För dig som vill söka till högskolan och behöver

Sid 1/4
För dig som vill söka till
högskolan och behöver bättre
koll på förutsättningarna
I en perfekt studievärld skulle alla som söker till högskolan komma in.
Vi är inte där än, vilket betyder att det idag ofta är fler sökande till vissa
utbildningar än vad det finns platser.
Det här gör att högskolorna måste fördela platserna utifrån vissa
regler. För att kunna göra det på enklast möjliga sätt utgår man från
ett meritvärde. Den med
e högst meritvärde får en plats före den med
andoch så vidare.
g
näst högst meritvärde
g
dlä
t
Me
n
e
Gru hörigh
be
ritv
Sä
rsk
beh av
ildbegrepp som används i
Här får du en kortfattad beskrivning
örig de
t
antagningen. Har du frågor som rör justhedina
betyg, prata med en
studievägledare.
max
22,5
2
e=mc
Ko
mp
le
på tter
i
Ko
mvu ngar
x
K
ärd
e
r måste du ha de förkunskaper som krävs för att kunna
urrera om en plats.
Sid 2/4
e
and
g
g
ndlä
et
Gru hörigh
be
Kolla att du har rätt förkunskaper
kapskraven delas in i grundläggande och särskild behörighet.
a utbildningar räcker det att ha grundläggande behörighet,
ssa utbildningar
har vilken
krav påutbildning
både grundläggande
ochvilken
särskild
Oavsett
du söker och
studiebakgrund du har måste
et.
du ha de förkunskaper som krävs för att kunna konkurrera om en plats.
har gått ett fullständigt program på gymnasiet och fått ett
Förkunskapskraven
delas in i grundläggande
och särskild
utan för många
IG, har grundläggande
behörighet.
de
gan
g
ä
l
nd
et
Gru hörigh
be
nde
gga
ä
l
d
n
et
Gru hörigh
be
behörighet. Till många utbildningar räcker det att ha grundläggande behörighet, medan vissa utbildningar har krav på
varierar
beroende på vilken utbildning du söker,
både grundläggande och särskild behörighet.
behörighet
och
ser som krävs hänger ihop med utbildningens inriktning. Söker
pelvis en socionomutbildning
behöver
du kunskaper
samhällDu som har gått ett fullständigt
program
på gymnasieti och
fått
ett
slutbetyg
utan
för
många
IG,
har
grundläggande
p, medan en utbildning i programteknik kräver djupa kunskaper
behörighet.
atik.
Sä
beh rskild
örig
het
Särskild behörighet varierar beroende på vilken utbildning du
söker, och vilka kurser som krävs hänger ihop med utbildningens inriktning. Söker du exempelvis en socionomutbildning
behöver du kunskaper i samhällskunskap, medan en utbildning i programteknik kräver djupa kunskaper i matematik.
er du komplettera?
2
e=mc
ar inte har betyg i de kurser som krävs kan du komplettera
tt läsa kurser
på komvux.
Tänk då på att de kurser som ges nu
Behöver
du komplettera?
beteckningarOm
och
betygsskala.
K
du inte har betyg i de kurser som krävs kan du komplet- om
tera genom att läsa kurser på komvux. Tänk då på att de
för
attsom
bli behörig
utbildning,
du
kurser
ges nu hartill
nyaen
beteckningar
ochhamnar
betygsskala.
ple
t
st en kurs
i en
valsgrupp än om du är behörig direkt. Kompletteringsgruppen
K
Harän
du läst
en kurs för att blimen
behörig
en utbildning,
t färre platser
direktgruppen,
dettillbehöver
intehambetyda
nar du i en annan urvalsgrupp än om du är behörig direkt.
dina chanser
att bli antagen eftersom antalet sökande med
Kompletteringsgruppen har något färre platser än direktgrupn kompletteringar
skiftar
från år
år, liksom
betyg.att
pen, men
det behöver
intetill
betyda
något förderas
dina chanser
om de
ter
r
Ett annat sätt att öka dina chanser att bli antagen, är att göra
ckså läsa upp
betyget i en kurs för att höja ditt meritvärde. Det
högskoleprovet.
etyget ersätts då av det nya, högre. Det kallas att utbyteskom- Betyg
sätt att öka dina chanser att bli antagen, är att göra
provet.
tpo ol
äkn
gs g
at
ll höja dina Du
betyg,
somläsa
ju påverkar
kan också
upp betyget ditt
i en meritvärde,
kurs för att höjakan
ditt du läsa
å komvux som
ger meritpoäng.
Vilkaersätts
kurser
som
meritpoäng
meritvärde.
Det gamla betyget
då av
det ger
nya, högre.
Det kallas att utbyteskomplettera.
vi längre fram.
ov
r
ep
Me
ri
nn
kan du läsa kurser på komvux som ger meritpoäng.
ö
H
ov
A
er du höja
ditt
meritvärde?
Om du
vill höja
dina betyg, som ju påverkar ditt meritvärde,
K
K
r
ep
ol
k
gs
e=
Ko
mp
på rette
Ko
mvu ra
x
Ko
mp
let
ter
ing
ar
ing
a
bli antagen eftersom antalet sökande med eller utan komskiftar från år
år, liksom
deras betyg.
olikapletteringar
urvalsgrupperna
påtillnästa
sida.
Behöver du höja ditt meritvärde?
Sä
beh rskild
örig
het
ö
H
BI
BII
F
F
K
Betyg
BI
BII
K
Sid 3/4
Kolla vad du har för meritvärde
Börja med att ge dina bokstavsbetyg ett siffervärde. Bara om du har rätt
nde
gga
förkunskaper
kommer du att få ett meritvärde uträknat.
ä
l
d
et
un
Gr
h
örig
beh
Sä
beh rskild
örig
het
Bo
Vägen till meritvärdet går via gymnasiebetyget där dina G:n,
VG:n och MVG:n först måste räknas om till sifferbetyg. Ett IG
ger 0 poäng, ett G ger 10, VG 15 och ett MVG ger 20.
vg
För att få fram ett siffervärde måste du gå igenom hela gymnasiebetyget och multiplicera siffervärdet för varje betyg med
kursens gymnasiepoäng.
15
2
e=mc
Ett MVG i en kurs som omfattar 100 gymnasiepoäng ger då
20 x 100 = 2 000.
Ko
yg
bet
avs
kst
de
vär
fer
Sif
När du räknat ut ett siffervärde på vart och ett av dina betyg
mp lägger du ihop dem och dividerar den totala summan med
let
ter
deningtotala
poängen för alla de kurser som finns i ditt slutar
K
betyg. Talet du får fram kan högst bli 20,00 och kallas för
jämförelsetal.
Kolla om du kan få lägga till meritpoäng
at
nn
A
För att se om du kan få lägga till meritpoäng för kurser i
engelska,v matematik och moderna språk, måste du först se
o
vilka kurser
som krävs för behörighet. Om en kurs krävs för
pr
le
o
behörighet
kan den inte ge meritpoäng.
sk
ög
H
Till vissa utbildningar kan du också få meritpoäng för
områdeskurser som du har i ditt slutbetyg – söker du
exempelvis till civilekonomprogrammet är företagsekonomi
meriterande.
r
Jä
ö
mf
l
ta
e
els
Me
ri
tpo
max
20,00
Du kan få maximalt 2,5 meritpoäng: engelska, matematik
F
BI
och moderna språkBII
kan ge max 2,5 tillsammans och omBetyg
rådeskurserna
kan ge upp till 1,0 meritpoäng. Meritpoängen
läggs sedan till ditt jämförelsetal. Det här innebär att högsta
möjliga meritvärde är 22,5.F
Me
ri
K
tvä
Meritvärdet = jämförelsetalet + meritpoäng
max
22,5
rde
äng
Vilken grupp du hamnar i beror på vilken studiebakgrund du har.
Ko
Sid 4/4
mp
let
te
at
nn
A
ring
Av alla platser på en utbildning går minst 1/3 av platserna
ar
ov
till sökande med betyg och minst 1/3
till
dem
som
söker
Vilken grupp hamnar du ei?
pr
med högskoleprov. Resten av platserna bestämmer varje
K kol
s
universitet eller högskola själva hur de vill fördela, exemög
H
pelvis genom intervjuer eller arbetsprover.
När du har de förkunskaper som krävs placeras du i en urvalsgrupp. Vilken
grupp dudelas
hamnar
beror
på vilken studiebakgrund du har.
Betygsgruppen
sedan iupp
i tre grupper:
Betygsgrupp I (B1) och betygsgrupp II (B2) och folkhögskolegruppen (B3).
ol
k
gs
ö
H
Betyg
B1
K
(BI) och betygsgrupp II (BII) och folkhögskolegruppen.
som är behörig med ditt slutbetyg. I betygsgrupp II ingår du
som har kompletterat för att bli behörig, eller för att få meritpoäng.
Kommer jag in?
Det går tyvärr inte att säga om du kommer in eller inte.
Chanserna varierar från år till år beroende på hur många som
söker just din utbildning. Men generellt kan man säga att ju
högre meritvärde du har desto större chansKommer
har du att få du
en in?
plats på den utbildning du vill gå.
KollaDet
statistiken.
går tyvärr inte att säga om du kommer in eller inte. Hur
många som söker just din utbildning och vilket meritvärde de
Du kan
en ungefärlig
vilket meritvärde
som brukar
harfåpåverkar
förståsbild
dinaav
möjligheter.
Men generellt
kan man
krävassäga
till olika
genom
att kolla
att juutbildningar
högre meritvärde
du har
desto VHS
störreantagchans har
ningsstatistik.
du att få en plats på den utbildning du vill gå.
Kollapåstatistiken
Läs mer
Antagning.se
Du kan få en ungefärlig bild av vilket meritvärde som brukar
För attkrävas
ta reda
mer
om vad som
gäller
för just
dig, gå till
till på
olika
utbildningar
genom
att kolla
antagningsfliken Allt
du behöver
veta
eller
prata med
statistiken.
Den når
du på
viaAntagning.se,
Universitets- och
högskolerådets
din studievägledare.
webbplats, www.uhr.se.
Läs mer på Antagning.se
För att ta reda på mer om vad som gäller för just dig, gå till
fliken Allt du behöver veta på Antagning.se, eller prata med
din studievägledare. Gör gärna både och.
F
F
behörig, eller fått meritpoäng. Beroende på vilken utbildndelas
uppi ibåda
tre grupper:
Betygsgrupp I
ing duBetygsgruppen
söker, placeras
du sedan
i en eller
grupperna.
Sökande med utländska betyg ingår sen en tid tillbaka i
som brukar kallas direktgruppen, ingår du
gruppIIbetygsgrupp
eller II, ellerI,båda.
B2
at
nn
A
Av alla platser på en utbildning går minst 1/3 av platserna
I betygsgrupp
I, som
kallas
direktgruppen,
ingår med
du
till sökande
med brukar
betyg och
minst
1/3 till de som söker
kan själva bestämma över högst
som ärhögskoleprov.
behörig medHögskolorna
ditt slutbetyg.
en 1/3 av platserna för att kunna ta in sökande exempelvis
utifrån intervjuer
arbetsprover.
I betygsgrupp
II ingåreller
du som
har kompletterat för att bli
ov
r
ep
Betyg
BI
BII
F
F
K