Nationell bedömingshandbok - Gymnastik- och idrottshögskolan

Transcription

Bedömningshandboken
för antagning till högskoleutbildning
2008/2009
Produktion: Verket för högskoleservice, VHS
Original: Birgitta Klingsäter
Tryck: AB Danagårds Grafiska, mars 2008
Bedömningshandboken 2008/2009
Vi överlämnar till landets högskolor och universitet en ny upplaga av bedömningshandbok för antagning
till högskoleutbildning. Bedömningshandboken är utarbetad av en arbetsgrupp utsedd av Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, och utgör underlag för antagning till utbildning på grundnivå och
avancerad nivå vid högskolor och universitet. Samma arbetsgrupp har uppdraget att ta fram en bedömningshandbok för utländska betyg. Denna bedömningshandbok för utländsk förutbildning nås via VHS
hemsida, www.vhs.se.
Målgruppen för bedömningshandböckerna är i första hand personal vid landets högskolor och universitet i sitt arbete med antagning och studievägledning.
Vi som utgör bedömningshandboksgruppen representerar högskolor, universitet och Verket för
Högskoleservice (VHS). Vi är
Anders Arnebert, Lunds universitet,
Ewa Chatti-Plass, Stockholms universitet, till och 2007-12-31,
Stefan Haglund, Växjö universitet, från och med 2008-01-01,
Katarina Forssner, Uppsala universitet,
Lena Fries, Karlstads universitet, (ordförande),
Ove Johansson, Högskolan Väst,
Lisbeth Lidjan, Verket för Högskoleservice, VHS,
Elisabeth Lind-Marklund, Luleå tekniska universitet,
Karin Sikström, Mälardalens högskola,
Elisabeth Svensk, Verket för Högskoleservice
Elisabet Bäckström, Verket för Högskoleservice, adjungerad,
Kerstin Alverholt, Verket för Högskoleservice, adjungerad,
Petra Brundell, Verket för Högskoleservice, adjungerad,
Denna bedömningshandbok utgör tillsammans med motsvarigheten för utländska betyg grund för den
överenskommelse, som VHS har med de universitet och högskolor, som genomför sin antagning med
stöd av det gemensamma antagningssystemet, NyA. Den är också norm för den lokala antagning till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå, som äger rum vid respektive universitet och högskola.
Värt att notera är, att de beslut som är redovisade i bedömningshandböckerna ligger till grund för hantering och programmering i NyA. Kompletterande regler och eventuella avvikelser, vilka inte registreras i
NyA, måste framgå av respektive högskolas och universitets antagningsordning och i den så kallade VHS
anmälningskatalog.
Arbetet med bedömningshandböckerna pågår kontinuerligt under året. Mötesanteckningar
och beslut från arbetsgruppen dokumenteras på VHS webbplats www.vhs.se för NyA Användare,
Bedömningshandboken.
Där finns också den e-postadress som högskolorna kan använda för synpunkter och frågor på innehållet i handböckerna.
För bedömningshandboksgruppen
Lena Fries
INNEHÅLL
Innehåll
1
behörighet
4
Behörighet för studier på grundnivå
Grundläggande behörighet
Slutbetyg från gymnasieskolans program Slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning Samlat betygsdokument från gymnasial
vuxenutbildning Avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer,
mellanårsprogram, tvååriga specialkurser
och komvux
Folkhögskola 25:4 Oavslutad utländsk gymnasieutbildning
Utländsk förutbildning
till utbildning på avancerad nivå
Svensk högskoleexamen för
för grundläggande behörighet
Ändring av kraven för
grundläggande behörighet 2010
Särskild behörighet
Standardbehörighet
Arbetslivserfarenhet/yrkeslivserfarenhet
för särskild behörighet
Basår samt övriga högskoleförberedande
utbildningar
Behörighetsprov
Ändring av kraven för särskild
behörighet 2010
Bedömning av utländska gymnasiebetyg
Särskild behörighet till utbildning
på avancerad nivå
Behörighetsbevis
4
4
4
4
andra behörighetsgrunder 9
Motsvarandebedömning Ersättningskrav Reell kompetens Undantag Tillämpningar Slutbetyg från gymnasieskolan Avgångsbetyg från gymnasieskolan Avgångsbetyg från gymnasieskolans program
vt 95 och vt 96 (mellanårsprogram) 5
5
5
5
6
6
56
56
57
57
60
61
62
tabell för utbyteskomplettering63
6
6
7
7
jämförelse – högskolemeriter exempel på meritvärdering av betyg 86
7
Slutbetyg Avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer Mellanårsprogram 86
88
91
6
7
7
3
8
8
8
8
9
9
9
9
10
10
10
11
tabell över nt-basår/collegeår 46
meritvärdering av betyg Kompletteringsbetyg som kan påverka
meritvärdet av betyg
Slutbetyg från gymnasieskolans program
och gymnasial vuxenutbildning –
bokstavsbetyg Avgångsbetyg från gymnasieskolan och
komvux med sifferbetyg eller blandbetyg Samlat betygsdokument från gymnasial
vuxenutbildning Utländsk förutbildning Tabell över jämförelsetal för betygspoäng Utbyteskomplettering av
gamla och nya kurser Utbyteskomplettering av ämnesbetyg Utbyteskompletteringar av etappbetyg
Förteckning över B/C-språk för utbyte tabell för behörighetsbedömning 12
tabell över utländska språkkurser 2
52
4
63
75
79
81
85
urval 92
Urval till grundnivå
Fördelning av platser Behöriga sökande med lika meriter Betygsurval Provurval Av högskolan beslutade urvalsgrunder
Övriga behöriga sökande Särskilda prov för urval Efteranmälan
Reservantagning
Urval till utbildning på avancerad nivå
Ändring av platsfördelning på grundval
av betyg 2010
92
92
92
92
92
92
92
93
93
93
93
skolformer 94
Fackskola Folkhögskoleutbildning Friskolor Gymnasieskolans linjer Gymnasieskolans nationella program Internationell Baccalaureat – IB Gymnasial vuxenutbildning Korrespondensstudier Lärlingsutbildning Normalskolekompetens 94
94
95
96
97
98
98
99
99
99
93
INNEHÅLL
Påbyggnadsutbildning inom gymnasieskolan 99
Specialkurser 100
Studentexamen 100
Studieförbund 100
Svensk gymnasieutbildning på annat språk 100
Utländsk förutbildning 101
Övrigt 101
Ämneskoder, förteckning
102
Waldorfskolans kurskoder, förteckning
103
5
tabell över förutbildningar för grundläggande behörighet 105
Nationella program utfärdade fr o m vt 2003 105
Specialutformade program utfärdade
fr o m vt 2003 105
Nationella program utfärdade
t o m vt 2002 och Mellanårsprogram
utfärdade vt95-vt96 106
Tre- och fyraåriga teoretiska linjer 107
Tvååriga linjer 107
Treåriga yrkesinriktade linjer 108
Gymnasial vuxenutbildning 108
Folkhögskolor 109
Högskoleexamen
109
Studentexamen 109
Fackskolan 109
Normalskolekompetens (flickskola) 110
Specialgymnasium 110
Övriga utbildningar 111
Specialkurser 113
6
bilaga
116
Utländsk förutbildningsförteckning
Utländska förutbildningar fr o m ht 2006 Utländska förutbildningar t o m vt 2004 Studentexamen Normalskolekompetens Folkhögskoleintyg Slutbetyg från Waldorfskola 116
116
120
124
125
126
134
allmänt 136
Anmälan Komplettering Dokumentation Nationell betygsdatabas Användarkonto på studera.nu
Antagnings- och urvalsresultat
Anstånd Totalförsvarstjänstgöring Särskilda stödåtgärder Tidplan
Nationella antagningsomgångar
Högskoleprovet
136
136
136
137
137
138
138
138
138
138
138
7
8
9
arbetslivserfarenhet 140
Halvtid Timanställning/oregelbunden tjänstgöring Tjänstledighet, sjukdom mm Tjänstgöringsintyg Anställningsbevis Pågående anställning Särskilda regler för vissa typer av arbete 140
140
140
140
140
140
140
högskoleprovet 143
Högskoleprov utomlands Anpassade högskoleprov Provet som urvalsinstrument Giltiga prov inför respektive
antagningstillfälle Tidplan för högskoleprovet
143
143
143
överklagande 145
Rutin för hantering av
överklaganden i NyA
145
tillträdesregler fr o m
10 nya
den 1 juli 2010
1
2
3
143
143
4
146
146
Områdesbehörigheter
146
Meritvärdering av meritkurser
146
Meritvärdering
147
Sökande med utländska gymnasiebetyg
148
Sökande med studieomdöme från folkhögskola148
Urval
149
Betygsurval
149
Platsfördelning på grundval av betyg
150
11
5
6
bilagor 151 7
Utdrag ur högskoleförordningen Högskoleverkets författningssamling Standardbehörigheter Standardbehörighet: yrkesexamina Områdesbehörigheter
151
160
162
166
167
8
rekommendationer för arbetet med att validera reell kompetens inom högskolan
188
9
reviderade rekommendationer
rörande antagningssystemet nya195
rekommendationer om samordnad
antagning till engelskspråkiga
magisteroch masterprogram 199
sökordsregister
10
200
11
BEHÖRIGHET
Behörighet
Behörighet för studier på
grundnivå
Grundläggande och särskild behörighet styrks som
regel genom betygsdokument. Betygsdokumenten
avgör hur anmälan meritvärderas och i vilken grupp
sökande konkurrerar vid urval.
Under avsnittet Skolformer framgår vilka dokument sökande erhåller från respektive skolform.
Kraven för grundläggande behörighet kan uppfyllas enligt följande och avgör också i vilken grupp
den sökande konkurrerar vid urval.
• Slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller gymnasial
vuxenutbildning med lägst betyget Godkänd
på kurser som omfattar minst 90 procent av de
gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt
program.
• Samlat betygsdokument från gymnasial
vuxenutbildning (för sökande som saknar
slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning)
som omfattar lägst betyget Godkänd i kurser
som motsvarar minst 90 procent av vad som
krävs för ett slutbetyg.
• Avgångsbetyg från gymnasieskolans program
vt 95, vt 96 (s.k. mellanårsprogram), gymnasieskolans linjer, motsvarande äldre utbildningar, gymnasieskolans tvååriga specialkurser* och komvux. Se vidare förteckning över
förutbildningar.
* Den tvååriga specialkursen ska i huvudsak vara
uppbyggd som en tvåårig linje.
• Utländsk gymnasieutbildning
• Folkhögskola med intyg om allmän/ grundläggande behörighet till högskoleutbildning.
• 25:4 *
* 25:4-regeln för grundläggande behörighet slopas
fr o m den 1 juli 2008.
Slutbetyg från
gymnasieskolans program
Sökande ska för att uppfylla kraven för grundläggande behörighet ha lägst betyget Godkänd i minst
90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett
fullständigt slutbetyg. Ett fullständigt slutbetyg kan
omfatta olika antal gymnasiepoäng (gyp) beroende
på vilket program och enligt vilken timplan sökande läst. Ej betygssatta gymnasiepoäng räknas som
Godkända. Högst 10 procent av gymnasiepoängen
får avse kurser med betyget IG och/eller den poäng
som ett program kan ha reducerats med.
Sökande med delat betyg i svenska B erhåller ingen gymnasiepoäng i kursen om ett av delbetygen
är IG.
Slutbetyg utfärdat 1997 *
Naturvetenskaps-, Samhällsvetenskaps-, Estetiska
programmet
2 180 gyp – 90 procent minst 1962 gyp
Övriga program
Slutbetyg utfärdat 1998–2002 *
Naturvetenskaps-, Samhällsvetenskaps-, Estetiska
programmet
Övriga program
* För korrekt slutbetyg ska betyg i specialarbete ingå,
inget krav på godkänt betyg.
Slutbetyg utfärdat 2003
Samtliga program med enbart nya kursbetyg
2 500 gyp – 90 procent minst 2 250 gyp
Samtliga program med blandat gamla kursbetyg
(konverterade) och nya kursbetyg
2 451 gyp – 90 procent minst 2 205 gyp
Slutbetyg från gymnasial vuxen
utbildning
För att uppfylla kraven för grundläggande behörighet krävs att sökande har lägst betyget Godkänd i
kurser om minst 90 procent av vad som krävs för ett
slutbetyg. Som Godkänd räknas i förekommande
fall ej betygsatta gymnasiepoäng.
Kraven för slutbetyg och definition av gamla och
nya kurser framgår i avsnittet Skolformer, gymnasial
vuxenutbildning.
BEHÖRIGHET
2350 gymnasiepoäng – enbart nya kurser
För grundläggande behörighet krävs lägst betyg
Godkänd i minst 2 115 gymnasiepoäng (90 procent av 2 350) varav minst 400 ska avse betyg i
kärnämneskurser.
2 301 gymnasiepoäng – blandat gamla
och nya kurser
kärnämneskurser.
1 970 gymnasiepoäng – gamla kurser,
nya kurser kan ingå
kärnämneskurser.
Samlat betygsdokument från gymna
sial vuxenutbildning
Endast kurser från gymnasial vuxenutbildning,
gamla och nya kurser, tillgodoräknas för grundläggande behörighet. Möjligheten att styrka den
grundläggande behörigheten genom samlat betygsdokument gäller sökande som saknar slutbetyg från
gymnasial vuxenutbildning. Endast betyg i kurser,
inklusive lokala kurser som kan ingå i ett slutbetyg
från gymnasial vuxenutbildning medräknas.
Betyg i kärnämneskurser
Sökande som styrker sin grundläggande behörighet
genom samlat betygsdokument ska ha lägst betyget
Godkänd i kärnämneskurser i samma omfattning
som sökande med motsvarande slutbetyg. Se tabell
över förutbildningar för grundläggande behörighet.
Betyg i enbart nya kurser
För grundläggande behörighet krävs lägst betyget
Godkänd i minst 2 115 gymnasiepoäng, 90 procent av ett slutbetyg som omfattar 2 350 gymnasiepoäng.
Betyg i blandat gamla och nya kurser
Godkänd i minst 2 071 gymnasiepoäng, 90 % av
ett slutbetyg som omfattar 2 301 gymnasiepoäng.
I det samlade betygsdokumentet finns inga kurser
som har konverterade gymnasiepoäng. Gamla kurser ges i samband med antagning nytt värde enligt
SKOLFS 2001:19.
Betyg i blandat gamla och nya kurser
där betyg utfärdats senast 30 juni 2002
Sökande med betyg i gamla och nya kurser där
betyg i ny kurs utfärdats senast 30 juni 2002
uppfyller kraven för grundläggande behörighet
om sökande har lägst betyget Godkänd i minst
1 773 gymnasiepoäng, 90 procent av 1970. Någon
omräkning av de nya kursernas gymnasiepoäng
görs inte.
Betyg i enbart gamla kurser
Godkänd i minst 1 773 gymnasiepoäng, 90 procent
av ett slutbetyg som omfattar minst 1 970.
Avgångsbetyg från gymnasieskolans
linjer, mellanårsprogram, tvååriga
specialkurser och komvux
Sökande ska för att uppnå grundläggande behörighet ha ett fullständigt avgångsbetyg. Dessutom
krävs betyg i svenska motsvarande avslutad kurs
om minst 2 åk (med delat betyg) utan betygskrav
alt. kurs B (med lägst betyget Godkänd) och engelska motsvarande 2 åk utan betygskrav alt kurs A
(med lägst betyget Godkänd).
Folkhögskola
Se avsnitt Skolformer, Folkhögskoleutbildning
25:4
Sökande som
– fyller 25 år senast under det kalenderår som
utbildningen börjar
– har kunskaper i engelska som motsvarar kurs A
med lägst betyget Godkänd alt. 2 åk/etapp 2.
– har kunskaper i svenska som motsvarar kurs
B med lägst betyget Godkänd alt. 2 åk/etapp 2
(med delat betyg).
– har varit yrkesverksam i minst fyra år på halvtid före det kalenderhalvår då utbildningen
börjar
För sökande som har sifferbetyg i svenska och/eller
engelska finns inget krav på visst betyg.
Övergångsregel
Behörig som 25:4 t o m den 31 december 2011 är
den som
– är född senast 1983 och
– före den 1 juli 2008 uppfyller kraven i svenska och engelska samt har arbetat i minst 4 år
(minst halvtid).
1
BEHÖRIGHET
Kursnamn Kurskod
Biologi A Biologi B Biologi – breddning Datorkunskap Engelska B Engelska C Filosofi A Filosofi B Fysik A Fysik B Fysik – breddning
Företagsekonomi A Företagsekonomi B Geografi A Geografi B Historia A Historia B Historia C Kemi A Kemi B Kemi – breddning Matematik A Matematik B BI1201 BI1202 BI1203 DAA1201 EN1202
EN1203
FS1201
FS1202
FY1201
FY1202
FY1203
FE1202
FE1203
GE1201
GE1202
HI1201
HI1202
HI1203
KE1201
KE1202
KE1203
MA1201
MA1202
Gymnasiepoäng
100
50
50
50
100
100
50
50
100
150
50
50
150
100
50
100
100
100
100
100
50
100
50
Kursnamn Kurskod
Matematik C Matematik D Matematik E Matematik – breddning
Matematik – diskret Moderna språk – steg 1 Moderna språk – steg 2
Moderna språk – steg 3
Naturkunskap A Naturkunskap B Psykologi A Psykologi B Religionskunskap A Religionskunskap B Samhällskunskap A Samhällskunskap B Samhällskunskap C Svenska C MA1203
MA1204
MA1205
MA1206
MA1207
MSPR1201
MSPR1202
MSPR1203
MSPR1204
MSPR1205
MSPR1206
MSPR1207
NK1201
NK1202 PS1201 PS1202 RE1201 RE1202 SH1201 SH1202 SH1203 SV1205 Gymnasiepoäng
100
100
50
50
50
100
100
100
100
100
100
100
50
100
50
50
50
50
100
100
100
50
Oavslutad utländsk gymnasie
utbildning
Grundläggande behörighet till utbild
ning på avancerad nivå
Sökande som inte uppfyller kraven för grundläggande behörighet kan efter kompletteringsstudier
vid svensk gymnasieskola/gymnasial vuxenutbildning medges undantag vid ansökan till högskoleutbildning. Det gäller sökande som saknar sista
året av sin gymnasieutbildning alternativt hela eller
delar av en examen.
Kompletteringsstudierna ska motsvara 800
poäng i kärnämnesliknande och nationella kurser
för att grundläggande behörighet ska kunna ges.
Svenska kurs A och B, engelska kurs A och kurser
i modersmål/undervisningsspråk får inte ingå i de
800 poängen. Se tabell ovan.
Högskoleförordningen 7 kap §§ 28-30
Sökande med avslutad utländsk gymnasieutbildning som motsvarar ett nationellt (svenskt) program eller en två/treårig linje inom gymnasieskolan i Sverige och som ger behörighet i hemlandet
uppfyller kravet för grundläggande behörighet till
högskolestudier. Den sökande ska dessutom dokumentera kunskaper i svenska motsvarande kurs B
eller svenska som andra språk kurs B med lägst
betyget Godkänd/alternativt godkänt resultat på
Tisus (test i svenska för universitetsstudier) samt
kunskaper i engelska motsvarande lägst kurs A med
lägst betyget godkänd.
Svensk högskoleexamen för grund
läggande behörighet
Grundläggande behörighet genom svensk
högskoleexamen
Allmänt: undervisningsspråk svenska
Grundläggande behörighet ger
• generella examina, kandidat/magister
• högskoleexamen enligt 1993-års studieordning
• yrkesexamina 120p/180hp enligt 1993-års studieordning
• yrkesexamina 140p/210hp – 220p/330hp ger
alltid grundläggande behörighet
Undantag (ger ej grundläggande behörighet)
• Licentiat- samt doktorsexamen
• Yrkesteknisk högskoleexamen
• Konstnärliga examina
• Äldre examina som inte klassificeras som akademiska examina
Meritvärde tilldelas i AP-grupp motsv.
NyA kodning: GBHSM grund för beslut ska dokumenteras med tjänsteanteckning
BEHÖRIGHET
Generellt undantag genom kursstudier
Allmänt:
Kurser enligt 1993-års studieordning. Under
visningsspråk svenska.
• Avslutade kurser om 40p/60hp i ett akademiskt
ämne
• Avslutade kurser om totalt 80p/120hp
Undantag:
• Kurser med huvudsakligt inslag av konstnärligt utövande
Meritvärde enligt urvalsmodell
NyA kodning: GGBKS grund för beslut ska dokumenteras med tjänsteanteckning
Se även bilaga: Jämförelse – högskolemeriter
Ändring av kraven för grundläggande
behörighet 2010
SFS 2007:666
För sökande som styrker grundläggande behörighet med betyg som utfärdas fr o m den 1 januari
2010 kommer kraven för grundläggande behörighet att ändras.
Grundläggande behörighet från
gymnasieskolan
För sökande från gymnasieskolan krävs slutbetyg
från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program med lägst betyget Godkänt i minst
2250 gymnasiepoäng inkl lägst betyget Godkänt
i kärnämneskurserna svenska/svenska som andra
språk, engelska och matematik.
Grundläggande behörighet från gym
nasial vuxenutbildning
För sökande från gymnasial vuxenutbildning
krävs ett slutbetyg med lägst betyget Godkänt i
minst 2250 gymnasiepoäng inklusive lägst betyget
Godkänt i kärnämneskurserna svenska, engelska
och matematik.
Observera att möjligheten att styrka grundläggande behörighet genom samlat betygsdokument
slopas.
Övergångsregel
Den som före den 1 januari 2010 uppfyller kraven för grundläggande behörighet till utbildning
på grundnivå uppfyller kraven för grundläggande
behörighet enligt äldre regler.
Se vidare avsnitt 10. Nya tillträdesregler fr o m den
1 juli 2010.
1
Standardbehörighet
Kraven för särskild behörighet till utbildning på
grundnivå har av Högskoleverket fastställts i ett
antal s.k. standardbehörigheter. Högskoleverket
har också beslutat om vilken standardbehörighet
som ska gälla till de utbildningar som leder till
yrkesexamen. Till övriga utbildningar och kurser
beslutar respektive universitet och högskola vilken
standardbehörighet som ska gälla. Högskolorna
kan också medge undantag från särskild behörighet.
Se bilaga Högskoleverkets föreskrifter.
Kurs för särskild behörighet anges alltid som
lägsta kurs med lägst betyg G/3. Högre kurs i ämnet
godtas också för särskild behörighet.
Särskild behörighet till utbildning på avancerad nivå beslutas av respektive universitet och högskola.
Arbetslivserfarenhet/yrkeslivserfaren
het för särskild behörighet
Till vissa utbildningar kan krav på arbetslivserfarenhet för särskild behörighet finnas. Vanligt
förekommande typer av yrkeslivserfarenhet är
arbete som sjuksköterska (SJK) och arbete som
lärare (LAR). Oftast krävs 12 månaders arbetslivserfarenhet/yrkeslivserfarenhet på minst halvtid. Tillämpningen av vilken typ av tjänstgöring
som godtas och hur deltidstjänstgöring räknas kan
skilja mellan högskolorna. Se aktuell information
till respektive antagningsomgång.
Basår samt övriga högskoleförbere
dande utbildningar
För den som saknar behörighet anordnas basår vid
vissa universitet och högskolor.
Godkända kurser ger som regel kunskaper motsvarande särskild behörighet under förutsättning att
det av utbildningsbeviset klart framgår vilka kurser som ingått i basåret samt vad dessa motsvarar
uttryckt i årskurs/etapp eller kurs i gymnasieskolan.
Något meritvärde ges inte. Se Tabell över basår.
För de basårsstuderande som erhåller betyg från
gymnasial vuxenutbildning tillämpas de vanliga
reglerna för behörighetskomplettering.
Behörighetsprov
Till vissa utbildningar krävs godkänt provresultat
för att uppfylla de särskilda behörighetskraven.
Godkänt provresultat kan också vara ett
ersättningskrav till en kurs som krävs för särskild
behörighet.
BEHÖRIGHET
Ändring av kraven för särskild
behörighet 2010
Särskild behörighet till utbildning på
avancerad nivå
SFS 2007:666
Fr o m antagningen till höstterminen 2010 kommer kraven för särskild behörighet att förändras.
Begreppet standardbehörighet slopas och kraven för
särskild behörighet ersätts av områdesbehörighet.
En områdesbehörighet kommer att bestå av behörighetskurser och meritkurser. Behörighetskurser
är kurser som krävs för särskild behörighet till viss
utbildning. Meritkurser är nationellt fastställda
kurser i ett ämne från gymnasial utbildning som
är särskild meriterande vid urval och som inte
krävs för grundläggande eller särskild behörighet.
Meritkurser är fördjupning i moderna språk, engelska och matematik samt kurser i andra ämnen som
är särskilt värdefulla för den sökta utbildningen.
Högskoleverket har fastställt vilka områdesbehörigheter som ska finnas.
Högskoleförordningen 7 kap § 31
Se vidare avsnitt 10. Nya tillträdesregler fr o m
den 1 juli 2010.
Bedömning av utländska
gymnasiebetyg
VHS utfärdar på uppdrag av regeringen skriftliga utlåtanden av utländska meriter. Behörigheten
uttrycks som kurser i gymnasieskolan/gymnasial vuxenutbildning. Det påpekas i samtliga behör
ighetsbesked att bedömningen är gjord utifrån nu
gällande regler. Beskedet innehåller personnummer/födelsedatum för kontroll vid eventuell senare
anmälan. Samtliga sökande med utländsk förutbildning som fått en sådan bedömning uppmanas
att bifoga kopia på denna till anmälan.
Svårigheten att verifiera betyg från vissa länder gör
att handläggningstiden för bedömning av utländska
gymnasiebetyg kan vara lång. Sökande bör därför
uppmanas att i god tid före anmälan till utbildning
skicka sina handlingar för bedömning.
Behörighetsbevis
Behörighetsbevis för grundläggande behörighet
till högskolestudier för personer som ska studera
utomlands utfärdas av VHS och universitet och
högskolor.
ANDRA BEHÖRIGHETSGRUNDER
1
Andra behörighetsgrunder
Sökande som inte uppfyller kraven för behörighet
kan medges undantag (dispens) eller bedömas ha
motsvarande kunskaper. Sökande som formellt
inte uppfyller kraven för behörighet kan bedömas
ha reell kompetens.
Motsvarandebedömning: Den sökande kan uppfylla kraven för behörighet genom motsvarande
kunskaper.
Högskoleverket har i föreskrifter (HSVFS 1996:1)
fastställt vilka ämnen med årskurs från linje, etapp
samt program med vissa kurser som motsvarar de
kurser som kan krävas för särskild behörighet.
Sökande kan också på annat sätt ha motsvarande
kunskaper. I tabellen för behörighetsbedömning
framgår vad som bedöms motsvara viss kurs som
kan krävas för särskild behörighet.
Sökande kan också genom annan utbildning eller
verksamhet än de som finns förtecknade anses ha
motsvarande kunskaper.
Ersättningskrav: Till vissa utbildningar kan
andra krav än vad som generellt anses ge motsvarande kunskaper ge behörighet, s.k. ersättningskrav. Sist under respektive kurs i tabellen för behörighetsbedömning dokumenteras eventuella ersättningskrav.
Reell kompetens: Universitet och högskolor prövar om sökande, som formellt inte uppfyller kraven
för behörighet, har förutsättningar att tillgodogöra
sig sökt utbildning. Se SUHF:s rekommendationer
för arbetet med att validera reell kompetens inom
högskolan, bilaga sid 188.
Undantag: Sökande som inte uppfyller behörighetskraven kan medges undantag (dispens) om det
föreligger särskilda skäl.
Vid prövningen beaktas om den sökande har förutsättningar att tillgodogöra sig sökt utbildning.
Befrielse från visst behörighetskrav medges
endast i undantagsfall och kan avse grundläggande eller särskild behörighet.
Undantag från särskild behörighet beslutas av respektive högskola och kan avse följande:
Undantag som avser en sökande och ett visst
sökalternativ.
Undantag som respektive högskola beslutat
medge från särskilt behörighetskrav som ingår i
standardbehörighet till viss utbildning framgår av
anmälningsmaterial.
Tillämpningar
Slutbetyg från gymnasieskolan
Huvudregel
Sökande som inte uppfyller 90-procentsgränsen
för behörighet medges endast dispens i undantagsfall.
Motsvarandebedömning
Motsvarandebedömning görs om sökande
– har kompletterat nationella kurser (ej lokala kurser) med lägst betyg Godkänd i sådan
omfattning att den sammanlagda gymnasiepoängen uppgår till 90 procent av ett fullständigt
program
samt
– har lägst betyg Godkänd i kärnämneskurser
som motsvarar vad som krävs av sökande med
fullständigt slutbetyg.
Minst antal gymnasiepoäng i kärnämnen med lägst
betyget Godkänd för grundläggande behörighet
är för:
Slutbetyg fullständigt program
2180 gyp
462 gyp kärnämnen
2400 gyp
440 gyp kärnämnen
2150 gyp
2370 gyp
465 gyp kärnämnen
443 gyp kärnämnen
2500 gyp
2451 gyp
500 gyp kärnämnen
500 gyp kärnämnen
För sökande med slutbetyg med gamla kurser
som kompletterat med betyg i nya kurser räknas
gymnasiepoängen för den nya kursen.
Undantag
Vid komplettering av gamla kurser med betyg IG
räknas normalt den nya kursens gymnasiepoäng
vid beräkning av 90-procentsgränsen. Undantag
medges om den nya kursen omfattar färre gymnasiepoäng och det är anledningen till att sökande inte
uppnår 90-procentsgränsen. Om betyg i en gammal
kurs är lägst G räknas inte en högre gymnasiepoäng i en ny jämförbar kurs för att uppnå 90-procentsgränsen.
Sökande med slutbetyg utfärdat 1997 (2180
gyp) uppfyller formellt inte kraven för grundläggande behörighet om betyg i fysik (220 gyp) är IG.
Undantag medges dock om fysikbetyget är enda
anledningen till att den sökande inte uppnår 90procentgränsen.
10
10
Slutbetyg utfärdade 1998-2002 utan specialarbete är felaktigt utfärdade och uppfyller formellt inte
kraven för grundläggande behörighet. Undantag
medges om slutbetyget är utfärdat före år 2002.
Avgångsbetyg från gymnasieskolan
Mindre studiekurs
I avgångsbetyget dokumenteras mindre studiekurs
med slutsiffran 9 i studievägs- och ämneskoden.
Huvudregel
Sökande som beviljats mindre studiekurs uppfyller
inte kraven för grundläggande behörighet.
Komplettering
Sökande uppfyller kraven för grundläggande behörighet efter komplettering och hade enligt tidigare
regler rätt att få ut ett nytt avgångsbetyg. I de fall
sökande inte har erhållit ett nytt avgångsbetyg ska
rektor intyga att kompletteringen motsvarar det som
krävs för avgångsbetyg med fullständig studiekurs.
Motsvarandebedömning för grundläggande behörighet ges som regel sökande där komplettering
saknas, bortsett från om betyg i svenska och/eller
engelska saknas. Vid prövningen beaktas den mindre studiekursens omfattning och sökandes övriga
meriter.
Meritvärdering
Om sökande har betyg i det ämnet mindre studiekurs
beviljats medräknas detta i betygspoängen.
Om sökande beviljats mindre studiekurs i ämnet
för samtliga årskurser och därför inte har betyg ingår
ämnet inte i beräkningen av betygspoängen.
X-markering
I avgångsbetyg kan betyg i visst ämne utelämnas,
x-markeras, om elev p.g.a. långvarig frånvaro,
försummelse eller annan särskild omständighet
inte nått de kunskaper/färdigheter som krävs för
betyg.
I avgångsbetyget dokumenteras x-markering
Huvudregel
Sökande med x-markering i avgångsbetyg uppfyller inte kraven för grundläggande behörighet och
har formellt inte rätt att få ut ett nytt avgångsbetyg
efter komplettering.
Sökande som kompletterat med betyg i det ämne/
kurs som x-markerats bedöms uppfylla kraven för
grundläggande behörighet genom motsvarandebedömning.
Sökande som inte kompletterat bedöms uppfylla
kraven för grundläggande behörighet under förutsättning att x-markeringen inte avser svenska
och/eller engelska. Vid motsvarandebedömningen
beaktas omfattningen av x-markeringen och sökandes övriga meriter.
Meritvärdering
Vid beräkning av betygspoäng räknas ämnet som
x-markerats som 0.
program vt 95 och vt 96 (mellanårs
program)
Ej fullgjord kurs
Programmet är fullständigt. Eleven har inte fullgjort samtliga kurser. Ej fullgjord kurs dokumenteras med slutsiffran 2 i studievägs- och ämneskoden.
Vid kurs/er som inte fullgjorts inom ämnet ska det
i klartext framgå att kursen inte är fullgjord.
Vissa elever har inte fullgjort samtliga kurser
inom det fullständiga programmet men har kompenserat de gymnasiepoäng som saknas med annan
kurs. I dessa fall är slutsiffran 0 i studievägskoden och 2 i det ämne där den ej fullgjorda kursen
ingår.
Undantag
Undantag medges sökande som kompletterat med
betyg i den kurs som ej fullgjorts.
Sökande som inte kompletterat medges som regel
undantag. I undantagsprövningen beaktas den ej
fullgjorda kursens omfattning och sökandes övriga
betyg och meriter.
Mindre studiekurs
I avgångsbetyget dokumenteras mindre studiekurs
Huvudregel
Sökande som beviljats mindre studiekurs uppfyller formellt inte kraven för grundläggande behörighet.
Komplettering
Sökande uppfyller kraven för behörighet efter komplettering.
Undantag
I de fall den mindre studiekursen avser kurser som
motsvarar högst 10 % av programmet och den
sökande i övrigt uppfyller kraven för grundläggande behörighet medges undantag.
Sökande som p.g.a. medicinska skäl inte kunnat
delta i idrott fick ett ofullständigt avgångsbetyg,
eftersom möjligheten till befrielse i ämnet Idrott
och hälsa inte fanns. Det går inte att utläsa av betyget om det är ofullständigt p.g.a. medicinska eller
andra skäl, t.ex. skolk. Om elev genom läkarintyg eller intyg från rektor kan styrka att kursen i
Idrott och hälsa är ofullständig p.g.a. medicinska
skäl, medges undantag för grundläggande/allmän
behörighet.
11
11
1
TABELL FÖR BEHÖRIGHETSBEDÖMNING
Tabell för behörighetsbedömning
motsvarandebedömning och ersättningskrav
I denna tabell förtecknas de ämnen som kan krävas för grundläggande eller
särskild behörighet uttryckt i kurser där kurskod och kursens omfattning i
gymnasiepoäng framgår. Lägst betyget G/3.
Under respektive kurs anges ämneskoden. För att ett betyg från gymnasieskolans linjer (motsv) ska ge behörighet krävs att den sökande läst angiven
årskurs och linje och har lägst betyget G/3. I tabell över förutbildningar finns
de koder som används för respektive linje.
Äldre betyg från komvux är uttryckt i etapper. Lägst betyget 3.
12
BILD/KONSTNÄRLIG UTBILDNING
13
BILD OCH FORM
13
BIOLOGI
14
ENGELSKA
17
FORMGIVNING – TEXTIL
20
FRANSKA
23
FYSIK
24
HISTORIA
26
IDROTT OCH HÄLSA
27
KEMI
28
MATEMATIK
29
MODERNA SPRÅK
33
MUSIK
34
NATURKUNSKAP
34
PSYKOLOGI
38
RELIGIONSKUNSKAP
38
SAMHÄLLSKUNSKAP
39
SPANSKA
40
SVENSKA
41
TYSKA
44
BILD/KONSTNÄRLIG UTBILDNING
1
slutbetyg från estetiskt program, gren konst och
formgivning
eller medieprogrammet
Åk 2 från 2-årig estetisk-praktisk linje, gren bild (221)
Ersättningskrav för Lärarprogrammet,
ingång estetisk kommunikation, inriktning bild vid
Umeå universitet:
Fullgjord förberedande konstnärlig ämnesutbildning
om minst ett år (heltidsstudier) med inriktning mot
främst teckning, målning, skulptur, foto och konsthistoria.
eller
Godkända arbetsprover
Ersättningskrav för Lärarutbildning med konstnärlig
inriktning bild och visuell kultur vid Konstfack och
Lärarutbildning, bild (bild, konst och media eller design)
vid Lärarhögskolan i Stockholm:
Fullgjord förberedande konstnärlig ämnesutbildning om
minst ett år motsvarande heltidsstudier eller ca 1000 timmar
med inriktning mot bild.
och
Datakunskap – grundläggande färdigheter i ordbehandling,
kurs A eller motsvarande.
och
Foto – grundläggande färdigheter i fotografering inklusive
mörkrumsteknik (sv/v framkallning och kopiering), minst
grundkurs om 30 timmar eller motsvarande.
Ersättningskrav för Lärarprogrammet, estetisk
inriktning (bild)vid Lärarhögskolan i Stockholm:
Godkända arbetsprover
BILD OCH FORM
Kurs B, BL201/40
Samma utbildningar som bild/konstnärlig utbildning
Ämnet bild/teckning från åk 2 på
2-årig social linje (213)
2-årig konsumtionslinje, konsument-ekonomisk eller textil gren (208)
Åk 2 på 2-årig linje med estetisk specialisering (201-222, 274)
Åk 3 på 3-årig linje (hela 700-serien)
13
forts BILD OCH FORM
Formgivning åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, textil gren (208)
Beklädnadsteknik åk 2 på 2-årig beklädnadsteknisk linje (202)
Åk 2 från 2-årig träteknisk linje m bild som tillval (215)
Åk 2 från
fackskolan (227-229)
studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891)
Fackteckning på vävlinjen, 32 veckor, vid Gotlands läns folkhögskola
Komvuxkurs i bild/teckning
Formgivning, kursen I-II, på textil gren, åk 1 och 2 på komvux
Teckning från normalskolekompetens (512, 540)
Fackteckning som ingår i specialkurs
Sammanhållen textilutbildning 2 terminer
Bild från specialkurs i textilkunskap, sömnad
Formgivning från specialkurs i textilkunskap, vävning
Färg och form eller teckning eller formgivning på textil linje, 34 veckor, vid Vadstena folkhögskola
Konsthantverkslinjen vid konstindustriskolan vid Göteborgs univ Teckningslärarutbildning (536)
BIOLOGI
Kurs B, BI1202/50, BI201/60
Naturbruksprogrammet (gy2000) med kurserna:
Ekologi (BI1204/50), Växt- och djurliv (BI1208/50), Kretslopp (BI1205/50), Mikrobiologi och genetik (BI1206/50)
Naturbruksprogrammet med kurserna:
Ekologi (NAM200/30), Kretslopp i mark, vatten och luft (NAM202/40), Miljö och naturvård
(NAM205/40), Mikrobiologi och genetik (NAM204/50), Växt- och djurliv (NAM208/30)
Ämneskod 30100 linje/åk se nedan:
Etapp 2 (3010002) från komvux
2 åk från Naturvetenskaplig linje (750)
Utökad studiekurs på 3-årig teknisk linje (755) – ej 1 åk
Åk 3 från
folkskollärarexamen (840)
14
1
forts BIOLOGI
studentexamen från Försvarets läroverk (894)
avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893)
studentexamen på:
allmän linje, social eller språklig gren (811, 812)
latinlinjen, halvklassisk, helklassisk eller nyspråklig gren samt enligt 1933 års stadga
(823, 824, 825, 890)
reallinjen, biologisk, matematisk, nyspråklig eller social gren samt enligt 1933 års stadga
(836, 837, 838, 839, 891)
Naturvetenskaplig kurs, högre specialkurs, biologi (S3 79:4)
Naturvetenskaplig kurs, N22
Teoretisk kompletteringskurs (NT)
Lägst betyget 3 t.o.m. åk 12 (överkurs) från Waldorfskola (523)
På Katrinelunds skola i Sundsvall kan avgångsbetyg från naturvetenskaplig linje med delvis andra
ämnen än på ”vanlig” N-linje förekomma. Kemi och biologi avslutade i åk 2 ger samma behörighet
som åk 3 enligt normaltimplanen för N-linjen.
Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav:
Gymnastiklärarutbildning (535)
Examen på mellanstadielärarlinjen. Tillvalskurs i biologi motsvarar 2 eller 3 åk i ämnet på naturvetenskaplig linje i gymnasieskolan.
Tekniskt eller naturvetenskapligt basår. Godkänd kurs ger behörighet enligt tabell för basår.
Sommarkurs vid högskolan i Borås. Godkänd kurs ger behörighet enligt förteckning över högskoleförberedande utbildningar.
Ersättningskrav till utbildningar inom vårdsektorn:
Medicinsk grundkurs (OMV1209/100) och Vård och Omsorgsarbete (OMV1215/200)
Medicinsk grundkurs B (MÄNK202/90) och Omvårdnad B (OKU205/180)
Treårig omvårdnadslinje, grenarna för hälso- och sjukvård, omvårdnad eller psykiatri.
Godkänd kompetens krävs i relevanta moduler
Gren för omvårdnad på komvux
Anatomi och fysiologi, Farmakologi, Mikrobiologi och hygien,
Sjukdomslära, Vårdkunskap, Vårdpraktik från
Omvårdnadslinje, gren för hälso- och sjukvård, 5 terminer (femhundra-försöket Vilhelmina)
Kurs för utbildning till skötare i psykiatrisk vård (303)
Utbildning till undersköterska/underskötare (302)
Ettårig vårdinriktad kompletteringskurs
Tvåårig vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård, gren för hälso- och sjukvård samt åldringsvård eller gren för psykiatrisk vård
Treårig samordnad vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård och social servicelinje,
praktisk variant
Treårig vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård med inriktning mot omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda (femhundra-försöket Ängelholm)
Kurserna II-IX från
Hälso- och sjukvård, komvux
15
forts BIOLOGI
Arbetsterapeut (501, 503)
Gymnastiklärarutbildning (535)
Laboratorieassistent (509, 511)
Oftamologassistent (261)
Radioterapiassistent (264)
Röntgenassistent (266)
Sjukgymnast (513, 514)
Sjuksköterska (515, 516)
Skötareutbildning, 20-24 månader
Social servicelinje, 100 p (526)
Treårig utbildning till ålderdomshemsföreståndare (524, 526)
(motsvarande högskoleutbildningar ger också behörighet)
Avkortad utbildning till underskötare inom hälso- och sjukvård för militärsjukvårdare
Ersättningskrav för agronomutbildning:
följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav:
Avgångsbetyg från 2-årig jordbrukslinje (207)
Jordbruk – grundutbildning 40 v, specialkurs (286)
2-årig förberedande och grundläggande praktisk-teoretisk yrkeskurs vid lantbruksskola
(Berga m fl)
Avgångsbetyg från 3-årig naturbrukslinje (431)
Ersättningskrav för hortonomutbildning:
Avgångsbetyg från 3-årig naturbrukslinje (431)
Avgångsbetyg från 2-årig trädgårdslinje (274)
Trädgård – grundutbildning 40 v, specialkurs (289)
Ersättningskrav för landskapsarkitektutbildning:
Avgångsbetyg från 2-årig trädgårdslinje (274)
Trädgård – grundutbildning 40 v, specialkurs (289)
Ersättningskrav för landskapsingenjör
16
I stället för Bi B godtas Biologi kurs A med kurskod Bi1201
1
forts BIOLOGI
Genomgången 3-årig naturbrukslinje inriktning trädgård
Genomgången grundutbildning inom trädgårdsområdet om 40 veckor (EJ FLORIST)
Avgångsbetyg från 2-årig jordbrukslinje
Avgångsbetyg från 2-årig trädgårdslinje
KY-utbildning vid DaCapo – hantverksskolan i Mariestad – Trädgårdens hantverk och design,
100 poäng
Kurs A, BI1201/50, BI200/50
Samma utbildningar som kurs B
Ämneskod 30100 linje/åk se nedan:
1 åk på Teknisk linje (755)
Ersättningskrav för trädgårdsingenjör
Naturkunskap B
Naturbrukslinjen
Naturbruksprogrammet
Trädgårdslinjen samt godkänt antagningsprov
KY-utbildning vid DaCapo – hantverksskolan i Mariestad – Trädgårdens hantverk och design,
100 poäng
Genomgången grundutbildning inom trädgårdsområdet om 40 veckor
ENGELSKA
Kurs B, EN1202/100, EN201/40
Kurs C (gy2000) EN1203/100
Engelska för döva kurs B, ENDV1202
kurs C ENDV1203
Modersmålkurs A (EN1402/100) och B (EN1403/100)
Hemspråk kurs A (ENH401/60) och B (ENH402/100)
Ämneskod 60300 linje/åk se nedan
Etapp 3 (6030003) på komvux
17
forts ENGELSKA
Åk 3 på
3-årig humanistisk linje (705)
3-årig samhällsvetenskaplig linje (720)
3-årig ekonomisk linje (730)
3-årig naturvetenskaplig linje (750)
Åk 2 på humanistisk linje, helklassisk variant (712)
Åk 2 på humanistisk linje, halvklassisk variant (711)
(för avgångsbetyg från 1984 eller tidigare)
Åk 3 som hemspråk med markeringen H i ämneskoden på 3-årig teoretisk linje
(Hela 700-serien)
Åk 3 från
3-årigt handelsgymnasium (881)
studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837,838, 839, 890, 891)
3-årigt tekniskt gymnasium (850)
Åk 2 på 2-årig musiklinje i gymnasieskolan + högre specialkurs i musik (S2 77:4 eller S2 79:6)
Engelska från
engelskspråkig gymnasieutbildning
Högre ekonomisk specialkurs, terminskurs 2 med betyg i engelskt affärsspråk (inget betygskrav)
Genomgången behörighetsutbildning i engelska för lågstadielärare (inget betygskrav)
Teoretisk kompletteringskurs (HSE)
Lägst betyget 3 t.o.m. åk 12 från Waldorfskola (523)
University of Cambridge/Oxford:
Certificate in Advanced English
Certificate of Proficiency
Diploma of English Studies
General Cert of Education Ord Level in English (GCE O-level)
General Certificate of Secondary Education (GCSE)
International Certificate of Secondary Education (IGCSE)
Oxford Delegacy Higher Examination
International English Language Testing Service, Academic Training (IELTS) med totalt resultat 6.0
och inget moment under 5.0
Test of English as a Foreign Language (TOEFL), internetbaserat med totalt resultat på 79
Test of English as a Foreign Language (TOEFL), pappersbaserat med totalt resultat 550 samt betygskrav 4 på delprov Written
Test of English as a Foreign Language (TOEFL), datorbaserad med totalt resultat 213
Folkuniversitetet (tidigare KV): English for foreign students (EFFS-examen) fr o m vt -97:
Higher (pass)
Michigan English Language Assessment Battery (MELAB) lägst 90 p
18
1
forts ENGELSKA
Studier vid High School: varierar från 1-4 år beroende på förkunskaper
Ersättningskrav:
2 åk på 3-årig teoretisk linje i gymnasieskolan med fullständig studiekurs, gäller dock inte till
utbildningar med inriktning mot engelska.
Kurs A, EN1201/100, EN200/110
Engelska för döva kurs A, ENDV1201/100
Ämneskod 60300, 6030A, 6030S linje/åk se nedan
2 åk på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)
Hemspråk med markeringen H i ämneskoden på 2- eller 3-årig teoretisk linje
(hela 700-serien, 201-222, 274)
2 åk på 2-årig linje (201-222, 274)
3-årig yrkesinriktad linje (hela 400-serien)
Åk 2 från
studentexamen vid Försvarets läroverk (894)
2- eller 3-årigt handelsgymnasium (881, 882)
småskollärarexamen (3-årig utbildning) (843)
2-årig specialkurs
studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891, 850)
Engelska från:
sista årskursen för normalskolekompetens (512, 540)
sjöingenjörs- eller sjökaptensexamen (517)
teknisk kompletteringskurs, påbyggnutb
3-årig teknisk påbyggnadsutbildning vid Bandhagens
gymnasium i Stockholm (motsvarar 2 åk på social linje)
Engelska från korrespondenskurs 39 v + kurs för läkarsekreterare 20 v vid AMU. OBS! Utbildningen i
sig ger inte allmän behörighet
Engelska på 2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhemsskolan i Malmö, Västberga gymn i
Stockholm, Aschebergsgymnasiet och Hvitfeldtska gymn i Göteborg (kursen är densamma som på 2-årig
social linje, gäller även ämnena svenska, matematik och idrott)
University of Cambridge/Oxford: First Certificate in English, Grade A eller B
International English Language Testing Service, (IELTS) Academic Training med totalt resultat 5,0
och inget delmoment under 4,5
Test of English as a Foreign Language (TOEFL), internetbaserat med totalt resultat på 61
19
forts ENGELSKA
Test of English as a Foreign Language (TOEFL) pappersbaserat med totalt resultat 500 samt betygskrav 4 på delprov Written
Test of English as a Foreign Language (TOEFL) datorbaserat med totalt resultat 173
Michigan English Language Assessment Battery (MELAB) lägst 85 p
Studier vid High School: minst 1 år
Kursverksamheten KV/Folkuniversitetet: engelska för utländska studerande Engelska 3 B
eller EFFS-examen (English for foreign students) Från och med vt97 Lower (pass)
Test of English as a Foreign Language (TOEFL), internetbaserat fr. o.m 2005 totalt 61 poäng
Samma utbildningar som kurs A
Avgångsbetyg från
Bergsskolan i Filipstad (833, 834)
finskspråkig gymnasieutbildning
franskspråkig gymnasieutbildning
tyskspråkig gymnasieutbilfning
Waldorfskola omfattande endast omdöme (527)
Folkhögskola med intyg över grundläggande behörighet eller SÖ:s intyg om allmän behörighet
utfärdat senast 980630
Folkuniversitetet (tidigare KV):
Engelska för utländska studenter (E 2), samtliga delmoment uppfyllda i Lund: Engelska 3 B
English for foreign students (EFFS-examen) fr o m vt -97 Lower (pass)
FORMGIVNING – TEXTIL
Kurs formgivning – Textil, Mode, FGTX200/120
och
Kurs formgivning – Textil, Vävning, FGTV200/120
Slöjd/textilslöjd/mjuk slöjd åk 2 på 2-årig estetisk-praktisk linje (204, 210, 213, 221)
Textilkunskap åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, gren för konsumtion med textil inriktning (208)
Textilkunskap åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, textil gren (208)
Textilkunskap, sömnad åk 1 och textilkunskap, vävning åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, textil gr (208)
näst sista årskursen för normalskolekompetens
Textilkunskap, konsumtionsutb specialinriktn T, 1 läsår
Blekinge läns lanthushållsskola, textil inriktn, 1 läsår
Sammanhållen textilutbildning, 2 terminer
Textil linje, 34 v, vid Vadstena folkhögskola
20
1
forts FORMGIVNING – TEXTIL
Textil linje, 34 v, vid Väddö folkhögskola
2-årig estetisk-praktisk linje med inriktning mot mjuk slöjd (221)
och
Textil kompletteringskurs, sömnad, 2 Pu 10 v och
Textil kompletteringskurs,vävning, 2 Pu 10 v
Textilkunskap, sömnad 1 termin
och
Textilkunskap, vävning 1 termin – på specialkurs i gymnasieskolan
eller motsvarande utbildning på komvux
Textil gren, åk 1 och 2, på komvux, 936-1092 timmar bestående av:
sömnad, textila material
80-90 timmar
konstruktion och förändring av kläder
90-105 timmar
sömnad, provning av kläder
90-105 timmar
och
vävning, textila material
160-190 timmar
vävning, inredning1
70-200 timmar
vävning, arbetsteknik
90-100 timmar
Forsa folkhögskola, 2 x 34 v samt kortkurs i sömnad, 2x100 tim
Gamleby folkhögskola, textil linje, gren 1 och 2, 2 x 34 v
Mora folkhögskola, textil linje, 2 x 34 v
Ersättningskrav för kurs formgivning-textil, mode:
Högre kurs i beklädnadsteknik om 1 läsår
2-årig beklädnadsteknisk linje, oavsett gren
Hantverksprogrammet med textilteknik
Industriprogrammet, gren textil och konfektion
Konsumentekonomisk kurs (specialkurs), 1 läsår
Konfektionssömnad vid verkstadsskola, 2 läsår
Konfektionsteknik, kurs om 1 läsår
Textilkunskap, sömnad, åk 1 på 2-årig konsumtionslinje, textil gren (208)
Textilkunskap, sömnad, på komvux, 430-502 timmar bestående av:
sömnad med materialkunskap
96-112 timmar
sömnad med mönsterkännedom
125-145 timmar
sömnad med mode och klädkunskap
125-145 timmar
Yrkeskurs i sömnad med fackteckning på komvux, 1 termin, 304-488 timmar bestående av
sömnad med textilkunskap I
70-80 timmar
sömnad med textilkunskap II
70-80 timmar
sömnad, barnkläder
70-80 timmar
sömnad, vuxenkläder
70-80 timmar
sömnad, hemtextilier
40 timmar
21
Verkstadsskola, påbyggnadskurs om 1 läsår, för
damskräddare eller
herrskräddare eller
klänningssömmerskor
Textilkunskap, sömnad, kurserna i I-IV från textil gren, åk 1 och 2 på komvux
Specialkurs i textilkunskap, sömnad, 1 termin i gymnasieskolan eller motsv på komvux
Ersättningskrav för lärarprogrammet med ingång textilslöjd vid Umeå universitet:
Estetiskt program med inriktning mot bild och form eller textilslöjd
eller Godkänt behörighetsprov
Ersättningskrav för Lärarprogrammet grundskolans senare år, slöjd, vid Göteborgs universitet:
Godkänt färdighetsprov
Ersättningskrav för kurs formgivning-textil, vävning:
Konsumentekonomisk kurs (specialkurs), 1 läsår
(om särskilt intyg om vävning finns)
Grundläggande konstnärlig utbildning för formgivare, linje 3
Textilkunskap,vävning åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, textil gren (208)
Textilkunskap åk 2 på 2-årig konsumtionslinje, gren för konsumtion med textil inriktning (208)
Nyckelviksskolan (textil linje), 2 terminer
2-årig konsumtionslinje med textil inriktning
Textilkunskap, vävning, kurserna I-V från textil gren, åk 1-2 på komvux
Specialkurs i textilkunskap, vävning, 1 termin i gymnasieskolan eller motsv på komvux
Textilkunskap, vävning, på komvux 456-532 tim som består av
vävning med materialkunskap
170-200 timmar
textilkunskap, vävning
190-200 timmar
Yrkeskurs i vävning med fackteckning, 1 termin, 509-568 tim bestående av:
handvävning, grundkurs
160-200 timmar
och
kurs i dekorativ vävning/kurs i linnevävning
120 timmar
1-årig kurs i vävning för personal till institutioner och företag
Kurs i vävning med växtfärgning och spånad, 13 samt en av följande kurser
handvävning, grundkurs
160-200 timmar
handvävning, påbyggnadskurs
160-200 timmar
vävning med materialkunskap
195-200 timmar
Grundkurs i textil formgivning, Capellagården, 1 läsår
Grundläggande konstnärlig utbildning för formgivare, linje 3 (textil), Nyckelviksskolan, 1 läsår
Textilkunskap, vävning, högre kurs (påbyggn utb), 1 år
(har kurs i textilkunskap, sömnad som tillträdeskrav)
Handvävning , högre kurs (påbyggn utb), 1 år (Borås)
(har kurs i textilkunskap, sömnad som tillträdeskrav)
Linnehantering och linnevävning, påbyggn utb, 1 år (Järvsö)
22
1
Kurs i textilkunskap, vävning, 18 eller 22 veckor vid Sätergläntan-Hemslöjdens gård
Wiks folkhögskola, vävkurs 10 veckor
Kurs i textilkunskap, vävning, 1 termin (Handarbetets vänner i Stockholm)
Gotlands läns folkhögskola, vävlinje, 32 v
Östra Grevie folkhögskola, vävlinje 2 x 17 v, om konstsömnad som tillval
Önnestads folhögskola, vävkurs, 34 v
Väddö folkhögskola, vävkurs, 34 v
Grebbestads folkhögskola, vävinr allmän kurs, 2 x 34 v
Hållands folkhögskola, textilkurs, 2 år
FRANSKA
B-språk kurs B, FR200/190, FR208/130
Steg 4 FR1304/100
Steg 5 FR1305/100
Steg 6 FR1306/100
Steg 7 FR1307/100
Modersmålkurs A (FR1402/100) och B (FR1403/100)
Hemspråk kurs A (FRH401/60) och (FRH402/100)
Ämneskod 6130B linje/åk se nedan
B-språk från åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)
Hemspråk med markeringen H i ämneskoden från åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)
Åk 3 från
studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891)
Högre specialkurs med franska som huvudämne vid
Tycho Braheskolan i Helsingborg
Dubbelt antal timmar i ett C-språk i gymnasieskolan
(markeras med D i ämneskoden) motsvarar 3 åk B-språk
23
forts FRANSKA
Steg 3, FR1303/100
C-språk kurs B FR206/130
B-språk kurs A FR207/60
Samma utbildningar som B-språk kurs B
Ämneskod 6130C/6130B linje/åk se nedan
C-språk från åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)
B-språk från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, 201-222, 236, 274)
Hemspråk med markeringen H i ämneskoden från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje
(hela 700-serien, 201-222, 274)
Åk 2 från
2-årig dekoratörsutbildning (236)
fackskola, B-språk (227-229)
i studentexamen från Försvarets läroverk (894)
på 3-årigt handelsgymnasium (882)
i studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891)
Högre ekonomisk specialkurs, språklig gren, terminskurs 2 med betyg i franskt affärsspråk
Turism och reseliv, påbyggnadsutb, med betyg i franska
FYSIK
Kurs B FY1202/150, FY202/130, FY200/220
Åk 3 på
3-årig teknisk linje (755, 756, 765, 775, 785)
Åk 3 från studentexamen, reallinjen, på
teknisk gren (835)
biologisk gren (836)
matematisk gren (837)
enligt 1933 års stadga (891)
Åk 3 från avgångsexamen från Hvilans specialgymn (893)
Åk 2 från 3-årigt tekniskt gymnasium (850)
24
1
forts FYSIK
Fysik från
3-årig teknisk påbyggn utb vid Bandhagens gymn i Stockholm
(motsv 3 åk i ämnet på naturvetenskaplig eller teknisk linje)
Fackingenjörsexamen vid Hermods
Hässleholms tekniska skola: Teknisk kompletteringskurs
termin 1-3 eller teknisk specialkurs åk 1
Naturvetenskaplig kurs, högre specialkurs (S3 79:4)
2 el 3-årig teknisk specialkurs (åk 1 i 2-årig kurs, åk 2 i 3-årig 268, 269
kurs, maskin-, byggnads- el kemiteknisk gren, åk 1 från elteknisk gren)
Stockholms tekniska institut (STI) enl 1957,1970 el 1974 års läroplan
Teknisk kompletteringskurs (påbyggnadsutbildn)
Lägst bet 3 t.o.m. åk 12 (överkurs) från Waldorfskola (523)
Avgångsbetyg från Bergsskolan i Filipstad (833)
Driftingenjörslinjen, 80 p, ovanpå drifttekniker, 80p
Examen på mellanstadielärarlinjen. Tillvalskurs i fysik motsvarar 3 åk i ämnet på
naturvetenskaplig linje
Teknisk basårstermin. Godkänt resultat ger behörighet enligt förteckning över högskoleförberedande utbildningar
Kurs A, FY1201/100, FY201/90
Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet,
Industriprogrammet (gy2000) med kurserna:
Ellära A (ELL1201/50), Ellära B (ELL1202/50), Elektronik – grundkurs (ENK1205/50)
Elprogrammet med kurserna:
Likström och enfas växelström (ELKU203/90), Trefas växelström (ELKU204/30),
Elektronik – grundkurs (ENK202/40)
Fordonsprogrammet, gren flygteknik med kurserna:
Elektronik – grundkurs (ENK202/40), Digitalteknik grundkurs (ENK201/50),
Flygavionik (ENSY203/70), Flygavionik – service och underhåll (ENSY204/90),
Flyginstrument (ENSY205/90), Flygteknik – grundkurs (FLYRK202/90),
Underhåll (FLYRK200/120), Flygsystemteknik (FLYRK201/155)
Åk 2 på 2-årig teknisk linje (214, 220)
Åk 2 på 2-årig teknisk linje i fackskolan (229)
25
forts FYSIK
Fysik från
Yrkeskurs för drifttekniker, högre specialkurs
Hässleholms tekniska skola
Katrineholms tekniska skola
Tekniska gymnasiets 2-åriga linje (specialkurs), teleteknisk linje (851)
Tekniska institutet i Stockholm (TI)
Telereparatörer 80 v (specialkurs) + högre specialkursen
Påbyggnadskurs i kommunikationselektronik för telereparatörer, 1 år
Laboratorieassistentutbildning (509, 511)
Högre kurs på maskinteknisk linje (sjöing kurs) vid sjöbefälsskola
Ersättningskrav för Fy A Flygingenjörsprogrammet vid Mälardalens högskola:
Flygteknisk fysik A, FY1500/50, Flygteknisk fysik B, FY1512/50 och Ellära för flygmekaniker,
FY1202/50
HISTORIA
Kurs B, HI1202/100, HI201/110
Åk 3 på
3-årig humanistisk linje (705, 711, 712, 713, 714)
3-årig samhällsvetenskaplig linje (720, 723, 724)
3-årig teknisk linje (755, 756, 765)
Åk 2 på 3-årig naturvetenskaplig eller teknisk linje (avgångs betyg från 1984 eller tidigare) (775, 785)
Åk 2 på naturvetenskaplig linje med alternativämne (750)
Åk 2 på 3-årig ekonomisk linje (åk 3 för avgångsbetyg från 1985-87) (730, 733, 734, 740, 743-748)
Åk 2 på 2-årig social eller estetisk-praktisk linje eller musiklinje (210, 213, 221)
Åk 3 från
avgångsexamen från Hvilans specialgymn (893)
studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891)
Åk 2 från 2-årig social linje i fackskolan (228)
3-årigt handelsgymnasium
26
1
forts HISTORIA
Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav
Folkskollärarexamen (840)
Missionsinstitutet Johannelund (Evangeliska fosterlandsstiftelsen), 3-årig kurs
Svenska Missionsförbundets teologiska seminarium, Lidingö, 4-årig kurs
Normalskolekompetens (512, 540)
Småskollärarexamen
Kurs A, HI1201/100, HI200/80
IDROTT OCH HÄLSA
Kurs B, IDH1202/50, IDH201/50
Idrott/gymnastik 2 åk på 2-eller 3-årig linje
Idrott/gymnastik 2 åk på 2-årig specialkurs
Idrottslinjen vid Bosöns idrottsfolkhögskola
Folkhögskola, allmän linje m särskild inriktn mot idrott
Fritidsledarutbildn vid idrottsfolkhögskola (t ex Bosön)
Idrott på 2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhemsskolan i Malmö,Västberga gymn i
Stockholm, Aschebergsgymnasiet och Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg (kursen är densamma
som på 2-årig social linje, gäller även svenska, engelska och matematik)
Betyg i ämnet fysisk träning från militär utbildning
Avgångsbetyg från Försvarets Officershögskola
Kurs A, IDH1201/100, IDH200/80
Ersättningskrav till sjukgymnastutbildningen:
Kan variera och bedöms av respektive högskola
27
KEMI
Kurs B, KE1202/100, KE201/40
Teknologi kurs C, under förutsättning att hela B-kursen i kemi ingår och att det klart framgår
av betyget
Åk 3 på 3-årig naturvetenskaplig linje (åk 2 för avg bet från 85 – 87) (750)
Åk 2 på 3-årig teknisk linje (755-785)
Åk 1 på 2-årig teknisk linje, kemiteknisk gren (220)
Åk 2 på 3-årig NT-linje eller naturvetenskaplig linje enligt alternativa timplaner (750)
Åk 3 från
studentexamen på reallinjen, biologisk gren (836)
enligt 1933 års stadga (891)
Åk 2 från
studentexamen på reallinjen teknisk gren (835)
Åk 1 från
2-årig teknisk linje i fackskolan, kemiteknisk gren (229)
Kemi från
3-årig teknisk påbyggnadsutb vid Bandhagens gymn (under förutsättning av kompletterande
kemikurs avslutad m särskild prövning)
Fackingenjörsexamen vid Hermods, kemiteknisk gren
Hässleholms tekniska skola: teknisk kompletteringskurs termin 1-3
Ingenjörsexamen, kemiteknisk gren, vid kommunala tekniska aftonskolor (teknikerkurs + högre
fackkurs)
Ingenjörsexamen, kemiteknisk gren (teknikerkurs 3 terminer högre fackkurs 2 terminer) vid
kommunal teknisk dagskola med undantag av Katrineholms och Hässleholms tekniska skolor.
Naturvetenskaplig kurs, högre specialkurs, (S3 79:4)
Stockholms tekniska institut (STI), kemiteknisk gren, enligt 1957 eller 1970 års läroplan eller
samtliga grenar enligt 1974 års läroplan
Tekniska gymnasiets 2-åriga linje (specialkurs), kemiteknisk gren (851)
Tekniska institutet i Stockholm (TI), kemiteknisk gren
Teknisk kompletteringskurs (påbyggnadsutb)
2- eller 3-årig teknisk specialkurs, kemiteknisk gren
Lägst betyget 3 t.o.m. åk 12 (överkurs) vid Waldorfskola (523)
På Katrinelunds skola i Sundsvall kan avgångsbetyg från naturvetenskaplig linje med
delvis andra ämnen än på ”vanlig” N-linje förekomma. Kemi och biologi avslutade i åk 2
ger samma behörighet som åk 3 enligt normaltimplanen för N-linjen.
28
1
forts KEMI
Kemi från följande avslutade utb ger behörighet utan betygskrav:
Hushållslärarutbildning (530)
2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhemsskolan i Malmö, Åsö gymn, Västberga gymn i
Stockholm, Aschebergsgymn och Hvitfeldtska gymn i Göteborg
Examen på mellanstadielärarlinjen. Tillvalskurs i kemi motsvarar 3 åk i ämnet på naturvetenskaplig linje
Kurs A, KE1201/100, KE200/140
Kemi process A (KIP1201/50), Kemi process B (KIP1202/100)
Energiprogrammet med kursen:
Energi B (ENTE1202/150)
Industriprogrammet med kurserna:
Elektronik – grundkurs (ENK202/40), Kemi process A (PRC205/60),
Kemi process B (PRC206/100), Massa- och pappersteknik – grundkurs (PRC213/120),
Miljö – process (PRC218/60)
MATEMATIK
Kurs E, MA1205/50, MA205/60
Ämneskod 3550N linje/åk se nedan
Åk 3 på
3-årig teknisk linje (755, 756, 765, 775, 785)
Åk 3 från studentexamen på
reallinjen, teknisk gren (835)
enligt 1933 års stadga (specialmatematik) (891)
Åk 2 på 3-årigt tekniskt gymnasium (850)
Åk 1 på 2-årig mätteknisk specialkurs (260)
Lägst bet 3 t.o.m. åk 12 (överkurs) fr Waldorfskola (523)
Godkänt betyg på 10-poängskursen MA 002, specialkurs vid Lunds universitet
29
forts MATEMATIK
Matematik från
3-årig teknisk påbyggnadsutb vid Bandhagens gymn i Stockholm
(motsv 3 åk i ämnet på naturvetenskaplig eller teknisk linje)
Högre kurs på maskinteknisk linje (sjöingenjörskurs) vid sjöbefälsskola
Naturvetenskaplig kurs, högre specialkurs, matematik (S3 79:4)
Stockholms tekniska institut (STI)
Tekniska fackskolan i Eskilstuna
Teknisk kompletteringskurs (påbyggnadsutb)
Tekniska gymnasiets 2-åriga linje (specialkurs) (851)
2- eller 3-årig teknisk specialkurs (268, 269)
Naturvetenskaplig kurs (N22)
Hässleholms tekniska skola: teknisk kompletteringskurs termin
1-3 eller teknisk specialkurs åk 1
Följande avslutade utb ger behörighet utan betygskrav:
Driftingenjörslinjen 80 p, genomgången tidigast 1984
Examen på mellanstadielärarlinjen. Tillvalskurs i matematik motsvarar 3 åk i ämnet på
naturvetenskaplig linje.
Sjökaptensexamen avlagd 1983-1995
Sjöingenjörsexamen
Teknisk basårstermin. Godkänd kurs ger behörighet enligt förteckning över högskoleförberedande utbildningar
Kurs D, MA1204/100, MA204/40
Samma utbildningar som kurs E
Högskoleförberedande kurser vid högskolan i Gävle; Godkänd kurs ger behörighet enligt förteckning
över högskoleförberedande utbildningar, 3MX07A Grundkurs i Matematik, vid högskolan i Gälve
Kurs C, MA1203/100, MA203/50, MA 202/50
Samma utbildningar som kurs D
Ämneskod 35500, 3550S linje/åk se nedan
Åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)
2 åk på 2-årig teknisk linje (214, 220)
30
1
forts MATEMATIK
2 åk från 2 -årig teknisk linje i fackskolan (229)
Åk 3 från studentexamen på
allmän linje, social gren (811)
reallinjen, biologisk gren (836)
social gren (839)
Åk 3 från avgångsexamen från Hvilans specialgymn (893)
Åk 3 från studentexamen från Försvarets läroverk (894)
Lägst betyget 3 t.o.m. åk 12 vid Waldorfskola (523)
Sjöingenjörs- /sjökaptensexamen (ger behörighet utan betygskrav) (517)
Teoretisk kompletteringskurs (SE)
Ersättningskrav för arkitektutbildning vid Chalmers tekniska
högskola i Göteborg och Kungl Tekniska Högskolan i Stockholm:
Avgångsbetyg från 2-årig teknisk linje i fackskolan (229)
Avgångsbetyg från 2-årig teknisk linje i gymn (214, 220)
Utbildningarna ger behörighet utan betygskrav
Kurs B, MA1202/50, MA201/40
Samma utbildningar som kurs C
Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet,
Ellära A (ELL1201/50), Ellära B (ELL1202/50), Växelström trefas (ELL1203/50)
Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet med kurserna:
Elektronik – grundkurs (ENK202/40)
Industriprogrammet med kurserna:
Elektronik – grundkurs (ENK202/40), Kemi process A (PRC205/60),
Kemi process B (PRC206/100), Massa- och pappersteknik – grundkurs (PRC213/120),
Miljö – process (PRC218/60)
Åk 2 på 2-årig linje (201-213, 215-219, 221, 222, 274)
2 åk på 2-årig specialkurs
Åk 1 på 3-årig linje (hela 700-serien)
Betyg i matematik från åk 3 på 3-årig linje ger behörighet, utan krav på visst betyg (hela 700-serien)
Åk 1 på 2-årig teknisk linje (214, 220)
31
forts MATEMATIK
Treåriga yrkesinriktade linjer med matematik (tillval)
Åk 2 från
2-årig elinstallatörsutbildning (sjöpers) (240)
2-årig expeditionspersonalutbildning (241)
2- eller 3-årig fartygselektrikerutbildning varv (242)
2-årig fartygsteknisk kurs (243)
2-årig hissmontörsutbildning (249)
2-årig industrielektrikerutbildning (251)
2-årig installationselektrikerutbildning (252)
2-årig maskinelektrikerutbildning (258)
2-årig skorstensfejarutbildning (267)
2-årig telereparatörsutbildning (270)
Åk 1 från studentexamen (utom 4-årig latinlinje)
(811, 812, 823, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891)
Åk 1 från
2-årigt tekniskt gymnasium (specialkurs) (851)
Teoretisk kompletteringskurs (H)
Lägst betyget 3 t.o.m. åk 10 eller 11 från Waldorfskola (523)
Matematik från
2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhemsskolan i Malmö, Åsö gymnasium, Västberga
gymn i Stockholm, Aschebergsgymn och Hvitfeldtska gymn i Göteborg (kursen är densamma
som på 2-årig social linje, gäller även ämnena svenska, engelska och idrott)
Ingenjörsexamen, (teknikerkurs 3 terminer+högre fackkurs 2 terminer) vid kommunal teknisk dagskola med undantag av Katrineholms och Hässleholms tekniska skolor.
Ingenjörsexamen vid kommunala tekniska aftonskolor (teknikerkurs+högre fackkurs)
Utbildning för polisaspiranter, 2 läsår
Maskinteknikerutbildning vid sjöbefälsskola
Storhushållsteknisk påbyggnadsutb vid Härnösands gymnasium
Följande avslutade utb ger behörighet utan betygskrav:
Yrkeskurs för driftmaskinister
Utbildning vid laborantskola
Normalskolekompetens
reallinje A (540)
humanistisk linje B (512)
allmän linje A (512)
1-årig kurs för ritbiträden, byggnadslinjen, vid yrkesskola
(ger inte allmän behörighet)
Styrmansutbildning (538)
32
1
forts MATEMATIK
Kurs A, MA1201/100, MA200/110
moderna språk
Steg 3 XX1303/100
C-språk kurs B XX206/130
B-språk kurs A XX207/100
Kursplanen för steg 1 och 2 är samma för grundskolan och gymnasieskolan. Betyg från grundskolan
ingår inte i beräkning av jämförelsetal.
Moderna språk:
Steg 4 XX1304/100
Steg 5 XX1305/100
Steg 6 XX1306/100
Steg 7 XX1307/100
Modersmålskurs A (XX1402 /100) och B (XX1403/100)
Gäller inte engelska som modersmål
Hemspråkskurs A (XX401/60) och B (XX402/100)
Gäller inte engelska som hemspråk
Etapp 3 från komvux
B-språk från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, 201-222, 236, 274)
Hemspråk (ej engelska) med markeringen H i ämneskoden från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje
(hela 700-serien, 201-222, 274)
Franska eller annat språk motsvarande C-språk från åk 3 eller tyska från åk 2:
från studentexamen från Försvarets läroverk (894)
på 3-årigt handelsgymnasium (882)
från avgångsbetyg från Hvilans specialgymnasium
från studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891)
på 3-årigt tekniskt gymnasium (850)
Åk 2 från:
2-årig dekoratörsutbildning (236)
Högre ekonomisk specialkurs, språklig gren, terminskurs 2 med betyg i franskt eller tyskt affärsspråk
33
forts MODERNA SPRÅK
Turism och reseliv, påbyggnadsutb, med betyg i franska eller tyska
Tyska B-språk åk 2 från specialkurs
Högre specialkurs med franska som huvudämne vid Tycho Braheskolan i Helsingborg.
Franska motsvarar 3 åk i ämnet som B-språk i gymnasieskolan
(svenskan och engelskan ger inte behörighet)
MUSIK
Behörighet till Lärarprogrammet, praktiskt-estetisk inriktning (musik)
vid Lärarhögskolan i Stockholm:
Slutbetyg från estetiskt program, gren musik
Godkänt antagningsprov
NATURKUNSKAP
Kurs B, NK1202/100, NK201/70
Fysik A (FY1201/100, FY201/90), Kemi A (KE1201/100, KE200/140),
Biologi A (BI1201/100, BI200/50)
Naturbruksprogrammet (gy2000) med kurserna:
Ekologi (BI1204/50), Kretslopp (BI1205/50), Växt- och djurliv (BI1208/50)
Omvårdnadsprogrammet (gy2000) med kurserna:
Medicinsk grundkurs (OMV1209/100), Vård och omsorgsarbete (OMV1215/200)
Teknikprogrammet (gy2000) med kurserna:
Ergonomi (IDH1203/50), Miljöteknik (MKU1205/50)
Naturbruksprogrammet med kurserna:
Ekologi (NAM200/30), Kretslopp i mark, vatten och luft (NAM202/40), Miljö och naturvård
(NAM205/40), Mikrobiologi och genetik (NAM204/50), Växt- och djurliv (NAM208/30)
Omvårdnadsprogrammet med kurserna:
Medicinsk grundkurs A (MÄNK201/55), Medicinsk grundkurs B (MÄNK202/90),
Omvårdnad A (OKU204/120), Omvårdnad B (OKU205/180)
Kurser från gymnasial vuxenutbildning
Nya kurser
Etik och livsfrågor (SOMS1201/100), Medicinsk grundkurs (OMV1209/100),
Människa socialt och kulturellt (SOMS1202/100), Vård och omsorgsarbete (OMV1215/200),
samt minst 700 gyp valbara kurser inom vårdområdet varav en kurs ska omfatta 200 gyp.
34
forts NATURKUNSKAP
Gamla kurser
Medicinsk grundkurs A (MÄNK201/55), Medicinsk grundkurs B (MÄNK202/90),
Omvårdnad A (OKU204/120), Omvårdnad B (OKU205/180), Människa socialt och
kulturellt (MÄNK203/50), Social omsorg A (SOO202/120), Social omsorg B (SOO203/180),
Etik och livsfrågor (MÄNK200/30), Hälsa (HÄ200/30), Hälso- och omsorgskunskap (HÄ201/80),
samt en valbar kurs inom vårdområdet omfattande 205 gyp.
2 åk på 3-årig humanistisk eller samhällsvetenskaplig linje (705-724)
2 åk på 2-årig linje (213, 221, 208)
3-årig vårdlinje, gren för omsorger om barn och ungdom (med lägst betyget 3 i naturkunskap) (428)
eller
Avgångsbetyg från
3-årig naturbrukslinje (godkänd kompetens krävs i relevanta moduler) (431)
Treårig omvårdnadslinje, grenarna hälso- och sjukvård, omvårdnad eller psykiatri,
godkänd kompetens krävs i relevanta moduler
Gren för omvårdnad på komvux
Avgångsbetyg från naturvetenskaplig linje med betyg i biologi, fysik och kemi
(utan krav på visst betyg)
2 åk biologi, fysik och kemi (lägst betyget 3) från fackskolans sociala linje (naturvetenskapl variant)
Lägst bet 3 i biologi t.o.m. åk 12 från Waldorfskola (523)
Utbildning till:
arbetsterapeut (501, 503)
laboratorieassistent (509, 511)
oftalmologassistent (261)
operationsassistent (262)
radioterapiassistent (264)
röntgenassistent (266)
sjukgymnast (513, 514)
sjuksköterska (515, 516)
(motsv högskoleutbildningar ger också behörighet)
Normalskolekompetens, reallinje A (540)
Studentexamen
reallinjen, social gren (839)
35
1
forts NATURKUNSKAP
Ersättningskrav för arkitektutbildning:
Kemi kurs A (KE1201/100, KE200/40) och Fysik kurs A (FY1201/100, FY201/90)
Ersättningskrav för Lärarprogrammet, Hälsopedagogprogrammet och Tränarprogrammet vid
Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), samt Lärarprogrammet med inriktning mot Idrott
och hälsa med didaktisk inriktning vid Lärarhögskolan i Stockholm t o m 071231 (tillhör fr o m
080101 Stockholms universitet:
Kemi kurs A (KE1201/100, KE200/40) eller Biologi kurs A (BI1201/50, BI200/60)
Ersättningskrav för sjuksköterskeutbildning:
Medicinsk grundkurs (OMV1209/100) och Vård och omsorgsarbete (OMV1215/200)
eller
Medicinsk grundkurs B (Mänk 202/90) och Omvårdnad B (OKU 205/180)
Anatomi och fysiologi, Farmakologi, Mikrobiologi och hygien, Sjukdomslära, Vårdkunskap,
Vårdpraktik från
Omvårdnadslinje, gren för hälso- och sjukvård, 5 terminer (femhundra-försöket Vilhelmina)
Kurs för utbildning till skötare i psykiatrisk vård (303)
Utbildning till undersköterska/underskötare (302)
Ettårig vårdinriktad kompletteringskurs
Tvåårig vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård, gren för hälso- och sjukvård samt åldringsvård eller gren för psykiatrisk vård
Treårig samordnad vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård och gren för social servicelinje,
praktisk variant
Treårig vårdlinje, gren för hälso- och sjukvård med inriktning mot omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda (femhundra- försöket Ängelholm)
Kurserna II-IX från
Hälso- och sjukvård, komvux
Avgångsbetyg från
Skötareutbildning, 20-24 mån
Utbildning till ålderdomshemsföreståndare, treårig utbildning (524, 526)
Social servicelinje, 100 p (526)
Ersättningskrav för tandhygienistutbildning:
Samma ersättningskrav som för sjuksköterskeutbildning
Medicinsk grundkurs A (MÄNK201/55) och Tandhälsovård B (TDH201/205) eller
Tandsjukvård B (TDSJ201/205)
Anatomi och fysiologi, Farmakologi, Tandsjukdomslära, Tandvårdskunskap, Röntgenkunskap
och Dental röntgenteknik från
Tvåårig kurs för utbildning till tandsköterska
Utbildning till tandsköterska, tre terminer
36
Kurs för utbildning till tandsköterska, två terminer
1
forts NATURKUNSKAP
Ersättningskrav för kemi kurs A (i delkrav för naturkunskap kurs B)
åk 1 på 2-årig teknisk linje (214, 220)
Åk 1 på 2-årig linje i fackskolan (229)
Åk 2 från studentexamen på:
reallinjen, social gren (839)
Kemi från
Ingenjörsexamen (teknikerkurs 3 terminer + högre fackkurs 2 terminer) vid kommunal teknisk dagskola
Ingenjörsexamen vid kommunal teknisk aftonskola (teknikerkurs högre fackkurs)
Stockholms tekniska institut (STI) enl 1957 eller 1970 års läroplan
Tekniska gymnasiets 2-åriga linje (specialkurs) (851)
2- eller 3-årig teknisk specialkurs (268, 269)
Kurs A, NK1201/50, NK200/30
1 åk på
3-årig humanistisk linje (705)
3-årig ekonomisk linje (730)
37
PSYKOLOGI
PS1201/50, PS200/40
Åk 2 på
2-årig vårdlinje (216)
2-årig social servicelinje (218)
Åk 1 som tillvalsämne på 2-åriga linjer (201-207, 209-213, 215, 217, 221, 222)
3-årig vårdlinje, gren för omsorger om barn och ungdom (med lägst betyget 3 i psykologi) (428)
3-årig omvårdnadslinje (med lägst betyg 3 i psykologi) (421-425)
Följande avslutade utbildningar som ger behörighet utan betygskrav
Förskollärarutbildning (533)
Fritidspedagogutbildning (506)
Påbyggnadskurs för omsorger om psykiskt utvecklingsstörda
RELIGIONSKUNSKAP
Kurs B, RE1202/50, RE201/30
1 åk på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, 201-222, 274)
Åk 3 från
småskollärarexamen (843)
studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891)
Åk 2 från fackskolan (227-229)
Sista årskursen för normalskolekompetens (512, 540)
Följande avslutade utbildningar ger behörighet utan betygskrav
38
1
forts RELIGIONSKUNSKAP
Kurs A, RE1201/50, RE200/30
SAMHÄLLSKUNSKAP
Kurs B, SH1202/100, SH201/110
Kurs C, SH1203/100, SH202/100
Etapp 2 (5480003, 5480002) på komvux
Minst 2 åk på 2- eller 3-årig teoretisk linje (Hela 700-serien, 200-serien utom 220, 214, 222)
Observera att :
Handels- och kontorslinjen och 2-årig teknisk linje omfattade endast 1 åk vilket inte ger behörighet.
Ämneskod 5480K avser kortkurs i samhällskunskap och ger motsvarande samhällskunskap A.
3-årig yrkesinriktad linje (Hela 400-serien)
Åk 2 på ekonomisk eller social linje i fackskolan (227-228)
Samhällskunskap från yrkesdansarutbildning (285)
Avgångsexamen från Hvilans specialgymnasium (893)
Studentexamen från Försvarets läroverk (894)
Studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891)
Examen från
Utbildning till:
arbetsterapeut (501, 503)
barnavårdslärare (829)
hushållslärare (530)
sjuksköterska (515, 516)
sjöingenjör eller sjökapten (517)
socialpedagog (518, 519)
föreståndare inom social service och omvårdnad (avgångsbetyg från 1986 eller senare) (526)
ålderdomshemsföreståndare (524, 526)
(motsvarande högskoleutbildningar ger behörighet)
39
forts SAMHÄLLSKUNSKAP
Kurs för utbildning av ungdomsledare, 1-årig specialkurs (i Västerås och Östersund t.o.m. vårterminen
1977). Utbildningen i sig ger inte allmän behörighet.
Kurs A, SH1201/100, SH200/90
1 åk på 2- el 3-årig linje (hela 700-serien, hela 200-serien)
Fullständig kurs i samhällskunskap från 3-årig yrkesinriktad linje (hela 400-serien)
Betyg i samhällskunskap från 2- el 3-årig linje/specialkurs
(utan krav på visst betyg) samt 5 års arbetslivserfarenhet.
SPANSKA
Steg 3 SP1303/100
C-språk kurs B SP206/130
B-språk kurs A SP207/60
B-språk kurs B SP208/130
SP1304/100
SP1305/100
SP1306/100
SP1307/100
Modersmål kurs A (SP1402/100) och B (SP1403/100)
Hemspråk kurs A (SPH401/60) och B (SPH402/100)
Åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)
Hemspråk (med markeringen H i ämneskoden) från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje
(hela 700-serien)
Åk 3 från
handelsgymnasium (881)
studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 890, 891)
Dubbelt antal timmar i ett C-språk i gymnasieskolan (markeras med D i ämneskoden)
motsvarar 3 åk B-språk
40
SVENSKA
1
Kurs B, SV1202/100, SV204/120, SV200S, SV200L/200,
SV201S, SV201L/120
Svenska som andraspråk kurs B, SVA1202/100, SV2202/120
Svenska för döva kurs B, SVD1202/100
Ämneskod 6560S, 6560L linje/åk se nedan
Etapp 3 (6560S03, 6560L03) på komvux
Svenska språket åk 3 på 3 årig teoretisk linje
och
litteraturkunskap och språklig orientering åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)
Svenska från 3-årig yrkesinriktad linje motsvarar inte Svenska B
Åk 2 från 2-årig musiklinje + högre specialkurs i musik (S2 77:4 eller S2 79:6)
Motsvarande betyg i svenska från:
Försvarets läroverk
Hvilans specialgymn (893)
Studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891)
Tyska skolan i Stockholm (554)
Test i svenska för universitets- och högskolestudier (Tisus)
Examen från
lågstadielärarlinjen
mellanstadielärarlinjen
3-årig teknisk påbyggnadsutbildning vid Bandhagens gymnasium i Stockholm (svenska motsv 3 åk på
humanistisk, samhällsvetenskapl, ekonomisk, naturvetenskapl eller teknisk linje)
Göteborgs universitet: Behörighetsgivande kurs i svenska, 2007-, kursen ger även behörighet i Samhällskunskap, kurs A. SV1900 Swedish for beginners Semester 1, 20 poäng och SV2000, Svenska för
nybörjare termin 2, 20 poäng, Termin 2 avslutas med ”Behörighetsprov i svenska” motsvarar Tisus.
Ger också behörighet i Samhällskunskap kurs A.
Linköpings universitet: Collegeutbildning i svenska, Termin 1 - 2, 40p/30+30 hp. Termin 2 avslutas
med ”Behörighetsgivande test i svenska” (motsvarande Tisus). Ger också behörighet i Samhällskunskap A.
Luleå Tekniska Universitet: Svenska för nybörjare och Svenska språket och kulturen (20 p + 10 p)
eller Svenska för nybörjare 30 poäng samt Svenska på avancerad nivå 10 poäng motsvarar
eller kurserna SX001 t o m SX007 motsvarande 60 hp.
41
forts SVENSKA
Lund: Kurserna SUS101-108 vid Folkuniversitetet inklusive godkänt slutprov.
Lunds universitet: Svenska som främmande språk, niv 8 (kurskod SFS181 eller SFSA08)
Lärarhögskolan i Stockholm, Tillhör fr o m 080101 Stockholms universitet: Språkligt basår, 40p
t o m 071231
Malmö högskola: Behörighetsgivande kurs i Svenska som främmande språk, nivå 8, 2006- (Institutionen för Nordiska språk). Introduktionsutbildning i svenska med engelska och samhällskunskap, 40p
t o m 2007. Ger även Engelska kurs A och Samhällskunskap kurs A.
Stockholms universitet: Behörighetsgivande kurs i Svenska, 2007 – ger behörighet i Samhällskunskap kurs A – juni 2007. Svenska som främmande språk/Svenska III/termin 3, 20 poäng, fr o m 1995.
Ger också behörighet i samhällskunskap kurs A.
Umeå universitet: Basutbildning III i svenska och samhällskunskap, 41-60 poäng, från och med 2000.
Avslutas med test i svenska som motsvarar Tisus. Ger också behörighet i Samhällskunskap kurs A.
Uppsala universitet: Behörighetsgivande utbildning, Svenska. Förberedande kurs i svenska inkl Tisus,
Svenska för utländska studerande, 20 poäng
Utländska studier/tester
Nordisk sökande som har danska eller norska och svenska/danska/norska från slutförd treårig
gymnasieutbildning.
Sökande med svenskspråkig gymnasieutbildning från Finland med svenska som modersmål i studentexamen
Allmänna språkexamina (Utbildningsstyrelsen Finland) nivå 7 (av 9), från 1 februari 2002 nivå 5
(av 6) (motsvarar tidigare högsta nivå)
IB-examen, Swedish A, A1 och A2
EB-examen, modersmål i examen
GCE med A Level i svenska
Prov i svenska för utländsk vårdpersonal (läkare, sjukgymnast, tandläkare, sjuksköterska, kiropraktor,
apotekare samt tandhygienist) vid Folkuniversitetet i Stockholm, Lund, Umeå, Uppsala och Göteborgs
universitet.
Prov i svenska för utländska veterinärer. Institutionen för svenska språk vid Göteborgs universitet är
huvudansvarig anordnare för provet.
Svenska som andra språk (tidigare Svenska som främmande språk) och svenska som C-språk från
Svenskt gymnasium/gymnasial vuxenutbildning.
GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET
Ämneskod 6560S, 6560L linje/åk se nedan
Etapp 2 (6560S02, 6560L02) på komvux
Svenska språket åk 2 på 2- el 3-årig linje
och
litteraturkunskap och språklig orientering åk 2 på 2- eller 3-årig linje
(201-222, 274, hela 700-serien, hela 400-serien)
42
1
forts SVENSKA
Motsvarande betyg i svenska från fackskolan (227, 228)
Svenska på 2-årig kurs för laboratorietekniker vid Värnhemsskolan i Malmö, Västberga gymn i Stockholm, Aschebergsgymn och Hvitfeldtska gymn i Göteborg (kursen är densamma som på 2-årig social
linje, gäller även engelska, matematik och idrott)
Svenska språket 2 åk på 2-årig specialkurs
och
litteraturkunskap och språklig orientering 2 åk på 2-årig specialkurs
Svenska på teknisk kompletteringskurs, påbyggn utb
Folkhögskola med intyg över grundläggande behörighet
eller
SÖ:s intyg om allmän behörighet utfärdat senast 980630
Studentexamen från Försvarets läroverk (894)
Avgångsbetyg från Hvilans specialgymnasium (839)
Sjöingenjörs- eller sjökaptensexamen (517)
Småskollärarexamen (843)
Studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891)
Avgångsbetyg från 3-årigt tekniskt gymnasium (850)
Waldorfskola (523, 527)
Följande utbildningar ger endast grundläggande behörighet:
Preparandutbildning i svenska med godkänt resultat
Rikstest, testet har upphört
Diplom i Svenska III, enl UKÄ:s studieplan 68-09-20 (upphörde i samband med införande av Rikstestet, SLTAP)
Swedish Language Test for Academic Purposes (SLTAP)
Svenska åk 2 med lägst bet 3 i vardera svenska språket och litteraturkunskap och språklig
orientering. (Betygskravet gäller inte om svenska ingår i avgångsbetyg från svensk
gymnasieskola.)
Svenska etapp 2 med lägst bet 3 i vardera svenska språket och litteraturkunskap och språklig orientering. (Betygskravet gäller inte om svenska ingår i avgångsbetyg från komvux.)
Den som är behörig enligt 25:4-regeln och som har annat modersmål än svenska, danska,
norska, isländska eller färöiska måste styrka kunskaper i svenska enligt de allmänna
behörighetskraven ovan.
Svenska för nybörjare AI/AII, 20 poäng samt svenska språket och kulturen I-II, 10 p
(Luleå tekniska universitet)
Svenska på avancerad nivå, 10 poäng (totalt 40 poäng), Luleå tekniska universitet.
43
forts SVENSKA
Utländska gymnasiestudier
Den som har danska, norska, isländska eller färöiska som modersmål och har en avslutad
gymnasieutb från hemlandet måste ha modersmålet dokumenterat i avgångsbetyget.
Den som har gymnasieutbildn från Finland måste ha läst svenska som A- eller B-språk.
Sökande med finsk gymnasieutbildning och minst 3 års studier i svenska under gymnasietiden, minst 5 kurser
IB-examen, Swedish B
EB-examen, språk 1 eller 2
GCSE (tidigare GCE) med O Level i svenska
IGCSE i svenska
Svenska yrkesinriktade språktester
Socialstyrelsens språkprov för utländsk hälso- och sjukvårdspersonal, provet upphörde 041231
Yrkesförberedande kurs i svenska för utländska veterinärer, provet upphörde 041231
Swedish as a Second Language, part 1, Umeå universitet
Swedish as a Second Language, part 2, Umeå universitet
Svenska som andra/främmande språk, etapp 2
Svenska som andra/främmande språk i avgångsbetyg från gymnasieskola
Svenska som C-språk från svenskt gymnasium
Svenska kurs C från svenskt gymnasium
TYSKA
B-språk kurs B, TY200/190, TY208/130
Steg 4 TY1304/100
Steg 5 TY1305/100
Steg 6 TY1306/100
Steg 7 TY1307/100
Modersmålkurs A (TY1402/100) och B (TY1403/100)
Hemspråk kurs A (TYH401/60) och B (TYH402/100)
Ämneskod 6680B linje/åk se nedan
B-språk från åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)
Hemspråk (med markeringen H i ämneskoden) från åk 3 på 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien)
Åk 3 från
från studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891)
44
1
forts TYSKA
Dubbelt antal timmar i ett C-språk i gymnasieskolan (markeras med D i ämneskoden)
motsvarar 3 åk B-språk
Steg 3 TY1303/100
C-språk kurs B TY206/130
B-språk kurs A TY207/60
Samma utbildningar som B-språk kurs B
Ämneskod 6680C/6680B linje/åk se nedan
B-språk från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje (hela 700-serien, 201-222, 236, 271, 274)
Hemspråk (med markeringen H i ämneskoden) från åk 2 på 2- eller 3-årig teoretisk linje
(hela 700-serien, 201-222, 274)
åk 2 från
2-eller 3-årigt handelsgymnasium (881, 882)
studentexamen (811, 812, 823, 824, 825, 835, 836, 837, 838, 839, 890, 891)
2- eller 3-årigt tekniskt gymnasium (850, 851)
2-årig transportledningsutb (lastbilsföretag), specialkurs (271)
Högre ekonomisk specialkurs, språklig gren, terminskurs 2 med betyg i tyskt affärsspråk
Turism och reseliv, påbyggnadsutb, med betyg i tyska
45
TABELL ÖVER BASÅR
TABELL ÖVER NT-BASÅR /COLLEGEÅR
Tabell över tekniska och naturvetenskapliga basår. Av tabellen framgår poäng i respektive ämne
och vad studierna i ämnet motsvarar i kurs eller komvux etappsystem. Vissa basår har anordnats i
samarbete med gymnasial vuxenutbildning. När kurser erbjudits utöver de obligatoriska kurserna i
basåret och ytterligare behörighet kunnat uppnås står den fördjupade behörigheten inom parentes.
Tomma rutor betyder att uppgift saknas eller att ämnet inte ingår i basåret.
T=Tekniskt basår Högskola N=Naturvetenskapligt basår v= veckor e= etapp Basår T N
Matematik v
e
k
v
Fysik e k
Blekinge (BTH) (tid. Karlskrona/Ronneby)
2004-t.v. x 10 D
13 B
2001-2004. x 10 E
13 B
94-t.v. x 10 E
12
B
92-94 x 10 4 12 4 Borås
2005-t.v. x 16 E
14 B
2005-t.v. x 9 E
14 B
2000-t.v. x 15 E
15 B
2000-t.v. x x
10 E
15 B
96-t.v. x 10 E
15 B
95-t.v. x 10 E
15 B
-94 x 10 4 15 4 Chalmers
04-05 x 20 E
15 B
01-t.v. x 18 E
13 B
00-01 x 15 E
10 B
00-01 x 19 E
10 B
95-00 x
14 E
10 B
95-00 x 20 E
12 B
94-95 x 12 E
10 B
93-94 x 13 4 12 4 92-93 x 14 4 11 4 Dalarna x 16(19) D(E) 16 B
Gotland
2002-t.v. 5(10)(13) C(D)(E) 5(13) A(B) Basår/Collegeår
2001 x x
8(11) D(E) 14(18) B
98-2000 x 11 E
18 B
95-97 x 11 E
13 B
95-97 x 11 E
13 B
92-95 x 12 4 7
4 Gävle **
2004-t v. BasMa 2 C
BasFy 1 A
BasMa 3 D
BasFy 2 B
BasMa 4 E
2003-t.v. x x 8(12)* C(D) 8(12)* D(E)
2001-t.v. x x
12 E
12 B
99-t.v. x x
9(12) D(E) 12 B
98-t.v. x 9(12) D(E) 12 B
* Beroende på olika förkunskapskrav
** Se även högskoleförberedande utbildningar sist i detta avsnitt
46
v
k= kurs
Kemi e k
5 5 6 4 3
A
A
A
10 10 10 10 10 10 10 3
B
B
B
B
B
A
5 A
8 A
8 A
8 A
8 A 8 A
8 A 9 3 9 3 8(11) A(B) Biologi
v e
k
7 B
5 5 B
B
4 Ej beh.värd
6 Ej beh.värd
6 Ej beh.värd
6 Ej beh.värd
6 B
5(10) A(B) 5(8) A(B)
8(11) A(B) 11 A
9 A 9 A
3 3
3(7) A(B)
6 B
BasBi 1 BasBi 2 A
B
BasKe 1 BasKe 2 A
B
5(10) A(B) 3(6) A(B)
10 B
8(10) A(B) 8(10) A(B) 6 3(6) 3 B
A(B)
A
TABELL ÖVER BASÅR
Högskola Basår T N
Matematik v
e
k
v
Fysik e k
v
Kemi e k
Biologi v e
k
forts. Gävle
98-t.v. x 9(12) D(E) 12 B
10 B
6 94-97 x 12 E
12 B
8 A
94-97 x 12 E
12 B
10 B
6 92-94 x 12 4 12 4 8 2
92-94 x 12 4 12 4 10 3 6 2
Göteborgs universitet
02-t.v. x 10
E
10 B
10 B
10 94-02 x 10 E
12 B
10 B
8 92-94 x 10 4 10 4 10 3 10 2
lärarvariant
02-t.v. x 10 E
10 B
10 B
10 99-02 (gym.l.) x 10 E
12 B
10 B
8 99-t.v. (1-7) x 7 D
15 B
10 A 8 99-t.v. (4-9) x 7 D
14 B
12 B
7 94-98 x 7 D
15 B
10 A 8 92-94 x 7
4 15 4 10 3 8 2
Halmstad
98-t.v. x x I samarbete med komvux
95-t.v. x I samarbete med komvux
lärarvariant
98-01 I samarbete med komvux
Jönköping
2001-t.v. x x 8 D
12 B
11 B
9 2000-2001 x x 5 D
15 B
11 B
9 93-99 x x
I samarbete med komvux
Kalmar
2002-t.v. x C(D) A(B)
Collegeår TC Valbara kurser. Behörighet framgår av utbildningsbevis
2002-t.v. x C(D) A(B) A(B) Collegeår NC Valbara kurser. Behörighet framgår av utbildningsbevis
2000-2002 x D B B 95-t.v. x E B A(B) 95-t.v. x D(E) B B 94-95 x D(E) B B 94-95 x E B A 92-94 x 4 D(E) 4 3 2
92-94 x 4 4
Karlstads universitet
95-t.v. x x
9(12) D(E) 12 B
7(10) A(B) 6 88-95 x 11 4 13 4 10 3 6 2
Kristianstad
98-2000 x x I samarbete med komvux
-97 x I samarbete med komvux
93-96 x x I samarbete med komvux
92-93 x 4 4 3
Basår Canterbury
97-t.v. x D B B 96-t.v. x x D B B B
B
B
B
B
B
B
B
B
B
B
A(B)
B
B
B
B
B
B
47
1
TABELL ÖVER BASÅR
Matematik v
e
k
v
Fysik e k
v
Kemi e k
Biologi v e
k
KTH **
04-t.v. (bastermin) x 8 D
12 B
03-t.v. x 15 D
18 B
7 A
98-t.v. x 11 E
18 B
11 A
95-98 x 11 E
13 B
9 A
92-95 x 12 4 7
4 3 3
Linköpings universitet **
Ht-05-t.v. x x 13(17) E(F) 13 B
5(9) A(B) 5(7) bastermin
Vt-07 t.v. 6 D
10 B
4 A
Vt-06 t.v. 10 E
10 B
sommartermin 05 10 E
94-t.v. x x
12 E
12 B
9 B
7 92-93 x x
12 4 10 4 8 3 7 2
lärarvariant x x
10 D
12 B
10 B
7 Luleå
2003-t.v. x 10DI+DII D
5(12,5) A(B) 5AI+AII A
12,5 E Behörighet framgår av ladok-utdrag
2001-t.v. x 9(13) D(E) 10 B
7(10) A(B) 5(10) Behörighet framgår av utbildningsbevis
2001-2001 x 9(13) D(E) 10 B
7(10) A(B)
x 12 E
10
B
8 B
x 12 E
10 B
8 B
10
Datateknisk ingång x 16 E
10 B
8 B
Lunds universitet**/
LTH
98-t.v. Individuella val. Behörighet framgår av utbildningsbevis (ej ladok-utdrag)
94-97 E B B
-94 4 4 3
Lunds universitet/
Lärarhögskolan i
Malmö
-98 x I samarbete med komvux eller gymnasieskolan (särskild prövning)
Lärarhögskolan i Stockholm **
2002-t.v. x x
5(10) B(C) 5(12,5) A(B) 5(10) A(B) 5(7,5) 15 D
94-t.v. x 8 D
14 B
11 B
7 92-94 x 8
4 14 4 11 3 7 2
Malmö Högskola **
2005-t.v Ke III B
2003-2004 MaI C
FyA/I A
KeI A BiI MaII D
FyB/II B
KeII B
BiII MaIII E
2002 14 D
16 B
10 B
4 2000-2002 x x
13 D
15 B
9 A 3 99- x x
11(14) D(E) 13 B
7(10) A(B) 3(7) 98- x x
11 E
13 B
11 B
5 Mittuniversitetet (Mitthögskolan)
2007-tv x Ma B, 4,5 hp
B Fy A, 7,5 hp
A Ke A, 9 hp A Bi A, 6 hp
Ma C, 7,5 hp
C Fy B, 12 hp
B Ke B, 6hp
B Bi B, 4,5 hp
Ma D, 7,5 hp
D
Ma E, 4,5 hp
E
2005-2007 x Ma B, 3p B
Fy A, 5p A Ke A, 6p A Bi A, 4p Ma C, 5p C
Fy B, 8p B Ke B, 4p B Bi B, 3p ** Se även högskoleförberedande utbildningar sist i detta avsnitt
48
A(B)
B
B
A(B)
B
A(B)
B
A
B
B
A
A(B)
B
A
B
A
B
TABELL ÖVER BASÅR
forts, Mittuniversitetet
2005-2007
2003-t.v. x forts. 2003-tv. 2002-t.v. x 2001 x Sundsvall
98-2000 x 94-97 x 91-94 x 96-97 Basår USA x Härnösand
98-2000 Basår ES x 94-97 Basår ES x 93-94 Basår ES x 98-2000 Basår Y x 94-97 Basår Y x 93-94 Basår Y x Örnsköldsvik
98-2000 x 98-2000 Basår Y x 94-97 x -94 x Östersund
98-2000 x 98-2000 Basår Y x 96-97 x 94-96 x 92-94 x Bispgården
2001 x 98-2000 x Mälardalens
högskola **
01-03. (20 v) x x
01-03 (40/50 v) x x
97-00 x x
94-97 x x
92-94 x x
Skövde **
2004-t.v. x 2003-t.v. x x
2000-2003 x 2000-2003 x 98-2000 x x
97-98 x x
94-97 x x
93-94 x x
92-93 x x
Matematik v
e
k
Ma D, 5p Ma E, 3p Ma 0,3p MaIA, 5p MaIB, 5p MaII, 3p 3(8) 13(16) 3(8) 13(16) D
E
B
C
D
E
B(C) D(E)
B(C) D(E)
v
Fysik e k
FyI, 5p FyII, 8p v
Kemi e k
A KeI, 6p B KeII, 4p A
B
Biologi v e
k
Bi 1,4p BiII, 3p A
B
5(13) A(B) 6(10) A(B) 4(7) A(B)
4(11) A(B) 5(9) A(B) 5(9) A(B)
10(13) D(E) 13 E
13 4 10 D
13 B
12 B
12 4 13 B
7(10) A(B) 10 B
10 3 7 A 7 5
5 2
5 10(13) D(E) 10 E
10 4 10 D
10 E
10 4 13 B
10 B
10 4 13 B
10 B
10 4 7(10) A(B) 10 B
10 3 10 (B) 10 B
10 3 7 10 10 2
7 5 5 1T
10(13) D(E) 10 D
10 E
10 4 13 B
13 B
10 B
10 4 7(10) A(B) 10 (B) 10 B
10 3 7 7 10 10 2
B
B
B
10(13) D(E) 10 D
12 E
10 E
10 4 13 B
13 B
13 B
10 B
10 4 7(10) A(B) 10 (B) 10 B
10 B
10 3 7 7 5 10 10 2
B
B
B
B
13 10(13) D(E) 11 10 B
9 7(10) A(B) 7
10 B
5(10) D(E) 10(15)(20) C(D)(E) 5(10) D(E) 10
E
10 4 10 B
12 B
12 B
13 B
13 4 5 A 11 B
8(11) A(B) 10 A 10 3 7 B
7 7 7 2
B
B
5(10) C(D) 5(10) C(D) 10 D
18 E
22 E
15 E
18 E
16 4 18 4 5(12,5) 5(12,5) 12 12 15 12 15 14 4
12 4
A(B)
A(B) 5(10) A(B) B
10 B
B
8 A
B
B
10 B
B
5(7,5) 6 B
B
A
B
B
B
A
A(B)
B
** Se även högskoleförberedande utbildningar sist i detta avsnitt
49
1
TABELL ÖVER BASÅR
Stockholms universitet
2004-t.v. x 2001-2004 x 97-2001 x 96-97 x 93-94 x Södertörn
2003-t.v. x 98-t.v. x 96-97 x Umeå universitet **
2001-t.v. x x
98-t.v. x x
97-97 x x
95-96 x x
-94 x x
Uppsala universitet
04-
x x
03-04
x x
02–03
x x
00–02
x x
95–00
x x
94–95
x x
93–94
x x
92–93
x x
Högskolan Väst
(Trollhättan/Uddevalla)**
2005-t.v. x 2001-t.v. x 00-t.v, x 99-t.v. x 95-98 x 94-95 x 93-94 x 92-93 x Växjö universitet **
-98-t.v. x x
-98 x x
Örebro universitet
2004-t.v. x 2003-t.v. x 2001-t.v. x 2001-t.v. x NT-Svux-98 x 94-t.v. x 92-93 x Matematik v
e
k
6 D
8 E
11 E
11 E
8
4 v
Fysik e k
Kemi e k
Biologi v e
k
6(9) 8 A(B)
B
6 7 4
B
7 5 5 B
B
B
Baskurs B B
Baskurs A A Baskurs A A Baskurs A
Baskurs C C Baskurs B B Baskurs B
B Baskurs B Baskurs D D
Baskurs E E
8(13) D(E) 10 B
7(10) A(B) 5(10) 10(15) D(E) 10 B
10 B
5(10) 10 E
10 B
5(10) A(B) 10 10 4 10 4 10 3 10 2
A
B
9 8(11) 11 D
D(E) E
Ma C
C
Ma D, del 2
D
Ma E
E
Ma C
C
Ma D
D
Ma E
E
10(14) D(E)
10(14) D(E)
10(13) D(E)
10(13) D(E)
10
4
10
4
6(14) A(B) 6(11) A(B) 13 B
11 B
17 B
12 B
13 B
10 B
14 4 11 4 13 13 13 B
B
B
11 11 11 B
B
B
A(B)
A(B)
B
Fy A
Fy B
A
B
Ke A
Ke B
A
B
Bi A
Bi B
A
B
Fy A
Fy B
A
B
Ke A
Ke B
A
B
Bi A
Bi B
A
B
5(8)
3(6)
3(6)
3(6)
10 2
10 2
A(B)
A(B)
A(B)
A(B)
5(13) A(B)
4(12) A(B)
11
B
11
B
10
4
10
4
5(10) A(B)
8(11) A(B)
7(10) A(B)
7(10) A(B)
10 3
10 3
15 E
14 E
9 E
10 E
10 E
10 E
12 4 10 4 14 B
12 B
15 B
12 B
12 B
10 B
10 4 10 4
6 8 9 8 6 3
2
A
A
A
A
A
11 10 E
E
12 10 B
B
10 10 B
B
7 10 B
B
5 C
10 D
15 E
14 E
12 E
12 E
18 E
12 E
10 4 5 12 A
B
5 10 A
B
5 8 A
B
6 B
6 10 2
B
13 B
15 B
15 B
15 B
15 B
10 4 ** Se även högskoleförberedande utbildningar sist i detta avsnitt
50
v
5(10) A(B)
7(9) A(B) 7(9) A(B)
7 A
7(2) A(B) 10 3 TABELL ÖVER BASÅR
Högskoleförberedande utbildningar
1
Basårskurser vid högskolan i Borås
Sommarkurs motsvarande gymnasieskolans Biologi B, 5 p
Sommarkurs motsvarande gymnasieskolans Kemi B, 3 p
Bastermin, Högskolan i Gävle
Kursbevis på bastermin ger motsvarande behörighet i Fy B, Ma D och Ke A.
Högskoleförberedande kurser vid Högskolan i Gävle
3ME01A Matematik tema industriell ekonomi, motsvarar Ma D
3ME04A Grundkurs i matematisk analys, motsvarar Ma D
3MX04A Förberedande kurs i matematik för högskolestudier, motsvarar Ma D
Basårstermin, KTH
Godkänt resultat på basårstermin ger motsvarande bedömning i Matematik D samt Fysik B (Kemi A
fordras för att antas)
Collegeutbildning i svenska, Linköpings universitet
Collegeutbildning i svenska, Termin 1–2, 40 p/30+30 hp. Termin 2 avslutas med ”Behörighetsgivande test
i svenska” (motsvarande Tisus). Ger också behörighet i Samhällskunskap A.
Naturvetenskaplig introduktionstermin 20p/introduktionsår 40 p, Lunds universitet
Avklarad Naturvetenskaplig introduktionstermin 20p/introduktionsår 40p ger behörighet till
Naturvetenskaplig utbildning vid Lunds universitet.
Introduktionsutbildning i svenska med engelska och samhällskunskap, Malmö högskola
Kursen ger behörighet i Sv B, En A och Sh A förutsatt att studerande har betyg på vissa delkurser inom block
2: Betygsatt delkurs i Engelska om 4 p ger behörighet i Engelska A.
Betygsatt delkurs i Samhällskunskap om 2 p ger Samhällskunskap A.
Betyg på delkurserna »Skriftlig framställning och grammatik 4 p«, »Muntlig framställning och uttal 2 p«,
»Textläsning och ordkunskap 4« ges först när den studerande godkänts på Tisus-testet. Därmed utfaller
behörighet i Svenska B.
Startår till högskolestudier, Mälardalens högskola
Startår till högskolestudier vid Mälardalens högskola ges i samarbete med gymnasial vuxenutbildning.
Utbildningen innehåller, förutom kurser från gymnasial vuxenutbildning, en obligatorisk och en valbar kurs
om vardera 10 p. Godkänt Startår för högskoleutbildning ger grundläggande behörighet. Naturvetenskaplig/
teknisk bastermin, 30 hp ger motsvarande Matematik D, Kemi A, Biologi A, Fysik A alt. Fysik B (beroende av individuellt val).
Teknisk bastermin vid högskolan i Skövde
Godkänt resultat på Teknisk bastermin ger motsvarande Matematik D samt Fysik B.
Språkligt basår, Lärarhögskolan i Stockholm t o m 071231. Tillhör fr o m 080101 Stockholms
universitet
Godkänt resultat på basåret ger motsvarande behörighet i Svenska kurs B.
Basutbildning i svenska med engelska och samhällskunskap, Umeå universitet
Godkänd basutbildning III t.o.m. vt 1999 ger motsvarande behörighet i Svenska kurs B, Engelska kurs B
samt Samhällskunskap kurs A. Godkänd basutbildning III fr.o.m. vt 2000 ger motsvarande behörighet
i svenska kurs B och samhällskunskap kurs A. Tisus ingår som slutprov och måste vara godkänt för att
basutbildningen ska godkännas.
Teknisk bastermin, Högskolan Väst
Godkänt resultat på Teknisk bastermin ger motsvarande behörighet i Matematik E samt Fysik B.
Basårstermin, Växjö universitet
Godkänt resultat på basårsterminen ger motsvarande behörighet i matematik E (11 veckotimmar). Fysik
(12 veckotimmar) och IT (10 veckotimmar) är valbara kurser. Godkända studier i fysik ger motsvarande
behörighet i Fysik kurs B.
51
TABELL ÖVER UTLÄNDSKA SPRÅKKURSER
Förteckning över språkkurser/diplom som kan förekomma
Språk Språkkurs/ Anordnare Behörighet Diplom motsvarande steg 3 el C/B-språk Nivå enl
Europarådet
A1-C2 *
(steg 3=B2)
Tyska Zentrale Mittelstufen
Prüfung ZMP Kleines Deutsches Sprachdiplom KDS Grosses Deutsches Sprachdiplom GDS Deutsch für den Beruf Grundbaustein Deutsch als Fremdsprache GBS DaF Zertifikat Deutsch als Fremdsprach ZD
Goethe Institut Goethe Institut Univ München
Goethe Institut Univ München
ICC/Goethe Institut ICC= International Certificate Conference
ICC/Goethe Institut ja ja B2
C1
ja C2
ja (Yrkesinriktat) nej B2
A2
nej B1
Franska
Diplôme d´Études de Franska utbildnings- Langue Française DELF 1 ministeriet
Diplôme d´Études de Franska utbildnings- Langue Française ministeriet DELF 2 Diplôme Approfondi Franska utbildnings- de Langue Française DALF ministeriet
Diplôme d’ études Franska
francaises (EDF)
universitet (DU)
Diplôme avancé d’etudes Franska
Francaises (DSEF)
universitet (DU)
Diplôme supérieur d’études Franska
Francaises (DAEF)
universitet (DU)
Diplôme Supérieur Alliance Française
d´Études Française
Moderne DS
Diplôme de Hautes Alliance Française
Études Françaises DHEF
Certificat de Francaise ICC Module Prepatoire ICC Francaise à Usage ICC Professionnel
Certificat d’aptitudes Organisation des Linguistiques Nation Union
Certificate d’Étudesde Francais pratique 1 CEFP 1
Certificate d’Études de Francais pratique 2 CEFP 2
Ja
B2
DELF 1 + DELF 2 ger
behörighet för arbetsmarknaden i Frankrike
Franska universitetsstudier
ja
C1
B2
ja
C1
Ja
C2
nej nej nej B1
A2
B1
nej -
nej -
nej -
52
C2
Språk Språkkurs/ Anordnare Behörighet Diplom motsvarande steg 3 el C/B-språk Nivå enl
Europarådet
A1-C2 *
(steg 3=B2)
Spanska Diploma Superior de Instituto Cervantes Español DSE (DELE)
Nivel Elemental ICC Certificado de Espanol ICC Certificado Inicial de Espanol CIE
Spanska universitetsstudier
nej nej nej C2
A2
B1
-
Italienska
Cert di Conoscenza della
Lingua Italiano Livello 4
CELI 4
Cert di Conoscenza della
Lingua Italiano Livello 5
CELI 5
Livello Elementare ICC Certificado d’Italiano ICC Cert di Conoscenza della Lingua Italiana, Livello 1
CELI 1
Cert di Conoscenza della Lingua Italiana, Livello 2
CELI 2
ja
B2
ja
C1
nej nej nej A2
B1
-
nej -
ja B2
Portugiska Portugal Diploma
de Lingua Portugesa DILP *A1 =nybörjarnivå, C2=avancerad nivå
53
1
Kurser/diplom som ger grundläggande och särskild behörighet i engelska
Språkkurser / Diplom Kursverksamheten Kv/Folkuniversitetet
Engelska för utländska studerande (E2) KV Lund: engelska 3 B EFFS-examen (English for foreign students) från och med vt97
Lower (pass) Higher (pass) Motsvarande behörighetsnivå
Kurs A
Kurs A
Kurs A
Kurs B
Test of English as a Foreign Language (TOEFL), pappersbaserat
Betygsnotering 4 (skala 1–6) på delprov Written test ska uppnås
samt totalt 500 poäng totalt 550 poäng Kurs A
Kurs B
Test of English as a Foreign Language (TOEFL), databaserat
totalt 173 poäng totalt 213 poäng Kurs A
Kurs B
Test of English as a Foreign Language (TOEFL),
Internetbaserat fr o m 2005
totalt 61 poäng
totalt 79 poäng
kurs A
kurs B
International English Language Testing (IELTS), Academic Training
totalt 5,0 och inget delmoment under 4,5 totalt 6,0 och inget delmoment under 5,0 Kurs A
Kurs B
University of Cambridge/Oxford
First Certificate in English, A eller B
Kurs A
Lower Certificate in English Grade A och B Kurs A
Certificate in Advanced English Kurs B
Certificate of Proficiency Kurs B
Diploma of English Studies Kurs B
General Certificate of Education,
Ordinary Level (GCE O level), betygskrav C om ej hel utbildning
Kurs B
General Certificate of Secondary Education, (GCSE),
betygskrav C om ej hel utbildning
Kurs B
International General Certificate of Secondary Education (IGCSE),
betygskrav C om ej hel utbildning
Kurs B
Oxford Delegacy Higher Examination Kurs B
Michigan English Language Assesment Batt (MELAB)
lägst 85 poäng lägst 90 poäng Kurs A
Kurs B
Advanced Placement Intenational English Language (APIEL) Kurs B
54
Forts kurser/diplom som ger grundläggande och särskild behörighet i engelska
Språkkurs
Anordnare
/ Diplom
Grundläggande
/särskild
behörighet
motsv.
Särskild
behörighet
motsv.
Eng B/et 3
Advanced Placement
International English
Language APIEL ja ja
ja nej
Engelska för utl stud (E2)
Folkuniv. Engelska 3B Folkuniv
(KV) Lund ja
English for foreign students EFFS-examen
Lower (pass) fr vt 97
ja nej
English for foreign students EFFS-examen
Higher (pass) fr vt 97
ja ja
Nivå Europa- Kommentar
rådet 1-6
Basutbildning i Umeå univ. ja ja
svenska och engelska
(t o m ht 99) Tisus ingår
Följande engelska språkkurser/tester ger INTE behörighet för universitetsstudier
Språktest
Anordnare Kommentar
Nivå Europa- Nivå
rådet 1-6
ALTE 1-5
University of
Cambridge/Oxford
First Certificate in
English Grade C
Key English Test KET 1
Preliminary English
Test PET 2
Cambridge TOEIC = Test of English for
International Comm
ej avsett för akademiska ändamål
Institutional TOEFL ges ej under korrekta former
3
Euroexaminations
certificate
International English
Language Testing
Service,(IELTS,
General Training
55
1
Meritvärdering av betyg
MERITVÄRDERING AV BETYG
Beräkning av ett meritvärde görs endast då två
sökande uppfyller kraven för såväl den grundläggande som den särskilda behörigheten.
Motsvarandebedömningar och undantag påverkar inte meritvärdet.
Jämförelsetalet/betygspoängen anges med
två decimaler. Om den tredje decimalen är fem
eller högre ska den andra decimalen höjas till
närmaste högre tal.
Sökande med slut- och avgångsbetyg med
bokstavsbetyg, sifferbetyg eller blandat bokstavs- och sifferbetyg rangordnas i en gemensam urvalsgrupp (BG).
Se Tabell för utbyteskomplettering av gamla
och nya kurser.
Ämnesbetyg kan ersättas av nytt betyg i samma ämne eller motsvarande kurs. Betyget ska
vara på motsvarande nivå eller högre, se tabell
för utbyteskomplettering av ämnesbetyg.
Den 1 juli 2006 upphörde möjligheten att
pröva i kurser enligt äldre kursplaner.
Betyg i etapp som ingår i avgångsbetyg från
gymnasial vuxenutbildning kan ersättas av nytt
betyg i samma etapp eller motsvarande årskurs
eller kurs, se tabell för utbyteskomplettering av
etappbetyg.
Bokstavsbetyg
Jämförelsetal för sökande med bokstavsbetyg
beräknas enligt nedan.
Tilläggskomplettering
Betyg i kurser/ämnen som inte ingår i slut-/avgångsbetyget kan medräknas om det är till fördel
för den sökande.
Tilläggskomplettering kan avse betyg i kurser,
etapper från gymnasial vuxenutbildning samt
ämnesbetyg som kan ingå i två- eller treåriga
linjer i gymnasieskolan.
Sifferbetyg och blandbetyg
Betygpoängen för sökande med sifferbetyg
eller blandbetyg beräknas enligt nedan i skala
1-5. Jämförelsetalet ges efter det att sökande
kompletteringsbetyg beräknats. Betygspoängen
överförs till 20-skalan enligt Tabell för jämförelsetal för betygspoäng.
Kompletteringsbetyg som kan påverka
meritvärdet av betyg
Nedan en förklaring av de olika begreppen för
kompletteringar. Under avsnitt för beräkning
av respektive betygsdokument framgår vidare i
detalj vad som gäller.
Behörighetskomplettering
Betyg i kurs/ämne som krävs för behörighet
medräknas alltid. Om sökande i sitt slut-/avgångsbetyg har betyg som räcker för behörighet
i kursen/ämnet och vill tillgodoräkna komplettering ersätts betyget i kursen/ämnet med det
nya betyget.
Utbyteskomplettering
Betyg i kurs/ämne som i konkurrenssyfte ersätter
betyg i slut-/avgångsbetyg. Betyg i kurs kan ersättas av nytt betyg i samma kurs eller jämförbar
kurs. Betyg i gammal lokal kurs (500-kurs) kan
ersättas av betyg i ny lokal kurs (1500-kurs) om
rektor vid gymnasieskolan styrker att kurserna är
identiska. Vid utbyte mot kurs med annan poäng
ändras också gymnasiepoängen.
56
Till ett slutbetyg kan samtliga nya nationella
kurser med bokstavsbetyg medräknas.
Till ett avgångsbetyg kan kurser i ämnen som
inte ingår i avgångsbetyget medräknas. Kurser
i ämnen som ingår i avgångsbetyget kan endast
medräknas om det är på högre nivå, se tabell för
utbyteskomplettering av ämnesbetyg. Observera
att tillägg i ett ämne som ingår i avgångsbetyget endast kan göras om ett utbyte gjorts. Om
sökande för behörighet har kompletterat medräknas inte betyg på lägre nivå.
Kurser från gymnasieskolan/gymnasial vuxenutbildning
Samtliga nationella kurser (200- och 400-koder
samt 1200-, 1300- och 1400-koder) godtas.
Lokala kurser (500- och 1500-koder) godtas inte.
Påbyggnadskurser (600- och 1600-koder) godtas
inte.
Påbyggnadskurser, lokala (700- och 1700-koder)
godtas inte.
Etapper från gymnasial vuxenutbildning
Etapper med slutsiffra 02-04 godtas
Etappbetyg som avser yrkesinriktade kurser och
påbyggnadskurser godtas inte.
Ämnesbetyg
Ämnesbetyg som avser årskurs på två- eller
treårig linje i gymnasieskolan godtas.
Fyraårig teknisk linje – fjärde året
Ämnesbetyg från fjärde året tillgodoräknas inte
som utbytes- eller tilläggskompletteringar.
När det gäller betyg från t.ex. påbyggnadsutbildningar som tredje året, som motsvarar kurser
/etapper från konvux eller ämnesbetyg från tvåeller treåriga linjer förutsätts att det av betygsdokumenten klart framgår vad visst ämnesbetyg
motsvarar i kurs/etapp/ämnesnivå.
Slutbetyg från gymnasieskolans pro
gram och gymnasial vuxenutbildning
– bokstavsbetyg
Jämförelsetalet beräknas enligt exemplen nedan
då sökande har slutbetyg som enbart innehåller
de nya bokstavsbetygen.
Betygen på de kurser och specialarbetet (gäller inte gymnasial vuxenutbildning) som ingår i
slutbetyget ges följande siffervärden:
Icke godkänd (IG) 0
Godkänd (G) 10
Väl godkänd (VG) 15
Mycket väl godkänd (MVG) 20
Beräkning av jämförelsetal görs i följande ordning:
1
Siffervärdet för varje betyg multipliceras
med kursens eller specialarbetets gymnasiepoäng, varvid betygsvärdet för kursen
eller specialarbetet/projektarbete erhålls.
Svenska B med delat betyg ger 60 gp
för svenska språket och 60 gp för litteraturkunskap. Båda betygen medräknas i
meritvärdet oavsett betygsvärde.
Det sammanlagda betygsvärdet för alla
kurser och specialarbetet/projektarbete
som ingår i slutbetyget divideras med det
antal gymnasiepoäng för kurser och specialarbetet som ingår i slutbetyget, varvid
det s.k. jämförelsetalet erhålls.
2
Betyg i kurs som krävs för behörighet
medräknas alltid (behörighetskomplettering).
3
Betyg i kurs som ingår i slutbetyget
ersätts med kompletteringsbetyg i motsvarande eller jämförbar kurs om betyget är
högre (utbyteskomplettering).
4
Betyg i kurs (gäller ej lokal eller påbyggnadskurs eller kurs med sifferbetyg) som
inte ingår i slutbetyget medräknas om det
höjer jämförelsetalet (tilläggskomplettering).
När tilläggskompletteringar medräknas
görs det utifrån det jämförelsetal den
sökande har per sökalternativ när behörighetskompletteringar och utbyteskompletteringar medräknats.
5
Betygsvärdet och gymnasiepoängen avseende idrott och hälsa (A och B) medräknas
därefter endast om detta höjer jämförelsetalet, eller kurserna krävs för särskild
behörighet. Gäller ej lokala kurser i Idrott
och hälsa.
Betyg i delkurser som ingår i slutbetyg medräknas inte vid beräkning av jämförelsetal.
Övriga kompletteringar
Ämnen/kurser med sifferbetyg godtas för behörighet men påverkar inte jämförelsetalet.
Studentbetyg, normalskolekompetens,
avgångsbetyg från gymnasieskolans tvåoch treåriga linjer, tvååriga specialkurser,
mellanårsprogram samt avgångs-/slut
betyg från komvux med sifferbetyg i
skala 1-5 eller blandbetyg
Betygspoängen beräknas enligt nedan när sökande har sifferbetyg eller har både sifferbetyg
och nya bokstavsbetyg (blandbetyg). För sökande med sifferbetyg i skala 1-5 ges motsvarande
siffervärde för respektive betyg.
För nya bokstavsbetyg ges följande värden:
Icke godkänd (IG) Godkänd (G) Väl godkänd (VG) Mycket väl godkänd (MVG) 0
3
4
5
För sökande med studentbetyg, normalskolekompetens eller motsvarande eller med gamla
bokstavsbetyg ges följande värden:
Berömlig (A) 5
Med utmärkt beröm godkänd (a) 5
Med beröm godkänd (AB) 4
Icke utan beröm godkänd (Ba) 3
Godkänd (B) 3
Icke fullt godkänd (BC) 1
Icke godkänd (C) 1
I underlag för betygspoängen ingår:
• Betyg i samtliga obligatoriska ämnen/kurser
utom idrott/idrott och hälsa.
• Betyg i utökade (frivilliga) ämnen/kurser om
de höjer betygspoängen eller krävs för särskild
behörighet.
• Betyg i ämne/kurs (gäller ej lokal kurs) som
57
2
inte ingår i avgångs-/slutbetyget och som
krävs för behörighet eller höjer betygspoängen. (Kompletteringsbetyg).
• Betyg i Idrott / Idrott och hälsa om det höjer
betygspoängen eller krävs för särskild behörighet.
För sökande med avgångsbetyg från fyraårig
teknisk linje beräknas betygspoängen på avgångsbetyg från årskurs 3. Om sökande saknar
avgångsbetyg från årskurs 3 görs uträkning av
de betyg som satts i årskurs 3.
Beräkning av kompletteringsbetyg
Utbyteskompletteringar och tilläggskompletteringar kan aldrig avse betyg på lägre nivå än
vad som ingår i avgångsbetyget eller krävs för
behörighet.
Ämnesbetyg kan aldrig ersättas av betyg i
lokal kurs. Det gäller även om gymnasieskolan intygar att betyg i kursen motsvarar aktuellt
ämne.
Avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer
Behörighetskomplettering (komplettering i
ämne/kurs som krävs för behörighet)
Komplettering med betyg i ämnen/kurser som
krävs för behörighet.
• Om ämnet/kursen inte ingår i avgångsbetyget
läggs betygsvärdet till.
• Om betyg i ämnet ingår i avgångsbetyget
ersätts betygsvärdet om det nya kompletteringsbetyget krävs för särskild behörighet,
oavsett nivå.
Exempel:
Den sökande har i sitt avgångsbetyg
erhållit betyget 2 i samhällskunskap 3
åk. För behörighet krävs samhällskunskap 2 åk/kurs A. Sökande kompletterar
med betyget VG i samhällskunskap A.
Betyget 2 ersätts med 4 (siffervärdet för
VG).
ingår i avgångsbetyget. Betygsvärdena byts ut.
Betyget byts ut i de fall sökande erhållit ett
nytt högre betyg i det ämne, motsvarande kurs
eller etapp som ingår i avgångsbetyget.
Om den sökande uppfyller behörigheten i sitt
avgångsbetyg men erhåller en högre betygspoäng genom komplettering byts det gamla betyget ut mot det nya.
58
Sökande som kompletterat ämnesbetyg med
nytt betyg från gymnasial vuxenutbildning etapper eller gymnasieskolans nya kurser får byta ut
betyg i avgångsbetyg som avser lägst motsvarande nivå. Se Tabell för utbyteskomplettering.
Observera att betyg i Bild/Musik inte
kan ersättas av Estetisk verksamhet och
att Maskinskrivning inte kan ersättas av
Tangentbordsteknik.
Exempel
Sökande har i sitt avgångsbetyg betyg
3 i matematik 3 åk SE. Sökande kompletterar med betyget MVG från kurs C.
Betyget 3 ersätts med 5, siffervärdet för
MVG.
inte krävs för behörighet och som inte ingår i
avgångsbetyg läggs till i meritvärderingen om de
höjer betygsvärdet som den sökande erhållit per
sökalternativ när behörighetskompletteringar och
utbyteskompletteringar medräknats.
Tilläggskomplettering kan avse betyg i kurser,
etapper från gymnasial vuxenutbildning samt
ämnesbetyg som kan ingå i avgångsbetyg från
två eller treåriga linjer i gymnasieskolan. När det
gäller betyg från t.ex. påbyggnadsutbildningar
som tredje året, som motsvarar kurser, etapper
från gymnasial vuxenutbildning eller ämnesbetyg från två- eller treåriga linjer förutsätts att det
av betygsdokumenten klart framgår vad visst
ämnesbetyg motsvarar uttryckt i kurs/etapp/årskurs.
Avgångsbetyg från mellanårsprogram
Betyg i lokala kurser som ingår i avgångsbetyg
medräknas i betygsvärdet.
Behörighetskomplettering (komplettering i ämne
som krävs för behörighet)
Komplettering med betyg i ämnen /kurser som
krävs för behörighet.
• Om ämnet/kursen inte ingår i avgångsbetyget
läggs betygsvärdet till.
• Om betyg i ämnet ingår i avgångsbetyget
ersätts betygsvärdet om det nya kompletteringsbetyget krävs för särskild behörighet,
oavsett nivå.
För att byta ut ett ämnesbetyg i ett avgångsbetyg
från mellanårsprogram krävs att den sökande
för de ämnen där kurserna bygger på varandra
har ett nytt betyg i lägst den för sökande högsta
kursen.
Exempel:
Sökande med betyg i matematik, som
läst kurserna A-C, måste för att ämnesbetyget ska bytas ut komplettera med ett
nytt betyg i lägst kurs C.
Från naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammen gäller det följande ämnen:
– svenska ersätts av kurs B *
– engelska **
– samhällskunskap
– matematik
– religionskunskap
– biologi
– C-språk ersätts av C-språk kurs B
– B-språk ersätts av B-språk kurs B
– fysik ersätts av fysik B
– historia
– kemi
– teknologi
– företagsekonomi ***
samt naturkunskap
* Sökande med betyg i svenska där kurs C,
SV203, ingår ska komplettera med svenska kurs
B för att ersätta ämnesbetyget. Nytt betyg i kurs
Svenska kurs C SV203/SV1205 räknas som til�läggskomplettering.
** Sökande med betyg i engelska där kurs C,
EN204, ingår ska för att ersätta ämnesbetyget
i engelska med den för sökande högsta kursen
av kurs A eller kurs B. Nytt betyg i engelska C,
kurs EN204, räknas som tilläggskomplettering.
Om sökande kompletterat med engelska
C, EN1203, kan betyget ersätta ämnesbetyg i
engelska.
*** Om ämnesbetyget i företagsekonomi omfattar fler nationella kurser än kurser som benämns
företagsekonomi måste sökande för att ersätta
ämnesbetyg också komplettera med betyg i
dessa kurser.
För att byta ut ett ämnesbetyg där kurserna inte
bygger på varandra krävs att sökande läst samtliga de nationella kurser som ingår i den sökandes ämnesbetyg.
Betyg i lokala kurser, som kan ingå i ett ämnesbetyg, behöver inte kompletteras.
Betyg som endast omfattar lokala kurs/er får
endast bytas ut mot betyg i samma lokala kurs/er.
Ämnesbetyget tas bort och kursbetygen läggs
till.
Exempel:
Sökande med betyg i ämnet företagsekonomi, som läst kurserna företagsekonomi A, rättskunskap samt lokal kurs,
måste för att byta ut ämnesbetyg i företagsekonomi komplettera i både företagsekonomi A och rättskunskap.
Både det nya betyget i företagsekonomi A och i rättskunskap medräknas i
betygspoängen.
Komplettering med betyg i kurser som inte krävs
för behörighet och som inte ingår i avgångsbetyg
läggs till i meritvärderingen om de höjer betygspoängen som den sökande erhållit per sökalternativ när behörighetskompletteringar och utbyteskompletteringar medräknats.
Kompletteringsbetyg i kurs inom ämne där
kurserna bygger på varandra får läggas till om
kompletteringsbetyget avser kurs på samma nivå
eller högre nivå än ämnesbetyget om utbyte först
gjorts.
Exempel 1
En sökande har betyg 3 i matematik som
omfattar kurs A-C och söker en utbildning
där matematik inte krävs för behörighet.
Sökande kompletterar med kurs C, D
och E. Betyg i samtliga kurser är VG.
Betygsvärdet 3 i avgångsbetyget byts
ut mot kurs C VG=4. Dessutom kommer både betyget i kurs D och E att räknas som tillläggskompletteringar om de
höjer betygspoängen.
Exempel 2
Sökande har betyg 5 i matematik som
omfattar kurs A-C och söker en utbildning där Matematik D krävs för behörighet.
Sökande kompletterar med kurs C, D
och E. Betyg i samtliga kurser är VG.
Betyg 5 i avgångsbetyget byts ut mot
4 (VG) kurs D eftersom D krävs för behörighet. Kurs C och E medräknas som til�läggskomplettering om den höjer betygspoängen.
59
2
Samlat betygsdokument från gymnasial
vuxenutbildning
Meritvärdering av samlat betygsdokument från
gymnasial vuxenutbildning görs då den sökande
saknar slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning.
I underlaget för beräkning av jämförelsetal/
betygspoäng medräknas betyg i samtliga poängsatta kurser, inklusive lokala kurser som kan
ingå för grundläggande behörighet.
Om sökande uppfyller den grundläggande behörigheten genom 90-procentsregeln av fler slutbetyg, se avsnitt Behörighet, görs meritvärderingen
i ordning 1 till 3 nedan.
bildning finns är det alltid den nya kursen från
gymnasial vuxenutbildning som ska räknas.
Vid två jämförbara gamla kurser från gymnasial
vuxenutbildning räknas alltid den senaste (vilka
kurser som är jämförbara framgår av Tabell för
utbyteskomplettering).
1. Betyg i enbart nya kurser – minst 2115
gymnasiepoäng (SANBP)
Betyg i ämnen och etapper kan ge behörighet
men medräknas inte i meritvärderingen.
Jämförbara kurser
Det är alltid den nya kursen från gymnasial
vuxenutbildning som räknas, jämförbar gammal
kurs från gymnasial vuxenutbildning kan inte
byta ut den nya kursen.
3. Gamla kurser och eventuellt nya kurser.
Kursbetyg utfärdade senast 2002-06-30
– minst 1773 gymnasiepoäng (SABP eller
SABM)
Övriga kurser
Betyg i
– gamla kurser från gymnasial vuxenutbildning
– kurser som inte får ingå i ett slutbetyg från
gymnasial vuxenutbildning (se avsnitt
Skolformer)
– kurser från gymnasieskolan
räknas endast om de krävs för särskild behörighet. Gammal kurs konverteras enligt SKOLFS
2001:19.
Betyg i ämnen och/eller etapper kan ge behörighet men medräknas inte vid beräkning av jämförelsetalet.
Övriga kurser
Kurser som inte får ingå i ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning (se avsnitt Skolformer)
och kurser från gymnasieskolan räknas endast
om de krävs för särskild behörighet. Gammal
kurs konverteras enligt SKOLFS 2001:19. Lokala kurser mulitipliceras med 1,0.
Sökande med siffer- eller blandat sifferoch
bokstavsbetyg (SABM). Om antalet gymnasiepoäng med enbart kurser med bokstavsbetyg
uppgår till minst 1773 gymnasiepoäng konkurrerar sökande enbart på dessa kurser (SABP).
Jämförbara kurser
Om jämförbara kurser från gymnasial vuxenutbildning finns, utfärdade senast 2002-06-30, är
det alltid den nya kursen som ska räknas. Vid två
jämförbara gamla kurser från gymnasial vuxenutbildning räknas alltid den senaste (vilka kurser
som är jämförbara framgår av Tabell för utbyteskomplettering).
Sökande med siffer- eller blandat sifferoch
bokstavsbetyg (SAMBL). Om antalet gymnasiepoäng
med enbart kurser med bokstavsbetyg uppgår till
minst 2071 gymnasiepoäng konkurrerar sökande
enbart på dessa kurser (SAMBP).
Övriga kurser
Betyg i
– gamla eller nya kurser från gymnasial vuxenutbildning utfärdade efter 2002-06-30
– kurser som inte får ingå i ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning (se avsnitt Skolformer,
gymnasial vuxenutbildning)
– kurser från gymnasieskolan
räknas endast om de krävs för särskild behörighet. Gammal kurs räknas med sin rätta poäng
(dvs ej konverterad).
Jämförbara kurser
Om jämförbara kurser från gymnasial vuxenut-
Betyg i ämnen och etapper kan ge behörighet
men medräknas inte i meritvärderingen.
2. Gamla kurser och eventuellt nya kurser
– minst 2071 gymnasiepoäng (SAMBP eller
SAMBL)
60
Ändring av reglerna för meritvärdering 2010
SFS 2007:666
Fr o m antagningen till höstterminen 2010 ändras reglerna för meritvärdering. Förändringen
avser sökande med betyg som läst enligt de
kursplaner som infördes i gymnasieskolan/ gymnasial vuxenutbildning 2000 respektive 2001.
För sökande med slutbetyg utfärdat fr om den 1
januari 2010 gäller den nya lydelsen i högskoleförordningens bilaga 3.
Se vidare avsnitt Förändringar i tillträdesreglerna 2010.
Det utländska gymnasiebetyget omräknas fr. o.
m. höstterminen 2008 i skala 10-20.
Jämförelsetalet beräknas enligt fastställd formel eller genom värde enligt omräkningstabell,
(HSVFS 2006:2). Tilläggskompletteringar ges
vikten 1,25 (HSVFS 2006:2).
Högskoleverket beslutade i juni och december
2007 om nya omräkningstabeller för: Danmark,
Frankrike, IB, Luxemburg och Norge, Finland,
Åland och EB (HSVFS2007:6).
Behörighetskomplettering (komplettering i
ämne/kurs som krävs för behörighet)
Behörighetskompletteringar från svensk gymnasieutbildning eller gymnasial vuxenutbildning
medräknas alltid. Undantaget är betyg i svenska
från svensk gymnasieutbildning eller gymnasial
vuxenutbildning som endast medräknas om det
ges ett schablonvärde på 10 eller 15. Om det
omräknade genomsnitt på betyget blir 15 eller
högre ges poängen 15,00. Om det omräknade
värdet blir lägre än 15 ges poängen 10,00.
Samtliga kurser från gymnasial vuxenutbildning,
inklusive de 800 poäng som legat till grund för
grundläggande behörighet kan meritvärderas
som kompletteringsbetyg. De ämnen som krävs
för behörighet medräknas alltid även om de
sänker betygsgenomsnittet (undantag svenskan
som bara medräknas om betyget är till fördel).
Tilläggskompletteringar medräknas om de höjer
betygsgenomsnittet.
Beräkning av jämförelsetal efter
komplettering
När värdet för det utländska betyget har räknats
fram enligt formel eller tabell multipliceras betyget med 2 500. Kompletteringsbetyg för behörighet och tillägg räknas sedan på samma sätt som
för sökande med ett slutbetyg från gymnasieskolan omfattande 2 500 gymnasiepoäng. Betyg
i samtliga nationella kurser kan medräknas för
behörighet eller som tilläggskomplettering. Betyg i gamla kurser konverteras enligt Skolverkets
föreskrifter, SKOLFS 2001:19.
Om sökande har kursbetyg med sifferbetyg
(gymnasial vuxenutbildning 92-94) räknas de
om så att betyg 3= G, 4 = VG och 5 = MVG.
Om sökande för behörighet i engelska åberopar kurs med sifferbetyg 1 eller 2 räknas detta
som G.
På grund av olikheter i utbildningssystem,
ämnesinnehåll och betygssystem kan regeln om
utbyteskomplettering inte tillämpas.
Kompletteringar i nationella kurser från svensk
gymnasieskola eller gymnasial vuxenutbildning
medräknas om det höjer betygspoängen. Fr. o.
m. höstterminen 2008 viktas kompletteringen
med 1,25 (HSVFS 2006:2).
Meritvärdering av oavslutade utländska gymnasieutbildningar
Ett genomsnittsbetyg räknas ut på den oavslutade utländska gymnasieutbildningen och sedan
61
2
Tabell för jämförelsetal för betygspoäng
Tabellen ska användas när betygspoäng från avgångsbetyg från svensk gymnasieskola (sifferbetyg) ska omvandlas till
20-skalan, HSVFS 2003:2. Kompletteringsbetyg ska medräknas innan omvandling görs.
Betygs-
poäng
1,00
1,01
1,02
1,03
1,04
1,05
1,06
1,07
1,08
1,09
1,10
1,11
1,12
1,13
1,14
1,15
1,16
1,17
1,18
1,19
1,20
1,21
1,22
1,23
1,24
1,25
1,26
1,27
1,28
1,29
1,30
1,31
1,32
1,33
1,34
1,35
1,36
1,37
1,38
1,39
1,40
1,41
1,42
1,43
1,44
1,45
1,46
1,47
1,48
1,49
1,50
1,51
1,52
1,53
1,54
1,55
1,56
1,57
1,58
1,59
1,60
1,61
1,62
1,63
1,64
62
Jämfö-
relsetal
0,97
1,04
1,11
1,18
1,25
1,32
1,38
1,45
1,52
1,59
1,65
1,72
1,79
1,86
1,92
1,99
2,06
2,12
2,19
2,26
2,32
2,39
2,46
2,52
2,59
2,65
2,72
2,79
2,85
2,92
2,98
3,05
3,11
3,18
3,24
3,31
3,37
3,44
3,50
3,57
3,63
3,70
3,76
3,83
3,89
3,95
4,02
4,08
4,15
4,21
4,27
4,34
4,40
4,46
4,53
4,59
4,65
4,71
4,78
4,84
4,90
4,96
5,03
5,09
5,15
Betygs-
poäng
1,65
1,66
1,67
1,68
1,69
1,70
1,71
1,72
1,73
1,74
1,75
1,76
1,77
1,78
1,79
1,80
1,81
1,82
1,83
1,84
1,85
1,86
1,87
1,88
1,89
1,90
1,91
1,92
1,93
1,94
1,95
1,96
1,97
1,98
1,99
2,00
2,01
2,02
2,03
2,04
2,05
2,06
2,07
2,08
2,09
2,10
2,11
2,12
2,13
2,14
2,15
2,16
2,17
2,18
2,19
2,20
2,21
2,22
2,23
2,24
2,25
2,26
2,27
2,28
2,29
Jämfö-
relsetal
5,21
5,28
5,34
5,40
5,46
5,52
5,58
5,64
5,71
5,77
5,83
5,89
5,95
6,01
6,07
6,13
6,19
6,25
6,31
6,37
6,43
6,49
6,55
6,61
6,67
6,73
6,79
6,85
6,91
6,97
7,03
7,09
7,14
7,20
7,26
7,32
7,38
7,44
7,49
7,55
7,61
7,67
7,73
7,78
7,84
7,90
7,96
8,01
8,07
8,13
8,18
8,24
8,30
8,36
8,41
8,47
8,52
8,58
8,64
8,69
8,75
8,80
8,86
8,92
8,97
Betygs-
poäng
2,30
2,31
2,32
2,33
2,34
2,35
2,36
2,37
2,38
2,39
2,40
2,41
2,42
2,43
2,44
2,45
2,46
2,47
2,48
2,49
2,50
2,51
2,52
2,53
2,54
2,55
2,56
2,57
2,58
2,59
2,60
2,61
2,62
2,63
2,64
2,65
2,66
2,67
2,68
2,69
2,70
2,71
2,72
2,73
2,74
2,75
2,76
2,77
2,78
2,79
2,80
2,81
2,82
2,83
2,84
2,85
2,86
2,87
2,88
2,89
2,90
2,91
2,92
2,93
2,94
Jämfö-
relsetal
9,03
9,08
9,14
9,19
9,25
9,30
9,36
9,41
9,47
9,52
9,58
9,63
9,69
9,74
9,79
9,85
9,90
9,95
10,01
10,06
10,12
10,17
10,22
10,28
10,33
10,38
10,43
10,49
10,54
10,59
10,64
10,70
10,75
10,80
10,85
10,91
10,96
11,01
11,06
11,11
11,16
11,21
11,27
11,32
11,37
11,42
11,47
11,52
11,57
11,62
11,67
11,72
11,77
11,82
11,87
11,92
11,97
12,02
12,07
12,12
12,17
12,22
12,27
12,32
12,37
Betygs-
poäng
2,95
2,96
2,97
2,98
2,99
3,00
3,01
3,02
3,03
3,04
3,05
3,06
3,07
3,08
3,09
3,10
3,11
3,12
3,13
3,14
3,15
3,16
3,17
3,18
3,19
3,20
3,21
3,22
3,23
3,24
3,25
3,26
3,27
3,28
3,29
3,30
3,31
3,32
3,33
3,34
3,35
3,36
3,37
3,38
3,39
3,40
3,41
3,42
3,43
3,44
3,45
3,46
3,47
3,48
3,49
3,50
3,51
3,52
3,53
3,54
3,55
3,56
3,57
3,58
3,59
Jämfö-
relsetal
12,42
12,47
12,51
12,56
12,61
12,66
12,71
12,76
12,80
12,85
12,90
12,95
13,00
13,04
13,09
13,14
13,19
13,23
13,28
13,33
13,37
13,42
13,47
13,51
13,56
13,61
13,65
13,70
13,75
13,79
13,84
13,88
13,93
13,98
14,02
14,07
14,11
14,16
14,20
14,25
14,29
14,34
14,38
14,43
14,47
14,51
14,56
14,60
14,65
14,69
14,74
14,78
14,82
14,87
14,91
14,95
15,00
15,04
15,08
15,13
15,17
15,21
15,25
15,30
15,34
Betygs-
poäng
3,60
3,61
3,62
3,63
3,64
3,65
3,66
3,67
3,68
3,69
3,70
3,71
3,72
3,73
3,74
3,75
3,76
3,77
3,78
3,79
3,80
3,81
3,82
3,83
3,84
3,85
3,86
3,87
3,88
3,89
3,90
3,91
3,92
3,93
3,94
3,95
3,96
3,97
3,98
3,99
4,00
4,01
4,02
4,03
4,04
4,05
4,06
4,07
4,08
4,09
4,10
4,11
4,12
4,13
4,14
4,15
4,16
4,17
4,18
4,19
4,20
4,21
4,22
4,23
4,24
Jämfö-
relsetal
15,38
15,42
15,47
15,51
15,55
15,59
15,63
15,68
15,72
15,76
15,80
15,84
15,88
15,92
15,96
16,01
16,05
16,09
16,13
16,17
16,21
16,25
16,29
16,33
16,37
16,41
16,45
16,49
16,53
16,57
16,61
16,65
16,68
16,72
16,76
16,80
16,84
16,88
16,92
16,96
16,99
17,03
17,07
17,11
17,15
17,18
17,22
17,26
17,30
17,34
17,37
17,41
17,45
17,48
17,52
17,56
17,59
17,63
17,67
17,70
17,74
17,78
17,81
17,85
17,89
Betygs-
Jämföpoäng
relsetal
4,25
17,92
4,26
17,96
4,27
17,99
4,28
18,03
4,29
18,06
4,30
18,10
4,31
18,13
4,32
18,17
4,33
18,20
4,34
18,24
4,35
18,27
4,36
18,31
4,37
18,34
4,38
18,38
4,39
18,41
4,40
18,45
4,41
18,48
4,42
18,52
4,43
18,55
4,44
18,58
4,45
18,62
4,46
18,65
4,47
18,68
4,48
18,72
4,49
18,75
4,50
18,78
4,51
18,82
4,52
18,85
4,53
18,88
4,54
18,92
4,55
18,95
4,56
18,98
4,57
19,02
4,58
19,05
4,59
19,08
4,60
19,11
4,61
19,14
4,62
19,18
4,63
19,21
4,64
19,24
4,65
19,27
4,66
19,30
4,67
19,34
4,68
19,37
4,69
19,40
4,70
19,43
4,71
19,46
4,72
19,49
4,73
19,52
4,74
19,55
4,75
19,59
4,76
19,62
4,77
19,65
4,78
19,68
4,79
19,71
4,80
19,74
4,81
19,77
4,82
19,80
4,83
19,83
4,84
19,86
4,85
19,89
4,86
19,92
4,87
19,95
4,88
19,98
4,89–5,00 20,00
TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING
Tabell för utbyteskomplettering av gamla och nya kurser i slutbetyg
I tabellen listas de gamla kurser i slutbetyg 1997-2002 som vid utbyteskomplettering i slutbetyg kan ersättas av
nya kurser (gy 2000). Ämnena enligt den gamla timplanen är sorterade i bokstavsordning. Vid meritvärdering
räknas både betyget och gymnasiepoängen för den nya kursen. Kurser, där kursplanen tidigare reviderats, och
som vid meritvärdering är utbytbara finns med i förteckningen. Se t ex kursen Datakunskap under ämnet
Datoranvändning. Den äldre kursen finns under den streckade linjen. Betyg i lokal kurs kan ersättas av nytt
betyg i lokal kurs med samma kurskod om kurserna är identiska och antalet gymnasiepoäng är de samma.
Om en gammal lokal kurs (500-koder) kan jämföras med ny lokal kurs (1500-koder) kan betyget i den gamla
kursen ersättas med nytt betyg. En förutsättning är att rektor vid gymnasieskolan intygar att kurserna ersatt
varandra och är identiska.
Ämne Kursnamn Gammal Gymn Kursnamn Ny Ny gymn
kurskod poäng kurskod poäng
Administration Arbetsmiljö- kunskap
Arrangering och komposition Bagerikunskap Barn-, kultur- och fritidsverksamhet
Beredningsteknik Bild Biologi Byggteknik Charkuterikunskap CNC-teknik Dansimprovisation och komposition ADM200 ADM201
30 Administration A 90 Administration B
ADM207 ADM208
ADM209 ADM210 ADM203 ADM211 ADM213 ADM215 ARB201 40 40
40 40 40 30 60 40 30 Arrangering och komposition
Bageri – grundkurs Badverksamhet ARKO200 60 Arrangering och komposition BAK200 BKF200 90 Bageri A 250 Badverksamhet BAK1201 BKF1201 100
200
Barn i förskola, skola och fritidshem
Fritid för funktionshindrade
Kultur och folkbildning Färgning och beredning Garvning Bild Biologi A Biologi B Löd- och svetsteknik Charkuteri – grundkurs CAD/CAM-teknik CNC-teknik A CNC-teknik B CNC-teknik C CNC-teknik D FMS-teknik A FMS-teknik B Dansimprovisation och komposition BKF201 250 Förskola skola fritidshem BKF1204 200
BKF1206 50
BKF1205 BRT1201 BRT1202 BF1201 BI1201 BI1202 SVST1206 CHK1201 CNC1201 CNC1202 CNC1203 CNC1204 CNC1205 CNC1207 CNC1208 DNS1204 200
50
50
150
100
50
50
100
50
50
100
150
100
100
150
150
Administrativ service A Administrativ service B
Affärskommunikation –
Språk
Engelska Franska Spanska Tyska Anteckningsstenografi Textbehandling A Textbehandling C Konferensadministration Arbetsmiljö – yrkesliv BKF203 BKF204 BRT200 BRT201 BL200 BI200 BI201 BYT223 CHK200 CNC200
CNC201 CNC202
CNC203 CNC204 CNC205 CNC206 DSIK200 ADM1201 ADM1202
50
200
Affärskommunikation engelska ADM1203 Affärskommunikation
moderna språk
Franska
FR1404 Spanska SP1404 Tyska TY1404 Anteckningsstenografi ADM1210 Information och layout A ADM1205 Information och layout B ADM1206 Konferens och reception ADM1208 Arbetsmiljö och säkerhet ARL1201 50
50 Fritid för funktionshindrade 200 50 50 160 50 60 85 70 40 30 60 130 130 130 130 60 Kultur och fortbildning Färgning och beredning Garvning Bild Biologi A Biologi B Lödning och skärning A Charkuteri A CAD/CAM teknik CNC-teknik A CNC-teknik B CNC-teknik C CNC-teknik D FMS-teknik A FMS-teknik B Dansimprovisation och komposition
50
50
50
50
50
100
100
50
MUPR1201 63
50
2
Dansträning Datakunskap Datoranvändning Datorteknik Dirigering och ensembleledning Djurkunskap Eldistribution DST200 DTR207 DAA200 -- DA200 DA200 DTR200 DTR201 DTR202 DTR203 80 90 50 -- 30 30 60 90 180 80 DTR204 170 Lokala nätverk B 64
Dansträning Programmering C/C++ Datorkunskap Datorkunskap, grundkurs Datakunskap, grundkurs Databashantering Datorkommunikation IT-samordning Lokala nätverk – administration
Lokala nätverk – teknologier
Persondatorer Programmering – Basic/Pascal
Webbdesign Dirigering och ensembleledning
Djurhållning i park Djurkunskap – grundkurs Djursjukvård Etologi Lantbruksdjurs skötsel Sällskapsdjur Yrkesmässig stall och hästskötsel
Drift och underhåll Högspänningsnät Kontrollanläggningar Lågspänningsnät Nätstationer i jordkabelnät Transformatorstationer Dansträning Programmering C/C++ Datorkunskap Datorkunskap Datakunskap Databashantering Datorkommunikation IT-samordning Lokala nätverk A DNS1205 DA209 DAA1201 -- DAA200 DAA1201 DTR1211 DTR1201 DTR1202 DTR1203 100
80
50
-50
50
100
100
200
100
DTR1204 150
DTR205 DTR206 60 Persondatorer 60 Programmering A DTR1206 DTR1207 100
50
DTR209 DIR200 80 Webbdesign 60 Ensembleledning DTR1210 MUPR1202 100
50
DJR202 DJR203 DJR204 DJR205 DJR208 DJR209 DJR210 200 50 200 30 150 100 200 Djurhållning i park Djurkunskap grundkurs Djursjukvård Etologi Lantbruksdjurs skötsel Sällskapsdjur Arbete med häst DJR1203 DJR1204 DJR1205 DJR1206 DJR1212 DJR1215 DJR1201 200
50
150
50
150
200
200
ELD206 -- ELD200 ELD200 ELD207 -- ELD201 ELD201 ELD208 -- ELD202 ELD202 ELD209 -- ELD203 ELD203 ELD210 -- ELD204 ELD204 ELD211 -- ELD205 ELD205 150 -- 150 150 100 -- 100 100 70 -- 70 70 120 -- 120 120 50 -- 50 50 50 -- 50 50 Drift och underhåll Drift och underhåll Drift och underhåll Högspänningsnät Högspänningsnät Högspänningsnät Kontrollanläggningar Kontrollanläggningar Kontrollanläggningar Lågspänningsnät Lågspänningsnät Lågspänningsnät Nätstationer i jordkabelnät Nätstationer i jordkabelnät Nätstationer i jordkabelnät Transformatorstationer Transformatorstationer Transformatorstationer ELD1201 -- ELD1201 ELD206 ELD1202 -- ELD1202 ELD207 ELD1203 -- ELD1203 ELD208 ELD1204 -- ELD1204 ELD209 ELD1205 -- ELD1205 ELD210 ELD1206 -- ELD1206 ELD211 150
-150
150
100
-100
100
100
-100
70
150
-150
120
50
-50
50
50
-50
50
Elektronik Elektroniksystem Elinstallation Elkunskap Ellära ENK209 100 Analoga kretsar A ENK1201 100
ENK208 50 Analoga kretsar B ENK1202 50
ENK210 NK211 ENK212 -- ENK202 ENK202 ENK213 50 50 50 -- 50 50 60 Digitalteknik A Digitalteknik B Elektronik grundkurs Elektronik grundkurs Elektronik grundkurs Kraftelektronikkretsar ENK1203 ENK1204 ENK1205 -- ENK1205 ENK212 ENK1206 50
50
50
-50
50
50
ENK214 ENK216 -- ENK207 ENK207 NSY220 ENSY222 ENSY217 70 30 -- 30 30 40 60 30 Mikroprocessorteknik A Ytmonteringsteknik Ytmonteringsteknik Ytmonteringsteknik Fax, skrivare, kopiatorer Hemsatellitanläggningar Kommunikationssystem i fordon
ENK1207 ENK1209 -- ENK1209 ENK216 ENSY1205 ENSY1210 ENSY1212 50
50
-50
30
50
50
50
NSY225 ENSY226 ENSY227 ENSY228 ENSY229 NSY230 ENSY231 ENSY223 -- ENSY208 ENSY208 ENSY224 -- ENSY209 ENSY209 ELI204 ELI206 90 130 130 60 50 120 130 130 -- 130 130 130 -- 130 130 50 120 Ljudanläggningar Ljudproduktionsteknik Marinelektronik Mikrovågsutrustning Videoanläggning Videobandspelare och videokamera
Videoproduktionsteknik Elektroniksystemreparation Elektroniksystemreparation Industriell elektronik Kommunikationsradioservice Kommunikationsradioservice Kommunikationsradioservice Belysningsteknik Elinstallation motorstyrning ENSY1213 ENSY1214 ENSY1215 ENSY1216 ENSY1217 ENSY1218 100
150
150
50
50
100
ENSY1219 ENSY1204 -- ENSY1204 ENSY223 ENSY1211 -- ENSY1211 ENSY224 ELI1201 ELI1204 150
150
-150
130
150
-150
130
50
100
ELKU205 ELKU206 ELKU207 ELL200 50 80 70 60 Elkompetens A Elkompetens B Elmekanik Ellära A ELKU1201 ELKU1202 ELKU1203 ELL1201 50
50
100
50
ELL201 60 Ellära B ELL1202 50
ELL202 30 Växelström trefas ELL1203 50
Analoga elektronikkretsar – lågfrekvensteknik
Analoga elektronikkretsar – högfrekvensteknik
Digitalteknik A Digitalteknik B E
Elektronik grundkurs Industri- och kraftelektronikkretsar
Mikroprocessorteknik Ytmonteringsteknik Fax- och kopiatorservice E
Hemsatellitanläggningar Antenn-, mobiltelefon- och kommunikations-
radioinstallation
Ljud- och hifianläggningar E
Ljudproduktionsteknik Marinelektronik Mikrovågsutrustning Videoanläggningar Videobandspelare och E
videokameror Videoproduktionsteknik Industriell elektronik Kommunikationsradio- service Belysningsteknik Elinstallation motorstyrning
Elkompetens A Elkompetens B Elmekanik Likström och enfas växelström A
Likström och enfas växelström B
Växelström trefas 65
2
Energiteknik Energi A Energi B Energiomvandling Engelska Engelska A Engelska B Ensemble Ensemble Estetisk verksamhet Estetisk verksamhet Expo Expo A Expo B Fartygsteknik Brandskydd ombord Fartygsbefäl Maskinbefäl Miljö och säkerhet Roro/passagerarfartyg Tanklasthantering Vakttjänst däck Fastighetsteknik Byggnader och utrustning Köks- och tvättutrustning Städning och rengöring Yttre miljö Filosofi
Filosofi Fordonsyrkesteknik Fordonsteknik grundkurs Småmaskiner – skötsel och underhåll
Form Form Fotografisk bild Fotografisk bild A Fotografisk Bild B Fritidsanläggningar Fritidsanläggningar och fritidsmiljöer och fritidsmiljöer A Fritidsanläggningar och fritidsmiljöer B Fysik Fysik A Fysik B Fysik Fysisk träning Fysisk träning Förbränningsmotor- Dieselmotorer teknik
Företagsekonomi Export och import Finansiering och kalkylering
Företagsekonomi A Företagsekonomi B Internationell ekonomi Marknadsföring Organisation och ledarskap Redovisning och beskattning
Småföretagande Personaladministration ENETE200 ENETE201 ENETE202 EN200 EN201 ENS200 ESV200 EXPO200 EXPO201 FTT206 FTT209 FTT213 FTT214 FTT215 FTT216 FTT217 FASTE200 FASTE202 FASTE203 FASTE204 FS200 FYRK204 FYRK207 90 120 50 110 40 130 30 120 150 40 100 100 40 30 100 100 130 80 110 150 40 110 30 Energi A Energi B Energiomvandling Engelska A Engelska B Ensemble A Estetisk verksamhet Expo A Expo C Brandskydd ombord Fartygsbefäl Maskinbefäl Miljö och säkerhet Roro/passagerarfartyg Tanklasthantering Vakttjänst däck Byggnader och utrustningar Köks- och tvättutrustning Städning och rengöring Yttre miljö Filosofi A Basmaskin service Småmaskiner service ENTE1201 ENTE1202 ENTE1203 EN1201 EN1202 MU1201 ESV1201 EXPO1201 EXPO1203 FTT1201 FTT1203 FTT1205 FTT1207 FTT1208 FTT1209 FTT1210 FATE1201 FATE1203 FATE1204 FATE1207 FS1201 NABT1202 MTK1206 100
150
50
100
100
100
50
100
200
50
100
100
100
50
50
100
150
50
100
100
50
100
50
FRM200 FBL200 FBL201 FAF200 FAF201 FY201 FY202 -- FY200 FY200 FYTRÄ200 FÖMT200 160 120 150 150 150 90 130 -- 220 220 80 100 Form Fotografisk bild A Fotografisk bild C Fritidsanläggning och fritidsmiljö A
Fritidsanläggning och fritidsmiljö B
Fysik A Fysik B Fysik B Fysik B Röst och rörelse Dieselmotorer- tunga fordon BF1204 FBL1201 FBL1203 FAF1201 150
100
200
150
FAF1202 150
FY1201 FY1202 -- FY1202 FY202 TEA1203 FOR1201 100
150
-150
130
100
150
66
FE202 FE207 FE201 FE203 FE204 MRKFÖ200
FE205 RD200 FE200 FE206 60 Export och import 50 Finansiering och kalkylering 30 160 40 100 40 100 Företagsekonomi A Företagsekonomi B Internationell ekonomi Marknadsföring Organisation och ledarskap
Redovisning och beskattning 60 Småföretagare A 60 Personaladministration FE1209 FE1201 50
50
FE1202 FE1203 FE1210 FE1204 FE1205
FE1206 50
150
50
100
50
100
FE1207 ADM1209 50
50
Gehörs- och musiklära
Geografi Gjuteriteknik Grekiska Handel Hantverksteknik Historia Hotellkunskap Idrott och hälsa Individ och samhälle Gehörs- och musiklära GEMU200 130 Gehörs och musiklära A MU1203 100
Geografi A Geografi B Gjuteriteknik A Gjuteriteknik B Gjuteriteknik C Gjuteriteknik – handformning
Gjuteriteknik – maskinformning
Gjuteriteknik – pressgjutning
Grekiska A Bransch- och produktkunskap
Försäljning och service Inköp och varuhantering Praktisk marknadsföring A Praktisk marknadsföring B Reklam i butik Personlig försäljning Ledarskap i butik Transport och spedition Hantverksteknik – grundkurs
Hantverksteknik A Hantverksteknik B Hantverksteknik C Hantverksteknik D Hantverksteknik – fördjupningskurs
Historia A Historia B Hotell A Hotell B Hotell C Blommor och dekorationer
Husfru Konferens Idrott och hälsa A Idrott och hälsa B Barn, ungdomar och vuxna i behov av särskilt stöd
Utveckling, livsvillkor och socialisation GE200 GE201 GJU204 GJU205 GJU206 GJU201 50 90 70 140 140 140 GE1201 GE1202 GJU1201 GJU1202 GJU1203 GJU1204 100
50
50
150
150
150
GJU202 140 Maskinformning GJU1205 150
GJU203 140 Pressgjutning GJU1206 150
Geografi A Geografi B Gjuteriteknik A Gjuteriteknik B Gjuteriteknik C Handformning GRK200 110 Grekiska GRK1201 HNDL200 60 Bransch och produktkunskap HNDL1202 100
50
HNDL201 60 HNDL202 90 HNDL207 30 HNDL208 60 HNDL205 60
HDNL203 60 HNDL209 40 HNDL206 60 HNT200 130 Försäljning och service Inköp och varuhantering Praktisk marknadsföring A Praktisk marknadsföring B Praktisk marknadsföring C Personlig försäljning Affärsutveckling Transport och spedition Hantverksteknik A HNDL1203 HNDL1205 HNDL1210 HNDL1211 HNDL1212 HNDL1209 HNDL1201 HNDL1214 HNT1201 50
100
50
100
50
50
50
50
200
HNT201 HNT202 HNT203 HNT204 HNT205 130 190 145 130 190 Hantverksteknik B Hantverksteknik C Hantverksteknik D Hantverksteknik E Hantverksteknik F HNT1202 HNT1203 HNT1204 HNT1205 HNT1206 200
200
200
100
100
HI200 HI201 HOTKU201
HOTKU202
HOTKU203
HOTKU200
HOTKU204
HOTKU205
IDH200 IDH201 IOS200 80 110 50 200
170
50
110 110 80 50 200 Historia A Historia B Hotell A Hotell B Hotell C Bordsdekorationer
Våningsservice Konferens Idrott och Hälsa A Idrott och Hälsa B Människor i behov av stöd HI1201 HI1202 HOK1202 HOK1203 HOK1204 SERK1204
HOK1207 HOK1205 IDH1201 IDH1202 IOS1203 100
100
50
150
200
50
100
100
100
50
200
IOS202 200 Utveckling, livsvillkor och socialisation
IOS1205 200
67
2
Instrument/sång Instrument/sång A Instrument/sång B Instrument/sång C Karossteknik Chassikomponenter Luftkonditioneringssystem Kemi Kemi A Kemi B Kemiska Produktionsutrustning A industriprocesser
Produktionsutrustning B Konditorikunskap Choklad och konfektyr Konditori – grundkurs Kraftöverförings- Drivlina – tunga fordon teknik
Kraft- och Alternativ energihantering värmeteknik
Kulturhistoria Kultur- och idéhistoria Samtida konst Kultur och konstanalys Kultur- och Kultur och stilhistoria stilhistoria
Körsång Körsång Latin med allmän Latin med allmän språkkunskap språkkunskap
Livsmedelskunskap Drycker Livsmedel A Ljudmedier Ljudmedier A Ljudmedier B Lärande och peda- Arbetssätt och lärande gogiskt ledarskap
Fritidens aktiviteter Ledarskap inom lek och idrott
Natur och friluftsliv A Natur och friluftsliv B Pedagogiskt ledarskap Mark- och Beskärning växtkunskap
Massa och papper Returfiber Kartongtillverkning Massa och papper grundkurs
Massatillverkning Mekanisk massatillverkning
Mäldberedning Pappers- och kartongtillverkning
INSÅ201 INSÅ202 INSÅ204 -- INSÅ203 INSÅ203 KASK200 KASK211 KE200 KE201 KIP201 68
MU1205
MU1206
MU1207
--
MU1207
INSÅ204
PBTE1202 KATE1203
KE1201 KE1202 KIP1205
50
50
50
-50
50
100
50
100
100
50
KIP202
200 Produktionsutrustning B KOND200 100 Choklad och konfektyr KOND201 70 Konditori A KÖT201 190 Drivlina – arbetsmaskiner KIP1206
KOND1201 KOND1202 MTK1202 200
100
100
150
KRV200 KRV1201 100
KUHI1202 KUHI1205
KUHI1203
HVK1202
100
50
50
50
40 Körsång A 240 Latin B MU1208
LAS1202 50
100
LMK200 60 Drycker LMK201 40 Livsmedel A LJUM200 120 Ljudmedier A LJUM201 150 Ljudmedel C LPL200 50 Arbetssätt och lärande LMK1201
LMK1202
LJUM1201
LJUM1203
LPL1201
50
50
100
200
50
KUHI201 KUHI202
KUHI200 KSHI200 KÖR200 LAS 200
LPL201
LPL204
30 30 30 -- 30 30 120 60 140 40 45 Instrument/sång, nivå 1 Instrument/sång, nivå 2 Instrument/sång, nivå 3 Instrument/sång, nivå 3 Instrument/sång C Chassikomponenter Luftkonditionering Kemi A Kemi B Produktionsutrustning A 100 Alternativ energihantering 60 50 40
80 Kultur och idéhistoria Nutida konst Kultur och konstanalys
Kultur- och stilhistoria 50 Fritidens aktiviteter LPL1202
50 Ledarskap inom lek och idrott LPL1205
LPL205
50
LPL206
50 LPL207 100 MRVX200 40 Natur och friluftsliv A Natur och friluftsliv B Pedagogiskt ledarskap Beskärning TDG1201
LPL1206
LPL1207
LPL1208 50
50
50
50
50
100
MOP208 MOP201 MOP202 30 Fiberråvaror MOP1201
150 Kartongtillverkning MOP1202 120 Massa och papper grundkurs MOP1203 50
150
100
MOP203
MOP204 250 Massatillverkning 150 Mekanisk massatillverkning MOP1204
MOP1205 200
150
MOP205
MOP206
50 Mäldberedning
225 Pappers- och kartongtillverkning
MOP1206
MOP1207
50
200
forts Massa och papper Matematik Matlagning Medicinsk teknik Mediekommuni- kation
Mediekunskap Miljökunskap Modersmål Modedesign Modellteknik Moderna språk Multimedia MOP207 MOP209 MOP210 MOP211 MOP212 MOP213
MOP214
Papperstillverkning Sulfatmassa Sulfitmassa Wellpapp och solidpapp Vidarebehandling av massa Vätskekartong och grafisk
Ytbehandling papper/kartong
Matematik A Matematik B Matematik C Matematik D Matematik E Kallkök grundkurs Elektromedicinsk utrustning
Gas- och vätsketeknik Kemisk analysteknik Medicin för tekniker Medicinsk elektronik Radiologisk utrustning Mediekommunikation A Mediekommunikation B Mediekunskap Miljö – process Miljökunskap HEMSP201 HEMSP202 HEMSP203 Dator – design Fackteckning och design A Fackteckning och design B Designmodeller Industrimodeller Modellteknik A Modellteknik B Modellteknik C Modellteknik D SPRÅC200 C-språk kurs A SPRÅC201 C-språk kurs B SPRÅB200 B-språk kurs A SPRÅB201 B-språk kurs B Multimedia A Multimedia B 150 150 150 100 150 100 50 Papperstillverkning Sulfatmassa Sulfitmassa Wellpapp och solidpapp Vidarebehandling av massa Vätskekartong/grafisk kartong Ytbehandling papper/kartong MOP1208 MOP1209 MOP1210 MOP1211 MOP1212 MOP1213 MOP1214 150
150
150
100
150
100
50
MA200 110 MA201 40 MA203 50 MA204 40 MA205 60 MATL203 80 MEDTE206 65 Matematik A Matematik B Matematik C Matematik D Matematik E Kallkök Elektromedicinsk utrustning MA1201 MA1202 MA1203 MA1204 MA1205 MAKU1204 METE1201 100
50
100
100
50
100
50
MEDTE207 50 MEDTE208 80 MEDTE209 120 MEDTE210 65 MEDTE211 50 MDK200 80 MDK201 150 MDE200 MILJÖ202 50 MILJÖ201 60 XXX401 60 XXX402 100 XXX403 30 MODE200 60 MODE201 60 MODE202 30 MOD207 120 MOD208 120 MOD209 190 MOD210 60 MOD211 170 MOD212 235 XXX205 60 XXX206 130 --
-- XXX201 190
XXX207 60 XXX208 130 -- -- XXX200 190
MUM200 100 MUM201 100 Gas- och vätsketeknik METE1202 Kemisk analysteknik METE1203 Medicin för tekniker METE1204 Medicinsk elektronik METE1205 Radiologisk utrustning METE1206 Mediekommunikation A MDK1201 Mediekommunikation C MDK1203 Mediekunskap MDK1204 Miljöteknik MKU1205 Miljökunskap MKU1202 Koden för resp språk ska anges XXX1402 Koden för resp språk ska anges XXX1403 Koden för resp språk ska anges XXX1401 Datordesign FOG1201 Fackteckning och design A FOG1202 Fackteckning och design B FOG1206 Designmodeller MOD1201 Industrimodeller MOD1202 Modellteknik A MOD1203 Modellteknik B MOD1204 Modellteknik C MOD1205 Modellteknik D MOD1206 Steg 1 XXX1301 Koden för resp språk ska anges
Steg 2 XXX1302 Koden för resp språk ska anges
50
100
150
50
50
100
100
100
50
100
100
100
50
50
50
50
150
150
150
100
200
200
100
100
Multimedia A Multimedia B 100
100
100
100
MUM1201 MUM1202 69
2
Ämne Kursnamn Musik och kommunikation
Människokunskap Mät- och reglerteknik
Mönster- konstruktion Natur- och miljökunskap
Naturbruks- produktion 70
Gammal Gymn Kursnamn Ny Ny gymn
Musik och kommunikation MUKO200 60 Musik och kommunikation MUPR1205 50
Medicinsk grundkurs B Etik och livsfrågor Människan socialt och kulturellt
Fastighetsautomation A Fastighetsautomation B Flerloopsreglering Industriell mätteknik A Industriell mätteknik B Övervakningssystem Processkunskap Reglerteknik A Reglerteknik B Datoriserad mönsterhantering A
Datoriserad mönsterhantering B
Datoriserad mönsterhantering C
Mönsterkonstruktion A Mönsterkonstruktion B Mönsterkonstruktion C Viltvård Mikrobiologi och genetik Växt- och djurliv Ekologi Kretslopp i mark, vatten och luft
Arbete med avverkningsmaskiner
Avverkningsaggregat för jordbrukstraktor
Avverkningsarbete med motorsåg
Beståndsanläggning och beståndsvård
Blomsterbinderi Ekologisk odling Frukt- och bärodling Golfbaneskötsel Grovfoderproduktion Inomhusplantering Mjölk- och nötköttproduktion
Motorsåg och röjmotorsåg Naturbrukets yrkesmiljöer Odling av grönsaker på friland
90 Medicinsk grundkurs OMV1209 30 Etik och livsfrågor SOMS1201 50 Människan socialt och kulturellt SOMS1202 100
100
100
MÄNK202 MÄNK200 MÄNK203 MÄTE209 50 Fastighetsautomation A MÄTE210 60 Fastighetsautomation B MÄTE211 140 Flerloopsreglering MÄTE213 50 Mätteknik A MÄTE214 60 Mätteknik B MÄTE218 80 Processdatorsystem MÄTE215 80 Processkunskap MÄTE216 40 Reglerteknik A MÄTE217 90 Reglerteknik B MKO200 60 Datoriserad mönsterhantering A
MÄTE1201 MÄTE1202 MÄTE1203 MÄTE1204 MÄTE1205 MÄTE1208 MÄTE1209 MÄTE1210 MÄTE1211 MKO1201 50
50
150
50
50
50
50
50
100
50
MKO201 130 Datoriserad mönsterhantering B MKO1202 100
MKO202 130 Datoriserad mönsterhantering C MKO1203 100
MKO203 MKO204 MKO205 NAM207 NAM204 NAM208 NAM200 NAM202 NAP200 NAP202 60 60 30 50 50 30 30 40 Mönsterkonstruktion A Mönsterkonstruktion B Mönsterkonstruktion C Viltvård Mikrobiologi och genetik Växt-och djurliv Ekologi Kretslopp MKO1204 MKO1205 MKO1206 NAM1214 BI1206 BI1208 BI1204 BI1205 50
50
50
50
50
50
50
50
SKOG1203 150
80 Avverkningsaggregat för traktor SKOG1202 50
150 Avverkningsmaskiner NAP201 120 Avverkning med motorsåg SKOG1201 100
NAP204 100 Skogsskötsel A SKOG1205 100
NAP235 NAP205 NAP208 NAP209 NAP210 NAP211 NAP214 50 40 30 60 60 50 100 ODL1211 ODL1201 ODL1202 TDG1202 ODL1203 TDG1203 DJR1213 50
50
50
100
50
50
100
NAP215 NAP216 NAP217 65 Motor- och röjmotorsåg 100 Arbetsliv naturbruk 50 Odling av grönsaker NABT1204 NAM1201 ODL1204 100
100
50
Blomsterbinderier Ekologisk odling Frukt och bärodling Golfbanor Grovfoderproduktion Inomhusplanteringar Mjölk- och nötköttsproduktion TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING
forts Odlingsplanering och Naturbruks- specialisering
produktion Odling på åker Plantskoleskötsel Produktion av energi- och industriråvara
Naturbruks- Röjningsarbete produktion Skogskötsel – fördjupning Skogskötsel – grundkurs Transport med småskalig teknik
Trädgårdsanläggning Virkesmätning Virkestransport med jordbrukstraktor
Virkestransport med skotare
Naturbruksteknik Körning med basmaskin Reparationsteknik Växthusteknik Naturkunskap Naturkunskap A Naturkunskap B Näringskunskap Näringslära A Omvårdnad Omvårdnad – sjuka barn Omvårdnad – psykiatri Omvårdnad A Omvårdnad -akutsjukvård Plastteknik Plastteknik – härdplast Plastteknik – termoplast Plåtteknik Plåtbearbetning A Plåtbearbetning B Plåtbearbetning C Produktionsteknik Kvalitetsteknik Produktionsteknik Psykologi Psykologi Religionskunskap Religionskunskap A Religionskunskap B Rytmik och dans Rytmik och dans Rättskunskap Affärsjuridik Rättskunskap Rörlig bild Rörlig Bild A Rörlig Bild B Samhällskunskap Samhällskunskap A Samhällskunskap B Samhällskunskap C Scenisk gestaltning Scenisk gestaltning A Scenisk gestaltning B Scenisk gestaltning C Servering Servering A Servering B NAP220 50 Odling planering ODL1205 50
NAP219 NAP221 NAP222 80 Odling på åker 50 Plantskoleskötsel 30 Energiråvara ODL1207 ODL1208 NAM1203 150
50
50
NAP223 NAP224 NAP225 NAP227 35 150 150 30 Röjningsarbete Skogsskötsel C Skogsskötsel B Småskalig transportteknik SKOG1204 SKOG1207 SKOG1206 NABT1206 50
150
150
50
NAP228 NAP232 NAP233 100 Trädgårdsanläggning grundkurs TDG1209 150 Virkesmätning SKOG1211 60 Virkestransport B SKOG1213 150
150
50
NAP234 140 Virkestransport A SKOG1212 150
NABT201 NABT202 NABT203 NK200 NK201 NÄR201 OKU203 OKU202 OKU204 OKU200 PLT201 PLT200 PLÅ203 PLÅ204 PLÅ205 PRT202 PRT203 PS200 RE200 RE201 RYDS200 RK200 RK201 RBL200 RBL201 SH200 SH201 SH202 SCGE200 SCGE201 SCGE202 SERV200 SERV201 60 100 40 30 70 30 205 205 120 205 200 200 40 180
180 30 30 40 30 30 40 40 40 120 150 90 110 100 130 100 70 60 90 Basmaskin körning NABT1201 Naturbruksmaskiner reparation NABT1205 Växthusteknik NABT1207 Naturkunskap A NK1201 Naturkunskap B NK1202 Näringslära A NÄR1202 Barn- och ungdomssjukvård OMV1202 Psykiatri OMV1211 Omvårdnad OMV1210 Sjukvård OMV1212 Härdplast PLT1201 Termoplast PLT1202 Plåtbearbetning A PLÅ1201 Plåtbearbetning B PLÅ1202 Plåtbearbetning C PLÅ1203 Kvalitetsteknik PRT1201 Produktionsteknik PRT1203 Psykologi A PS1201 Religionskunskap A RE1201 Religionskunskap B RE1202 Rytmik och dans MU1210 Affärsjuridik RK1201 Rättskunskap RK1203 Rörlig bild A RBL1201 Rörlig bild C RBL1203 Samhällskunskap A SH1201 Samhällskunskap B SH1202 Samhällskunskap C SH1203 Scenisk gestaltning A TEA1204 Scenisk gestaltning B TEA1205 Scenisk gestaltning C TEA1206 Servering A SERK1205 Servering B SERK1206 50
100
50
50
100
50
200
200
150
200
200
200
50
200
150
50
50
50
50
50
50
50
50
100
200
100
100
100
100
150
100
50
100
71
2
Ämne Kursnamn Social omsorgskunskap
Specialarbete Specialidrott Styckningskunskap Styrteknik Stål- och metallframställning Svenska -
Svenska som andra språk Svetsteknik 72
Gammal Gymn Kursnamn Ny Ny gymn
Social omsorg A SOO202 Omsorg om person med SOO200 utvecklingsstörning SA301 -- SA200 Specialidrott A SC200 Specialidrott B SC201 Styckning gris STYK201 STYK203 Styckning nöt Styckning andra djurslag STYK200 Automationsenheter STR206 Avancerade styrsystem STR207 CNC-teknik – service STR208 och underhåll
Servoteknik STR210 Styrteknik B STR212 Efterbehandling SMF201 Metallografi SMF204 Metallurgi – grundkurs SMF205 Processmetallurgi SMF207 Pulvermetallurgi SMF208 Värmelära och ugnsteknik SMF211 Svenska A SV203 SV204 Svenska B -
SV201S SV201L -- SV200S SV200L Svenska C SV202 Svenska som andraspråk A SV2201 Svenska som andraspråk B SV2202 Bågsvetsmetoder SVSTE226 grundkurs
Lödning och skärning A SVSTE227 Lödning och skärning B SVSTE228 Manuell metallbågs- SVSTE229 svetsning A1
Manuell metallbågs- SVSTE230 svetsning A2
Manuell metallbågs- SVSTE231 svetsning B1
SVSTE232 Manuell metallbågs- svetsning B2
120 205 20 -30
190 100 120 160 60 110 90 70 Social omsorg Utvecklingsstörning/ funktionshinder
Projektarbete SOMS1204 SOMS1207 150
200
PA1201 100
Specialidrott A Specialidrott B Styckning gris Styckning nöt Styckning övriga djurslag Automationsenheter Avancerad styrsystem CNC- maskiner SC1201 SC1202 STYK1202 STYK1204 STYK1205 STR1201 STR1202 STR1203 200
100
100
100
50
100
100
50
50 80 50 100 80 120 60 80 80 120 -60
60
-100
100
50 80 120 40 Serviceteknik Styrteknik B Efterbehandling Metallografi Metallurgi grundkurs Processmetallurgi Pulvermetallurgi Värmelära – och ugnsteknik Svenska A Svenska B STR1208 STR1210 MTE1201 MTE1204 MTE1205 MTE1207 MTE1208 MTE1209 SV1201 SV1202 50
100
50
100
100
150
100
100
100
100
Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation
Svenska som andraspråk A Svenska som andraspråk B Svetsmetoder grundkurs SV1205 SVA1201 SVA1202 SVST1221 100
100
50
30 50 75 75 100 100 Lödning och skärning A Lödning och skärning B Manuell metallbågs-
svetsning A1
Manuell metallbågs-
svetsning A2
svetsning B1
svetsning B2
SVST1206 SVST1207 SVST1208 50
50
100
SVST1209 50
SVST1210 100
SVST1211 100
50
forts Svetsteknik Teaterproduktion Teaterteknik Teckenspråk Teleinstallation Teknologi Textil och konfektion Textproduktion Transportteknik Tryckteknik Träförädling SVSTE233 60 Manuell metallbågs- SVST1212 svetsning C1
SVSTE234 60 Manuell metallbågs- SVST1213 svetsning C2
SVSTE235 160 Manuell metallbågs-
SVST1214 svetsning C3
SVSTE236 60 MIG/MAG-svetsning A1 SVST1215 SVSTE237 60 MIG/MAG-svetsning A2 SVST1216 SVSTE238 60 MIG/MAG-svetsning B1 SVST1217 SVSTE239 60 MIG/MAG-svetsning B2 SVST1218 SVSTE240 80 MIG/MAG-svetsning C SVST1219 SVSTE241 40 Svetsarprövning SVST1220 SVSTE242 50 TIG-svetsning A1 SVST1222 SVSTE243 50 TIG-svetsning A2 SVST1223 SVSTE244 50 TIG-svetsning B1 SVST1224 SVSTE245 50 TIG-svetsning B2 SVST1225 SVSTE246 50 TIG-svetsning C1 SVST1226 SVSTE247 50 TIG-svetsning C2 SVST1227 EAP200 80 Scenisk produktion TEA1207 TEAT200 80 Ljus och ljudteknik TEA1202 TN201 60 Teckenspråk för hörande steg 1 TNH1201 Manuell metallbågs- svetsning C1
Manuell metallbågs- svetsning C2
Manuell metallbågs- svetsning C3 MIG/MAG-svetsning A1 MIG/MAG-svetsning A2 MIG/MAG-svetsning B1 MIG/MAG-svetsning B2 MIG/MAG-svetsning C Svetsarprövning TIG-svetsning A1 TIG-svetsning A2 TIG-svetsning B1 TIG-svetsning B2 TIG-svetsning C1 TIG-svetsning C2 Teaterproduktion T
Teaterteknik Teckenspråk C-språk kurs A
Teckenspråk C-språk kurs B
Antenninstallation Installation och registrering
Kabel-tv-teknik Lokala datanät Säkerhetssystem CAD-teknik A CAD-teknik B Textil och konfektion – grundkurs
Textproduktion A Textproduktion B Distributionstransporter Flyggods Fordonskombinationer Hamn- och terminalarbete Skogstransporter Transportfordon – grundkurs
Truck Grafisk mätteknik Offsettryckning A Byggvaror Hyvling grundkurs Hyvling profil Komponenttillverkning Logistik TN202 TEI206 TEI207 50
50
200
50
50
100
50
100
50
50
50
50
50
50
50
100
100
100
130 Teckenspråk för hörande steg 2 TNH1202 40 Antenninstallation 60 Installation och registrering 100
TEI1201 TEI1202 50
50
TEI208 TEI209 TEI210 TL206 TL207 TKF202 40 60 60 50 30 240 Kabel tv-teknik Lokala datanät Säkerhetssystem CAD – teknik A CAD – teknik B Textil och konfektion A TEI1203 TEI1204 TEI1205 TEU1201 TEU1202 TKF1202 50
50
100
50
50
200
TEXT200 TEXT201 TRTTE212 TRTTE203 TRTTE204 TRTTE214 TRTTE207 TRTTE209 120 150 190 80 80 180 120 90 Textkommunikation A Textkommunikation C Distributionstransporter Flyggods Fordonskombinationer Hamn- och terminalarbete Skogstransporter Transportfordon grundkurs TEXK1201 TEXK1203 TRTE1202 TRTE1203 TRTE1204 TRTE1209 TRTE1214 TRTE1216 100
100
150
100
100
200
100
150
TRTTE210 TRYK202 TRYK203 TRÄF200 TRÄF201 TRÄF202 TRÄF203 TRÄF204 60 40 80 100 100 100 100 50 Truck A TRTE1217 Grafisk kvalitet- och miljöteknik TRYK1201 Tryckteknik A TRYK1202 Byggvaror TRÄF1201 Hyvling grundkurs TRÄF1202 Hyvling profil TRÄF1203 Komponenttillverkning TRÄF1204 Logistik TRÄF1205 50
50
100
100
100
100
100
50
73
2
forts Träförädling Träteknik Turism och reseservice
Underhållsteknik Verkstadsteknik Verktygsteknik VVS-teknik TRÄF205 100 Sågning kantverk TRÄF206 100 Sågning reducerare TRÄF207 100 Sågning sortering TRÄF208 200 Sågning stock TRÄF209 150 Verktygsunderhåll TRÄF210 50 Virkestorkning TRÄ200 80 Fanering TRÄ202 130 Planmöbler TRÄ204 100 Träbearbetning A TRÄ205 300 Träbearbetning B TRÄ206 300 Träbearbetning C TRÄ207 200 Träbearbetning D TRÄ209 40 Ytbehandling TURE200 100 Turism och resor 74
Sågning – kantverk Sågning – reducer Sågning – sortering Sågning – stock Verktygsunderhåll Virkestorkning Fanering Planmöbler Träbearbetning A Träbearbetning B Träbearbetning C Träbearbetning D Ytbehandling Turism och reseservice Hydraulik UNDTE208 50 Lager A UNDTE209 60 Lager B UNDTE210 50 Reparationsteknik UNDTE211 70 Tribologi UNDTE212 50 Underhåll A UNDTE213 30 Underhåll B UNDTE214 70 Underhåll C UNDTE215 150 UNDTE216 50 Uppriktning Vibrationsteknik UNDTE217 50 Teknologi – industri TL208 50 Montering A VER215 65 Montering B VER216 130 Skärande bearbetning A VER217 80 Skärande bearbetning B VER218 190 Slipning A VER219 50 Slipning B VER220 80 Verkstadsteknisk grundkurs VER221 60 Formverktyg A VERK211 130 Formverktyg B VERK212 210 Gnistbearbetning VERK213 90 Jiggar och fixturer VERK214 90 Pressverktyg A VERK216 130 Pressverktyg B VERK217 210 Verktygsteknik – VERK218 300 grundkurs
VVS svets A VVT203 90 VVS svets B VVT204 100 TRÄF1206 TRÄF1207 TRÄF1208 TRÄF1209 TRÄF1210 TRÄF1211 TRÄ1201 TRÄ1205 TRÄ1206 TRÄ1207 TRÄ1208 TRÄ1209 TRÄ1210 TURI1207 100
100
100
200
150
50
100
150
100
200
200
200
50
50
Hydralik Lager A Lager B Reparationsteknik Tribologi Underhåll A Underhåll B Underhåll C Uppriktning Vibrationsteknik Industriell teknologi Montering A Montering B Skärande bearbetning A Skärande bearbetning B Slipning A Slipning B Verkstadsteknisk grundkurs Formverktyg A Formverktyg B Gnistbearbetning Jiggar och fixturer Pressverktyg A Pressverktyg B Verktygsteknik grundkurs UND1201 UND1202 UND1203 UND1204 UND1205 UND1206 UND1207 UND1208 UND1209 UND1210 VER1208 VER1201 VER1202 VER1203 VER1204 VER1206 VER1207 VER1209 VERK1201 VERK1202 VERK1203 VERK1204 VERK1205 VERK1206 VERK1207 50
50
50
100
50
50
50
150
50
50
50
50
150
100
100
50
100
50
200
200
100
150
200
200
150
VVS svets A VVS svets B VVT1205 VVT1206 100
100
TABELL för utbyteskomplettering
av ämnesbetyg i avgångsbetyg
från gymnasieskolans linjer
Tabell för ämne som ingår i avgångsbetyg och som kan bytas ut vid meritvärdering av betyg.
I ämne som krävs för behörighet ersätts betyg med nytt betyg på lägst den nivå som krävs för särskild behörighet.
Se vidare under rubriken Meritvärdering av betyg.
För att betyg i avgångsbetyg ska bytas ut ska kompletteringsbetyget avse ämne/etapp/kurs på motsvarande nivå
eller högre enligt nedanstående tabell.
Nivå 1 är den lägsta nivån inom respektive ämne.
Ämnesbeteckning Ämneskod Allmän språkkunskap 68030
Biologi 30100 Gemensam ämnes- grupp för B-/C-språk Elektronik 72240
Ellära 72280
Nivå Årskurs/ämne (motsv) Etapp Gammal kurskod (kurskod) Kursbenämning – kan ersätta ämnes- betyg Ny kurskod
Kursbenämning –
kan ersätta ämnesbetyg
Gymnasieskolan
1 juli 2000
Gymnasial vuxenutbildning 1 juli 2001
1 åk gymnasieskolan etapp 2 –
–
2
1
7
6
5
4
3
2
1
2 åk N 3 åk studentexamen -allmän linje,social eller språklig gren
-latinlinjen (halv- el helklassisk
eller nyspråklig gren)
1 åk T –
–
–
3 åk B-språk 2 åk B-språk 3 åk C-språk 1 åk B-språk 2 åk C-språk 1 åk C-språk Åk 3 T elteknisk gren 3010002 Biologi B B1201 Biologi B
BI1202
–
Biologi A BI200 –
–
–
–
–
–
etapp 4 B-språk Xxx200 B-språk kurs B Xxx208
etapp 3 C-språk Xxx201 C-språk kurs B Xxx206
etapp 2 B-språk kurs A xxx207 –
C-språk kurs A xxx205 7224002 – Biologi A
BI1201
Moderna språk, steg 7
Xxx1307
Xxx1306
Xxx1305
Xxx1304
Åk 3 T elteknisk gren 7228002 – –
Xxx1303
Xxx1302
Xxx1301
–
75
2
Ämnesbeteckning Ämneskod Engelska 60300 Filosofi 01240 Fysik 31300 Företagsekonomi 20240 Grekiska 62300 Hemspråk 0000H0 Historia 02300 Kemi 34400 76
Nivå Årskurs/ämne (motsv) 3
2
1
2
1
3
2
1
2
1
3
2
1
2
1
3
2
1
–
3 åk HSEN Åk 3 studentexamen
2 åk två- el treårig linje 3-årig yrkesinriktad linje
1 åk gymnasieskolan 3 åk NT Åk 3 studentexamen – reallinjen (teknisk, biologisk,
matematisk gren)
Åk 2 från treårigt tekniskt gymn.
2 åk tvåårig teknisk linje Åk 2 fackskolan, teknisk linje
2 åk två- el treårig ekonomisk linje 2 åk Distributions- o kontorslinje 1 åk gymnasieskolan –
1 åk H 3 åk hemspråk 2 åk hemspråk 1 åk hemspråk 3 åk gymnasieskolan 2 åk gymnasieskolan, 3 åk T –
Åk 3 N Studentexamen
– reallinjen (biologisk gren,
matematisk gren)
Åk 2 T Etapp Gammal kurskod (kurskod) Kursbenämning – kan ersätta ämnes- betyg Ny kurskod
Kursbenämning –
Gymnasieskolan
1 juli 2000
–
–
6030003 Engelska B, EN201 Engelska C, EN1203
Engelska B, EN1202
6030002 Engelska A, EN200 0124002 Filosofi FS200 3130004 Fysik B, FY200 Fysik B, FY202
Engelska A, EN1201
Filosofi B FS1202
Filosofi A FS1201
Fysik B, FY1202
3130003 Fysik A, FY201 Fysik A, FY1201
2024003 Företagsekonomi B FE203 2024002 – –
Företagsekonomi A FE201 –
–
–
Grekiska, GRK200 etapp 3 Hemspråk, Xxx402 B-språk, Xxx200 B-språk B, Xxx208 etapp 2 – –
Hemspråk, Xxx401 B-språk A xxx207 0230003 Historia B, HI201 0230002 Historia A, HI200 Kemi B, KE201 3440003 Kemi A, KE200 Företagsekonomi B
FE1203
–
Företagsekonomi A
FE1202
Grekiska B,
GRK1202
Grekiska A,
GRK1201
Modersmål B
Xxx1403
Xxx1304
–
Modersmål A
Xxx1402
Xxx1302
Historia B, HI1202
Historia A, HI1201
Kemi B, KE1202
Kemi A, KE1201
3440002
Ämnesbeteckning Ämneskod Matematik 3550N 35500 Naturkunskap 38450 Produktion M, 78680 Psykologi 05500 Religionskunskap 06700 Rättskunskap, 53720 Samhällskunskap 54800 Nivå Årskurs/ämne (motsv) 5
4
3
2
1
3
2
1
3
2
1
2
1
4
3
2
1
Etapp Gammal kurskod (kurskod) Kursbenämning – kan ersätta ämnes- betyg Ny kurskod
Kursbenämning –
Gymnasieskolan
1 juli 2000
3 åk NT 3550004 Matematik E, MA205 Matematik E,
Åk 3 studentexamen MA1205
– reallinjen, (teknisk gren,
matematisk gren)
–
–
Matematik D, MA204 Matematik D,
MA1204
3 åk SE 3550003 Matematik C, MA203 Matematik C
MA1203
Matematik C1
MA202
2 åk Te –
Åk 3 studentexamen
– allmän linje (social gren)
– reallinjen (biologisk gren, social gren)
2 åk från 3-årig linje –
Matematik B Matematik B
MA201 MA1202
2 åk 2-årig linje/specialkurser 3550002 Matematik A Matematik A
1 åk 3-årig linje MA200 MA1201
treåriga yrkesinriktade linjer
Åk 2 fackskolan
Åk 1 studentexamen
2 åk gymnasieskolan 3845003 Naturkunskap B Naturkunskap B
NK201 NK1202
1 åk gymnasieskolan 3845002 – –
–
–
Naturkunskap A Naturkunskap A
NK200 NK1201
Åk 3 T maskinteknisk gren 7868002 – –
–
–
–
Psykologi B, PS1202
2 åk tvåårig vårdlinje 0550003 Psykologi A, PS200 Psykologi A, PS1201
1 åk gymnasieskolan 0550002 – –
–
–
Religionskunskap B Religionskunskap B
RE201 RE1202
1 åk gymnasieskolan 0670002 Religionskunskap A Religionskunskap A
RE200 RE1201
1 åk E 5372002 Rättskunskap, Rättskunskap,
RK201 RK1203
–
–
Samhällskunskap C Samhällskunskap C
SH202 SH1203
3 åk HSE 5480003 Samhällskunskap B Samhällskunskap B
SH201 SH1202
2 åk gymnasieskolan 5480002 Samhällskunskap A Samhällskunskap A
SH200 SH1201
1 åk gymnasieskolan –
–
–
77
2
Ämnesbeteckning Ämneskod Nivå Årskurs/ämne (motsv) Svenska språket 6560S Svenska litteratur 6560L *
Svenska som främmande språk Teknologi 88750 3
2
1
1
3
2
1
3 åk HSENT Åk 3 studentexamen 2 åk tvåårig linje/specialkurs 3-årigt yrkesinriktad linje oavsett åk –
Åk 2 T Åk 1 Te maskinteknisk gren
–
Etapp Gammal kurskod (kurskod) Kursbenämning – kan ersätta ämnes- betyg Ny kurskod
Kursbenämning –
Gymnasieskolan
1 juli 2000
6560S03 Svenska B, SV204 6560L03 Svenska, SV200S
och SV200L
SV201S och
SV201L
6560S02 – 6560L02
–
Svenska A, SV203 –
Svenska som andra språk, SVA2202 8875003 Teknologi C, TL204 8875002 Teknologi B, TL203 Svenska B, SV1202
Teknologi A, TL202 * Om sökande kompletterar med svenska B (kurs SV204) ersätts båda betygen av ett.
78
–
Svenska A, SV1201
Svenska som andra
språk, SVA1202
–
–
–
TABELL för utbyteskomplettering
av etapper i avgångsbetyg från komvux
Tabell för utbyte av betyg i etapper som ingår i avgångsbetyg från komvux och som kan bytas ut mot
kurs- eller ämnesbetyg.
För att etappbetyg ska bytas ut ska kompletteringsbetyget avse ämne/etapp/kurs på motsvarande nivå
enligt nedanstående tabell.
Ämnesbeteckning Kurskod (etapp) Ämnesbetyg Kurs
Allmän språkkunskap, etapp 2 Biologi , etapp 2 Språk, etapp 4 Språk, etapp 3 Språk, etapp 2 Elektronik, etapp 2 Ellära, ellära etapp 2 Engelska, etapp 3 Engelska, etapp Filosofi, etapp 2 Fysik, etapp 4 Fysik, etapp 3 Företagsekonomi, etapp Hemspråk, etapp 3 Historia, etapp 3 68030 02 30100 02 Etapp 4 Etapp 3 Etapp 2 72240 02 72280 02 60300 03 2 60300 02 01240 02 31300 04 31300 03 3 20240 03 Etapp 3 02300 03 1 åk gymnasieskolan 2 åk N 3 åk studentexamen – allmän linje, social eller språklig gren BI201
– latinlinjen (halv- el helklassisk eller ny-- språklig gren)
3 åk B-språk 2 åk B-språk 3 åk C-språk 1 åk B-språk 2-åk C-språk Åk 3 T elteknisk gren Åk 3 T elteknisk gren 3 åk HSEN Åk 3 studentexamen 2 åk två- el treårig linje 3-årig yrkesinriktad linje 1 åk gymnasieskolan 3 åk NT Åk 3 studentexamen – reallinjen (teknisk, biologisk, matematisk gren) Åk 2 från treårigt tekniskt gymnasium
2 åk tvåårig teknisk linje Åk 2 fackskolan, teknisk linje 2 åk två- el treårig ekonomisk linje 3 åk hemspråk 3 åk gymnasieskolan –
Biologi B
BI1202
Xxx1304
B-språk kurs B Xxx208
B-språk Xxx200
Xxx1303
C-språk kurs B Xxx206
C-språk Xxx201
Xxx1302
B-språk kurs A Xxx207
–
–
Engelska B
EN1202
EN201
Engelska A
EN1201
EN200
Filosofi
FS1201
FS200
Fysik B
FY1202
FY200
FY202
Fysik A
FY1201
FY201
Företagsekonomi B
FE1203
FE203
Modersmål B
Xxx1403
Hemspråk Xxx402
Historia B
HI1202
HI201
79
2
Ämnesbeteckning Kurskod (etapp) Ämnesbetyg Kurs
Historia, etapp 2 Kemi, etapp 3 Matematik, etapp 4 Matematik, etapp 3 Matematik, etapp 2 Naturkunskap, etapp 3 Produktion, etapp 2 Psykologi, etapp 3 Religionskunskap, etapp 2 Rättskunskap, etapp 2 Samhällskunskap, etapp 3 Samhällskunskap, etapp 2 Svenska språket, etapp 3 Svenska litteratur, etapp 3 Teknologi, etapp 3 Teknologi. etapp 2 02300 02 34400 03 35500 04 35500 03 35500 02 38450 03 78680 02 05500 03 06700 02 53720 02 54800 03 54800 02 6560S 03 6560L 03 88750 03 88750 02 2 åk gymnasieskolan, 3 åk T Åk 3 N Studentexamen – reallinjen (biologisk gren, matematisk gren)
3 åk NT Åk 3 studentexamen – reallinjen (teknisk gren, matematisk gren)
3 åk SE 2 åk Te Åk 3 studentexamen – allmän linje (social gren) – reallinjen (biologisk gren, social gren) 2 åk 2-årig linje/specialkurs 1 åk 3-årig linje treåriga yrkesinriktade linjer Åk 2 fackskolan
Åk 1 studentexamen
2 åk gymnasieskolan Åk 3 T maskinteknisk gren 2 åk tvåårig vårdlinje 1 åk gymnasieskolan 1 åk E 3 åk HSE 2 åk gymnasieskolan 3 åk HSENT Åk 3 studentexamen -
Åk 2 T Åk 1 Te maskinteknisk gren Historia A
HI1201
HI200
Kemi A
KE1201
KE200
* Om sökande kompletterat med Svenska B, SV1202 eller SV204, ersätts båda betygen av ett.
80
Matematik E
MA1205
MA205
Matematik C
MA1203
MA203
Matematik C1
MA202
Matematik A
MA1201
MA200
Naturkunskap B
NK1202
–
Psykologi A
PS1201
PS200
Religionskunskap A
RE1201
RE200
Rättskunskap
RK1203
RK201
Samhällskunskap B
SH1202
SH201
Samhällskunskap A
SH1201
SH200
Svenska B
SV1202*
SV204*
SV200S
SV201S
SV200L
SV201L
Teknologi C
TL204
Teknologi B
TL203
FÖRTECKNING ÖVER B/C-SPRÅK
Förteckning över B/C-språk med kurs/ämneskoder
I tabellen finns de gamla språkkurser som vid utbyteskomplettering kan ersättas av nya språkkurser.
B/C-Språk Ämneskod Ny kurskod Gymnasieskolan 1 juli 2000
Gymnasial vuxenutbildning
1 juli 2001
Gammal kurskod
Arabiska Bosniska/kroatiska/ serbiska Danska Engelska 69030 69096 65070 60300 ARB1301 – steg 1 ARB1302 – steg 2 ARB1303 – steg 3 ARB1304 – steg 4 ARB1305 – steg 5
ARB1306 – steg 6
ARB1307 – steg 7
BOS1301 – steg 1 BOS1302 – steg 2 BOS1303 – steg 3 BOS1304 – steg 4 BOS1305 – steg 5
BOS1306 – steg 6
BOS1307 – steg 7
KRO1301 – steg 1 KRO1302 – steg 2 KRO1303 – steg 3 KRO1304 – steg 4 KRO1305 – steg 5
KRO1306 – steg 6
KRO1307 – steg 7
SER1301 – steg 1 SER1302 – steg 2 SER1303 – steg 3 SER1304 – steg 4 SER1305 – steg 5
SER1306 – steg 6
SER1307 – steg 7
DAN1301 – steg 1 DAN1302 – steg 2 DAN1303 – steg 3
DAN1304 – steg 4
DAN1305 – steg 5
DAN1306 – steg 6
DAN1307 – steg 7
EN1301 – steg 1 EN1302 – steg 2 EN1303 – steg 3
EN1304 – steg 4
EN1305 – steg 5
EN1306 – steg 6
EN1307 – steg 7
C-språk kurs A – ARA205
C-språk kurs B - ARA206
B-språk kurs A – ARA207
B-språk kurs B - ARA208
2
C-språk kurs A – BKS205
C-språk kurs B – BKS206
B-språk kurs A – BKS207
B-språk kurs B – BKS208
C-språk kurs A – DAN205
C-språk kurs B - DAN206
C-språk kurs A – EN205
C-språk kurs B – EN206
81
1 juli 2001
Gammal kurskod
Estniska Finska Flamländska/ nederländska Franska Hebreiska Isländska Italienska 69140 6919B 69196 6130B 69210 65150 6928B EST1301 – steg 1 EST1302 – steg 2 EST1303 – steg 3
EST1304 – steg 4
EST1305 – steg 5
EST1306 – steg 6
EST1307 – steg 7
FI1301 – steg 1 FI1302 – steg 2 FI1303 – steg 3 FI1304 – steg 4 FI1305 – steg 5
FI1306 – steg 6
FI1307 – steg 7
FLA1301 – steg 1 FLA1302 – steg 2 FLA1303 – steg 3
FLA1304 – steg 4
FLA1305 – steg 5
FLA1306 – steg 6
FLA1307 – steg 7
FR1301 – steg 1 FR1302 – steg 2 FR1303 – steg 3 FR1304 – steg 4 FR1305 – steg 5
FR1306 – steg 6
FR1307 – steg 7
HEB1301 – steg 1 HEB1302 – steg 2 HEB1303 – steg 3
HEB1304 – steg 4
HEB1305 – steg 5
HEB1306 – steg 6
HEB1307 – steg 7
ISL1301 – steg 1 ISL1302 – steg 2 ISL1303 – steg 3
ISL1304 – steg 4
ISL1305 – steg 5
ISL1306 – steg 6
ISL1307 – steg 7
IT1301 – steg 1 IT1302 – steg 2 IT1303 – steg 3 IT1304 – steg 4 IT1305 – steg 5
IT1306 – steg 6
IT1307 – steg 7
C-språk kurs A – EST205
C-språk kurs B – EST206
82
C-språk kurs A - FI205
C-språk kurs B - FI206
B-språk kurs A - FI207
B-språk kurs B - FI208
C-språk kurs A – FLA205
C-språk kurs B – FLA206
C-språk kurs A – FR205
C-språk kurs B – FR206
B-språk kurs A - FR207
B-språk kurs B - FR208
C-språk kurs A – HEB205
C-språk kurs B – HEB206
C-språk kurs A – ISL205
C-språk kurs B – ISL206
C-språk kurs A – IT205
C-språk kurs B – IT206
B-språk kurs A - IT207
B-språk kurs B - IT208
1 juli 2001
Gammal kurskod
Japanska Kinesiska Lulesamiska Nordsamiska Persiska Polska Portugisiska 6930C 69300 6934C 69340 65705 65700 NSM1302 – steg 2 NSM1303 – steg 3 NSM1304 – steg 4 NSM1305 – steg 5
NSM1306 – steg 6
NSM1307 – steg 7
69520 PER1302 – steg 2 PER1303 – steg 3
PER1304 – steg 4
PER1305 – steg 5
PER1306 – steg 6
PER1307 – steg 7
69530 69550 6955C JAP1301 – steg 1 JAP1302 – steg 2 JAP1303 – steg 3
JAP1304 – steg 4
JAP1305 – steg 5
JAP1306 – steg 6
JAP1307 – steg 7
KI1301 – steg 1 KI1302 – steg 2 KI1303 – steg 3
KI1304 – steg 4
KI1305 – steg 5
KI1306 – steg 6
KI1307 – steg 7
LSM1301 – steg 1 LSM1302 – steg 2 LSM1303 – steg 3 LSM1304 – steg 4 LSM1305 – steg 5
LSM1306 – steg 6
LSM1307 – steg 7
NSM1301 – steg 1 C-språk kurs B – NSM206
B-språk kurs A – NSM207
B-språk kurs B – NSM208
C-språk kurs A – JAP205
C-språk kurs B – JAP206
PER1301 – steg 1 C-språk kurs B – PER206
C-språk kurs A – PER205
POL1301 – steg 1
POL1302 – steg 2
POL1303 – steg 3 POL1304 – steg 4 POL1305 – steg 5
POL1306 – steg 6
POL1307 – steg 7
PO1301 – steg 1 PO1302 – steg 2 PO1303 – steg 3 PO1304 – steg 4 PO1305 – steg 5
PO1306 – steg 6
PO1307 – steg 7
C-språk kurs A – KI205
C-språk kurs B – KI206
C-språk kurs A – LSM205
C-språk kurs B - LSM206
B-språk kurs A – LSM207
B-språk kurs B - LSM208
C-språk kurs A – NSM205
B-språk kurs A – POL207
B-språk kurs B – POL208
C-språk kurs A – PO205
C-språk kurs B – PO206
B-språk kurs A – PO207
B-språk kurs B – PO208
83
2
1 juli 2001
Gammal kurskod
Ryska Spanska Swahili Sydsamiska Teckenspråk Tornedalsfinska Tyska Ungerska 63700 6470B 6470C 64700 69760 65710 68800 65720 6680B 6680C 69900 RY1301 – steg 1 RY1302 – steg 2 RY1303 – steg 3 RY1304 – steg 4 RY1305 – steg 5
RY1306 – steg 6
RY1307 – steg 7
SP1301 – steg 1 SP1302 – steg 2 SP1303 – steg 3 SP1304 – steg 4 SP1305 – steg 5
SP1306 – steg 6
SP1307 – steg 7
SWA1301 – steg 1 SWA1302 – steg 2 SWA1303 – steg 3
SWA1304 – steg 4
SWA1305 – steg 5
SWA1306 - steg 6
SWA1307 – steg 7
SSM1301 – steg 1 SSM1302 – steg 2 SSM1303 – steg 3 SSM1304 – steg 4 SSM1305 – steg 5
SSM1306 – steg 6
SSM1307 – steg 7
TFI1301 – steg 1 TFI1302 – steg 2 TFI1303 – steg 3 TFI1304 – steg 4 TFI1305 – steg 5
TFI1306 – steg 6
TFI1307 – steg 7
TY1301 – steg 1 TY1302 – steg 2 TY1303 – steg 3 TY1304 – steg 4 TY1305 – steg 5
TY1306 – steg 6
TY1307 – steg 7
UNG1301 – steg 1 UNG1302 – steg 2 UNG1303 – steg 3
UNG1304 – steg 4
UNG1305 – steg 5
UNG1306 – steg 6
UNG1307 – steg 7
C-språk kurs A – RY205
C-språk kurs B – RY206
B-språk kurs A – RY207
B-språk kurs B – RY208
84
C-språk kurs A – SP205
C-språk kurs B – SP206
B-språk kurs A - SP207
B-språk kurs B - SP208
C-språk kurs A – SWA205
C-språk kurs B – SWA206
C-språk kurs A – SSM205
C-språk kurs B – SSM206
B-språk kurs A – SSM207
B-språk kurs B – SSM208
C-språk kurs A – TN201
C-språk kurs B - TN202
C-språk kurs A – TFI205
C-språk kurs B – TFI206
B-språk Kurs A – TFI207
B-språk kurs B – TFI208
C-språk kurs A – TY205
C-språk kurs B – TY206
B-språk kurs A - TY207
B-språk kurs B - TY208
C-språk kurs A – UNG205
C-språk kurs B – UNG206
BILAGA: JÄMFÖRELSE – HÖGSKOLEMERITER
Jämförelse mellan universitets- och högskolebetyg och poäng vid
universitet och högskolor
Jämförelse mellan äldre universitets- och högskolebetyg och poäng/högskolepoäng vid universitet och
högskolor.
2
Översättningstabell
Betygsenheter enligt 1953 års studieordning och tidigare stadgar
Poäng enligt 1969 års studieordning och fram t o m 30 juni 2007
Högskolepoäng
fr o m 1 juli 2007
Försvarlig
(1/2 betyg)
10 p godkänd
15 hp godkänd
Godkänd
(1 betyg)
20 p godkänd
30 hp godkänd
Icke utan beröm godkänd
(1 betyg med spets)
20 p väl godkänd
30 hp väl godkänd
Med beröm godkänd
(2 betyg)
40 p godkänd
60 hp godkänd
Med utmärkt beröm godkänd
(2 betyg med spets)
40 p väl godkänd
60 hp väl godkänd
Berömlig
(3 betyg)
60 p godkänd
90 hp godkänd
Mycket berömlig
(3 betyg med spets)
60 p väl godkänd
90 hp väl godkänd
Utmärkt
(4 betyg)
80 p godkänd
120 hp godkänd
Särskilt utmärkt
(4 betyg med spets)
80 p väl godkänd
120 hp väl godkänd
85
BILAGA: EXEMPEL MERITVÄRDERING AV BETYG
Beräkning av jämförelsetal.
Exempel 1
Den sökande har slutbetyg från ett program vt 05 och uppfyller samtliga krav för behörighet
och har inga kompletteringsbetyg. Den sökande har läst ett fullständigt program som innehåller 2 500 gymnasiepoäng. Samtliga gymnasiepoäng är betygsatta.
Idrott och hälsa medräknas inte i första steget.
Betyget innehåller
100 gp med IG
600 gp med G
950 gp med VG
750 gp med MVG
= 100 x
0
= 600 x
0
= 950 x 15 = 750 x 20
=2 400
=
0
= 6 000
= 14 250
= 15 000
= 35 250
Den sökandes jämförelsetal:
-utan idrott: 35 250 / 2 400 = (14,687) 14,69
-med idrott, betyg VG: (100 x 15 = 1 500) = 36 750 / 2 500 = 14,70
Exempel 2 Behörighetskomplettering
Se exempel 1. Den sökande saknar betyg i Fysik B och uppfyller därför inte särskild behörighet. Den sökande har kompletterat
VG i Fysik B, 150 x 15 = 2 250
35 250 + 2 250 = 37 500 gp divideras med 2 400 + 150 = 2 550
• utan idrott: 37 500 / 2 550 = (14,705) = 14,71
• med idrott: 39 000 / 2 650 = (14,716) = 14,72
Exempel 3 Utbyteskomplettering
Se exempel 1 och 2. Den sökande har också kompletterat med betyg i kurser som ingår i
slutbetyget och ska ersätta ett lägre betyg i slutbetyget.
Följande ersättning görs:
50 gp med IG ersätts med betyg G
200 gp med G ersätts med betyg i VG i 150 gp och MVG i 50 gp
100 gp med VG ersätts med betyget MVG
100 IG - 50 IG
= 50 x 0 =
600 G - 200 G + 50 G (tidigare IG) = 450 x 10 =
950 VG - 100 VG + 150 VG
(tidigare G) + 150 (Fysik B)
= 1 150 x 15 =
750 MVG + 50 MVG
(tidigare G) + 100 (tidigare VG)
= 900 x 20 =
2 550
• utan idrott: 39 750 / 2 550 = (15,588) 15,59
• med idrott: 41 250 / 2 650 = (15,566) 15,57
86
0
4 500
17 250
18 000
39 750
Exempel 4 Tilläggskomplettering
Fortsättning på exempel 3. Den sökande har också kompletterat med betyg i kurser som
inte ingår i slutbetyget.
Kurserna omfattar följande gymnasiepoäng och betyg:
100 gp med betyg G
150 gp med betyg VG
300 gp med betyg MVG
2
Jämförelsetalet beräknas enligt nedan:
Först tas de gymnasiepoäng där den sökande erhållit betyget MVG med i beräkningen.
Uträknat från ex 3
(utan idrott)
300 MVG
• 45 750 / 2 850 = (16,052) 16,05
2 550 39 750
300 x 20 = 6 000
2 850
45 750
Eftersom gymnasiepoäng med betyg VG och G inte kommer att höja jämförelsetalet medräknas dessa inte.
Exempel 5 Reducerat program
Den sökande har slutbetyg från vt05 (2 500 gp). Programmet är reducerat med 100 gp.
100 gp med betyg IG
1 500 gp med betyg G
800 gp med betyg VG (inkl idrott)
100 x 0 =
0
1 500 x 10 = 15 000
800 x 15 = 12 000
2 400
27 000
• 27 000 / 2 400 = 11,25
Exempel 6 Utländska gymnasiebetyg (HSVFS 2006:2)
En sökande har ett utländskt gymnasiebetyg som värderats till 14,37. Vid beräkning av
kompletteringsbetyg ges betyget 2 500 gp. Endast behörighets- och tilläggskomplettering
medräknas. Inga utbyteskompletteringar. Kompletteringsbetygen viktas med 1,25.
Det utländska betyget ges värdet 14,37 x 2500 = 35925
Sökande har kompletterat med 300 gp i kurser som krävs för behörighet.
100 gp med G
100 x 10 = 1 000
100 gp med VG
100 x 15 = 1 500
100 gp med MVG
100 x 20 = 2 500
4 500 x 1,25
(35 925+5 625)/(2 500+300) = 14,84
Kompletteringar i kurser som inte krävs för behörighet
300 gp med G
–
200 gp med VG
200 x 15 = 3 000
300 gp med MVG
300 x 20 = 6 000
9 000 x 1,25
(35 935+5 625+11 250)/(2 500+300+500) = 16,00
87
Avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer.
Betyg i kompletteringsämnet finns i betyget
Exempel 1
Sökande har avgångsbetyg från social linje med 2
årskurser matematik med betyg 2.
Betygspoängen är 47/14 = 3,36
Sökande kompletterar med matematik kurs A = G,
kurs B = MVG, kurs C = VG och
kurs D = VG och kurs E = G.
a) Matematik kurs A krävs för behörighet.
Betyg i kurser som krävs för behörighet medräknas
alltid. Eftersom sökande har ett betyg i matematik
i avgångsbetyget ersätts detta med betyget i kurs B
som är den kurs med bäst betyg på behörighetsnivå
eller högre.
Kurs C och D medräknas som tilläggskomp
letteringar eftersom de höjer betygspoängen.
b) Matematik kurs E krävs för behörighet.
i avgångsbetyget ersätts detta med betyget i matematik kurs E.
Kurs B, C och D medräknas som tilläggskom
pletteringar eftersom betyg på samma nivå som
i avgångsbetyget eller högre nivå kan medräknas
som tilläggskompletteringar om de höjer betygs
poängen efter det att behörighetskomplettering
gjorts.
c) Matematik kurs C krävs för behörighet.
i avgångsbetyget ersätts detta med betyget i matematik kurs C.
Kurs B och D medräknas som tilläggskomp
letteringar eftersom betyg på samma nivå som i
avgångsbetyget eller högre nivå kan medräknas
som tilläggskompletteringar om de höjer betygspoängen efter det att behörighetskomplettering
gjorts. Kurs A och E medräknas inte
eftersom de inte höjer betygspoängen.
88
Exempel 2
Sökande har avgångsbetyg från naturvetenskaplig
linje med 3 årskurser matematik med betyg 2.
a) Matematik kurs C krävs för behörighet.
alltid. Eftersom sökande har ett betyg i matematik i
avgångsbetyget ersätts detta med betyget i kurs C.
Inga ytterligare kurser medräknas som tilläggskompletteringar eftersom endast betyg på samma
nivå som i avgångsbetyget eller högre nivå kan
medräknas som tilläggskompletteringar om de
höjer betygspoängen efter det att behörighetskomplettering gjorts.
Inga ytterligare kurser medräknas som tilläggskompletteringar eftersom endast betyg på samma
nivå som i avgångsbetyget eller högre nivå kan
medräknas som tilläggskompletteringar om de
Exempel 3
årskurser matematik med betyg 2.
i avgångsbetyget ersätts detta med betyget i kurs B
som är den kurs med bäst betyg på behörighetsnivå
eller högre.
Inga ytterligare kurser medräknas som tilläggskompletteringar eftersom betygspoängen
efter behörighetskomplettering blir 4,15 och då höjer inte kurser med betyget VG betygspoängen.
Exempel 4
Sökande har avgångsbetyg från samhällsvetenskaplig linje med 3 årskurser matematik med
betyg 3.
Sökande kompletterar med matematik kurs A =
MVG, kurs B = MVG, kurs C = MVG och
i avgångsbetyget ersätts detta med betyget i kurs
A, trots att behörigheten uppnås i avgångsbetyget,
eftersom betygspoängen då blir högre.
Kurs C och D medräknas som tilläggskomplet
teringar eftersom betyg på samma nivå som i av
gångsbetyget eller högre nivå kan medräknas som
tilläggskompletteringar om de höjer betygspoängen
efter det att behörighetskomplettering gjorts.
Kurs C och D medräknas som tilläggskomp
letteringar eftersom betyg på samma nivå som i
som tilläggskompletteringar om de höjer betygspoängen efter det att behörighetskomplettering
gjorts.
c) Matematik krävs inte för behörighet
Betyg i kurser på samma nivå som i avgångsbetyget
eller högre nivå räknas som utbyteskompletteringar
om de höjer betygspoängen. Betyget i matematik i
avgångsbetyget ersätts med betyget i kurs C.
Engelska kurs B krävs för behörighet.
alltid. Eftersom sökande har ett betyg i engelska i
avgångsbetyget ersätts detta med betyget i kurs B.
Kurs A medräknas som tilläggskomplettering eftersom betyg på samma nivå som i avgångsbetyget
kan medräknas som tilläggskompletteringar om de
Exempel 6
Sökande har avgångsbetyg från naturvetenskaplig
linje med 3 årskurser engelska med
betyg 2.
Sökande kompletterar med engelska kurs A =
MVG, kurs B = G
Engelska krävs inte för särskild behörighet.
Betyg i kurser på samma nivå som i avgångsbetyget
eller högre nivå räknas som utbyteskompletteringar
om de höjer betygspoängen. Betyget i engelska i
avgångsbetyget ersätts med betyget i kurs B.
Kurs A medräknas inte som tilläggskomplettering
eftersom endast betyg på samma nivå som i
som tilläggskompletteringar om de höjer betygspoängen efter det att utbyteskomplettering gjorts.
Betyg i kompletteringsämnet saknas i
betyget
Kurs D medräknas som tilläggskomplettering
eftersom betyg på högre nivå än i avgångsbetyget
kan medräknas som tilläggskomplettering om det
Exempel 1
Sökande har avgångsbetyg från distributions- och
kontorslinje och saknar betyg i matematik.
Exempel 5
årskurser engelska med betyg 2.
MVG, kurs B = VG
alltid. Eftersom sökande saknar betyg i matematik i
avgångsbetyget läggs betyget i kurs B till eftersom
det är den kurs med bäst betyg på behörighetsnivå
eller högre.
89
2
Kurs C och D medräknas som tilläggskomplet
teringar eftersom kurser på högre nivå än vad
som krävs för behörighet medräknas om de höjer
betygspoängen.
alltid. Eftersom sökande saknar betyg i matematik
i avgångsbetyget läggs betyget i matematik kurs
E till.
Inga ytterligare kurser medräknas eftersom kurser
på lägre nivå än vad som krävs för behörighet inte
kan medräknas som tilläggskompletteringar om betyg i behörighetsämnet saknas i avgångsbetyget.
c) Matematik krävs inte för behörighet.
Kurs B, C och D medräknas som tilläggskomp
letteringar eftersom nya kurser medräknas om de
d) Matematik kurs C krävs för behörighet.
alltid. Eftersom sökande saknar betyg i matematik
i avgångsbetyget läggs betyget i matematik kurs
C till.
Kurs D medräknas som tilläggskompletteringar
eftersom kurser på högre nivå än vad som krävs
för behörighet medräknas om de höjer betygspoängen.
Exempel 2
Sökande har avgångsbetyg från distributions- och
kontorslinje och saknar betyg i engelska.
MVG, kurs B = G
Engelska kurs B krävs för behörighet.
alltid. Eftersom sökande saknar betyg i engelska i
avgångsbetyget läggs betyget i kurs B till.
Kurs A medräknas inte eftersom kurser på lägre
nivå än vad som krävs för behörighet inte kan
medräknas som tilläggskomplettering om betyg i
behörighetsämnet saknas i avgångsbetyget.
90
Mellanårsprogram, omvårdnadsprogrammet
Mellanårsprogram, naturvetenskapsprogrammet
Sökande har avgångsbetyg från mellanårsprogram
vt 96. Samtliga ämnen medräknas, även eventuella
lokala kurser som har separat betyg. Betygspoängen
är 82/19 = 4,32. Den sökande saknar betyg i fysik
och uppfyller därmed inte särskild behörighet.
Den sökande har kompletterat med VG i Fysik B.
VG motsvarar i detta fall betygsvärde 4. Eftersom
ämnet inte ingår i avgångsbetyget läggs betygsvärdet till.
Sökande har avgångsbetyg från mellanårsprogram
vt 96. Betygspoängen är 71/18 = 3,94. Den sökande
har betyg i Kemi A, men för särskild behörighet
krävs Kemi B. Den sökande har kompletterat med
G i Kemi B. G i detta fall motsvarar betygsvärde
3. Eftersom kursen krävs för behörighet byts ämnesbetyget i avgångsbetyget ut mot betyget i Kemi
A trots att betygspoängen sänks.
Sökande har i sitt avgångsbetyg ämnet företagsekonomi med betyg 4 där kurserna Företagsekonomi
A och Organisation och ledarskap ingår. Sökande
har nu kompletterat med dessa och fått betyget
MVG i båda kurserna. Eftersom kurserna inte
bygger på varandra läggs dessa till och det tidigare
ämnesbetyget tas bort.
Sökande har kompletterat med betyg i nationella kurser
som inte ingår i avgångsbetyget: Mattor och plattor
i torra utrymmen, Odling av grönsaker på friland,
Ledarskap i butik och Golfbaneskötsel. I samtliga
kurser har den sökande erhållit betyget MVG. Samtliga
kurser läggs till i meritvärderingen eftersom de höjer
betygspoängen.
Sökande har i sitt avgångsbetyg ämnet matematik
med betyg 3 där kurserna matematik A, B, C1, D
och E ingått. Sökande har nu kompletterat med betyg i Matematik E och erhållit betyget 5. Eftersom
kurserna bygger på varandra byts det ursprungliga
ämnesbetyget i matematik ut och ersätts med det
nya kursbetyget.
Sökande har kompletterat med betyg i nationella
och lokala kurser som inte ingår i avgångsbetyget:
Matlagning (lokal kurs) och Geografi A och B (nationella kurser). I samtliga kurser har den sökande
erhållit betyget 5. Endast de nationella kurserna
läggs till i meritvärderingen eftersom det inte går
att tilläggskomplettera med lokala kurser.
Exempel 4 Motsvarandebedömning
Sökande har läst på folkhögskola och erhållit behörighet i Kemi A och Matematik D. Den sökande
uppfyller därmed särskild behörighet i Kemi A och
Matematik D. Den sökandes betygspoäng påverkas
inte.
91
2
URVAL
URVAL
Till utbildningar där antalet behöriga sökande är
större än antalet tillgängliga platser måste ett urval
göras. Urvalet görs bland sökande som uppfyller såväl den grundläggande som den särskilda
behörigheten. Urval kan grundas på betyg, högskoleprov m.m.
Fördelning av platser
Vid urval till en utbildning skall enligt högskole
förordningens 7 kap 13 § platserna fördelas med
• minst en tredjedel på grundval av betyg,
• minst en tredjedel på grundval av högskoleprovsresultat, och
• högst en tredjedel på grundval av högskolan
bestämda urvalsgrunder.
I betygsgrupperna BG och BF fördelas platserna i
proportion till antalet behöriga sökande om inget
annat anges. Då fördelningen av platserna mellan
BG och BF inte går jämt upp tillfaller den sista
platsen den grupp som har den största delen av
platsen.
En ny kvotering av platserna görs i urval 2 vilket
innebär att det kan bli förändring av antalet platser
per grupp mellan urvalen.
Behöriga sökande med
lika meriter
Om två eller flera sökande i en urvalsgrupp till
visst anmälningsalternativ har lika meritvärde, har
högskolan möjlighet att låta plats i första hand gå
till sökande som tillhör underrepresenterat kön.
Vid tilldelning av plats tas då hänsyn till antalet
antagna av respektive kön och urvalet strävar efter
en 50% fördelning.
Vid lika meriter får urval göras genom prov
eller intervjuer. Urval genom prov eller intervjuer
får inte göras efter det att urval har gjorts med
hänsyn till kön. Högskolan beslutar om urval vid
lika meriter till viss utbildning görs genom prov,
t ex högskoleprov.
Betygsurval
Vid betygsurvalet fördelas platserna i förhållande
till antalet behöriga sökande i följande grupper:
92
BG
jämförelsetal i 20-skalan
Slutbetyg från gymnasieskolans program, gymnasial vuxenutbildning eller samlat betygsdokument
från gymnasial vuxenutbildning.
Avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer (eller
motsvarande), avgångsbetyg från gymnasieskolans sk mellanårsprogram, komvux eller utländsk
förutbildning.
BF
omdöme
Avslutad folkhögskoleutbildning med intyg om
grundläggande/allmän behörighet och studieomdöme.
SA
sent anmälda
Denna urvalsgrupp är till för sena anmälningar.
Sökande som inkommer med en sen anmälan placeras i denna urvalsgrupp och tilldelas meritvärde
efter ankomstdatum.
Provurval
I provurvalet HP deltar alla behöriga sökande med
giltigt högskoleprov. Lägsta godkända resultat för
att delta i provurvalet är 0,1 poäng om inte annat
framgår av anmälningskatalogen.
Fr o m antagningen till höstterminen 2008 slopas
HA-gruppen (högskoleprovsresultat + eventuell
poäng för arbetslivserfarenhet).
Av högskolan beslutade urvalsgrunder
Urvalsgrunderna kan bestå av
1. Andra särskilda prov än högskoleprovet.
2. Kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta
utbildningen.
3. Andra för utbildningen sakliga omständigheter.
Övriga behöriga sökande
Sökande som inte kan konkurrera i betygs- eller
provurvalet kan antas om det efter urval finns
platser kvar. Detta gäller sökande med någon av
URVAL
följande bakgrunder
• utbildning med avgångsbetyg utan betyg i femeller sjugradig skala (motsvarande gymnasiekompetens),
• viss folkhögskoleutbildning utan studieomdöme,
• enbart 25:4-behörighet utan giltigt högskoleprov (se avsnitt Högskoleprov).
Särskilda prov för urval
Efteranmälan
Efteranmälan är en sen anmälan som hanteras efter
sista maskinella urval. Sökande som är behörig
rangordnas efter det datum anmälan kom in. Om
det finns eller uppstår lediga platser på utbildningen kommer behöriga sökande som gjort en
sen anmälan att kunna antas. Mer information om
hur efteranmälningar hanteras ges av respektive
lärosäte.
Andra särskilda prov än högskoleprovet får användas som urvalsgrund endast i fråga om:
• utbildningar som förbereder för yrkesområden
som ställer krav på vissa personliga egenskaper eller särskild kompetens. Högskoleverket
beslutar om tillstånd för högskolan att använda
prov och om de villkor som ska gälla.
• utbildningar med konstnärlig examen. Respektive högskola beslutar.
Reservantagning
Områdesprov inom det tekniska området
och för utbildningar inom hälso- och
sjukvård
Högskoleverket har utvecklat områdesprov för
program inom det tekniska området och för
utbildningar inom hälso- och sjukvård, ”teknikprovet” respektive ”vårdprovet”. Områdesproven
ska kunna användas inom det alternativa urvalet,
antingen som det enda steget eller som ett av flera
steg, t.ex. som steg 1 med efterföljande intervjuer.
Provresultatet ska också kunna användas för att
särskilja sökande med likvärdiga meriter. Lärosätena beslutar om de vill använda proven och i så
fall på vilket sätt. Provresultatet gäller endast för
den aktuella antagningsomgången. Det finns inga
begränsningar i antalet tillfällen en sökande får
skriva ett prov.
Vårdprovet kommer att börja användas i mindre
skala under 2008. I antagningen till höstterminen
2008 kommer veterinärutbildningen att använda
provresultaten för att särskilja sökande med likvärdiga meriter. Vårens prov genomförs den 17
maj på olika platser i landet. I antagningen till
vårterminen 2009 kommer läkarutbildningen vid
Umeå universitet och sjuksköterskeutbildningen
vid Sophiahemmet högskola att använda provet.
Båda utbildningarna kommer att använda provet
som en del i det alternativa urvalet. Läkarutbildningen vid Umeå universitet kommer också att
använda resultatet som skiljekriterium.
Högskoleförordningen 7 kap §§ 32-33
Reservantagning görs när så många antagna har
tackat nej till sina platser att det har uppstått lediga
platser på en utbildning. Respektive universitet och
högskola kallar reserver i tur och ordning utifrån
urvalsresultat och i enlighet med vad respektive
lärosäte bestämmer.
Urval till utbildning på avancerad
nivå
Ändring av platsfördelning på
grundval av betyg 2010
SFS 2007:666
Fr o m antagningen till höstterminen 2010 kommer
platserna i betygsurvalet fördelas i fyra grupper
• Grupp I – sökande med betyg från gymnasieskolan och sökande med betyg från gymnasial
vuxenutbildning, om minst två tredjedelar av
gymnasiepoängen avser gymnasial vuxenutbildning (utan kompletteringsbetyg)
• Grupp II – Betyg från gymnasieskolan i kombination med kompletteringsbetyg från gymnasial vuxenutbildning. Betyg från gymnasial
vuxenutbildning där gymnasiepoängen från vux
utgör mindre än 2/3. Motsvarandebedömning
för särskild behörighet genom t ex basårsstudier/folkhögskolestudier.
• Grupp III – sökande med utländsk gymnasieutbildning
• Grupp IV – sökande med studieomdöme från
folkhögskola
Platserna fördelas i förhållande till antalet behöriga
sökande i var och en av de fyra grupperna. En
tredjedel av platserna som tillfaller grupp 2 skall
tillföras grupp 1.
Se vidare avsnitt 10. Nya tillträdesregler fr o m
den 1 juli 2010.
Andra grupper
Vid antagning till kurser kan andra urvalsgrupper förekomma t.ex. för akademiska meriter och
arbetslivserfarenhet.
93
3
SKOLFORMER
SKOLFORMER
I tabell över förutbildningar för grundläggande
behörighet visas utbildningar som kan ge grundläggande/allmän behörighet. De flesta utbildningar
ger placering i betygsurvalet.
Fackskola
Fackskolan var en tvåårig utbildning med tre grenar, social, ekonomisk och teknisk.
Fackskolan ersattes av gymnasieskolans två-åriga
linjer. Eleven erhöll avgångsbetyg där ämnesbetygen utfärdades i skala 1–5 (sifferbetyg).
Folkhögskoleutbildning
Sökande kan genom studier vid folkhögskola uppfylla kraven för behörighet till högskoleutbildning.
Folkhögskolekurser kan både vara av teoretisk
karaktär (allmän) eller vara mer yrkesinriktade.
För att en kurs ska ge grundläggande behörighet
ska den omfatta minst 30 veckor. För att erhålla
grundläggande behörighet krävs att det är en allmän
kurs eller en allmän kurs med särskild inriktning.
För att eleven ska erhålla ett studieomdöme krävs
att kursen till hälften består av allmänna ämnen.
Elev vid folkhögskola avgör själv om den vill ha
studieomdöme eller inte. Sökande med intyg om
grundläggande behörighet som saknar studieomdöme ingår inte i BF-gruppen. För att delta i urval
utanför betygsgruppen måste sökande ha godkänt
högskoleprovsresultat.
Grundläggande behörighet genom folkhögskolestudier ska styrkas genom intyg om grundläggande
behörighet.
Sökande med intyg om allmän behörighet från
utbildning som avslutats före 1998-07-01 uppfyller
kraven för grundläggande behörighet.
Särskilt intyg, utarbetat av Folkbildningsrådet och
VHS, ska användas för att styrka grundläggande/
allmän behörighet som uppfylls genom studier vid
folkhögskola, se bilaga.
Grundläggande behörighet har den som genomgått
folkhögskoleutbildning om han har gått
1. en treårig utbildning, eller
94
2. en tvåårig utbildning som bygger på minst ett
års studier vid gymnasieskolan eller på grundskolan och minst ett års yrkesverksamhet, eller
3. en ettårig utbildning som bygger på minst två
års studier vid gymnasieskola,
samt
har av folkhögskolan intygade kunskaper motsvarande Godkänd i gymnasieskolans kärnämnen
svenska/svenska som andra språk, engelska, samhällskunskap, religionskunskap, matematik och
naturkunskap.
Sökande som i sin folkhögskoleutbildning inte har
läst de kärnämneskurser som krävs för den grundläggande behörigheten kan styrka dessa kunskaper
på annat sätt, t.ex. genom prövning i gymnasial
vuxenutbildning med lägst betyget Godkänd (motsvarande) eller motsvarande kurs på högre nivå.
Kärnämnena är svenska/svenska som andra språk,
engelska, samhällskunskap, religionskunskap,
matematik och naturkunskap.
Allmän behörighet
För allmän behörighet krävs att den sökande uppfyller följande tre delkrav:
1) en avslutad, minst 2-årig, utbildning som bygger på grundskolan
2) ämnet svenska i en omfattning som motsvarar
minst två årskurser på någon linje i gymnasieskolan alternativt lägst betyget Godkänd i
Svenska B
3) ämnet engelska i en omfattning som motsvarar
två årskurser på någon linje i gymnasieskolan
alternativ lägst betyget Godkänd i engelska A
Den studerande kan uppfylla kraven för allmän
behörighet i kombination med studier i andra
skolformer. Kurs/kurser på folkhögskola ska dock
alltid omfatta minst 30 veckor.
Uppgifter om särskild behörighet som sökande
erhållit genom studier vid folkhögskola ska också
styrkas med det särskilda intyget från rektor.
Särskild prövning vid folkhögskola godtas inte.
SKOLFORMER
Meritvärdering
För att konkurrera i folkhögskolegruppen (BF)
inom betygsurvalet ska sökande ha erhållit studieomdöme.
Studieomdöme har följande poängvärde:
Utmärkt
=
4
Mycket god =
3
God
=
2
Mindre god =
1
I äldre folkhögskoleintyg förekommer ibland fler
än ett omdöme från samma kurs och kurstillfälle.
I dessa fall används det lägre värdet vid urval.
Behöriga sökande från folkhögskola som saknar
studieomdöme deltar inte i urvalsgrupp BF.
Poängvärdet påverkas inte av ämnes- eller
kursbetyg som erhållits i gymnasieskolan eller
gymnasial vuxenutbildning.
Friskolor
Studier vid friskolor som godkänts av Skolverket
ger grundläggande/allmän behörighet och särskild
behörighet under förutsättning att eleverna erhåller avgångs-/slutbetyg motsvarande gymnasie
skolans.
Waldorfskolor
Waldorfskolan utfärdar omdömen och behöver inte
utfärda slutbetyg. Elev med slutbetyg från 12-årig
Waldorfskola som läst enligt studieplan WK10–12/
WK2 10–12 och har motsvarande Godkänd i 90
procent av ett fullständigt slutbetyg uppfyller kraven för grundläggande behörighet på samma sätt
som sökande med slutbetyg från gymnasieskolan.
Elev kan erhålla slutbetyg med betyg med bokstavsbetyg IG-MVG. Varje ämne omfattar en viss
gymnasiepoäng och meritvärderas som kurser i ett
slutbetyg från gymnasieskolan.
Slutbetyg ska utfärdas på särskild blankett som
fastställts av VHS och Waldorfskolefederationen
(se bilaga). Av blanketten framgår vad studierna
i respektive ämne motsvarar i gymnasieskolans
kursplaner. Slutbetyg utfärdas tidigast för elever
som avslutar sin 12-åriga skolgång vårterminen
1999.
För elever som inte läst samtliga kurser som
ingår i studieplanen för WK10-12/WK2 10-12 kan
skolan utfärda slutbetyg från reducerad studiegång.
Reduceringen kan uppgå till max 10 procent av ett
fullständigt slutbetyg. Reglerna är de samma som
för reducerat program i gymnasieskolan.
Nedan en jämförelse av Waldorfskolans kursplaner för vissa ämnen med motsvarande ämnen i gymnasie
skolan när det gäller avgångsbetyg från 12-årig lärokurs med femgradig skala. Om inte annat anges avser
samtliga betyg klass 12. (Se även Tabell för behörighetsbedömning, ämnesvis)
Betyg från Waldorfskola
Biologi, utan angivelse av att överkurs avses
Biologi, överkurs
Engelska
Fysik, utan angivelse av att överkurs avses
Fysik, överkurs
Historia
Motsv nivå från gymnasieskola
Naturkunskap kurs B
kurs B
kurs B
Ger ej särskild behörighet till någon högskoleutbildning
kurs B
kurs B
Kemi, utan angivelse av att överkurs avses
Kemi, överkurs
Matematik (avslutad i kl 10 el 11)
Matematik (t.o.m. klass 12 utan angivelse av
att överkurs avses)
Matematik (t.o.m. klass 12) överkurs
Religionskunskap
Kemi 1 åk Te / –
kurs B
kurs B
kurs C
Samhällskunskap
kurs B
Svenska
Tyska
kurs B
steg 3
kurs E
kurs A
95
4
SKOLFORMER
Elever som läst moderna språk motsvarande steg
1 och 2 istället för steg 3 och 4 kan inte erhålla
slutbetyg från fullständigt program.
Elev med avgångsbetyg från 12-årig Waldorfskola utfärdat t.o.m. vårterminen 1998 uppfyller
kraven för grundläggande behörighet.
Om betyget satts enligt femgradig skala meritvärderas betyg som avgångsbetyg från gymnasieskolan. Sökande som endast har betyg med omdöme placeras i provgruppen om giltigt högskoleprov
finns. Om endast betyg med omdöme finns måste
den särskilda behörigheten styrkas genom särskild
prövning. För särskild behörighet krävs lägst betyg
3/G. Se förteckning över Waldorfskolans kurskoder
sist i detta avsnitt.
Avgångsbetyg med sifferbetyg (t.o.m. vt 98)
Samtliga betyg utom idrott medräknas. Betyg i
idrott medräknas dock om det krävs för behörighet
eller höjer betygspoängen.
Komplettering med betyg i ämne/kurs som krävs
för behörighet medräknas alltid oavsett nivå.
Betyg kan ersättas av nytt betyg i samma ämne
efter prövning vid Waldorfskola.
Kompletteringsbetyg från gymnasieskola eller
gymnasial vuxenutbildning kan inte ersätta betyget
i avgångsbetyg från Waldorfskola.
Betyg i ämne/kurser från gymnasieskolan eller
gymnasial vuxenutbildning som inte krävs för behörighet medräknas om det höjer betygspoängen
och betyget erhållits i
– kurser i ämnen som inte finns med i avgångsbetyget
– kurser i ämne som ingår i avgångsbetyget på
motsvarande nivå eller högre nivå än vad betyget från Waldorfskola bedömts motsvara.
Biologi = Naturkunskap B
Biologi överkurs = Biologi B
Engelska = Engelska B
Fysik = ingen jämförelse (fysik A + B tillåts som
tilläggskomplettering)
Fysik överkurs = Fysik B
Historia = Historia B
Kemi = ingen jämförelse (kemi A + B tillåts som
tilläggskomplettering)
Kemi överkurs = kemi B
Matematik avslutad åk 10 el 11 = Matematik A
96
Matematik avslutad åk 12 = Matematik C
Matematik överkurs = Matematik E
Religion = Religion A
Samhällskunskap = Samhällskunskap B
Svenska = Svenska B
Tyska = Tyska B-språk B
Slutbetyg med bokstavsbetyg enl WK 10–12
(fr.o.m. vt 99 t.o.m vt 02) och WK2 10–12
(fr.o.m vt 03)
Samtliga betyg utom idrott och hälsa medräknas.
Betyg i idrott och hälsa medräknas dock om det
krävs för behörighet eller höjer jämförelsetalet.
Komplettering med betyg i ämne/kurs som krävs
för behörighet medräknas alltid.
Betyg i ämne ersätts med nytt betyg som erhållits
efter prövning vid Waldorfskola.
Kompletteringsbetyg från gymnasieskola eller
gymnasial vuxenutbildning kan inte ersätta betyg
i slutbetyg från Waldorfskola.
Betyg i kurs från gymnasieskolan eller gymnasial
vuxenutbildning som inte krävs för behörighet
medräknas
– om det höjer betygspoängen och betyget avser
kurs i ämne som inte ingår i slutbetyget eller om
det erhållits på samma nivå eller högre nivå än vad
betyget från Waldorfskola motsvarar.
Gymnasieskolans linjer
Gymnasieskolans två- och treåriga linjer har ersatts
av gymnasieskolans program. Elev som genomgått
gymnasieskolans linjer erhöll avgångsbetyg med
ämnesbetyg utfärdade i skala 1–5 (sifferbetyg).
Se förteckning över de vanligaste ämneskoderna
längre fram i avsnittet.
Mindre studiekurs
Se avsnitt Andra behörighetsgrunder/Mindre studiekurs under flik 1.
Utökad studiekurs
Elev med avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer
kan ha deltagit i undervisning i ett eller flera ämnen
som inte är obligatoriska för den studieväg som
eleven går, s.k. utökad studiekurs.
I avgångsbetyget dokumenteras utökad studiekurs med slutsiffran 8 i studievägs- och ämneskoden.
SKOLFORMER
Vid beräkning av betygspoäng jämställs betyg i
utökad studiekurs med kompletteringsbetyg.
Treåriga yrkesinriktade linjer
Treåriga linjer där yrkesämnena läses i moduler.
Av avgångsbetyget framgår hur många moduler
som erbjudits eleven och hur många som godkänts.
Antalet erbjudna och godkända moduler påverkar
inte den grundläggande behörigheten. Godkända
moduler räknas inte med i meritvärderingen.
Obligatoriska ämnen för samtliga linjer: svenska,
samhällskunskap, engelska allmän/särskild kurs,
idrott samt ett tillvalsämne. Fördelningen av timmar
på olika årskurser beslutades lokalt och fullständig
kurs i ämnet motsvarar 2 åk social linje.
Efter årskurs två kunde elev som tredje år välja
teoretisk kompletteringskurs – HSE eller NT. Ämnesbetyg från årskurs tre motsvarar då ämne från
treårig teoretisk linje. Betyg i matematik motsvarande S- respektive N/T-linjen anges med S resp
N i ämneskoden.
Frivilliga val
Elever med avgångsbetyg från gymnasieskolans
tvååriga yrkesinriktade linjer och specialkurser kan
ha bytt ut undervisning i ett eller flera yrkesinriktade ämnen mot ämne på en annan studieväg än den
eleven själv tillhör (inbytesämne/fritt tillval). Fritt
tillval är ett obligatoriskt ämne (alltså inte frivilligt
ämne eller utökad studiekurs). Detta innebär att i
vissa fall kan betyg från årskurs 2 innehålla två
betyg i samma ämne. Båda ämnena räknas med i
medelvärdet.
Gymnasieskolans nationella
program
Fr o m höstterminen 1992 har gymnasieskolans
linjer och specialkurser ersatts av nationella alternativt specialutformade program. Programmen,
som är treåriga, saknar årskurser och är uppbyggda
av kurser.
Gemensamt för alla fullständiga program är att
eleven har betyg i samtliga kärnämnen och i ett
specialarbete/projektarbete. Kärnämnena i gymnasieskolan är:
– Svenska A+B/Svenska som andra språk A+B
– Engelska A
– Samhällskunskap A
– Religionskunskap A
– Matematik A
– Naturkunskap A
– Idrott och hälsa A
– Estetisk verksamhet
Slutbetyg
När elev fått betyg på alla kurser som ingår i elevens studieväg och specialarbete/projektarbete ska
slutbetyg utfärdas. Betyg sätts efter varje avslutad
kurs och ges bokstavsbetyg (MVG, VG, G, IG).
Ett slutbetyg från ett fullständigt program omfattar ett bestämt antal gymnasiepoäng. Hur många
gymnasiepoäng ett fullständigt slutbetyg ska
omfatta avgörs av efter vilken timplan studierna
bedrivits.
Slutbetyg – Gymnasieskola 2000
Ett slutbetyg för elever som påbörjat sina gymnasiestudier fr o m den 1 juli 2000 omfattar 2 500
gymnasiepoäng, oavsett om det avser något av
de 17 nationella programmen eller ett specialutformat program. Kärnämneskurserna omfattar
750 gymnasiepoäng. En kurs omfattar minst 50
gymnasiepoäng.
Elever som har betyg i blandat gamla och nya
kurser får slutbetyg som omfattar lägst 2 451 gymnasiepoäng. Gymnasiepoängen för gamla kurser
konverteras enligt SKOL:FS 2000:165.
Slutbetyg – Gymnasieskola 1994/95 –
1999/00
Ett slutbetyg för elever som påbörjat sina studier i
programgymnasiet åren 1995 till 1999 har för ett
slutbetyg från ett fullständigt program från N- Seller E-programmet 2 150 gymnasiepoäng och från
övriga program 2 370 gymnasiepoäng.
För elever som påbörjade sina studier 1994 var
gymnasiepoängen 2 180 respektive 2 400.
Kärnämneskurserna omfattar 680 gymnasiepoäng.
En kurs omfattar minst 30 gymnasiepoäng.
Reducerat program
Elev kan befrias från undervisningen i en eller flera
kurser, om eleven önskar det och har påtagliga
studiesvårigheter som inte kan lösas på annat sätt.
Eleven får befrias från kurser som motsvarar högst
tio procent av det antal gymnasiepoäng som krävs
för ett fullständigt nationellt eller specialutformat
program. Rektor fattar beslut.
Eftersom reduceringen högst får omfatta tio
procent uppfylls den grundläggande behörighet
när eleven har maximal reducering om samtliga
betygsatta kurser är godkända.
Fr om 2010 kommer det att krävas slutbetyg
från ett fullständigt program för grundläggande
behörighet, vilket innebär att ett slutbetyg med
reducerad studiekurs inte ger grundläggande behörighet
97
4
SKOLFORMER
Utökat program
Elev kan läsa kurser som tillsammans omfattar fler
gymnasiepoäng än vad som krävs för ett fullständigt program och får då slutbetyg från ett utökat
program. Det framgår inte av slutbetyget vad som
är utökat. Eleven kan också välja att få ett slutbetyg
från fullständigt program och ett samlat betygsdokument där övriga kurser dokumenteras.
Om sökande åberopar slutbetyg från utökat program medräknas samtliga kurser vid beräkning
av jämförelsetal.
Avgångsbetyg (mellanårsprogram)
Elever som påbörjade gymnasieskolans program
läsåret 92/93 och 93/94, s.k. mellanårsprogram,
erhöll ett avgångsbetyg. Ett avgångsbetyg omfattar
för N-, S- och E-programmet 2 180 gymnasiepoäng och övriga program 2 400 gymnasiepoäng.
Avgångsbetygen utfärdades med fullständig,
mindre eller utökad studiekurs på samma sätt
som avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer.
Ett sammanfattande betyg (skala 1–5) i de kurser
som ingick i ett ämne utfärdades. I avgångsbetyget
redovisas lokala kurser antingen i ett sammanfattande ämnesbetyg eller separat.
Specialutformat program
Specialutformat program utformas individuellt
för en elev eller gemensamt för en grupp elever.
Programmet motsvarar ett nationellt program och
ger grundläggande behörighet för högskolestudier
under samma förutsättningar som ett nationellt
program.
Individuellt program
Motsvarar inte ett nationellt eller specialutformat
program och ger inte grundläggande behörighet
för högskolestudier.
Internationell Baccalaureat – IB
IB-utbildning är en internationell utbildning. I
Sverige ges IB-utbildning vid 29 gymnasieskolor.
Den examen som ges är Internationell Baccalaureat
Diploma – IB. Examen omfattar sex ämnen, varav
tre på Higher Level och tre på Subsidiary Level eller Standard Level. Poängskalan (Total Points) är
mellan 24 – 44 poäng. Det krävs 24 päng för godkänd examen. Enligt Högskoleverkets föreskrifter
2007:6 ger 24 poäng 13,50 och 40-44 poäng 20,00.
Föreskrifterna gäller fr.o.m. höstterminen 2008.
Sökande som inte klarat IB-examen kan få ett
IB certifikat. Certifikatet ger inte grundläggande
behörighet, men behörighet kan ges i enstaka
ämnen.
98
Omprövning inom IB kallas för ”retake”. Elev
får efter prövning nytt diplom.
Sökande som har IB-examen har inte rätt att
tillgodoräkna sig slutbetyg som avser gymnasiestudier som bedrivits parallellt med IB-utbildning.
Det gymnasiala vuxenutbildningssystemet är utformat på samma sätt som gymnasieskolans program.
Studerande i gymnasial vuxenutbildning läser dock
inte ett speciellt program utan bestämmer själva
vilka kurser utöver kärnämnena som ska ingå i
slutbetyget.
Kärnämnena i gymnasial vuxenutbildning är:
– svenska A+B/svenska som andra språk A+B
– engelska A
– samhällskunskap A
– religionskunskap A
– matematik A
– naturkunskap A.
Nya kursplaner infördes i gymnasial vuxenutbildning 1 juli 2001. Gymnasiepoängen kan variera
beroende på när elevens slutbetyg är utfärdat.
I ett slutbetyg kan ingå både kurser enligt de
timplaner som gällde före 1 juli 2001, nedan kal�lat gamla kurser (minst 30 gymnasiepoäng), och
kurser enligt de kursplaner som infördes 1 juli
2001, nedan kallat nya kurser (minst 50 gymnasiepoäng).
Ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning
kan inte, som för slutbetyg från gymnasieskolans
program, vara reducerat eller utökat.
Elever som läst kurser under läsåren 92/93 och
93/94 har erhållit sifferbetyg i respektive kurs.
Fr.o.m. 1 juli 1994 ges bokstavsbetyg.
Sökande som inte har slut- eller avgångsbetyg
dokumenterar studierna med samlat betygsdokument.
Sökande med slutbetyg som innehåller sifferbetyg meritvärderas i skala 1-5.
Slutbetyg i gymnasial vuxenutbildning
fr.o.m. den 1 juli 2001
2 350 gymnasiepoäng – enbart nya kurser
Slutbetyget ska omfatta samtliga kärnämnen (600
gymnasiepoäng) bortsett från betyg i Idrott och
hälsa A och Estetisk verksamhet, som inte kan ingå
i slutbetyget. Betyg i specialidrott kan inte heller
ingå i ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning.
Projektarbetet är inte obligatoriskt men kan ingå
i slutbetyget.
SKOLFORMER
2 301 gymnasiepoäng – blandat gamla och
nya kurser
Skolverket har föreskrivit om hur gamla kurser ska omräknas i ett nytt slutbetyg, SKOLFS
2001:19. För ett slutbetyg som innehåller både
gamla (omräknade) kursbetyg och nya kursbetyg
är omfattningen för ett slutbetyg minst 2 301
gymnasiepoäng.
behörighet om den sökande uppfyller kraven för
grundläggande/allmän behörighet i svenska och
engelska. Vid meritvärdering ska betyget från den
praktiska lärlingsutbildningen medräknas. Behörighet i ämnen som ingått i utbildningen förlagd till
skola kan endast bedömas om det framgår vilken
kurs den sökande läst.
1 970 gymnasiepoäng – t.o.m. 30 juni 2002
Slutbetyg om 1 970 gymnasiepoäng får utfärdas
senast den 30 juni 2002. I slutbetyget ska ingå
betyg i gamla kurser och eventuellt nya kurser.
Gymnasiepoängen för de nya kurserna omräknas
inte. Om betyg i Idrott och hälsa B ingår ska slutbetyget omfatta minst 2 020 gymnasiepoäng.
Skolform fram till slutet av sextiotalet. Elev erhöll
ämnesbetyg utfärdade med bokstavsbetyg. Betyg
översätts till skala 1–5 (sifferbetyg). Se avsnitt
Meritvärdering av betyg Studentbetyg osv. samt
bilaga Normalskolekompetens.
Fr.o.m. 1 januari 2000 får i ett slutbetyg ingå betyg
från gymnasial vuxenutbildning, Statens skolor för
vuxna samt från gymnasieskolan. Undantaget är
betyg i kurserna Estetisk verksamhet och Idrott och
hälsa A som inte får ingå i slutbetyg från gymnasial
vuxenutbildning.
Betyg i kurser i ämnet specialidrott får inte
förekomma i gymnasial vuxenutbildning och kan
därför inte ingå i ett slutbetyg. Detta gäller också
betyg i specialarbete.
Påbyggnadsutbildning (tidigare högre specialkurs)
bygger på gymnasieutbildning och utgör vanligtvis
inte grund för grundläggande/allmän behörighet.
Avgångsbetyg från Komvux
Komvuxsystemet byggde tidigare på etappläsning
som var relaterad till gymnasieskolan.
Elever i Komvux erhöll efter avslutade studier
ett s.k. avgångsbetyg 3 alternativt avgångsbetyg 2
vilket motsvarar treårig respektive tvåårig teoretisk
linje. Ett avgångsbetyg från Komvux är alltid fullständigt. Mindre eller utökad studiekurs finns inte.
Samtliga betyg i etapper (ämneskurser) medräknas
vid beräkning av meritvärde.
Korrespondensstudier
Intyg över korrespondensundervisning ger normalt
inte behörighet. Studierna per korrespondens måste
dokumenteras genom särskild prövning.
Hermods har examensrätt och kan utfärda betyg.
Dessa betyg värderas som gymnasiebetyg.
Detsamma gäller för Centrum för flexibelt
lärande (CFL), tidigare Statens skola för vuxna
(SSV) i Norrköping och Härnösand.
Lärlingsutbildning
Lärlingsutbildning som dokumenterats genom
utbildningsbevis över slutförd gymnasial lärlingsutbildning kan ge grundläggande/allmän
Påbyggnadsutbildning inom gymnasieskolan
Det s.k. tredje året
Elever med tvåårig gymnasieutbildning och ett
tredje påbyggnadsår har därigenom
1 teoretisk kompletteringsutbildning för såväl
grundläggande/ allmän som särskild behörighet
för högskolestudier
2 bredd, fördjupning och komplettering av den
tvååriga utbildningen
3 utbildning för ny yrkeskompetens
Tredje året kan ha mycket olika innehåll beroende
på vilken utbildning kommunen valt att ge.
Endast betyg där det klart framgår vad visst
ämnesbetyg motsvarar uttryckt i kurs/ etapp/ämnesnivå kan beaktas och meritvärderas. Utbildningen är inte urvalsgruppsplacerande men kan ge
behörighet i ämnen för högskolestudier.
Specialkurser
Specialkurser är en gemensam benämning på studievägar i gymnasieskolans linjesystem som inte
ingick i någon linje. Specialkursernas utbildningar
knyter ofta an till ett bestämt yrke. Kurslängderna
varierar från någon vecka till flera läsår. Specialkurser som bygger på tvåårig utbildning i gymnasieskolan benämns högre specialkurs. För att en
specialkurs ska ge grundläggande behörighet krävs
att kursen är minst två läsår och att kursen i huvudsak är utformad som gymnasieskolans tvååriga linjer. Högre specialkurs är en påbyggnadsutbildning
och ger inte grundläggande behörighet.
Sökande måste om han/hon i sin specialkurs
99
4
SKOLFORMER
saknar 2 årskurser svenska (delat betyg) och 2
årskurser engelska styrka dessa kunskaper med
lägsta betyget Godkänd i svenska B och engleska
A eller 2 åk/etapp2.
Se vidare tabellen över förutbildningar för
grundläggande behörighet där de specialkurser
som kan ge grundläggande behörighet finns förtecknade.
Studentexamen
Skolform som ersattes av gymnasiets treåriga linjer i slutet av sextiotalet. Elev erhöll ämnesbetyg
utfärdade med bokstavsbetyg. Betyg översätts till
skala 1–5 (sifferbetyg). Se avsnitt Meritvärdering
av betyg, Studentbetyg och bilaga Studentbetyg.
Studieförbund
Kurserna i studieförbundens regi kan omfatta allt
från hobbykurser till cirklar på universitetsnivå.
Utbildning inom studieförbund kan inte ge behörighet i visst ämne. För att få denna behörighet
måste sökande genomgå särskild prövning.
Svensk gymnasieutbildning på
annat språk
Svensk gymnasieutbildning som lästs på annat
språk än svenska behandlas som annan motsvarande svensk gymnasieutbildning. Undervisningsspråken är finska, engelska, tyska och franska.
Svensk gymnasieutbildning på finska upphörde
fr.o.m. ht 1995. Svenska för grundläggande/allmän
behörighet måste alltid kontrolleras. Om dessa
gymnasieutbildningar dokumenteras på annat sätt
än som svenskt slut-/avgångsbetyg ska de behandlas som utländska förutbildningar.
Engelskspråkig
Flera skolor har gymnasieskolans program med
engelska som huvudspråk (tidigare samhällsvetenskaplig och/eller naturvetenskaplig linje och även
tvåårig linje). Tvådelat betyg ges i engelska. Eleverna har antingen svenska två resp tre årskurser
med delat betyg eller svenska A+B. Det förekommer även att eleverna har följt kurser i svenska som
tillhör International Baccalauréate-undervisningen.
I sådana fall anges svenskan som Swedish B vilket
ger grundläggande behörighet eller Swedish A, A1
eller A2 vilket ger motsvarande Svenska B. På ett
flertal skolor i Sverige finns möjlighet att avlägga
International Baccalauréate. För ytterligare upplysning om behörighet och betygsskala se Handbok
för bedömning av utländsk gymnasieutbildning
under Internationella utbildningar. Svenska som
100
B- eller C-språk (tidigare svenska som andra eller
främmande språk) ger inte grundläggande/allmän
behörighet.
Finskspråkig
Finskspråkig treårig gymnasieutbildning blandad
H, S och N-linje samt tidigare tvåårig linje fanns i
Stockholm. Där läses finska som huvudspråk och
tvådelat betyg ges i finska. Eleverna har svenska
två resp tre årskurser med delat betyg. Svenska som
B- eller C-språk (tidigare svenska som andra eller
främmande språk) ger inte grundläggande/allmän
behörighet. Den finskspråkiga gymnasieutbildningen upphörde vårterminen 1995.
Tyskspråkig
Vid Tyska skolan i Stockholm kan eleverna få
både tysk studentexamen (Abitur) och fullständigt
svenskt avgångsbetyg (under förutsättning att hela
gymnasiet genomgåtts i Sverige). Utbildningen är
13-årig som i Tyskland.
Franskspråkig
Vid Lycée Français de Stockholm kan eleverna ta
fransk studentexamen (Baccalauréat). Man kan
även vid skolan välja att avlägga OIB (Option
International Baccalauréat) som innefattar undervisning i Svenska motsvarande kurs B och svensk
Samhällskunskap motsvarande kurs A. T.o.m.
vårterminen 1997 hade skolan även rätt att utfärda
svenska avgångsbetyg.
Sökande med avslutad utländsk gymnasieutbildning som motsvarar ett nationellt (svenskt) program eller en två/treårig linje inom gymnasieskolan
i Sverige och som ger behörighet till högre studier
i hemlandet uppfyller kravet för grundläggande
behörighet till högskolestudier i Sverige. Den
sökande ska dessutom dokumentera kunskaper i
svenska motsvarande svenska kurs B eller svenska
som andra språk kurs B med lägst betyget Godkänd/alternativt godkänt resultat på Tisus (test i
svenska för universitetsstudier) samt kunskaper
i engelska motsvarande kurs A med lägst betyget
Godkänd. Se även IB.
Nordisk gymnasieutbildning
Sökande med finskspråkig gymnasieutbildning
med minst tre års studier i svenska uppfyller
grundläggande behörighet i svenska. Allmän
språkexamen (Utbildningsstyrelsen, Finland) på
högsta nivå ger Svenska B. För examina tagna till
SKOLFORMER
och med år 2001 krävs minst nivå 7, från och med
2002 krävs minst nivå 5.
Sökande med svenskspråkig gymnasieutbildning uppfyller kraven för Svenska B. För särskild
behörighet krävs lägst betyg 5.
Sökande som är behörig till högre utbildning i det
nordiska land som han/hon är bosatt i skall enligt
ett nordiskt avtal även uppfylla den grundläggande
behörigheten till högskolestudier i Sverige. Den
som har annat modersmål än svenska, danska,
färöiska, isländska eller norska måste dokumentera kunskaper i svenska för grundläggande
behörighet.
Sökande med förutbildning från länder inom EU
uppfyller ofta kraven för särskild behörighet. För
övriga sökande med utländsk förutbildning krävs
som regel omfattande kompletteringsstudier.
Sökande med universitetsstudier under ett till
två år i relevanta ämnen kan dock uppfylla kravet
för särskild behörighet.
För ytterligare uppgifter om bedömning av
grundläggande och särskild behörighet för sökande
med utländsk utbildning hänvisas till: “Handbok
för bedömning av utländsk gymnasieutbildning“.
4
Test i svenska för sökande med utländsk förutbildning
Studenter med utländsk förutbildning kan dokumentera sina kunskaper i svenska genom att göra
Test i svenska för universitetsstudier (Tisus). Provet ges vid universiteten i Göteborg, Linköping,
Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala.
Godkänt resultat på detta prov ger grundläggande och särskild behörighet i svenska.
Godkänt resultat från rikstest och SLTAP
(Swedish Language Test for Academic Purposes)
kommer även i fortsättningen att ge grundläggande
behörighet i svenska.
Övrigt
Utbildningarna:
– realexamen,
– praktisk realexamen,
– enhetsskola och
– grundskola
ger inte gymnasiekompetens och kan därför aldrig
ge grundläggande/allmän behörighet.
101
SKOLFORMER
Förteckning över de vanligaste ämneskoderna
102
Teoretiska ämnen
Allmän språkkunskap
Bild/teckning
Biologi
Engelska
Filosofi
Finska
Franska (B)
Fysik
Geografi
Historia
Idrott/gymnastik
Kemi
Latin
Matematik
Matematik (N)
Musik
Naturkunskap
Psykologi
Religionskunskap
Samhällskunskap Slöjd (mjuk)
Spanska (C)
Svenska
Svenska språket
Svenska litteratur
Tyska
68030
13800
30100
60300
01240
69190
6130B
31300
32300
02300
90200
34400
62500
35500
3550N
12100
38450
05500
06700
54800
12490
6470C
65600
6560S
6560L
66800
Vårdämnen
Anatomi o fysiologi
Mikrobiologi o hygien
Sjukdomslära
Farmakologi
Vårdkunskap
Social servicekunskap
Tandsjukdomslära
Tandvårdskunskap
Röntgenkunskap
42050
42665
41750
40240
41850
92675
43880
43910
48750
Yrkesinriktade ämnen
Barnavårdspraktik
Barn- o ungdomskunskap
Bostads o miljökunskap
Byggteknik
Datateknik
Datakunskap
Eldriftteknik
Elektronik
Elkraft
Ellära
El-teleteknik
Elteknik
Fartygsteknik
Fordonsteknik
Formgivning
Konsumentkunskap
Kostkunskap
Konstruktion (maskin)
(bygg)
Maskinteknik
Organisk kemi
Processteknik
Produktion Social o familjekunskap
Teknologi
Textilkunskap (sömnad)
Textilkunskap (vävning)
Verkstadsteknik
92090
92070
91110
70300
52260
52233
72160
72240
72260
72280
72110
72300
79180
75200
13200
91420
91460
75350
70060
75560
34600
78660
78680
55710
88750
91880
91888
78900
SKOLFORMER
Förteckning över Waldorfskolans kurskoder enligt kursplan WK 10-12
I tabellen finns interna kurskoder framtagna av VHS samt kurskoder och poäng som fastställts av Skolverket. De interna kurskoderna är endast avsedda för internt bruk och återfinns inte på betygsdokumenten.
WK10-12
(fullständigt
program 2 240 gyp)
Interna kurskoder och poäng
WK2 10-12
(fullständigt
program 2 500 gyp)
Interna kurskoder
och poäng
Kurskoder och poäng
Motsvarande kurs
motsvarande gymnasie- i gymnasieskolan
skola 2000 fastställda
av Skolverket 2006
Svenska och dramatik
WALSV01
180
WAL2SV01
150
SV1351
150
Svenska A+B
Litteratur och litteraturhistoria
WALSV02
120
WAL2SV02
150
SV1352
150
Svenska A+B
Engelska – grundläggande kurs
WALEN01
110
WAL2EN01
100
EN1351
100
Engelska A
Engelska – fortsättningskurs
WALEN02
40
WAL2EN02
100
EN1352
100
Engelska B
FS1351
50
Filosofi
Religionskunskap och
livsåskådning
WALRE01
50
WAL2RE01
50
RE1351
50
1)
Religionskunskap – fördjupningskurs
RE1352
50
4
Religionskunskap A
1) Religionskunskap A+B
Religionskunskap B
Samhällskunskap
WALSH01
90
WAL2SH01
100
SH1351
100
Samhällskunskap A
Idrott och hälsa
WALIDH01
90
WAL2IDH01
100
IDH1351
100
Idrott och hälsa A
Datakunskap
DAA1351
50
Biologi*
WALBI01
110
WAL2BI01
150
BI1351
150
Kemi*
WALKE01
80
WAL2KE01
100
KE1351
100
WAL2FY01
100
FY1351
100
Fysik* och astronomi
Biologi A+B
Fysik A
Fysik*
WALFY01
80
Fysik A
Matematik – grundläggande kurs
WALMA01
110
WAL2MA01
100
MA1351
100
Matematik A
Matematik – fortsättningskurs 1
WALMA02
40
WAL2MA02
50
MA1352
50
Matematik B
WALMA03
50
WAL2MA03
100
MA1353
100
Matematik C
WALMA04
40
MA1354
100
Matematik D
Projektiv geometri och utvidgad algebra
WALMA05
40
MA1355
50
WAL2MA05
50
Moderna språk**
WAL2TY01
100
Moderna språk**
WAL2TY02
100
Moderna språk 1
MPR1351
100
Moderna språk 2
MPR1351
100
Moderna språk 3 MPR1351
100
Moderna språk 4
MPR1351
100
Historia
HI1351
150
Historia A
WALHI01
80
WAL2HI02
150
Musik och musikhistoria
WALMUHI01 150
WAL2MUH01 100
MU1351
100
Eurytmi
WALIDH03
110
WAL2IDH03
DNS1351
100
Bildkonst
WALBL01
100
BL1351
100
100
Bildkonst och konsthistoria
WAL2BL01
100
Hantverk
WAL2HV01
200
HVK501, HVK502 osv.
HNT1351
200
* Godkänd i fysik, kemi och biologi motsvarar Naturkunskap A+B
** Alternativ för franska WAL2FR01, WAL2FR02 och Spanska WAL2SP01, WAL2SP02
103
SKOLFORMER
WK10-12
(fullständigt
program 2 240 gyp)
Interna kurskoder och poäng
WK2 10-12
(fullständigt
program 2 500 gyp)
Interna kurskoder
och poäng
Kurskoder och poäng
Motsvarande kurs
motsvarande gymnasie- i gymnasieskolan
skola 2000 fastställda
av Skolverket 2006
WAL2ESV01 50
KUHI1351
Arkitektur och arkitekturhistoria WALESV01
50
Introduktion språk 3
WALTY03/
WALFR03/
WALSP03/
WALIT03
60
Tyska/ Franska – grundläggande kurs
WALTY01/60
WALFR01
B-språk kurs A
Tyska/ Franska – fortsättningskurs
WALTY02/90
WALFR02
B-språk kurs B
Estetisk – praktiska fortsättningskurser
Aktuellt ämne
med 500-kod
Projektarbete
WAL2EA01
50
100
Enskilt årsarbete….
WALEA01
60
PA1351**** 100
Lokalt tillägg…..
Lokalt tillägg/ praktik 150
Övriga kurser…
Ersättningskurser
104
Aktuellt ämne
med nästa
500-kod
WAL1500, 100
WAL1501 osv.
Projektarbete
Projektarbete
(****endast PA1351)
TABELL ÖVER FÖRUTBILDNINGAR FÖR GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET
GYMNASIESKOLAN
nationella program
Förutbildningskoder (studievägskoder) för slutbetyg
från gymnasieskolans program fr o m vt 2003.
Studievägskoden anges med prefix 1 för slutbetyg
som omfattar minst 2 451 gymnasiepoäng och 2 för
slutbetyg som omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng,
SKOLFS 2003:15. Se även avsnittet Skolformer.
Placeras i urvalsgrupp BG.
Förutbild- Utbildningens namn
ningskod Kommentar
BF BFFD BFPD Barn- och fritidsprogrammet
BF Inr Fritid
BF Inr Pedagogisk och social verksamhet
BP BPAN BPHU BPML BPPC Byggprogrammet
BP Inr Anläggning
BP Inr Husbyggnad
BP Inr Måleri
BP Inr Plåtslageri
EC ECAU ECDT ECET ECEL Elprogrammet
EC Inr Automation
EC Inr Datorteknik
EC Inr Elektronik
EC Inr Elteknik
EN ENDU ENSF ENVK Energiprogrammet
EN inr Drift- coh underhållsteknik
EN inr Sjöfartsteknik
EN inr VVS- och kylteknik
ES ESBD ESDN ESMU ESTA Estetiska programmet
ES Inr Bild och formgivning
ES Inr Dans
ES Inr Musik
ES Inr Teater
FP FPFG FPKA FPMA FPPB FPTS Fordonsprogrammet
FP Inr Flygteknik
FP Inr Karosseri
FP Inr Maskin- och lastbilsteknik
FP Inr Personbilsteknik
FP Inr Transport
HP HPHS HPTU Handels- och administrationsprogrammet
HP Inr Handel och service
HP Inr Turism och resor
ningskod Kommentar
HV Hantverksprogrammet
HR Hotell- occh restaurangprogrammet
HRHO HR Inr Hotell
HRRM HR Inr Restaurang och måltidsservice
IP Industriprogrammet
LP Livsmedelsprogrammet
MP Medieprogrammet
MPME MP Inr Medieproduktion
MPTT MP Inr Tryckteknik
NP NPLDJ NPLHH NPLJO NPLMN NPLSG NPLTD Naturbruksprogrammet
NP Inr Djurvård
NP Inr Hästhållning
NP Inr Jord
NP Inr Miljö- och naturvård
NP Inr Skog
NP Inr Trädgård
NV NVNA NVMD NVMV Naturvetenskapsprogrammet
NV Inr Naturvetenskap
NV Inr Matematik och datavetenskap
NV Inr Miljövetenskap
OP Omvårdnadsprogrammet
SP SPEK SPKU SPSA SPSK Samhällsvetenskapsprogrammet
SP Inr Ekonomi
SP Inr Kultur
SP Inr Samhällsvetenskap
SP Inr Språk
TE TELIT TELMT TELTF TELMS TELVD Teknikprogrammet
TE Inr Informationsteknik
TE Inr Människa och teknik
TE Inr Teknik och företagande
TE Inr Teknik, miljö och samhällsbyggande
TE Inr Virtuell design
studievägskoder för special
utformade program
SM SMBF SMBP SMEC SMEN SMES SMFP SMHP Specialutformat program
SM Specialutformat program närliggande BF
SM Specialutformat program närliggande BP
SM Specialutformat program närliggande EC
SM Specialutformat program närliggande EN
SM Specialutformat program närliggande ES
SM Specialutformat program närliggande FP
SM Specialutformat program närliggande HP
105
5
ningskod Kommentar
ningskod Kommentar
SMHV SMHR SMIP SMLP SMMP SMNP SMNV SMOP SMSP SMTE ESDT ESK ESKF ESM ESMU ES Gren dans och teater
ES Gren konst och formgivning
ES Gren konst och formgivning
ES Gren musik
ES Gren musik
FP FPF FPFU FPK FPKA FPR FPRP FPT FPTS Fordonsprogrammet
FP Gren flygteknik
FP Gren flygteknik
FP Gren karosseri
FP Gren karosseri
FP Gren fordonsteknik
FP Gren fordonsteknik
FP Gren transport
FP Gren transport
HP Handels- och adm programmet
HR HR017 HR02 HRH HRHO HRR HRRE HRS HRSH Hotell- o restaurangprogrammet
HR Gren restaurang/storhushåll
HR Gren storhushåll o restaurang
HR Gren hotell
HR Gren hotell
HR Gren restaurang
HR Gren restaurang
HR Gren storhushåll
HR Gren storhushåll
HV HVFR HVTX Hantverksprogrammet
HV - frisör
HV Gren textil
IP IPI IPIN IPK IPP IPPR IPT IPTK IPTÄ Industriprogrammet
IP Gren industri
IP Gren industri
IP Gren textil och konfektion
IP Gren process
IP Gren process
IP Gren trä
IP Gren textil och konfektion
IP Gren trä
LP LPB LPBK LPK LPKC Livsmedelsprogrammet
LP Gren bageri och konditori
LP Gren bageri och konditori
LP Gren kött och charkuteri
LP Gren kött och charkuteri
MP MP08 MPI Medieprogrammet
MP, radio/video/kommunikation
MP Gren information och reklam
SM Specialutformat program närliggande HV
SM Specialutformat program närliggande HR
SM Specialutformat program närliggande IP
SM Specialutformat program närliggande LP
SM Specialutformat program närliggande MP
SM Specialutformat program närliggande NP
SM Specialutformat program närliggande NV
SM Specialutformat program närliggande OP
SM Specialutformat program närliggande SP
SM Specialutformat program närliggande TE
Slutbetyg från gymnasieskolans program fr o m
vt 1997 t o m vt 2002. Placeras i urvalsgrupp BG.
Avgångsbetyg från vt 1995 och vt 1996 (mellanårsbetyg) har prefix M före studievägskoden och
placeras i urvalsgrupp BG.
BF BF02 Barn- och fritidsprogrammet
Barn- och fritidsprogrammet
BP BPB BPH BPHB BPM BPML BPPL Byggprogrammet
BP Gren byggplåt
BP Gren hus och anläggning
BP Gren hus och anläggning
BP Gren måleri
BP Gren måleri
BP Gren byggnadsplåt
EC ECA ECAU ECE ECEI ECEK ECI ECO11 Elprogrammet
EC Gren automation
EC Gren automation
EC Gren elektronik
EC Gren installation
EC Gren elektronik
EC Gren installation
EC Lokal gren elektronik/optronik
EN ENE ENEN ENF ENFG ENV ENVV Energiprogrammet
EN Gren energi
EN Gren energi
EN Gren fartygsteknik
EN Gren fartygsteknik
EN Gren vvs
EN Gren vvs
ES ES01 ES021 ESD ESDN Estetiska programmet
ES Gren drama
ES Gren bild och form
ES Gren dans och teater
ES - dans
106
ningskod Kommentar
ningskod Kommentar
MPIR MPRTV MPT MPTR MP Gren information och reklam
MP Gren radio och television
MP Gren tryckmedia
MP Gren tryckmedia
NP Naturbruksprogrammet
OP OPO OPOM OPT OPTN Omvårdnadsprogrammet
OP Gren omvårdnad
OP Gren omvårdnad
OP Gren tandvård
OP Gren tandvård
SM Specialutformade program
SP SP013 SP015 SPE SPEK SPH SPHU SPS SPSA Samhällsvetenskapsprogrammet
SP, ekonomi/interclass
SP, sp international class
SP Gren ekonomi
SP Gren ekonomi
SP Gren humaniora
SP Gren humaniora
SP Gren samhällsvetenskap
SP Gren samhällsvetenskap
NV Naturvetenskapsprogrammet
NV04 NV, lokal miljögren
NVN NV Gren naturvetenskap
NVNA NV Gren naturvetenskap
NVNA-EN natural sciences programme
NVNAEN natural sciences programme
NVT NV Gren teknik
NVTE NV Gren teknik
5
tre- och fyraåriga teoretiska linjer
705 Humanistisk linje
712 helklassisk variant
711 halvklassisk variant
720 Samhällsvetenskaplig linje
730 Ekonomisk linje
750 Naturvetenskaplig linje
755 Teknisk linje
tvååriga linjer
Tvååriga linjer med 2 åk svenska med delat betyg
och 2 åk engelska, allmän eller särskild kurs, ger
grundläggande behörighet.
202 201 203 Beklädnadsteknisk linje
Bygg- och anläggningstekn linje
Distributions- och kontorslinje
219 Drift- och underhållstekn linje
204 Ekonomisk linje
205 El-tele teknisk linje
221 Estetisk-praktisk linje
206 Fordonsteknisk linje
222 Handels- och kontorslinje
207 Jordbrukslinje
208 Konsumtionslinje
209 Livsmedelsteknisk linje
210 Musiklinje
211 Processteknisk linje
212 Skogsbrukslinje
213 Social linje
218 Social servicelinje
220 Teknisk linje, kemiteknisk gren
214 övriga grenar
274 Trädgårdslinje
215 Träteknisk linje
217 Verkstadsteknisk linje
216 Vårdlinje
107
ningskod Kommentar
ningskod Kommentar
treåriga yrkesinriktade linjer
GYMNASIAL VUXENUTBILDNING
I försöksverksamhetens första skede (det s.k.
femhundraförsöket) har vissa elever inte haft 2 åk
engelska och måste därför komplettera för grundläggande behörighet. Linjerna är elteleteknisk,
industriell teknisk, vvs-teknisk, omvårdnads- och
vårdlinjen. Studievägskoder är ELIA, ELIE, ELIS,
INEM, VT, OSSC, OSOM, VIHS, VIBU.
441 Byggnads-, plåt- och ventilationsteknisk
linje
442 Byggnads- och anläggningsteknisk linje
443 El-teleteknisk linje
402 gren för elinstallation
403 gren för industriell elektronik
404 gren för industriell automation
444 Frisörteknisk linje
445 Fordons- o transportteknisk linje
446 Grafisk linje
411 Handelslinje
447 Hantverksteknisk linje
448 Industriell teknisk linje
401 elmekanisk gren
449 Livsmedelsteknisk linje
450 Måleriteknisk linje
431 Naturbrukslinje
Omvårdnadslinje
421 gren hälso- och sjukvård
422 gren omvårdnad
423 gren psykiatri
424 gren omsorg om psykiskt
utvecklingsstörda
425 gren social service
451 Processteknisk linje
452 Restauranglinje
453 Textil- och beklädnadsteknisk linje
454 Träteknisk linje
428 Vårdlinje
gren för omsorger om barn och ungdom
455 Värme- o sanitetsteknisk linje
460 Teoretisk kompletteringskurs
461 Teoretisk kompletteringskurs
108
VUXNP Slutbetyg med enbart nya kurser.
Omfattar minst 2350 gyp.
VUXMP Slutbetyg med gamla eller blandat gamla
och nya kurser. Enbart bokstavsbetyg.
Gamla kurser konverterade.
VUXNL Slutbetyg med siffer- eller blandat sifferoch bokstavsbetyg. Gamla kurser konverterade. Omfattar minst 2301 gyp.
VUXP Slutbetyg med enbart bokstavsbetyg.
Utfärdat senast 2002-06-30.
VUXL Slut-/Avgångsbetyg med siffer- eller blandat
sifferoch bokstavsbetyg. Utfärdat senast
2002-06-30. Omfattar minst 1970 gyp.
VUXA Slut-/Avgångsbetyg med siffer- eller blandat
sifferoch bokstavsbetyg. Innehåller både
kurser och etapper.
Kurser på samlade betygsdokument för grundläggande
behörighet, se avsnittet Behörighet.
SANBP Endast nya kurser. Omfattar minst 2115 gyp
varav lägst betyget Godkänd i minst 400
gyp i kärnämneskurser.
SAMBP Gamla och eventuellt nya kurser. Gamla
kurser konverteras. Omfattar minst 2071
gyp varav lägst betyg Godkänd i minst 400
gyp i kärnämneskurser.
SAMBL Gamla och eventuellt nya kurser. Gamla
kurser konverteras. Sifferbetyg- eller
blandat sifferoch bokstavsbetyg. Omfattar minst 2071
gyp varav lägst betyget Godkänd i minst
400 gyp i kärnämneskurser.
SABP Gamla och eventuellt nya kurser. Enbart
bokstavsbetyg. Kursbetyg utfärdade senast
2002-06-30. Omfattar minst 1773 gyp varav
lägst betyget Godkänd i minst 373 gyp i
kärnämneskurser.
ningskod Kommentar
ningskod Kommentar
SABM Gamla och eventuellt nya kurser. Siffer- eller blandat sifferoch bokstavsbetyg. Kursbetyg ufärdat senast 2002-06-30. Omfattar
minst 1773 gyp varav lägst betyget Godkänd i minst 373 gyp i kärnämneskurser.
799 Avgångsbetyg 3
299 Avgångsbetyg 2
STUDENTEXAMEN
VUX1–VUX3, t o m vt 97 slutbetyg från komvux.
Dessa förutbildningkoder används inte fr.o.m. antagningen ht 97
VUX 1 motsv Naturvetenskapligt och Samhällsvetenskapligt program
VUX 2 motsv alla program utom Naturvetenskapligt, Samhällsvetenskapligt eller Estetiskt
program
VUX3 motsv Estetiska programmet
FOLKHÖGSKOLOR
Placeras i urvalsgrupp BF.
504 505 594 595 Folkhögskola som ger allmän behörighet
samt sv och eng
Folkhögskola som ger allmän behörighet
utom sv och eng Gäller före 1998-07-01
Folkhögskola med intyg som styrker den
grundläggande behörigheten inklusive samtliga kärnämnen
Folkhögskola med intyg som styrker den
grundläggande behörigheten bortsett från
kärnämnen
HÖGSKOLEEXAMEN
GBHSM Grundläggande behörighet genom svensk
högskolexamen
GGBKS Generellt undantag genom kursstudier
811 812 823 824 825 890 835 836 837 838 839 891 allmänna linjen social gren
allmänna linjens språkliga gren
1954 års gymnasieordning
latinlinjens halvklassiska gren
latinlinjens helklassiska gren
latinlinjens nyspråkliga gren
Även enl 1933 års stadga el äldre
latinlinjen
Enl 1933 års stadga eller äldre
reallinjen, teknisk gren
reallinjen, biologisk gren
reallinjen, matematisk gren
reallinjen, nyspråklig gren
reallinjen, social gren
reallinjen
Enl 1933 års stadga eller äldre
handelsgymnasium
881 882 3-årigt
2-årigt
tekniskt gymnasium
850 851 3-årigt
2-årigt (specialkurs)*
försvarets läroverk
894 836 837 normallinje
speciallinjens biologiska gren
speciallinjens matemat gren
FACKSKOLAN
227 228 229 ekonomisk linje
social linje
teknisk linje*
109
5
NORMALSKOLEKOMPETENS
(flickskola)
540 512 reallinje A
övriga linjer
* Ger allmän behörighet efter komplettering i sv, eng
SPECIALGYMNASIUM
833 834 Bergsskolan i Filipstad 3-årig
Bergsskolan i Filipstad 2-årig
Finskspråkig gymnasial utbildn
Ger allmän behörighet efter
komplettering i sv
Svenskan måste kompletteras om det
lästs som andra språk
Engelskspråkig gymnasial utb
Ger allmän behörighet efter
komplettering i sv
Svenskan måste kompletteras om det
lästs som andra språk
893 Hvilans specialgymnasium
Lycée Francais Saint-Louis, Stockholm
Tyska skolan i Stockholm (avg bet efter
13-årig utb, 5-gradig betygsskala)
Tyska skolan i Stockholm (utländsk
betygsskala)
523 Waldorfskola (avg bet från svensk 12-årig
utbildn 5-gradig betygsskala)
527 Waldorfskola (annan bet skala)*) Waldorfskola med slutbetyg
WALP WK 10–12
2 WALP WK2 10–12
*) utanför urvalsgrupp
110
ÖVRIGA UTBILDNINGAR
Vissa av utbildningarna i förteckningen är behörighetsgrundande endast för dem som påbörjade utbildningarna när de byggde på grundskola eller motsvarande.
Utbildningarna måste oftast kompletteras med svenska och engelska. Om något eller båda kraven uppfylls
kan detta framgå av kommentaren. I annat fall tillämpas ovanstående grundregel. Koderna är endast
avsedda för internt bruk och återfinns inte på betygsdokumenten.
Följande förutbildningskoder används:
666
777
888
999
ger placering i urvalsgrupp BG samt grundläggande behörighet i svenska
ger placering i urvalsgrupp BG samt grundläggade behörighet i engelska
ger placering i urvalsgrupp BG samt grundläggande behörighet i svenska och engelska
ger placering i urvalsgrupp BG
Utbildningens namn
Kommentar
Betelseminariet 4-årig kurs. Har sv o eng
Folkskollärarexamen, 4-årig linje Har sv och eng
Industriskolor
Finns vid AGA, ASEA, Bofors, Motala verkstads (MV), SAAB,
SKF (Hofors) SSAB samt VOLVO. Omfattar 2 – 3 läsår. Ibland
samläsning med Komvux. Framgår av dokumenten.
Ingenjörsutbildning vid kommunal
teknisk skola Ingenjörsexamen (teknikerkurs 3 term +högre fackkurs
2 terminer) vid kommunal teknisk skola. Svenska behöver ej
kompletteras om ämnet lästs under hela utbildningen.
Laboratorietekniker G4 84:47 Kan ha svenska och engelska som tillval i viss försöksverksamhet (Hvitfeldtska och Aschebergska i Göteborg, Värnhemsskolan i Malmö och Västbergagymn, framgår av ämnesförteckningen)
Lärlingsutbildning Dokumenteras genom utbildningsbevis över slutförd gymnasial
lärlingsutbildning. kan vara 2 eller 3-årig
Marinens gymnasieskola Gymnasiekurs 2 el marinens tekniska skola, åk 2.
Har sv och eng
Metodistkyrkans teologiska skola Även kallad Metodistkyrkans teologiska seminarium,
3-årig kurs
Militär utbildning
gymnasiekurs 2 teknikerskola Har sv och eng
Har sv och eng
Missionsinstitutet, Johannelund Evangeliska fosterlandsstiftelsen, 3-årig kurs
Småskollärarexamen, 3-årig Har sv och eng
Sthlms tekniska institut, STI 7-gradig skala tom 1970
Enl 1957 års läroplan
111
5
Utbildningens namn
Kommentar
STI 5 gradig skala fr o m 1971 STI enl 1974 års läroplan Engelska högre kurs krävs för behörighet – enl 1970 och
1974 års läroplan
Svenska missionsförbundets
teologiska seminarium, Lidingö 4-årig kurs (Utanför urvalsgrupp)
Teknisk specialkurs,
2- eller 3-årig utbildning kemiteknisk gren
Teknisk specialkurs, 2- eller 3-årig utbildning övriga grenar
112
SPECIALKURSER
Nedan förtecknade specialkurser ger grundläggande behörighet om sökande i sitt avgångsbetyg eller genom
samlat betygsdokument har betyg i svenska 2 åk (delat betyg)/svenska B och engelska 2 åk/engelska A.
För de specialkurser som saknar egen förutbildningskod används följande förutbildningskoder:
666 ger placering i urvalsgrupp BG samt grundläggande behörighet i svenska
777 ger placering i urvalsgrupp BG samt grundläggade behörighet i engelska
888 ger placering i urvalsgrupp BG samt grundläggande behörighet i svenska och engelska
999 ger placering i urvalsgrupp BG
Specialkurser som placeras i BG
Utbildning Kod för studieväg Kursplanen Förutbild- fastställd ningskod
Apotekstekniker
Bad- och idrottshallspersonal ÖV13 1985 277
Bilskadereparationer FO14 1973 233
Byggnadsträarbetare
Dekoratör 67 235
Dekoratör 74 236
Detaljhandel 237
Djurvårdare JO10 1981 279
Elmekaniker VE111 1986
Fartygsteknisk kurs
Fastighetsskötsel BA12 1972 244
Fiske och fiskeberedning ÖV14 1984 280
Fotopersonal ÖV18 1975 245
Frisörer ÖV10 1984 234 (dam) 248 (herr)
Glastillverkning ÖV110 1978 276 – gren hyttarbete ÖV111 – gren glasslipning och ÖV112
förädlingsarbete
Grafisk tecknare ÖV19
Grafisk utbildning, gren för: 246, 247
– tryckmedia ÖV125 1985
– tryckning ÖV126 1985
– bokbinderiteknik ÖV127 1985
– bokbinderi, varuförpackn ÖV128 1985
Guldsmedsteknik ÖV117 1983
Handel och kontor
Kommentar
5
Utbildningslängd 3 år
Åk 1 är gemensam
sedan väljs gren.
113
Hantverksteknik ÖV17 1983
Inriktning, bl. a.
– foto
– segelmakare
– tandtekniker
– maskör
– perukmakare
Hissmontör ET14 249
Hushållstekniker Ko
Industrielektriker
Jord- och skogsbruk JO16 1986
Jordbruk, skogsbruk
och trädgård JO11 1985
Knäckebrödsmaskinoperatör
LI14 1972 254
Kustfiske och vattenbruk ÖV15 1984
Kvarn-, foder- och
spannmålspersonal LI16 1972 256
Laboratorietekniker TE10 1984
Laboratorietekniker för
industrilaboranter ÖV153
Lackering FO15 1986 257
Livsmedels- och
konsumentekonomisk kurs
Mikromekanik ÖV118 1974 259
Musik MU10 1983 278
Optiker ÖV119 1971 263 Parti och detaljhandel
Pianotekniker ÖV120 1968
Pälsteknisk utbildning BE11 1977 – gren skärning BE12 – gren sömnad BE13
Reklam och dekoration DK13 1984 282
Rennäring JO12 1974 265
Reparatörer, smeder,
svetsare VE14
Sanerings-, rengöringsoch miljötekniker ÖV121 1983 283
Skorstensfejare BA13 1969 267 114
Kommentar
Intagningen till denna
utbildning upphörde 1987.
Från och med 1986 blev
det påbyggnadsutbildning.
Åk 1 är gemensam
sedan väljs gren.
Intagning till denna
utbildning upphörde
1987.
Skoteknisk kurs ÖV122 1982
Tandsköterska VD11 294 Tandtekniker VD10 1983 Tapetserare ÖV123 1975
Trafikteknisk kurs
Träbaserad produktteknik TR16 1986 291
Trädgårdsskötsel/
trädgårdskurs
Träförädling TR12 1973 272 – gren trävarutillverkning TR13 ¨
– gren verktygsunderhåll TR14
Turisthotellbranschen LI17 1977 275 Varuhantering och
kontorsservice DK19 1986 292
Vattenbruk, fiskeodling
med vattenvård ÖV16 1984 284
Yrkesdansare ÖV124 1982 285
Kommentar
Finns även som 23 –
veckors samt 3-terminers
utbildning, vilka inte ger
urvalsgruppsplacering.
Utbildningslängd 3 år
Åk 1 är gemensam
sedan väljs gren.
Turisthotellutbildning
finns även som specialkurs
på gymnasial vuxenutbildning.
115
5
BILAGA: UTL. FÖRUTBILDNINGSFÖRTECKNING
Förteckning över utländska förutbildningskoder fr.o.m ht 2006
Förutbildningskod UMAN gällde t o m ht 2005. UMAN var en gemensam förutbildningskod för länder
som inte hade en landspecifik förutbildningskod.
UMAN ersattes av landspecifika koder till vt 2006. T ex AUSXX (Australien) eller BELXX (Belgien).
Förutbildningskod UUNI betyder att betygsmedelvärdet grundas på universitetsutbildning, detta görs i
undantagsfall
Förutbildningskod Land Skala
AFG50 ALB5 ALG10 ANG20 ARGGP ARG6 AUSXX AZE35 BELXX BEN20 BOL3 BOL51 BOS25 BRAGP BRA5 BN50 BUF20 BUL36 BUR50 CEN10 SRIXX CHI47 COL50 COL6 COS65 CUB70 CYP10 DAN DOM59 EB ECU12 ECU6 EGY50 ELF10 ELS5 ERIGP EST35 ETIGP FILXX Afghanistan Albanien Algeriet Angola Argentina Argentina Australien Azerbajdzjan Belgien Benin Bolivia Bolivia Bosnien o hercegovina Brasilien Brasilien Brasilien Burkina faso Bulgarien Burundi Centralafrikanska rep. Sri lanka Chile Colombia Colombia Costa rica Cuba Cypern Danmark Dominikanska rep. Europeisk baccalaureat Ecuador Ecuador Egypten Elfenbenskusten El salvador Eritrea Estland Etiopien Filippinerna 50-100
5-10
10-20
10-20
1-4
6-10
7-10
3-5
50-100
10-20
3,6-7
51-100
2-5
1-4
5-10
50-100
10-20
3-6
50-100
10-20
6-10
4-7
50-100
6-10
65-100
70-100
10-20
6-13
59-100
60-100
12-20
6-10
50-100
10-20
5-10
1-4
3-5
1-4
1-4
116
FIF FIF96 FIF95 Studentexamen FIM FIN FIS FIS96 FIS95 Studentexamen FIT FRA GAB9 GAM8 GHA8 GRE10 GUA51 GUI20 HON61 IBNY INDXX INOXX IRLXX IRK50 IRN10 ISLGP ISL5 ISR45 ITA6 JAP25 JOR50 JUG25 KAGP KAM10 KANXX KAP10 KENGP KIGP KIN60 KOB10 KOK50 KORGP KRO25 KUW50 LET35 LET5 Finland, finskspråkig studentexamen Finland, finskspråkig studentexamen Finland, finskspråkig
5-10
Finland, studentex. Merkonom inr Finland, gymnasieutbildning/motsv Finland, svenskspråkig studentexamen Finland, svenskspråkig studentexamen Finland, svenskspråkig
5-10
Finland, studentexamen, teknisk inr. 1-5
Frankrike Gabon
Gambia Ghana Grekland Guatemala Guinea (conakry) Honduras Internationell baccalaureat Indien
Indonesien Irland
Irak Iran Island Island Israel Italien Japan Jordanien Fd jugoslavien Kambodja Kamerun Kanada Kap verde Kenya Kina Kina Kongo/brazzav Zaire/kongo Korea Kroatien Kuwait Lettland Lettland 5-10
5-10
1-5
5-10
5-10
5-10
10-20
8-1
8-1
10-20
51-100
10-20
61-100
24-45
5
6-10
50-100
10-20
1-4
5-10
45-100
60-100
2-5
50-100
2-5
1-4
10-20
6-10
10-20
1-4
1-4
60-100
10-20
50-100
1-4
2-5
50-100
3-5
5-10
117
LIB50 LIB60 LIBXX LIT35 LIT5 MAD20 MAK25 MALI1 MAL06 MAL08 MAR20 MEX6 MONXX MOZ10 NAMXX NEDXX NIC51 NIC60 NIGA8 NIG20 NOA1 NOH NYNOA NZEXX OMAXX OSS35 PAKXX PAL50 PAN35 PAR25 PAR5 PER11 PLN35 PLN36 POR10 QAT50 RUM5 RWA50 SCH36 SEM25 SEN20 SEYXX SIE8 SINXX SLO25 SOM60 Libyen Liberia Libanon Litauen Litauen Madagaskar Makedonien Mali Malaysia Malawi Marocko Mexico Mongoliet Mocambique Namibia Nederländerna Nicaragua Nicaragua Nigeria Niger Norge, allmänfaglig Norge, handel och kontorfag Norge, vitnemål vidergående oppläring Nya zeeland Oman Oss fd sovjetunionen Pakistan Palestina Panama Paraguay Paraguay Peru Polen Polen Portugal Qatar Rumänien Rwanda Schweiz Serbien och montenegro Senegal Seychellerna Sierra leone Singapore Slovenien Somalia 50-100
60-100
50-100 el 10-20
3-5
5-10
10-20
2-5
10-20
6-10
8-1
10-20
6-10
2-5
10-20
1-7
6-10
51-100
60-100
8-1
10-20
2-6
2-6
2-6
50-100 el 6-10
?
3-5
33%-100%
50-100
3-5
2-5
5-10
11-20
3-5
3-6
10-20
50-100
5-100
50-100
3-6
2-5
10-20
?
8-1
?
2-5
60-100
118
SPA3 STOXX SUD50 SVK41 SWAXX SYD06 SYRXX TAIXX TONXX TCH1 THAGP TJE4 TOG1 TUN10 TUR25 TUR5 TYV4 UGAXX UKR25 UNG2 URG06 USAGP USA70 USA65 VEN1 YEM5 ÅLA ÅLS ÅLX ÖST4 UMAN
UUNI
UOAG
Spanien Storbritannien Sudan Slovakien Swaziland Sydafrika Syrien Taiwan Tonga Tchad Thailand Tjeckiska rep. Togo Tunisien Turkiet Turkiet Tyskland Uganda Ukraina Ungern Uruguay Usa Usa Usa Venezuela Yemen
Åland Åland, studentlinjen Åland, studentexamen Österrike
3-6
6-10
50-100
4-1
?
6-10
?
?
?
10-20
1-4
4-1
10-20
10-20
2-5
5-10
4-1
6-10
2-5
2-5
6-10
1-4
70-100
65-100
10-20
5-10
1-5
5-10
5-10
4-1
5
Utländskt universitetsutbildning
Utländskt oavslutad gymnasieutbildning
119
Förutbildningsförteckning över utländska förutbildningar t.o.m. vt 2004
Kod Land
ÅLA ÅLS ÅLSE ÅLX ÅLXE ÅLX6 ÅLX96 ÖST ÖSTA ÖSTE AK2 AK3 ALG ARG AUS BELA BELE BOL BRN BUL CEY CHI COL CYP CYPA CYPE DAN DANA DANE EB ECU EGY EST ESTA ESTE ETI FIF FIFE FIF96 FIM FIN FIP FIS FISE Åland gymnasieutbildning /motsvarande
Åland studentlinjen
Åland studentlinjen
Åland med studentexamensbetyg
Åland med studentexamensbetyg
Åland gymnasieexamen
Åland gymnasieexamen
Österrike gymnasieutbildning/motsvarande
Utländsk gymnasieutbildning
Utländsk gymnasieutbildning
Algeriet gymnasieutbildning/ motsvarande
Argentina gymnasieutbildning/motsvarande
Australien gymnasieutbildning/motsvarande
Belgien gymnasieutbildning/motsvarande
Belgien gymnasieutbildning/motsvarande
Bolivia gymnasieutbildning/motsvarande
Brasilien gymnasieutbildning/motsvarande
Bulgarien gymnasieutbildning/motsvarande
Sri lanka gymnasieutbildning/motsvarande
Chile gymnasieutbildning/motsvarande
Colombia gymnasieutbildning/motsvarande
Cypern gymnasieutbildning/motsvarande
Danmark gymnasieutbildning/motsvarande
Europeisk Baccalaureat
Ecuador gymnasieutbildning/motsvarande
Egypten gymnasieutbildning/motsvarande
Estland gymnasieutbildning/motsvarande
Etiopien gymnasieutbildning/motsvarande
Finland, finskspråkig studentexamen
Finland, Studentexamen, merkonom inr.
Finland gymnasieutbildning/motsvarande
Filippinerna gymnasieutbildning/motsvarande
Finland, svenskspråkig studentexamen
Finland, svenskspråkig studentexamen
120
Kod Land
FIS96 FIT FRA FRAY FRAYE GRB GRBE GRE GREA GREE IBI IBIE IBN IBNY IBNYE INO IRK IRN IRNY ISL ISLA ISLE ISR ISRA ISRAE ITA ITAA ITAE JAP JOR JUG JUGA JUGE KAN KANA KANAE KANB KANBE KANQ KANQE KIN KOR KUW LIN MAR MEX Finland, svenskspråkig studentexamen
Finland, studentexamen teknisk inriktning
Frankrike gymnasieutbildning/motsvarande
Storbritannien gymnasieutbildning/motsvarande
Storbritannien gymnasieutbildning/motsvarande
Grekland gymnasieutbildning/motsvarande
Internationell Baccalaureat
Indonesien gymnasieutbildning/motsvarande
Irak gymnasieutbildning/motsvarande
Iran gymnasieutbildning/motsvarande
Iran gymnasieutbildning/motsvarande
Island gymnasieutbildning/motsvarande
Israel gymnasieutbildning/motsvarande
Italien gymnasieutbildning/motsvarande
Japan gymnasieutbildning/motsvarande
Jordanien gymnasieutbildning/motsvarande
Jugoslavien gymnasieutbildning/motsvarande
Kanada gymnasieutbildning/motsvarande
Kanada/Br Colombia gymnasieutbildning/mots.
Kanada/Quebec gymnasieutbildning/motsvarande
Kina gymnasieutbildning/motsvarande
Korea gymnasieutbildning/motsvarande
Kuwait gymnasieutbildning/motsvarande
Libanon gymnasieutbildning/motsvarande
Marocko gymnasieutbildning/motsvarande
Mexico gymnasieutbildning/motsvarande
5
121
Kod Land
MYS NEDA NEDE NOA NOA1 NOA2 NYNOA NOH NON NOR NOS NYZA NYZE OSS PER PGL PGLA PGLE POY PO1 PO2 PO3 PO4 RUM RUMA RUME SCHA SCHE SOM SPB SPC SPCA SPCE SYD THA TJE TJEA TJEE TUN TUR TYÖ TYV TYVE TYVY UNG UNGA Malaysia gymnasieutbildning/motsvarande
Nederländerna gymnasieutbildning/motsvarande
Nederländerna gymnasieutbildning/motsvarande
Norge, Allmänna fag
Norge, Allmänfaglig
Norge, Allmänfaglig
Norge, Vitnemål vidaregående opplärning
Norge. Handels och kontorsfag
Norge, Naturfaglinje
Norge gymnasieutbildning/motsvarande
Norge, Samfundsfaglig linje
Nya Zeeland gymnasieutbildning/motsvarande
Nya Zeeland gymnasieutbildning/motsvarande
OSS gymnasieutbildning/motsvarande
PERU gymnasieutbildning/motsvarande
Portugal gymnasieutbildning/motsvarande
Polen yrkeslinje
Polen, Matematisk-fysisk linje
Polen, Biologisk- kemisk linje
Polen, Allmän linje
Polen, Humanistisk linje
Rumänien gymnasieutbildning/motsvarande
Schweiz gymnasieutbildning/motsvarande
Schweiz gymnasieutbildning/motsvarande
Somalia gymnasieutbildning/motsvarande
Spanien gymnasieutbildning/motsvarande
Sydafrika gymnasieutbildning/motsvarande
Thailand gymnasieutbildning/motsvarande
Tjeckoslovakien gymnasieutbildning/motsvarande
Tjeckiska rep. och Slovakien gymnasieutb./motsv.
Tjeckiska rep. och Slovakien gymnasieutb./motsv.
Tunisien gymnasieutbildning/motsvarande
Turkiet gymnasieutbildning/motsvarande
Tyskland gymnasieutbildning/motsvarande
Ungern gymnasieutbildning/motsvarande
122
Kod Land
UNGE UNT URG USA USB USC US1 USX UUP VEN ÖST 808 809 895 896 898 Ungern gymnasieutbildning/motsvarande
Uruguay gymnasieutbildning/motsvarande
USA gymnasieutbildning/motsvarande
High school 1 år
Utländsk utbildning- utan poäng
Venezuela gymnasieutbildning/motsvarande
Österike
Utomnordisk gymnasieutbildning
Utomnordisk gymnasieutbildning
Finsk gymnasieutbildning
5
123
BILAGA: STUDENTEXAMEN
STUDENTEXAMEN
(Betyg utfärdat t.o.m. 1968)
De olika linjerna och grenarna
1954 års gymnasieordning som nu är avvecklad hade tre olika linjer, nämligen allmänna linjen med en social
och en språklig gren, latinlinjen med en helklasisk och en halvklassisk gren och reallinjen med en biologisk,
en matematisk och en teknisk gren. Ämnena på de olika linjerna framgår av nedanstående uppställning.
allmänna linjen
latinlinjen
reallinjen
Social
Språklig
Halvklassisk
Helklassisk
Biologisk
Matematisk
Studentbetyg
kristendom
kristendom
kristendom
kristendom
kristendom
kristendom
t o m högsta
svenska
svenska
svenska
svenska
svenska
svenska
ringens kurs
engelska
engelska
engelska
latin
engelska
engelska
historia*)
historia*)
historia*)
grekiska
historia*)
historia*)
samhällsk*)
samhällsk*)
samhällsk*)
samhällsk*)
samhällsk*)
*)
geografi filosofi
tyska
latin
historia
matematik
matematik fysik
matematik
franska geografi
franska
samhällsk*)
biologi
kemi
biologi
filosofi
filosofi
filosofi
fysik
kemi
Teknisk
svenska
engelska
historia*) samhällsk*) matematik fysik
kemi
ellära o
mättekn
materiallära
mekanik
Betyg för
franska
tyska franska franska franska flyttn till
kemi
högsta ring
tyska
ritteknik
projektionslära
Betyg för
tyska
flyttn till näst
fysik
högsta ringen
franska
kristendom
geografi
biologi
matematik
geografi
tyska
tyska
tyska
biologi
biologi
geografi
geografi
geografi
fysik
biologi
biologi
kemi
Realexamens
betyg eller
motsvarande
matematik fysik
kemi
matematik
fysik
kemi
Tillvalsämnen
fransk tilläggs-
biologi tyska
= frivilliga
kurs
geografi
ämnen t o m
fysik
högsta ringen
(högst två)
fransk tilläggs-
fransk tilläggs- fransk tilläggskurs
kurs
kurs
geografi
geografi filosofigeografi filosofi
biologi biologi
Tillvalsämnen
tysk tilläggs-
= frivilliga
kurs
ämnen t o m
näst högsta
ringen
*) Dessa två ämnen kan ersättas av ämnet historia med samhällslära
tysk tilläggs-
kurs
tysk tilläggs-
kurs
tysk tilläggskurs
Enligt skolstadgan gällande fram till 1950 är:
à latingymnasium eller latinlyceum Obligatoriska ämnen Tillvalsgrupp (i högsta ring) (en komb obligatorisk)
Kristendomskunskap Modersmål
Latin
Franska
Historia med samhällslära
124
à realgymnasium eller reallyceum
Obligatoriska ämnen Tillvalsgrupp
1 tyska, engelska, geografi
Kristendomskunskap
1 tyska, franska, geografi
2 tyska, engelska, filosofi
Modersmål
1 tyska, franska, filosofi
3 engelska, geografi, biologi
Engelska
3 franska, geografi, biologi
4 grekiska, tyska
Historia m samhällslära
4 tyska, franska, fysik
5 grekiska, engelska
Matematik, allmän kurs
5 franska, tyska, kemi
6 greksika, filosofi
6 biologi, fysik, kemi
7 tyska, engelska, matematik
7 matematik spec, fysik, kemi
8 engelska, matematik, fysik
9 engelska, matematik, fysik Dessutom, om rektor och lärare så bedömer rimligt, kan elev efter
fritt val läsa ytterligare ett ämne i de två högsta ringarna/kretsarna
10 tyska, engelska, biologi
(tilläggsämne)
11 engelska, biologi, kemi
BILAGA: NORMALSKOLEKOMPETENS
NORMALSKOLEKOMPETENS
OBLIGATORISKA ÄMNEN PÅ ALLA LINJER
Läroämnen:
Övningsämnen:
Kristendomskunskap, modersmålet, engelska, historia med samhällslära, geografi,
biologi med hälsolära (näst högsta klassen) samt kemi (näst högsta klassen)
Anm: På allmänna linjen och reallinjen kan under vissa förutsättningar ett främmande
språk bytas ut mot ett annat.
Teckning, musik, gymnastik med lek och idrott, slöjd (på reallinje B i båda klasserna,
eljest endast i högsta klassen), hemkunskap och hushållsgöromål samt barnavård (näst
högsta klassen).
SPECIELLA LÄROÄMNEN FÖR RESPEKTIVE LINJER
Humanistisk
linje A
Humanistisk linje B
Allmän linje A
Allmän linje B
Reallinje A
Reallinje B
Andra språket
Andra språket Andra språket Andra språket Matematik 3 tim
Psykologi
Tredje språket Tredje språket Psykologi Psykologi Biologi m hälsolära Matematik 2 tim
Psykologi Matematik 3 tim Matematik 3 tim Biologi m hälsolära
(större kurs)
Biologi m hälsolära
(större kurs)
eller Fysik (näst högsta
(större kurs) eller
fysik (näst klassen) och fysik (näst högsta
högsta klassen) och kemi (högsta klassen) och
kemi (högsta klassen) klassen) kemi (högsta klassen)
Anm: Andra språket kan få bytas Dessutom utökade
ut mot tredje språket kurser i hushålls-
inriktade övningsämnen
TILLVALSÄMNEN = frivilliga ämnen (Endast ett tillvalsämne får väljas)
Matematik 2 tim Fysik (näst högsta Fysik (näst högsta Matematik 2 tim Andra språket Fysik (näst högsta
Fysik (näst högsta Tredje språket klassen)
klassen) klassen) klassen)
Psykologi
Estetisk variant:
Vid vissa flickskolor kan man välja estetiska varianter av linjerna – dock ej av reallinje B – med något av
följande ämnen (3 veckotimmar): teckning (större kurs), musik (större kurs), dramatik, konstnärlig dans,
filmkunskap eller teckning (1 vt) + slöjd (2 vt). Den som väjer sådan variant avstår i näst högsta klassen
från tre av klassens fem timmar i hushållsgöromål och hemkunskap och kan i högsta klassen inte ha
tillvalsämne. Även estetisk variant ger normalskolekompetens.
OBS! Matematik på humanistisk linje B och allmän linje A = matematik från reallinje A
125
5
126
5
127
128
5
ser
129
130
5
131
132
5
133
för skolans namn
Plats
adress
mm
SLUTBETYG
komplement till avgångsbetyg
(Beskrivande betg)
Elevens tilltalsnamn
Personnummer
Waldorfskolornas kursplan WK2 10-12
Programmets omfattning i poäng 2 500 Elevens studieplan
Programmets omfattning
............................ program
Ämne
Poäng Betyg
Motsvarande kurs
i gymnasieskolan
Svenska och dramatik 150 Svenska A+B
Litteratur och litteraturhistoria 150 Engelska-grundläggande kurs 100 Engelska A
Religionskunskap och livsåskådning 50 Religionskunskap A
Samhällskunskap 100 Samhällskunskap A
Idrott och hälsa 100 Idrott och hälsa A
Biologi* 150 Biologi A+B
Kemi* 100 Fysik* och astronomi 100 Fysik A
Matematik-grundläggande kurs 100 Matematik A
Matematik-fortsättningskurs 1 50 Matematik B
Matematik-fortsättningskurs 2 100 Matematik C
Projektiv geometri och utvidgad algebra 50 Engelska-fortsättningskurs 100 Engelska B
Moderna språk 100 Moderna språk, steg 3
Moderna språk 100 Moderna språk, steg 4
Historia 150 Historia A Musik och musikhistoria 100 Eurytmi 100 Bildkonst och konsthistoria 100 Estetisk verksamhet
Hantverk 200 Arkitektur och arkitekturhistoria 50 Enskilt årsarbete:………………………. 100 Projektarbete
Lokalt tillägg:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Övriga kurser:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ersättningskurser: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . *Godkänd i fysik, kemi och biologi motsvarar naturkunskap A + B
.................................................................................
Namnunderskrift/tjänstetitel
134
Plats för skolans namn SLUTBETYG
adress m m
komplement till skriftligt intyg
......................
Datum för utfärdande
Efternamn tilltalsnamn
Personnummer
Waldorfskolornas kursplan WK 10-12
Programmets omfattning i poäng 2 240 Elevens studieplan
Programmets omfattning
– Fullständigt program
– Reducerat program
– Utökat program
Ämne
Motsvarande Betyg
gymn poäng Svenska
Svenska och dramatik
180
Litteratur
120
Engelska - grundläggande kurs
110
Engelska - fortsättningskurs
40
Samhällskunskap
90
Religionskunskap och livsåskådning
60
Matematik - grundläggande kurs
110
Matematik - fortsättningskurs 1
40
50
40
Projektiv geometri och utvidgad algebra
40
Idrott och hälsa
90
Historia
80
Tyska/Franska- grundläggande kurs
60
Tyska/Franska - fortsättningskurs
90
Fysik *
80
Kemi *
80
Biologi *
110
Musik och musikhistoria
150
Bildkonst
100
Hantverk 190
....................................................
....................................................
....................................................
Arkitektur och arkitekturshistoria
50
Eurytmi
110
Estetisk-praktiska fortsättningskurser
90-180
....................................................
....................................................
....................................................
Introduktion språk 3
................................
60
Lokalt tillägg/praktik 150
....................................................
....................................................
Enskilt årsarbete
...................................................
60
* Godkänd i fysik, kemi och biologi motsvarar naturkunskap A+B.
Motsvarande kurs i gymnasieskolan
Kurs A + B
Kurs A
Kurs B
Kurs A
Kurs A + B
Kurs A
Kurs B
Kurs C
Kurs D
5
Kurs A
Kurs A
B-språk kursA
B-språk kurs B
Kurs A
Kurs A + B
.................................................................................
Namnunderskrift/tjänstetitel
135
ALLMÄNT
ALLMÄNT
Avsnittet berör främst de nationella antagningarna
till vår, sommar och höst. För lokala antagningar
som t ex masters kan det vara andra rutiner.
Anmälan
Enligt Högskoleförordningens 7 kap 4§ ska den
som vill antas till högskoleutbildning på grundläggande eller avancerad nivå anmäla det inom
den tid och i den ordning som högskolan bestämmer.
I tid
Inkommen i tid anses den anmälan som inkommit senast sista anmälningsdag. Anmälan som
görs via internet www.studera.nu kan göras fram
till kl 24.00 sista dag för anmälan. Infaller sista
anmälningsdag på en lördag, söndag eller helgdag
godtas anmälan som inkommit närmast följande
vardag. Anmälan via www.studera.nu kan göras
senast kl 24.00 samma dag.
För sent
Skälet till att en anmälan inkommit för sent prövas. Om skälen godtas hanteras anmälan som
om den inkommit i tid. Godtagbara skäl kan t ex
vara om sökande genom olyckshändelse (motsvarande) förhindrats lämna in anmälan i tid. Styrks
genom läkarintyg.
Sen anmälan
När sista anmälningsdag har passerat finns möjlighet att göra en sen anmälan till de flesta program,
kurser och kurser inom program. Sökande som är
behöriga rangordnas efter det datum som de sena
anmälningarna kom in och placeras i en särskild
urvalsgrupp. Sökande med sen anmälan kan antas
först när samtliga i tid inkomna behöriga sökande
erbjudits plats.
Sökalternativ
Om en sökande före urval 1 vill stryka ett/ flera
sökalternativ flyttas de efterföljande alternativen
automatiskt fram i prioritetsordningen. Denna
framflyttning görs också då den sökande är obehörig till något alternativ.
136
Komplettering
Vid handläggning av anmälan tas hänsyn till
de meriter som den sökande har skaffat sig före
anmälningstidens utgång. Följande kompletteringar får dock göras om kompletteringstid finns
angiven:
• behörighetskompletteringar
• utbyteskompletteringar
• tilläggskompletteringar
• intyg över anställning som påbörjats efter
anmälningstidens utgång.
Begäran om komplettering
Om en anmälan har brister eller om det är påtagligt att någon uppgift av betydelse saknas ska den
sökande upplysas om detta och ges en möjlighet
att komplettera.
Kontrolluppgift/kontrollbesked
Kontrolluppgifterna meddelas den sökande vartefter anmälningarna handläggs. Den som gjort en
webbanmälan får ett e-postmeddelande när det är
dags att gå in på studera.nu för att granska kontrolluppgifterna och den som har gjort en pappersanmälan får kontrollbesked via post.
Kontrolluppgifterna redovisar registrerade uppgifter, meriter och preliminära bedömningar som
gäller den sökandes anmälan. Kontrolluppgifterna
kan också innehålla information till den sökande om att det är nödvändigt med kompletterande
handlingar eller uppgifter för att anmälan ska kunna behandlas. Sista dag för sådan komplettering
framgår av kontrolluppgifterna.
Sökande som är bekräftade användare kan följa
sin anmälan på studera.nu från och med att sista anmälningsdag har passerats till och med att
antagningsomgången avslutas.
Dokumentation
Alla meriter som åberopas och som har betydelse
för antagningen ska dokumenteras genom kopior
av betyg, intyg o.d. Den sökande ska även vara
beredd att uppvisa originalhandling om så krävs.
Kopior och avskrifter ska vara vidimerade av
minst en person.
ALLMÄNT
Granskning av handlingarna görs. Om kontrollen
visar bristande överensstämmelse mellan åberopat
dokument och de faktiska omständigheterna görs
polisanmälan. Beslut om antagning kan återkallas.
Nationell betygsdatabas
VHS administrerar sedan 1999 en nationell
betygsdatabas bestående av slutbetyg från gymnasieskolorna. De gymnasieskolor som har skrivit
kontrakt med VHS skall föra över samtliga slutbetyg till denna databas.
För sökande som gjort en anmälan överförs
slutbetyg från betygsdatabasen till NyA. Dessa
slutbetyg kan därmed verifieras som äkta.
Betygsdatabasen är ett verktyg för verifiering
av äkta slutbetyg.
På www.vhs.se/beda finns information vilka
gymnasieskolor som levererar betyg till den nationella betygsdatabasen för aktuellt år och vilket år
de anslöt sig till denna tjänst.
Felaktigt utfärdade slutbetyg som t ex inte
omfattar minst 2500/2451 gymnasiepoäng överförs inte till NyA. Fullständiga slutbetyg utfärdade 1997–2002, där högst 29 gymnasiepoäng
saknas, godtas och överförs till NyA. Sökande
från gymnasieskolor som är anslutna till betygsdatabasen behöver inte bifoga eller komplettera slutbetyg till anmälan. Observera att kurser
som lästs som utökade och utfärdats på samlat
betygsdokument inte läggs upp i databasen. Vill
sökande åberopa kurser som inte finns i slutbetyget skall det samlade betygsdokumentet sändas
till Antagningen.
Sökande från de gymnasieskolor som inte är
anslutna till betygsdatabasen måste själva se
till att komplettering av slutbetyg inkommer till
Antagningen.
Tidplan för gymnasieskolornas leverans av
slutbetyg våren 2008
19 maj – 19 juni – Betygsdatabasen är öppen för
inrapportering av betyg
Från och med den 20 juni kan inga korrigeringar
göras inför antagningen till höstterminen 2008.
Betygsdatabasen öppnar igen den 1 september
2008, och då kan korrigeringar av felaktigt utfärdade betyg göras. Betygsdatabasen kommer sedan
att vara öppen under hela hösten.
Dokumentation av utländska
gymnasiebetyg
Bevisbördan för äkthetsbevisning av betygshandlingar ligger på den sökande. Kontroll och verifiering av dokumenten ska vid behov ske före
registrering. Ett falskt betyg i anmälan ska kunna
stoppa vidare behandling av anmälan. Verifiering
kan ske genom online-kontroll, kontakt med myndigheter i landet eller att betyget skickas direkt
från skolan. Om kontrollen visar bristande överensstämmelse mellan åberopat dokument och de
faktiska omständigheterna görs polisanmälan.
Polisanmälan görs för sökande från EU-, EESländer och sökande som är folkbokförda i Sverige.
Beslut om antagning återkallas.
Betyg
Då utdrag ur betygsbok (eller liknande) förekommer måste varje kopia ha namn och personnummeruppgift.
Arbetslivserfarenhet
Hur olika typer av verksamhet ska dokumenteras
se avsnitt Arbetslivserfarenhet.
Användarkonto på studera.nu
För att kunna göra en webbanmälan och få tillgång
till övriga funktioner på sökandewebben krävs
ett användarkonto på studera.nu. Det är möjligt
att göra en webbanmälan utan att vara bekräftad
användare och det krävs heller ingen PIN-kod.
Sökande med svenskt personnummer skapar ett
användarkonto med personnummer. Till de som
är folkbokförda i Sverige skickas då en PIN-kod
till folkbokföringsadressen. Användaridentiteten
bekräftas genom att PIN-koden anges vid ett
inloggningstillfälle. När användaridentiteten väl
är bekräftad sker inloggningen med personnummer och det lösenord den sökande själv valt. Som
bekräftad användare är det möjligt att följa sin
anmälan, granska sina kontrolluppgifter, kontrollera sina meriter, ändra personuppgifter samt svara på sitt antagningsbesked.
De som redan är studenter kan logga in via sitt
universitets/högskolas studentportal och genom
det bli bekräftade användare.
Sökande utan svenskt personnummer har möjlighet att skapa ett användarkonto med inloggning
via e-postadress. De har då tillgång till samtliga funktioner på sökandewebben utom att kunna
kontrollera sina meriter.
137
6
ALLMÄNT
Resultatet av antagningen meddelas den sökande
på det sätt som anmälan gjorts. De som gjort en
webbanmälan får ett e-postmeddelande att antagningsresultatet finns på studera.nu och de som
gjort en pappersanmälan får sitt antagningsbesked via post.
Sökande som uppfyller kraven för behörighet
får besked om antagning och/eller reservplacering.
Sökande som inte uppfyller kraven för grundläggande behörighet meddelas detta och stryks från
samtliga alternativ. Den som inte uppfyller kraven
för särskild behörighet till ett visst sökalternativ
stryks från detta alternativ.
För antagningsomgångar med svarskrav framgår sista svarsdag av antagningsbeskedet.
I antagningsomgångar med två urval och där
svarskrav finns får sökande som inte lämnat svar
besked om att anmälan strukits i det andra antagningsbeskedet.
Svarskrav
För antagningsomgångar med två urval måste
antagna och reserver bekräfta att anmälan fortfarande ska gälla inför det andra urvalet genom
att svara på antagningsbeskedet. Det kan göras
via studera.nu eller genom att skicka in det svarskort som finns med på antagningsbeskedet (gäller
endast de som får sitt antagningsbesked per post).
Svar inlämnat via studera.nu gäller före inskickat
svarskort om sökande svarar på båda sätten. Svar
ska ha inkommit senast sista svarsdag. Svarskort
som inkommer för sent kommer inte att beaktas.
Sökande som avstår från utbildningsplats/reservplats ska inte svara alls. Ej ifyllda svarskort tolkas
som nej-svar.
Strykningar
Sökande som skickar in svarskort som inte överens
stämmer med de regler för svar, som finns beskrivet ovan under rubriken Svarskrav, kommer inte
att kontaktas för utredning. I de fall det finns felaktiga svar hanteras dessa enligt följande strykningsmodell:
Först kontrolleras om den sökande har blivit antagen till något sökalternativ. Strykningen av sökalternativen sker från det lägst prioriterade alternativet och uppåt till 45 högskolepoäng kvarstår.
Har den sökande endast reservalternativ sker
strykning från det lägst prioriterade alternativet
och uppåt till 210 högskolepoäng kvarstår.
138
Anstånd
Beslut om anstånd till utbildning fattas av respektive universitet/högskola dit ansökan ska inlämnas.
Undantag: anstånd p g a totalförsvarsutbildning,
militär och civil grundutbildning, se nedan.
När den sökande gör en ny anmälan uppmanas den
att bifoga anståndsbeskedet med anmälan.
Totalförsvarstjänstgöring
Sökande måste bifoga ”Beslut om inskrivning”
till sin anmälan och ska alltså inte invänta inkallelseordern. Endast den som efter mönstring eller
genom militära myndigheter påkallad ändring av
tidigare beslut efter sista kompletteringsdag kan få
lokalt beslut om anstånd. Anstånd beviljas sökande som antas i urval 1 eller 2. Beslut om att anstånd
beviljas samt information om att ny anmälan måste
lämnas inför den termin platsen ska tas i anspråk
meddelas den sökande. Anstånd gäller till första
antagningstillfälle då utbildningen anordnas efter
det utryckningsdatum som angivits på inkallelseordern. Högskolorna får besked om vilka som fått
anstånd p.g.a. totalförsvarsutbildning genom en
speciell förteckning över antagna.
I antagningssystemet finns ännu inget maskinellt stöd för anstånd. Detta hanteras manuellt
av VHS.
Särskilda stödåtgärder
Personer som har behov av stöd i undervisningen
bör i god tid ta kontakt med högskolan för att diskutera sin situation. Att anlita teckentolk eller anskaffa
vissa tekniska hjälpmedel kan ta mycket lång tid.
Vid varje universitet/högskola finns en särskild
kontaktperson för studenter med funktionshinder.
Studenter på högskolan kan t ex få lektörshjälp,
teckentolk och personlig assistans.
ALLMÄNT
Tidplan för nationella antagningsomgångar
ST 2008
Webbanmälan öppnar
22 februari
Sista anmälningsdag
17 mars
Meddelande om kontrolluppgifter 1 – 18 april
Sista kompletteringsdag
Antagningsbesked
5 maj
Sista svarsdag
Antagningsbesked ST – Sommartermin
HT – Hösttermin
VT - Vårtermin
HT 2008
17 mars
15 april
5 maj – 24 juni
19 juni/5 juli *
11 juli
28 juli
4 augusti
VT 2009
15 september
15 oktober
27 oktober – 21 november
1 december
9 december
30 december
8 januari 2009
* 19 juni – slutbetyg från svensk gymnasieskola och betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning
och avgångsbetyg från EU/EES-länder med terminsslut t o m 19 juni
5 juli – avgångsbetyg och diplom från gymnasieutbildning i EU/EES-länder och examen från IB och
EB som avslutas efter 19 juni
6
Tidplan för Högskoleprovet
Provdag
HT 2008
15 september
25 oktober
VT 2009
15 februari
28 mars
Anmälningsavgiften ska vara bokförd på högskolans pluskonto senast vid angivet datum.
139
ARBETSLIVSERFARENHET
Arbetslivserfarenhet för behörighet som 25:4. All
arbetslivserfarenhet räknas oavsett längd.
Arbetslivserfarenhet kan förvärvas genom arbete
i Sverige eller utomlands i
• anställning,
• eget företag eller som fri yrkesutövare,
• eget hem med vård av barn
eller annan anhörig,
• au pair-anställning,
• värnpliktstjänstgöring eller motsvarande.
Arbetslivserfarenhet får godtas fr.o.m. det kalenderår då sökande fyller 16 år.
För sökande som är 35 år eller äldre vid anmälningstillfället görs en generös bedömning av
arbetslivserfarenheten. Om sökande inte kan styrka arbetslivserfarenhet om 5 år godtas bristande
dokumentation.
Halvtid
Normal arbetstid för heltidsarbete är 38 tim/vecka,
för halvtid alltså 19 tim/vecka (undantag: lärartjänst, kyrkomusiker, sjukvårdsarbete, se vidare
under resp omr). Kravet på minst halvtidssysselsättning kan uppfyllas genom flera samtidiga
arbeten om arbetstiden sammanlagt uppgår till
minst halvtid.
Timanställning/oregelbunden
tjänstgöring
Anställningsbevis
Anställningsbevis godtas inte som intyg utom vid
pågående anställning vid arbete som påbörjats
efter 1 januari inför höstterminen och 1 juli inför
vårterminen.
Pågående anställning
Anställning som pågår vid anmälningstillfället får
tillgodoräknas till 06-30 respektive 12-31 under
förutsättning att den beräknas pågå till detta datum
och att det i övrigt verkar rimligt.
Särskilda regler för vissa typer av
arbete
• ALU
Arbetslivsutveckling för vuxna under högst sex
månader får godtas som arbetslivserfarenhet.
• Beredskapsarbete
Beredskapsarbete godtas enligt de vanliga reglerna för arbetslivserfarenhet.
• Det diakonala året
Inom svenska kyrkan förekommer utbildning,
kallad det diakonala året, där en del av tiden innehåller teori och en del praktiktjänstgöring. Denna
tid godtas i sin helhet som poänggrundande arbetslivserfarenhet.
Liknande verksamhet finns även inom frikyrkorna.Bedömning får göras i varje enskilt fall.
Vid timanställning räknas omfattningen i genomsnitt för hela perioden. Om den totala perioden ger
ett genomsnitt som understiger halvtid kan man
istället räkna med de ev kortare perioder som uppgår till minst halvtid för att ett så positivt resultat
som möjligt ska komma den sökande tillgodo.
• Doktorandtjänst
Doktorandtjänst godtas enligt regler för arbetslivserfarenhet.
Utgörs främst i form av anställning på institutionen. De flesta doktorander är sedan 1997/98
anställda för forskarstudier i 2-4 år.
Tjänstledighet, sjukdom m m
• Eget företag
Uppgifter om egen verksamhet kan styrkas genom
intyg från t.ex. kommunal myndighet, företagarförening, revisor eller redovisare (eller två personer som känner till sökandes verksamhet och
arbetsförhållanden), eventuellt kompletterat med
utdrag ur länsstyrelsens handelsregister.
Tid när sökande varit tjänstledig eller långtidssjukskriven frånräknas den aktuella perioden. Av
praktiska skäl frånräknas inte kortare perioder.
Tjänstgöringsintyg
Arbetslivserfarenhet ska styrkas med tjänstgöringsintyg. Om omfattningen inte framgår av intyget tolkas det som heltid om det verkar rimligt. Vid
deltidsarbete och timanställning måste arbetets
omfattning alltid framgå av intyget.
140
• Elevassistent
Se Lärarassistent.
• Elitidrott
Utövande av elitidrott kan ge poäng endast om det
förelegat ett anställningsförhållande och övriga
krav för tillgodoräknande av arbetslivserfarenhet
uppfylls.
Vid beräkning av sysselsättningsgraden för lärartjänstgöring gäller följande veckotimmar:
• Feriearbete och arbete under terminstid
Arbete parallellt med studier i grund- eller gymnasieskolan godtas endast under tid för sommarlov.
Arbete parallellt med studier inom andra skolformer godtas.
korttidsvikariat (timanst.) heltid =
• Frilansarbete
Frilansarbete måste styrkas genom intyg t.ex.
från uppdragsgivare eller liknande som känner till
sökandes verksamhet och dennas omfattning.
• Fängelsetid
Den sökande kan endast tillgodoräkna sig poäng
för faktisk arbetslivserfarenhet under fängelsetid
eller under s.k. frigång med arbete utanför fängelset. Arbetsförhållandet måste styrkas med intyg.
• Kyrkomusiker
Heltid för kyrkomusiker är 30 tim/vecka.
• Lärarassistent
Omfattningen för lärarassistenter är vanligtvis 75
%. I annat fall ska det framgå av intyget.
• Lärartjänstgöring
Vid lärartjänstgöring som pågått sammanhängande under hel termin på minst halvtid anses
anställningen ha pågått i 6 månader. Poäng för
arbetslivserfarenhet ges alltså för en vårtermin
under tiden 01-01–06-30 och för en hösttermin
07-01–12-31.
Då lärartjänstgöringen inte pågått hela terminen poängberäknas endast den faktiska tjänstgöringstiden (lov medräknas inte).
långtidsvikariat heltid = 19 vt
långtidsvikariat halvtid = 9,5 vt
hösttermin
aug
40 t
sep 80 t okt 80 t nov 80 t dec 60 t vårtermin
jan
60 t
feb 80 t
mar 80 t
apr 80 t
maj 80 t
jun 40 t
340 t 420 t
halvtid = halva antalet arbetade timmar.
• Praktik
Praktik som ingår i gymnasieutbildning (motsvarande) tillgodoräknas inte som arbetslivserfarenhet. Den praktik (minst nio månader) som krävdes
för att få börja i årskurs 2 på 2-årig teknisk linje
ingick inte i utbildningen och godtas alltså som
arbetslivserfarenhet på vanligt sätt.
Praktik som ingår i annan utbildning t.ex. högskoleutbildning/KY-utbildning godtas enligt de
vanliga reglerna för arbetslivserfarenhet oavsett
om praktiken varit avlönad eller inte. Praktiken
måste dokumenteras antingen i utbildningsbevis
eller genom separat intyg.
• Praktikplats
För ungdomar 18–25 år. Arbetsplatsförlagd utbildning godtas som arbetslivserfarenhet. Arbetets
omfattning kan variera. Varje period omfattar
högst 6 månader. Om perioden är längre har den
övergått till vanlig anställning.
• Sandöskolan
Bistånds- och katastrofutbildning vid Sandöskolan
o d jämställs med värnpliktsutbildning och godtas
som arbetslivserfarenhet.
• Sjukvårdsarbete
Olika anställningsformer:
gr 1 a = heltid, tillsvidareanst.
gr 1 b = deltid, tillsvidareanst.
gr 2 = timanställning eller kortare månads
anställning (högst 3 mån) t.ex. semestervikarie.
Heltid vid nattjänstgöring inom sjukvården är
145 tim/mån.
141
7
• Totalförsvarsutbildning
All militär och civil utbildning godtas som arbetslivserfarenhet.
• Ungdomslag
Gäller ungdomar 18–20 år. Arbetet omfattar oftast
50 % då det enligt bestämmelserna ska kombineras med studier på halvtid. Har upphört och ersatts
av ungdomsplats, se nedan.
• Ungdomsplats
För ungdomar 16–20 år. Ska kombineras med studier i någon omfattning, varför arbetets omfattning kan variera.
• Ungdomspraktik
Gäller ungdomar under 25 år. Varje period omfattar högst 6 månader.
• Utbildning
Utbildning som utgör ett mer eller mindre obligatoriskt inslag i anställningen ska inte frånräknas, t.ex. 10 veckors utbildning av vårdbiträden.
Utbildningstiden för postkassör, tulltjänsteman
och arbetsförmedlare godtas p.g.a. den speciella
anställningsformen. Äldre polisutbildning som
ej är högskolebaserad godtas också som arbetslivserfarenhet.
• Utlandstjänstgöring
Arbetslivserfarenhet från utlandet godtas.
• Vård av annan person
Vård av person som p.g.a. sjukdom, ålder eller
handikapp är i behov av särskild omvårdnad, ska
styrkas genom intyg av läkare, distriktssköterska,
kommunal nämnd eller liknande. Av intyget ska
framgå personens behov av vård samt omfattningen av arbetet.
• Vård av barn
Vård av barn fram till den dagen barnet fyller 10
år får tillgodoräknas. Styrks genom egen uppgift
samt personbevis för sökande och barnet.
142
• Vård av syskon
Vård av syskon godtas som arbetslivserfarenhet
om övriga vuxna i familjen arbetar och barnet
(under tio år) inte har plats i barnomsorgen och
den sökande inte studerar eller har annat arbete.
Ett anställningsförhållande bör råda.
• Värnpliktstjänstgöring
All militär utbildning såsom värnpliktstjänstgöring, militär grundutbildning för kvinnor och
vapenfri tjänst godtas som arbetslivserfarenhet.
HÖGSKOLEPROVET
HÖGSKOLEPROVET
Högskoleprovet är ett allmänt studiefärdighetsprov, som ger ett mått på förmåga att klara av högskolestudier, genom att mäta sådana kunskaper
och färdigheter som är viktiga i alla högskoleutbildningar. Högskoleprovet genomförs två gånger
om året, på en lördag.
Personer med dyslexi kan också göra det ordinarie högskoleprovet med 50 % längre tid. För att
få göra provet måste sökande styrka sin dyslexi
med intyg som är utfärdat av en av Högskoleverket
godkänd intygsgivare.
Den som har handikapp som kräver särskilda
arrangemang vid provtillfället, ska anmäla detta
i god tid till den högskola där provet ska genomföras.
Om någon av religiösa skäl inte kan genomföra
provet en lördag, finns möjlighet att göra det på
en annan veckodag. Eftersom detta prov är sekretessbelagt, får provet endast genomföras vid ett
tillfälle. Provet äger endast rum under våren.
Sökande med lägst 0,1 poäng i provresultatet och
som i övrigt uppfyller kraven för behörighet deltar
i provurvalet. Undantag kan finnas.
Resultatet av högskoleprovet gäller i tio kalenderhalvår efter det kalenderhalvår då provet
genomförts, d.v.s. 11 provresultat är giltiga.
Vid antagning i NyA sker automatisk överföring av högskoleprovsresultaten efter varje provtillfälle och den sökande konkurrerar på det bästa
giltiga resultatet.
De som inte har svenskt personnummer måste
själv skicka in en kopia av sitt resultatbesked.
Se även under Urval.
Högskoleprov utomlands
För den som är permanent bosatt utomlands eller
studerar utomlands, finns möjlighet att göra högskoleprovet på vissa svenska eller skandinaviska
skolor i Europa. Det går inte att göra provet på
ambassader eller konsulat. Provet genomförs inte
i andra världsdelar bl.a. på grund av tidsskillnaderna.
Anpassade högskoleprov
För gravt synskadade finns anpassade prov på
DAISY punktskrift. De kan göra provet totalt
fyra gånger.
Synsvaga kan göra det ordinarie högskoleprovet med 50% längre provtid. Intyg från syncentral krävs.
Provet som urvalsinstrument
Giltiga prov inför respektive
antagningstillfälle
Högskoleprov
gjort tidigast:
vt 2002
ht 2002
vt 2003
ht 2003
vt 2004
Gäller för
anmälan till:
ht 2007
vt 2008
ht 2008
vt 2009
ht 2009
8
Tidplan för Högskoleprovet
Provdag
HT 2008
15 september
25 oktober
VT 2009
15 februari
28 mars
Anmälningsavgiften ska vara bokförd på högskolans pluskonto senast vid angivet datum.
143
ÖVERKLAGANDE
ÖVERKLAGANDE
Enligt 12 kap 2 § Högskoleförordningen får beslut
om att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till grundläggande högskoleutbildning och beslut att inte göra undantag
från behörighetsvillkoren i fall som avses i 7 kap
3 § andra meningen överklagas.
Detta innebär att beslut som universitetet/högskolan fattar mellan antagningsperioderna (förhandsbesked) om att inte göra undantag från behörighetsvillkoren inte får överklagas. Beslut i samband med antagning, som avser annat än behörighet, får inte heller överklagas.
Överklagandet ska ställas till Överklagande
nämnden för högskolan (ÖNH) och sändas till
Antagningen. Överklagandet ska ha inkommit
tre veckor efter det att den klagande tagit del av
beslutet. Om ett uppenbart fel begåtts ändras
beslutet och den sökande får ett nytt besked.
Chalmers tekniska högskola, Handelshögskolan i
Stockholm, Högskolan i Jönköping, Ersta Sköndal
högskola, Röda Korsets Sjuksköterskeskola och
Sophiahemmets sjuksköterskehögskola tar slutligt beslut i sina egna överklagandeärenden.
Överklagandeskrivelsen ska ställas till Rektor
vid aktuell högskola. Skrivelsen sänds till VHS
om överklagandet rör den samordnade antagningen.
Adress och telefon till ÖNH:
Överklagandenämnden för högskolan
Box 7249
103 89 STOCKHOLM
Tfn: 08-563 087 00
Fax: 08-563 087 10
Rutiner för hantering av överklaganden i NyA
Överklagandeskrivelsen med bilagor skannas.
VHS omfördelar ärendet till respektive högskola. Om högskolan för sin omprövning av beslutet
och yttrande till ÖNH önskar information utöver
de som framgår i NyA lämnar VHS efter uppmaning från respektive högskola ytterligare kommentarer.
Ett önskemål från Överklagandenämnden
för att vinna tid är att högskolorna skickar
kopia av sitt yttrande till sökande och
informerar den sökande om att synpunkter
i ärendet ska vara ÖNH tillhanda senast
inom en vecka.
Textförslag: Du har överklagat ett beslut
fattat av NN. NN har till Överklagandenämnden
för högskolan skickat bifogat yttrande.
Om du har några kompletterande upplysningar att lämna, ska du meddela dessa till
Överklagandenämnden senast xxxx-xx-xx.
9
145
NYA TILLTRÄDESREGLER FR O M DEN 1 JULI 2010
Nya tillträdesregler fr om den 1 juli 2010
De nya reglerna kommer att tillämpas fr o m antagningsomgången till höstterminen 2010.
Grundläggande behörighet (SFS
2007:666)
För att uppfylla kraven för grundläggande behörighet
krävs slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller
specialutformat program i gymnasieskolan/slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning med lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng inklusive
lägst betyget Godkänt i kärnämneskurserna svenska/
svenska som andraspråk, engelska och matematik.
(Gäller sökande som uppfyller kraven för grundläggande behörighet efter den 1 januari 2010).
Ingen ändring för sökande som uppfyller kraven
för grundläggande behörighet genom folkhögskolestudier.
Övergångsregler
Äldre regler gäller för sökande som uppfyller
kraven för grundläggande behörighet före den 1
januari 2010. (Står felaktigt i förordningen 1 juli
2010). Övergångsreglerna gäller också sökande
som före den 1 januari 2010 uppfyller kraven för
grundläggande behörighet genom samlade betygsdokument.
Övergångsregler för 25:4 (SFS 2007:644)
Behörig som 25:4 t o m den 31 december 2011 är
den som
– är född senast 1983 och
– före den 1 juli 2008 uppfyller kraven i svenska
och engelska och har arbetat 4 år (minst halvtid).
Områdesbehörigheter (HSVFS
2008:8)
Områdesbehörigheter med behörighetsgivande
kurser och meritkurser ska tillämpas från och med
antagningen till höstterminen 2010. Högskoleverket
har beslutat om vilka områdesbehörigheter som ska
finnas och vilka områdeskurser som ska finnas i
respektive områdesbehörighet. Högskoleverket har
också beslutat vilken områdesbehörighet som ska
gälla för ett utbildningsprogram som vänder sig
till nybörjare och som leder till en yrkesexamen.
Högskolorna och universiteten får bestämma vilka områdesbehörigheter som ska gälla för övriga
utbildningar. Se bilaga Områdsbehörigheter.
146
Till utbildningar som endast kräver grundläggande behörighet får sökande tillgodoräkna meritpoäng för moderna språk, engelska och matematik.
Beslut bedömningshandboksgruppen 20080110.
Meritpoäng tillgodoräknas sökande i grupp I
och II.
Meritvärdering av meritkurser
En sökande kan få maximalt 2,5 meritpoäng. För
meritpoäng krävs lägst betyget Godkänt. Högre
betyg ger inte mer poäng. Kurser som krävs för behörighet för en viss utbildning ger inte meritpoäng.
Om högskolan beslutat om generellt undantag från
en i områdesbehörighet fastställd behörighetskurs,
ger nivån över den faktiska kursen som krävs för
behörighet meritpoäng i ämnena moderna språk,
matematik och engelska. Beslut bedömningshandboksgruppen 20071211.
Motsvarande kunskaper (motsvarande bedömning) ger inte meritpoäng. Beslut bedömningshandboksgruppen 20080110.
Meritkurser i moderna språk (max 1,5
meritpoäng)
1. Steg 3 i ett språk ger 0,5 meritpoäng och steg 4
ger ytterligare 0,5 meritpoäng. Om steg 3 krävs för
behörighet ger steg 4 1,0 meritpoäng.
2 . Om en sökande kvalificerat sig för 1,0 meritpoäng enligt punkt 1 ges 0,5 meritpoäng för steg
5 i det aktuella språket alternativt 0,5 meritpoäng
för steg 2 i ett nytt språk.
Meritkurser i engelska (max 1,0 merit
poäng)
Engelska B ger 0,5 meritpoäng och Engelska C ger
0,5 meritpoäng.
Om engelska B krävs för behörighet ges inte meritpoäng för kursen. Engelska C ger enbart 0,5
poäng även om Engelska B krävs för behörighet.
Meritkurser i matematik (max 1,0 merit
poäng)
En kurs på nivån över den behörighetsgivande kursen ger 0,5 poäng. En kurs två nivåer över den behörighetsgivande ger ytterligare 0,5 meritpoäng. Om
matematik inte är ett krav för särskild behörighet
ger kurs B och C vardera 0,5 poäng. Maximalt 1,0
poäng.
Om Matematik D krävs för behörighet ger Matematik E 0,5 poäng. Ytterligare poäng kan inte
ges eftersom det inte finns någon nationell kurs
två nivåer över Matematik D. Om Matematik E
krävs för behörighet går det inte att få meritpoäng för Matematik, eftersom det inte finns någon
nationell kurs på en högre nivå.
Meritkurser som avser områdeskurser
(max 1,0 meritpoämg)
Med områdeskurser menas fördjupning eller specialisering i gymnasiekurser som är relevanta, men
ej behörighetsgivande, för den sökta utbildningen.
En områdeskurs som omfattar 100 poäng ger 0,5
meritpoäng. En kurs som omfattar 50 poäng ger
0,25 poäng (max 0,1 meritpoäng). Områdeskurser
ger maximalt 1,0 meritpoäng.
Betyg i utökad kurs för meritpoäng
Betyg i utökade kurser som inte krävs för behörighet medräknas inte i jämförelsetalet men ger
meritpoäng.
Meritvärdering
Sökande med svenska gymnasiebetyg (Grupp
I och II)
Meritvärdering ska ske i två steg. Först meritvärderas de betyg som den sökande åberopar för behörighet och därefter skall poäng för meritkurser läggas
till. Reglerna för meritvärdering skiljer sig mellan
grupp A, B och C nedan.
Grupp AGrupp BGrupp C
Sökande med slutbetyg från
gymnasieskolan/gymnasial
vuxenutbildning utfärdade fr o m
den 1 januari 2010. Enbart nya
kurser.1)
Sökande med
– slutbetyg från gymnasieskolan
– slutbetyg från gymnasial
vuxenutbildning.
Kursplaner som infördes 2000 resp
2001.
Sökande som styrker
grundläggande behörighet genom
samlat betygsdokument.
Gäller sökande med betyg i enbart
nya kurser där slutbetyg eller kurser
i samlade betygsdokument är
utfärdade före den 1 januari 2010.
Sökande med slutbetyg från
gymnasieskolan/gymnasial
vuxenutbildning eller den som
uppfyller grundläggande
behörighet
genom samlat betygdokument
där betyg i kurser med gamla
kurskoder ingår.
Sökande med slutbetyg med
konverterade kurser.
Sökande med övriga äldre betyg.
Grundläggande behörighetGrundläggande behörighetGrundläggande behörighet
Slutbetyg från ett fullständigt
nationellt eller specialutformat
program i gymnasieskolan.
Slutbetyg eller grundläggande
behörighet genom samlat
betygsdokument
Slutbetyg eller grundläggande
behörighet genom samlat
betygsdokument
Lägst betyget Godkänt i minst 2250
gymnasiepoäng inkl lägst betyget
Godkänt i kärnämneskurserna i
svenska, engelska och matematik.
Lägst betyget Godkänd i minst 90
procent av de gymnasiepoäng som
krävs för ett fullständigt slutbetyg.
Lägst betyget Godkänd i minst 90
procent av de gymnasiepoäng som
krävs för ett fullständigt slutbetyg.
Slutbetyg från reducerat program
godtas.
Slutbetyg från reducerat program
godtas.
Avgångsbetyg från
gymnasieskolan/komvux
– Mellanårsprogram
– Två- och treåriga linjer
– Tvååriga specialkurser
– Avgångsbetyg 2 och 3 från
komvux
– Övriga äldre utbildningar
10
Svenska – 2 åk alt etapp 2 (inget
krav på visst betyg)
Engelska – 2 åk alt etapp 2 (inget
krav på visst betyg)
147
MeritvärderingMeritvärderingMeritvärdering
• Endast betyg som ingår i
slutbetyg från det fullständiga
programmet medräknas.
• Betyg i idrott och hälsa
medräknas.
• Betyg i kurs som krävs för
behörighet medräknas.
• Utbyteskomplettering godtas.
• Tilläggskomplettering godtas
inte.
• Får tillgodoräkna meritpoäng.
• Samtliga betyg som ingår i
slutbetyg medräknas.
• Betyg i idrott och hälsa
medräknas bara om det krävs
för behörighet eller höjer
jämförelsetalet.
• Behörighetskompletteringar
medräknas.
• Utbyteskompletteringar godtas.
• Tilläggskompletteringar godtas.
• Får tillgodoräkna meritpoäng
Meritvärderas helt enligt nya
lydelsen i bilaga 3.
Meritvärderas enligt äldre lydelse i
bilaga 3 och får även tillgodoräkna
meritpoäng.
• Samtliga betyg som ingår i
slutbetyg medräknas.
• Betyg i idrott och hälsa/
gymnastik medräknas bara
om det krävs för behörighet
eller höjer jämförelsetalet.
• Behörighetskompletteringar
medräknas.
• Utbyteskompletteringar
godtas.
• Tilläggskompletteringar
godtas
• Får inte tillgodoräkna
meritpoäng.
Meritvärderas helt enligt äldre
lydelse i bilaga 3.
1) Om sökande från gymnasial vuxenutbildning har slutbetyg med betyg i konverterade kurser utfärdat fr o m
den 1 januari 2010 ska dessa ingå i grupp C.
Sökande med utländska
gymnasiebetyg
Sökande med studieomdöme från
folkhögskola
Utländska gymnasiebetyg värderas i skala 10,0020,00 enligt Högskoleverkets föreskrifter, HSVFS
2006:2. Behörighetskomplettering och tilläggskompletteringar viktas med 1,25. Reglerna gäller fr o m antagningen till höstterminen 2008.
Högskoleverket utreder om en egen urvalsgrupp
för sökande med utländska gymnasiebetyg ska föranleda ändring av gällande regler. Några beslut om
förändringar finns inte.
Inga ändringar. Betyg som krävs för behörighet
påverkar inte jämförelsetalet.
Sökande kan inte påverka jämförelsetalet med
betyg från gymnasieskolan eller gymnasial
vuxenutbildning.
148
Urval
Betygsurval
Samtliga sökande som uppfyller grundläggande behörighet enligt A, B och C kan i urvalet ingå i Grupp
I och/eller Grupp II.
Grupp I Grupp IIGrupp IIIGrupp IV
Betyg värderas enligt bilaga 3,
ny och äldre lydelse (20-skala)
Betyg värderade enligt
bilaga 3, ny och äldre
lydelse (20-skala)
Utländska gymnasiebetyg
Betyg från gymnasieskolan
Betyg från gymnasial
vuxenutbildning, minst 2/3 av
gymnasiepoäng från komvux. *)
Betyg från gymnasieskolan i
kombination med betyg från
komvux.
Betyg från gymnasial
vuxenutbildning där
gymnasiepoängen från
vux utgör mindre än 2/3.
genom basårsstudier/
folkhögskolestudier.
Högskoleverket
föreskriver hur utländska
betyg ska värderas.
Inget beslut om ändring i
skalorna 2010 finns.
Studieomdöme från
folkhögskola
Betyg i gymnasieskolan
Betyg i utökade kurser kan
tillgodoräknas om det krävs för
behörighet.
Betyget i de utökade kurserna
kommer att framgå av slutbetyg
utfärdade 2010.
**)
*) I slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning ska minst 1600 gymnasiepoängen avse gymnasial vuxenutbildning.
**) Betyg i utökade kurser som ingår i slutbetyg utfärdat tidigare än 2010 kan dokumenteras i slutbetyg eller separat
i samlat betygsdokument. I slutbetyg från utökat program framgår det inte vilka betyg som avser utökade kurser. Samtliga betyg som ingår i slutbetyget medräknas i jämförelsetalet. Om sökande har valt slutbetyg från fullständigt program och betyg i utökade kurser i samlat betygsdokument medräknas betygen om kurs krävs för särskild
behörighet eller som tilläggskomplettering.
10
149
(bilaga 3, SFS 2007:666)
Platserna ska, i ett första steg, fördelas i förhållande
till antalet behöriga sökande i följande grupper:
Grupp I
Sökande med betyg från gymnasieskolan och
sökande med betyg från gymnasial vuxenutbildning om minst två tredjedelar av gymnasiepoängen
avser gymnasial vuxenutbildning.
Grupp II
Sökande med betyg från gymnasieskolan i kombination med antingen betyg från gymnasial vuxenutbildning eller med betyg förvärvade genom
prövning i gymnasieskolan av den som inte är elev
där. Detta gäller under förutsättning att betyget från
gymnasial vuxenutbildning/prövning i gymnasieskolan tillsammans eller var för sig utgör mindre
än två tredjedelar av gymnasiepoängen. Till denna
grupp förs också sökande som behörighetskompletterat via studier i folkhögskolan eller via basårsstudier (basår = behörighetsgivande förutbildning
vid högskolor och universitet).
Grupp III:
Sökande med betyg från utländsk utbildning.
Grupp IV:
Sökande med studieomdöme från folkhögskola.
Därefter ska, i ett andra steg, antalet platser i
grupp II reduceras med en tredjedel. Denna andel
ska tillföras grupp I.
Sökande i grupp I som genom komplettering höjer
sitt meritvärde deltar med det högre meritvärdet
också i grupp II.
Kompletteringsbetyget kan avse utbytes- (grupp A,
B och C) och tilläggskomplettering (grupp B och C)
samt betyg i kurser för meritpoäng. Komplettering
ska bara räknas om sökande höjer sitt meritvärde.
150
Vem ingår då i grupp I?
– Sökande som uppfyller såväl grundläggande som särskild behörighet genom
slut-/avgångsbetyg från gymnasieskolan.
Betyg, som sökande erhållit som elev i
gymnasieskolan, som inte ingår i slut-/avgångsbetyget kan sökande tillgodoräkna
för att styrka särskild behörighet eller som
konkurrenskomplettering.
– Sökande med slutbetyg från gymnasial
vuxenutbildning där minst 2/3 av gymnasiepoängen (minst 1600 gyp) ska vara
betyg från gymnasial vuxenutbildning.
– Sökande som saknar slutbetyg och som
före den 1 januari 2010 uppfyller kraven
för behörighet genom betyg dokumenterade i samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning.
För samtliga gäller att eventuella poäng för meritkurser ska ges i nämnda dokumentation.
Den som inte kan ingå i grupp 1 ingår i
grupp II.
BILAGA: UTDRAG UR HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN
Högskoleförordningen
7 kap. Tillträde till utbildningen
Gemensamma bestämmelser för tillträde till
utbildning på grundnivå eller avancerade nivå,
1-4 §§.
Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare, 5-23 §§.
Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till andra än nybörjare,
24-27 §§.
Tillträde till utbildning på avancerad nivå 2833 §§.
Gemensamma bestämmelser för
tillträde till utbildning på grundnivå
eller avancerad nivå
1 § Antagning till utbildning på grundnivå eller
avancerad nivå skall avse en kurs eller ett utbildningsprogram. Förordning (2006:1053).
2 § För att bli antagen krävs det att sökanden
har grundläggande behörighet och dessutom den
särskilda behörighet som kan vara föreskriven.
Förordning (2006:1053).
3 § Om det finns särskilda skäl, får högskolan besluta om undantag från något eller några behörighetsvillkor. En högskola skall göra undantag från något
eller några behörighetsvillkor, om sökanden har
förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen
utan att uppfylla behörighetsvillkoren. Förordning
(2006:1053).
4 § Den som vill antas till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå skall anmäla det inom
den tid och i den ordning som högskolan bestämmer. Frågor om antagning avgörs av högskolan.
Därvid gäller ett maskinellt framtaget besked om
antagning såsom högskolans beslut. Förordning
(2006:1053).
Tillträde till utbildning som påbörjas
på grundnivå och som vänder sig till
nybörjare
5 § /Upphör att gälla: 2009-12-31/ Grundläggande
behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare har den som
1. fått slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst
betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90
procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett
fullständigt program,
2. fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning
eller fått samlat betygsdokument från gymnasial
vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänt på
kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett slutbetyg,
3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2,
4. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge
och där är behörig till högre utbildning, eller
5. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan
omständighet har förutsättningar att tillgodogöra
sig utbildningen.
Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om kraven i första stycket 3. Förordning
(2006:1053).
5 § /Träder i kraft: 2010-01-01/ Grundläggande
behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare har den som
1. fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller
specialutformat program i gymnasieskolan och har
lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng
inklusive lägst betyget Godkänt i kärnämneskurserna i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik,
2. fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning
och har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng inklusive lägst betyget Godkänt i kärnämneskurserna i ämnena svenska eller svenska som
andraspråk, engelska och matematik,
3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2,
4. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge
och där är behörig till högre utbildning, eller
sig utbildningen.
Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om kraven i första stycket 3. Förordning
(2006:666).
6 § Den som har annat modersmål än svenska,
danska, färöiska, isländska eller norska skall ha de
kunskaper i svenska som behövs. Högskoleverket
får meddela närmare föreskrifter om kravet i första
stycket. Den som har finska som modersmål och har
haft svenska som ämne i finskt gymnasium eller
motsvarande finsk skolform under tre år eller mer
skall dock anses ha de kunskaper i svenska som
behövs. Förordning (2006:1053).
7 § /Upphör att gälla 2007-12-31 genom förordning (2007:644)/ Trots vad som anges i 5 och 6
151
11
§§ skall också den anses ha grundläggande behörighet som
1. fyller 25 år senast under det kalenderår då utbildningen börjar,
2. har arbetat under sammanlagt minst fyra år före
det kalenderhalvår då utbildningen börjar eller på
något annat sätt har förvärvat motsvarande erfarenhet, och
3. har kunskaper i kärnämneskurserna svenska
eller svenska som andraspråk och engelska som
motsvarar ett fullföljt nationellt program i gymnasieskolan.
Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter
om beräkning av arbetslivserfarenhet. Förordning
(2006:1053).
8 § De krav på särskild behörighet som ställs skall
vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna
tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse
1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella eller specialutformade program
eller motsvarande kunskaper, och
2. andra villkor som betingas av utbildningen eller
är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.
Särskild behörighet har också den som genom
svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har
förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
9 § /Upphör att gälla: 2009-12-31/ De krav som
avses i 8 § första stycket skall anges i en standardbehörighet.
Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilka standardbehörigheter som finns. Förordning
(2006:1053).
9 § /Träder i kraft: 2010-01-01/ De krav på särskild behörighet som ställs skall anges i områdesbehörigheter. Var och en av dessa områdesbehörigheter består av behörighetskurser och sådana
meritkurser som avses i 18 §. Behörighetskurser är
de kurser i ett visst ämne som ställs som krav enligt
8 § första stycket 1.
Områdesbehörigheter kan också omfatta sådana
krav som anges i 8 § första stycket 2. Förordning
(2007:666).
9 a § Högskoleverket får meddela föreskrifter om
vilka områdesbehörigheter som skall finnas.
10 § /Upphör att gälla: 2009-12-31/ Högskole
verket får meddela föreskrifter om vilken standard-
152
behörighet som skall gälla för en utbildning som
leder till en sådan yrkesexamen som anges i bilaga 2
till denna förordning (examensordningen) och som
vänder sig till nybörjare. Högskolan får bestämma vilka standardbehörigheter som skall gälla för
övriga utbildningar som vänder sig till nybörjare.
10 § /Träder i kraft: 2010-01-01/ Högskolan
får, i den mån krav på särskild behörighet ställs,
bestämma vilka områdesbehörigheter som skall
gälla för andra utbildningar än de som avses i 10 a
§. Förordning (2007:666).
vilken områdesbehörighet som skall gälla för ett
utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till en sådan yrkesexamen som
anges i bilaga 2 till denna förordning (examensordningen).
11 § /Upphör att gälla: 2009-12-31/ Om det finns
särskilda skäl, får Högskoleverket medge att högskolan för tillträde till en viss utbildning ställer
upp andra krav enligt 8 § första stycket än de som
följer av standardbehörigheter som behövs för den
utbildningen. Förordning (2006:1053).
11 § /Träder i kraft: 2010-01-01/ Om det finns
särskilda skäl, får Högskoleverket medge att högskolan för tillträde till en viss utbildning ställer upp
andra krav enligt 8 § första stycket än de som följer av den områdesbehörighet som behövs för den
Urval - urvalsgrunder
12 § /Upphör att gälla 2007-12-31/ Vid urval skall
hänsyn tas till de sökandes meriter.Urvalsgrunder
är
1. betyg,
2. resultat från högskoleprovet som avses i 20 §, i
vissa fall i kombination med arbetslivserfarenhet,
och
3. urvalsgrunder som avses i 23 §.
Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras
dels genom prov eller intervjuer, dels med hänsyn
till kön i syfte att förbättra rekryteringen av studenter från det underrepresenterade könet. Urval
genom prov eller intervjuer får dock inte göras efter
det att urval har gjorts med hänsyn till kön. Vid i
övrigt likvärdiga meriter får vidare lottning användas, om urval med hänsyn till kön inte kan göras.
12 § /Träder i kraft 2008-01-01/ Vid urval skall
hänsyn tas till de sökandes meriter.
Urvalsgrunder är
1. betyg,
2. resultat från högskoleprovet som avses i 20 §,
och
Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras
dels genom prov eller intervjuer, dels med hänsyn
till kön i syfte att förbättra rekryteringen av studenter från det underrepresenterade könet. Urval
genom prov eller intervjuer får dock inte göras efter
det att urval har gjorts med hänsyn till kön. Vid i
övrigt likvärdiga meriter får vidare lottning användas, om urval med hänsyn till kön inte kan göras.
Urval – platsfördelning
13 § /Upphör att gälla U:2007-12-31/ Vid urval
till en utbildning skall platserna fördelas som följer:
1. minst en tredjedel på grundval av betyg,
2. minst en tredjedel på grundval av resultat från
högskoleprovet, varav hälften fördelas på grundval
av poäng för enbart högskoleprovet och hälften på
grundval av poäng för högskoleprovet i kombination med arbetslivserfarenhet, och
3. högst en femtedel på grundval av de av högskolan
enligt 23 § bestämda urvalsgrunderna.
Högskoleverket får meddela föreskrifter i övrigt om
fördelningen av de platser som avses i första stycket 1 mellan olika grupper av sökande. Förordning
(2006:1053).
13 § /Träder i kraft I:2008-01-01/ Vid urval till
en utbildning skall platserna fördelas med
högskoleprovet, och
3. högst en tredjedel på grundval av de av högskolan
fördelningen av de platser som avses i första stycket 1 mellan olika grupper av sökande. Förordning
(2007:644).
13 § /Träder i kraft I:2010-01-01/ Vid urval till en
utbildning skall platserna fördelas som följer:
högskoleprovet, och
3. högst en tredjedel på grundval av de av högskolan
Vissa närmare bestämmelser om platsfördelning
på grundval av betyg finns i bilaga 3 till denna förordning. För övriga sökande med betyg som inte
omfattas av bilagan får Högskoleverket meddela
föreskrifter om i vilken av de grupper som anges i
bilaga 3 punkten 1 som platsfördelning skall ske.
14 § Vid antagning till en utbildning som leder till
en konstnärlig examen får högskolan trots vad som
anges i 13 § fördela samtliga platser på grundval
av sådana andra särskilda prov som avses i 23 § 1,
eventuellt i kombination med andra urvalsgrunder
enligt 12 §. Förordning (2006:1053).
15 § Om det finns särskilda skäl, får Högskoleverket
medge att en högskola vid urval till en viss utbildning får göra en annan platsfördelning än den som
anges i 13 § och fördela platserna på grundval av
någon eller några av de urvalsgrunder som anges i 12
§. Ett medgivande skall avse ett eller flera bestämda
antagningstillfällen. Förordning (2006:1053).
16 § En högskola får i enstaka fall göra avsteg från
12 och 13 §§. Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte kan bedömas på lämpligt sätt enligt
de urvalsgrunder som anges i 12 § och om sökanden genom tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet
eller någon annan omständighet har särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar för
Urval – förtur
17 § Vid antagning till en kurs som vänder sig till
nybörjare får högskolan utan hinder av 12 och 13
§§ ge förtur åt sökande som redan är studenter vid
den högskolan. Förordning (2006:1053).
Urval – betyg
18 § /Upphör att gälla: 2009-12-31/ Vissa bestämmelser om hur betyg skall värderas finns i bilaga 3
till denna förordning. I övrigt får Högskoleverket
meddela föreskrifter om värdering av betyg.
18 § /Träder i kraft: 2010-01-01/ Vissa bestämmelser om hur betyg skall värderas finns i bilaga 3.
I varje områdesbehörighet skall det utöver sådana
behörighetskurser som avses i 9 § ingå meritkurser.
Meritkurser är sådana nationellt fastställda kurser
i ett ämne från gymnasial utbildning som är särskilt meriterande vid urval och som inte är kärnämneskurser i svenska, svenska som andraspråk,
engelska eller matematik eller utgör krav på särskild behörighet.
Meritkurser är
1. fördjupning i ämnet moderna språk,
2. fördjupning i ämnet engelska,
3. fördjupning i ämnet matematik, och
153
11
4. kurser i andra ämnen än 1-3 som är särskilt värdefulla för den sökta utbildningen och som innebär en fördjupning eller en specialisering (områdeskurser).
värdering av betyg. Förordning (2007:666).
vilka områdeskurser enligt 18 § tredje stycket 4 som
för varje områdesbehörighet skall vara meritkurser.
19 § /Upphör att gälla: 2009-12-31/ Högskole
verket får meddela föreskrifter om vad avgångsbetyg för elever som påbörjade gymnasiestudier
före 1994, samlat betygsdokument med sifferbetyg
eller blandbetyg från gymnasial vuxenutbildning
eller utländsk förutbildning skall anses motsvara
i förhållande till slutbetyg från gymnasieskolans
program, gymnasial vuxenutbildning eller samlat
betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning.
19 § /Träder i kraft: 2010-01-01/ Högskoleverket
får meddela föreskrifter om vad betyg utfärdade
enligt äldre bestämmelser och betyg från utländsk
utbildning skall anses motsvara i förhållande till
de krav som anges i 5 § första stycket 1 och 2.
Urval – högskoleprovet
20 § För alla högskolor i Sverige skall det finnas
ett gemensamt högskoleprov. Högskoleverket svarar för att ta fram provet. De högskolor som skall
använda provet som urvalsgrund skall anordna provet. Det får ske i samverkan mellan högskolorna.
Resultatet av högskoleprovet är giltigt till utgången
av det kalenderhalvår som infaller fem år efter provtillfället. Förordning (2006:1053).
21 § Den som vill delta i högskoleprovet skall betala
en avgift på 350 kronor i samband med anmälan till
provet. Förordning (2006:1053).
/Rubriken upphör att gälla 2007-12-21/
Urval – arbetslivserfarenhet
22 § /Upphör att gälla 2007-12-31 genom förordning (2007:644)/ Sökande som i merithänseende åberopar arbetslivserfarenhet i kombination
med resultat från högskoleprovet skall ges poäng för
arbetslivserfarenhet efter fem års arbete på minst
halvtid och med en fjärdedel av maximal poäng
för högskoleprovet. Högskoleverket får meddela
närmare föreskrifter om beräkning av arbetslivserfarenhet. Förordning (2006:1053).
154
Urval – av högskolan bestämda urvalsgrunder
23 § En högskola får, i den utsträckning som anges
i 13 §, bestämma urvalsgrunder bestående av
1. andra särskilda prov än högskoleprovet,
2. kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen, och
3. andra för utbildningen sakliga omständigheter.
Tillträde till utbildning som påbörjas
på grundnivå och som vänder sig till
andra än nybörjare.
24 § /Träder i kraft: 2008-01-01/ Grundläggande
behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till andra än nybörjare har
den som uppfyller kraven på grundläggande behörighet enligt 5 och 6 §§.
1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella eller specialutformade program
eller motsvarande kunskaper,
2. kunskaper från en eller flera högskolekurser,
och
Högskolan får bestämma vilka krav enligt första
stycket som skall ställas.
Urval
26 § Vid urval skall hänsyn tas till de sökandes
meriter. Urvalsgrunder är
1. betyg,
2. resultat från högskoleprovet som avses i 20 §,
3. tidigare utbildning, och
Högskolan får bestämma vilka urvalsgrunder enligt
andra stycket som skall användas och vilken platsfördelning som skall göras.
Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också
göras enligt vad som anges i 12 § tredje stycket.
27 § En högskola får i enstaka fall göra avsteg från
26 §. Detta får dock ske bara om en sökandes meriter
inte kan bedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som anges i 26 § och om sökanden genom
tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet eller någon
annan omständighet har särskilda kunskaper eller
annars särskilda förutsättningar för utbildningen.
Tillträde till utbildning på avancerad
nivå
Grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram som leder till en generell eller konstnärlig
examen på avancerad nivå har den som
1. har en examen på grundnivå som omfattar minst
180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen, eller
sig utbildningen.
Undantag får göras från kravet på en examen i första
stycket 1, om en sökande bedöms kunna uppfylla
fordringarna för en sådan examen men examensbevis på grund av särskilda omständigheter inte har
hunnit utfärdas. Förordning (2006:1053).
Högskolan får bestämma vilka krav enligt första
stycket som skall ställas.
Urval
32 § Urval skall göras enligt vad som anges i 26 och 27 §§. Förordning (2006:1053).
Anstånd med studier och studieuppehåll för utbildning på grundnivå eller avancerad nivå
33 § Om det finns särskilda skäl, får en högskola
i enskilda fall besluta att den som är antagen till
utbildning på grundnivå eller avancerad nivå vid
högskolan
1. får anstånd med att påbörja studierna, eller
2. får fortsätta sina studier efter studieuppehåll.
Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter
om anstånd och om studieuppehåll. Förordning
(2006:1053).
29 § Grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram som leder till en sådan yrkesexamen på
avancerad nivå som enligt examensordningen förutsätter viss legitimation eller viss tidigare avlagd
examen har den som fått angiven legitimation eller
avlagt angiven examen. Grundläggande behörighet
har även den som har förutsättningar enligt 28 §
första stycket 2. Detta gäller dock inte i fråga om
utbildningsprogram som leder till en sådan yrkesexamen som förutsätter legitimation. Förordning
(2006:1053).
30 § Grundläggande behörighet till annan utbildning på avancerad nivå än som avses i 28 och 29
§§ har den som genomgått utbildning på grundnivå
eller har förutsättningar enligt 28 § första stycket
2. Förordning (2006:1053).
1. kunskaper från en eller flera högskolekurser,
och
11
155
2006:1054
3. Den som före den 1 juli 2008 uppfyller kraven på
grundläggande behörighet för tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå, skall även därefter
anses ha grundläggande behörighet för tillträde till
utbildning som påbörjas på grundnivå, dock längst
till och med den 31 december 2011.
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari
2010.
2007:666 (ersätter punkt 1 och 3 i
övergångsreglerna 2006:1054 ovan)
2. De nya bestämmelserna skall tillämpas första
gången vid antagning till utbildning som börjar
efter utgången av juni 2010.
1. Denna förordning träder i kraft den 15 augusti
2007 i fråga om 7 kap. 9 a, 10 a och 18 a §§ och i
övrigt den 1 januari 2010.
3. Den som före den 1 januari 2010 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till
grundläggande högskoleutbildning respektive för
tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå
och som vänder sig till nybörjare enligt bestämmelserna i förordningen (2006:1053) om ändring i
högskoleförordningen (1993:100) skall även därefter anses ha grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder
sig till nybörjare.
3. Den som före den 1 juli 2010* uppfyller kraven på
grundläggande behörighet för tillträde till grundläggande högskoleutbildning respektive för tillträde
till utbildning som påbörjas på grundnivå skall även
därefter anses ha grundläggande behörighet till
utbildning som påbörjas på grundnivå. För den som
före den 1 juli 2008 anses ha sådan grundläggande
behörighet som avses i 7 kap. 7 § i dess lydelse före
den 1 januari 2008 gäller detta dock längst till och
med den 31 december 2011.
4. De nya bestämmelserna i bilaga 3 skall tillämpas
på betyg som har utfärdats enligt de bestämmelser
som gäller för gymnasial utbildning som har påbörjats efter utgången av juni 2007. För övriga betyg
skall de nya bestämmelserna i punkterna 1 och 2 i
bilaga 3 tillämpas och i övrigt skall bilagan i dess
äldre lydelse tillämpas.
* Kommer att ändras till 1 januari 2010.
Ikraftträdande- och övergångs
bestämmelser
5. Den nya bestämmelsen i bilaga 3 punkterna 3
och 8 skall tillämpas även på betyg som åberopas
av den som har påbörjat gymnasial utbildning enligt
de kursplaner som infördes i gymnasieskolan hösten 2000 och i gymnasial vuxenutbildning den 1
juli 2001.
2007:644
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari
2008 och skall tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 30 juni
2008.
2. De äldre bestämmelserna skall tillämpas vid
antagning till utbildning som börjar före den 1 juli
2008.
156
Bilaga 3
I denna bilaga finns, i enlighet med vad som sägs i
7 kap. 13 § första stycket, vissa bestämmelser om
hur betyg skall värderas.
Bilaga 3
/Upphör att gälla: 2009-12-31/
Meritvärderingsreglerna tillämpas
för sökande som uppfyller kraven för
grundläggande behörighet i grupp B
och C.
De sökande med slutbetyg från program i
gymnasieskolan som har endast bokstavsbetyg
1. Betygen på de kurser och specialarbetet som
ingår i slutbetyget ges följande siffervärden:
Godkänd (G) 10
Väl godkänd (VG) 15
Mycket väl godkänd (MVG) 20
2. Siffervärdet för varje betyg multipliceras med
kursens eller specialarbetets gymnasiepoäng, varvid betygsvärdet för kursen eller specialarbetet
erhålls.
3. Det sammanlagda betygsvärdet för alla kurser
och specialarbetet som ingår i slutbetyget divideras
med det antal gymnasiepoäng för kurser och specialarbetet som ingår i slutbetyget, varvid det s.k.
jämförelsetalet erhålls. Betygsvärdet och gymnasiepoängen avseende idrott och hälsa medräknas
dock endast såvida detta höjer jämförelsetalet eller
kursen utgör särskild behörighet för utbildningen.
Jämförelsetalet anges med två decimaler.
4. Det som sägs i 3 om idrott och hälsa gäller också
i fråga om en kurs, dock inte en lokal kurs, som inte
ingår i slutbetyget.
5. Ett betyg på en kurs som ingår i slutbetyget skall
ersättas av ett betyg som den sökande har på samma eller motsvarande kurs, om sistnämnda betyg
är högre.
De sökande med slutbetyg eller samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning
som har endast bokstavsbetyg
6. Vad som sägs i 1-5, med undantag av vad som
sägs om specialarbetet och idrott och hälsa, gäller
också i fråga om sökande med slutbetyg eller samlat
betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning
som har endast bokstavsbetyg.
7. Vad som sägs i denna punkt gäller sökande
med
a) sådana slutbetyg och samlade betygsdokument
från gymnasial vuxenutbildning som inte avses
i 6 ovan,
b) avgångsbetyg enligt punkt 2 övergångsbestämmelserna till förordningen (1994:35) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394), och
c) motsvarigheter till slutbetyg från äldre utbildningar i gymnasieskolan och statlig eller kommunal vuxenutbildning.
Den s.k. betygspoängen används. Den utgörs av
medelvärdet av följande betyg:
a) betygen i de obligatoriska ämnena/kurserna
utom idrott/idrott och hälsa,
b) betyget i idrott/idrott och hälsa, om det höjer
betygspoängen eller ämnet/kursen utgör särskild behörighet för den sökta utbildningen,
c) betygen i de frivilliga ämnena/kurserna, om
de höjer betygspoängen eller ämnena/kurserna
utgör särskild behörighet för den sökta utbildningen, och
d) betyg som inte ingår i slutbetyget eller motsvarande, om ämnet/kursen utgör särskild behörighet för den sökta utbildningen, eller med
undantag för betyg på lokala kurser, om det
För bokstavsbetyg skall följande siffervärden
användas:
Icke godkänd 0
Godkänd 3
Väl godkänd 4
Mycket väl godkänd 5
Ett betyg i ett ämne som ingår i slutbetyget eller
motsvarande skall ersättas av ett betyg som den
sökande har i ämnet på lägst samma nivå, om sistnämnda betyg är högre. I fråga om kurser tillämpas 5. Betygspoängen anges med två decimaler.
157
11
Bilaga 3
/Träder i kraft: 2010-01-01/
Gäller sökande som uppfyller kraven för
grundläggande behörighet fr o m den
1 januari 2010.
I denna bilaga finns det enligt vad som anges i
7 kap. 13 § andra stycket och 18 § första stycket
vissa bestämmelser om hur platser skall fördelas
vid urval på grundval av betyg och hur betyg skall
värderas.
Med betyg från gymnasieskolan avses i denna bilaga även betyg från fristående skolor och riksinternatskolor med motsvarande utbildning.
1. Vid urval på grundval av betyg enligt 7 kap. 13
§ första stycket 1 skall platserna fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i var och en av
följande fyra grupper.
Grupp I:
sökande med
– betyg från gymnasieskolan, och
– betyg från gymnasial vuxenutbildning, om
minst två tredjedelar av gymnasiepoängen
avser gymnasial vuxenutbildning.
Grupp II:
– sökande med betyg från gymnasieskolan i
kombination med betyg från gymnasial vuxenutbildning eller i kombination med betyg
förvärvade genom prövning i gymnasieskolan
eller motsvarande skola av den som inte är
elev där, om betyg från gymnasial vuxenutbildning eller betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan eller motsvarande skola
tillsammans eller var för sig utgör mindre än
två tredjedelar av gymnasiepoängen, och
– sökande med betyg från gymnasieskolan eller
gymnasial vuxenutbildning i kombination med
intyg enligt förordningen (2007:432) om behörighetsgivande förutbildning vid universitet
och högskolor eller i kombination med dokumenterat studieresultat från folkhögskola.
Grupp III:
sökande med betyg från utländsk utbildning som motsvarar kraven i 7 kap. 5 § första stycket 1 eller 2.
158
Grupp IV:
sökande med studieomdöme från folkhögskola.
2. Sedan platserna har fördelats i respektive grupp
skall antalet platser i grupp II reduceras med en
tredjedel. Denna andel skall tillföras grupp I.
3. Meritvärdering skall ske i två steg. Först meritvärderas de betyg som den sökande åberopar för
behörighet och därefter skall poäng för meritkurser läggas till.
Sökande med slutbetyg från ett fullständigt
nationellt eller specialutformat program i
gymnasieskolan
Siffervärde
4. Betygen som ingår i ett fullständigt program från
gymnasieskolan skall ges följande siffervärden:
Godkänt (G) 10
Väl godkänt (VG) 15
Mycket väl godkänt (MVG) 20
Betygsvärde
5. Siffervärdet för varje betyg i en kurs eller ett projektarbete skall multipliceras med det antal gymnasiepoäng som det betyget omfattar, varvid ett
betygsvärde fås.
Vid uträkning av ett betygsvärde skall betyg i en
kurs som ingår i ett fullständigt program i gymnasieskolan ersättas av ett betyg som den sökande har
i samma eller motsvarande kurs, om sistnämnda
betyg är högre och omfattar samma antal gymnasie
poäng.
Sammanlagt betygsvärde och jämförelsetal
6. Det sammanlagda betygsvärdet för alla betyg
som ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan skall divideras med 2 500, varvid ett jämförelsetal fås.
Jämförelsetalet skall anges med två decimaler.
Betyg i behörighetskurser
7. Betyg i behörighetskurser som avses i 7 kap. 9 §
och som inte ingår i ett fullständigt program från
gymnasieskolan skall meritvärderas enligt 4 och
5. Det sammanlagda betygsvärdet skall, för att få
jämförelsetalet i stället för vad som anges i 6, divideras med det samlade antal gymnasiepoäng som
har meritvärderats.
Betyg som inte avser behörighetskurser och som
inte ingår i ett fullständigt program skall inte meritvärderas enligt 4 och 5.
Meritpoäng
8. Sedan jämförelsetalet har räknats ut skall betyg
i sådana meritkurser som anges i 7 kap. 18 § tillgodoräknas som meritpoäng.
Högst får två och en halv (2,5) meritpoäng adderas
till jämförelsetalet, varav högst en (1,0) meritpoäng
får avse områdeskurser enligt j och k.
Betyg i meritkurser ger meritpoäng enligt följande:
a)lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 3,
ger en halv (0,5) meritpoäng,
b)lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 4,
ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande
kan få meritpoäng enligt a,
c)lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 4,
ger en (1,0) meritpoäng, om den sökande inte
kan få meritpoäng enligt a eller b,
d)lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 5,
ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande
kan få meritpoäng enligt b eller c,
e)lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 2,
i ytterligare ett språk ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande kan få meritpoäng enligt
b eller c och inte redan har fått meritpoäng
enligt d eller e,
f) lägst betyget Godkänt i Engelska B ger en halv
(0,5) meritpoäng,
g) lägst betyget Godkänt i Engelska C ger en halv
(0,5) meritpoäng,
h)lägst betyget Godkänt i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över den kursnivå som
krävs för särskild behörighet enligt 7 kap. 8-11
§§ eller, om sådant krav inte har ställts, kursnivån över vad som enligt 7 kap. 5 § krävs för
grundläggande behörighet ger en halv (0,5)
meritpoäng,
i) lägst betyget Godkänt i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över vad som anges i h ger
en halv (0,5) meritpoäng,
j) lägst betyget Godkänt i en områdeskurs som
omfattar minst 100 gymnasiepoäng och som
ingår i områdesbehörigheten ger en halv (0,5)
meritpoäng,
k)lägst betyget Godkänt i en områdeskurs som
omfattar 50 gymnasiepoäng och som ingår i
områdesbehörigheten ger en fjärdedels (0,25)
meritpoäng, om den sökande inte redan har fått
en halv (0,5) meritpoäng enligt k.
Sökande med slutbetyg eller samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning
9. Det som anges i 4, 5, 7 och 8 gäller också sökande
med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning.
För att få ett jämförelsetal skall det sammanlagda
betygsvärdet divideras med det antal gymnasiepoäng som ingår i slutbetyget, dock med lägst 2 350.
Högskoleverket får meddela föreskrifter om hur
betyg utfärdade för den som har påbörjat gymnasial
vuxenutbildning enligt de kursplaner som infördes
den 1 juli 2001 skall ge meritpoäng.
Högskoleverket får meddela föreskrifter om hur
betyg utfärdade för den som har påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som infördes
hösten 2000 skall ge meritpoäng.
11
159
BILAGA: HÖGSKOLEVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING
Föreskrifter om grundläggande
behörighet samt urval (1996:22)
Uppdaterad till och med HSVFS 2007:6.
• Grundläggande behörighet
• Urval
Med stöd av 7 kap. 4 § andra stycket, 5 § andra
stycket, 6 § andra stycket, 13 § andra och tredje styckena, 14 § och 16 § högskoleförordningen
(1993:100) föreskriver Högskoleverket följande.
Svensk eller utländsk utbildning
1 § Den som har gått igenom sådan svensk utbildning som anges i bilaga 1 har grundläggande behörighet. Regler om vem som skall anses ha grundläggande behörighet finns även i ikraftträdandebestämmelserna till förordningen (1996:984) om
ändring i högskoleförordningen (1993:100).
2 § Den som har gått igenom utbildning vid folkhögskola har grundläggande behörighet om han har gått
1. en treårig utbildning, eller
2. en tvåårig utbildning som bygger på minst ett års
studier vid gymnasieskolan eller på grundskolan
och minst ett års yrkesverksamhet, eller
3. en ettårig utbildning som bygger på minst två års
studier vid gymnasieskolan,
samt har av folkhögskolan intygade kunskaper motsvarande godkänd nivå på gymnasieskolans kärnämnen svenska eller svenska som andra språk, engelska, samhällskunskap, religionskunskap, matematik och naturkunskap.
3 § Den som har gått igenom en utländsk gymnasieutbildning (motsvarande) har grundläggande behörighet om utbildningen ger behörighet att bedriva
högskolestudier eller motsvarande studier i det land,
där han har gått igenom gymnasieutbildningen och
har kunskaper i engelska som motsvarar ett fullföljt
nationellt program i gymnasieskolan.
Kunskaper i svenska
4 § Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska skall ha
1. lägst betyget Godkänd i kärnämnet svenska kurs
B eller kärnämnet svenska som andra språk kurs B
vid gymnasial vuxenutbildning, eller
2. gått igenom av högskolorna anordnad undervisning i svenska för utomnordiska gäststudenter och
invandrarstudenter med godkänt resultat, eller
3. godkänt resultat på prov i svenska som avslutar
den undervisning som avses i punkt 2, eller
4. motsvarande kunskaper.
160
5 § Med arbetslivserfarenhet förstås följande verksamhet på minst halvtid,
1. arbete i en eller flera anställningar,
2. arbete i eget företag eller som fri yrkesutövare,
3. arbete i eget hem med vård av barn under tio år,
4. arbete i eget eller den vårdbehövandes hem med
vård av en eller flera personer som på grund av sjukdom, ålder eller handikapp är i behov av särskild
omvårdnad, samt
5. värnplikt och civilplikt.
Arbetslivserfarenhet tillgodoräknas från och med
det kalenderår den sökande fyller 16 år. Arbete
parallellt med studier i grund- eller gymnasieskolan tillgodoräknas endast om det gäller arbete under
sommarlovet.
Arbetslivserfarenhet skall dokumenteras av den
sökande med intyg eller annan godtagbar handling.
Urval
Värdering av betyg i kärnämnet svenska kurs B
6 § Siffervärdena för de två betygen i kärnämnet
svenska kurs B läggs samman och delas med 2,
varefter betygsvärdet för kursen erhålls genom att
det framräknade siffervärdet multipliceras med
kursens gymnasiepoäng.
Värdering av studieomdöme från folkhögskola
7 § Studieomdöme på folkhögskolekurs ges följande siffervärden:
Mindre god 1
God 2
Mycket god 3
Utmärkt 4
Om en sökande har fler än ett studieomdöme på en
folkhögskolekurs skall siffervärdet utgöra medelvärdet av studieomdömena. Om den sökande
har genomgått fler än en folkhögskolekurs som
ger grundläggande behörighet, skall det bästa
studieomdömet användas vid meritvärderingen.
Meritvärdet anges med två decimaler.
Värdering av betyg från Waldorfskola
8 § Slutbetyg från svensk 12-årig utbildning i
Waldorfskola meritvärderas enligt bestämmelserna
i punkterna 1-5 bilaga 3 till högskoleförordningen
(1993:100, omtryck 1998:1003).
Avgångsbetyg från svensk 12-årig utbildning i
Waldorfskola meritvärderas enligt bestämmelserna i punkt 7 bilaga 3 till högskoleförordningen
(1993:100, omtryck 1998:1003).
Värdering av betyg från utländsk utbildning
9 § Betyg från en utländsk gymnasieutbildning (motsvarande) skall värderas på sätt som anges i 11 §.
BILAGA: HÖGSKOLEVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING
Betyg i svenska från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som krävs för grundläggande
behörighet medräknas endast om betyget höjer jämförelsetalet. Betyg i engelska från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som krävs för
grundläggande behörighet medräknas alltid.
Betyg i svenska från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som krävs för särskild
behörighet medräknas endast om betyget höjer jämförelsetalet. Betyg i övriga kurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som krävs
för särskild behörighet medräknas alltid.
Betyg i kurser, dock inte lokala kurser, från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som
inte avses i andra och tredje styckena medräknas
endast om betyget höjer jämförelsetalet.
10 § Vid beräkningen av jämförelsetalet efter komplettering enligt 9 § andra – fjärde styckena skall
följande formel användas.
Jnytt = J x 2500 + 1,25B / 2500 + GP
J nytt = jämförelsetalet efter komplettering
(J nytt får inte överstiga 20,00)
J = det utländska betygets jämförelsetal före komplettering
B = det sammanlagda betygsvärdet enligt punkt 2 i
bilaga 3 till högskoleförordningen för de kompletterade kurserna
GP = det sammanlagda antalet gymnasiepoäng för
de kompletterade kurserna.
11 § Betyg från en utländsk gymnasieutbildning
(motsvarande) skall överföras till skalan 10,00–
20,00, varvid jämförelsetalet erhålls.
Överföringen skall göras enligt följande formel.
J = 20 - 10(Nmax-Nd) / Nmax-Nmin
där J = jämförelsetalet.
Nmax = det utländska betygssystemets högsta värde.
Nd = det utländska betygets medelvärde.
Nmin = det utländska betygssystemets lägsta värde
för godkänt resultat.
Jämförelsetalet och det utländska betygets medelvärde anges med två decimaler.
Vad som sägs i andra stycket gäller inte de betyg som
anges i bilagorna 2a–c, som i stället skall överföras
till jämförelsetal i enlighet med vad som anges där.
Fördelning av platser vid urval på betyg
12 § Vid urval på betyg (motsvarande) skall platserna fördelas i förhållande till antalet behöriga
sökande i var och en av följande två grupper,
1
Grupp I: sökande som har grundläggande behörighet på grund av att han eller hon har
1. slutbetyg från program i gymnasieskolan som
har endast bokstavsbetyg, eller
2. slutbetyg eller samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning som har endast bokstavsbetyg, eller
3. slutbetyg från svensk Waldorfskola, eller
4. sådana slutbetyg och samlade betygsdokument
från gymnasial vuxenutbildning som inte hänförs
till 1 – 3, eller
5. avgångsbetyg enligt punkt 2 övergångsbestämmelserna till förordningen (1994:35) om ändring i
gymnasieförordningen (1992:394), eller
6. motsvarigheter till slutbetyg från äldre utbildningar i gymnasieskolan och statlig eller kommunal
vuxenutbildning, eller
7. avgångsbetyg från svensk Waldorfskola, eller
8. avslutat en utländsk gymnasieutbildning (motsvarande), och
Grupp II: sökande som har grundläggande
behörighet på grund av att han eller hon har avslutat en utbildning vid folkhögskola och erhållit
studieomdöme.
13 § Sådana betyg som avses i 12 § 4 – 7 skall överföras i enlighet med vad som anges i bilaga 3.
Poäng för arbetslivserfarenhet
14 § Poäng för arbetslivserfarenhet erhålls genom
sådan verksamhet som anges i 5 § första stycket.
11
161
BILAGA: STANDARDBEHÖRIGHETER
Standardbehörigheter
Betygskravet från programgymnasiet är alltid lägst Godkänt.
Betygskravet från linjegymnasiet är alltid lägst 3.
Standardbehörighet A
inga särskilda behörighetskrav
Standardbehörighet B
B.1
Svenska
kurs B el Svenska som andraspråk kurs B el
3 åk HSENT el etapp 3
Historia
kurs A el 3 åk HSN el 2 åk ETN (med alternativt ämne) MuSoEp el etapp 2
Samhällskunskap kurs A el 2 åk från tvåårig linje el minst 2
åk på treårig linje el etapp 2
Standardbehörighet C
C.1
Svenska
Engelska
kurs B el 3 åk HSEN el 2 åk HHe el etapp 3
C.2
Svenska
Aktuellt språk
C.3
Svenska
Ett språk
E.2.1
Matematik
Fysik
Kemi
kurs E el 3 åk NT el etapp 4
kurs B el 3 åk NT el etapp 4
kurs A el 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe el etapp 3
E.2.2
Samma förkunskapskrav som i E.2.1
samt
Engelska
E.2.3
samt
aktuellt språk
lägst C-språk kurs B/steg 3 el 2 åk B-språk
el 3 åk C-språk el etapp 3
lägst C-språk kurs B/steg 3 el 2 åk B el 3 åk
C-språk el etapp 3
E.2:4
samt
Ett språk
E.3
Matematik
Fysik
Kemi
Standardbehörighet D
D.1
Matematik
kurs A el 1 åk HSENTTe el 2 åk MuSoEkDu el etapp 2
Samhällskunskap kurs A el 2 åk från tvåårig linje el minst 2 åk på treårig linje el etapp 2
D.2
Matematik
E.4.1
Matematik
Fysik
Kemi
Biologi
kurs D el 3 åk NT el etapp 4
kurs C el 3 åk SENT el 2 åk Te el etapp 3
kurs B el 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe el etapp 3
kurs B el 2 åk N el etapp 2
kurs B el 1 åk HSENTTe el 2 åk MuSoEkDu el etapp 2
Godkänt audiogram
E.4.2
Samma förkunskapskrav som E.4.1 med
undantag för
Fysik
D.3
Matematik
E.5.5
Engelska
Matematik
Fysik
Ett års arbetslivserfarenhet
D.4.1
Matematik
D.4.2
Samma förkunskapskrav som i D.4.1
samt
Fysik
kurs A el 3 åk NT el etapp 3
Kemi
alternativt
Naturkunskap
kurs B el 2 åk HSSoEpKo el etapp 3
162
Standardbehörighet E
E.1
Matematik
Fysik
Kemi
Biologi
E.5.6
Engelska
Matematik
Fysik
kurs A el 2 åk el etapp 2
kurs A el 3 åk NT el etapp 3 alternativt
Energiprogrammet gren för fartygsteknik
kurs A el 2 åk el etapp 2
kurs A el 3 åk NT el etapp 3 alternativt
Energiprogrammet gren för fartygsteknik
E.6
Två års yrkesutbildning och fyra års yrkesverksamhet inom
det aktuella området eller sex års yrkesverksamhet inom det
aktuella området
Standardbehörighet F
F.1.1
Matematik
Naturkunskap
Kurs B el 2 åk HSSoKoEp el etapp 3
Istället för naturkunskap
Fysik
Kemi
Biologi
kurs A el 2 åk N el 1 åk T el etapp 2
F.1.2
Samma förkunskapskrav som i F.1.1
samt
Idrott och hälsa kurs A el Idrott 3 åk HSENT el 2 åk på tvåårig linje
Standardbehörighet G
G.1
Svenska
kurs B el Svenska som andraspråk kurs B el 3 åk HSENT el etapp 3
Engelska
Matematik
Naturkunskap
Kurs B el 2 åk HSSoKoEp el etapp 3
Historia
Fysik
Kemi
Biologi
G.2
Svenska
Engelska
Matematik
Historia
G.3
Svenska
Engelska
G.4
Svenska
Engelska
Matematik
Fysik
Kemi
Biologi
Historia
G.5
Svenska
Engelska
Matematik
Fysik
Kemi
Biologi
aktuellt språklägst C-språk kurs B el 2 åk
B-språk el 3 åk C-språk el etapp 3
kurs A el 2 åk N el 1 ål T etapp 2
Kurs A el 3 åk HSN el 2 åk ETN (med alternativt ämne) MuSoEp el etapp 2
G.6
Svenska
aktuellt ämne
högsta kurs/etapp med undantag för samhällskunskap för vilket Kurs B el 2 åk från tvåårig linje el minst 2 åk från treårig linje el etapp 2 är tillräckligt
G.7
Ett års arbetslivserfarenhet
G.8
Svenska
Naturkunskap
kurs A el 2 åk HSSoKoEp el 1 åk E el
etapp 2
G.9
Förkunskapskrav i G.1-G.6 för det teoretiska ämnet och kurser
eller program för det praktiskt-estetiska ämnet samt/eller
färdighetsprov
G.10.1
Förkunskapskrav i form av kurser eller program för det praktiskt-estetiska ämnet och/eller färdighetsprov
G.10.2
Samma förkunskapskrav som i G.10.1
samt
Idrott och hälsa kurs B el Idrott 3 åk HSENT el 2 åk från tvåårig linje
Naturkunskap
kurs B el 2 åk HSSOKoEp el etapp 3
Fysik
Kemi
Biologi
G.11
Svenska
kurs B el Svenska som andra språk kurs B
el 3 åk HSENT el etapp 3
Engelska
kurs B el 3 åk HSENT el 2 åk HHe el etapp 3
Matematik kurs A el 1 åk HSENTTe el 2 åk
MuSoEkDu el etapp 2
G.12
Svenska
Engelska
Matematik kurs C el 3 åk SENT el 2 åk Te el etapp 3
Naturkunskap
kurs B el 2 åk HSSoKoEp el etapp 3
Historia
kurs A el 3 åk HSN el 2 åk ETN(med
alternativämne)MuSoEp el etapp 2
Fysik
Kemi
kurs A el 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe el
etapp 3
Biologi
11
163
G.13
Svenska
Engelska
Matematik kurs B el 1 åk HSENTTe el 2 åk
MuSoEkDu el etapp 2
Historia
kurs A el 3 åk HSN el 2 åk ETN (med
alternativämne)MuSoEp el etapp 2
G.14
Svenska
Engelska
Matematik kurs A el 1 åk HSENTTe el 2 åk
MuSoEkDu el etapp 2
Aktuell språk
G.15
Svenska
Engelska
Matematik kurs D el 3 åk NT el etapp 4
Historia
kurs A el 3 åk HSN el 2 åk ETN(med alternativämne) MuSoEp el etapp 2
Fysik
Kemi
etapp 3
Biologi
G.16
Svenska
Engelska
Matematik kurs D el 3 åk NT el etapp 4
Fysik
Kemi
kurs B el 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe el
etapp 3
Biologi
G.17
Förkunskaper i G.11-G.16 och kurser och program samt/eller
färdighetsprov för det praktiskt-estetiska ämnet.
G.18
Samma förkunskapskrav som G.17
samt
Naturkunskap
kurs B el 2 åk HSSoKoEp el etapp 3
Idrott och hälsa kurs B el Idrott 3 åk HSENT el åk 2 från
tvåårig linje
Fysik
Kemi
etapp 3
Biologi
G.19
Engelska
Matematik Fysik
kurs C el 3 åk SENT el åk 2 Te el etapp 3
Samt uppfylla de behörighetskrav som framgår av Luftfarts
verkets föreskrifter BCL-C och JAR-FCL 1 (LFS 1999:168)
och 3 (LFS 1999:169)
164
KURSER I STANDARDBEHÖRIGHETER
SOM FÅR ERSÄTTAS MED PROGRAM
MED VISSA KURSER I GYMNASIESKOLAN
Kurs eller kurserProgram
Biologi kurs A
och kurs B
eller
Naturkunskap
kurs B
Naturbruksprogrammet med kurserna
Ekologi, Kretslopp i mark, vatten och luft,
Miljö- och naturvård, Mikrobiologi och
genteknik samt Växt- och djurliv
Matematik kurs B
eller
Kemi kurs A
Industriprogrammet med kurserna Likström
och 1-fas växelström, Växelström 3-fas,
Elektronik - grundkurs, Kemi - process A,
Kemi - process B, Massa- och pappersteknik - grundkurs samt Miljöprocess
Matematik kurs B
eller
Fysik kurs A
Elprogrammet med kurserna Likström och
1-fas växelström, Växelström 3-fas samt
Elektronik - grundkurs
Matematik kurs BEnergiprogrammet med kurserna Likström
och 1-fas växelström, Växelström 3-fas
samt Elektronik - grundkurs
Matematik kurs BFordonsprogrammet med kurserna
Likström och 1-fas växelström, Växelström
3-fas samt Elektronik - grundkurs
Fysik kurs A
Naturkunskap
kurs B
Fordonsprogrammet gren Flygteknik med
kurserna Likström och 1-fas växelström,
Elektronik - grundkurs, Digitalteknik
- grundkurs, Flygavionik, Flygavionik
- service och underhåll, Flyginstrument,
Flygteknik - grundkurs, Flygplan och
helikopterservice och underhåll samt
Flygsystemteknik
Omvårdnadsprogrammet med kurserna
Medicinsk grundkurs A, Medicinsk grundkurs B, Omvårdnad A och Omvårdnad B
Utbildning som har påbörjats efter den 1 juli 2000
Matematik kurs BElprogrammet, energiprogrammet, fordonsprogrammet eller industriprogrammet med
kurserna Ellära A,
Ellära B samt Växelström trefas
Fysik kurs A
Elprogrammet, energiprogrammet, fordonsprogrammet eller industriprogrammet med
kurserna Ellära A,
Ellära B samt Elektronik grundkurs
Kemi kurs A
Industriprogrammet med kurserna Kemi
- process A och Kemi - process B eller energiprogrammet med kursen Energi B
Biologi kurs A
och
Biologi kurs B
Ekologi, Växt- och djurliv, Kretslopp samt
Mikrobiologi och genetik
Naturkunskap
kurs B
Ekologi, Kretslopp samt Växt- och djurliv
eller Omvårdnadsprogrammet med kurserna Medicinsk grundkurs och Vård och
omsorgsarbete eller teknikprogrammet med
kurserna Ergonomi och Miljöteknik
FÖRKORTNINGAR
Du
E
Ep
Ek H
Hhe
Ko
Mu
N
S
So
T
Te
TeKe
drift- och underhållsteknisk linje
treårig ekonomisk linje
estetisk-praktisk linje
tvåårig ekonomisk linje
humanistisk linje
humanistisk linje helklassisk variant
konsumtionslinje
musiklinje
naturvetenskaplig linje
samhällsvetenskaplig linje
social linje
treårig teknisk linje/fyraårig teknisk linje
tvåårig teknisk linje
tvåårig teknisk linje kemiteknisk gren
11
165
BILAGA: STANDARDBEHÖRIGHETER, YRKESEXAMINA
Standardbehörigheter för vissa utbildningar som leder till yrkesexamen
Utbildning som leder till apotekarexamen: standardbehörighet E.4.1
Utbildning som leder till arbetsterapeutexamen: standardbehörighet F.1.1
Utbildning som leder till arkitektexamen: standardbehörighet D.4.2
Utbildning som leder till audionomexamen: standardbehörighet F.1.1
Utbildning som leder till biomedicinsk analytikerexamen: standardbehörighet E.1
Utbildning som leder till brandingenjörsexamen: standardbehörighet E.3
Utbildning som leder till civilingenjörsexamen: standardbehörighet E.2.1, E.2.2, E.2.3, E.2.4
Utbildning som leder till dietistexamen: standardbehörighet F.1.1
Utbildning som leder till flygledarexamen: standardbehörighet G.19
Utbildning som leder till högskoleingenjörsexamen: standardbehörighet E.3
Utbildning som leder till juris kandidatexamen: standardbehörighet B.1
Utbildning som leder till logopedexamen: standardbehörighet D.2
Utbildning som leder till läkarexamen: standardbehörighet E.1
Utbildning som leder till lärarexamen: standardbehörighet G.11, G.12, G.13, G.14, G.15, G.16, G.17, G.18
Utbildning som leder till optikerexamen: standardbehörighet E.1
Utbildning som leder till ortopedingenjörsexamen: standardbehörighet E.3
Utbildning som leder till psykologexamen: standardbehörighet D.3
Utbildning som leder till receptarieexamen: standardbehörighet E.4.2
Utbildning som leder till röntgensjuksköterskeexamen: standardbehörighet F.1.1
Utbildning som leder till sjukgymnastexamen: standardbehörighet F.1.2
Utbildning som leder till sjukhusfysikerexamen: standardbehörighet E.2.1
Utbildning som leder till sjuksköterskeexamen: standardbehörighet F.1.1
Utbildning som leder till sjöingenjörs- och maskinteknikerexamen: standardbehörighet E.5.6
Utbildning som leder till sjökaptens- och styrmansexamen: standardbehörighet E.5.5
Utbildning som leder till social omsorgsexamen: standardbehörighet D.1
Utbildning som leder till socionomexamen: standardbehörighet D.1
Utbildning som leder till studie- och yrkesvägledarexamen: standardbehörighet G.7
Utbildning som leder till tandhygienistexamen: standardbehörighet F.1.1
Utbildning som leder till tandläkarexamen: standardbehörighet E.1
Utbildning som leder till tandteknikerexamen: standardbehörighet F.1.1
Utbildning som leder till teologie kandidatexamen: standardbehörighet B.1
Utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen: standardbehörighet A
Utbildning som leder till yrkesteknisk examen: standardbehörighet E.6
166
BILAGA: OMRÅDESBEHÖRIGHETER
Bilaga 1
Avdelning A
Områdesbehörigheter gällande för kursplaner i
gymnasieskolan som infördes hösten 2000 samt för
kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1
juli 2001
Humaniora/Juridik/Undervisning/Teologi
Områdesbehörighet 1
Behörighetskurser
Meritkurser
Historia A
Meritkurser enligt 7 kap. 18 § högskoleförordningen
Samhällskunskap A
Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1
meritpoäng)
Etik och livsfrågor - en halv (0,5) meritpoäng
Filosofi A - en fjärdedels (0,25) meritpoäng
Historia B - en halv (0,5) meritpoäng
Historia C - en halv (0,5) meritpoäng
Kultur- och idéhistoria - en halv (0,5) meritpoäng
Latin A - en halv (0,5) meritpoäng
Pedagogiskt ledarskap - en halv (0,5) meritpoäng
Psykologi A - en fjärdedels (0,25) meritpoäng
Samhällskunskap B - en halv (0,5) meritpoäng
Religionskunskap B - en fjärdedels (0,25) meritpoäng
Rättskunskap - en fjärdedels (0,25) meritpoäng
Svenska C – muntlig och skriftlig kommunikation
- en fjärdedels (0,25) meritpoäng
Behörighetskurser
Aktuellt språk Steg 3
Engelska B
Meritkurser
11
167
BILAGA: OMRÅDESBEHÖRIGHET
meritpoäng)
Affärskommunikation engelska - en fjärdedels (0,25)
meritpoäng
Affärskommunikation moderna språk - en fjärdedels (0,25)
meritpoäng
Grekiska A - en halv (0,5) meritpoäng
Latin A - en halv (0,5) meritpoäng
Litteratur och litteraturvetenskap - en fjärdedels (0,25)
meritpoäng
Modersmål B - en halv (0,5) meritpoäng (om annat språk
än det som har tagits i anspråk för meritmeritpoäng ovan)
Svenska C – muntlig och skriftlig kommunikation - en
fjärdedels (0,25) meritpoäng
Teckenspråk för hörande, steg 1 - en halv (0,5) meritpoäng
Arkitektur/Naturresurser
Behörighetskurser
Meritkurser
Matematik C
Naturkunskap B
Samhällskunskap A
Biologi A +
Kemi A +
Fysik A
motsvarar
Naturkunskap A + B
meritpoäng)
Bild och form, fördjupning - en halv (0,5) meritpoäng
Biologi B - en fjärdedels (0,25) meritpoäng
Fysik B - en halv (0,5) meritpoäng
Företagsekonomi B - en halv (0,5) meritpoäng
Geografi B - en fjärdedels (0,25) meritpoäng
Hållbart samhällsbyggande - en halv (0,5) meritpoäng
Kemi B - en halv (0,5) meritpoäng
Konstruktion A - en halv (0,5) meritpoäng
Miljökunskap - en halv (0,5) meritpoäng
Naturbruket och miljön - en halv (0,5) meritpoäng
168
2
Småföretagande A - en fjärdedels (0,25) meritpoäng
Beteendevetenskap/Ekonomi/Samhällsvetenskap
Behörighetskurser
Meritkurser
Engelska B
Matematik C
Samhällskunskap A
meritpoäng)
Företagsekonomi B - en halv (0,5) meritpoäng
Marknadsföring - en halv (0,5) meritpoäng
Mediekommunikation C - en halv (0,5) meritpoäng
Praktisk marknadsföring B - en halv (0,5) meritpoäng
Redovisning och beskattning - en halv (0,5) meritpoäng
Rättskunskap - en fjärdedels (0,25) meritpoäng
Småföretagande A - en fjärdedels (0,25) meritpoäng
Teknikutveckling och företagande - en halv (0,5)
meritpoäng
Behörighetskurser
Matematik B
Samhällskunskap A
Meritkurser
meritpoäng)
Biologi A - en halv (0,5) meritpoäng
Människan socialt och kulturellt - en halv (0,5) meritpoäng
Människor i behov av stöd - en halv (0,5) meritpoäng
Naturkunskap B - en halv (0,5) meritpoäng
Omvårdnad – en halv (0,5) meritpoäng
Psykiatri - en halv (0,5) meritpoäng
Psykologi B - en fjärdedels (0,25) meritpoäng
11
169
3
Utveckling livsvillkor och socialisation - en halv (0,5)
meritpoäng
Samhällsvetenskap/Undervisning
Behörighetskurser
Meritkurser
Engelska B
Samhällskunskap A
meritpoäng)
Skapande verksamhet - en halv (0,5) meritpoäng
Kultur- och idéhistoria - en halv (0,5) meritpoäng
Mediekommunikation A - en halv (0,5) meritpoäng
Människan socialt och kulturellt - en halv (0,5) meritpoäng
Utveckling livsvillkor och socialisation - en halv (0,5)
meritpoäng
Virtuella miljöer - en halv (0,5) meritpoäng
Fysik/Matematik/Teknik
Behörighetskurser
Meritkurser
Matematik B
meritpoäng)
Fartygsbefäl - en halv (0,5) meritpoäng
Fysik A - en halv (0,5) meritpoäng
Kemi A - en halv (0,5) meritpoäng
Maskinbefäl - en halv (0,5) meritpoäng
Naturkunskap B - en halv (0,5) meritpoäng
Miljö och säkerhet - en halv (0,5) meritpoäng
170
4
Behörighetskurser
Fysik B
Kemi A
Matematik D
Meritkurser
meritpoäng)
Biologi breddning - en fjärdedels (0,25) meritpoäng
CAD-teknik A - en fjärdedels (0,25) meritpoäng
Datorkommunikation - en halv (0,5) meritpoäng
Fordonsvård och service - en halv (0,5) meritpoäng
Fysik breddning - en fjärdedels (0,25) meritpoäng
Hus- och anläggningsbyggnad - en halv (0,5) meritpoäng
Kemi breddning - en fjärdedels (0,25) meritpoäng
Kvalitetsteknik - en fjärdedels (0,25) meritpoäng
Medicinsk elektronik - en fjärdedels (0,25) meritpoäng
Programmering B - en fjärdedels (0,25) meritpoäng
meritpoäng
Behörighetskurser
Fysik B
Kemi A
Matematik E
Meritkurser
meritpoäng)
11
171
5
meritpoäng
Behörighetskurser
Biologi A
Fysik B
Kemi B
Matematik E
Meritkurser
meritpoäng)
meritpoäng
Farmaci/Medicin/Naturresurser/Naturvetenskap/Odontologi/
Undervisning
Behörighetskurser
Meritkurser
Biologi B
Fysik A
Kemi B
172
6
Matematik D
meritpoäng)
Omvårdnad - en halv (0,5) meritpoäng
Behörighetskurser
Biologi B
Fysik A
Kemi B
Matematik C
Meritkurser
meritpoäng)
Behörighetskurser
Biologi B
Fysik B
Kemi B
Matematik D
Meritkurser
meritpoäng)
Djursjukvård - en halv (0,5) meritpoäng
11
173
7
Hälsopedagogik - en fjärdedels (0,25) meritpoäng
Behörighetskurser
Biologi B
Fysik A
Kemi B
Matematik D
Meritkurser
meritpoäng)
Arbetsliv naturbruk - en halv (0,5) meritpoäng
Miljökunskap - en halv (0,5) meritpoäng
Miljöteknik - en fjärdedels (0,25) meritpoäng
Behörighetskurser
Matematik B
Naturkunskap B
Samhällskunskap A
Meritkurser
Biologi A +
Kemi A +
Fysik A
motsvarar
Naturkunskap A + B
meritpoäng)
Arbetsliv naturbruk - en halv (0,5) meritpoäng
Arbetsmiljö och säkerhet - en fjärdedels (0,25) meritpoäng
Basmaskin körning - en fjärdedels (0,25) meritpoäng
174
8
Djurkunskap - en fjärdedels (0,25) meritpoäng
Djursjukvård - en halv (0,5) meritpoäng
Projekt och företagande - en fjärdedels (0,25) meritpoäng
Omsorg/Undervisning/Vård
Behörighetskurser
Meritkurser
Matematik B
Naturkunskap B
Samhällskunskap A
Biologi A +
Kemi A +
Fysik A
motsvarar
Naturkunskap A + B
meritpoäng)
Bild och form, fördjupning - en halv (0,5) meritpoäng
Social omsorg - en halv (0,5) meritpoäng
11
175
9
Utveckling, livsvillkor och socialisation - en halv (0,5)
meritpoäng
Behörighetskurser
Idrott och hälsa A
Matematik B
Naturkunskap B
Samhällskunskap A
Meritkurser
Biologi A +
Kemi A +
Fysik A
motsvarar
Naturkunskap A + B
meritpoäng)
Idrott och hälsa B - en fjärdedels (0,25) meritpoäng
Specialidrott A - en halv (0,5) meritpoäng
Utveckling, livsvillkor och socialisation - en halv (0,5)
meritpoäng
176
10
Avdelning B
Områdesbehörigheter för äldre gymnasieformer
Kurser på program i
gymnasieskolan och
inom gymnasial
vuxenutbildning
Ämnen på linje i
gymnasieskolan
Etappindelade ämnen
på gymnasieskolnivå
inom kommunala och
statliga
vuxenutbildningen
Humaniora/Juridik/Undervisning/Teologi
Historia A
Samhällskunskap A
Aktuellt språk steg 3,
lägst C-språk kurs B
Engelska B
Historia tre årskurser
HSN eller två årskurser
ET N (med alternativt
ämne) MuSoEp
Samhällskunskap två
årskurser från tvåårig
linje eller minst två
årskurser från treårig
linje
Aktuellt språk två
årskurser B-språk eller
tre årskurser C-språk
Engelska tre årskurser
HSEN eller två
årskurser HHe
Historia etapp 2
Samhällskunskap etapp
2
Aktuellt språk etapp 3
Engelska etapp 3
11
177
11
Arkitektur/Naturresurser
Matematik C
Naturkunskap B
(alternativt Fysik kurs
A, Kemi kurs A och
Biologi kurs A)
Samhällskunskap A
Matematik tre årskurser
SENT eller två
årskurser Te
Naturkunskap två
årskurser HSSoKoEp
(alternativt Fysik tre
årskurser NT, Kemi tre
årskurser N eller två
årskurser T eller en
årskurs TeKe och
Biologi två årskurser N)
linje
Matematik etapp 3
Naturkunskap etapp 3
(alternativt Fysik etapp
3, Kemi etapp 3 och
Biologi etapp 2)
2
Beteendevetenskap/Ekonomi/Samhällsvetenskap
Engelska B
Matematik C
Samhällskunskap A
HSEN eller två
årskurser HHe
SENT eller två
årskurser Te
linje
178
12
Engelska etapp 3
Matematik etapp 3
2
Matematik B
Samhällskunskap A
Matematik en årskurs
HSENTTe eller två
årskurser MuSoEkDu
linje
Matematik etapp 2
2
Samhällsvetenskap/Undervisning
Engelska B
Samhällskunskap A
HSEN eller två
årskurser HHe
linje
Engelska etapp 3
2
Fysik/Matematik/Teknik
Matematik B
HSENTTe eller två
årskurser MuSoEkDu
Matematik etapp 2
11
179
13
Fysik B
Kemi A
Matematik D
Fysik B
Kemi A
Matematik E
Biologi A
Fysik B
Kemi B
Matematik E
Fysik tre årskurser NT
Kemi tre årskurser N
eller två årskurser T
eller en årskurs TeKe
NT
Fysik etapp 4
Kemi etapp 3
Matematik etapp 4
NT
Fysik etapp 4
Kemi etapp 3
Matematik etapp 4
Biologi två årskurser N
NT
Biologi etapp 2
Fysik etapp 4
Kemi etapp 3
Matematik etapp 4
180
14
Farmaci/Medicin/Naturresurser/Naturvetenskap/Odontologi
/Undervisning
Biologi B
Fysik A
Kemi B
Matematik D
Biologi B
Fysik A
Kemi B
Matematik C
Biologi B
Fysik B
Kemi B
Matematik D
NT
Matematik tre
årskurser SENT eller
två årskurser Te
NT
Biologi etapp 2
Fysik etapp 3
Kemi etapp 3
Matematik etapp 4
Biologi etapp 2
Fysik etapp 3
Kemi etapp 3
Matematik etapp 3
Biologi etapp 2
Fysik etapp 4
Kemi etapp 3
Matematik etapp 4
11
181
15
Biologi B
Fysik A
Kemi B
Matematik D
Matematik B
Naturkunskap B
A, Kemi kurs A och
Biologi kurs A)
Samhällskunskap A
Matematik tre
årskurser NT
Biologi etapp 2
Fysik etapp 3
Kemi etapp 3
Matematik etapp 4
HSENTTe eller två
årskurser MuSoEkDu
Naturkunskap två
årskurser HSSoKoEp
årskurs TeKe och
Biologi två årskurser
N)
linje
Matematik etapp 2
3, Kemi etapp 3 och
Biologi etapp 2)
2
182
16
Omsorg/Undervisning/Vård
Matematik B
Naturkunskap B
A, Kemi kurs A och
Biologi kurs A)
Samhällskunskap A
HSENTTe eller två
årskurser MuSoEkDu
Naturkunskap två
årskurser HSSoKoEp
årskurs TeKe och
Matematik etapp 2
3, Kemi etapp 3 och
Biologi etapp 2)
2
linje
Idrott och hälsa A
Matematik B
Naturkunskap B
A, Kemi kurs A och
Biologi kurs A)
Samhällskunskap A
Idrott tre årskurser
HSENT eller två
linje
HSENTTe eller två
årskurser MuSoEkDu
Naturkunskap två
årskurser HSSoKoEp
årskurs TeKe och
linje
Kravet på idrott kunde
inte uppfyllas inom
vuxenutbildning
Matematik etapp 2
alternativt Fysik etapp
3 och Biologi etapp 2
2
11
183
17
Bilaga 2
Kurser i områdesbehörigheterna som får ersättas med program med vissa kurser i
gymnasieskolan
Gäller för den som påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som
tillämpades för dem som påbörjade gymnasiala studier under perioden hösten
1992 – hösten 1999. För gymnasial vuxenutbildning gäller perioden hösten 1992
– hösten 2000.
Kurs eller kurser
Program
Biologi kurs A och kurs B eller
Naturkunskap kurs B
Ekologi, Kretslopp i mark vatten och luft,
Miljö- och naturvård, Mikrobiologi och
genteknik samt Växt- och djurliv
Industriprogrammet med kurserna
Likström och 1-fas växelström, Växelström
3-fas, Elektronik-grundkurs, Kemi –
process A, Kemi-process B, Massa- och
pappersteknik-grundkurs samt Miljöprocess
Elprogrammet med kurserna Likström och
1-fas växelström, Växelström, 3-fas samt
Elektronik - grundkurs
Energiprogrammet med kurserna Likström
och 1-fas växelström, Växelström, 3-fas
samt Elektronik - grundkurs
Fordonsprogrammet med kurserna
Likström och 1-fas växelström, Växelström,
3-fas samt Elektronik - grundkurs
Fordonsprogrammet gren Flygteknik med
kurserna likström och 1-fas växelström,
Elektronik – grundkurs, Flygavionik,
Flygavionik – service och underhåll,
Flyginstrument, Flygteknik –grundkurs,
Flygteknik och helikopterservice och
underhåll samt Flygsystemteknik
Omvårdnadsprogrammet med kurserna
Medicinsk grundkurs A, Medicinsk
grundkurs B, Omvårdnad A och
omvårdnad B
Matematik Kurs B eller Kemi kurs A
Matematik kurs B eller Fysik kurs A
Matematik kurs B
Matematik kurs B
Fysik kurs A
Naturkunskap kurs A + B
184
18
Gäller för den som påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som
infördes hösten 2000 eller gymnasial vuxenutbildning enligt de kursplaner som
infördes den 1 juli 2001.
Matematik kurs B
Fysik kurs A
Kemi kurs A
Biologi kurs A + B
Naturkunskap kurs A + B
Elprogrammet, Energiprogrammet,
Fordonsprogrammet eller
Industriprogrammet med kurserna Ellära
A, Ellära B samt Elektronik grundkurs
Elprogrammet, Energiprogrammet,
Fordonsprogrammet eller
Industriprogrammet med kurserna Ellära
A, Ellära B samt Elektronik grundkurs
Industriprogrammet med kurserna Kemi –
process A och Kemi - process B eller
Energiprogrammet med kursen Energi B
Ekologi, Växt- och djurliv, Kretslopp samt
Mikrobiologi och genetik
Ekologi, Växt- och djurliv samt Kretslopp
eller Omvårdnadsprogrammet med
kurserna Medicinsk grundkurs och Vårdoch omsorgsarbete eller Teknikprogrammet
med kurserna Ergonomi och Miljöteknik
11
185
19
Bilaga 3
Områdesbehörigheter för utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som
leder till en sådan yrkesexamen som anges i bilagan 2 (examensordningen) till
högskoleförordningen (1993:100) och bilagan till förordningen (1993:221) för Sveriges
lantbruksuniversitet
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Utbildning som leder till agronomexamen: områdesbehörighet 3, 14
Utbildning som leder till apotekarexamen: områdesbehörighet 13
Utbildning som leder till arbetsterapeutexamen: områdesbehörighet 16
Utbildning som leder till arkitektexamen: områdesbehörighet 3
Utbildning som leder till audionomexamen: områdesbehörighet 16
Utbildning som leder till biomedicinsk analytikerexamen:
områdesbehörighet 12
Utbildning som leder till brandingenjörsexamen:
Utbildning som leder till civilekonomutbildning: områdesbehörighet 4
Utbildning som leder till civilingenjörsexamen: områdesbehörighet 9, 10
Utbildning som leder till dietistexamen: områdesbehörighet 16
Utbildning som leder till djursjukvårdarexamen: områdesbehörighet 15
Utbildning som leder till hippologexamen: områdesbehörighet 15
Utbildning som leder till hortonomexamen: områdesbehörighet 14
Utbildning som leder till högskoleingenjörsexamen:
Utbildning som leder till juristexamen: områdesbehörighet 1
Utbildning som leder till jägmästarexamen: områdesbehörighet 14
Utbildning som leder till landskapsarkitektexamen: områdesbehörighet 3, 14
Utbildning som leder till landskapsingenjörsexamen: områdesbehörighet 15
Utbildning som leder till lantmästarexamen: områdesbehörighet 15
Utbildning som leder till logopedexamen: områdesbehörighet 16
Utbildning som leder till läkarexamen: områdesbehörighet 13
Utbildning som leder till lärarexamen: områdesbehörighet 1, 2, 6, 13, 16, 17
Utbildning som leder till optikerexamen: områdesbehörighet 13
Utbildning som leder till ortopedingenjörsexamen:
Utbildning som leder till psykologexamen: områdesbehörighet 5
Utbildning som leder till receptarieexamen: områdesbehörighet 11
Utbildning som leder till röntgensjuksköterskeexamen: områdesbehörighet 16
Utbildning som leder till sjukgymnastexamen: områdesbehörighet 17
Utbildning som leder till sjukhusfysikerexamen: områdesbehörighet 10
Utbildning som leder till sjuksköterskeexamen: områdesbehörighet 16
Utbildning som leder till sjöingenjörs- och maskinteknikerexamen:
186
20
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Utbildning som leder till sjökaptens- och styrmansexamen:
Utbildning som leder till skogsmästarexamen: områdesbehörighet 15
Utbildning som leder till skogsteknikerexamen: områdesbehörighet 15
Utbildning som leder till socionomexamen: områdesbehörighet 5
Utbildning som leder till studie- och yrkesvägledarexamen:
Utbildning som leder till tandhygienistexamen: områdesbehörighet 16
Utbildning som leder till tandläkarexamen: områdesbehörighet 13
Utbildning som leder till tandteknikerexamen: områdesbehörighet 16
Utbildning som leder till trädgårdsingenjörexamen: områdesbehörighet 15
Utbildning som leder till veterinärexamen: områdesbehörighet 13
11
187
21
Sveriges Universitets
& Högskoleförbund
2003-10-30
dnr 42/03
Universitet och högskolor
Rekommendationer för arbetet med att validera reell
kompetens inom högskolan
Inom SUHF har ett projekt bedrivits om validering av reell kompetens inom
högskolan. Till ordförande utsågs Lars Lustig, Umeå universitet och Gunni Öhlund,
Mälardalens högskola har fungerat som projektledare. Till projektet har funnits
knuten en referensgrupp med representanter för administratörer, lärare och
studenter inom högskolan samt berörda myndigheter.
Syftet med projektet var att initiera och samordna universitets och högskolors
arbete med att utveckla metoder för bedömning (validering) av reell kompetens. Ett
syfte var att finna ett gemensamt förhållningssätt i grundläggande frågor som rör
validering och ett förslag till rekommendationer lämnades till SUHF:s styrelse i
september 2003. Rekommendationerna har remissbehandlats och diskuterats vid
SUHF:s förbundsförsamlings sammanträde den 15 oktober 2003.
Förbundsförsamlingen beslutade att ställa sig bakom rekommendationerna för
arbetet med att validera reell kompetens inom högskolan efter en slutjustering av
styrelsen. Styrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 30 oktober 2003 att anta
rekommendationerna och överlämna dem till medlemmarna.
Christina Ullenius
Bengt Karlsson
188
Inledning
Den 1 januari 2003 trädde vissa nya bestämmelser i högskoleförordningen i kraft som
reglerar behörighet till högre utbildning. Sedan tidigare finns bestämmelser som reglerar
tillgodoräknande.
Förändringen innebär att en persons reella kompetens nu skall värderas när han/hon
söker till grundläggande högskoleutbildning och inte som tidigare bara den formella,
dvs. den kompetens som personen har formella betyg på.
I högskoleförordningen uttrycks förändringen i
7 kap. 4 § punkt 6:
Grundläggande behörighet har den som genom svensk eller utländsk
utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet
har förutsättningar att tillgodogöra sig grundläggande högskoleutbildning.
och 7 kap. 7 § andra stycket:
Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk
utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet
har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen.
Vid en bedömning av den sökandes möjlighet att tillgodogöra sig grundläggande
högskoleutbildning kan nedanstående utdrag ur högskolelagen tjäna som ledstjärna.
Enligt högskolelagen skall grundläggande högskoleutbildning ge studenterna
x förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
x förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt
x beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och
färdigheter, utveckla förmåga att
x söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
x följa kunskapsutvecklingen, och
x utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
Ett slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan med
lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de
gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program är ett exempel på en formell
kompetens som förutsätts ge den uppsättning verktyg som gör det möjligt att ta
emot och utveckla det som en högskoleutbildning enligt högskolelagen skall ge.
11
2
189
Detta dokument innehåller dels definitioner av några grundläggande begrepp, dels ett
antal rekommendationer för universitetens och högskolornas (nedan kallade högskolor)
arbete med att validera reell kompetens.
Definitioner
Formell behörighet
De förkunskapskrav för grundläggande högskoleutbildning som finns uppställda i högskoleförordningens sjunde kapitel samt i Högskoleverkets föreskrifter (HSVFS 1996:21
resp. HSVFS 1996:22) Dessa utgörs av:
x grundläggande behörighet, som uttrycks i termer av behörighetsgivande betygsdokument (slutbetyg eller samlat betygsdokument), motsvarande svensk eller
utländsk utbildning eller ålder och yrkesverksamhet (25:4), respektive
x särskild behörighet, som uttrycks i termer av kurser/ämnen/etapper från
gymnasial nivå eller som kunskaper från en eller flera högskolekurser.
En sökande har bedömts ha likvärdiga kunskaper som den som uppfyller ovanstående
formella behörighet. Det rör sig som regel om kunskaper som uppnåtts via äldre
utbildningsformer, andra gymnasiala eller eftergymnasiala utbildningar, utländska
utbildningar och i några fall via test. En förteckning över ”motsvarande”
utbildningar/kurser/tester återfinns i SUHF:s/VHS bedömningshandböcker.
Reell kompetens
Med reell kompetens menas den samlade kompetens en person har, oavsett hur han/hon
har skaffat den och oavsett om han/hon har formella betyg på den eller inte. Den reella
kompetensen prövas i samband med
x att en sökandes behörighet till en viss utbildning prövas
x att en person begär tillgodoräknande av annan utbildning än
högskoleutbildning eller av yrkesverksamhet
En person som bedöms ha grundläggande behörighet till grundläggande
högskoleutbildning och/eller särskild behörighet till en specifik utbildning på grundval
av sin reella kompetens är ”lika mycket” behörig som en person som har fått sin
behörighet på ett mer traditionellt/formellt sätt. Reell kompetens utgör en alldeles egen
behörighetsgrund parallell till den formella behörigheten via betyg och skall inte
förknippas med undantag (7 kap. 4 § punkt 6 och 7 § högskoleförordningen).
Undantag
Då ett undantag görs befrias en sökande från ett eller flera behörighetsvillkor för en
specifik utbildning vid ett specifikt tillfälle. Om den sökande kan tillgodogöra sig den
sökta utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren vare sig genom sina formella
meriter eller sin reella kompetens skall högskolan göra undantag.
190
3
1. Behörighet
1.1 Åldersgräns
En bedömning av den reella kompetensen grundar sig normalt på kunskaper och
erfarenheter som förvärvats utanför eller efter avslutad utbildning på ungdomsgymnasiet
eller motsvarande. Någon fast åldersgräns för när en person kan sägas ha uppnått reell
kompetens bör inte ställas upp men som en riktlinje kan sägas att minst ett par år bör ha
förflutit efter avslutat ungdomsgymnasium för att nödvändiga förutsättningar för reell
kompetens ska anses föreligga. Det är också viktigt att högskolorna är tydliga på denna
punkt i sin information till presumtiva sökande och till gymnasieskolorna
1.2 Behörighetsbedömning i samband med en anmälan till en
utbildning
När en person lämnat in en anmälan till en utbildning görs en prövning av behörigheten
till den aktuella utbildningen. Om inga handlingar finns som styrker personens
behörighet till utbildningen i fråga skall personen få ett meddelande som talar om att
han/hon är obehörig till den sökta utbildningen. Personen får då inom en bestämd tid
möjlighet att komplettera sin anmälan. I meddelandet bör personen få information om
att både formella meriter och reell kompetens värderas och hur han/hon skall gå till väga
för att den reella kompetensen skall kunna bedömas. Så långt det är möjligt skall även
kompetens som inte kan styrkas skriftligt beaktas.
1.3 Behörighetsbedömning fristående från en anmälan, dvs. skild från
en antagningsomgång
En sökande med formella meriter kan relativt lätt själv avgöra om han/hon är behörig till
en viss utbildning eller inte. Detta är näst intill omöjligt för en sökande med reell
kompetens eftersom det är den högskola personen söker till som har avgörandet i sin
hand.
1.3.1 Förhandsbesked
Frågan om behörighet är viktig för en persons studieplanering. En sökande skall därför
så långt det är möjligt kunna få sin behörighet till en utbildning prövad vid sidan av en
antagningsomgång och därmed kunna få ett förhandsbesked.
Om den enskilda högskolan beslutat att det finns ett senaste datum då ansökan om
förhandsbesked ska ha inkommit för att beskedet ska kunna utnyttjas till specifika
antagningsomgångar bör det finnas information lätt tillgänglig om detta.
I förhandsbeskedet skall det tydligt framgå vilken utbildning och för anmälan till
vilken/vilka termin/er beskedet gäller. Det skall också framgå att beskedet skall bifogas
när personen i fråga söker till den utbildning som förhandsbeskedet gäller.
4
191
11
1.3.2 Tillvägagångssätt
Den person som begär en behörighetsprövning utifrån sin reella kompetens skall alltid
ges tillfälle att skriftligen själv utförligt beskriva sin kompetens, hur han/hon har
förvärvat den och hur den kan ge förutsättningar att tillgodogöra sig den aktuella
utbildningen. Han/hon skall i möjligaste mån bifoga intyg/betyg m.m., som styrker
uppgifterna. Högskolan skall så långt det är möjligt erbjuda studievägledning till den
person som saknar dokument som styrker kompetensen. Den som begär en
behörighetsprövning skall få information om hur prövningen går till.
Lätt tillgängligt, t.ex. i anmälningsmaterial och på högskolans webbplats, bör det finnas
information om tillvägagångssättet vid ett förhandsbesked, dvs.
x hur man ansöker om förhandsbesked
x vad man skall bifoga ansökan
x när man senast skall ansöka för att förhandsbeskedet skall kunna utnyttjas
x vart man vänder sig för att få vägledning och hjälp inför sin ansökan
x hur arbetsgången är när ansökan inkommit och exempel på hur
värderingen/erkännandet av kompetensen kan gå till
x hur länge ett förhandsbesked är giltigt
1.4 Nationell giltighet
1.4.1 Grundläggande behörighet till grundläggande högskoleutbildning
Om en person utifrån sin reella kompetens har bedömts vara grundläggande behörig till
grundläggande högskoleutbildning vid en högskola skall denna bedömning godtas av
andra högskolor.
1.4.2 Behörighet för viss utbildning
Om en sökande utifrån sin reella kompetens bedömts ha grundläggande och särskild
behörighet för en viss utbildning vid en högskola skall denna bedömning normalt godtas
av andra högskolor för behörighet till utbildning med likartat innehåll.
2. Tillgodoräknande
En student har rätt att tillgodoräkna annan utbildning än grundläggande högskoleutbildning om de kunskaper och färdigheter som åberopas är av sådan beskaffenhet och omfattning att de i huvudsak motsvarar den utbildning för vilka de är avsedda att
tillgodoräknas. En student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och
färdigheter som förvärvats i yrkeslivet (6 kap. 13 § högskoleförordningen).
Rätten att tillgodoräkna är viktig för det livslånga lärandet. Högskolan skall i såväl
studieorganisation som lokala föreskrifter främja ett generöst förhållningssätt till
tillgodoräknande.
2.1 Förhållandet tillgodoräknande – behörighetsbedömning
En person som utifrån sin reella kompetens bedöms behörig till en utbildning, och vars
kompetens också skulle kunna leda till ett tillgodoräknande för examen, skall skriftligen
på antagningsbeskedet informeras om att någon prövning av tillgodoräknande inte
5
192
gjorts. Skriftlig information skall samtidigt lämnas om hur personen går till väga för att
få ett tillgodoräknande prövat.
2.2 Tillgodoräknandeordning
I de föreskrifter och den arbetsordning som högskolan tillämpar i fråga om
tillgodoräknande skall högskolan ange exempel på vilka metoder som kan användas vid
prövning om tillgodoräknande av annan utbildning än högskoleutbildning eller
yrkesverksamhet.
2.3 Tillgodoräknande – betyg
Tillgodoräknanden som gjorts utifrån annan utbildning än grundläggande
högskoleutbildning eller utifrån yrkesverksamhet betygssätts inte.
2.4 Examensbevis
I examensbeviset skall tillgodoräknandet dokumenteras med en tydlig koppling till den
utbildning eller yrkesverksamhet som utgör grunden för tillgodoräknandet.
2.5 Nationell giltighet
Ett tillgodoräknande för examen som gjorts vid en högskola skall normalt godtas av
andra högskolor. En annan högskola kan dock komma till ett annat beslut om de båda
högskolornas examensinnehåll skiljer sig åt väsentligt.
2.6 Samverkan mellan högskolor i bedömningar
Högskolor skall så långt det är möjligt hjälpa varandra att göra prövningar då en person
begär prövning av tillgodoräknande för examen av annan utbildning än
högskoleutbildning eller yrkesverksamhet vid en högskola där kompetens för att utföra
prövningen saknas.
3. Dokumentation
Att pröva en behörighet utifrån reell kompetens eller att pröva ett tillgodoräknande av
annan utbildning än högskoleutbildning eller yrkesverksamhet kan kräva en stor
arbetsinsats. För att effektivisera detta arbete men framför allt för att uppfylla kraven på
rättssäkerhet för dem som är föremål för prövningarna bör högskolorna på ett öppet och
tydligt sätt dokumentera inte bara sina beslut utan också grunden för dessa.
Många personalkategorier inom högskolan kan bli berörda, och prövningarna kan göras
vid flera tillfällen under en persons livslånga lärande. Dokumentationen behöver synas
och vara tillgänglig under en persons hela högskoletid.
11
193
6
3.1 Dokumentation i Ladok
Behörighetsprövningar utifrån reell kompetens samt tillgodoräknandeprövningar av
annan utbildning än högskoleutbildning eller yrkesverksamhet bör dokumenteras i
Ladok eller med länk i Ladok till dokumenthanteringssystem.
Av dokumentationen skall det framgå
x vad prövningen gäller,
x personens kompetens,
x hur kompetens som inte kunnat styrkas skriftligt erkänts,
x vad prövningen resulterade i,
4. Anmälningsmaterial
I högskolans anmälningsmaterial bör det t.ex. finnas information om
x hur man begär en prövning av reell kompetens för behörighet i samband med
anmälan till högskolan
x vad man bifogar sin anmälan
x vart man vänder sig för att få svar på sina frågor om prövning av reell kompetens
x hur arbetsgången är när anmälan kommit in och exempel på hur
värderingen/erkännandet av kompetensen kan gå till
x hur man får besked om resultatet av prövningen
x hur man ansöker om förhandsbesked
x vad som skall bifogas ansökan om förhandsbesked
x vart man vänder sig för att få vägledning och hjälp inför sin ansökan om
förhandsbesked
x när man senast skall ansöka för att förhandsbeskedet skall kunna utnyttjas vid de
anmälningstillfällen som materialet gäller
x hur arbetsgången är när ansökan om förhandsbesked kommit in och exempel på
hur värderingen/erkännandet av kompetensen kan gå till
x giltighetstiden för ett förhandsbesked
x hur man som student ansöker om tillgodoräknande
194
7
11
195
196
11
197
198
Sveriges Universitets& Högskoleförbund
2007-06-12
Dnr 39/07
Rekommendationer om samordnad antagning till sådana engelskspråkiga
magisteroch masterprogram som bl a vänder sig till sökande utanför EU/EESområdet
SUHF:s styrelse fastställde vid sitt sammanträde den 12 juni 2007 nedanstående
rekommendationer beträffande samordnad antagning till sådana engelskspråkiga magisteroch masterprogram som bl a vänder sig till sökande utanför EU/EES-området. Beslutet
bygger på ett remissbehandlat förslag som tagits fram av SUHF:s expertgrupp för
studieadministrativa frågor. Förslaget har även behandlats i SUHF:s referensgrupp för NyA.
Rekommendationerna är som följer:
1. En samordning bör ske av lärosätenas antagning till sådana engelskspråkiga magisteroch masterprogram som bl a vänder sig till sökande utanför EU/EES-området.
Därvid skall en gemensam tidtabell tillämpas och ett gemensamt arbete utföras i en s
k virtuell antagningsorganisation, till vilken lärosätena förutsätts bidra med personal i
förhållande till omfattningen av sin verksamhet på detta område. Det förutsätts också
att antagningssystemet NyA används och att Verket för högskoleservice svarar för
samordning av verksamheten.
2. SUHF uppdrar åt en särskild arbetsgrupp att under Expertgruppen svara för att
utarbeta och underhålla en handbok med gemensamma riktlinjer för bedömning av
främst grundläggande behörighet för program på avancerad nivå och verifiering av
meriter.
3. Anmälningar tas emot via ett webbgränssnitt inom NyA. Sökande skall personligen
intyga att de meritdokument och intyg som han/hon sänder in i anslutning till
anmälan motsvarar högskolans anvisningar och överensstämmer med verkliga
förhållanden. Utbildningsmeriter skall dock, enligt vad som anges i handboken,
komma direkt från berörd utbildningsanstalt.
4. Antalet sökbara alternativ skall vara 8.
5. Anmälningstider skall vara 1 februari/1 augusti. (I den mån samma utbildning också
utlyses med ordinarie ansökningstider 15 april/15 oktober förutsätts att målgruppen
för de antagningsomgångarna endast utgörs av EU/EES-medborgare och varaktigt
bosatta i EU.)
6. Kompletteringstid tillämpas endast för behörighetsgivande meriter i engelska och
skall då vara 15 mars/1 september.
7. I samband med anmälan skall den sökande styrka grundläggande behörighet för
program på avancerad nivå enligt högskoleförordningen. Dessutom skall ev särskilda
behörighetsvillkor vara uppfyllda (prov i engelska får dock kompletteras enligt punkt
6). Antagning kan också göras på villkor att full behörighet uppnås före utbildningens
start. Det bör dock noteras att villkorade antagningsbesked normalt inte kan ligga till
grund för beslut om uppehållstillstånd. Stor restriktivitet bör därför iakttas i dessa
fall.
199
11
SÖKORDSREGISTER
Sökordsregister
25:4, grundläggande behörighet
4, 5
A
ALU, arbetslivserfarenhet
140
Andra behörighetsgrunder
9-11
Andra grupper, urval
93
Anmälan
136
Anmälningsdag, se Nationella
Antagningsomgångar, tidplan
139
Antagningssystemet NyA
SUHF:s rekommendationer
195-198
138
Anpassade högskoleprov
143
Anstånd
138
Anstånd, totalförsvarstjänstgöring
138
Anställningsbevis, arbetslivserfarenhet
140
Användarkonto på studera.nu
137
Arbetslivserfarenhet/yrkeslivserfarenhet
6
140-142
Arbetslivserfarenhet, dokumentation
137
Avgångsbetyg från gymnasieskolan
– mindre studiekurs
10
– x-markering
10
Avgångsbetyg från gymnasieskolan linjer,
meritvärdering av betyg
57
Avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer,
mellanårsprogram och tvååriga specialkurser,
grundläggande behörighet
4, 5
Avgångsbetyg (mellanårsprogram),
gymnasieskolans nationella program
98
program, mellanårsprogram
– mindre studiekurs 11
– ej fullgjord kurs
11
Avgångsbetyg från s.k. mellanårsprogram,
57
Avgångsbetyg/slutbetyg Komvux,
meritvärdering
57
B
Basår samt övriga högskoleförberedande
utbildningar
Basår, behörighetstabell B/C-språk, förteckning över ämnen
och kurser Bedömning av utländska meriter
Behöriga sökande med lika meriter
200
Behörighet
4-8
Behörighetsbedömning, tabell för
motsvarandebedömning och
ersättningskrav, register 12
Behörighet för studier på grundnivå
4
Behörighetsbevis, grundläggande behörighet 8
56
Behörighetsprov
7
Beredskapsarbete, arbetslivserfarenhet
140
Betyg, dokumentation
137
Betygsdatabas, nationell
137
Betygspoäng, tabell för översättning
till jämförelsetal 61
Betygsurval
92
Betygsurval, Nya tillträdesregler
149
BF, betygsurval
92
BG, betygsurval
92
C
Centrum för flexibelt lärande (CFL),
se Korrespondensstudier
D
Diakonala året, arbetslivserfarenhet
Dispens (undantag)
Doktorandtjänst, arbetslivserfarenhet
Dokumentation
Dyslektiker, högskoleprovet
E
Efteranmälan
Eget företag, arbetslivserfarenhet
Elevassistent, arbetslivserfarenhet
Elitidrott, arbetslivserfarenhet
Engelskspråkig svensk gymnasieutbildning
Enhetsskola
Ersättningskrav
F
7
46-50
81-84
8
92
99
140
7
140
136
143
93
140
140
141
100
101
9
Fackskola
94
Feriearbete, arbetslivserfarenhet
141
Finskspråkig svensk gymnasieutbildning
100
Folkhögskola, grundläggande behörighet
4
Folkhögskola, Nya tillträdesregler
146
Folkhögskoleintyg, exempel 126-133
SÖKORDSREGISTER
K
Folkhögskoleutbildning
Allmän behörighet
Meritvärdering
94
Franskspråkig svensk gymnasieutbildning 100
Frilansarbete, arbetslivserfarenhet
141
Friskolor
95
Frivilliga val
97
Fängelsetid, arbetslivserfarenhet
141
För sent inkommen anmälan
136
Fördelning av platser
92
Förutbildningar för grundläggande
behörighet, tabell
105-115
Kommunal vuxenutbildning,
avgångsbetyg, skolformer
Komplettering till anmälan
Komplettering, begäran
Komplettering, se Nationella
antagningsomgångar, tidplan
Kompletteringsbetyg
Kontrollbesked/Kontrolluppgift
Korrespondensstudier
Kyrkomusiker, arbetslivserfarenhet
Kärnämnen, gymnasieskolan
Kärnämnen, komvux
G
L
Generellt undantag genom kursstudier
Grundläggande behörighet,
Nya tillträdesregler
Grundläggande behörighet genom
svensk högskoleexamen
Grundläggande behörighet till
utbildning på avancerad nivå
Grundskola
Gymnasieskolans linjer
Gymnasieskolans nationella program
Gymnasial vuxenutbildning,
skolformer, slutbetyg
7
146
6
4
8
101
96
97
98
98
Lärarassistent, arbetslivserfarenhet
Lärartjänstgöring, arbetslivserfarenhet
Lärlingsutbildning
99
136
136
139
56
136
99
141
97
98
141
141
99
M
Meritkurser, meritvärdering,
Meritvärdering av betyg, exempel Meritvärdering, Nya tillträdesregler
Mindre studiekurs
146
56-62
86-91
147
8, 9
9
N
H
Nationella antagningsomgångar, tidplan
139
Nationell betygsdatabas
136
Nationell betygsdatabas, tidsplan
137
100
99, 125
HA, provurvalet
92
Halvtid, arbetslivserfarenhet
140
Hermods, se Korrespondensstudier
99
HP, provurvalet
92
Högre specialkurs, se Påbyggnadsutbildning 99
Högskoleförordningen, utdrag 151-159
Högskoleförberedande utbildningar,
tabell över basår 51
Högskoleprovet
143
Högskoleprovet, giltiga prov
143
Högskoleprovet som urvalsinstrument
143
Högskoleprov, tidplan
139
Högskoleprov utomlands
143
Högskoleverkets författningssamling 160-161
Oavslutade utländska
gymnasieutbildningar, meritvärdering
6
Oregelbunden tjänstgöring,
arbetslivserfarenhet
140
167-187
Områdesbehörigheter, Nya tillträdesregler 146
Områdesprov
93
I
P
Individuellt program, gymnasieskolans
nationella program
Internationell Baccalaureat – IB
I tid inkommen anmälan
J
Jämförelsetal, se Meritvärdering
Jämförelsetal, tabell för översättning
av betygspoäng 98
98
136
56
O
Platsfördelning på grundval av betyg,
Praktik, arbetslivserfarenhet
Praktikplats, arbetslivserfarenhet
Praktisk realexamen
Provurval
Påbyggnadsutbildning
Pågående anställning, arbetslivserfarenhet
150
141
141
101
92
99
140
62
201
SÖKORDSREGISTER
R
Realexamen
Reell kompetens
SUHF:s rekommendationer
Reducerat program, gymnasieskolans
nationella program
Reservantagning
Rikstest
101
9
188-194
97
93
101
S
SA, Sen anmälan
92
vuxenutbildning, grundläggande behörighet 4
vuxenutbildning
betyg i kärnämneskurser
5
enbart nya kurser
5
blandat gamla och nya kurser
5
blandat gamla och nya kurser,
senast 30 juni 2002
5
enbart gamla kurser
5
vuxenutbildning, meritvärdering
59
Samordnad antagning till engelskspråkiga
magisteroch masterprogram
SUHF:s rekomendationer
199
Sandöskolan, arbetslivserfarenhet
141
Sen anmälan
136
Sista dag för anmälan, se Nationell
antagningsomgång, tidplan
139
Sista dag för komplettering,
se Nationell antagningsomgång, tidplan
139
Sista dag för svar, se Nationell
antagningsomgång, tidplan
139
Sjukvårdsarbete, arbetslivserfarenhet
141
Skolformer
94-101
Slutbetyg från gymnasieskolan,
andra behörighetsgrunder
10
Slutbetyg från gymnasieskolans program,
4
Slutbetyg, gymnasieskolans nationella
program
97
Slutbetyg från gymnasieskolans
program/gymnasial vuxenutbildning,
57
Slutbetyg från komvux,
4
2350 gymnasiepoäng
5
2301 gymnasiepoäng
5
1970 gymnasiepoäng
5
Slutbetyg
utfärdat 1997
utfärdat 1998-2002
utfärdat 2003
4
Specialkurser
8
Specialkurser, tabell
113-115
202
Specialutformat program,
gymnasieskolans nationella program
98
Sommarjobb, feriearbete
139
Standardbehörighet
7
Standardbehörigheter, tabell 162-165
Standardbehörigheter, yrkesexamina 166
Statens skola för vuxna,
se Korrespondensstudier
99
Studentexamen
100, 124
Studieförbund
100
Studieomdöme, folkhögskola
95
Stöd till studenter med funktionshinder
138
Svar, strykningar
138
Svarskrav
138
Swedish Language Test for Academic
Purposes, SLTAP
101
Svensk gymnasieutbildning på annat språk 100
Svensk högskoleexamen för
6
Synskadade, högskoleprovet
141
7
Särskild behörighet till utbildning
på avancerad nivå
8
Särskild behörighet, undantag
8
Särskilda prov för urval
93
Särskilda stödåtgärder
138
Sökalternativ
136
T
Teoretisk kompletteringskurs
99
Test i svenska för universitetsstudier
(Tisus)
101
Tillträdesregler, nya fr om
den 1 juli 2010
145-150
56
Timanställning, arbetslivserfarenhet
140
Tjänstgöringsintyg, arbetslivserfarenhet
140
Tjänstledighet, arbetslivserfarenhet
140
Totalförsvarsutbildning, arbetslivserfarenhet 142
Tredje året, se Påbyggnadsutbildning
100
Treåriga yrkesinriktade linjer
99
Tyskspråkig svensk gymnasieutbildning
100
U
Undantag (dispens) Ungdomslag, arbetslivserfarenhet
Ungdomsplats, arbetslivserfarenhet
Ungdomspraktik, arbetslivserfarenhet
Universitets- och högskolebetyg och poäng,
översättningstabell
Urval
Urvalsgrunder, av högskolan beslutade
Urval, Nya tillträdesregler
Urval till utbildning på avancerad nivå
Utbildning, arbetslivserfarenhet
9
142
142
142
85
92
92
92
149
93
144
SÖKORDSREGISTER
56
Utbyteskomplettering, tabell för utbyte av
gamla och nya kurser i slutbetyg
63-74
Utbyteskomplettering, tabell för
utbyte av ämnen 75-78
Utbyteskomplettering, tabell för
utbyte av etapper 79-80
Utlandstjänstgöring, arbetslivserfarenhet
142
6, 100
Utländsk förutbildning, meritvädering
61
Utländska förutbildningskoder –
förteckning
116-123
Utländska gymnasiebetyg, dokumentation 137
Utländska gymnasiebetyg,
148
Utländska gymnasieutbildning
4
Utländska språkkurser, behörighetstabell 52-55
Utökat program, gymnasieskolans
nationella program
98
Utökad studiekurs
96
Ö
Övergångsregel, 25:4
Övergångsregel, grundläggande
behörighet, nya tillträdesregler
Överklagande
Överklagandenämnden
Överklagande, rutin i NyA
Övriga behöriga sökande
5, 146
146
145
145
145
92
W
Waldorfskolor
avgångsbetyg med sifferbetyg
slutbetyg med bokstavsbetyg
96
Waldorfskola, exempel på slutbetyg 134-135
Waldorfsskolans kurskoder, förteckning 103-104
V
Vidimerade kopior
Vård av annan person, arbetslivserfarenhet
Vård av barn, arbetslivserfarenhet
Vård av syskon, arbetslivserfarenhet
Värnpliktstjänstgöring, arbetslivserfarenhet
X
X-markering
136
142
142
142
142
10
Ä
Ämneskoder, förteckning
102
Ändring av kraven för grundläggande
behörighet 2010
gymnasieskolan
gymnasial vuxenutbildning
övergångsregel
7
Ändring av kraven för särskild behörighet
8
Ändring av platsfördelning på grundval
av betyg 2010
93
Ändring av reglerna för meritvärdering 2010 7
Ändring av sökalternativ
135
203
Egna anteckningar
204
Verket för högskoleservice
Box 24070 • 104 50 Stockolm • Besöksadress: Karlavägen 108
Tfn: 08-725 96 00 Fax: 08-725 96 01

Nationell bedömingshandbok - Gymnastik- och idrottshögskolan

Transcription

Similar documents

Allmän Behörighet

För dig som har eller ska ta en IB-examen 2014

För dig som vill söka till högskolan och behöver

Introduktionsprogram

För dig som har eller ska ta en iB

Mobil dokumentation - Nya arbetssätt med många vinster

Cykla/Götakanal

Valkatalog åk2 - Jämtlands Gymnasium