas för att kompensera dessa
svårigheter
Verktyg för att arbeta med inre mening
Verktyg för att skapa/förstärka yttre mening
12
Yttre mening –
Yttre Förstärkning
•
•
Social (ord, gester m.m.)
Konkret:
a) Spontan (Du gjorde A det var bra gjort såhär har du B)
b) Villkorad – (Om A så B)
Direkt (förstärkning i aktivitet)
Planerad (ex. poängsystem)
Viktigt att komma ihåg:
1. Kan personen? Har personen färdigheten?
2. Kan ev. förstärkning öka chansen för att personen använder
färdigheten?
3. Vilken sorts förstärkning eller kombination av olika sorter
fungerar bäst för individen?
Exempel på stödinsatser som kan stödja i
konsekvenserna av funktionshindret
Framgångssamtal – både
individuellt och i familjekontext
Framgångssamtal
Användbara frågor:
Användbara frågor:
I situation
Innan
Visste jag vad som skulle ske?
Vad gjorde jag innan?
Var det bättre planering än vanligt
Vad det något som var annorlunda än vanligt?
Hade jag en reservplan? Använde jag den – hur gick det?
Kände jag mig lugnare än vanligt?
Sa någon eller gjorde någon något som gjorde det lättare?
På en skala 1 – 10 hur bra hade jag sovit?
Vad skulle jag göra efter? Var det något som gjorde det lättare
att klara av det bättre?
På en skala 1 – 10 hur motiverad var jag?
Fick jag hjälp av någon?
SAMMANFATTA TILLSAMMANS
Sammanfattning
Individuellt utformade insatser med två huvudområden:
1. Förberedande/Förebyggande insatser:
Krav och förväntningsnivå
Visuella sätt att ge information
Tydlighet/balans i tillvaron
Förberedelsetid
Förstärkning – framgångsamtal
2. Obesvarad förväntning – Reservinsatser
Strategier för obesvarad förväntning: plan A – B – C
Motiverande samtal
Tydliggöra konsekvenser – informerande val
Förstärkning - framgångssamtal
”Dessa barn uppvisar ofta en förvånansvärd
känslighet för lärarens personlighet……det går att
undervisa och vägleda dem. Men det krävs äkta
förståelse, tillgivenhet och vänlighet – och inte minst
humor. Lärarens underliggande emotionella attityd
påverkar oavsiktligt eller omedvetet barnets humör
och beteende. Naturligtvis kräver bemötandet och
vägledningen av dessa barn såväl gedigna kunskaper
om deras egenheter som äkta pedagogisk talang och
erfarenhet. Det räcker sålunda inte med en effektiv
undervisning.”
Hans Asperger 1944
13
Lite litteraturtips….
Mail:
[email protected]
Kommande föreläsningar:
www.pedagogisktperspektiv.se
www.pavus.se
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Om Aspergers syndrom – Tony Attwood (Natur och Kultur)
Om ADHD – Tore Duvner (Liber)
Flickor m ADHD – Quinn (Studentlitteratur)
ADHD hos barn och vuxna – Socialstyrelsen
Barn med koncentrationssvårigheter – Björn Kadesjö (Liber)
Råd till föräldrar – ADHD – Agneta Hellström (Lilly)
Så funkar det! ADHD – Hellström/Carlsson-Kendall (Lilly)
Att undervisa barn med ADHD – Agneta Hellström (Lilly)
Lekfulla metoder – allvarligt funktionshinder – Erik Wirkberg
Den översvämmade hjärnan – Torkel Klingberg (Natur och Kultur)
Strider i Hjärnåldern – Vanna Beckman (Pavus förlag)
Explosiva Barn – Ross Greene (Cura)
Treating Explosive Kids – Ross Greene
En väg till fängelset – Vanna Beckman (Cura)
Från brott till genombrott – Martin Lardén
Motiverande samtal – Rollnick o Miller
Är jag normal, mamma? Att se, förstå och möta en flicka med ADD, Malene Larssen
Varför jag känner som du känner – Joachim Bauer (Natur och Kultur)
Nycklarna på bordet – Susanne Beijerot (Cura)
Vild källa – Vanna Beckman (Cura)
Sociala berättelser och Seriesamtal (Riksföreningen Autism – www.autism.se)
Filmer: Asperger syndrom – inifrån - www.autism.se
Att organisera vardagen – om ADHD - www.autism.se
Efter diagnos – Om ADHD - www.autism.se
Vardagsstöd – Anna Sjölund (Pedagogiskt Perspektiv – www.pedagogisktperspektiv.se)
Litteratur: www.pedagogisktperpsektiv.se
Några intressanta länkar…
The Collaborative problem solving approach –
Ross Greene - www.thinkkids.org
Repulse – www.dobrin-art.se
Cogmed – www.cogmed.com
I
Incredible
dibl Y
Years - www.incredibleyears.com
i
dibl
och
h www.folkhalsa.com
f lkh l
Kat Kitt - www.cat-kit.com och www.cortexutbildning.se
14

© Copyright 2010 Familjeforum 1

Transcription

Similar documents

S stanna upp T tänk efter A agera R reflektera K kommunicera

5 minuters programmet - Maxa din fettförbränning

SWOT_1

Rapportkontoplan hantering 2014Q3 - Vitec

ett system för inventering, bedömning och klassificering av fastigheter

10.Dag 1 16.55-17.30 Systemstöd för rehabiliteringsprocessen

Läs hela vår broschyr

Analys av filmmusik - presentation

Nåkkve Balldin