Rapport 137 - Agronor Halm

SVERIGES
LANTBRU 1<5U N IVERSITET
UREA OCH AMMONIAK SOM
KONSERVERVERINGSMEDEL TILL
FUKTIG HALM
-
Fodervärde, konsumtion och produktion
UREA AND AMMONIA
MOIST STRAW
-
AS A PRESERVATlVE OF
Nutritive value, voluntary intake and performance
Av Kjell Martinsson och Alec Lundström
Institutionen för husdjurens
utfodring och vård
Swedish University of Agricuiturai
Department of Animal Nutrition
and Management
Rapport 137
Report
Sciences
Uppsala 1984
ISSN 0347-9838
ISBN 91-576-2150-0
FÖRORD
Föreliggande
djurens
undersökning
utfodring
och
Lantbruksuniversitet
på
Skaraborgs
genomfördes
vård,
avdelningen
under
läns
vid
åren
institutionen
för
nötkreatur,
1981-1982.
hushållningssällskaps
Försöken
har
försöksgård
för
hus-
vid
Sveriges
genomförts
Götala
utanför
Skara.
I
I
!
I-
I
!
!
t.
r
Undersökningarna
Statens
läns
Vi
kunnat
jordbruksnämnd,
Sölve
framföra
Johnsson
Persson
deras
vårt
vid
vid
medhjälpare
genomfördes
på
genomföras
Sveriges
hushållningssällskap
vill
Sven
har
och
stora
västra
ett
läns
givande
stöd
från
Skaraborgs
Väst.
till
distriktsförsöksled&re
husdjursförsöksdistriktet
Skaraborgs
för
ekonomiskt
Lantbruksuniversitet,
Scan
tack
genom
och
hushållningssällskap
samarbete
vid
agronom
samt
de
studier
alla
som
Götala.
I
f~
li
Röbäcksdalen
i oktober
1984
I
l
l
Kjell
Martinsson
Alec
Norra
Husdjursförsöksdistriktet
Norrbottens
!
Röbäcksdalen,
I
900
I"'
05
Umeå
Box
5097
Lundström
läns
sällskap
Köpmangatan
951
35
Luleå
2
hushållnings-
INNEHALLSFÖRTECKNING
SAMlvJANFATTNING
1
SUMMARY
2
INLEDNING
OCH
3
LITTERATURÖVERSIKT
Ureabehandling
av
Tillsats
och
fuktigt
3
stråfoder
4
dosering
5
Lagring
Hygienisk
5
kvalitet
6
Fodervärde
Utfodringsförsök
Syftet
MATERIAL
med
OCH
Skörd,
med
den
egna
ureabehandlat
10
METODER
behandling
och
lagring
av
halm
10
11
Köttkor
11
Rekryteringskvigor
11
Utfodring
r
9
10
undersökningen
Försöksuppläggning
l
stråfoder
och
fodermedel
11
Köttkor
11
Rekryteringskvigor
12
Provtagning
och
analyser
13
Fodermedel
n
Vägning
14
Konditionsbedömning
14
Statistisk
bearbetning
15
RESULTAT
Halmens
15
fodervärde
16
Djurhälsa
Köttkor
15
och
kalvar
Rekryteringskvigor
16
17
Foderkonsumtion
17
Köttkor
17
Rekryteringskvigor
19
20
Viktsförändring
Köttkor
och
kalvar
Rekryteringskvigor
20
21
DISI<USSION
22
LITTERATURFÖRTECKNING
26
FIGURER
29
SAMMANFATTNING
Urea
både
och ammoniak
konserverande
(NH3)
har
egenskaper
I områden
med
av
intresse.
störst
sekundär
och
I denna
NH3
med
er
fuktigt
och
med
mycket
innehållet
gav
positiv
av
ökade
med
8 %-enheter
försök
och
har
med
var
beha~dlad.
7-58
den
rande
% mer
handlade
konsumtion
45
med
de
inte
var
halmen
av
mer
avspeglades
av
2,5
ses
som
för
hela
har
en
produktionsstadium
ureabehandlade
per
100
kg
levande
var
i motsvarande
36
ts.
UreabehandRåprote-
organisk
med
substans
0,9
MJ/kg
ts.
utfodringsperioden.
konsumtionen
och
vikt
% mer
7-25
och
av
halmen.
förändringar
3 %
råproteinhalten
med 22 %-enhet-
konsumerade
den
NH3-behandlade
eller
av
jämförts
med,obehandlad
halm ökade
märkbart
om
av
den
urea
påtagliga.
energi
över
halmen
från
%
MJ/kg
lika
omsättbar
medeltal
rekryteringskvigorna
%
då
ökade
substans
rekryteringskvigor
på
egenskaperna
2,5
smältbarheten
NH3-behandlade
av torrsubstans
Beroende
för
och
och
torrsubstans
NH3-behandlade
värden
som
med
energi
1 %-enhet,
mätts
kan
NH3-behandling
för organisk
men
innehållet
köttkor
ureabehandlade
och
halm.
Konsumtionen
konserverande
kornhalm
omsättbar
effekter
då
de
sig ha
effekter.
effekt.
behandlades
liknande
Förändringarna
hos
är
rodervärdesförbättringen
undersökning
inhalten
na
höstklimat
per kg torrsubstans.
Efter
5 %-enheter,
smältbarheten
ling
I
vid behandling
av halm
visat
och fodervärdes
förbättrande
köttkorav
Motsvaureabe-
Skillnaderna
av
den
% mer
dag.
den
den
levande
i
vikten
köttkorna.
,
., .1
1 .
INLEDNING
Halm
OCH
är
LITTERATURÖVERSIKT
ofta
användas
ett
billigt
i foderstater
rekryteringsdjur
hygienisk
fär.
bra
det
gäller
att
bärga
norra
och
västra
Fuktig
halm
lier.
Vädret
lagras
om
den
sig
ha
har
(kväve
energiinnehållet
i halmen.
med
hö
av
x 6,25)
medel-
effekt
och
dålig
halmen
när
speciellt
kemika-
lagringsstabiliteten.
ökat
smältbarheten
kan
att
lämpliga
ammoniakbehandling
Fodervärdet
eller
är
gäller
med
pä
köttdjur,
begränsande
Detta
behandlas
god
detta
ofta
halm.
utsträckning
exempelvis
för
dock
Sverige.
konserveringseffekten
i nivå
är
av
visat
i stor
förutsättning
delen
proteininnehållet
son,
En
kan
idisslare,
lagringsduglig
dock
har
och
främst
kvalitet.
kan
Ammoniak
Förutom
till
och
har
inom
fodermedel
och
efter
bäde
rå-
därmed
även
behandling
hamna
&
Martins-
kvalitet
(Lundström
ammoniak
en
1984.
Förutom
ovan
Flytande
och
ammoniak
giftig
och
Eftersom
ning
blir
med
har
tillgäng
därför
är
behandlad
snabbt,
fördelar
kräver
ammoniak
av
för
beskrivna
tryckkärl,
svårhanterlig
flyktig
halm
till
för
är
det
att
försämrad
inte
eller
rad
och
viktigt
den
farlig
med
är
att
en
ammoniakgasen
utebliven
nackdelar.
flyktig
använda.
noggrann
skall
täck-
försvinna
behandlingseffekt
som
följd.
På
senare
tid
fodermedel.
har
urea
Antalet
behandlad
halm
är
dock
enkel
Ureabehandling
av
tig
goda
spannmål
et
foder
(Oji
& Mowat,
som
kunde
vid
att
al.,
1978)
konserveringsmedel.
användas
för
produktionsförsök
med
och
erhållits
al.,
1976,
Schmidt
visade
Hemming
att
till
urea
är
dessutom
bl
a att
relativt
fuktiga
med
urea-
den
ar
billig.
stråfoder
prövades
1977;
och
applicera
hade
et
Försöksresultaten
dåligt
konserveringsmedel
Fördelar
fuktigt
(Schmidt
Nest
1979).
fä.
resultat
1978;
som
undersökningar
lätthanterlig,
Eftersom
prövats
förlänga
vid
ureakonservering
av
1978
a och
1978
b;
metoden
även
till
fuktigt
&
att
Weissbach,
urea
(1980)
den
mycket
föreslog
tillgängliga
1979;
väl
också
fuk-
Schimpfky,
strå-
Hennig
kunde
att
et
al.,
användas
metoden
torkningstiden
skördeväder.
3.
Eftersom
ammoniak
Bilanski
(1979)
någon
lufttät
skydd
finns
stråfoder
samt
ute
eftersom
det
gav
en
y t-
kantförlusterna
(1979)
handlat
stråfoder
eller
tornsilos.
Under
lagringen
lat
fuktigt
alls
kunde
1979;
påvisas
&
Ghate
handlat
material
aktivitet
1982).
fuktig
en
gulaktig
ammoniakdoft.
&
(Schmidt
skedde
under
och
kraftigare
tillsatt
snabbt
att
Hennig
1979)"
successivt
den
et
Effekten
urea
försök
halm
antog,
till
mörkbrun
var
1979;
plan-
i obehand'ingen
ökning
&
Weissbach,
skillnad
berodde
högre
i obe-
mikrobiell
1979;
Winch,
Tetlow,
i obehandlat
ökad
al.,
(Ghate
efter
väl
material.
ureadosering
1979;
dock
Ghate
som
liknande
helt
et
i behandlat
tendens
konservering
fick
eller
medan
ureabehandling
& Bilanski,
även
en
de
flesta
&
(1980)
rapportWeissbach,
& Winch,
Ghate
beroende
viss
halm
förstörd
(Schmidt
Hemming
om
fuktig
Svamptillväxt
1979;
nämnts
och
karaktäristisk
delvis
1979).
al",
1979).
en
Obehandlad
stråfoder
tidigare
& Bilanski,
och
bibehållen.
Hennig
efter
lyckad
färg
tid
i obehandlat
uteblev
var
en
en
&
störst
med
kraftigt
Denna
på
Ghate
var
ureabe-
i exempelvis
eller
&
Schm~dt
temperaturhöjning
tydde
1979;
Bilanski,
minskade
lagra
(Schmidt
1982).
samtidigt
att
ökning
material
1977;
1979).
ensilage,
svag
ammoniak-
rekommenderas
al.,
mycket
en
Tetlow,
motsvarande
Weissbach,
mycket
visade
i sina
endast
1979;
Strukturen
däremot
som
minska
Dessutom
möjligt
regn-
1982).
(Tetlow,
lagring,
1979;
&
minskade
Ureabehandlad
er
medan
Torrsubstansförlusterna
material
blev
sätt
var
krävs
att
Mowat,
1979).
et
torrsubstanshalten
vilket
(Ghate
Förlusterna
det
att
&
och
ureabehandlat
dock
(Oji
(Hennig
att
liknande
shabbare
bör
al.,
inte
lagra
fö~
vind
et
i ureabehandlat
Winch,
på en
Hennig
det
Ghate
Förutsatt
att
konservering
också
ökade
material
troligtvis
11'11,
på
och
betydligt
ansåg
att
täckning
väder
1979;
menade
foder.
möjligt
Noggrann
mot
Weissbach,
Weissbach
vara
säkrare
&
(1979)
Winch
ureabehandlat
därför
skydda
mikroorganismer
och
fria.
Schmidt
och
av
det
i det
och
aeroba
Ghate
lagring
borde
förlusterna
·1
hämmar
av
mängden
fann
också
svamptillväxt
5.
bkade
mot
efter
inte
ureabehandling.
p~visa
ureabehandling
n~gon
av
Ghate
skillnad
lusernhö
och
Bilanski
i torrsubstansens
(tabell
(1979)
kunde
sm~ltbarhet
d~reefter
1).
~:tn
7.
Smältbarhetsförbättringen
gikoncentration
halm
i ureabehandlat
uppgick
&
Schmidt
energiökningen
Weissbach,
Utfodringsförsök
Hennig
et
i ett
105
inte
knappt
70
g
Torrsubstansdärför
lägre
fredsställande
på
detta
troligtvis
samt
het
låg
för
någon
av
tjurar
(200
ve
kg
det
som
kg
pågick
levande
ureabehandlad
förhöll
sig
med
med
a propionsyra)
bl
kunde
Saadullah
inga
et
al.
sedan
et
torrsubstans,
20
erhöll
et
al.
fann
torrvar
ureabehandlad
per
kg
var
halm.
tillväxt
dock
et
blev
inte
al.
begynnelsevikten
respektive
(1981
urea
90
högre
a)
till-
ansåg
att
hos
djuren
låg
smältbar-
olika
med
halmen
var
behandlad.
kalvar
utfodrades
utfodrades
kg
Kalvarna
färskt
med
28
gräs
ureabehandlad
med
hade
per
tjurar
av
och
tillväxt
med
olika
kalvar.
obehandlad
och
kg
I
38
Försöken
sex
fri
tillgång
på
dag.
Försöket
visade
urea.
al.
att
utintag-
levande
et
konsumerade
dels
et
visade
per
majs.
mängder
Saadullah
rishalm
inte
påvisas.
Saadullah
energi
med
dock
(ensileringstill-
Resultaten
och
ung-
respekti-
redovisar
ensilering
sätt.
får.
substans
dagar.
0,5
dels
att
obehandlad
Pro-Sil
rishalm
på
(1981)
djur.
behandlade
84
av
dessa
vid
med
kg
Rudze
i daglig
organisk
rishalm.
dag.
respektive
utfodringsförsök
ureabehandlad
4,5
hos
vidare
Sex
Rudze
skillnader
lagrades
när
per
dagar,
smältbarhetsförsök
var
fann
konsumerade
genomförde
sem
dagliga
Hennig
dagar
b)
na
som
i vätskeform
tydliga
halmen
förde
dag
torr
under
behandlade
tillskott
Hennig
tillväxten
i foderstaten
tillväxten
sats
och
ureabehandlad
Den
Tillväxten
låga
kornhalm
jämförde
av
den
vikt)
(1980)
Den
1979;
intag,
foderstaterna.
under
Marx
kvigor
tjurar
djur.
på
stråsädes-
torrsubstans
energiförbrukningen
berodde
utfodringsförsök,
1,'
'''J
de
dessa
al.,
ener-
energin.
försök
hur
högre
för
För
med
tjurar.
i totalt
energikoncentration
I ett
4,7
vetehalm
18
energiintag.
respektive
något
med
halm eller
hos
et
ökad
1982).
obehandlad
skillnader
%)
(11
1).
% (Hennig
20
i en
stråfoder
utfodringsförsök
från
också
(tabell
Hadjipanayiotou,
jämförde
nämnvärda
intag
ca
ureabehandlat
(1979)
dagars
överlag
stråfoder
till
1979;
med
al.
några
substans
resulterade
al.
(1981
pågick
kalvar
halm
vikt
med
samt
att
större
i
ett
kalvarmängd
9.
Försöksuppläggning
Konsumtionsförsök
(Hereford
x SRB)
~harolais
drift
utfördes
x
med
och
dels
dels
(Hereford
båssängar
med
med
14
4-10
ettåriga
x SRB8.
på
35,
gamla,
köttkor
rekryteringskvigor
Köttdjuren
Götala
år
gick
försöksgård
i kall
utanför
sluten
lös-
Skara.
Köttkor
Vid
installning
(2
behandlingar
Vid
en
(obehandlad,
grupperingen
kalvfar,
14
dagars
och
givning.
Under
april)
handlades
Vid
togs
koålder
7 april)
14
och
en
fördelades
hänsyn
till
övergångsperiod.
Försöket
sju
sig
över
dagars
samt
resterande
alla
tre
fram
på
beräknat
samma
på
3
tre
försökskornhalm).
kalvningsdatum,
november)
pågick
föregicks
under
141
dagar
högdräktighet
vid
till
på
NH3-behandlad
(17
försökets
av
(till
och
slut
di-
(till
betessläppning
(4
maj)
alla
i samma
be-
sätt.
placerades
förperiod
korna
lågdräktighet,
tid
(9 november)
inledande
och
övergångsperiod
grupper
35
kondition,
Försöksstart
sträckte
de
ureabehandlad
vikt.
installning
Efter
november)
veckor
14
kvigor
genomfördes
grupp.
konsumtionsför-
>
sök
med
nämnd
des
obehandlad,
ordning
ureabehandlad
till
tillsammans
samtliga
med
fodrades
under
21
försöksperiod.
dagar
Utfodring
35
och
två
djur.
olika
dagar,
samt
av
Den
NH3-behandlad
NH3-~ehandlade
kraftfodernivåer.
vilka
14
kornhalm
dagar
i
halmen
Varje
utgjorde
utfodra-
foderstat
förperiod
utoch
fodermedel
Köttkor
Köttkorna
utfodrades
försökets
start
lat
45
korn,
mjöl.
av
I urea-
urea-
två
bestod
utgångspunkt
av
% syrabehandlad
och
kg
det
Byte
datum
per
till
när
dag.
halm,
havre
NH3-behandlad
foderstat.
från
10
NH3-halmgruppen
respektive
dräktighets
gånger
och
Overgångsutfodringen
1 kg
10
utfodrades
halm.
kross
(45
% betfor)
halva
Försöket
av
korna
% syrabehandoch
1 kg
sOJa-
halmgivan
inleddes
högdräktighetsfoderstat
hälften
innan
i form
med
gjordes
beräknades
lågmed
ha
11 .
innan
försökets
kraftfoder.
sedan
start
utfodrades
Utfodringen
densamma
inom
under
gruppen.
tive halmsort.
Kross
och
halmen
utfodrades
liksom
tillsammans
med
kraftfoder
1,5
(II).
kg
7 kg
obehandlad
respektive
Djuren
halm
för-
hade
då
och
fri
Mineralfoder
(I)
men
tilldelades
1,5
kg
försöksperiod
tillgång
sojamjöl
utfodrades
enligt
den obehandlade
halmen
och
kraftfoder
och
på
var
respek-
tabell
3.
ureahalmen,
NH3-
dessutom
även
med
3,0
på
sätt
som
till
samma
kg
korna.
Tabell
3.
Utfodring
kvigor
av
kross
under
och
sojamjöl
(kg)
till
rekryterings-
försöksperioderna
II
Ureahalm
1
1
,25
,O
0,75
0,5
2,5
0,25
Försöksbehandling
0,5
~-halm
Kraftfoder
Obeh.halm
Provtagning
och
analyser
Fodermedel
Utfodrade
prover
mängder
för
och
analys
från
sojamjölet
Prov
på
de
togs
och
ingående
smältbarhet
in
proteinet
i obehandlad
smältbarhet
Kraftfodrets
har
Eriksson
av
et
torrsubstans,
redovisas
på
utifrån
al.,
i tabell
från
till
1976).
ett
olika
dagligen.
per
i
(Axelsson,
togs
har
Halmens
1941;
Eriksson
et
respektive
NH3-behandlad
av
omsättbar
energi
smältbart
sammansättning
Krossblandningens
råprotein,
omsättbar
och
och
energi
sojamjölets
smältbart
av
för
al.,
rå1976)
halm.
råprotein
(Axelsson,
och
varje
kalkylerats
% smältbarhet
25
% i ureakemiska
före
innehåll
50
dess
samt
tvåveckorsperiod.
halmen
1983).
utifrån
Foder-
halmpartierna
prov
energin
(Lindgren,
beräknats
halm
de
vägdes
i krossblandningen
omsättbara
vitro
har
innehåll
beräknats
dag
ihop
Den
råprotein
en
foderrester
komponenterna
smältbart
och
varje
slogs
blandningstillfälle.
utifrån
eventuella
1941;
innehåll
råprotein
4.
13 .
I
Statistisk
bearbetning
Analyserna
har
existensen
av
ej
påvisats
betning
y
skett
samspel
har
av
enligt
Barr
et
analyserats.
n~anstående
kalvarnas
al.
Då
(1979).
något
analysmodeller
födelsevikt
och
Genomgående
signifikant
tillämpats
har
samspel
vid
bear-
tillväxt.
lJ 'kl = W+l.+K
l
J.+Fk+e. lJ 'kl
där
1.l
= utfodring
K.
J
= kön
(j=1,2)
Fk
= far
(k=1,2)
Analysmodell
Yijkl
där
för
U=1,2,3)
kalvarnas
vikt
vid
betessläppning
= W+li+Kj+Fk+82Zijkl+B3Vijkl+eijkl
l.l
= utfodring
K.
= kön
(j=1,2)
Fk
=
(k=1,2)
82
= regressionen
J
Zijkl
83
far
=
(i=1,2,3)
Resultaten
=
kalvens
vikt
på
födelsevikten
av
kalvens
vikt
på
födelsedatumet
födelsevikten
= regressionen
Vijkl
av
födelsedatum
redovisas
som
"least
square"
medeltal
(LSM)
och
medelfel.
RESULTAT
Halmens
l tabell
och
hela
fodervärde
5 redovisas
NH3-behandlade
resultat
kornhalmen.
från
den
Resultaten
obehandlade,
redovisas
ureabehandlade
som
medeltal
utfodringsperioden.
15 .
för
visade
det
utfodrades
par
där
Denna
sig
dessutom
med
obehandlad
ena
kalven
kalv
att
inte
låg
halm,
dessa
en
kor,
Samtliga
14
11
fbdelsevikt
I
och
som
som
vid
gruppen
varav
dog
efter
ett
veckor.
fbddes
var
med
obehandlad
9 kalvdet åtta
obehand-
i NH3-halmgruppen.
med
som
tvilling-
två
fbrsbkets
slut
som utfodrades
fyra
utfodrades
ingick
kalvar,
ureahalmgruppen
hade
inte kalvat
vid
betessläppningen
ingår
kvigor
I
dräktig.
och
11 kalvar.
Vid
tre i gruppen
i gruppen
i NH3-halmgruppen,
som fbddes
efter
var
fbddes
i ureahalmgruppen
en
inte
i materialet.
ar och i NH3-halmgruppen
kor som inte hade kalvat,
lad
ko
halm
hade
ingår
en
halm
Tre
av
och
två
betessläppningen.
De kalvar
inte heller
i materialet.
försbkets
start
var
med
i de
och
omsättbar
fyra
försöksbehandlingarna.
Foderkonsumtion
Kbttkor
Konsumtionen
av
energI,
halm
erna
från
redovisas
sumtionen
av
torrsubstans,
och
smältbart
kraftfoder,
i tabell
6.
torrsubstans
under
Figur
och
halm
minskade
ets
digivningen
ökade
halmgruppen.
kortare
en
som
Torrsubstansintaget
period
utfodrades
tag
från
halm,
en.
Konsumtionen
försöksgrupperna
halm var under
lägst
i gruppen
i början
med
mellan
av
av
hela
som
olika
visar
energi
dock
halm
smältbart
6).
halm.
var
under
var
Konsumtionen
under
var
av
under
av
hela
Torrförsök-
l
halm
tiden,
2),
Skillnaden,
kon-
fbrsöket.
grupper
(figur
minst
råprotein
försöksperioden
utfodrades
med
fortlöpande
konsumtionen
högdräktigheten
grupperna
produktionsperiodden
i samtliga
från
obehandlad
(tabell
3
omsättbar
från
Under
de
2 och
substansintaget
gång.
råprotein
urea-
utom
lägst
en
i grupp-
i torrsubstansinhögdräktighetsperiod-
mycket
olika
omsättbar
i de
energi
högst
i NH3-halmgruppen
obehandlad
halm
(figur
tre
från
och
3).
[
17 .
Rekryteringskvigornas
intag
samt
från
omsättbar
i tabell
"
den
7.
energi
Konsumtionen
NH3-behandlade
av
torrsubstans,
halm
respektive
var
lägst
av
den
smältbart
kraftfoder
obehandlade
råprotein
presenteras
och
högst
av
halmen.
14
21
359
181
21
14
14
21
14
II
och
I
Resultatfrån
7.
dag
638
279
393
158
21
till
I
Ureahalm
kornhalm
halm
212
419
261
från
344
398
konsumtionsförsök
ureabeTabell
per
djur
försöksdagar
2,5
7,2
4,7
4,6
1
,2
4,3
5,5
5,1
3,8
1 54
,3 med
obehandlad,
5,8
1
,2
mängd
rekryteringskvigor
NH3-behandlad
~H3-halm
substans(kg),
råprotein(g),
Obeh.halm
omsättbar
energi(MJ),
Konsumerad
levande
från
mängd
vikt
och
per
halm
20,4
27,8
36,3
37,8
kraftfoder
17,3
16,8
15, 7
32,0
totalt
37,7
44,6
52,0
69,8
100
kg
dag
torrsubstans(kg),
I
=
1,5
kg
från
kraftfoder
halm
1,1
1 ,5
1 ,6
1 , 5
kraftfoder
0,4
0,4
0,4
0,8
totalt
1 ,5
1 ,9
2,0
2,3
per
dag;
II
=
3,0
kg
kraftfoder
per
dag.
19 .
Tabell
9.
Födelsevikt,
hos
kalvar.
9820+112
944,4~1,7
Ureahalm
vid
kalvar
Försök749+94
642+90
betessläppning
45,1+1,8
(g/dag)
75,6~2,6
83,6~2,8
,4~3,4 9
NH3-halm
Antal 81
Viktsökning
hos
söket.
var
Vikter
lingarna
Tabell
alltså
och
Vikter
=
-
161
var
dagar
i genomsnitt
i tabell
(kg)
Medeltal
Försök
och
viktsökning
275
kg-
+ medel fel
och
i medeltal
senare,
416
viktsförändringar
redovisas
10.
betessläppning
kvigorna
försöksbehandlingar,
Tillväxten
I
LSM
vid
Obeh.halm
44,0~1,7
Installningsvikten
liga
vikt
låg
g per
under
de
vikten
dag
under
olika
Efter
på
samt-
342
hela
kg.
för-
försöksbehand-
10.
vikts
förändringar
hos
rekryteringskvigor.
+ medel fel
--
I
21
I(g/dag)
I
21
14
I
21
20+1
14
14
-68+46
14
4+121
322+9
Ureahalm
947+54
192+60
-1+1
302+9
286+8
290+8
294+8
Obeh.halm
292+8
330+9
342+9
djur
12+1
försöksdagar
568+46
NH3-halm
1,5
kg
kraftfoder
per
dag;
II
=
3,0
kg
kraftfoder
per
dag.
\
-:
21 .
mikrobaktiviteten
bach,
1979;
mängder
på
Hennig
av
Detta
som
låg
eller
för
ligare
då
et
främst
al.,
tidigare
på
vattenhalt
undersökningar
I denna
påvisas
nämnts
ureadosering
låg
svamptillväxten
1979).
lagerskadesvampar
kan,
för
och
grund
i den
undersökning
i den
när
det
av
gällde
vid
halmen.
gäller
bero
tillsättningen
halmen.
det
små
råproteinhalten,
förluster
när
kunde
ureabehandlade
behandlade
genomföras
& Weiss-
(Schmidt
Därför
den
bör
ytter-
hygieniska
kvaliteten.
Beroende
på
produktionsstadium
torrsubstans
per
100
minsta
NH3)
av
kg
största
halm
främst
mängder
vommen.
ning
halmkonsumtionen
också
vara
grupperna
var
minst
ökar
näringsbehovet
från
behandlad
störst
de
större
eller
från
under
under
denna
att
NH3-behandlad
ureabehandlad
och
gång.
av ureabehandlad
lad halm.
Denna
därför
än
det
som
inte
när
en
kon
ökade
med
som
halm.
digivningsperioden
än
ar
begränstorde
mellan
tidigare
att
näringsbehovet
var
för
digivningen
konstateras
halm
mag-
i torrsubstansintag
var,
obehandlad
för
inte
viktig
de
stor
plats
Detta
I samband
därför
fostret
i halmkonsumtion
halm
halm
betydligt
högre
skillnad
kan eventuellt
eller
och
utrymme
ord
Skillnaden
NH3-behandlad
Under
andra
skillnaden
kan
med
minskat
troligen
period.
Det
De
(urea
upptar
försöksgrupper.
obehandlad
täcka
halm
till
med
kraftigt.
med
rehandlad
grovfoder
att
halm
halm.
högdräktighetsperioden
finns
denna
period.
möjlighet
försökets
Det
mycket
NH3-behandlad
mellan
samtidigt
till
av
% mer
7-58
obehandlad
högdräktigheten
i samtliga
jämfört
under
under
innebar
förklaringen
med
intag
utrymmeskrävande
Högdräktigheten
% mer
7-25
Under
leder
köttkorna
jämfört
erhölls
Detta
dräktig.
för
dag
i torrsubstans
i bukhålan.
stora
och
och
digivningen.
tarmkanalen,
I
vikt
obehandlad
under
plats
lika
ureabehandlad
levande
skillnaderna
och
konsumerade
nämnts,
djuren
med
ha-
urea-
Torrsubstansintaget
relativt
var
likartat
dock
konsumtionen
förklaras
av
konsumtionen
av
att
NH3-behandmedelkalv-
I'
i""
ningsdatum
~~
halmgruppen
i ureahalmgruppen
(se
missvisande
l'
~
figur
eftersom
halm
4).
låg
mer
Dessutom
digivningsperioden
Konsumtionen
av
var,
även
hos
högre
om
vikt och
hade behandlats
med
konsumerade
kvigorna
än
kan
två
veckor
detta
endast
tidigare
resultat
utgjorde
rekryteringskvigorna,
än
vara
8
NH3-
något
dagar.
betydligt
1
behandlade
den
dag
och
45
% mer
av
den
urea
36
eller
NH3' Per 100 kg levande
% mer torrsubstans
av den urea-
NH3-behandlade
halmen
jämfört
med
23.
Konsumtionsförsöken
halm
är lämpliga
et
hade
en
visade
fodermedel
gynnsam
i halmen
ger
minstone
minska
effekt
också
Undersökningen
användas
som
på
andelen
visade
vidare
konserveringsmedel
tyder
slutgiltiga
rekommendationer,
ta
kan
gäller
över
25
det
% men
mellan
halm
bör
följande
Fördelar
- metoden
med
är
- mycket
mindre
risker
tillgänglig
-
ingen
samordning
-
metoden
eventuellt
stor
stor
något
förgiftningsrisker
med
gäller
av
den
väl kan
mellan
rekommen-
Innan
några
ureametoden
undersökningar
med
halm
hygieniska
i prakt-
utföras.
med
Det-
vattenhalter
kvaliteten.
t i.ll fuktig
NH3-behandling
arbetarskydd
kan
distribution
ureabehandling
lika
lika
åt-
beaktas.
fältutrustning
av
utländska
k o n s e r ve r in g s m e d e l
jämfört
vad
de
konservera
av
N H 3 som
NH3,
mycket
en vattenhalt
ändras.
användning
att
eller
av
användas
urea
krävs
billig
med
inte
och
att
behöver
ytterligare
ureabehandling
enkel
redan
Nackdelar
dock
synpunkter
-
är
för
råproteinhalten
i kraftfodret.
på
dosering,
ökade
kraftfodergivan
urea,
liksom
till halm med
undersökningar
urea
minska
heller
möjligheten
även
valet
heller
bör
speciellt
Vid
- ger
gäller
ges
att
inte
när
bruk,
att
Den
protienfodermedel
dationerna,
iskt
konsumtionen.
möjligheter
%. Resultaten
20-25
att både ureabehandlad
och NH3-behandlad
till köttdjur.
Det förbättrade
fodervärd-
jämfört
förbättring
ökning
sämre
vid
av
av
NH3-behandling
fodervärdet
och
därmed
inte
konsumtionen
hygienisk
ojämn
med
kvalitet
fördelning
av
urean
i samband
pressningen.
25.
Jakobsen,
P.E.
dannelse
1957.
hos
dr~vtyggere.
Copenhagen,
Jayasuriya,
rice
straw
Kiangi,
4.
som
&
for",
Marx,
1983.
&
A.
in
J.Dairy
Nest,
treide.
NOFO.
mi.
Oji,
E.
corn
&
ruminants.
of
low
sources
quaIity
N L VF ' s u t r e d n in g o m
of
Agric.
of
ammonla
roughages.
Anim.
av
halm
"U t n y t t e l s e a v h a l m
kan
gi
god t
for.
Hos
meddelande.
K.
och
vård,
63
bag
1),
Schmidt,
chemischen
1981.
Oslo
Normer
Helmenius,
Mowat,
stover,
D,N.
Beef
A).
dairy
L.
&
Norway.
steers
and
as
von
husdjurUppsala.
corn
silage
heifers.
Häfte
14
I:
a
research
1978.
Tessiner
feuchtem
Er-
Futterge-
170-173.
A/S
ungnöt.
Urea
H.
halm.
Stockholm.
industry
för
treated
Cöster,
(7),
av
1977.
halm-
140-141.
konservieren
för
Institutionen
nitrogen
12,
2,
av
136. Lantbruksuniversitet,
to
Ammoniakkbehandling
40.
Ammoniakbehandling
produktion.
nonprotein
(suppl
S"
1984.
rapport
Ge~reidewirtschaft
(ed.
U.
i tt
a polyethylene
Drammensvn.
Norrman,
treatment
377-386.
Feeding
beim
1976.
value
Personligt
Hamann,
fahrungen
fors~gslaboratoriet.
for
Different
Amoniakbehandling
och
Sci.
R.,
foster-
Urea-ammonia
value
1981.
nutritive
konsumtion
1980.
store d
1982.
nutritive
J.A.
Martinsson,
utfodring
G.D.
fra
ved
5,6-7.
fodervärde,
ens
Beretning
H.G.D.
its
6,
eller,
E.
Lundström:
the
R ap po rt g
nr.
Lindgren,
Perera,
Kategile,
Technol.
1 9 7 5.
Hydro,
299,
proteinsyntese
143-150.
Sci.
O.
&
improve
improving
Feed
L ie,
to
E.M.I.
for
og
Denmark.
M.C.N.
Wastes
Proteinbehov
Norsk
F6rkonservering.
s.
Nötköttproduktion
Tabell
18:5,
source
of
report,
s.
och
217.
ammonia
pp
ekono-
20-21.
for
treating
Ontario,
Canada.
27.
Torrsubstans
(%)
, '0'"
~.::.::.",...•..••..
.o::--•••• - - ~ ,..,.....-w1:1"'~.--
80
90j
70
R~protein
14
av ts)
(%
o
12
.Il-·-
~
......
.
..........
...'0
10
.p ....
/
'
••••••• -<>•••.••••••••.
·0.....
'"
8
'-0
••••••
6-------6..
6
.. ..
•••.•.0-.............•.......•...
.,"~ ,
,-----/Y'
,,"
./
..
o
A.....
".
,,,,, o
'
'.
.•..
..
4·
.•..
vo.s. (%)0 .................. 0
701
-0
60-.J
-,
tJr--
0...
"•....
....0
_---4. .••.•...•..
_--6-_
6-
50 I
~
0
.
0
A.. ••
•.-lY
-0.········
.
""6-
--
.....•......'0
-6- - - -A- - --4
40
Omsättbar energi (MJ/kg ts)
8-.
0
71
A---
.0
•....••.•.•0" ..' •.•.•..••••••••••••••...•.••••••••••
.•.• _.4...,
6~I
1/11
...-0.........•
0
_--A..
-.n
~"""/jf'
__
---o--
5
....
"
n-
,
A"
---.Q--,,---a........
1/2
1/1
1/12
0
0.
o
····0
.
"6-- _-å- - - -6-- --4
1/3
1/4
Tid (datum)
Figur
1.
Resultat
behandlad
.
under
hela
från
analyser
(0----.0)
och
av
obehandlad
(D~--~D),
NH
-behandlad
(0 ..
·.
·...
··0) kornhalm
urea-
3
utfodringsperioden.
29.
Energiintag
(MJ/dag)
totalt
110
100
.......·i
I
:
I
..........
- .....•.•..
I
:_m
90
80
---
10
'----,
•-----
,~-----
_o.
------
.
- - - - - - +..........................•.........
,
IL
_
f~-- - J
;
60
från
••
h alm
- - ---....-....-
... .....
90
---------- .
80
r·····
i..._ .._.._ _ ..__ ._..
..j*
-
L:...•. _._._.
_._
1
1
10
1-
--I
60
1
50
1
r-------------L------r---J
40
från kraftfoder
30
20
10
O
28
O
119
98
56
141
Tid (dagar)
Figur
3.
Energiintag
för
obehandlad
(
(
redovisas
som
),
beh andlad
0-28
120-133
dagar=
köttkorna
i
de
försöksgrupperna
ureabehandlad
) k o r n h a l m.
medeltal
lågdräktighet;
dagar=
tre
övergång;
för
(-----)
Intaget
alla
29-119
134-141
tre
och
fr å n
NH3-
k r a ft fo d r e t
grupper.
dagar=
dagar=
högdräktighet
digivning.
31 .