Föreläsningar - Senior i Centrum

Transcription

Föreläsningar - Senior i Centrum
2015.02.09
Arenarummet
Palissad Syd
Palissad Öst
Palissad Väst
08.00
REGISTRERING - UTSTÄLLNINGEN ÖPPNAR 08.30
09.00
INVIGNING (ARENARUMMET)
Foajé Nord
Moderator: Sölve Elmståhl
PROGRAM ONSDAG 6 MAJ
Funderingar kring ett bokslut
Mustafa Can, journalist, författare, Stockholm
Äldres funderingar över livet och döden när det är dags att göra bokslut. Betraktelser av Mustafa Can, känd som sommarpratare, debattör och författare.
KAFFE OCH UTSTÄLLNINGSBESÖK
10.15 - 10.45
10.45 - 12.15
VÅRD OCH OMSORG
REHABILITERING OCH ÄLDRE
PALLIATIV MEDICIN OCH VÅRD*
Moderator: Anna-Karin Edberg, professor
Moderator: Helle Wijk, docent,
leg sjuksköterska
Moderator: Carl-Magnus Edenbrandt,
docent, överläkare
När regnbågen grånar: Äldre
HBTQ-personer
Mats Christiansen, doktorand, leg. ssk,
specialist i sexologi, universitetsadjunkt,
Stockholm
Det är nu cirka 70 år sedan samkönade
kontakter legaliserades i Sverige. HBTQ-personer finns i alla åldrar och vi har nu
ett antal av dessa som nu börjar åldras.
Presentationen kommer att diskutera
deras situation, baserat på såväl litteratur
som empiriska data.
Att åldras i främmande land
Mustafa Can, journalist, författare,
Stockholm
Med en allt större grupp seniorer med
utländsk härkomst står vi inför nya utmaningar. Mustafa Can berättar om hur
det kan vara att åldras i ett främmande
land och om längtan att återknyta till
sina rötter.
Team en framgångsfaktor för att Kunna identifiera behov av
palliativ vård i livets slutskede
åldras väl hemma
Kajsa Eklund, docent, leg arbetsterapeut,
(delmål B5)
Göteborg; Katarina Wilhelmson, docent,
geriatriker, Göteborg; Eva Holmgren,
universitetslektor, leg sjukgymnast, Göteborg
Under seminariet presenteras värdet
av individuell vårdplanering och
resultat av en vårdkedja för sköra äldre
personer från akutmottagning och åter
till hemmet. Fokus är på teambaserad
rehabilitering och nyttan för den äldre
personen.
Comprehensive Geriatric Assessment (CGA) hur använder vi det?
Yngve Gustafson, professor, överläkare,
Umeå
Kostnadseffektiv och säker behandling
av gamla människor kräver att man ”ser”
hela människan. En förutsättning är att
en multiprofessionell och multidimensionell utredning görs med fokus på
prevention och rehabilitering av ett
team med kunskaper i gerontologi och
geriatrik.
12.15 - 13.15
13.15 - 14.45
Axel Carlberg, doktor i etik, Lund;
Carl-Magnus Edenbrandt, docent, överläkare i palliativ medicin, Lund
Hospicefilosofin, värdegrund, etik,
termer och begrepp, sjukdomsprogression, livsuppehållande åtgärder,
brytpunkts-bedömning, symtomlindring, en god död.
DEMENS
GERIATRISK RADIOLOGI*
Moderator: Olle Ekberg, professor
Att se frisk ut men ha en demenssjukdom
Birgitta Hillarp, överläkare, Malmö; Kasim
Abul-Kasim, docent, överläkare, Malmö; Ola
Björgell, docent, regionöverläkare, Malmö;
Sassa Persson, sjuksköterska, Malmö
Även personer i yrkesverksam ålder kan Sölve Elmståhl, professor, Malmö; Inga
drabbas av demens. Det beräknas att det Redlund Johnell, docent, överläkare, Lund
Den äldre patienten blir ofta föremål
finns ca 10 000 personer som är yngre
för olika radiologisk undersökningar.
med demens sjukdom i Sverige. Dessa
Hans/hennes symptom skiljer sig oftast
kräver ett annat förhållningssätt och
från yngres. Den radiologiska bilden är
omhändertagande.
ofta komplex. Denna kort-kurs ger en
Att se sjuk ut men ha gott minne
introduktion till hur denna allt större
Elisabet Londos, lektor, överläkare, Malmö patientgrupp optimalt skall undersökas
Lewy body sjukdom tillhör de sk neuoch bedömas.
rokognitiva sjukdomarna. Patienterna
drabbas hårt med parkinsonliknande
motorik, uttalad trötthet, märkliga
Fortsättning nedan.
synupplevelser samt störd drömsömn.
Föreläsningen ger mer information om
sjukdomstecknen och de olika behandlingsmöjligheter som finns.
LUNCH MED SENIORGALA OCH UTSTÄLLNINGSBESÖK
PALLIATIV MEDICIN OCH VÅRD
Moderator: Carl-Magnus Edenbrandt,
docent, överläkare
PREVENTIVA INSATSER
Moderator:
Palliativ vård i kommunal omsorg Äldrevårdsmottagning på vårdLena Hjelmérus, överläkare, Stockholm
central
Läkarinsatser i kommunal omsorg.
Lotta Hylén, sjuksköterska, palliativt
ombud, Malmö
Den kommunala personalens roll i den
palliativa vården.
Birgit H Rasmussen, professor, Lund
Att vara närstående när någon ska dö.
Eva Berg Petersson, distriktsläkare,
Knislinge
Vårdcentralen i Knislinge har arbetat
aktivt med att utveckla vården för
multisjuka äldre sedan 2010. I februari
2014 invigdes Äldrevårdsmottagningen.
Föreläsningen beskriver tankarna bakom
en Äldrevårdsmottagning och hur man
har valt att arbeta i Knislinge.
PALLIATIV MEDICIN OCH VÅRD*
Moderator: Maria Taranger, överläkare
Kunna genomföra brytpunktssamtal med patient och
närstående (delmål B5)
Wilhelmina Näs, ST-läkare, Göteborg;
Mariana Villegas, Specialistläkare,
Göteborg
Teori och praktisk demonstration
VÅRD OCH OMSORG
Moderator: Margareta Albinsson,
utvecklingsstrateg Region Skåne
Fall inte i farstun!
GERIATRISK RADIOLOGI*
Moderator: Olle Ekberg, professor
Fortsättning enligt ovan.
Eva Nordell, Dr medicinsk vetenskap, sjukgymnast, Malmö; Mia Svensson Burghard,
Medicinskt Ansvarig Rehab, Fallnätverket i
Malmö stad, Malmö
Hur vi undviker fallskador för våra vårdtagare i äldreomsorgen. Erfarenheter
från förebyggande arbete i Malmö.
Lipidbehandling för äldre
Anders Gottsäter, docent, överläkare,
Malmö
Kolesterolsänkande behandling i högre
åldrar, gör det nytta eller kanske t.o.m.
skada? Genomgång av tillgängliga studier och förslag till rekommendationer
baserade på dessa.
14.45 - 15.30
15.30 - 17.00
KAFFE OCH UTSTÄLLNINGSBESÖK
PREVENTIVA INSATSER
MILJÖ
Moderator:
Moderator: Mia Nilsson, docent
Åldrandet och livskvalitet; en
process
Jag, flytta till särskilt boende??
Hur möblerar jag då?
Ingalill Rahm Hallberg, professor emerita,
Lund
Föreläsningen kommer att avhandla
åldrandet som en process, i detta fall från
pensionering fram till livets slut, särskilt
med hänseende till vad som bidrar till ett
gott liv, hög livskvalitet och faktorer som
hindrar ett gott liv. Åldrandet inrymmer
möjligheter för individ och samhälle.
Marianne Granbom, Dr Med Vet, Lund;
Catharina Nord, docent, Linköping; Oskar
Jonsson, filosofie doktor, Lund
Vad avgör att man flyttar till särskilt boende? Hur blir tillgängligheten? Vad skall
jag ta med mig? Hur skall jag möblera?
Det finns goda skäl att anta att utformning av fysiska miljöer på särskilt boende
kan ha inverkan på både den vård som
bedrivs där och äldres livskvalitet.
Är Morgondagens Geriatriska
Patient en “Patient”?
Börje Bjelke, professor, Oslo
Äldre, Friskare, Bättre informerade, Större
Krav på Funktion och Livskvalité
PALLIATIV MEDICIN OCH VÅRD*
Kunna initiera och tillämpa
grundläggande principer för
palliativ symtomlindring i livets
slutskede (delmål B5)
Carl-Magnus Edenbrandt, docent, överläkare, Lund
Helhetssyn, symtomlindring, kommunikation och relation, teamarbete, samt
närståendestöd.
ANHÖRIG
GERIATRISK RADIOLOGI*
Moderator: Gerd Ahlström, professor, Lund
Moderator: Olle Ekberg, professor
Stöd till anhöriga - vad betyder
det för mig?
Lennarth Johansson, docent, Stockholm
Sedan 2009 finns en bestämmelse i
socialtjänstlagen om att kommunen
…”ska stödja personer som vårdar eller
stödjer närstående”… Vad betyder det för
vården och omsorgen och för enskilda
människor? Vad har hänt sedan 2009 och
vad behöver göras ytterligare?
Fortsättning enligt ovan. Kursen i geriatrisk
radiologi innefattar 2x1,5h radiologi samt
därtill ett valfritt kliniskt föreläsningspass
ons-fre omfattande ytterligare minst 1,5h.
Som man frågar får man svar - om
stöd till anhöriga
Martina Takter, Närståendekoordinator/
doktorand, Malmö
En reflektion om den enskildes rättigheter, den anhöriges frivilliga insatser och
bedömning av skälig levnadsnivå. Förenliga storheter eller strukturell paradox?
Kan IT teknik hjälpa oss att bättre
förstå personer med demens?
Stefan Sävenstedt, professor, Luleå
I stödet till personer med demens har
olika former av elektroniska sensorer
fram till nu främst använts för att öka
tryggheten, både för personen själv
och för familjen och personal. Nya rön
visar på en möjlighet att också använda
elektroniska sensorer för att bättre förstå
personen med demens som har en BPSD
problematik.
*Kurs för läkare med möjlighet för övriga deltagare att lyssna. Begränsat antal platser.
Med förbehåll för ändringar.
2015.02.09
Arenarummet
Palissad Syd
Palissad Öst
08.00
08.30 - 10.00
PALLIATIV MEDICIN OCH VÅRD*
PROGRAM TORSDAG 7 MAJ
Existentiella frågor och livssyn i
dödens närhet (delmål C8)
Caroline Krook, biskop emerita, Stockholm; Britt-Marie Ternestedt, professor,
sjuksköterska, Stockholm; Carl-Magnus
Edenbrandt, docent, överläkare, Lund
Vårdarens möte med en döende patient
och dennes närstående innebär inte
endast medicinska utmaningar utan
även svåra samtal, etiska dilemman och
existentiella frågor. I detta möte utmanas
också vårdaren att själv reflektera kring
sin syn på livet, sjukdom och ytterst
döden.
PREVENTIVA INSATSER
DEMENS
MILJÖ
Moderator: Agneta Malmgren-Fänge, docent
God munhälsa på äldre dar´
Pia Andersson, bitr professor, Kristianstad
Föreläsningen kommer att belysa
munhälsans betydelse för nutritionen,
allmänhälsan och välbefinnandet, samt
ta upp orsaker som kan ge negativa
konsekvenser för tänder och munslemhinnor hos äldre personer och åtgärder
för att bevara en god munhälsa livet ut.
Undernäring och fallrisk – ett
folkhälsoproblem?
Albert Westergren, professor i omvårdnad,
Kristianstad
Malnutrition i kombination med låg grad
av fysisk aktivitet leder till minskad muskelmassa och ökad risk för att falla. Detta
kan betraktas som ett folkhälsoproblem
och informationskampanjer behövs vad
gäller det ökade behovet av protein,
D-vitamin samt vikten av fysisk aktivitet.
MIGRATION OCH DEMENS*
Moderator: Eva Granvik, verksamhetschef
Hur skapar vi förutsättningar även Att se frisk ut men ha en demensför sköra äldres vardag?
sjukdom
Inledning av dagen
Susanne Iwarsson, professor, Lund; Katarina Wilhelmson, docent, Göteborg; Terje
Sund, Dr Med Vet, Oslo
Hur kan forskningen och den samlade
kunskapen omsättas till åtgärder som
underlättar för äldre att klara sin vardag?
Vilka utmaningar finns vid interventioner
med sköra äldre personer? Hur omsätter
vi de ökade kunskaperna kring hjälpmedel i en bättre vardag och deltagande i
samhället?
Challenges in cross-cultural
assessment of dementia
Sassa Persson, sjuksköterska, Malmö
Även personer i yrkesverksam ålder kan
drabbas av demens. Det beräknas att det
finns ca 10 000 personer som är yngre
med demens sjukdom i Sverige. Dessa
kräver ett annat förhållningssätt och
omhändertagande.
Att se sjuk ut men ha gott minne
Elisabet Londos, lektor, överläkare, Malmö
Lewy body sjukdom tillhör de sk neurokognitiva sjukdomarna. Patienterna
drabbas hårt med parkinsonliknande
motorik, uttalad trötthet, märkliga
synupplevelser samt störd drömsömn.
Föreläsningen ger mer information om
sjukdomstecknen och de olika behandlingsmöjligheter som finns.
Rozita Torkpoor, Sjuksköterska
Rune Nielsen, Neuropsykolog, Köpenhamn
Rune Nielsen vid Nationalt Videncenter
for Demens vid Rigshospitalet i Köpenhamn kommer utifrån sin forskning att
belysa utmaningar som uppstår vid
demensutredningar för personer med
utländsk bakgrund.
KAFFE OCH UTSTÄLLNINGSBESÖK
10.00 - 10.45
DEMENS
Möss eller människor? Framtidens forskning kring demenssjukdomar
Lennart Minthon, professor, överläkare,
Malmö; Oskar Hansson, lektor, överläkare,
Malmö; Håkan Toresson, docent, Malmö
För att bota Alzheimers sjukdom har
man i 15 år forskat på möss. Men alla
försök har misslyckats. I vår Swedish
BioFinder Study utgår vi från människan.
Många patienter undersöks noga över
lång tid och vi forskar på patientspecifika
nervceller som omprogrammerats från
hudceller.
PREVENTIVA INSATSER
PALLIATIV MEDICIN OCH VÅRD*
SEXUALITET
SUICID
Moderator: Carl-Magnus Edenbrandt,
docent, överläkare
Yrsel hos äldre
Patrik Midlöv, distriktsläkare, docent, Eslöv
Yrsel är vanligt och ofta väldigt handikappande för äldre personer. Äldre har
särskilt stor risk för att drabbas av yrsel
pga andra sjukdomar och läkemedelsbehandling. Här ges förslag på
utredning och behandling samt belyses
särskilt läkemedel respektive sjukdomar
som ökar risken för yrsel hos äldre.
Datorbaserad utbildning bidrar
till att undernärda får adekvat
nutritionsbehandling
Palliativ medicin/vård vid
Sexualitet hos äldre
demens, hjärt- och lungsjukdom Ingmar Skoog, professor, Göteborg
Föreläsningen belyser olika aspekter av
(delmål C4, C5)
Johan Sundelöf, med.dr., överläkare,
Uppsala; Claes Lundgren, överläkare,
Skellefteå
Hur ser brytpunktsbedömningen ut,
hur skiljer sig symtom och förlopp från
cancer, särskilda farmakologiska och
icke-farmakologiska behandlingar vid
icke-cancersjukdomar?
Albert Westergren, professor i omvårdnad,
Kristianstad
En timmes Datorbaserad Utbildning i
Näring och Ätandet (DUNÄT) bidrar till
att fler patienter med risk för undernäring erhåller adekvat nutritionsbehandling och vård utan att öka överbehandlingen av personer som inte har risk för
undernäring.
12.15 - 13.15
13.15 - 14.45
Foajé Nord
REGISTRERING
Moderator: Axel Carlberg, doktor i etik
10.45 - 12.15
Palissad Väst
sexualitet hos äldre.
Suicid bland äldre, något vi kan
förebygga?
Margda Waern, professor, Göteborg
Äldre har höga suicidtal i Sverige och
internationellt. Psykosociala, psykiatriska
och biologiska faktorer som är kopplade
till suicidalt beteende kommer att
presenteras Förebyggande åtgärder
diskuteras.
MIGRATION OCH DEMENS*
Kognitiv testning av personer
med utländsk bakgrund och
varierande utbildningsnivå.
Vad är viktigt att ta hänsyn till i
utredningen?
Peter Wetterberg, överläkare, Oslo
Peter ger oss en inblick i utmaningen
av demensutredning av personer med
annan etnisk bakgrund samt kunskap
om adekvata kognitiva tester.
Min far och hans demenssjukdom
Simin K. Yahoo, anhörig, Lund
Simin Yahoo har master i internationella
Kulturella Relationer och arbetar som
ekonomiassistent på vårdekonomi i
Region Skåne.. Simins far har Alzheimersjukdom. Simin berättar om sin far
Ghafoor.
LUNCH MED SENIORGALA OCH UTSTÄLLNINGSBESÖK
REHABILITERING OCH ÄLDRE
Urininkontinens hos äldre- en
utmaning att identifiera, utreda
och behandla
Ulla Molander, docent, universitetssjukhusöverläkare, Göteborg
Urininkontinens (UI) är en folksjukdom
där bara en bråkdel söker hjälp, och där
många, även i vården menar att urininkontinens är en del av åldrandet och
ingen ide att försöka behandla. Tvärtom
så är det viktigt att identifiera de med
UI för att utreda och behandla på ett
adekvat sätt.
TANDVÅRD
VÅRD OCH OMSORG
Moderator: Margareta Albinsson,
utvecklingsstrateg Region Skåne
Moderator: Pia Nilsson,
utvecklingssekreterare Malmö Stad
ANHÖRIG
Moderator: Gerd Ahlström, professor, Lund
När munnen blir ett hinder för
ätandet
Hur ska vi tillgodose Agdas
behov?
Anhörigas roll som ställföreträdare inom äldreomsorgen
Eddie Grahn, dietist, Malmö; Jeanette
Appelqvist, Ansvarig för uppsökande
verksamhet och munhälsobedömningar,
Kristianstad; Mats Nilsson, tandläkare,
Malmö
Om munhälsans betydelse, om ett
adekvat näringsintag hos äldre samt om
att stödja tandhälsovården för äldre. Du
som arbetar med äldre får här kunskaper
som du direkt kan använda i det dagliga
arbetet.
Pia Nilsson, Samordnare för Ämmaprojektet, Malmö; Dr Lars Stavenow, Läkare,
Malmö; Lotta Tyrberg, Gunilla
Marcusson, Medicinskt ansvariga sjuksköterskor, Hässleholm, Broby
Lärande exempel från Skåne, där kommuner, sjukhus, primärvård och Agda
själv gemensamt ser till att hon får den
vård hon behöver.
Tove Harnett, Bitr. universitetslektor, Lund
Anhöriga har i Sverige idag inte någon
rättslig beslutskompetens som ställföreträdare. Trots detta skulle nog många
av oss nästan reflexmässigt inta rollen
som företrädare om en nära anhörig till
oss blev dement och tvingades flytta till
ett äldreboende. Under föreläsningen
diskuteras utmaningar och problem som
relateras till frågan om anhöriga som
ställföreträde i äldreomsorgen.
Manligt åldrande – vilken evidens finns för androgen terapi?
MIGRATION OCH DEMENS*
Interkulturell kommunikation:
Kulturkompetens och möten i
vården
Bo Norlund, Kommunikationskonsult,
Malmö
”En kulturkompetens är inte bara en
moralisk och etisk tillgång eller ’något
som är bra att ha’. Kulturkompetens är
idag en skyldighet enligt lagen.” Visst,
men vilka nya kompetenser behöver
vi i möten med människor från olika
kulturella bakgrunder?
När är någon beslutsoförmögen?
Mats Johansson, Fil. Dr., universitetslektor,
Lund
När är en person att betrakta som
beslutsoförmögen? Och vem ska ta
ställning till detta? Föreläsningen berör
dessa och liknande frågor, från såväl ett
etiskt som ett praktiskt perspektiv.
Stefan Arver, professor, Stockholm
Testosteron lyfts omväxlande fram som
undergörande och inland som roten till
mäns allvarliga sjukdomar. Presentationen skall ge ordning och reda på vad vi
vet och hur vi skall tänka kring behandling med testosteron
Ställföreträdare behöver
vägledning
Linus Broström, Fil. Dr., Biträdande
forskare, Lund
Hur företräder man bäst den äldre när
denne själv inte är förmögen att fatta ett
visst beslut? Föreläsningen introducerar olika tankar om vilka slags hänsyn
en ställföreträdare bör ta, ur ett etiskt
perspektiv.
14.45 - 15.30
15.30 - 17.00
KAFFE OCH UTSTÄLLNINGSBESÖK
VÅRD OCH OMSORG
REHABILITERING OCH ÄLDRE
PALLIATIV MEDICIN OCH VÅRD*
REHABILITERING OCH ÄLDRE
Moderator: Margareta Albinsson,
utvecklingsstrateg Region Skåne
Moderator: Sölve Elmståhl, professor,
överläkare
Moderator: Carl-Magnus Edenbrandt,
docent, överläkare
Moderator: Sölve Elmståhl, professor,
överläkare
Sarkopeni, gerasteni och kakexi
– muskler, mat och träning vid
åldrande och sjukdom
Närstående till patient i palliativ
vård (delmål C11)
Passion för livet
Lars Stenbäck, Seniorcoach, Sveriges
Kommuner och Landsting, Stockholm
Om hur äldre får möjlighet att påverka
sin hälsa och livskvalitet. Inspiration för
dig som arbetar med vård och omsorg
om äldre.
Ett nytt geriatriskt kvalitetsregister presenteras. Ett verktyg för
CGA i kommun, primärvård och
slutenvård
Anna Milberg, docent, överläkare,
Tommy Cederholm, professor, överläkare, Norrköping
Trygghet och meningsfullhet är avgöran- Sölve Elmståhl, professor, överläkare,
Uppsala
de om närstående ska orka.
Kroppens muskler bryts långsamt ner
Malmö; Eva Nordell, enhetschef, sjukgymmed ökande ålder och leder till minskad Rosmari Eliasson-Lappalainen, professor,
nast, Malmö; Linnea Callegari, ST- läkare
rörlighet och styrka. Sarkopeni är en
Lund
geriatrik, Malmö; Sara Svensson, arbetsterriskfaktor för gerasteni (eller skörhet).
En närstående berättar…
apeut, Malmö
Samtidig sjukdom gör att muskelnedEtt nytt geriatriskt kvalitetsregister (GKR)
Kristina
E
Svensson,
samverkansansvarig,
brytningen går ännu snabbare (kakexi).
med spindeldiagram presenteras samt
Försäkringskassan,
Lund
Lyckligtvis finns det möjligheter att med
erfarenheter från sluten och öppen vård
Närståendepenning.
vår livsstil, dvs. med mat och träning
och kommun. Information kring vanliga
skjuta upp och motverka sarkopenin.
Martina Takter, närståendekoordinator/
tillstånd som smärta, fall, kost, förvirring,
doktorand, Malmö
läkemedel, funktionsförmåga, livskvaliÄldres sjukdomspanorma: Spelar Närståendestöd ur ett ideologiskt
tet, trycksår, inkontinens och anhörigetnicitet roll för vanliga symtom perspektiv.
stöd fås i realtid som stöd för rondarbete
och sjukdomar
och guidelines redovisas.
Sölve Elmståhl, professor, överläkare,
Malmö
Äldre med omfattande behov av vård
och omsorg utgör idag ca 550 000 personer. Mycket vanliga symtom efter 80 års
ålder är trötthet, smärta, gångproblem,
nedstämdhet och minnesproblem. Att
vara utlandsfödd innebär risk för ökad
dödlighet, och kortare vårdtid för vissa
tillstånd.
*Kurs för läkare med möjlighet för övriga deltagare att lyssna. Begränsat antal platser.
MIGRATION OCH DEMENS*
Tolkanvändareutbildning
Pirkko T Kyllönen , VD för Språkservice AB,
auktoriserad tolk, Malmö
Pirkko kommer att föreläsa om tolkens
arbete och tolkade möten och utgår
från lagar och förordningar, tolketikens
huvudregler, felkällor och fallgropar.
Med förbehåll för ändringar.
2015.02.09
Arenarummet
Palissad Syd
Palissad Öst
08.00
08.30 - 10.00
Palissad Väst
REGISTRERING
MILJÖ
PREVENTIVA INSATSER
PALLIATIV MEDICIN OCH VÅRD*
DEMENS
Moderator: Bengt Holgersson, fd landshövding
PROGRAM FREDAG 8 MAJ
Foajé Nord
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE*
Moderator: Eva Granvik, verksamhetschef
Äldres vardagsmiljö: Vad vet vi –
vad gör vi nu?
Att förebygga fall och frakturer,
med eller utan läkemedel?
Susanne Iwarsson, professor, Lund; Oskar
Jonsson, filosofie doktor, Lund; Torbjörn
Svensson, docent, Lund
I dag involveras allt oftare äldre personer
och andra intressenter i själva forskningsprocessen. Hur omsätts kunskaperna i åtgärder som underlättar för äldre
att klara vardagen? Vilka innovationer
kan vi vänta oss? Kan en App för att hitta
en lämplig och anpassad bostad vara
till hjälp?
Annika Kragh Ekstam, Geriatriker, Hässleholm/Kristianstad
Tre insatser är viktiga för att förebygga
nya fall och frakturer efter en lågenergivåld fraktur; att utreda för osteoporos, att
behandla osteoporos och att förebygga
att nya fall inträffar. Höftfrakturer är ofta
relaterade till osteoporos. Behandling
med läkemedel kan vara till nytta i vissa
fall och skadliga i andra.
Etiska dilemman i livets slutskede: Möss eller människor? Framatt behandla eller inte behandla? tidens forskning kring demens(delmål C3)
sjukdomar
Marit Karlsson, med.dr., överläkare,
Linköping; Axel Carlberg, doktor i etik,
Lund
Etik, svåra kliniska situationer, etiska
dilemman, palliativ sedering, eutanasi.
Läkemedelsgenomgångar för äldre
multisjuka-finns det ett behov?
Lennart Minthon, professor, överläkare,
Malmö; Oskar Hansson, lektor, överläkare,
Malmö; Håkan Toresson, docent, Malmö
För att bota Alzheimers sjukdom har
man i 15 år forskat på möss. Men alla
försök har misslyckats. I vår Swedish
BioFinder Study utgår vi från människan.
Många patienter undersöks noga över
lång tid och vi forskar på patientspecifika
nervceller som omprogrammerats från
hudceller.
Läkemedelsbehandling av äldre –
ny webbutbildning som del i AT
Frida Nobel, specialistläkare geriatrik,
sakkunnig läkare Socialstyrelsen
Socialstyrelsen har tagit fram en fallbaserad webbutbildning om läkemedelsbe-handling av äldre och vänder sig till
läkare som ännu inte påbörjat specialisering men innehållet är lämpligt för alla
läkare som vill uppdatera eller förbättra
sin kompetens om läkemedelsbehandling av äldre patienter.
Fortsättning nedan...
Åsa Bondesson, Dr med vet, leg apotekare,
Malmö
Under de senaste 25 åren har läkemedelsanvändningen bland äldre blivit allt
mer omfattande och komplex. Samtidigt
använder en hel del äldre potentiellt
olämpliga läkemedel för äldre.
KAFFE OCH UTSTÄLLNINGSBESÖK
10.00 - 10.45
10.45 - 12.15
REHABILITERING OCH ÄLDRE
VÅRD OCH OMSORG
Moderator: Pia Nilsson,
utvecklingssekreterare Malmö Stad
PALLIATIV MEDICIN OCH VÅRD*
Moderator: Carl-Magnus Edenbrandt,
docent, överläkare
ANHÖRIG
Moderator: Gerd Ahlström, professor, Lund
Hur ska vi tillgodose Agdas
behov?
Strategier för att förebygga fall
och fallskador bland äldre
Icke-farmakologiska behandlings- Delaktighet och utanförskap Familjens perspektiv
metoder (delmål C6)
Pia Nilsson, Utvecklingssekreterare, Malmö;
Dr Lars Stavenow, Läkare, Malmö; Lotta
Tyrberg, Gunilla Marcusson, Medicinskt
ansvariga sjuksköterskor, Hässleholm,
Broby
Lärande exempel från Skåne, där kommuner, sjukhus, primärvård och Agda
själv gemensamt ser till att hon får den
vård hon behöver.
Eva Nordell, enhetschef, leg. sjukgymnast,
Malmö
Ett systematiskt arbetssätt, inte bara
för att förebygga nya fall utan även för
att utreda och åtgärda bakomliggande
orsaker till fall, behöver stärkas i vården.
Samarbete mellan olika myndigheter bör
stärkas och nationella riktlinjer införas.
Torkel Falkenberg, docent, Stockholm
Komplementär och alternativ medicin –
ett EU perspektiv.
Kajsa Landgren, dr med. vet., universitetsadjunkt, Lund
Öronakupunktur.
Berit Seiger-Cronfalk, med.dr., Stockholm
Mjuk massage i palliativ vård.
Trycksår – prevention och
behandling
Katarina Frick, leg sjuksköterska, Malmö
Föreläsning innehållande förslag på preventiva åtgärder för att undvika trycksår
samt förslag på behandling då trycksår
redan uppstått. Vikten av att hela
teamet arbetar med dess olika uppgifter
runt patienten med trycksår.
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE*
Moderator: Eva Granvik, verksamhetschef
Läkemedelsbehandling av äldre
– ny webbutbildning som del i AT
Birgitta Andershed, professor, Stockholm
och Gjövik
Vårdens fokus har alltmer förskjuts till
det egna hemmet. Många vårdinsatser
utförs nu av den som är sjuk och anhöriga. Ändå säger man ofta att patienten/
anhöriga ska göras delaktiga i vården.
Vad menar vi då med delaktighet och
med vården? Under föreläsningen kommer detta att problematiseras.
Fortsättning enligt ovan...
Att inse att man till slut måste
släppa taget
Fortsättning nedan...
Vid föreläsningarna 8 maj får du
möjlighet att gå igenom utbildningens
stora patientfall, övningsfrågor samt
teoretiska delar. Det innebär en genomgång av den huvudsakliga delen av
utbildningen. Om du vill kan du därefter
gå igenom de mindre kvarvarande fallen
och därefter genomföra kunskapstestet
för att sedan skriva ut ett kursintyg.
Annica Forsgren, Verksamhetsledare, FoU
Skåne
Min berättelse handlar om att leva med
en man som har Alzheimer och till slut
inse att man måste släppa taget. Att inte
se det som ett nederlag när man måste
fatta beslutet om ett annat boende utan
en kärlekshandling.
Att vara närstående till en äldre
person
Magdalena Andersson, Med Dr, FoU-koordinator, Malmö
Föreläsningen baseras på studier med
anhöriga till äldre personer som befinner
sig i den allra sista delen av livet. Det
kommer att presenteras anhörigas syn på
vården för de äldre svårt sjuka och hur de
upplever att vara anhöriga.
12.15 - 13.15
13.15 - 14.45
LUNCH MED SENIORGALA OCH UTSTÄLLNINGSBESÖK
ANHÖRIG
REHABILITERING OCH ÄLDRE
PALLIATIV MEDICIN OCH VÅRD*
Moderator: Anna-Karin Edberg, professor
Moderator: Sölve Elmståhl, professor,
överläkare
Moderator: Carl-Magnus Edenbrandt,
docent, överläkare
Sorg får man väl klara själv?
Monica Nanni, ordförande Riksförbundet
för änkor och änkemän, Stockholm
Riksförbundet för änkor och änkemän
berättar om erfarenheter av att vara
efterlevande och om sina erfarenheter av
att möta efterlevande.
Vilket efterlevandestöd behöver
anhöriga?
Lennart Björklund, socionom, diakon och
leg psykoterapeut, Göteborg
När tomheten och ensamhetskänslan
kommer behövs ett speciellt stöd. Ett
stöd från vänner och släkt är viktigt, men
i vissa lägen behövs ett professionellt
stöd. Ett stöd från äldreomsorg och
boenden måste finnas.
Vanliga senkomplikationer till
stroke
Sölve Elmståhl, professor, överläkare, Malmö
Mer än 3500/100 000 personer > 85 år
vårdas årligen för stroke och senkomplikationer såsom smärta, spasticitet,
sarkopeni, hemiosteoporos, dysfagi,
nedstämdhet, personlighetsförändringar,
balansstörningar och kranialnervssymtom är vanligt. Checklista för uppföljning
presenteras.
Ortopedtekniska lösningar vid
neurologiska tillstånd
Hanna Skoglar, leg ortopedingenjör,
Malmö; Jenny Adelros, leg ortopedingenjör,
Malmö
Hur kan en ankel-fot ortos påverka
stabiliteten i knä och höft. Biomekaniska
aspekter kring olika ortopedtekniska
lösningar i nedre extremiteterna. Genomgång av ortopedtekniska hjälpmedel
som bevarar eller förbättrar mobiliteten.
Agnete Kinman, överläkare em., präst,
själavårdare, författare, Kimstad;
Pia Dellson, överläkare, psykoterapeut,
författare, Lund
Att ha kunskap om egna personliga
värde- och trossystem, attityder till
döden, samt betydelsen av att kontinuerligt utsättas för sorg och förluster, hur
personliga förluster och sorg påverkar
arbetet, värdet av handledning samt veta
när och var man kan få hjälp.
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE*
Moderator: Eva Granvik, verksamhetschef
När munnen blir ett hinder för
ätandet
Läkemedelsbehandling av äldre
– ny webbutbildning som del i AT
Eddie Grahn, dietist, Malmö; Jeanette
Appelqvist, Ansvarig för uppsökande
verksamhet och munhälsobedömningar,
Kristianstad; Mats Nilsson, tandläkare,
Malmö
Om munhälsans betydelse, om ett
adekvat näringsintag hos äldre samt om
att stödja tandhälsovården för äldre. Du
som arbetar med äldre får här kunskaper
som du direkt kan använda i det dagliga
arbetet.
Fortsättning enligt ovan...
KAFFE OCH UTSTÄLLNINGSBESÖK
14.45 - 15.30
15.30 - 16.30
Den palliativa medicinens
möjligheter och begränsningar
(delmål C12)
TANDVÅRD
Moderator: Margareta Albinsson,
utvecklingsstrateg Region Skåneö
State of the art föreläsning: Att vända en verksamhet. Från ett patogent till ett salutogent arbetssätt
Föreläsare: Peter Westlund, docent i socialt arbete, fil dr i samhällsplanering med erfarenhet som universitetslektor och FoU-ledare inom socialtjänst och
primärvård, krönikör i Tidningen Äldreomsorg samt författare till ett flertal böcker om en salutogen äldreomsorg
16.30 - 16.40
AVSLUTNING
Moderator: Sölve Elmståhl
*Kurs för läkare med möjlighet för övriga deltagare att lyssna. Begränsat antal platser.
Med förbehåll för ändringar.