docÅrsberättelse 2013 - Finansbolagens Förening
download 
Report Transcription
Årsberättelse 2013 - Finansbolagens Förening
FINANSBOLAGENS FÖRENING ÅRSBERÄTTELSE 2013 FINANSBOLAGENS SERVICE - FF AB Finansbolagens Förening Finansbolagens Service – FF AB Årsberättelse 2013 Utgiven av Finansbolagens Service – FF AB Finansbolagens Förening - Finansbolagens Service - FF AB .......................... 1 Medlemmar ........................................................................................................ 2 Associerade Organisation ....................................................................................................... 5 Styrelse Kommittéer Kansli Eurofinas och Leaseurope ................................................................................. 6 Svenska organisationer och myndigheter ......................................................... 7 Finansbolagen under året................................................................................... 8 Årsmöte och informationsmöten Ett axplock ur ärenden 2011 Utredningar m.m. Finansbolagens spelregler ............................................................................... 13 Lagstiftning Tillsyn God sed i finansbolag Internationella konventioner Riktlinjer och rekommendationer EU-förordningar Statistik............................................................................................................. 35 FINANSBOLAGENS FÖRENING – FINANSBOLAGENS SERVICE - FF AB Finansbolagens Förening, som bildades år 1960, är en branschorganisation för finansbolag. Finansbolag är företag som bedriver finansieringsrörelse som kreditmarknadsföretag eller bank, finansiellt institut eller företag med annan finansiell verksamhet. Bland föreningens medlemmar återfinns företag som driver finansieringsverksamhet, antingen med Finansinspektionens tillstånd enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och förordningen (2004:329) om bank- och finansieringsrörelse, eller utan krav på sådant tillstånd. De senare har det gemensamt att de inte finansierar sin verksamhet med medel från allmänheten. De ska enligt lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet registreras hos Finansinspektionen, men står inte under inspektionens tillsyn. Arbetet bedrivs genom två juridiska personer. Finansbolagens Förening samlar branschen och verkar för en sund utveckling av etiska regler för medlemsföretagen. Föreningen är ideell och bedriver inte affärsverksamhet. Finansbolagens Service – FF AB, som bedrivs utan vinstsyfte, har till föremål för sin verksamhet att tillhandahålla medlemmar och associerade olika tjänster genom att verkställa utredningar samt bedriva informationsverksamhet i juridiska, ekonomiska och andra frågor av betydelse för medlemmarna i deras yrkesutövning. FF/Finansbolagen står fortsättningsvis för de båda verksamheterna. Med avseende på ägarförhållande, storlek och inriktning råder starkt skilda förhållanden mellan olika finansbolag. Medlemsföretagen i FF ägs av industriföretag och andra leverantörer, försäkringsbolag samt andra intressenter på kreditmarknaden. Finansbolagen erbjuder sina finanstjänster direkt eller indirekt, t.ex. genom leverantör, och kombinerar ofta finansiering med rådgivning eller administrativ service. De huvudsakliga finanstjänsterna är leasing, avbetalning och factoring (fakturabelåning eller fakturaköp) samt lån och kontokortskrediter. FINANSBOLAGENS FÖRENING FINANSBOLAGENS SERVICE – FF AB Regeringsgatan 67, 4 tr, 111 56 Stockholm Telefon: 08-660 68 90 Telefax: 08-662 76 12 e-post: [email protected] Webb: www.finansbolagen.se 1 MEDLEMMAR AK Nordic AB 753 83 Uppsala Tel 018-17 03 00 www.akspar.se Amfa Bank AB Box 17930 118 95 Stockholm Tel 08-616 99 00 Fax 08-616 99 39 www.amfabank.se Collector Credit AB Box 11914 404 39 Göteborg Tel 031-750 21 00 Fax 031-750 21 01 www.collector.se De Lage Landen Finans AB Box 7754 103 96 Stockholm Tel 08-781 06 00 Fax 08-781 06 16 www.delagelanden.com Deutsche Leasing Sverige AB Box 7254 103 89 Stockholm Tel 08-463 44 60 Fax 08-463 44 69 www.deutsche-leasing.se Euro Finans AB Box 167 221 00 Lund Tel 046-31 20 20 Fax 046-31 20 50 www.eurofinans.se Finaref AB Box 932 501 10 Borås Tel 033-16 0890 Fax 033-16 06 30 www.finaref.se GCC Capital AB Box 7790 103 96 Stockholm Tel 08-242 333 www.gccab.com GE Capital AB Vendevägen 89, FE 304 182 82 Stockholm Tel 08-559 502 00 Fax 08-559 502 05 www.gecapital.se Ikano Bank Företag Box 1007 172 21 Sundbyberg Tel 08-514 203 00 Fax 08-514 203 50 www.ikanobank.se Key Equipment Finance Nordic AB Box 7009 103 86 Stockholm Tel 08-793 68 80 Fax 08-793 6870 www.kefonline.se Kommunleasing i Göteborg AB Lillhagsparken 18 422 50 Hisings Backa Tel 031-368 61 00 Fax 031-711 54 88 www.goteborg.se Lantmännen Finans AB Box 30192 104 25 Stockholm Tel 010-556 30 00 Fax 08-657 97 02 www.lantmannenfinans.se 2 MEDLEMMAR LeasePlan Sverige AB Box 511 169 29 Solna Tel 08-470 26 00 Fax 08-470 26 99 www.leaseplan.se Renault Finance Nordic, bankfilial till RCI Banque SA Box 1028 164 21 Kista Tel 08-585 752 00 Fax 08-585 754 73 www.renault.se Santander Consumer Bank Box 1341 171 26 Solna Tel 08-470 79 00 Fax 08-470 79 98 www.santander.se Scania Credit AB 151 87 Södertälje Tel 08-553 836 60 Fax 08-553 837 24 www.scania.se Scania Finans AB 151 87 Södertälje Tel 08-553 837 50 Fax 08-553 837 66 www.scania.se SG Finans AS Norge, Sverige filial Box 1534 171 29 Solna Tel 08-470 95 00 Fax 08-470 95 33 www.sgfinans.se Siemens Financial Services AB Box 6106 171 06 Solna Tel 08-730 79 75 Fax 08-730 77 42 www.siemens.se/finance Svea Ekonomi AB 169 81 Solna Tel 08-735 90 00 Fax 08-735 48 17 www.sveaekonomi.se TeliaSonera Finance AB Vitsandsgatan 9, hus E 123 86 Farsta Tel 90 100 Fax 08-604 31 33 www.teliasonera.se Thorn Svenska AB Vretenvägen 13 171 54 Solna 020-24 24 24 www.thorn.se Toyota Kreditbank GmbH Tyskland, Sverige Filial Box 1206 172 24 Sundbyberg Tel 08-622 35 00 Fax 08-622 35 01 www.toyota.se/finance Toyota Material Handling Europe Rental AB Svarvargatan 8 595 81 Mjölby Tel 0142-860 00 Fax 0142-861 09 www.toyota-forklifts.eu Volkswagen Finans Sverige AB 151 88 Södertälje Tel 08-553 868 00 Fax 08-553 868 20 www.vwfs.se 3 MEDLEMMAR ASSOCIERADE American Express Services Europe Ltd, England, Filial 106 82 Stockholm Tel 08-429 50 00 www.americanexpress.com Ellos AB Box 932 501 10 Borås Tel 033-16 00 00 Fax 033-16 06 30 www.ellos.se IBM Svenska AB 164 92 Stockholm Tel 08-793 10 00 Fax 08-793 49 48 www-03.ibm.com/financing/se 4 ORGANISATION STYRELSE Ledamöter Suppleant Adjungerade Eva-Lotta Berg Ljungström, GE Capital AB, Stockholm Susanne Glykofrydis, De Lage Landen Finans AB, Stockholm Anders Holmgren, SG Finans AS Norge, Sverige Filial, Solna Lars Johansson, Santander Consumer Bank, Stockholm Peter Lindgren, Scania Finans AB, Södertälje, Ordförande Filip Nystedt, Kommunleasing i Göteborg AB, Göteborg, Vice ordförande Fredrik Ridaeus, Finaref AB, Borås Patrik Riese, Volkswagen Finans Sverige AB, Södertälje John Rydberg, TeliaSonera Finance AB, Stockholm Tommy Wretenlind, Toyota Kreditbank, Sverige Filial, Stockholm Lars Zacharoff, VD Nicklas Karlbom, Deutsche Leasing Sverige AB, Stockholm Sven Eggefalk, Wasa Kredit AB, Stockholm Johan Brändström, DNB Finans, Stockholm Jens Effenberger, Volkswagen Finans Sverige AB, Södertälje PRESIDIET Peter Lindgren, Scania Finans AB, Ordförande Lars Zacharoff, VD Filip Nystedt, Kommunleasing i Göteborg AB, Vice ordförande John Rydberg, TeliaSonera Finance AB KOMMITTÉER m.m. Fordonskommittén • Säkerhetsgruppen för fordonsfrågor Juristkommittén Kommittén för finanstjänster till företag (exkl. fordon) Kommittén för finanstjänster till konsument (exkl. fordon) Kommittén för redovisning och kapitaltäckning KANSLI Advokat Lars Zacharoff, VD Advokat Per Holmgren Advokat Adrian Dowlati Hélène Persson Raili Kyyrönen (ekonomi) Tel 08-660 68 90 e-post [email protected] Webb www.finansbolagen.se Regeringsgatan 67, 4 tr, 111 56 STOCKHOLM 5 EUROFINAS och LEASEUROPE Representanterna i Eurofinas’ och Leaseuropes General Assembly, Board och kommittéer är företrädare för medlemsföretagen i FF. Representationen i Leaseurope fördelas mellan medlemsföretagen i FF och Svenska Bankföreningen. FF är fr.o.m.1 juli 2011 den enda svenska medlemsorganisationen i Eurofinas. EUROFINAS Member Vakant Deputy Lars Zacharoff, FF Finansbolagen General Assembly Member Board Management Committee of the Board gemensam nordisk/baltisk repr. Legal and Policy Committee Corresponding Statistics Committee Vakant Anne-Lise Lofsgaard, Finansieringsselskapenes Forening, Norge Vakant Per Holmgren, FF Finansbolagen member LEASEUROPE General Assembly Members Filip Nystedt, Kommunleasing AB FF SBF Board - gemensam nordisk/baltisk repr. Accounting and Taxation Committee Legal Affairs Committee Rolf Ekström, Danske Finans AB Deputies T.v. Lars Zacharoff, FF Finansbolagen Marie Lundberg, Handelsbanken Finans AB Member Jukka Salonen, Nordea Finance Finland Ltd Weronica Nilsson, Scania Finans AB Filip Nystedt, Kommunleasing AB FF SBF FF FF SBF Prudential Supervision Committee Statistics Committee Marie Emanuelsson, Nordea Finans AB Vakant Christian Nilsson, Svenska Bankföreningen Automotive Steering Group Truck Rental and Leasing Working Group Vakant Mikael Bogered, Scania Credit AB FF Central, Eastern and South-Eastern European Countries Working Group (CESEE) Anders Herlitz, Scania Credit AB FF EUROFINAS, European Federation of Finance House Associations LEASEUROPE, European Federation of Leasing Company Associations Boulevard Louis Schmidt 87, BE-1040 Brussels, Belgien Tel: 32-2/778 05 60 Fax: 32-2/778 05 78 [email protected] www.eurofinas.org [email protected] www.leaseurope.org 6 SBF FF SVENSKA ORGANISATIONER OCH MYNDIGHETER Departement, myndigheter FF deltar fortlöpande i arbets- och referensgrupper och i andra sammanhang inom departement samt deltar i överläggningar med myndigheter såsom Sveriges Riksbank, Riksgälden, SCB, Transportstyrelsen, Tillväxtverket, Finansinspektionen och Konsumentverket, antingen ad hoc eller på regelbunden basis. Samverkan med Svenska Bankföreningen För diskussion av särskilt aktuella ärenden sammanträffar FF med Svenska Bankföreningen. Bl.a. har hållits fortlöpande möten med anledning av IASB/FASB:s projekt angående en ny standard för leasingredovisning. FF och Svenska Bankföreningen är genom samarbetsorganet AFINA medlem i Leaseurope. Allmänna Reklamationsnämnden FF är genom medlemsföretag representerad i Allmänna Reklamationsnämndens Bankavdelning. Nordiska/baltiska finansbolagsmöten Möten med finansbolagen i de nordiska/baltiska länderna för diskussion av gemensamma aktuella frågor äger rum ett par gånger om året. Kronofogdemyndigheten FF är genom medlemsföretag representerad i Kronofogdemyndighetens intressentråd samt intressentrådet för konkurstillsyn och vid Kronofogdemyndighetens årliga ingivarträffar. Säkerhetsgruppen för fordonsfrågor Säkerhetsgruppen för fordonsfrågor bildades i början av 2007 på initiativ av FF:s Fordonskommitté. Gruppen består av företrädare för de fordonsfinansierande företagen, försäkringsbranschen, bilhandels- och biluthyrningsbranschen, Polisen och Interpol. Samråd sker även med Åklagarmyndigheten, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten (EBM). Gruppen har till syfte att uppmärksamma, bekämpa och förebygga fordonsstölder och bedrägerier. Gruppen anordnar årliga informationsmöten för medlemmarna. Transportstyrelsens/finansbolagens samverkansgrupp FF har en samverkansgrupp med Transportstyrelsen, som sammanträffar minst en gång per år. Senaste mötet ägde rum den 21 januari 2013. Insolvensrättsligt Forum FF är jämte Skatteverket, Sveriges Ackordscentral, Konkursförvaltarkollegiernas Förening, Juridiska Institutionen vid Uppsala Universitet och Svenska Bankföreningen huvudmän för Stiftelsen Insolvensrättsligt Forum. Stiftelsen arrangerar vartannat år ett seminarium för belysning och diskussion av aktuella insolvensrättsliga frågor. Det senaste forumet hölls våren 2013. Näringslivets Regelnämnd, NNR FF deltar i Näringslivets Regelnämnd (NRR), vars uppgift är att verka för att offentlig normgivning ska vara ändamålsenlig och inte mer omfattande än vad som är påkallat. Näringslivets Delegation för Marknadsrätt, NDM FF deltar i Näringslivets Delegation för Marknadsrätt (NDM), som är en paraplyorganisation inrättad av ett tjugotal näringslivsorganisationer för egenåtgärder m.m. på näringsrättens område. Inom ramen för NDM anordnas även samverkansmöten med Konsumentverket/Konsumentombudsmannen (KO). 7 FINANSBOLAGEN UNDER ÅRET bilhandeln, Polisen, Interpol m.fl. för sin syn på olika aktuella frågor. Gruppen anordnar varje år en årlig återkoppling till medlemmarna i form av ett informationsmöte. ÅRSMÖTE/BOLAGSSTÄMMA OCH INFORMATIONSMÖTEN Årsmöte/bolagsstämma ETT AXPLOCK UR ÄRENDEN 2013 FF:s årsmöte och bolagsstämma 2013 ägde rum fredagen den 26 april 2013 på Grand Hôtel, Stockholm. Vid årsmötet/bolagsstämman valdes ledamöter och suppleanter i föreningens resp servicebolagets styrelser. Deltagare var bl.a. VD eller andra behöriga företrädare för medlemsföretagen. FI:s regelprojekt FF har deltagit i den externa referensgrupp som Finansinspektionen sammankallade med anledning av arbetet med nya regler för styrning, riskhantering och kontroll i kreditinstitut, hantering av operativa risker samt IT- och informationssäkerhet och insättningssystem. Informationsmöten Inbjudna talare vid det efterföljande informationsmötet var bl.a. Sonja Daltung, huvudsekreterare i Finanskriskommittén och Christer Furustedt, avdelningschef, Finansinspektionen. De nya (tvingande) reglerna om styrning, riskhantering och kontroll (not. beslutade av Finansinspektionen i februari 2014 med ikraftträdande den 1 april 2014) innehåller skärpta krav på vilka interna rutiner och processer som företagen ska ha och hur styrelsen ska arbeta med att styra och kontrollera företaget. Avsikten är även att säkra styrelseledamöternas medvetenhet om företagets risker och säkerställa att företagen har nödvändiga riskhanteringsprocesser och kontrollsystem. Dessutom innehåller de nya reglerna tydliga krav på intern rapportering till styrelse och ledning i fråga om risker och regelefterlevnad, vilket ska öka styrelsens inblick i, förståelse för och kontroll över företagets risker. Vidare innehåller reglerna bl.a. tydliga krav på hantering av intressekonflikter. I de nya reglerna införs även specifika krav på hantering av risker bl.a. när ett företag inför nya produkter och tjänster. Företagen ska ha en funktion för riskkontroll, en funktion för regelefterlevnad och en funktion för internrevision. Reglerna ställer även krav på tillräcklig bemanning, sakkunskap och tillgång till information för dessa funktioner. Därutöver innehåller reglerna bestämmelser om uppdragsavtal, dvs. när ett företag lägger ut delar av sin verksamhet på någon annan. Under hösten 2013 anordnades ett informationsmöte och erfarenhetsutbyte. Inbjudna föredragshållare var företrädare för bl.a. Finansdepartementet, som höll ett anförande om finansiell stabilitet, samt Finansinspektionen, som redogjorde för de nya reglerna om styrning, risk och kontroll i kreditinstitut. Vidare redogjorde Martin Flodén, vice riksbankschef, för det ekonomiska läget. Vid mötena deltog, förutom medlemmar, bl.a. flera riksdagsledamöter och olika företrädare för departement och myndigheter. Under året har även ett flertal informationsmöten hållits med anledning av Finansinspektionens arbete med nya föreskrifter om intern styrning och kontroll, hantering av operativa risker samt IT-system, informationssäkerhet och insättningssystem. Utbildningar Under våren 2013 har hållits utbildningar om den praktiska hanteringen av anti-penningtvättsreglerna och finansiell sekretess. Säkerhetsgruppens årliga informationsmöte De nya reglerna bygger på Europeiska bankmyndighetens (EBA) riktlinjer för intern styrning (GL 44). I november 2013 anordnade Säkerhetsgruppen för fordonsfrågor sitt årliga informationsmöte. Vid mötet redogjorde företrädare för Larmtjänst, De nya föreslagna reglerna om hantering av operativa risker syftar till att säkerställa att kreditinstituten hanterar sina operativa risker på 8 FINANSBOLAGEN UNDER ÅRET ett effektivt och sunt sätt och innehåller skärpta krav på instituten att tillsätta resurser för att genomföra åtgärder för att hantera riskerna. Dessutom innehåller de föreslagna reglerna särskilda krav på företag som erbjuder tjänster som omfattas av den statliga insättningsgarantin för att slutligt anpassa den svenska regleringen till insättningsgarantidirektivet. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 maj 2014. 2012-års Skuldsaneringsutredning I betänkandet (SOU 2013:72) föreslås en rad åtgärder och ändringar i nuvarande ordning för att ytterligare förenkla skuldsaneringsförfarandet och förbättra möjligheterna för svårt skuldsatta gäldenärer att få skuldsanering. Utredningen föreslår bl.a. följande: utökat utredningsansvar för borgenärerna, Krishanteringsdirektivet införande av en legaldefinition av begreppet ”kvalificerat insolvens”, I slutet av december 2013 nåddes en politisk uppgörelse mellan Europaparlamentet och medlemsstaterna och kommissionen om ett nytt krishanteringsdirektiv - Bank Recovery and Resolution Directive (BRRD). större möjlighet till flexibilitet kring betalningstidens längd, införande av två betalningsfria månader, inrättande av en betalningsförmedling för att hantera gäldenärens betalningar, och BRRD ska tillämpas i medlemsstaterna från och med den 1 januari 2015. Bestämmelserna om nedskrivning och/eller konvertering av skuldinstrument s.k. Bail-in ska träda i kraft senast den 1 januari 2016. BRRD innehåller flera nya och viktiga delar: möjlighet att beviljas skuldsanering på nytt Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015, med äldre bestämmelser gällande för skuldsaneringsbeslut som vunnit laga kraft före ikraftträdandet. Kreditinstitut ska ha en återhämtningsplan (Recovery plan) och tillsynsmyndigheten ska upprätta en avvecklingsplan (Resolution plan). Penningtvätt Ett nytt fjärde penningtvättsdirektiv är under framtagande. Bland annat syftar de nya reglerna till att uppdatera och anpassa regleringen till de reviderade rekommendationerna från FATF som antogs i februari 2012. Tillsynsmyndigheterna får fler tillsynsverktyg och får möjlighet att ingripa i ett tidigare skede. Om ett kreditinstitut fallerar ska aktieägarna bära kostnaden, därefter borgenärerna, enligt en upprättad turordning, genom att skulden skrivs ned eller konverteras till aktier (Bailin). Under våren 2013 presenterade Finansinspektionen (FI) en rapport om sina iakttagelser av hur företagen efterlever penningtvättsreglerna. Enligt rapporten har många företag svårigheter att identifiera och hantera riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism i den egna verksamheten. Enligt FI krävs därför i många fall en ambitionshöjning i arbetet. Kreditinstituten ska betala riskdifferentierade avgifter till en fond som ska kunna ge ekonomiskt stöd vid en avveckling. Fonden ska uppgå till en nivå på 1 procent av täckta insättningar inom 10 år. Fonden kan komma att slås samman med insättningsgarantifonden. De problemområden som identifierats är enligt FI att betrakta som generella för marknaden och kan hänföras till företag verksamma inom samtliga branscher. FI ger i rapporten sin syn på hur arbetet bör bedrivas och vilka krav som ska ställas. Insättningar upp till 100 000 euro kommer helt att täckas av insättningsgarantin. Fysiska personers insättningar över 100 000 euro samt små och medelstora företags insättningar över 100 000 euro kommer att få en prioriterad ställning (förmånsrätt). Slutsatserna i rapporten kommer att påverka FI:s framtida tillsynsarbete på penningtvättsområdet. Tillsynsinsatserna kommer framöver att inriktas mer på de enskilda företagens verksamhet och de åtgärder som i praktiken vidtas för att motverka 9 FINANSBOLAGEN UNDER ÅRET risken att utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Sedan regeringen presenterade innehållet i sin stabilitetsplan för det finansiella systemet har FF aktivt verkat för att finansbolag som är kreditmarknadsbolag ges samma möjlighet till stöd som banker och hypoteksbolag eller att någon stabilitetsavgift ej utgår. Finansbolagen har i en rad framställningar till departement och myndigheter påtalat bristerna i regelverket. Under 2013 presenterade FI och 16 andra myndigheter och organisationer också en gemensam rapport till regeringen om riskerna för penningtvätt i Sverige. I rapporten identifieras ett antal risker och områden som behöver åtgärdas i det svenska systemet för bekämpning av penningtvätt. Rapporten kommer att ligga till grund för regeringens strategi för att bekämpa penningtvätt i Sverige. Statligt stöd/garantier och stabilitetsavgift Det är viktigt att stödreglerna ges en så konkurrensneutral utformning som möjligt så att en effektiv konkurrens på kreditmarknaden kan upprätthållas. Stödets nuvarande utformning omfattar inte alla aktörer som konkurrerar på samma marknader, särskilt då dessa redan idag i övrigt omfattas av samma reglering. IASB/FASB projekt angående ny internationell redovisningsstandard för leasing Sedan projektet startade 2006 har FF fortlöpande vidtagit olika åtgärder. Synpunkter har framförts till IASB via Leaseurope och genom direkta kontakter med IASB, IASB Leasing Working Group, EFRAG m.fl. Eftersom samtliga kreditinstitut deltar i finansieringen av den s.k. stabilitetsfonden är det enligt FF rimligt att rätten till stöd även tillkommer de fristående finansbolagen eller att någon stabilitetsavgift ej utgår. Under sommaren/hösten 2010 togs ett gemensamt remissvar fram tillsammans med Svenska Bankföreningen över s.k. Exposure Draft Leases (ED) till IASB/ FASB, vilket föregicks av ett gemensamt remisssvar till EFRAG angående EFRAGs utkast till svar över ED Leases. Finanskriskommittén (som tillsattes i februari 2011 med uppgiften att göra en översyn av regelverket för hantering av finansiella kriser) har i ett delbetänkande föreslagit en sammanslagning av insättningsgarantiavgiften med stabilitetsfonden till en ny bankkrisreserv. Insättningsgarantiavgiften föreslås riskdifferentieras, men tillsvidare inte stabilitetsavgiften. FF har ställt sig kritisk till en sådan lösning, som missgynnar finansbolagen. Möten har hållits med bl.a. företrädare för Svenskt Näringsliv, Rådet för finansiell rapportering, och Finansinspektionen för att diskutera de problem som finns med de föreslagna reglerna. FF har även aktivt deltagit i Leaseuropes arbete. FF har vidare tillsammans med Svenska Bankföreningen och Svenskt Näringsliv uppvaktat Justitiedepartementet och tillskrivit EUkommissionen och krävt att ett omarbetat förslag sänds ut på remiss innan IASB och FASB fattar sitt beslut. IASB/FASB beslutade därefter om att sända ut ett omarbetat förslag s.k. Re-Exposure (RED). Tidpunkten för publicering av RED försköts tillvåren 2013 och med remisstid under sommaren. Ett gemensamt remissvar togs fram tillsammans med Svenska Bankföreningen, vilket även denna gång föregicks av ett gemensamt remissvar till EFRAG. Det är osäkert om en ny standard kommer att antas under 2014, eventuellt kan det bli först 2015 med ett ikraftträdande 2017 eller senare. För aktuell information hänvisas till IASBs hemsida www.iasb.org EU:s redovisningsdirektiv Enligt ett första förslag skulle det bl.a. införas en allmän princip i artikel 5 om att den ekonomiska innebörden ska redovisas. Den nuvarande regleringen av ”Substance over form” infördes i direktivet 2003, men medlemsstaterna blev inte tvungna att anta principen i sin nationella lagstiftning. Sverige valde då att inte implementera principen i svensk lag. Principen skulle bl.a. förhindra samband mellan redovisning och beskattning som bl.a. ligger till grund för att all leasing kan redovisas som operationell i juridisk person. I EU-kommissionens konsekvensutredning saknades en analys av vad ett krav på redovisning av leasing på det sätt som följer av IFRS/IFRS för SME skulle innebära i form av ökad regelbörda och försämrad tillgång till finansiering för bl.a. SME-företag. FF har tillsammans med flera andra 10 FINANSBOLAGEN UNDER ÅRET organisationer framfört synpunkter till Justitiedepartementet om att ”Substance over form” bör fortsätta att vara ett nationellt val som inte ska implementeras i svensk lag och synpunkten har beaktats i det nya EU-direktivet 2013/34/EU. Regeringen har tillsatt en särskild utredare (Dir 2013:126 Genomförande av EU-direktiv om årsredovisning och koncernredovisning) som i ett delbetänkande senast den 28 februari 2014 skulle ha redovisat vilka anpassningar som krävs för att genomföra direktivet. Delbetänkandet har dock blivit försenat och kommer att presenteras först i april 2014. Utredningens slutbetänkande kommer att presenteras senast den 31 januari 2015. att lämna uppgifter om insättare och deras insättningar. Föreskrifterna kungjordes den 30 december 2011 och trädde i kraft den 1 februari 2012. Den 28 augusti 2013 kungjordes att bilagan till föreskrifterna har uppdaterats. Förändringarna avser hur organisationsnummer för juridiska personer ska rapporteras samt att en kontohavare kan ha en ägarandel på noll. Ändringarna trädde i kraft den 1 november 2013. FF har under 2013 fört en aktiv dialog med Finansinspektionen i olika ärenden. SamRob Utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning (SamRob) avlämnade 2008 slutbetänkandet ”Beskattningstidpunkten för näringsverksamhet” (SOU 2008:80). FF var, i likhet med flertalet remissinstanser, kritisk till den totala frikoppling som föreslås. FF delade dock utredningens bedömning att det inte är aktuellt med några särskilda skatteregler för leasing. Utredningens förslag innebär även att det formella sambandet vad gäller skattemässiga avskrivningar ska upphöra. Detta skulle i sin tur kunna påverka möjligheten att redovisa leasing som operationell i juridisk person. Ärendet har föredragits för regeringen som inte lämnat besked om förslaget bör genomföras. Regelförenkling Moms och finansiella tjänster Genom gruppens försorg har även FF:s medlemmar möjlighet att ta del av biluthyrningsbranschens informationsregister, där alla former av missbruk noteras. Registret är förankrat och godkänt av Datainspektionen. Sedan flera år pågår en översyn av momsdirektivets bestämmelser angående finansiella tjänster. FF deltar i den referensgrupp som Finansdepartementet sammankallar. Gruppen anordnar även egna möten för att diskutera olika förslag och lösningar. Säkerhetsgruppen för fordonsfrågor Gruppen, som bildades under 2007, är ett forum för att diskutera fordonsrelaterad brottslighet och vad som kan göras för att förebygga och ingripa mot denna typ av brottslighet. Gruppen består av företrädare för de fordonsfinansierande företagen, försäkringsbranschen samt bilhandels- och biluthyrningsbranschen. Till gruppen har även knutits företrädare för polisen och Interpol. Samråd sker också med Åklagarmyndigheten, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten (EBM). Ett av de områden som gruppen identifierat som ett problem är rutinerna kring efterlysning av fordon, där gruppen även uppvaktat Rikspolischefen. Vidare arbetar gruppen för att förbättra tillgången till olika informationskanaler. I samarbete med Larmtjänst har tagits fram ett register över eftersökta objekt finansierade av finansbolag och banker. Häri finns även en konsumentskyddsaspekt. Genom registret, som är publikt, kan en köpare lättare fullgöra sin undersökningsplikt. Medlemskap i FF eller Svenska Bankföreningen är en förutsättning för att registrera ett objekt i registret. FF arbetar aktivt för enklare regler i olika sammanhang och då även i Näringslivets Regelnämnd, NNR. FF är därtill representerad i Tillväxtverkets referensgrupp som övervakar mätningarna av regelbördan inom finansområdet. Möten med Finansinspektionen Gruppen anordnar årliga informationsmöten för de deltagande organisationernas medlemsföretag. Insättningsgarantin Riksgälden har meddelat föreskrifter om institutens skyldighet enligt 16 § och 17 § första stycket lagen (1995:1571) om insättningsgaranti 11 FINANSBOLAGEN UNDER ÅRET Internationella möten i bl.a. Eurofinas och Leaseurope FF är genom medlemmarna representerad i Leaseurope’s och Eurofinas’ respektive styrelser och arbetsgrupper samt arbetar aktivt för att föra fram branschens synpunkter på europeisk nivå. I en tid då alltfler regleringsinitiativ emanerar från EU, är det europeiska samarbetet särskilt värdefullt för att påverka utformningen av förslagen redan i planeringsstadiet. Härigenom kan även FF på ett tidigt stadium hålla medlemsföretagen informerade om olika planerade regleringsåtgärder. Lösöreköpskommittén Utredningen ska se över traditionsprincipen. Utformningen av den framtida regleringen på området är relevant i flera olika situationer; vid ingående av kreditavtal, leveransavtal och tillverkningsavtal samt vid utmätning och konkurs. Bakgrunden till översynen är bl.a. en framställning från slutet av 1990-talet av dåvarande Industriförbundet där förbundet, ur främst tillverkningsindustrins utgångspunkter, gör gällande stora fördelar med en övergång från traditionsprincipen till en avtalsprincip. I svensk rätt gäller idag traditionsprincipen som huvudregel i fråga köparens skydd mot säljarens borgenärer. Utredningens uppgift att ta ställning till om det är samhällsekonomiskt motiverat att övergå från traditionsprincipen till en avtalsprincip för erhållande av sakrättsligt skydd. Sedan år 2002 gäller avtalsprincipen vid konsumentköp. Även i flertalet andra industriländer (Norden inkluderad) gäller avtalsprincipen. Not. FF deltar med en expert i utredningen. Andra axplock återfinns i olika avsnitt nedan under ”Finansbolagens Spelregler”. 12 FINANSBOLAGENS SPELREGLER En databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna (SOU 2012:79) UTREDNINGAR m.m. PM om nya regler för finansiella konglomerat och grupper BFN Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9) Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6) EFRAG Synpunkter avseende förslag i direktiv om förhindrande av att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism samt förslag till förordning om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel EFRAG’s draft comment letter on the IASB/FAST, Exposure Draft, ED 2013/6, Leases Finansinspektionen Förslag till ändrade marknadsplatsföreskrifter EU–kommissionens förslag till direktiv om utvidgat samarbete inom området skatt på finansiella transaktioner (COM(2013) 71 final) Förslag om justeringar av bestämmelserna i förordningar om avgifter hos FI Vad är officiell statistik? En översyn av statistiksystement och SCB (SOU 2012:83) Förslag till nya och ändrade ärendeslag med anledning av förslag till ny lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder – FIs avgifter Viss kreditgivning till konsumenter, Ds 2013:26 Riskviktsgolv för svenska bolån Prospektansvar, Ds 2013:16 Vägval för premiepensionen, Ds 2013:35 Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om styrning, riskhantering och kontroll i kreditinstitut Europeiska kommissionens förslag till direktiv om ändringar i direktiv 2011/16/EU vad avser automatiskt informationsutbyte i fråga om beskattning Förslag till ändringar i redovisningsföreskrifterna EU-kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om jämförbarhet för avgifter som avser betalkonto, byte av betalkonto och tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner (COM 2013 266 final) Förslag om justeringar av bestämmelserna i förordningar om avgifter hos FI Förslag till ändringar i FIs föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2009:1) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Förslag till avgifter med anledning av nya europeiska kapitaltäckningsregler PM om avgifter enligt EU:s förordning om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag Förslag till nya föreskrifter om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersbolag Förstärkta kapitaltäckningsregler (SOU 2013:65) Finansdepartementet PM - Tekniska och affärsmässiga krav för betalningar och autogireringar i euro Förvaltare av alternativa investeringsfonder (SOU 2012:67) Reviderad PM Viss kreditgivning till konsumenter, Ds 2013:26 PM - Värdepapper och kontrolluppgifter Säkerheter vid clearing hos central motpart, Ds 2013:68 13 FINANSBOLAGENS SPELREGLER Säkerheter och avräkningar – ett alternativt genomförande av två direktiv, Ds 2013:71 Statistiska Centralbyrån IASB Nytt formulär för rapportering av monetära finansinstituts räntesatser gällande in- och utlåning Nytt formulär för rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder FASB/IASB Exposure Draft, ED 2013/6, Leases (gemensamt med Bankföreningen) Justitiedepartementet App to date. Konsumenternas rättsliga ställning när varor eller tjänster betalas via telefonräkningen, Ds 2012:31 Tomträttsavgäld och friköp (SOU 2012:71) Kommissionens förslag till förordning om ändring av Rådets förordning (EG) nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden (Insolvensförordningen) och meddelande Straffavgift vid bristande kreditprövning, Ds 2013:17 PM - Tvingande regler om betalningstider i näringslivet Tillstånd och medling (SOU 2013:4) Ett teknikoberoende skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning, Ds 2013:27 Skriftlig bekräftelse av vissa telefonavtal, Ds 2013:25 Lantmäteriverkets rapport Underrättelseskyldighet vid inskrivning Ränteskillnadsersättning m.m. vid bolån, Ds 2013:38 Säkerhetsgruppens för fordonsfrågor framställning till Utredningen om ett stärkt straffrättsligt skydd för egendom Riksgälden Förslag till ändring i bilaga till föreskrift RGKFS 2011:2 om institutens skyldighet att lämna uppgifter om insättare och deras insättningar 14 FINANSBOLAGENS SPELREGLER Den tidigare bestämmelsen om ”indirekt” upplåning via ett företag med vilket det finns ett ”nära samband” har fr.o.m. 1 juli 2009 utmönstrats ur definitionen. Bestämmelsen träffade de företag som lämnade kredit och finansierade denna verksamhet med medel som lånats upp från t.ex. ett annat koncernföretag som i sin tur lånat upp från allmänheten. Det enskilda företaget kommer därmed inte längre att omfattas av bestämmelserna i lagen om bank- och finansieringsrörelse eller lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar. Undantaget gäller endast under förutsättning att koncernen inte har som huvudsakligt ändamål att driva finansiell verksamhet och att företaget som tillhandahåller finansieringen lånar upp medel genom att ge ut överlåtbara värdepapper (t.ex. obligationer) med en löptid på minst ett år. Kreditmarknadsbolag som vid ändringens ikraftträdande hade tillstånd att driva sådan finansieringsrörelse som inte längre är tillståndspliktig får emellertid – om de så önskar – behålla detta tillstånd. Fr.o.m. den 1 juli 2009 meddelas inte längre några nya tillstånd för aktuella företagstyper. LAGSTIFTNING Lagen om bank- och finansieringsrörelse Finansbolagen i lagens mening är kreditmarknadsbolag och var reglerade t.o.m. den 30 juni 2004 genom lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet m.m, men regleras fr.o.m. den 1 juli 2004 i den nya lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. För finansbolag som ej omfattas av den nya lagen gäller lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet. Lagen gäller för alla som driver bank- och finansieringsrörelse, dock inte för den verksamhet som drivs av Sveriges Riksbank och Riksgäldskontoret. I definitionen av bankrörelse ingår såväl betalningsförmedling via generella betalningssystem som inlåning med en uppsägningstid inom högst 30 dagar. Enligt Finansinspektionens praxis ska en bank direkt eller indirekt delta i minst ett generellt betalsystem. De system som Finansinspektionen har identifierat som generella betalsystem är Bankgirosystemet, Dataclearingen, RIX samt kortsystemen VISA och MasterCard. Allmänheten är fysiska personer och alla företag utom finansiella (finansiella företag är svenska och utländska banker, försäkringsbolag, kreditmarknadsföretag, värdepappersbolag och finansiella institut). Inlåning får mottagas även av kreditmarknadsföretag och icke-finansiella företag. För det sistnämnda fallet är dock det högsta inlåningsbeloppet 50.000:- per konsument och insättningsgarantin gäller ej i detta fall. Definitionen av finansieringsrörelse styr frågan om tillståndsplikt för kreditmarknadsbolag/finansbolag. Till allmänheten räknas inte stat och kommun. Även finansbolag har tillgång till generella betalsystem. Kombinationen kort inlåning och betalningsförmedling via generella betalningssystem innebär krav på banktillstånd. Undantag från tillståndsplikt för finansieringsrörelse enligt definitionen Såväl mottagande av medel från allmänheten som lämna kredit m.m. ska föreligga för tillståndsplikt för finansieringsrörelse. Kreditinstitut ska driva näringsverksamhet som har till ändamål att ta emot återbetalningsmedel från allmänheten Svensk bank. Definitionen för finansieringsrörelse Utländsk bank med tillstånd i Sverige för bankrörelse. Med finansieringsrörelse avses rörelse i vilken ingår näringsverksamhet som har till ändamål att Försäkringsföretag m.fl. under förutsättning det är tillåtet enligt för dem tillämplig lag. 1. ta emot återbetalningspliktiga medel från allmänheten, och Företag som ger finansiering i samband med ”egna varor/tjänster”. 2. lämna kredit, ställa garanti för kredit eller i finansieringssyfte förvärva fordringar eller upplåta lös egendom till nyttjande. S.k. internbanker förutsatt att koncernen/ gruppen inte har som huvudsakligt ändamål att driva finansiell verksamhet. 15 FINANSBOLAGENS SPELREGLER Aktiebolag/ekonomisk förening om verksamheten består i att vid enstaka tillfällen förvärva fordringar och medel för verksamheten inte löpande anskaffas från allmänheten. 2. lämna och förmedla kredit, till exempel i form av konsumentkredit och kredit mot panträtt i fast egendom eller fordringar, 3. medverka vid finansiering, till exempel genom att förvärva fordringar och upplåta lös egendom till nyttjande (leasing), Vissa ekonomiska föreningar. Säljstödjande finansiering. (Det tidigare tidsbegränsade undantaget i 29 § i lagen om bank- och finansieringsrörelse har numera blivit permanent. De företag som berörs är företag som tillhandahåller finansiering i samband med avsättning av tjänster som erbjuds eller varor som framställs eller säljs av ett annat företag i samma koncern förutsatt att koncernen inte har som huvudsakligt ändamål att driva finansiell verksamhet och att företaget som tillhandahåller finansieringen lånar upp medel genom att ge ut överlåtbara värdepapper med en löptid på minst ett år.) 4. tillhandahålla betaltjänster enligt (2010:751) om betaltjänster, 5. tillhandahålla betalningsmedel, lagen 6. ikläda sig garantiförbindelser och göra liknande åtaganden, 7. medverka vid värdepappersemissioner, 8. lämna ekonomisk rådgivning, 9. förvara värdepapper, 10. driva rembursverksamhet, 11. tillhandahålla värdefackstjänster, 12. driva valutahandel, 13. driva värdepappersrörelse under de förutsättningar som föreskrivs i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse, samt Per den 30 juni 2004 gällande tillstånd för ett kreditmarknadsföretag gäller även enligt nya lagen. 14. lämna kreditupplysning under de förutsättningar som föreskrivs i kreditupplysningslagen (1973:1173). Per den 30 juni 2004 gällande tillstånd för utländskt företag att driva finansieringsrörelse från filial i Sverige gäller även enligt nya lagen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om bl.a. Utländskt företag (hemmahörande inom EES) som före 1 juli 2004 med stöd av äldre regler (i 1 kap 5 § bankrörelselagen eller 2 kap 9 och 10 §§ lagen om finansieringsverksamhet), drev verksamhet från filial i Sverige eller erbjöd eller tillhandahöll tjänster utan att inrätta filial här, får fortsätta med det även efter den 1 juli 2004. vilken information ett kreditinstitut ska lämna till sina kunder eller till dem som institutet erbjuder sina tjänster, vilka åtgärder ett kreditinstitut ska vidta för att uppfylla kraven på soliditet, likviditet, riskhantering, genomlysning, sundhet mm, Den som före den 1 januari 1994 drev finansieringsverksamhet enligt lagen (1988:606) om finansbolag och inte lånar från allmänheten behöver inte tillstånd enligt nya lagen. vilka upplysningar ett kreditinstitut och sådana utländska kreditinstitut som inrättat filialer ska lämna till Finansinspektionen. Rörelseregler Outsourcing Ett kreditinstitut (bank och kreditmarknadsbolag) får driva bara finansiell verksamhet och verksamhet som har ett naturligt samband med den. Kreditinstitut som vill uppdra åt annan utanför företaget, såväl inom som utom den egna koncernen/företagsgruppen, att utföra någon tjänst, ska anmäla detta till Finansinspektionen och ge in uppdragsavtalet. Ett sådant uppdrag får enligt lagen ges om: Ett kreditinstitut får i sin verksamhet, bland annat 1. låna upp medel, till exempel genom att ta emot inlåning från allmänheten eller ge ut obligationer eller andra jämförbara fordringsrätter, 1. institutet svarar för den anförtrodda verksamheten mot kunden, 16 FINANSBOLAGENS SPELREGLER 2. verksamheten drivs av uppdragstagaren under kontrollerade och säkerhetsmässigt betryggande former, och föremål för behandling. Bakgrunden är en rapport från FI som presenterades 2011 och i vilken FI föreslår tillståndskrav för konsumentkreditrörelse. 3. uppdraget inte har sådan omfattning att institutet inte kan uppfylla de skyldigheter som följer av lagen eller andra författningar som reglerar institutets verksamhet. Tillståndsplikt för konsumentkrediter I en proposition föreslås att en ny lag om viss verksamhet med konsumentkrediter träder i kraft i juli 2014. Lagförslaget innehåller näringsrättslig reglering. Bland annat ställs krav på att företagen ska driva rörelsen på ett sätt som är sunt och att större ägare i företagen, liksom deras ledning, är lämpliga. För att få driva verksamheten krävs tillstånd från FI. Lagen innebär därmed att företag som idag är finansiella institut och avser att erbjuda konsumentkrediter måste ansöka om tillstånd. Genom att verksamheten görs tillståndspliktig och ställs under FI:s tillsyn kan FI kontrollera att företagen följer den nya lagen och övriga författningar som reglerar deras verksamhet. Om ett företag åsidosätter sina skyldigheter, kan FI ingripa med sanktioner. Styrelsen eller verkställande direktören bör härvid upprätta interna regler om vilka tillståndspliktiga verksamheter, eller verksamheter som har ett naturligt samband med finansiell verksamhet eller dess stödfunktioner, som kan läggas ut och hur detta ska göras. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar alltid för verksamhet som lagts ut. Reglering och tillsyn av finansiella institut I det s.k. kreditinstitutsdirektivet (Dir. 2006/48/ EG), som den svenska regleringen av kreditinstitut bygger på, definieras kreditinstitut som företag vars verksamhet består i att från allmänheten ta emot insättningar (”receive deposits”) eller andra återbetalbara medel (”other repayable funds”) och att bevilja krediter för egen räkning (”grant credits for its own account”) (artikel 4.1 a). I dagsläget är således regleringen begränsad till endast sådana institut. Lagen om försäkringsförmedling Finansbolag som erbjuder och aktivt förmedlar försäkringar i samband med sina produkter omfattas av lagens tillämpningsområde. Lagen, som trädde i kraft den 1 juli 2005, gäller all yrkesmässig försäkringsförmedling som består i att: Lägga fram eller föreslå försäkringsavtal eller utföra annat förberedande arbete innan försäkringsavtal ingås, Inom såväl EU som nationellt pågår dock ett arbete med att låta även finansbolag som inte tar emot insättningar omfattas av vissa krav. för någon annans räkning ingå försäkringsavtal, eller Under våren 2012 presenterade EU-kommissionen en grönbok (konsultationsdokument) om s.k. ”shadow-banking”. Definitionen av begreppet är vid och träffar många olika företeelser, bl.a. finansbolag. I grönboken övervägs att utsträcka vissa bestämmelser i det kommande fjärde kapitaltäckningsregelverket till även institut som inte tar emot insättningar. bistå vid förvaltning och fullgörande av försäkringsavtal Från lagen undantagen verksamhet Som försäkringsförmedling räknas inte sådan verksamhet som enbart består i att: Under hösten 2012 presenterade Europaparlamentets rapportör en rapport i frågan. 1. Hänvisa någon till ett försäkringsföretag eller en försäkringsförmedlare. Även Financial Stability Board (FSB) har publicerat ett antal policyrekommendationer för att stärka översynen och regleringen av skuggbankssektorn. 2. Lämna allmän information om försäkringar till någon. 3. Inom ramen för annan yrkesverksamhet i enstaka fall lämna information eller rådgivning om försäkringar till någon. Även på nationell nivå har frågan om reglering av institut som idag inte står under full tillsyn varit 17 FINANSBOLAGENS SPELREGLER 4. Yrkesmässigt handlägga, värdera eller reglera försäkringsfall. säkringsföretaget är ansvarigt för ren förmögenhetsskada som drabbar kund. Från lagens tillämpningsområde undantas vidare: Svensk fysisk/juridisk person som utövar försäkringsförmedling vid sidan av sin huvudsakliga yrkesverksamhet och som träffat avtal med ett eller flera försäkringsföretag om förmedling av försäkringsprodukter, inkl konkurrerande sådana, om försäkringsprodukterna utgör ett komplement till varor/ tjänster som erbjuds inom ramen för den huvudsakliga verksamheten, och avtalet innebär att försäkringsföretaget är ansvarigt för ren förmögenhetsskada som drabbar kund. Försäkringsförmedling som utövas av försäkringsföretag eller anställd hos ett försäkringsföretag som handlar på företagets ansvar. Försäkringsförmedling som endast kräver kunskaper om den aktuella försäkringen. Försäkringsförmedling som utförs av någon som förmedlar försäkringar vid sidan av sin huvudsakliga yrkesverksamhet. Den förmedlade försäkringen kompletterar en vara/tjänst och försäkringen täcker funktionsfel, skada i eller förlust av varan eller förlust/skada på bagage eller andra risker i samband med resa. Försäkringsföretag med vilket förmedlaren ingått avtal om förmedling, ska anmäla förmedlaren för registrering hos Bolagsverket. Innan anmälan sker ska försäkringsföretaget kontrollera att förmedlaren uppfyller vissa i lagen och i förekommande fall i föreskrifter angivna förutsättningar. Den förmedlade försäkringen avser annat än livförsäkring eller ansvarsförsäkring. Den årliga premien för den förmedlade försäkringen inte överstiger € 500. Lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Lagen, som trädde i kraft i mars 2009, grundar sig på EU:s tredje penningtvättsdirektiv (2005/60/EG) och innebär skärpta krav på berörda företag att ha god kännedom om sina kunder. Lagen gäller fysiska/juridiska personer som driver bl.a. Den förmedlade försäkringen gäller i högst fem år, inklusive eventuella förlängningar. Krav på tillstånd Bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse. Försäkringsförmedling får utövas bara efter tillstånd av Finansinspektionen. Senast sex månader efter erhållet tillstånd ska anmälan om registrering göras hos Bolagsverket. Verksamhet som kräver anmälan till eller ansökan hos Finansinspektionen enligt lagen om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet eller lagen om inlåningsverksamhet. Har anmälan inte gjorts inom denna tid eller har Bolagsverket genom beslut som vunnit laga kraft avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering, upphör tillståndet att gälla. Verksamheten får inte påbörjas förrän registrering har skett. Försäkringsförmedling enligt lagen om försäkringsförmedling. Anknuten försäkringsförmedlare Lagen gäller även fysiska/juridiska personer som driver yrkesmässig handel med varor, i de fall betalning görs kontant med ett belopp motsvarande € 15 000 eller mer. Bestämmelserna om försäkringsförmedlare gäller, med undantag för bl.a. tillståndsplikt, även anknuten försäkringsförmedlare. Till kategorin anknuten försäkringsförmedlare räknas: Motsvarande regler gäller för åtgärder mot finansiering av terrorism. Svensk fysisk/juridisk person som träffat avtal med ett eller flera försäkringsföretag om förmedling av icke konkurrerande försäkringsprodukter, och avtalet innebär att för18 FINANSBOLAGENS SPELREGLER ansökan hos Finansinspektionen, och som har hemvist: Krav på riskbaserad kundkännedom Omfattningen av de åtgärder som vidtas för att uppnå kundkännedom ska anpassas efter risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism. inom EES, i en stat utanför EES om staten har bestämmelser om åtgärder mot penningtvätt som motsvarar dem i det tredje penningtvättsdirektivet och om det finns tillsyn över att dessa bestämmelser följs. Åtgärder för att uppnå grundläggande kundkännedom ska vidtas vid etablering av en affärsförbindelse och vid enstaka transaktioner som uppgår till ett belopp motsvarande € 15 000 eller mer. Detsamma gäller transaktioner som understiger detta belopp men kan antas ha samband med varandra och som tillsammans uppgår till minst € 15 000. Medan ”affärsförbindelse” avser en affärsmässig förbindelse med viss förväntas varaktighet, är en ”transaktion” en enstaka händelse. Grundläggande åtgärder för kundkännedom ska också vidtas om det uppkommer osäkerhet om tillförlitligheten eller tillräckligheten av tidigare mottagna kunduppgifter. Åtgärder för att uppnå kundkännedom ska alltid vidtas om det föreligger misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism. Detta gäller oavsett eventuella undantag och tröskelbelopp. I Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (FFFS 2009:1) finns vidare ett undantag för produkter och transaktioner som uppfyller ett flertal i föreskrifterna närmare angivna kriterier. Bl.a. ska transaktionen ske via ett konto som kunden har i ett kreditinstitut. Vidare ska värdet av produkten eller transaktionen uppgå högst till motsvarande 15 000 €, eller för en produkt som uteslutande avser finansiering av fysiska tillgångar med äganderättsförbehåll till dess att avtalet löper ut, högst motsvarande 15 000 € per år. Detta gäller oavsett om transaktionen sker genom en enda överföring eller genom flera överföringar med inbördes samband. Samtliga i föreskrifterna närmare angivna kriterier måste vara uppfyllda för att tillämpa undantaget. Handlingar och uppgifter som använts för att uppnå kundkännedom ska bevaras i minst fem år. Tiden ska räknas från det att åtgärderna utfördes eller, i de fall då en affärsförbindelse etablerats, affärsförbindelsen upphörde. Skärpta åtgärder för att uppnå kundkännedom Om omständigheterna i det enskilda fallet inte visar motsatsen, ska hög risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism anses finnas: Grundläggande åtgärder för kundkännedom Med grundläggande åtgärder för kundkännedom avses: 1. kontroll av kundens identitet genom identitetshandling, registerutdrag eller på annat tillförlitligt sätt, 2. kontroll av den s.k. verkliga huvudmannens identitet, och 3. 1. när en affärsförbindelse etableras eller en enstaka transaktion utförs med någon på distans, när en affärsförbindelse etableras eller en enstaka transaktion utförs med en person i s.k. politiskt utsatt ställning som är bosatt utomlands, och 2. vid förbindelser mellan ett svenskt kreditinstitut och ett kreditinstitut med hemvist utanför EES. inhämtande av information om affärsförbindelsens syfte och art. Exempel på skärpta åtgärder som kan vidtas är att ytterligare handlingar, uppgifter eller information inhämtas eller att kompletterande åtgärder för att kontrollera eller bestyrka de uppvisade handlingarnas innehåll vidtas. Undantag från bestämmelser om grundläggande åtgärder för kundkännedom Åtgärder för att uppnå grundläggande kundkännedom behöver inte vidtas beträffande bl.a. svenska myndigheter och fysiska/juridiska personer som driver bank- och finansieringsrörelse eller verksamhet som kräver anmälan till eller 19 FINANSBOLAGENS SPELREGLER Tidpunkt för kundkännedom Gemensamma riktlinjer för återförsäljare och informationsblad om den nya lagen Kontroll av kunden och den s.k. verkliga huvudmannens identitet ska slutföras innan affärsförbindelsen etableras eller den enstaka transaktionen utförs. FF har tillsammans med Svenska Bankföreningen utarbetat gemensamma riktlinjer för återförsäljare som samarbetar med banker och finansbolag. Riktlinjerna innehåller en ”checklista” på de åtgärder som återförsäljare måste genomföra vid identifiering av kund. Om det är nödvändigt för att inte avbryta verksamhetens normala gång och risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism är låg, får kontrollen göras senare, men ska dock alltid slutföras i nära anslutning till att förbindelsen etablerats, dvs. så snart som möjligt efter den första inledande kontakten. Not. Riktlinjerna har reviderats. Även ett gemensamt informationsblad om lagen som förklarar för kunden varför handlaren måste ställa frågor har tagits fram. Om kontrollen av något skäl inte kan slutföras får affärsförbindelsen inte etableras. Har affärsförbindelsen redan etablerats ska den avslutas. Riktlinjerna och informationsbladet finns tillgängliga på FF:s webbsida. Affärsförbindelsen ska vidare kontinuerligt följas upp, så att de transaktioner som utförs överensstämmer med vad som är känt om kunden vad gäller t.ex. affärs- och riskprofil. Arbete med ett nytt fjärde penningtvättsdirektiv Lagstiftningen baserar sig i stor utsträckning på internationella standarder som beslutats av organisationen Financial Action Task Force (FATF). Eftersom FATF genomfört en omfattande översyn av standarderna och i februari 2012 antgit reviderade rekommendationer, har lagstiftningen på EU-nivå ansetts behöva anpassas i förhållande till de reviderade rekommendationerna. Uppgifts- och granskningsskyldighet Lagen ställer krav på granskning för att kunna upptäcka misstänkta transaktioner. Om misstanke efter närmare analys kvarstår, ska uppgifter om alla omständigheter som kan tyda på penningtvätt eller finansiering av terrorism ”utan dröjsmål” lämnas till Finanspolisen. Någon mer eller mindre slentrianmässig rapportering av samtliga transaktioner som vid en första anblick verkar misstänkta ska inte ske, utan en ”närmare analys” av den specifika transaktionen ska först genomföras. Först om misstanke kvarstår efter en sådan analys ska rapportering ske. Kriminalisering, förverkande och dispositionsförbud I mars 2012 presenterade den s.k. Penningtvättsutredningen sitt betänkande. Utredningen föreslår bl.a. ändring av brottsrubriceringarna, att straffbestämmelserna placeras i en egen lag (lagen om penningtvättsbrott), att kopplingen till brottet breddas, införande av en förverkandemöjlighet, införande av en möjlighet att under en tid belägga egendom med dispositionsförbud samt införande av en automatisk dispositionsspärr som föreslås gälla under högst fyra timmar. Lagen innehåller även ett meddelandeförbud, vilket innebär att de utpekade personerna inte får röja för kunden ifråga eller någon utomstående att en granskning har genomförts, att uppgifter lämnats till Finanspolisen eller att en undersökning genomförs eller kommer att genomföras. Not. Regeringen har beslutat en proposition med förslag om en effektivare kriminalisering av penningtvätt. Riskbaserade rutiner och utbildning Anställda ska fortlöpande få behövlig information och utbildning. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (FFFS 2009:1) innehåller åtskilliga föreskrifter om vilka interna rutiner som ska tillämpas, och vilken utbildning de anställda ska genomgå. Finansinspektionens insatser för att förbättra efterlevnaden av penningtvättsreglerna Se vad som anförs om ”Penningtvätt” under avsnittet ”Ett axplock ur ärenden 2013”. 20 FINANSBOLAGENS SPELREGLER Regler om information om betalaren som ska åtfölja överföringar av medel Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA), är en amerikansk lagstiftning som syftar till att förhindra skatteflykt från USA. FATCA ställer krav på institut över hela världen att identifiera och dokumentera kontohavare samt rapportera om konton som innehas av personer som är skattskyldiga/deklarationspliktiga i USA, s.k. US persons, bl.a: I lagen om tillämpning av EG-förordningen 1781/2006 om information om betalaren som ska åtfölja överföringar av medel ges Finansinspektionen en rätt att genomföra undersökningar hos finansiella institut som omfattas av lagen samt att begära in viss information från de finansiella institut som omfattas av förordningen för att kunna kontrollera reglernas efterlevnad. Enligt förordningen ska betalningsleverantörer se till att vissa uppgifter om en betalare följer med en överföring när den vidarebefordras. Flertalet finansiella företag är skyldiga att tillämpa bestämmelserna i förordningen. Detta gäller bl.a. banker och fysiska och juridiska personer som driver betalningsöverförings- eller betalningsförmedlingsverksamhet enligt lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet. Genom förordningen genomförs specialrekommendation nr VII (SR VII) gällande ”överföringar på elektronisk väg” som har antagits av FATF. Skyldighet att identifiera betalare vid kontanta betalningsöverföringar och insättningar på belopp över 1000 €, eller om flera mindre summor uppgår till detta belopp. Skyldighet att meddela myndigheterna om vidtagna åtgärder pga. bristfällig information om betalaren. Bosatta i USA, Amerikanska medborgare (även de med dubbelt medborgarskap), Innehavare av uppehållstillstånd i USA s.k. Green card, Företag som är registrerade i USA, Vissa icke amerikanska företag med US persons i ägarkretsen. FATCA- regelverket ska tillämpas från och med den 1 juli 2014. Till att börja med gäller det konton som öppnas efter det datumet. Första rapportering kommer att ske under 2015. Tillämpningen utökas därefter successivt till att även omfatta konton som har öppnats före den 1 juli 2014. Reglerna innebär bl.a.: FATCA För att uppfylla FATCA erbjuder USA andra länder att ingå avtal om uppgiftslämnandet. USA och Sverige förhandlar om ett sådant avtal. Det är dock oklart när avtalet blir klart. Därmed är det också oklart när den svenska lagstiftningen, som krävs för att uppfylla kraven enligt FATCA, är på plats. Det innebär att de svenska finansiella företagen inte kan tillämpa FATCA regelverket fullt ut från den 1 juli 2014. Om en betalningsleverantör regelbundet underlåter att lämna erforderlig information om betalaren ska betalningsmottagarens betalningsleverantör vidta åtgärder. Åtgärderna kan inledningsvis bestå i att utfärda varningar och fastställa tidsfrister. Betalningsmottagarens betalningsleverantör kan därefter antingen avvisa alla framtida överföringar från betalarens betalningsleverantör eller fatta beslut om att begränsa eller avsluta affärsrelationen med denne. Ett avtal mellan Sverige och USA innebär att de finansiella företagen (efter att även nödvändiga ändringar gjorts i den svenska lagstiftningen) ska lämna kontrolluppgifterna till Skatteverket, som i sin tur lämnar uppgifterna till det amerikanska skatteverket IRS (Internal Revenue Service). Rapporteringskraven beror på hur stora tillgångarna på kontona är. Instituten ska bl.a: Not. Med anledning av bl.a. revideringen av FATF:s rekommendationer har EU-kommissionen föreslagit en revidering av förordningen. Bl.a. föreslås krav på att även information om betalningsmottagaren ska inkluderas. 21 Identifiera och dokumentera kunder för att avgöra om de är skattskyldiga i USA eller inte. Rapportera tillgångar på konton som innehas av US persons och rapportera betalningar till finansiella företag som inte följer FATCA- FINANSBOLAGENS SPELREGLER reglerna samt innehålla skatt om dessa betalningar har sin källa i USA. kostnader för grundläggande betaltjänster samt skapa förutsättningar för nya betallösningar. Direktivet innehåller även regler om överföringstider, ansvarsregler och informationskrav. Även med ett avtal mellan Sverige och USA ska instituten anmäla sig på IRS webbsida http://www.irs.gov/Businesses/Corporations/FAT CA-Registration för att få ett Global Intermediary Identification Number (GIIN-nummer) och komma med på listan som visar att institutet är s.k. deemed complient financial institution. För att komma med på den första listan som publiceras den 2 juni 2014 ska anmälan göras senast den 25 april 2014 (anmälan förutsätter dock att avtalet som förhandlas mellan Sverige och USA är klart). Listan kommer därefter att uppdateras månadsvis. Även om direktivet är tänkt att vara ett s.k. fullharmoniseringsdirektiv, överlåter det på många punkter åt medlemsländerna själva att bestämma om nationella särlösningar/undantag. (Det finns inte mindre än 23 möjliga särlösningar i direktivet). Exempel härpå är vilka företag som bör omfattas av tillståndsplikt, om det ska finnas ett krav på utskick om gjorda betalningstransaktioner samt om s.k. ”mikroföretag” ska omfattas av konsumentskyddsreglerna i direktivet. Till skillnad från det s.k. SEPA-projektet (Single Euro Payment Area), som endast omfattar betalningsöverföringar i euro, gäller PSD-direktivet samtliga betalningsöverföringar inom EU, oberoende av valuta. EU/OECD ”FATCA” Parallellt med FATCA har OECD tagit fram ett modellavtal för informationsutbyte baserat på FATCA-avtalen. Även inom EU pågår ett arbete med att ändra reglerna om informationsutbyte i linje med OECD-avtalet. Informationsutbytet och därmed uppgiftsinsamlandet/kontrolluppgifterna till Skatteverket gäller därmed inom de närmaste åren (troligen inom en 18 månaders frist från det att EU-direktivet antas, vilket sannolikt sker under 2014) inte bara skattskyldiga i USA utan generellt uppgifter om i utlandet skattskyldiga i såväl i EU som utanför. I mars 2010 överlämnade regeringen en remiss innehållande förslag till en ny lag om betaltjänster till Lagrådet. Den nya lagen trädde i kraft i augusti 2010. FF har deltagit i den referensgrupp som Finansinspektionen sammankallade för framtagande av föreskrifterna. De aktörer som idag tillhandahåller betaltjänster utan tillstånd eller med undantag från tillstånd påverkas av regleringen. Dessa kommer att ställas under Finansinspektionens tillsyn och omfattas av bl.a. vissa kapitaltäckningskrav. Företag med mindre betalningsvolymer (understigande i snitt 3 miljoner euro per månad) kan ansöka om undantag från tillståndsplikt. Lagen om betaltjänster I slutet av april 2007 antog Europaparlamentet det s.k. betaltjänstdirektivet (Payment Services Directive 2007/64/EG, PSD). Direktivet skulle ha varit genomfört i medlemsstaterna senast den 1 november 2009. Emellertid försenades implementeringsarbetet i Sverige. Direktivet ersätter det tidigare direktivet om gränsöverskridande betalningar (97/5/EG) och kompletterar förordningen om gränsöverskridande betalningar (2001/2560/ EG). Direktivet syftar till att lägga grunden för ett gemensamt betalningsområde och därmed öppna betaltjänstmarknaden för konkurrens från andra institut än t.ex. banker. EU-kommissionen presenterade i slutet av juli 2013 ett förslag till revidering av betaltjänstdirektivet (”PSD II”). Direktivförslaget kommer sannolikt att antas under slutet av 2014 och ska genomföras i svensk rätt senast två år därefter. Se mera härom nedan. Med direktivet införs en helt ny kategori av betaltjänstleverantörer, s.k. betalningsinstitut, som ges en rätt att förmedla betalningar, men även lämna kredit i anslutning till betalningstjänsten. Genom ett ”europapass” ska dessa aktörer få tillhandahålla betaltjänster inom hela EU. Målsättningen är att detta ska ge lägre Nya EU-regler för betaltjänster (bl.a. reglering av kortavgifter) EU-kommissionen har antagit ett förslagspaket om betalningar och betaltjänster för konsumenter. Förslagspaketet består av två delar: 22 Ett nytt betaltjänstdirektiv, och En förordning om förmedlingsavgifter för kortbetalningar. FINANSBOLAGENS SPELREGLER Förslaget om ett nytt betaltjänstdirektiv syftar bl.a. till att anpassa det nuvarande regelverket till nya tekniska förutsättningar och att främja konkurrensen på betaltjänstmarknaden. Vidare föreslås harmonisering av ansvarsreglerna för obehöriga transaktioner. slutlig), innehållande regler om jämförbarhet för avgifter, bestämmelser om byte av konton samt en rätt till tillgång till ett betalkonto med s.k. grundläggande funktioner. Ett betalkonto är ett konto i en eller flera konsumenters namn som används för att utföra betalningstransaktioner. Medlemsstaterna ska utse minst en betaltjänstleverantör som ska erbjuda ett grundläggande betalkonto. Förslaget omfattar inte sparkonton och konsumenten ska inte heller erbjudas någon möjlighet till övertrassering i samband med betalkonto med grundläggande funktioner. Förslaget till förordning om kortbaserade transaktioner har som främsta syfte att reducera de avgifter som bankerna tar ut av varandra för att genomföra diverse transaktioner. Förordningen om förmedlingsavgifter kommer, tillsammans med det nya betaltjänstdirektivet, att införa maximinivåer för förmedlingsavgifter för transaktioner med konsumenters betal- och kreditkort, och förbjuda tilläggsavgifter för sådana korttyper. Tilläggsavgifter är sådana extraavgifter som vissa handlare lägger på för kortbetalningar. Förslaget syftar till att fortsätta utveckla den inre marknaden för finansiella tjänster och undanröja de hinder som finns för en mer integrerad marknad för finansiella tjänster. Förslaget syftar även till att förbättra insynen i och jämförbarheten hos information om betalkonton samt underlätta byten mellan betalkonton. Under en övergångsperiod på 22 månader ska tak för förmedlingsavgifter för betal- och kreditkort gälla för gränsöverskridande transaktioner, d.v.s. när en konsument använder sitt kort i utlandet eller om en handlare använder en bank i ett annat land. Därefter kommer detta tak även att gälla för inhemska transaktioner. Taket är fastställt till 0,2 % av transaktionsvärdet för betalkort och 0,3 % för kreditkort. Dessa maximiandelar har redan accepterats av konkurrensmyndigheterna för ett antal transaktioner med kort märkta MasterCard, Visa och Cartes Bancaires. För kort som inte omfattas av detta tak (främst kommersiella kort utställda till företag och trepartssystem som American Express eller Diners) kommer handlarna att kunna ta ut tilläggsavgifter, eller vägra att acceptera dem. På så sätt kan kostnaderna för dessa dyra kort läggas direkt på dem som drar nytta av dem, i stället för att läggas på alla konsumenter. I svensk rätt finns f.n. ingen lagstiftning som medger konsumenter en absolut rätt till ett grundläggande betalkonto, s.k. kontraheringsplikt, där grundläggande betalkonto definieras som ett konto i en konsument eller flera konsumenters namn för att utföra betalningstransaktioner. De regler som finns gäller s.k. inlåningskonton där det finansiella institutet har skyldighet att ta emot insättning från allmänheten om inte särskilda skäl föreligger mot det. Banker, kreditmarknadsföretag och vissa värdepappersföretag som har tillstånd att ta emot kunders medel på konto enligt lagen om insättningsgaranti är skyldiga att ta emot sådana insättningar av var och en, om det inte finns särskilda skäl mot det. Med insättning menas enligt lagen tilllgodohavande som avser inlåning på ett konto. Genom att sätta ett tak för förmedlingsavgifterna hoppas kommissionen minska handlarnas och konsumenternas kostnader och samtidigt skapa en EU-omfattande marknad för betaltjänster. Det kan också främja innovation och ge dem som tillhandahåller betaltjänster större möjligheter att erbjuda nya tjänster. Konsumentkreditlagen Den 1 januari 2011 trädde en ny konsumentkreditlag i kraft. Denna lag, som genomför EUdirektivet om konsumentkrediter (2008/48/EG), innebär bl.a. utökad information i samband med kreditgivning, en reglering av s.k. snabblån, ångerrätt för krediter samt slopande av formkravet för avtals ingående. Till skillnad från direktivet är lagens tillämpningsområde inte begränsat till några beloppsgränser. Nya EU-regler för betalkonton Lagen kompletteras av ett antal förordningar, förordningen (2010:1855) om beräkning av effektiv ränta vid konsumentkrediter, förord- EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till ett direktiv om betalkonton (KOM (2013) 266 23 FINANSBOLAGENS SPELREGLER ningen (2010:1856) om formulär för förhandsinformation vid konsumentkrediter samt förordningen (2010:1857) om ersättning för kostnader i vissa mål om handräckning. 1 januari 2010, då de omvandlades till företagshypotek. Konsumentverkets allmänna råd om konsumentkrediter med anledning av den nya lagen trädde i kraft den 1 februari 2011. De regler om kapitalkrav och kapitaltäckning som gällde t.o.m. 2013 trädde i kraft så sent som den 1 februari 2007. Reglerna bygger på EU-direktiv vanligen benämnt CRD (Capital Requirements Directive). Direktivet grundar sig på de så kallade Basel 2-reglerna. I följd av den senaste finanskrisen införs från 2014 väsentligen strängare kapital- och likviditetskrav. De strängare kraven, som bygger på den s.k. Basel III överenskommelsen, trädde ikraft den 1 januari 2014. Vissa bestämmelser träder dock i kraft senare. Finansinspektionens allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden med anledning av den nya lagen trädde i kraft den 1 januari 2012. Lag om ändring i konsumentkreditlagen Genom en ändring i konsumentkreditlagen kommer Konsumentverket att kunna ta ut en sanktionsavgift av näringsidkare som vid kreditgivning till konsumenter inte gör ordentliga kreditprövningar. Ändringen syftar till att stärka konsumentskyddet vid kreditgivning och därigenom minska överskuldsättningen bland konsumenter. Lagen om företagshypotek Den 1 januari 2009 trädde en ny lag om företagshypotek i kraft. De nya reglerna innebär i allt väsentligt en återgång till de tidigare reglerna om företagshypotek. Företagshypoteket, som ersätter företagsinteckningen som infördes år 2004, ger särskild förmånsrätt och omfattar en näringsidkares lösa egendom i den mån egendomen hör till den intecknade verksamheten. CRR förordningen innehåller bl.a. följande. Krav på s.k. Common Equity Tier 1 (CET 1) kapital motsvarande 4-4,5 procent av riskvägda tillgångar dvs. en ökning med 2 procent. Det totala kravet (CET 1 + CET 2) kvarstår dock oförändrat på 8 procent av riskvägda tillgångar. Till detta kommer ytterligare krav på kapitalbuffertar enligt CRD IV. Företagshypoteket omfattar inte: 1. kassa- och bankmedel, 2. aktier och andra finansiella instrument, avsedda för allmän omsättning, 3. egendom som kan vara föremål för panträtt på grund av inteckning, eller 4. egendom som varken kan utmätas eller ingå i en konkurs. CRD II-IV Redan under 2007 inleddes en ny översyn av kapitaltäckningsregelverket. Arbetet har bedrivits i samverkan mellan EU-kommissionen m.fl. Översynen har delats upp i olika paket, benämnda CRD II-IV, CRD IV och CRR (Capital Requirements Regulation dvs. flertalet regler införs genom en direkt bindande EU-förordning), bygger på den s.k. Basel III överenskommelsen. Genom de beslutade förändringarna i följd av den senaste finanskrisen införs väsentligen strängare kapital- och likviditetskrav. CRD IV/CRR trädde ikraft den 1 januari 2014. Vissa bestämmelser träder dock ikraft senare. Not. Lagändringarna träder i kraft den 1 april 2014. Lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar Genom att förbättra säkerheten ska det bli lättare för företag att låna pengar. Företagsinteckningar som upplåtits som säkerhet före den 1 januari 2009 gällde enligt de gamla reglerna fram till den 24 Nya likviditetskrav införs från 2015, efter en observationsperiod. Instituten kommer att behöva hålla likvida tillgångar motsvarande nettoutflödet under en stressad period på 30 dagar. Liquidity Coverage Ratio (LCR) fasas in till 60 procent från 2015 för att uppgå 100 procent 2018. Medlemsländer kan införa krav i förväg (Jfr FFFS 2012:6, se nedan). FINANSBOLAGENS SPELREGLER När det gäller s.k. Net Stabel Funding Ratio (NSFR), som syftar till att öka andelen långsiktig finansiering, ska EU-kommissonen presentera ett lagförslag senast den 31 december 2016. bli följden av att flertalet av FI:s kapitaltäckningsföreskrifter ersätts av CRR. FF har deltagit med en expert i kapitaltäckningsutredningen som lämnat förslag till hur CRD IV ska implementeras i Sverige. CRD IV innebär bl.a. nya och mycket långtgående sanktionsmöjligheter även mot fysiska personer. De nya reglerna har därmed ökat behovet av att en införa en rättsäker och oberoende första prövning av sanktionsärenden. FF har därför tillsammans med övriga branschorganisationer uppvaktat utredaren och bl.a. lämnat ett konkret förslag som skulle gör det möjligt att införa en oberoende sanktionsnämnd redan i samband med att de nya reglerna träder ikraft. Utredningen presenterade sitt slutbetänkande den 16 september 2013. En proposition skulle ha överlämnats till riksdagen den 18 mars 2014 men har försenats och väntas i början av april 2014. Beslut i riksdagen kommer enligt planeringen att tas den 25 juni 2014 och den nya kapitaltäckningslagen förväntas träda ikraft den 1 augusti 2014. Beträffande s.k. Leverage Ratio, ett icke riskbaserat mått (CET 1 dividerat med genomsnittliga konsoliderade tillgångar) införs detta från januari 2018 förutsatt att rådet och EUparlamentet så beslutar efter att de tagit del av EU-kommissionens rapport som ska presenteras senast den 31 december 2013. Förordningen ger medlemsländerna möjlighet att införa strängare krav på institut med tillstånd i det egna landet (ett viktigt krav från svenska regeringens sida). Rådet kan dock, genom beslut av en kvalificerad majoritet, förhindra strängare nationella krav införs i en medlemstat. CRD IV direktivet innehåller bl.a. följande. Krav på kapitalbuffertar. En kapitalkonserveringsbuffert (CET1) motsvarande 2,5 procent av riksvägda tillgångar, en systemriskbuffert på 1-3 procent för alla exponeringar samt upp till 5 procent för inhemska och tredjelands exponeringar. Vidare införs krav på globalt systemviktiga institut som beroende på kategori uppgår till 1-3,5 procent. FI:s kapitaltäckningsföreskrifter I Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om kapitaltäckning och stora exponeringar (FFFS 2007:1) regleras (t.o.m. 2013 för kreditinstitutens del) bl.a. företags möjlighet att beräkna kapitalkrav för marknadsrikser, kreditrisker och operativa risker med hjälp av olika grader av komplexa och riskkänsliga metoder. Kapitalkravet för kreditrisker kan beräknas enligt en schablonmetod eller en internmetod (efter tillstånd från FI). Det finns särskilda regler gällande leasing inom ramen för schablonmetoden respektive internmetoden, se FFs årsberättelse 2011 s 22 ”Kapitaltäckning avseende leasing”. Bonusar får inte överstiga den fasta ersättningen men får uppgå till två gånger den fasta ersättningen om 50 procent av aktierna är företrädda vid stämma och 66 procent röstar ja till förslaget alternativt om 75 procent av de företedda aktierna vid stämman röstar ja till förslaget. Från 1 januari 2014 ska även antalet anställda per institut samt nettoinkomsten per institut publiceras. Merparten av FIs föreskrifter (inkl. reglerna om leasing) har för kreditinstitutens del från och med den 1 januari 2014 ersättas av en direkt bindande EU förordning (CRR) (OBS! FI föreskrifterna gäller även efter 2013 för andra kategorier av företag). EU-förordningen kompletteras av FIs nya föreskrifter om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag FFFS 2013:27. Det innebär att det genom föreskrifterna införs regler om kapitalbas och kapitalbaskrav enligt CRR, så snart som det är möjligt inom ramen för övergångsbestämmelserna i förordningen. FFFS *** FF har deltagit i den referensgrupp som Finansdepartementet sammankallat i anledning av översynen och bl.a. hemställt om att proportionaliteten för mindre kreditinstitut som finansbolag ska beaktas. FF har medverkat i FIs referensgrupp som anlyserat vilka förändringar som kommer att 25 FINANSBOLAGENS SPELREGLER 2013:27 gäller från den 1 januari 2014. Den nya kapitaltäckningslagen som implementerar CRD IV kommer delvis att genomföras genom föreskrifter från Finansinspektionen. Även CRR som trädde i kraft den 1 januari 2014 kommer att kompletteras med ytterligare föreskrifter från Finansinspektionen. Föreskriftsförslagen kommer att remissbehandlas under våren 2014. september föregående år var större än 100 miljarder kronor. Föreskrifterna innehåller ett krav på likviditetstäckningsgrad, som innebär att företag ska ha en buffert av likvida tillgångar som klarar verkliga och simulerade kassautflöden under en stressad period på 30 dagar. Företagen ska också rapportera sin likviditetsrisk till Finansinspektionen. Kravet på att hålla en likviditetsbuffert kompletteras med regler om när bufferten får utnyttjas. Företag får under perioder av likviditetspåverkande stress använda likviditetsbufferten och behöver därmed inte uppfylla kravet. Reglerna trädde i kraft 1 januari 2013. Företag som omfattas av föreskrifterna ska ha upphört att tillämpa 2 kap. 12–14 §§ FFFS 2011:37 om rapportering av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag. Reglerna föregriper likviditetskrav i CRR. Nya rapporter och rapporteringssystem införs under 2014 Det nya inrapporteringssystemet hos Finansinspektionen ska i ett första skede användas för den nya EU-harmoniserade tillsynsrapporteringen av bl.a. finansiella uppgifter (FINREP) och kapitaltäckningsuppgifter (COREP). Not. Under februari 2014 genomfördes ett test där instituten kunde lägga in uppgifter i testmiljö. Testet utvärderades under mars 2014 inför den första skarpa rapporteringen i april 2014. Från den 1 april 2014 finns en permanent testmiljö där instituten kan testa rapporteringsystemen. Reglerna (FFFS 2011:1) ställer krav på företagens ersättningspolicyer och rörliga ersättningar. Föreskrifterna innehåller bl.a. specifika krav på att företagen ska anpassa sina ersättningssystem till risker, t.ex. regler om resultatbedömning och riskjustering samt uppskjuten rörlig ersättning. Alla företag ska skjuta upp rörlig ersättning som överstiger 100 000 kronor för anställda som väsentligen kan påverka företagets risknivå. Företag med riskvägda tillgångar över 500 miljarder kronor ska dessutom betala ut en viss del av den rörliga ersättningen till den verkställande ledningen i form av aktier eller andra instrument. Den första rapporten som ska rapporteras det nya inrapporteringssystemet är likviditetstäckningsrapporten som ska vara rapporterad senast den 30 april 2014. Därefter ska bruttosoliditet, stora exponeringar samt stabil finansiering rapporteras senast 30 maj 2014 på solonivå och 30 juni 2014 på konsoliderad nivå. Vilka rapporter som ska lämnas och när de ska lämnas framgår av Finansinspektionens rapporteringsplan för 2014. I den EU-harmoniserade rapporteringen ingår även en rad andra rapporter bl.a. finansiell rapportering (FINREP). och dessa kommer att läggas in i det nya inrapporteringssystemet under 2014 efterhand som de träder i kraft. Även ett antal befintliga rapporter som tillsvidare ligger kvar i Finansinspektionens gamla inrapporteringssystem kommer efterhand att läggas in i det nya inrapporteringssystemet. Ersättningspolicy i finansiella företag *** Finansinspektionens kapitaltäcknings- och likviditetsföreskrifter: Kapitaltäckning och stora exponeringar (FFFS 2007:1) med ändringsförfattning (FFFS 2007:10), (FFFS 2008:13), (FFFS 2008:27), (FFFS 2010:4) och (FFFS 2010:10), (FFFS 2011:38), (FFFS 2011:45), (FFFS 2011:53), (FFFS 2011:56), (FFFS 2012:1), (FFFS 2012:9) och (FFFS 2013:14). Svenska likviditetsföreskrifter infördes före CRR Föreskrifter om krav på likviditetstäckningsgrad och rapportering av likvida tillgångar och kassaflöden beslutades under 2012 (FFFS 2012:6). Föreskrifterna gäller för kreditinstitut, värdepappersbolag och finansiella företagsgrupper vars balansomslutning per den 30 Krav för att godkännas som kreditvärderingsföretag vid kapitaltäckning (FFFS 2007:2) med ändringsförfattning (FFFS 2010:11). Föreskrifter om hantering av likviditetsrisker (FFFS 2010:7). 26 FINANSBOLAGENS SPELREGLER Rapportering av likviditetsrisker (FFFS 2011:37) med ändringsförfattning (FFFS 2012:7). antagna internationella redovisningsstandarder (IAS/IFRS) från International Accounting Standards Board (IASB). ÅRL och ÅRKL har successivt anpassats för att möjliggöra tillämpning av IFRS. Rapportering av ränterisk i övrig verksamhet (FFFS 2007:4). Även Finansinspektionen har sedan 2004 successivt anpassat sina redovisningsföreskrifter till av EU-kommissionen antagna internationella redovisningsstandarder (IAS/ IFRS). Ändringarna avser liksom i ÅKRL bl.a. uppställningsformer. Offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering (FFFS 2007:5) med ändringsförfattning (FFFS 2010:12), (FFFS 2011:3) och (FFFS 2011:46). Föreskrifter om ersättningspolicy i kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag (2011:1). Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag FFFS 2008:25 har ändrats genom (FFFS 2009:11), (FFFS 2011:54) och (FFFS 2013:2). Den senare ändringen innebär bl.a. att allmänna råd ersätts av bindande föreskrifter, vilket FF invänt mot. Genom FFFS 2013:24 anpassas upplysningskraven för löptidsanalyser till IFRS-regelverket. Det innebär dels att företagen ska basera analyserna på avtalade odiskonterade kassaflöden, dels att de ska lämna upplysningar om löptider för tillgångar och skulder samlat i en not. Dessutom förtydligas det vilka upplysningar som ska lämnas för koncerner (koncernbegreppet i IAS10 kompletteras med krav på ägarandel), hänvisningar uppdateras och vissa andra redaktionella ändringar görs. Föreskrifter om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag (FFFS 2013:27). Lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag m.m. Sedan den 1 januari 1996 gäller lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), vilken i vissa hänseenden hänvisar till årsredovisningslagen (1995:1554). ÅRKL tillämpas på kreditinstitut, varmed avses banker, dvs bankaktiebolag, sparbanker och föreningsbanker, kreditmarknadsföretag (kreditmarknadsbolag respektive kreditmarknadsföreningar), institut för elektroniska pengar Sveriges allmänna hypoteksbank och Svenska skeppshypotekskassan. Lagen gäller även svenskt aktiebolag som fått tillstånd att driva värdepappersrörelse, dvs värdepappersbolag. Vidare ska lagens bestämmelser om koncernredovisning tilllämpas på finansiella holdingbolag som uteslutande eller huvudsakligen förvaltar dotterföretag som är kreditinstitut. Enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd FFFS 2008:25 om redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag gäller som huvudregel att de IFRS/IAS som antagits av EU, däribland IAS 17 Leasingavtal, ska tillämpas av alla företag som omfattas av föreskrifterna, både i koncernredovisningen och i redovisningen för juridisk person. Från denna huvudregel finns dock ett antal undantag och tillägg bl.a. med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Beträffande redovisning i juridisk person hänvisas till RFR 2. I följd därav kan finansiella leasingavtal i juridisk person redovisas enligt de regler som gäller för operationella leasingavtal inklusive kravet på upplysningar. FFFS 2008:25 innehåller dessutom vissa särföreskrifter i förhållande till bl.a. RFR 2. Huvuddelen av bestämmelserna i ÅRKL överensstämmer med motsvarande bestämmelser i årsredovisningslagen. På dessa punkter innehåller ÅRKL endast hänvisningar till årsredovisningslagen. Men det finns viktiga punkter där lagarna skiljer sig åt bl.a. beträffande tilläggsupplysningar. Sedan 2005 ska alla noterade företag inom EU, med en övergångsfrist till år 2007 för de som bara har skuldebrev noterade, tilllämpa EG:s IAS-förordning. Den innebär att företagen måste upprätta sin koncernredovisning enligt av EU-kommissionen 27 FINANSBOLAGENS SPELREGLER En leasegivare som med stöd av RFR 2 redovisar ett finansiellt leasingavtal som operationellt får göra avskrivningar på den utleasade tillgången enligt annuitetsmetoden även om det skulle vara oförenligt med IAS 17 Leasingavtal. kapacitet i telenät samt s.k. Take-or pay-avtal (innebär att kunden åtar sig att betala för en avtalad mängd varor eller tjänster även om kunden inte utnyttjar möjligheten. Metoden används bl.a. i infrastrukturprojekt och syftar till att skapa säkerhet för projektbolagen). Av FFFS 2008:25 följer att sådana undantag och tillägg som enbart är motiverade av sambandet mellan redovisning och beskattning inte bör tillämpas i koncernredovisningen. Finansiella leasingavtal redovisas därmed som sådana i koncernredovisningen. Projekt angående ny standard för leasingredovisning I juli 2006 startade International Standard Board (IASB) och United States Financial Accounting Standard Board (FASB) ett gemensamt projekt angående leasingredovisning. Projektet förväntas leda till en fundamental förändring av hur leasingavtal behandlas i redovisningen både hos leasegivare och leasetagare. En av utgångspunkterna för projektet är att det skulle utgöra ett stort problem att många och men framför allt stora leasingtransaktioner inte redovisas i leasetagarnas balansräkningar. IASB och FASB:s styrelser har beslutat att den s.k. Right of Usemodellen ska ligga till grund för projektet. Right of Use-modellen innebär bl.a. att nyttjanderätten ska tas upp som en tillgång i leasetagarens balansräkning, något som enligt den föreslagna modellen bl.a. förutsätter att komplicerade värderingsmodeller tillämpas av leasetagaren. Onoterade institut, som inte är bank eller kreditmarknadsföretag, vars balansomslutning för de två senaste räkenskapsåren inte överstiger 1 000 prisbasbelopp (ca 40 miljoner) behöver enbart lämna upplysningar enligt begränsat antal uppräknade godkända internationella redovisningsstandarder. I uppräkningen ingår bl.a. IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, med de tillägg som framgår av punkt 32-33 i RFR 2, Redovisning för juridiska personer och IAS 17 Leasingavtal, med de undantag och tillägg som framgår av RFR 2. Rådet för finansiell rapportering (RFR) som ersatt Redovisningsrådet, har övertagit ansvaret för underhåll och uppdatering av RR 30-32 vilka har ersatts med RFR 1 respektive RFR 2. RFR har däremot inte övertagit ansvaret för övriga rekommendationer. RR 1 till RR 29 däribland RR 6:99 kommer således att finnas kvar i de lydelser de hade den 1 januari 2005. BFN har inte för avsikt att ändra i rekommendationerna. Om rekommendationerna skulle förlora sin betydelse helt eller delvis t.ex. genom ändring i lag kommer BFN att överväga vilka åtgärder som är lämpliga. Ett s.k. Discussion Paper (DP) publicerades 2009 och ett s.k. Exposure Draft (ED) 2010. FF och Svenska Bankföreningen har i en gemensam utredning som tillställts IASB/FASB och EFRAG framfört allvarliga invändningar mot förslagen. Efter den omfattande kritik som riktats mot förslaget i ED 2010 beslutade IASB/FASB sommaren 2011 att sända ut ett omarbetat förslag på remiss s.k. Re-Exposure (RED) under hösten 2011 men RED försköts tillvåren 2013 med remisstid över sommaren 2013. Det är oklart om en ny standard kommer att antas 2014 eller först 2015 med ett ikraftträdande inom EU 2017 eller senare. Mot bakgrund av vad som hittills framkommit om projektet och den s.k. Right of Usemodellen kan det konstateras att den nya standarden skulle medföra påtagliga nackdelar för näringslivet, inte minst för leasetagarna. RFR 1 och 2 tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2008 eller senare. Företag som har att tillämpa FFFS 2008:25 sk dock följa de hänvisningar som anges där. International Financial Reporting Interpretations Committee IFRIC:s tolkning, IFRIC 4 ger ledning för att avgöra om vissa avtal som till formen inte är leasingavtal ändå ska redovisas enligt IAS 17. Det som åsyftas är vissa outsourcing-avtal, avtal om rätt till FF och Svenska Bankföreningen har träffat företrädare för såväl IASB/FASB:s WG som IASB:s styrelse för att framföra branschens syn på projektet. Pressmeddelanden har sänts ut för att uppmärksamma andra på de nackdelar den föreslagna standarden skulle medföra för näringslivet. 28 FINANSBOLAGENS SPELREGLER För att uppmuntra synpunkter till IASB i anledning av ED genomfördes bl.a. en rad seminarier. Motsvarade aktiviteter har även genomförts i samband med RED under 2013. Projektet kan följas på IASB:s hemsida: www.iasb.org eller på FASB:s hemsida: www.fasb.org. förändringen av sådana placeringar ska utgöra en viss procent av förändringen av de totala placeringarna (placeringskrav). Riksbanken administrerar valuta- och kreditregleringen. För närvarande gäller varken någon valuta- eller kreditreglering. Valuta- och kreditreglering Sedan 1 januari 1993 gäller lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering. Pågående regelgivningsprojekt inom Finansinspektionen Under 2013 har det pågått ett antal större regelgivningsprojekt inom Finansinspektionen (FI) med bäring på verksamheten i banker och kreditmarknadsbolag. Regelprojekten, som tangerar varandra, handlar om: Valutareglering innebär att valutatransaktioner som kan ha betydelse för valutapolitiken och som anges i förordnandet om valutareglering, inte får genomföras utan tillstånd av Riksbanken. framtagande av nya kapitaltäckningsföreskrifter (nuvarande föreskrifter ersätts i huvudsak med bindande EU-förordning), Valutareglering i fredstid får endast tillämpas om det råder utomordentliga förhållanden som är föranledda av en allvarlig olycka, våldshandling, epidemi eller liknande, eller av utomordentligt stora kortfristiga kapitalrörelser och det är uppenbart att andra åtgärder inte är tillräckliga eller möjliga. framtagande av bindande föreskrifter om hantering av operativa risker, framtagande av bindande föreskrifter om styrning, riskhantering och kontroll (ersätter FFFS 2005:1) Not. I februari 2014 beslutade FI:s styrelse om de nya föreskrifterna, som (med visst undantag) träder i kraft den 1 april 2014, Har regeringen förordnat om valutareglering, får på framställan av Riksbanken också förordnas om kreditreglering. framtagande av bindande föreskrifter om itsystem, informationssäkerhet och insättningssystem. Ett förordnande om kreditreglering kan gälla ett eller flera slag av finansinstitut. Regeringen kan på begäran av Riksbanken förordna att även annan som yrkesmässigt och i betydande omfattning bedriver kreditgivning ska kunna omfattas av kreditregleringen. FF bevakar aktivt initierade regelprojekt och har deltagit i de externa referensgrupper som FI sammankallat för framtagande av de nya reglerna. Löpande information har lämnats till medlemsföretagen. Därutöver har informationsmöten hållits med anledning av de planerade reglerna. Följande kreditregleringar kan användas: Riksbanken får fastställa ett högsta belopp för utlåning (varvid även jämställs likvider för fordringar som förvärvas i finansieringssyfte, dvs factoring), garantiförbindelser som är knutna till kreditgivning, samt värdet av leasingobjekt (utlåningsreglering). Obligationer och andra fordringsrätter som är avsedda för allmän omsättning får inte ges ut utan tillstånd av Riksbanken av annan än Riksgäldskontoret (emissionskontroll). Riksbanken får fastställa högsta eller högsta genomsnittlig utlåningsränta (räntereglering). Riksbanken får fastsälla att vissa av finansinstitutens placeringar ska utgöra en viss andel av deras totala placeringar eller att 29 FINANSBOLAGENS SPELREGLER Föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (2008:25) TILLSYN Föreskrifter och allmänna råd om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (2009:1) Finansbolag (kreditmarknadsbolag) står under Finansinspektionens tillsyn. Inspektionen utövar denna tillsyn dels genom inspektioner i enskilda fall dels genom att utfärda föreskrifter och allmänna råd i sin författningssamling FFFS. Följande är tillämpliga på finansbolag (grundförfattningar i urval): Föreskrifter om ägar- och ledningsprövning (2009:3) Allmänna råd om begränsning av krediter mot säkerhet i form av pant i bostad (2010:2) Allmänna råd om riktlinjer för hantering av etiska frågor hos institut som står under inspektionens tillsyn (1998:22) Föreskrifter och allmänna råd om betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer (2010:3) Allmänna råd om kontokort och automattjänster (2000:9) Föreskrifter om hantering av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag (2010:7) Allmänna råd om hantering av marknads- och likviditetsrisker i kreditinstitut och värdepappersbolag (2000:10) Föreskrifter om ersättningspolicy i kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag (2011:1) Allmänna råd om inlåningskonton och tillhörande banktjänster (2001:8) Föreskrifter och allmänna råd om rapportering av ägares kvalificerade innehav och ägarintressen (2011:14) Allmänna råd om klagomålshantering avseende finansiella tjänster till konsumenter (2002:23) Föreskrifter och allmänna råd om finansiell rådgivning till konsumenter (2004:4) Föreskrifter om rapportering av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag (2011:37) Allmänna råd om kreditriskhantering i kreditinstitut och värdepappersinstitut (2004:6) Allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden (2011:47) Allmänna råd för revisorer förordnande av Finansinspektionen (2004:10) Föreskrifter och allmänna råd om institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare (2011:49) Allmänna råd om styrning och kontroll av finansiella företag (2005:1) Allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse (2011:50) Föreskrifter och allmänna råd om försäkringsförmedling (2005:11) Föreskrifter om krav på likviditetstäckningsgrad och rapportering av likvida tillgångar och kassaflöden (2012:6) Föreskrifter och allmänna råd om kapitaltäckning och stora exponeringar (2007:1) Föreskrifter och allmänna råd om säkerställda obligationer (2013:1) Föreskrifter och allmänna råd om krav för att godkännas som kreditvärderingsföretag (2007:2) Allmänna råd om rapportering av händelser av väsentlig betydelse (2013:11) Föreskrifter om rapportering av ränterisk i övrig verksamhet (2007:4) Föreskrifter om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag (2013:27) Föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering (2007:5) Föreskrifter och allmänna råd om styrning, riskhantering och kontroll i kreditinstitut (2014:1) Föreskrifter om rapportering av kvartals- och årsbokslutsuppgifter (2008:14) 30 FINANSBOLAGENS SPELREGLER I riktlinjerna anges bl.a. att medlemsbolagen ska ställa höga krav på andra bolag som de samarbetar med. Om ett finansbolag upptäcker att fel uppstått i handläggningen av ett ärende ska bolaget självt rätta felet även om klagomål inte har anförts. GOD SED I FINANSBOLAG Både i Sverige och inom EU finns strävanden i riktning mot att näringslivet i ökad utsträckning ska lösa uppkommande frågeställningar och problem genom så kallade egenåtgärder bl.a. i syfte att förebygga problem i förhållande till konsumenter eller andra kunder. Finansiella leasingvillkor - FF 2 Som nr 2 i FF:s serie God sed i finansbolag har givits ut ett uttalande rörande finansiella leasingvillkor. Syftet med uttalandet är att ge stöd åt medlemmarna vid utformningen av sådana leasingavtal vari leasetagaren inte är en konsument. Som ett svar på dessa strävanden uttalar sig FF om vad som enligt FF:s uppfattning är god sed i finansbolag. Uttalanden kan avse allmänna förhållanden lika väl som specifika produkter eller frågor och kommer att ges ut då FF finner anledning därtill. Uttalandena publiceras i en numrerad serie och ersätter FF:s tidigare egenåtgärder. Uttalandet berör upplåtelsen av nyttjanderätt, leasingperioden, förtida uppsägning, leasingavgifter, ändring av leasingavgifterna, tillägg till leasingavgiften, leverans samt fel, brist o. dyl. samt leasetagarens ansvar för leasingobjektet. Uttalandena uttrycker således FF:s bedömning om vad som i allmänhet är god sed. Förhållandena varierar dock, både mellan olika företag och mellan olika situationer. Beroende därpå kan i vissa fall även andra åtgärder, ageranden eller rutiner vara förenliga med god sed. FF förutsätter att dess medlemmar i alla avseenden iakttar god sed med hänsyn till förhållandena i varje fråga. Med avseende på leasingavgifterna anges bl.a. att god sed kräver att i leasingavtalet tydligt anges storleken av leasingavgifterna, hur många gånger avgifterna ska betalas samt förfallodag för varje betalning. Vidare anges för det fall leasingavgifterna ska kunna ändras att god sed kräver att detta regleras på ett tydligt sätt i leasingavtalet så att leasetagaren uppfattar under vilka förutsättningar leasingavgifterna kan ändras. Därutöver kräver dock inte god sed att ändringar av leasingavgifter måste följa någon viss princip. Det är således förenligt med god sed att låta leasingavgifternas belopp bero på förändringar t.ex. i räntesatsen för någon viss referensränta, på ränteläget på någon viss marknad, på leasegivarens refinansieringskostnader eller på någon annan sådan omständighet. Hittills har FF i denna serie givit ut etiska riktlinjer (FF 1) samt uttalanden om god sed rörande finansiella leasingvillkor (FF 2), vid redovisning av leasingavtal (FF 3), om kontovillkor (FF 4) och om konsumentleasing/privatleasing (FF 5). Samtliga uttalande har under 2011 genomgått en översyn. Uttalandena finns tillgängliga på FF:s hemsida. Etiska riktlinjer - FF 1 Vare sig leasingavgifternas storlek kopplats till en referensränta enligt ovan eller ej är det förenligt med god sed att avtala att leasingavgifterna ska kunna ändras också om de förutsättningar som legat till grund för den ursprungliga beräkningen av leasingavgifter ändras, t.ex. som följd av en lagändring eller ett myndighetsbeslut eller genom att leasegivarens refinansieringskostnader stigit utöver den kompensation därför som leasegivaren erhåller genom leasingavgifterna. Som nr 1 i serien har utgivits etiska riktlinjer för medlemsföretagen. Riktlinjerna är uppdelade i tre avdelningar. Den första berör allmänna förhållanden, den andra finansiering i allmänhet och den tredje särskilt om konsumentkrediter. Riktlinjerna behandlar medlemmarnas uppträdande och framtoning på marknaden mot både privatpersoner och företag. Kunder, kreditförmedlare, myndigheter och massmedier ska genom reglerna upplysas om vilken minimistandard man har rätt att kräva av medlemsföretagen. För det fall leasingavgifterna ändras på grund av att förutsättningarna ändrats enligt ovan är det 31 FINANSBOLAGENS SPELREGLER förenligt med god sed, dock utan att det utgör något krav, att tillerkänna leasetagaren rätt att avbryta leasingavtalet. INTERNATIONELLA KONVENTIONER Uttalandet reviderades 2002 och 2011 varvid föreskrevs att vid ändring av leasingavgifter ska leasetagaren underrättas i förväg samt få sådan information att leasetagaren kan konstatera att ändringen är förenlig med avtalet. Unidroitkonventionerna Vid en diplomatkonferens i maj 1988 i Ottawa, Kanada, antogs en konvention om internationell finansiell leasing och en konvention om internationell factoring. Konventionerna har utarbetats av UNIDROIT (International Institut for the Unification of Private Law) i samarbete med bl.a. Leaseurope. Det ankommer på de deltagande staterna att avgöra om konventionerna ska införlivas med de nationella rättssystemen. Redovisning av leasingavtal - FF 3 FF:s uppfattning om god sed vid redovisning av leasing är att det för onoterade företag normalt är helt tillfredsställande att leasingavtal redovisas med utgångspunkt från den civilrättsliga äganderätten, dvs. att alla leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal. Detta och förhållandet att annuitetsmetoden kan tillämpas av leasegivaren överensstämmer med branschens uppfattning om vad som utgör god redovisningssed vid redovisning av leasing, även i juridisk person för noterade företag och kreditinstitut. Därav följer att det normalt är leasegivaren som redovisar leasingobjektet i sitt bokslut. Den svenska regeringen har ännu inte tagit ställning till om Sverige ska ansluta sig till konventionerna. För båda konventionerna gäller att de måste ratificeras, dvs. godkännas, av minst tre stater innan de träder i kraft. Såvitt avser leasingkonventionen har 10 stater till dags dato ratificerat denna. I och med att Nigeria ratificerade konventionen i oktober 1994 har erforderligt antal länder anslutit sig. Frankrike och Italien hade tidigare ratificerat denna, som trädde i kraft i dessa länder den 1 maj 1995. Vad gäller factoringkonventionen har till dags dato 8 stater ratificerat denna. God sed hindrar inte att andra företag än noterade företag och kreditinstitut – i såväl koncernredovisningen som redovisningen för den juridiska personen – redovisar leasingavtal antingen enligt RR 6:99 eller enligt BFNAR. En reviderad version av FF 3 publicerades 2009 och 2011. Leasingkonventionen Definitionen av finansiell leasing överensstämmer i stort med begreppets utformning i Sverige. Kontovillkor - FF 4 Konventionen gäller inte konsumentförhållanden, korttidsuthyrning (operationell leasing) och fastighetsleasing, däremot subleasing i ett eller flera led. Konventionen är tillämplig vidare endast då leasegivaren och leasetagaren har sina affärsställen i olika stater. Dessutom krävs för konventionens tillämplighet att de jämte leverantören har sina affärsställen i konventionsstater. Konventionen kan dock också vara tilllämplig om både leveransavtalet och leasingavtalet har lagen i en konventionsstat som tilllämplig lag. Konventionen kan avtalas bort, helt eller delvis. Upphävd i följd av Finansinspektionens Allmänna råd FFFS 2000:9 om kontokort och automattjänster. Konsumentleasing/privatleasing - FF 5 Syftet med uttalandet är att ge stöd åt medlemmarna vid utformning av avtal. Med leasing till konsument avses en som huvudregel ouppsägbar upplåtelse av lösöre på viss tid. Efter leasingperioden återlämnas leasingobjektet till leasinggivaren. Leasetagaren ansvarar för skador på/ förlust av objektet under leasingperioden men inte för objektets marknadsvärde därutöver. 32 FINANSBOLAGENS SPELREGLER Om konventionen är tillämplig är följande tre regler tvingande: artikel 8(3) om leasegivarens medgivande för att leasetagaren får ha utrustningen i orubbad besittning, artikel 13(3)(b) om jämkning av oskäliga skadeståndsbestämmelser i avtalet och Konventionen gäller bara sådan internationell factoring där kunden underrättas om överlåtelsen. Ett factoringavtal måste ha upprättats mellan leverantören och factorn, som blir ägare till fakturorna. Factorn skl ge leverantören minst två av följande tjänster: artikel 13(4) om förbud mot att säga upp avtalet och samtidigt åberopa en avtalsbestämmelse om accelererad betalning av framtida hyresbelopp. Ett viktigt syfte med konventionen är att få ett skydd för leasegivaren erkänt i finansiell leasing. Därför föreskrivs att leasegivarens rätt till utrustningen gäller framför de flesta andra anspråk. Leasegivaren går t.ex. före leasetagarens konkursborgenärer och likvidatorer samt före borgenärer som har fått utrustningen utmätt eller belagd med kvarstad. Däremot måste leasegivaren stå tillbaka för den som har pant eller retentionsrätt i utrustningen eller som kan åberopa någon särskild rätt till kvarhållande eller liknande i fråga om skepp eller flygplan. Factoringkonventionen finansiering, inkl lån och förskottsbetalning bokföring/redovisning av överlåtna fordringar, inkassering av fordringar, skydd mot bristande betalning från gäldenärerna. Leverantören och gäldenären ska ha sina affärsställen i olika konventionsstater. Däremot spelar det ingen roll var factorn har sitt affärsställe. Konventionen kan avtalas bort, men om den tilllämpas är alla bestämmelser som ska trygga att leverantörens överlåtelse blir giltig, tvingande. Bl.a. gäller att en sådan överlåtelse blir giltig även om leveransavtalet innehåller en bestämmelse som förbjuder leverantören att överlåta sin rätt. Detta stadgandes förenligt med svensk rätt har betecknats som tveksam. Leasegivaren har inte något ansvar för utrustningen om han inte har deltagit i valet av utrustning eller leverantör och det finns ett orsakssamband mellan inblandningen och skada som drabbat leasetagaren. Dock kan leasegivaren ha ett ansvar "som ägare" eller ett produktansvar som importör. Gäldenären måste denuntieras skriftligen. Han kan innan betalningen göra alla invändningar om köpeavtalet som han skulle ha kunnat göra mot leverantören. Factorn kan krävas på ersättning (1) om han har beloppet kvar och (2) om factorn vid betalningen var i ond tro. Leasegivaren tar ansvar för alla störningar i leasetagarens besittning utom sådana som beror på leasetagaren själv. Leverantörens ansvar enligt leveransavtalet gäller inte bara mot leasegivaren utan även mot leasetagaren "som om denne hade varit köpare". Kapstadskonventionen om internationella intressen i rörlig utrustning Kapstadskonventionen om internationella intressen i rörlig utrustning antogs i Kapstaden, november 2001. Konventionen innehåller ett legalt ramverk för tillskapande och säkerställande av internationella säkerheter i rörlig utrustning. Ett internationellt register (eller olika sådana för olika kategorier av utrustning och därtill knutna rättigheter) ska enligt konventionen föras över internationella intressen. Leasetagaren har rätt gentemot leverantören och leasegivaren att avvisa utrustningen och häva avtalet vid fel eller brist i leverans. Hävningen får dock endast tillgripas i vissa fall. Frågan om leasegivarens rättigheter - hävning, skadestånd vid leasetagarens kontraktsbrott regleras noga. Leasegivaren får överlåta sina rättigheter enligt avtalet, leasetagaren sina dock endast med leasegivarens tillstånd. Ett tilläggsprotokoll till konventionen rörande kreditsäkerhet i rullande järnvägsmateriel antogs vid en diplomatkonferens i Luxemburg, februari 2007. Tilläggsprotokollet undertecknades av EU i december 2009. 33 FINANSBOLAGENS SPELREGLER En ”modellag” för leasing EUROPEISKA TILLSYNSMYNDIGHETERNAS RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER I november 2008 antog Unidroit en modellag för leasing. Leaseurope samt dess amerikanska motsvarighet ELFA har följt projektet och framfört synpunkter till Unidroit bl.a. beträffande vad som ska innefattas i definitionen av leasing. 2011 skapades en ny struktur inom EU för tillsynen av den finansiella sektorn. Syftet har varit att bättre kunna hantera den omfattande gränsöverskridande verksamheten inom de europeiska finansmarknaderna, följa och analysera utvecklingen och kunna vidta relevanta åtgärder för att främja den finansiella stabiliteten inom EU. Modellagen är baserad på de allmänna principer som kommer till uttryck i leasingkonventionen, och är framför allt tänkt att användas av utvecklingsländer – i första hand av afrikanska länder – och länder som befinner sig i övergångsfasen till marknadsekonomi. Tre nya europeiska tillsynsmyndigheter har inrättats: Europeiska bankmyndigheten (EBIA), Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (EIOPA) och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA), gemensamt de europeiska tillsynsmyndigheterna (European Supervisory Authorities, ESA). RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER Förutom de regler som ovan nämnts under God Sed har medlemmarna anslutit sig till Internationella Handelskammarens (ICC) Regelsamling för reklam och marknadskommunikation och ICC/ESOMAR’s internationella regler för marknadsundersökningar. Myndigheterna lämnar olika förslag på tekniska standarder för tillsyn eller genomförande som sedan antas av EU-kommissionen i form av förordning eller beslut. Därutöver har myndigheterna möjlighet att anta olika riktlinjer och rekommendationer. Branschgemensamma riktlinjer för återförsäljares åtgärder för identifiering av kunder med anledning av penningtvättsregelverket har framtagits. Riktlinjerna och rekommendationerna är jämställda med svenska allmänna råd. Dock finns en skyldighet att med alla tillgängliga medel söka följa dessa. För att denna skyldighet ska inträda gäller att riktlinjer finns översatt på svenska. EU-FÖRORDNINGAR (FI:s PM 2013-02-08, dnr 12-12289) Sverige omfattas som medlem i den europeiska unionen av dess regelverk. De förordningar som antagits på EU-nivå är direkt gällande i Sverige utan någon särskild lagstiftningsåtgärd. Så snart en förordning har trätt i kraft gäller den därmed som lag i Sverige. Förordningar är direkt tillämpliga och gäller exakt som de är skrivna i hela EU. Exempelvis är de sanktioner som rådet utfärdat genom förordningar direkt tillämpliga och måste åtföljas. 34 STATISTIK Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta. .................................... 36 Tabell 2 Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur ................................ 36 Tabell 3 Finansbolagens balansräkning vid utgången av 2009, 2010, 2011, 2012 och 2013 ....... 37 Tabell 4.1 Finansbolagens leasing i SEK och utländsk valuta Fördelning på objekt.......................................................................................................... 38 Tabell 4.2 Bankers resp samtliga MFI:s leasing i SEK och utländsk valuta .................................... 38 Tabell 5.1 Finansbolagens leasing i SEK och utländsk valuta. Fördelat på objekt. IB, anskaffningsvärde, avskrivningar/avyttringar och UB 2013 ..................................... 39 Tabell 5.2 Bankers resp samtliga MFI:s leasing i SEK och utländsk valuta IB, anskaffningsvärde, avskrivningar/avyttringar och UB 2013 ..................................... 39 Tabell 6.1 Finansbolagens anskaffningsvärden för leasing fördelat på objekt Kvartal och år för 2012 och 2013 ..................................................................................... 40 Tabell 6.2 Bankers resp samtliga MFI:s anskaffningsvärden för leasing Kvartal och år för 2012 och 2013 ..................................................................................... 40 Tabell 7 Finansbolagens finanstjänster. Fördelning på kreditformer ............................................. 41 Tabell 8 Leasing & Hire Purchase - Equipment ............................................................................ 42 Notera att skillnaden mellan olika år beror delvis på att företag lämnat respektive tillkommit i den statistiska sfären. 35 STATISTIK Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta. Utestående belopp resp. bokförda värden vid årets kalenderårets utgång. Miljarder SEK. Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank Totalt (varav i utländsk valuta) Tabell 2 2009 2010 2011 2012 2013 256 256 273 261 264 (54) (56) (59) (56) (59) Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur. Utestående belopp resp. bokförda värden vid kalenderårets utgång. Miljarder SEK. Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank Leasing Övriga företagskrediter Hushåll Total Utlåning inkl. leasing Mdr % Mdr % Mdr % Mdr % 2009 126 50 67 26 62 24 256 100 2010 118 46 71 28 67 26 256 100 2011 126 46 74 27 73 27 273 100 2012 124 48 71 27 66 25 261 100 2013 122 46 73 28 69 26 264 100 Anm. I tabell 1 och 2 ingår ej utlåning och leasing till MFI (i tabell 4 och 5 ingår leasing till MFI). 36 STATISTIK Tabell 3 Finansbolagens balansräkning vid utgången av året Miljoner kronor. Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank TILLGÅNGAR 2009 2010 2011 2012 2013 Utlåning Icke MFI Svenska icke-MFI Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl HIO Utländska icke-MFI Övriga EU-länder Övriga utlandet MFI Svenska MFI Utländska MFI Övriga EU-länder Övriga utlandet Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument Övriga tillgångar 163 383 148 775 122 266 2 064 56 703 635 62 865 26 509 17 330 9 179 14 608 12 006 2 601 1 459 1 143 1 065 4 790 500 122 235 165 186 153 468 121 039 76 52 365 713 67 885 32 429 19 133 13 296 11 718 9 663 2 055 1 589 466 2 848 5 949 358 119 855 185 836 169 971 132 323 105 57 430 1 045 73 743 37 649 21 965 15 684 15 864 13 628 2 237 1 789 448 4 140 7 011 330 119 104 175 970 158 541 123 720 228 55 828 1 037 66 628 34 821 21 069 13 752 17 429 15 678 1 751 1 135 617 3 476 5 454 195 122 501 182 825 162 606 124 351 223 53 854 1 104 69 170 38 256 25 019 13 236 20 219 18 607 1 612 1 164 448 4 302 6 349 36 121 004 SUMMA TILLGÅNGAR 291 973 294 195 316 421 307 595 314 516 229 694 62 279 26 213 13 300 22 765 230 126 64 069 25 375 13 119 25 574 249 800 66 620 25 547 12 974 28 099 244 817 62 839 26 645 9 275 26 920 248 244 66 273 29 302 11 693 25 277 In- och upplåning Icke MFI Svenska icke-MFI Utländska icke-MFI MFI Svenska MFI Utländska MFI Övriga EU-länder Övriga utlandet Emitterade värdepapper Certifikat Obligationer Förlagslån Övriga emitterade värdepapper Derivatinstrument Övriga skulder Eget kapital 206 803 41 630 20 970 20 660 165 173 122 061 43 112 37 554 5 558 3 787 2 761 0 1 023 3 910 19 750 60 724 201 681 34 197 23 094 11 103 167 484 111 329 56 155 44 769 11 386 6 119 4 953 0 1 166 0 196 18 338 67 861 213 364 44 003 29 501 14 502 169 361 112 889 56 472 43 099 13 373 9 923 8 247 0 1 629 47 110 20 007 73 031 202 200 50 896 34 629 16 267 151 304 102 037 49 267 38 389 10 878 12 144 11 161 0 935 48 39 20 723 72 489 206 155 57 984 41 310 16 674 148 171 101 661 46 510 37 569 8 941 13 653 12 056 494 1 054 49 30 21 084 73 594 SUMMA SKULDER 291 973 294 195 316 421 307 595 314 516 Svenska kronor Utländsk valuta Euro och EMU-valutor Övriga EU-valutor Övriga utländska valutor *) Balanserad vinst *) Årets resultat 231 635 60 338 21 767 14 575 23 995 8 219 418 237 037 57 158 19 825 12 808 24 526 10 146 1 859 259 464 56 957 18 887 12 598 25 472 11 096 3 362 255 590 52 006 19 215 9 150 23 641 9 475 4 168 261 852 52 664 20 207 10 446 22 012 Svenska kronor Utländsk valuta Euro och EMU-valutor Övriga EU-valutor Övriga utländska valutor SKULDER och EGET KAPITAL MFI = monetära finansinstitut *) Källa: Statistiska Centralbyrån / Finansinspektionen (standardrapporten). 2013 års uppgifter har SCB beslutat att inte lämna ut före SCB:s publiceringsdag den 22 maj 2014 (http://www.scb.se/FM0402/ ), varför dessa inte kan redovisas. Efter den 22 maj kommer uppgifterna att tas in i webbversionen av årsberättelsen som finns på www.finansbolagen.se (I Finansinspektionens Kreditbarometer för kvartal 4, 2013 finns resultatuppgifter för gruppen mindre kreditmarknadsföretag i vilken storbankernas finansbolag inte ingår). 37 STATISTIK Tabell 4.1 Finansbolagens leasing i SEK och utländsk valuta. Fördelning på objekt. Bokförda värden vid kalenderårets utgång i kvartalsstatistiken. Miljoner kronor. Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank 2009 2010 2011 2012 2013 483 648 573 464 354 Personbilar 33 916 30 886 37 290 38 246 38 347 Andra fordon 13 969 11 278 12 490 11 977 13 498 - (3 244) (3 741) (3 187) (3 818) Byggnader (varav lätta lastbilar) 25 229 27 488 25 730 24545 23 678 (varav rälsfordon) - (21 489) (20 768) (20 386) (20 063) (varav båtar och fartyg) - (1 600) (1 570) (1 420) (1 357) (varav luftfartyg) - (2 043) (1 370) (1 037) (732) (varav containrar) - (2 356) (2 022) (1 702) (1 526) 5 373 6 232 6 486 7 157 6 160 (anläggn & byggn.maskiner) - (2 929) (3 260) (3 625) (4 613) (jord- & skogsbruksmaskiner) - (3 303) (3 226) (3 532) (1 547) Övriga transportmedel Entreprenadmaskiner Verkstadsmaskiner 7 931 6 517 6 519 6 152 5 754 Datorer och kringutrustning 4 950 12 351 13 151 12 489 11 717 Mobiltelefoner och kommunikationsutrustning 2 266 2 573 2 083 2 277 2 208 Inredning för kontor, restaurang, hotell, butik 7 963 1 942 1 380 1 190 1 377 992 1 015 1 001 885 785 - 725 752 705 851 24 708 17 695 20 016 18 883 17 783 127 780 119 348 127 471 124 970 122 312 60 167 61 020 70 369 60 777 63 998 Grafisk utrustning Medicinsk utrustning Övrigt Summa finansbolag a) Under perioden tecknade leasingkontrakt b) Anm. a) De skillnader som föreligger betr summa leasing mellan tabell 2 och 4 beror på flera faktorer, se anm under tabell 2. b) Anskaffningsvärde för under kalenderåret inköpta objekt. Tabell 4.2 Bankers resp samtliga MFI:s leasing i SEK och utländsk valuta Bokförda värden vid kalenderårets utgång i kvartalsstatistiken. Miljoner kronor. Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank 2009 2011 2012 2013 62 247 69 198 73 406 75 698 73 743 169 291 407 345 378 190 196 188 837 201 284 201 013 196 633 Banker Övriga MFI MFI totalt 2010 Anm. MFI, monetära finansinstitut, består av banker, bostadsinstitut, finansbolag som är kreditmarknadsbolag och övriga MFI 38 STATISTIK Tabell 5.1 Finansbolagens leasing i SEK och utländsk valuta. Fördelat på objekt. IB, anskaffningsvärde, avskrivningar/avyttringar och UB 2013. Miljoner kronor. Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank 1 IB 2 Anskaffn värde 3 Summa 4 Avskrivn/ avyttring 5 Summa 6 UB 7 Skillnad 464 42 506 122 384 354 30 Personbilar 38 246 39 760 78 006 40 385 37 621 38 347 -726 Andra fordon 11 977 6 137 18 114 4 488 13 626 13 498 128 Övriga transportmedel 24 545 684 25 229 1 501 23 728 23 678 50 Entreprenadmaskiner 7 157 3 267 10 424 3 158 7 266 6 160 1 106 Verkstadsmaskiner 6 152 1 945 8 097 2 760 5 337 5 754 -417 Datorer & kringutrustning 12 489 6 087 18 576 6 825 11 751 11 717 34 Mobiltelefoner & kommunikationsutrustning 2 277 1 197 3 474 1 239 2 235 2 208 27 Inredning för kontor, restaurang, hotell, butik 1 190 805 1 995 677 1 318 1 377 -59 Grafisk utrustning 885 198 1 083 308 775 785 -10 Medicinsk utrustning 705 376 1 081 337 744 851 -107 18 883 3 503 22 386 4 663 17 723 17 783 -60 Summa finansbolag 124 970 63 998 188 968 66 462 122 506 122 512 -6 (varav utl. leasetagare) (31 090) (10 895) (41 957) (11 274) (30 711) (30 490) (221) Byggnader Övrigt Anm. Kolumn 7 är skillnaden mellan kolumn 5 och 6 och beror på att företag lämnat resp tillkommit i den statistiska sfären. Differenser kan också förklaras av att instituten under året klassar om objekt. Tabell 5.2 Bankers resp samtliga MFI:s leasing i SEK och utländsk valuta IB, anskaffningsvärde, avskrivningar/avyttringar och UB 2013. Miljoner kronor. Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank 1 IB Banker Övriga MFI MFI totalt 2 Anskaffn värde 3 Summa 4 Avskrivn/ avyttring 5 Summa 6 UB 7 Skillnad 75 698 33 854 109 552 35 578 73 974 73 743 231 345 72 417 39 378 378 0 201 013 97 923 298 936 102 078 196 858 196 633 225 Anm. MFI, monetära finansinstitut, består av banker, bostadsinstitut, finansbolag som är kreditmarknadsbolag och övriga MFI. 39 STATISTIK Tabell 6.1 Finansbolagens anskaffningsvärden för leasing fördelat på objekt. Kvartal och år för 2012 och 2013 Miljoner kronor. Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank 2012 Kv 1 2012 Kv 2 2013 Kv 1 2012 Kv 3 2013 Kv 2 2012 Kv 4 2013 Kv 3 Finansbolag totalt 2012 2013 Kv 4 Finans -bolag totalt 2013 Byggnader 34 7 2 7 1 20 48 8 85 42 Personbilar 9 509 8 488 9 579 8 768 8 111 9 672 9 817 12 832 37 016 39 760 Andra fordon 1 048 1 210 1 388 1 594 1 028 1 420 1 062 1 913 4 526 6 137 Övriga transportmedel 488 563 50 65 79 32 54 24 671 684 Entreprenadmaskiner 473 585 851 600 1 024 1 407 733 675 3 081 3 267 Verkstadsmaskiner 583 404 597 452 491 482 549 607 2 220 1 945 Datorer etc 1 715 1 053 1 688 1 633 1 407 1 432 2 292 1 969 7 102 6 087 Mobiltelefoner etc 193 145 185 402 130 115 850 535 1 358 1 197 Inredn f Kontor/ Hotell/Rest/Butik 228 287 185 186 130 149 202 183 745 805 Grafisk utrustning 78 38 27 58 38 42 67 60 210 198 Medicinsk utrustn 69 90 35 49 73 122 87 115 264 376 889 947 645 906 684 797 1 287 853 3 505 3 503 15 307 13 818 15 235 14 719 13 188 15 689 17 047 19 772 60 777 63 998 2012 Kv 4 2013 Kv 4 Totalt 2012 Totalt 2013 Övrigt Finansbolag totalt per kvartal Tabell 6.2 Bankers resp samtliga MFI:s anskaffningsvärden för leasing. Kvartal och år för 2012 och 2013 Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank 2012 Kv 1 Banker Övriga MFI MFI totalt 2012 Kv 2 2013 Kv 1 2012 Kv 3 2013 Kv 2 2013 Kv 3 7 841 7 504 8 009 7 903 6 476 7 384 13 009 11 063 35 335 33 854 0 14 9 49 2 0 3 9 14 72 23 147 21 336 23 254 22 671 19 667 23 072 30 060 30 844 96 128 97 923 Anm. MFI, monetära finansinstitut, består av banker, bostadsinstitut, finansbolag som är kreditmarknadsbolag och övriga MFI. 40 STATISTIK Tabell 7 Finansbolagens finanstjänster. Fördelning på kreditformer Krediter till svensk allmänhet och utlandet i SEK och utländsk valuta. Utestående belopp vid kalenderårets slut. Miljoner kronor. Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank 2009 2010 2011 2012 2013 Beviljat belopp 198 567 213 219 235 219 208 397 216 173 Disponerat belopp varav Factoringkrediter 148 765 153 468 169 971 158 541 162 606 6 198 10 352 11 324 12 922 13 076 Avbetalningskrediter 55 157 57 466 60 501 59 530 59 472 Konto- och betalkortskrediter 23 185 29 289 30 407 22 488 22 406 - Kontokortskrediter (21 358) (14 848) (16 439) (12 925) (12 802) - Betalkortskrediter (1 827) (14 442) (13 968) (9 562) (9 604) Kontraktskrediter 20 192 9 090 10 576 11 202 11 701 Reverskrediter 14 430 15 445 15 853 12 481 13 036 Övrigt 29 603 31 826 41 310 39 918 42 915 varav Anm. I disponerat belopp ingår finansiell men ej operationell leasing. 41 STATISTIK 42 Finansbolagens Förening Finansbolagens Service - FF AB Regeringsgatan 67, 4 tr, 111 56 Stockholm Telefon: 08-660 68 90 • Telefax: 08-662 76 12 e-post: [email protected] • www.finansbolagen.se
