ST: 1/2015 § 230, ST 26.10.2015 14:00

Transcription

§ 230, ST 26.10.2015 14:00
ST: 1/2015
SAMMANTRÄDETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET
Ordförandens beslut:
§ 231, ST 26.10.2015 14:00
ST: 2/2015
VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE
Stadsstyrelsens beslut:
§ 232, ST 26.10.2015 14:00
ST: 3/2015
GODKÄNNANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTAN
§ 233, ST 26.10.2015 14:00
ST: 4/2015
ANMÄLNINGSÄRENDEN
Kallelse till följande sammanträden och tillfällen:
miljösektionen 8.10.2015.
samkommunstyrelsen för Kust-Österbottens samkommun 8.10.2015.
samkommunstyrelsen för svenska Österbottens förbund för utbildning
och kultur skn 7.10.2015.
fullmäktige för Kårkulla samkommun 5.10.2015.
samkommunfullmäktige för Kust-Österbottens samkommun
29.10.2015.
samkommunstyrelsen för Suupohjan koulutuslautakunta 21.10.2015.
Ely-centralens evenemang 23.10.2015 i Vasa ang. det ökande antalet
asylsökande och åtgärder till följd av det.
Protokoll från följande sammanträden:
västkustens tillsynsnämnd 30.9.2015.
samkommunstyrelsen för Seinäjoen koulutuskuntayhtymä 5.10.2015.
styrelsen för Vasa sjukvårdsdistrikt 31.8.2015 och 28.9.2015.
avfallsnämnden 30.9.2015.
Undervisnings- och kulturministeriets
beslut om tidsplanerna för gemensam ansökan till yrkesutbildning och
gymnasieutbildning samt för andra gemensamma ansökningar.
brev ang. ändringar i grunderna för antagning av studerande inom yrkesutbildning.
Finansministeriets cirkulär ang. ansökningar av utredningsunderstöd som
avses i kommunstrukturlagen.
Regionförvaltningsverkets beslut om justering av förskottet på statsandel
för grundläggande utkomststöd år 2015.
Västkustens miljöenhets kungörelse ang. Kukkosvägens Fastigheter Ab ansökan om stenbrytning och flyttbar stenkross.
Social- och hälsovårdsministeriets kommuninfo ang. ändringar i fråga om
brådskande placering inom barnskyddet 1.1.2016.
Kommunförbundets cirkulär ang. nödinkvartering av asylsökande.
Landsbygdsverkets stödbeslut för mjölk och vissa mjölkprodukter.
Stadens kompletterings utlåtande till Marknadsdomstolen ang. GunExins
besvär i daghemsupphandlingsärendet.
Stadens utlåtande (byggnadsinspektörens) ang. förslaget till ändring av
Mark- och byggnadslagen, bilaga.
Stadens utlåtande ang. SÖFUK’s budgetförslag och ekonomiplan, bilaga.
Fritidsbyrån schema för utbildning för unga invandrare, bilaga.
Österbottens förbunds nyhetsposten.
Stadsdirektörens förslag:
Antecknas.
§ 233, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: rakennustark lausunto
§ 233, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: schema2015koulutus
Nuorten Maahanmuuttajien koulutus
Maanantai
Keskiviikko
Torstai
Perjantai
09-11:00 Nuorten uima
09:00
kurssi ja kuntosali. Alkaa
19.10, loppuu 30.11. KRS 10:00
uimahalli, Köydenpunojankatu 16
09:00
09:00
09:00
10:00
10:00
10:00
11:00
11:00
11:00
11:00
11:00
10- 12:00 Naisten uimakurssi. Kristiinankaupungin
Uimahalli, Köydenpunojankatu 16. Ope Raili Bergqvist
12:00
12:00
12:00
12:00
13:00
13:00
13:00
13:00
12-13:30 Miesten uimakurssi. Kristiinankaupungin Uimahalli,
Köydenpunojankatu 16
11:30-13:00 Futsal nuorille
ja aikuisille. Ohjaaja Olli Råtts.
Kristiinahalli,
Köydenpunojankatu 16.
13:00
14:00
14:00
14:00
14:00
14:00
15:00
15:00
15:00
15:00
15:00
16:00-18:00 Aikuisten
Lentopallokerho. Paikka:
Ruotsinkielinen ylä-aste,
liikuntasali, Koulurinne 4.
Opettaja Ramil Islamov
16:00-20:00 Monikulttuuri
kahvila, alin ikäraja 15v.
Biljardia, pöytätennistä,
keskusteluja, yhdessäoloa. Neuvonta ja apua.
Tutustuminen ja sopeutuminen Suomalaiseen
14-17:00 Naiscafé naisille.
Nuorisotalo, Rantakatu 37.
Keskusteluja, yhdessäoloa
neuvonta ja apua. Ompelu ja
neulekahvila, käsityökerho.
Tutustuminen ja sopeutuminen suomalaiseen yhteiskuntaan. Vapaaehtoiset
ohjaajat Karin Rusk, Maarit
Rosengård + Ann-Christine
Lundell - Ompelu, Nina Skahvila. Kursseja ja luentoja.
17:00
16:15-17:45 Ruotsin kielen
alkeet Ruots. Lukio, Ulrika
Eleonora katu 3. Ope: MajLis Korpihalkola
16-18:00 Nuorten lentopallokerho. Ope Anders
Wahlberg. Ruots. Ylä-aste
16-20:00 Monikulttuuri
kahvila, alin ikäraja 15v.
Biljardia, pöytätennistä,
keskusteluja, yhdessäoloa. Neuvonta ja apua.
Tutustuminen ja sopeutuminen Suomalaiseen
16:00
18:00-19:30 Suomen
historia. Nuorisotalo,
Rantakatu 37. Opettaja Erkki
Kallio.
18:00
yhteiskuntaan. Kursseja
ja luentoja. Vastaava
ohjaaja Inger Ylikoski
+ vapaa-ehtoiset.
Nuorisotalo, Rantakatu
37.
18:00
18:00-19:30 Puhutaan
Suomea-kurssi. Opettaja
Inger Ylikoski. Nuoriso-talo,
Rantakatu 37.
Tiistai
yhteiskuntaan. Kursseja
ja luentoja. Vastaava
ohjaaja Nishanta
Pallawala + muut vapaaehtoiset. Nuorisotalo,
Rantakatu 37.
19:00
Lauantai
17:00
19:00
§ 233, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: kristinestadsutlåtande söfuk
§ 234, ST 26.10.2015 14:00
ST: 5/2015
BESLUT I ÄRENDEN SOM KAN ÖVERFÖRAS TILL STADSSTYRELSEN
Svenskspråkiga utbildnngsnämnden 30.9.2015, Kaj Kärr.
Direktionen för Krs Vatten 28.9.2015, Kennet Kangas.
Vård o omsorgsnämnden 29.9.2015, Mikael Perjus.
Finskspråkiga utbildningsnämnden 06.10.2015, Ulla Iisakkala.
Bildnings- och fritidsnämnden 6.10.2015, Carina Storhannus.
Antecknas.
Stadsstyrelens beslut:
§ 234, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: överf_svutb_30092015
§ 234, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: överf_krsvatten28092015krsvesi
§ 234, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: överf_voo29092015per
§ 234, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: överf06102015koul
§ 234, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: överf_bilfri06102015sivvap
§ 235, ST 26.10.2015 14:00
ST: 206/2015
STADSJURISTENS UPPSÄGNING AV SITT TJÄNSTEFÖRHÅLLANDE
(DAS/REN)(Stadsstyrelsen 26.10.2015 §)
Stadsjurist Emma Södergård skriftligen till stadsstyrelsen sagt upp sitt tjänsteförhållande. Uppsägningen har kommit till arbetsgivarens kännedom
12.10.2015.
Enligt förvaltningscentralens instruktion väljs stadsjuristen av stadsstyrelsen. Uppsägningstiden bestäms i AKTA kap. VIII och är 14 dagar (anställning fortgått högst 5 år). Uppsägningen börjar löpa dagen efter den dag då
uppsägningen meddelas eller delges. På begäran eller med samtycke av
tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren kan man tillämpa en kortare uppsägningstid än vad som anges ovan. Emma Södergård har meddelat att hon
önskar att tjänsteförhållandet pågår t.o.m. 23.10.2015.
Stadsstyrelsen beslutar
1. anteckna stadsjurist Emma Södergårds uppsägning av sitt tjänsteförhållande för kännedom samt godkänna att tjänsteförhållande upphör
23.10.2015;
2. lediganslå tjänsten som stadsjurist att sökas senast 16.11.2015 i enlighet
med bifogade kungörelse. Tjänsten tillträds 1.2.2016 eller enligt överenskommelse.
3. förordna VH Niklas Granö att sköta tjänsten som stadsjurist under tiden
27.10.2015-31.1.2016, varvid den uppgiftsrelaterade grundlönen är
4 199,35 euro per månad.
§ 235, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: södergård_uppsägning
§ 235, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: tjannons_jurist_2015
(vapen) Kristinestad
lediganslår tjänsten som
stadsjurist
Stadsjuristen är placerad vid förvaltningscentralen och fungerar som stadens jurist och
protokollförare vid stadsstyrelsens sammanträden. Tjänsteinnehavaren fungerar även som
centralvalnämndens sekreterare. Därtill deltar stadsjuristen i beredningen och verkställigheten
av ärenden, som behandlas i stadsstyrelsen samt stadsfullmäktige och är juridisk sakkunnig
för hela förvaltningen och kommunkoncernen.
Behörighetskrav för tjänsten är juris magisterexamen eller motsvarande examen. Vi värdesätter erfarenhet av avtals- och fastighetsrätt samt kommunalförvaltning. Dessutom uppskattar
vi samarbetsförmåga.
Stadsjuristen förutsätts ha god förmåga att i tal och skrift använda svenska och finska språken.
Vid bestämmandet av språkkunskapskrav och bedömning av kunskaper i svenska och finska
följs de bestämmelser i förordning som gäller för bedömning av kunskaper i finska och
svenska inom statsförvaltningen.
För tjänsten gäller en prövotid om sex månader. Den som blir vald skall innan han/hon tar
emot tjänsten visa upp ett godtagbart läkarintyg över sitt hälsotillstånd. Tillträde sker enligt
överenskommelse. Lönen bestäms enligt det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet
(AKTA).
Ansökan med meritförteckning riktas till stadsstyrelsen i Kristinestad och skall inlämnas
senast 16.11.2015 före 16.00 till Stadsstyrelsen i Kristinestad, PB 13, 64101 Kristinestad eller
e-post [email protected].
Ytterligare uppgifter lämnas av stadsdirektör Riitta El-Nemr, tfn (06) 2216215 samt
förvaltningschef Dan-Anders Sjöqvist, tfn (06) 2216230.
Kristinestad xx.xx.2015
Stadsstyrelsen i Kristinestad
§ 236, ST 26.10.2015 14:00
ST: 50/2015
STADSDIREKTÖRENS SEMESTER
(DAS/DAS)(Stadsstyrelsen 16.2.2015 § 44)
Stadsdirektören anhåller om semester enligt följande:
27.3.2015 samt 1-10.4.2015
(sammanlagt 7 dagar och kvarstår 4 dagar av 2014 års semester).
Stadsdirektören anhåller om frivillig oavlönad tjänstledighet i kostnadssänkande syfte enligt följande:
20.2.2015
26.2.2015 - 27.2.2015
6.3.2015
13.3.2015
20.3.2015 och
25.3.2015.
Sammanlagt 7 arbetsdagar.
Förvaltningschefens förslag:
Stadsdirektören beviljas semester samt frivillig oavlönad tjänstledighet i
kostnadssänkande syfte i enlighet med anhållan.
Stadsstyrelsen beslut:
Antecknas att stadsdirektören var utstigen och inte deltog i behandlingen av
detta ärende p.g.a. jäv (partsjäv).
Förslaget godkändes enhälligt.
_________
(DAS/DAS)(Stadsstyrelsen 8.6.2015 § 159)
Stadsdirektören anhåller om semester 6.7.-6.8.2015
Stadsdirektören beviljas semester i enlighet med anhållan.
Antecknas att stadsdirektören Riitta El-Nemr anmälde jäv (parts jäv) och
var utstigen under ärendets behandling.
_________
(DAS/DAS)(Stadsstyrelsen 26.10.2015 §)
Stadsdirektören anhåller om semester enligt följande:
29-30.10.2015
22-23.12.2015
28-31.12.2015
§ 236, ST 26.10.2015 14:00
ST: 50/2015
Stadsdirektören beviljas semester i enlighet med anhållan.
§ 237, ST 26.10.2015 14:00
ST: 207/2015
FASTIGHETSSKATTEN 2016
(RH/REN)
Fastighetsskattesatserna för år 2016 skall meddelas Skattestyrelsen senast
17.11.2015 (Lagen om Beskattningsförfarande 1558/1995 § 91a, 520/2010).
Enligt Finansministeriets cirkulär 24.9.2015 (bilaga) höjs övre gränsen för
kraftverksbyggnader till 3,1% och gränserna för allmänna skattesatsen och
stadigvarande bostäder höjs till 0,86-1,80 respektive 0,39-0,90%.
För 2017 har även föreslagits att intervallet mellan stadigvarande och övriga bostäder höjs från 0,6% till 1,0%-enheter.
Beredningen utgår från att dessa förändringar träder i kraft för 2016.
Sammanfattning av fastighetsskattesatserna:
Slag
Interv 2016
Beslut 2015
Förslag
2016
Allmän
0,86-1,80
0,80
0,86
Stadigvarande bost.
0,39-0,90
0,50
0,60
Övriga bostadsb.
0,32-1,35
1,10
1,20
Kraftverk
0,60-3,10
2,85
3,10
Allmännyttiga samf.
0,00-1,35
0,00
0,00
De höjda skattesatserna skulle ge en ökad skatteinkomst på drygt 200.000
euro jämfört med 2015. Den totala fakturerade fastighetsskatten för 2015
var 1,8 miljoner euro.
Stadsstyrelsen föreslår att Stadsfullmäktige fastställer följande fastighetsskatteprocenter för år 2016. Den allmänna skattesatsen höjs till den nya minimigränsen, skattesatsen för kraftverk till den nya maximigränsen, skattesatsen för bostadsbyggnader höjs med 0,1%-enhet.
§ 237, ST 26.10.2015 14:00
ST: 207/2015
Slag
Förslag 2016
Allmän
0,86
Stadigvarande bost.
0,60
Övriga bostadsb.
1,20
Kraftverk
3,10
Allmännyttiga samf.
0,00
§ 238, ST 26.10.2015 14:00
ST: 207/2015
INKOMSTSKATTESATSEN 2016
(RH/REN)
Inkomstskattesatsen för 2016 skall meddelas Skattestyrelsen senast
17.11.2015 (Lagen om Beskattningsförfarande 1558/1995 § 91a, 520/2010).
Inkomstskatten var 2013 19 miljoner euro, 2014 på grund av korrigeringar
osedvanligt hög 20,4 miljoner euro. Prognosen för 2015 är 19,7 miljoner
euro och samma belopp kan budgeteras för 2016. De minskningar som sker
i skattegrunderna 2016 kompenseras via höjda statsandelar.
Stadsstyrelsen föreslår för Stadsfullmäktige att inkomstskattesatsen fastställs till 21,50 för år 2016 (samma som för år 2015).
§ 239, ST 26.10.2015 14:00
ST: 122/2015
TJÄNSTEN SOM BILDNINGSDIREKTÖR
(DAS/REN)(Stadsstyrelsen 17.8.2015 § 192)
Tjänsten har varit lediganslagen med följande kungörelse:
Kristinestad med sina cirka 6 850 invånare är belägen vid landskapet Österbottens södra gräns. Staden erbjuder högklassig basservice på båda inhemska språken. Den havsnära naturen, levande landsbygden och det
mångsidiga utbudet av fritidsaktiviteter ger utmärkta möjligheter till ett
högklassigt boende och mångsidig fritidssysselsättning.
Stadsstyrelsen i Kristinestad lediganslår tjänsten som
Bildningsdirektör
Bildningsdirektören ansvarar för ledningen och utvecklingen av utbildningscentralen. Bildningsdirektören är föredragande i svenskspråkiga utbildningsnämnden samt i finskspråkiga utbildningsnämnden. Bildningsdirektören är medlem i stadens centrala ledningsgrupp. Till utbildningscentralens verksamhet år 2015 hör den grundläggande utbildningen och gymnasieundervisningen, dagvård och småbarnsfostran, förskoleundervisning,
morgon- och eftermiddagsvård samt skolelevernas klubbverksamhet. Till
utbildningsnämndernas huvudansvarsområde hör också samkommunernas
verksamhet. Bildningsdirektören ansvarar även för ledningen av Bötom
kommuns skolväsende.
Vi värdesätter erfarenhet av ledningsuppgifter inom kommunal undervisningsverksamhet, förtrogenhet med undervisnings- och fostringsverksamhet samt kommunal förvaltning och kommunalekonomi. Dessutom värdesätter vi god samarbetsförmåga och god förmåga till växelverkan, konsekvent organisationsförmåga samt förmåga att ta egna initiativ och engagemang.
Behörig till bildningsdirektörstjänsten är den som enligt förordningen
986/98 har behörighet som rektor eller som har annan för tjänsten lämplig
högre högskoleexamen. För tjänsten krävs i 2 § 1 momentet punkt 4 avsedda studier i undervisningsförvaltning.
För tjänsten som bildningsdirektör krävs god förmåga att använda svenska
och finska i tal och skrift. Vid bestämmandet av språkkunskapskrav och
bedömning av kunskaper i svenska och finska följs de bestämmelser i förordning som gäller för bedömning av kunskaper i finska och svenska inom
statsförvaltningen.
För tjänsten gäller en prövotid om sex månader. Den som blir vald skall
innan han/hon tar emot tjänsten visa upp ett godtagbart läkarintyg över sitt
hälsotillstånd. Tillträde sker enligt överenskommelse. Anställningsvillkoren bestäms enligt det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA).
Tjänsten söks via webbplatsen www.kuntarekry.fi. Ansökningstiden går ut
10.8.2015 kl. 15:30.
Ansökan kan även inom ansökningstiden inlämnas till stadsstyrelsen i
Kristinestad, PB 13, 64101 Kristinestad (e-post: [email protected]).
Ansökan riktas till stadsfullmäktige i Kristinestad.
Ytterligare uppgifter lämnas av stadsstyrelsens ordförande Åsa Blomstedt
(tfn: 040 136 7550) eller stadsdirektör Riitta El-Nemr (tfn 040 530 0408;
e-post [email protected]) eller förvaltningschef Dan-Anders Sjöqvist
(tfn 040 716 4647; e-post [email protected]).
Kristinestad 13.7.2015
Stadsstyrelsen i Kristinestad
§ 239, ST 26.10.2015 14:00
ST: 122/2015
Formuläret i Kuntarekry framgår ur bilagorna.
Inom utsatt tid har tjänsten sökts av följande två personer:
Ahonen
Juha
Ekonomie magister
Filosofie magister
Turun Yliopisto
Jyväskylän yliopisto
Savolainen
Kimmo
Pedagogie magister
Examen i undervisningsförvaltning
Lapin yliopisto
Utbildningsstyrelsen
Ansökningshandlingarna bifogas.
Ärendet tas upp till behandling och för beslut angående de fortsatta åtgärderna såsom eventuell intervjuomgång, utlåtande från utbildningsnämnderna och Bötom kommun eller lediganslående av tjänsten på nytt.
Ärendets beredning pågår och förslag ges på sammanträdet.
Stadsdirektören informerade stadsstyrelsen om att hittills har man fått två
sökande till tjänsten, men att man önskar få ytterligare sökanden. Stadsdirektören föreslog därför för stadsstyrelsen man skall förlänga ansökningstiden med ytterligare tre veckor räknat från detta mötets protokoll justerats
och att Margareta Rissanen fortsätter som tidigare under tiden. Stadsstyrelsen i Kristinestad lediganslår tjänsten som bildningsdirektör på nytt och ansökningstiden förlängs till 14.9.2015. Tidigare inlämnade ansökningar beaktas.
Stadsstyrelsen beslöt enhälligt enligt stadsdirektörens förslag.
Bilaga § 192
_________
(Stadsstyrelsen 26.10.2015 §)
Inom utsatt tid 14.9.2015 har tjänsten sökts av följande nio personer:
Ahonen
Juha
Ekonomie magister
Filosofie magister
Turun Yliopisto
Alanko
Jari
Politices magister
Studentmerkonom
Turun yliopisto
Pohjois-Satakunnan kauppaoppilaitos
Aminoff
Jalo
Diplomingenjör
Agronomie- och forstdoktor
Tekniska högskolan i Esbo
Helsingfors universitet
Englund
Greger
Pedagogie magister
Teologie magister
Åbo Akademi
Åbo Akademi
Kanerva
Kirsi
Filosofie doktor
Studentmerkonom
Turun yliopisto
Forssan ammatti-instituutti
Lahtinen
Isabella
Filosofie magister
Filosofie licensiat
Oulun yliopisto
Oulun yliopisto
Mikkonen
Catarina
Pedagogie magister
Åbo Akademi
§ 239, ST 26.10.2015 14:00
ST: 122/2015
Savolainen
Widén
Kimmo
Pertti
Pedagogie magister
Studier i lärarens pedagogik
Lapin yliopisto
Filosofie magister
Examen i skolförvaltning
Ett flertal andra examen (se
bilagan)
Turun yliopisto
Turun yliopisto
Helsingfors universtitet
Olika läroinrättningar
Sammanställningsrapport över de sökande bifogas. Beträffande Ahonen bifogas ansökningshandlingarna. Övrigt material finns tillgängligt på förvaltningscentralen och vid sammanträdet.
Englund, Lahtinen och Mikkonen har intervjuats 25.9.2015 av intervjugruppen.
Svenskspråkiga utbildningen, finskspråkiga utbildningsnämnden samt
kommunstyrelsen i Bötom förordar enhälligt var för sig att Greger Englund
anställs som bildningsdirektör.
Stadsstyrelsen föreslår att, stadsfullmäktige med hänsyn till utbildning och
språkkunskaper samt arbetserfarenhet anställer Greger Englund i tjänsten
som bildningsdirektör med en prövotid om 6 månader. Valbeslutet är villkorligt och fastställs efter att godtagbart läkarintyg inlämnats.
Stadsfullmäktige beslutar att Englund anställs med en uppgiftsrelaterad lön
som är 4 340,00 euro per månad.
Tjänsten tillträds enligt överenskommelse.
§ 239, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: Bildningsdirektör_rekryfrågorna_Sivistysjohtaja_rekryk
Bildningsdirektör - Rekryteringsfrågor
Svenska
Fråga 1
1.1 Vilket/vilka områden i din utbildning och arbetserfarenhet är sådana som ger dig färdigheter att
framgångsrikt sköta bildningsdirektörens uppgifter?
Fråga 2
2.1 Vilken är din erfarenhet av verksamhet med resultatansvar och skötseln av förvaltningsärenden
samt ledning av personal och verksamhet? Beskriv din ledarstil. 2.3 Vilken/vilka av dina
arbetserfarenheter pekar på god förmåga till samarbete- och växelverkan samt hurudan medlem är
du i teamet?
Fråga 3
3.1 Vilka av dina starka sidor har du nytta av i skötseln av bildningsdirektörstjänsten? 3.2 Vad ger
dig mest motivation i arbetet? 3.3 Hurudan beslutsfattare är du?
Fråga 4
4.1 Vad är det mest utmanande i utvecklandet av utbildningsverksamheten? Inom
utbildningssektorn pågår på nationell nivå stora förändringar. Vilka är dina tankar om utbildningens
framtid?
Sivistysjohtaja
- Rekrytointikysymyksiä
Kysymys 1
1.1 Mikä/mitkä aihealueet koulutuksessasi ja työkokemuksessasi on sellaista, joka edesauttaa
hoitamaan sivistysjohtajan virkaa menestyksellisesti?
Kysymys 2
2.1 Mikä on kokemuksesi tulosvastuullisesta toiminnasta ja hallinnollisten asioiden hoitamisesta
sekä henkilöstön ja toimintojen johtamisesta? Kuvaile johtamistyyliäsi. 2.2 Mikä
työkokemuksessasi viittaa hyviin yhteistyö- ja vuorovaikutustaitoihin ja millainen tiimipelaaja olet?
Kysymys 3
3.1 Mitkä ovat vahvuutesi, joista on hyötyä sivistysjohtajan viran hoidossa? 3.2 Mikä motivoi sinua
työssä tehokkaimmin? 3.3 Millainen päätöksentekijä olet?
Kysymys 4
4.1 Minkä näet haasteellisimpana koulutuksen tehtäväkentän kehittämisessä? Koulutussektorilla on
valtakunnallisesti meneillään suuria muutoksia. Millaisia ajatuksia sinulla on koulutuksen
tulevaisuudesta?
§ 239, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: sammandrag_bildningsdirektör02102015
SÖKANDERAPPORT
Hakijapalvelu 2015 - Sivistysjohtaja, Kristiinankaupunki, 86639
Rekryteringsenhet:
Kristiinankaupunki
Yrkesbenämning:
SIVISTYSJOHTAJA
Antalet arbetsplatser:
1
Vakans-/Uppgiftsnummer:
Arbetsbeskrivning:
Kristiinankaupungin kaupunginhallitus julistaa uudelleen haettavaksi
Sivistysjohtajan viran
ja pidentää hakuaikaa 14.9.2015 saakka. Aikaisemmin jätetyt hakemukset huomioidaan.
Sivistysjohtaja vastaa kaupungin koulutuskeskuksen johtamisesta ja kehittämisestä. Sivistysjohtaja toimii
esittelijänä
suomenkielisessä
koulutuslautakunnassa
ja
ruotsinkielisessä
koulutuslautakunnassa. Sivistysjohtaja on kaupungin keskusjohtoryhmän jäsen.
Koulutuskeskuksen toimintaan kuuluvat vuonna 2015 perusopetus ja lukio-opetus,
päivähoito ja varhaiskasvatus, esiopetus, aamu- ja iltapäivätoiminta sekä
koululaisten kerhotyö. Koulutuslautakuntien päävastuualueeseen kuuluu myös
kuntayhtymien toiminta. Sivistysjohtaja vastaa myös Karijoen kunnan koulutoimen
johtamisesta.
Arvostamme johtamiskokemusta kunnallisesta opetustoimesta, perehtyneisyyttä opetus- ja kasvatustoimen
toimialaan sekä kunnallishallintoon ja -talouteen. Lisäksi arvostamme hyviä
yhteistyö- ja
vuorovaikutustaitoja, johdonmukaista
organisointikykyä
ja
oma-aloitteisuutta.
Kelpoinen virkaan on henkilö, jolla on asetuksen 986/98 mukainen rehtorin kelpoisuus tai muu virkaan soveltuva
ylempi korkeakoulututkinto. Virkaan vaaditaan 2 §:n 1. momentin 4. kohdassa
mainitut opetushallinnon opinnot.
Sivistysjohtajan virkaan vaaditaan hyvää ruotsin ja suomen kielen suullista ja kirjallista taitoa.
Kielitaitovaatimusten vahvistamisessa ja ruotsin ja suomen kielen taidon
arvioinnissa noudatetaan määräyksiä, jotka sisältyvät asetukseen suomen ja
ruotsin kielen taidon osoittamisesta valtionhallinnossa.
Virkaan sovelletaan kuuden kuukauden koeaikaa. Ennen viran vastaanottamista virkaan valitun tulee jättää
hyväksyttävä lääkärintodistus terveydentilastaan. Virka otetaan vastaan
sopimuksen mukaan. Palvelussuhteen ehdot määräytyvät kunnallisen virka- ja
työehtosopimuksen (KVTES) mukaan.
Virkaa haetaan websivuston www.kuntarekry.fi kautta. Hakuaika päättyy 14.9.2015 klo 16:00.
Hakemuksen voi hakuaikana jättää myös Kristiinankaupungin kaupunginhallitukselle, os. PL 13, 64101
Kristiinankaupunki (sähköposti: [email protected]).
Hakemus osoitetaan Kristiinankaupungin kaupunginvaltuustolle.
Behörighetskrav:
#ilmkelpoisuus#
Anställningsform:
Virkasuhde
Anställningstyp:
Vakinainen
Antalet sökande:
8
Sökande
Alanko Jari, synt: 9.10.1965
Arbetserfarenhet
Itsenäinen asiantuntija-arvioija, osa-aikainen, Useita, 1.1.2009 - , 6 v 8,33 kk
Kehittämispäällikkö, Jalasjärven kunta / JAKK liikelaitos, 1.3.2006 - 15.7.2013, 7 v 4,54 kk
Kouluttaja 30.11.2003 saakka ja KV-koordinaattori 1.12.2003 lähtien, Jalasjärven kunta / JAKK liikelaitos,
1.9.2002 - 28.2.2006, 3 v 5,95 kk
Projektisuunnittelija 31.3.1999 saakka ja projektipäällikkö 1.4.1999 lähtien, Turun kauppakorkeakoulu,
Yritystoiminnan tutkimus- ja koulutuskeskus, PK-Instituutti, 12.12.1997 - 31.8.2002, 4 v 8,65 kk
, Useita, - , 5 v
Examen
Valtiotieteiden maisteri, Turun yliopisto, 1.9.1991 - 17.6.1998
Yo-merkonomi, Pohjois-Satakunnan kauppaoppilaitos, 12.8.1986 - 31.5.1988
Aminoff Jalo, synt: 4.11.1961
Arbetserfarenhet
tuottaja, itse, 1.1.1997 - 31.1.2012, 14 v 2,79 kk
tutkimus- ja kehityspäällikkö, Honkarakenne Oy, 1.6.1994 - 31.5.1997, 3 v 0 kk
päätoiminen markkinointi, tuotetieto, Helsingin Kauppaoppilaitos, 1.8.1987 - 31.7.1994, 7 v 0,03 kk
asiakaspalveluosaston - & markkinointipäällikkö, Valtameri Oy, 12.6.1989 - 30.6.1991, 2 v 0,59 kk
päätoiminen tuntiopettaja, Helsingin Kauppaoppilaitos, 1.8.1987 - 31.7.1989, 2 v 0 kk
Examen
maatalous- ja metsätieteiden tohtori , Helsingin yliopisto, 1.8.1994 - 11.11.1999
diplomi-insinööri , Teknillinen korkeakoulu Espoo, 1.8.1983 - 17.3.1987
ENGLUND Greger Johan, synt: 4.4.1961
Arbetserfarenhet
Platschef, klasslärare, Kyrkslätt kommun, 25.11.2013 - , 1 v 8,48 kk
Rektor / Direktor, Lärkkulla stiftelsens folkakademi, 1.4.2010 - 31.12.2013, 3 v 9,04 kk
Gymnasierektor, Karleby stad, 1.8.2003 - 31.3.2010, 6 v 8,02 kk
Skoldirektör / Medborgarinstitutsrektor, Kronoby kommun, 1.8.1993 - 31.7.2003, 10 v 0,04 kk
Klasslärare / Skolföreståndare / Rektor, Kronoby kommun, 1.8.1986 - 31.7.1993, 7 v 0,03 kk
Examen
Pedagogie magister / klasslärare, Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten, 1.9.1980 - 25.2.1986
Teologie magister / ämneslärare i religion, Åbo Akademi / Teologiska fakulteten, 2.9.1996 - 20.12.2007
Kanerva Kirsi, synt: 18.7.1972
Arbetserfarenhet
projektitutkija, Turun yliopisto, 1.8.2013 - 30.6.2015,
tohtorikoulutettava, tutkija, Turun yliopisto, 1.8.2011 - 31.12.2011,
Examen
Filosofian tohtori, Turun yliopisto, yo-merkonomi, Forssan ammatti-instituutti,
-
Lahtinen Isabella, synt: 19.4.1971
Arbetserfarenhet
lukion äidinkielen ja kirjallisuuden lehtori, Oulaisten kaupunki, 8.8.2014 - 31.7.2015, 11,74 kk
äidinkielen vanhemman lehtorin sijainen, Oulun kaupunki, Merikosken lukio, 11.11.1999 - 18.12.1999, 1,22
kk
äidinkielen ja kirjallisuuden lehtorin sijainen, Haukiputaan kunta, Haukiputaan lukio, 18.1.2000 - 23.2.2000,
1,18 kk
lukion äidinkielen tuntiopettaja, Kiimingin kunta, 28.9.2000 - 21.2.2001, 4,8 kk
tuntiopettaja, Kiiminkijoen opisto, 5.9.2000 - 14.12.2000, 8,28 kk
suomen kielen ja kirjallisuuden tuntiopettaja, Oulun Setlementti ry., Pohjola-opisto, 21.8.2000 - 21.5.2002, 1 v
8,98 kk
Haukiputaan yläasteen äidinkielen ja kirjallisuuden lehtorin sijainen, Haukiputaan kunta, 1.8.2001 31.12.2001, 5 kk
lukion äidinkielen ja kirjallisuuden lehtori, Suomussalmen kunta ja Kainuun maakunta -kuntayhtymä, 1.8.2003
- 31.7.2012, 9 v 0,07 kk
tuntiopettaja, Kiiminkijoen opisto, 29.1.2001 - 15.5.2001, 3,48 kk
Examen
FM, Oulun yliopisto, 1.9.1992 - 28.10.1999
FL, Oulun yliopisto, 31.8.2000 -
Mikkonen Catarina, synt: 16.12.1971
Arbetserfarenhet
luokanopettaja, Kauhajoen kaupunki, 1.8.2014 - 31.7.2016, 11,97 kk
Luokanopettaja, Helsingin kaupunki, 1.8.2008 - 31.7.2012, 4 v
luokanopettaja, Helsingin kaupunki, Åshöjdens grundskola, 1.8.2001 - 31.7.2008, 3 v
luokanopettaja, Kottby lågstadieskola, Helsingin kaupunki, 1.8.2000 - 31.7.2001, 1 v
luokanopettaja, Helsingin kaupunki, Degerö lågstadieskola, 1.8.1998 - 31.7.1999, 1 v
luokanopettaja, Björneborgs svenska samskola, 1.8.1997 - 31.7.1998, 1 v
Examen
kasvatustieteen maisteri / peruskoulun luokanopettaja, Åbo Akademi/ Pedagogiska fakulteten, 1.9.1990 19.9.2000
Savolainen Kimmo, synt: 22.2.1976
Arbetserfarenhet
vt. opetusjohtaja, Sipoon kunta, 17.2.2014 - 25.5.2014, 3,19 kk
Erityisasiantuntija, Helsingin kaupungin rakentamispalvelu Stara, 1.12.2012 - 31.3.2013, 3,94 kk
Henkilöstöpäällikkö va, Helsingin kaupungin rakentamispalvelu Stara, 11.5.2012 - 30.11.2012, 7,7 kk
tuntiopettaja, Helsingin sos- ja terv.alan oppilaitos, 9.9.2010 - 31.7.2012, 1 v 10,72 kk
työmarkkina-asiantuntija, Helsingin kaupungin henkilöstökeskus, 14.4.2008 - 20.12.2009, 1 v 8,22 kk
henkilöstökonsultti, Seure henkilöstöpalvelut Oy, 30.1.2008 - 7.4.2008, 2,23 kk
tuntiopettaja, Helsingin kaupungin sos.- ja terv.alan oppilaitos, 13.10.2006 - 31.5.2007, 7,56 kk
tuntiopettaja, Helsingin ammattikorkeakoulu Stadia, 1.8.2005 - 13.3.2006, 7,37 kk
koulunkäyntiavustaja, Helsingin kaupunki, 10.8.2004 - 4.6.2005, 9,8 kk
suunnittelija, Lapin yliopiston täydennyskoulutuskeskus, 1.1.2002 - 30.6.2003, 1 v 5,92 kk
opettaja, Espoon kaupunki / Tapiolan aikuislukio, 1.8.1999 - 31.7.2000, 1 v
opettaja, Herttoniemen yhteiskoulu, 19.8.1996 - 30.5.1998, 1 v 9,34 kk
opettaja, Stadin aikuisopisto, 17.10.2013 - 16.2.2014, 7,43 kk
palkkasihteeri, Helsingin kaupungin taloushallintopalvelu, 25.6.2007 - 31.1.2008, 7,23 kk
pienryhmäopettaja, Maunulan yhteiskoulu, 1.8.1995 - 31.7.1996, 1 v
Examen
Kasvatustieteen maisteri, Lapin yliopisto, 1.1.2001 - 30.1.2004
Opetushallinnon tutkinto, Opetushallitus, Opettajan pedagogiset opinnot 35 ov, Helsingin yliopisto, -
Widén Pertti, synt: 4.12.1943
Arbetserfarenhet
Business Consultant, itsetyöllistetty, 1.9.1972 - 31.8.2015, 42 v 10,17 kk
Senior Lecturer and Head of Department, Turun kauppakorkeakoulu, 1.9.1969 - 31.8.2009, 40 v
Lecturer of Finnish Language and Culture and Head of the Finnish Section of Department of Comparative
Linguistics, University of Tübingen, 1.11.1964 - 31.3.1969, 4 v 5 kk
Visiting Professor, Vienna School of Economics, 1.7.2004 - 31.7.2004, 1 kk
Visiting Professor, ESIEE University in Paris, 1.5.1988 - 31.5.2010, 22 v 1 kk
Visiting Professor, British Universities, 1.6.2006 - 31.8.2008, 2 v 3,02 kk
Examen
fil.kand/fil.maist., Turun yliopisto, 1.9.1962 - 20.12.1966
filtri, suoritettu 80%, kv.kommunikaatiota käsittelevää väitöskirjaa ei vielä esitetty, Turun yliopisto, 1.9.1995 2.11.1998
kasvatustiede, cum laude approbatur arvosana hyvin tiedoin, Turun yliopisto, 1.9.1972 - 16.5.1974
kouluhallinnon tutkinto, Turun yliopisto, 1.2.1975 - 21.4.1975
korkeakoulupedagoginen koulutusohjelma, Jyväskylän yliopisto, 1.1.1986 - 31.12.1987
korkeakoulujen johtaminen-koulutusohjelma nro 10, 60 opetustuntia, Jyväskylän yliopisto, 1.9.1995 22.11.1995
puheopin tutkinto, Turun yliopisto, 1.9.1973 - 9.5.1974
taloustieteen approbatur, Turun yliopisto, 1.12.1968 - 21.2.1969
lehdistö- ja tiedotusoppi, approbatur-arvosana, Tampereen yliopisto, 1.6.1974 - 11.11.1974
sosiaalipolitiikan approbatur, Turun yliopisto, 1.6.1973 - 13.7.1973
Cross-Cultural Management, The Summer University of Southern Stockholm, 1.6.1991 - 31.12.1991
matkailuoppaan tutkinto, Suomen Opasliitto ry, 1.9.1976 - 31.12.1976
valantehnyt kielenkääntäjä suomi/saksa/suomi, Kääntäjien tutkintolautakunta, 7.12.1971 - 7.12.1971
Virallinen kääntäjä suomi/saksa/suomi, Kääntäjien tutkintolautakunta, 14.6.1990 - 14.6.1990
Keskuskauppakamarin hyväksymä' kielenkääntäjä suomi/saksa/suomi, Keskuskauppakamari, 20.12.1973 20.12.1973
§ 239, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: ahonen_hakemus07092015
§ 239, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: svutb_utl_bildningsdirektör_§80
§ 239, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: finskspr utbildnl 0610 § 39
STADEN KRISTINESTAD
Sammanträdestid
Finskspråkiga utbildningsnämnden
6.10.2015
39 §
UTLÅTANDE ANGÅENDE DE SÖKANDE TILL BILDNINGSDIREKTÖRSTJÄNSTEN
(MR)
Stadsstyrelsen har av finskspråkiga utbildningsnämnden begärt utlåtande
angående de sökande till bildningsdirektörstjänsten. Sammanfattning av de
sökande som bilaga. (Bilaga 11). Alla ansökningshandlingar framläggs på
mötet.
Ordförandens förslag:
Greger Englund väljs till bildningsdirektör
Nämndens beslut:
Ordförandes förslag godkändes enhälligt.
____
§ 239, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: bötoms Utlåtande om sökande till bildn
BÖTOM KOMMUN
Sammanträdestid
Kommunstyrelsen
08.10.2015
218 §
Nro 16/2015
UTLÅTANDE ANGÅENDE DE SÖKANDE TILL BILDNINGSDIREKTÖSTJÄNSTEN
Beredare/tilläggsuppgifter: kommundirektör Viljo Kurvinen, tfn 06 2413 5900
e-post: fö[email protected]
Tjänsten som bildningsdirektör har varit lediganslagen på nytt. Ansökningstiden gick ut
14.9.2015. Tjänsten har sökts av nio personer. Intervjugruppen har intervjuat tre av
dessa: Englund Greger, Lahtinen Isabella och Mikkonen Carita.
Kristinestad begär utlåtande om sökandena av Bötom kommun.
Förslag:
Förslaget ges vid sammanträdet.
Kommunstyrelsen:
Med hänvisning till intervjugruppens förslag föreslår kommunstyrelsen i Bötom att
Greger Englunds val till bildningsdirektör förordas.
_____
produktionsomgivning
Sivu 1/19
§ 239, STKR
26.10.2015
14:00 / Pykälän liite: ansökningar_bildningsdirektör86639_02102015
H
F-XC A N GE
H
F-XC A N GE
N
y
bu
Ansökans uppgifter
CV uppdaterad
:
14.9.2015
Ansökningsdatum
:
14.9.2015 15:35
Ansökan skickad
:
14.9.2015 15:35 (Kanerva Kirsi)
Efternamn
: Kanerva
Förnamn
: Kirsi
Födelsedatum (dd.mm.åååå) : 18.7.1972
Mobiltelefon
: 0405664170
Adress
: Puhelinkuja 3 A 1
Postnummer
: 03400
Postort
: Vihti
E-postadress
: [email protected]
Språkkunskaper
(arbetsspråken)
:
finska, engelska, svenska
Elektronisk
tillkännagivande
:
Ja, man får skicka rekryteringsbeslutet till mig i elektronisk form. Jag har skrivit min email adress rätt.
Arbetserfarenhet
Väsentlig
erfarenhet
Arbetsgivare
Yrkesbenämning
Begynnelsedatum Slutdatum Längd Arbetsbeskrivning
Turun
yliopisto
projektitutkija
1.8.2013
30.6.2015
tutkimustyötä projektissa, opetusta, konferenssien
järjestämistä
Nej
Turun yliopisto
tohtorikoulutettava,
tutkija
1.8.2011
31.12.2011
tutkimustyötä, kirjan toimitustyötä
Nej
Arbetserfarenhet totalt:
Väsentlig erfarenhet totalt:
Högsta examen
Turun yliopisto, Annat, Filosofian tohtori
Läroanstalt Examen
Turun
yliopisto
Filosofian
tohtori
Läroämnen, övriga
tilläggsuppgifter
Biämnen
Kulttuurihistoria
Sivuaineet: Taidehistoria (perusopinnot),
semiotiikka (po), psykologia (po),
sosiaalipsykologia (po)
Studieveckor Studiepoäng Utbildningsnivå Begynnelsedatum Slutdatum
Examen
Läroanstalt
Examen
Forssan ammattiinstituutti
yomerkonomi
tilläggsuppgifter
Biämnen
laskentatoimi
markkinointi,
oikeustiede, atk
Tilläggsuppgifter
Fritt formulerad arbetsansökan
Haen avoinna olevaa sivistysjohtajan paikkaa Kristiinankaupungin koulutuskeskuksessa. Olen 43-vuotias naimisissa oleva kahden 15- ja 17-vuotiaan pojan äiti Uudeltamaalta
Vihdistä. Kävin peruskouluni Karijoen ala-asteella ja Kristiinankaupungin yläasteella. Kirjoitin ylioppilaaksi Teuvan lukiosta vuonna 1992. Valmistuin parin välivuoden jälkeen
laskentatoimen yo-merkonomiksi 1997 Forssan ammatti-instituutistä. Tämän jälkeen toimin jonkin aikaa kaupallisella alalla (kirjanpitäjä, valuuttamyyjä) ja sihteerinä, mutta lasten
synnyttyä aloin opiskella kulttuurihistoriaa, ensin avoimen yliopiston puolella (2003) ja tämän jälkeen tutkinto-opiskelijana (2005 alkaen) Turun yliopistossa. Valmistuin filosofian
maisteriksi 2008, jonka jälkeen aloin valmistella väitöskirjaani. Väittelin tammikuussa 2015 Turun yliopistossa. Väitöksessäni, jonka aiheena oli ”Porous Bodies, Porous Minds.
Emotions and the Supernatural in the Íslendingasögur (ca. 1200–1400)” (Huokoiset kehot, huokoiset mielet. Tunteet ja yliluonnollinen islantilaissaagoissa (n. 1200–1400) tutkin
muinaisskandinaavisilla kielillä tuotettuja lähteitä. (https://www.utu.fi/fi/Ajankohtaista/mediatiedotteet/vaitostiedotteet/Sivut/keskiajan-islannissa-tunteet-olivat-pahasta-ja-ihmisillevaaraksi.aspx)
Möjliga referenser och deras kontaktuppgifter
1.1 Vilket/vilka områden i din utbildning och arbetserfarenhet är sådana som ger dig färdigheter att framgångsrikt sköta bildningsdirektörens uppgifter?
Kauppakouluajoiltani (1995–1997) lähtien olen toiminut aktiivisesti erilaisissa yhdistyksissä ja järjestöissä (esim. kauppakoulun kiltakunnan hallitus, Vihdin taideyhdistys, Glossa
keskiajan tutkimuksen seura (tällä hetkellä hallituksessa) ja Suomalaisen kuolemantutkimuksen seura (hallituksessa)). Näissä tehtävissä sekä akateemisen työurani aikana (2005
–2015) olen ollut menestyksekkäästi mukana erilaisia tapahtumia organisoineissa työryhmissä. Aiemmat merkonomi-opintoni tukevat taloudellista osaamistani.
Muinaisskandinaavisia lähteitä koskeva tutkimustyöni tuo myös perspektiiviä Nyky-Suomessa vallitsevien kieliristiriitojen käsittelylle.
2.1 Vilken är din erfarenhet av verksamhet med resultatansvar och skötseln av förvaltningsärenden samt ledning av personal? Beskriv din ledarstil. 2.3 Vilken/vilka av
dina arbetserfarenheter pekar på god förmåga till samarbete- och växelverkan samt hurudan medlem är du i teamet?
https://www.kuntarekrytointi.fi/skillsWeb/jsp/recruitment/applications.faces
2.10.2015
ac
om
k
lic
tr
.c
Kirsi Kanerva Till rekrytering Hakijapalvelu 2015 - Sivistysjohtaja, Kristiinankaupunki (86639)
C
om
k
lic
C
.c
re
.
.
k e r- s o ft w a
w
w
ac
ww
ww
tr
to
to
bu
y
N
O
W
!
PD
O
W
!
PD
k e r- s o ft w a
re
Sivu 2/19
§ 239, STKR
26.10.2015
H
F-XC A N GE
H
F-XC A N GE
N
y
bu
3.1 Vilka av dina starka sidor har du nytta av i skötseln av bildningsdirektörstjänsten? 3.2 Vad ger dig mest motivation i arbetet? 3.3 Hurudan beslutsfattare är du?
Uskon että vahvuutenani on se, että juureni ovat Kristiinankaupungin ja Karijoen koulutoimen alueilla, joissa olen käynyt peruskouluni, mutta samalla olen, noin 25 vuoden
poissaolon jälkeen, myös yhteisön ulkopuolelta tuleva henkilö. Tämä antaa mielestäni laajempaa perspektiiviä toimen hoitamiseen.
Työssä minua motivoi tehokkaimmin tieto siitä, että työlläni voin vaikuttaa yleisen hyvinvoimmin ja yhteisymmärryksen kasvuun.
En ole vanhoihin kaavoihin kangistunut, vaan uusille ajatuksille avoin ja uusia, luovia ratkaisuja etsivä päätöksentekijä. Suhtaudun ongelmiin nimenomaan ratkaistavina, ei
ylitsepääsemättöminä esteinä. Aiempi työni tutkijana on opettanut minua tarkastelemaan asioita, myös koulutusta, osana laajempaa kokonaisuutta, jota ei voi irrottaa hyvin
toimivasta yhteiskunnasta, jolla on oma historiansa ja joka muovaa myös tulevaisuuttamme. Päätöksentekijänä tiedän, että kaikkia päätöksiä ei voi tehdä sillä perusteella, mikä
lyhytnäköisesti vaikuttaa halvimmalta vaan on huomioitava päätösten vaikutukset myös pitkällä aikavälillä.
4.1 Vad är det mest utmanande i utvecklandet av utbildningsverksamheten? Inom utbildningssektorn pågår på nationell nivå stora förändringar. Vilka är dina tankar om
utbildningens framtid?
Suomea uhkaa menneisyyden PISA-tuloksista huolimatta sivistystason lasku. Koulutuksesta on säästetty pitkään, vaikka juuri siinä on tulevaisuus ja keinot Suomen uuteen
nousuun. Pidän koulutusta yhtenä niistä sektoreista, joissa liian vähäisen työntekijämäärän vuoksi moni tärkeä työ jää hoitamatta ja liian moni nuori pääsee syrjäytymään. Uudet
säästötoimet eivät mielestäni kuulu osaksi koulutuksen tehtäväkentän kehittämistä. Katson että kasvun aikaansaaminen vaatii investointeja, myös koulutukseen. Pidän myös
tärkeänä sitä, että yhteistyötä työelämän sekä perus- ja ammattikoulutuksen välillä lisättäisiin, samoin myös yhteistyötä alueen yliopistollisen keskuksen, Vaasan kanssa. Olen myös
tietoinen Nyky-Suomessa vallitsevasta kieliristiriidasta suomen- ja ruotsinkielisten välillä, ja katson, että vuorovaikutuksen lisääminen myös näiden kahden kieliryhmän välillä on
koulutussektorillakin tärkeää.
Behörighet : Ej definierat
Ansökans fas : -
Lämplighet : Ej definierat
Offentlig fas
:
Bilagor
-
2.10.2015
ac
om
k
lic
tr
.c
Minulla on kokemusta tutkijan tulosvastuullisuudesta, mikä käytännössä tarkoittaa sitä, että asetetut tavoitteet saavutetaan. Aiempaa kokemusta kunnallisen hallinnon asioiden
hoitamisesta ja henkilöstön johtamisesta minulla ei ole, mutta perheeni parissa (mies ja kaksi poikaa) olen myös voinut harjoitella johtamiseen ja organisoimiseen liittyviä taitoja.
Olen aktiivinen, tuumasta toimeen ripeästi tarttuva henkilö, joka ei pelkää myöskään uutta luovien ajatusten toteuttamista. Elämänasenteeni on positiivinen, minkä lisäksi olen
ihmisenä empaattinen ja rauhallisuudestani huolimatta tartun työtehtäviini ripeästi, mutta odotan myönteistä asennetta elämään, kanssaihmisiin ja työhön myös muilta. En
pelkästään käskytä ja delegoi, vaan teen myös itse. (Työpaikka)kiusaajia en siedä. Tiimityössä olen toisten ajatuksia kuunteleva ja niiden ja faktojen pohjalta luovia ratkaisuja
tuottava, rakentava pelaaja, joka hallitsee laajoja kokonaisuuksia.
C
om
k
lic
C
.c
re
.
.
k e r- s o ft w a
w
w
ac
ww
ww
tr
to
to
bu
y
N
O
W
!
PD
O
W
!
PD
k e r- s o ft w a
re
Sivu 3/19
§ 239, STKR
26.10.2015
H
F-XC A N GE
H
F-XC A N GE
N
y
bu
Ansökans uppgifter
CV uppdaterad
:
18.9.2015
Ansökningsdatum
:
14.9.2015 13:37
Ansökan skickad
:
14.9.2015 13:37 (Alanko Jari)
Efternamn
: Alanko
Förnamn
: Jari
Mobiltelefon
: 0405123962
Adress
: Linkkukuja 1 A 2
Postnummer
: 60200
Postort
: Seinäjoki
E-postadress
: [email protected]
Språkkunskaper
(arbetsspråken)
:
finska, engelska, svenska
Elektronisk
tillkännagivande
:
Arbetserfarenhet
Väsentlig
erfarenhet
Arbetsgivare
Yrkesbenämning
Begynnelsedatum Slutdatum Längd
Useita
Itsenäinen asiantuntijaarvioija, osa-aikainen
1.1.2009
Jalasjärven kunta / JAKK
liikelaitos
Kehittämispäällikkö
1.3.2006
15.7.2013
7 år
4,54
mån.
Jalasjärven kunta / JAKK
liikelaitos
Kouluttaja 30.11.2003
saakka ja KV-koordinaattori 1.9.2002
1.12.2003 lähtien
28.2.2006
3 år
5,95
mån.
Turun kauppakorkeakoulu,
Yritystoiminnan tutkimus- ja
koulutuskeskus, PK-Instituutti
Projektisuunnittelija
31.3.1999 saakka ja
projektipäällikkö 1.4.1999
lähtien
31.8.2002
4 år
8,65
mån.
Kansallisten ja kansainvälisten EU-projektien suunnittelu,
toteutus ja koordinointi, etälukion yrittäjyyden sekä
Nej
yrittäjyyskasvatusohjelmien suunnittelu ja toteutus.
5 år
2 viikosta 3 vuoteen kestäviä jaksoja mm. rautamyyjänä,
valtionhallinnon harjoittelijana, asunnonvälittäjänä,
maatalouslomittajana, museo- ja ydinvoimalavartijana ja
pianonkantajana.
12.12.1997
6 år
8,33
mån.
Useita
Arbetsbeskrivning
Sivutoiminen Euroopan komission ja CIMOn
Grundtvig ja Leonardo -hakemusten arvioija 2009-13
ja Erasmus+ arvioija v. 2014 lähtien.
Nej
Hankesuunnittelija ja arvioija Hanketaito Oy:lle v.
2009 lähtien.
JAKKin hanketoiminnasta ja Europe Direct
-tietokeskuksen toiminnasta vastaaminen, Maaseudun
Nej
kehittäjän EAT suunnittelija ja kouluttaja. Yrittäjän AT
sekä yritysjohtamisen EAT arvioija ja kouluttaja.
Hankesuunnittelu, hanke- ja kv-toiminnan ja EUrahoituksen kouluttaminen, EU-tiedotus sekä Carrefour
Nej
West Finland-tiedotuspisteen ja Europe Direct JAKK EUtietokeskuksen hallinnolliset tehtävät.
Nej
Arbetserfarenhet totalt: 27 år 3,47 mån. Väsentlig erfarenhet totalt:
Högsta examen
Turun yliopisto, Handel, ekonomi och samhällsvetenskaper, Valtiotieteiden maisteri
Läroanstalt Examen
Turun
yliopisto
Valtiotieteiden
maisteri
tilläggsuppgifter
Biämnen
Taloustiede 87 ov
Kasvatustiede (opettajan
pedagogiset opinnot) 35 ov,
176
tilastotiede 15 ov, tiedotusoppi 15 ov,
taloustieteen matematiikka 6 ov
Studieveckor Studiepoäng Utbildningsnivå
Högre
högskoleexamen
Begynnelsedatum Slutdatum
1.9.1991
17.6.1998
Examen
Läroanstalt
Examen
tilläggsuppgifter
Pohjois-Satakunnan
kauppaoppilaitos
Yomerkonomi
Markkinointi
Biämnen Studieveckor Studiepoäng Utbildningsnivå
Andra stadiet, Gymnasieutbildning,
Yrkesutbildning eller Institutnivå
12.8.1986
31.5.1988
Tilläggsuppgifter
Olen mitä mainioin valinta Kristiinankaupungin sivistysjohtajaksi.
Tehtävään tarvitaan avoin ja ulospäinsuuntautunut kehittämisen ja kouluttamisen ammattilainen. Nopeasti muuttuvassa maailmassa on myös koulutus- ja sivistystoimen kyettävä
muuttumaan ja reagoimaan ympäristön muutoksiin. Samaan aikaan koulutussektorin on tultava toimeen yhä pienemmillä resursseilla.
Koulutukseltani olen valtiotieteiden maisteri, ja pääaineeni on taloustiede. Tutkintooni sisältyvät myös opettajan pedagogiset opinnot. Näin sekä opetus että talous ovat minulle
tuttuja. Olen toiminut aikuiskoulutuksen parissa yli 15 vuotta, ja vastannut aikuiskoulutuskeskuksen osaston ja toimialan taloudesta yli kymmenen vuoden ajan. Toisaalta olen
toiminut työssäni koko ajan nimenomaan julkisrahoitteisen hanketoiminnan parissa, joten tunnen julkisen sektorin rahoituksen ja järjestelmät myös laajemmin.
2.10.2015
ac
.c
tr
Jari Alanko Till rekrytering Hakijapalvelu 2015 - Sivistysjohtaja, Kristiinankaupunki (86639)
om
k
lic
C
om
k
lic
C
.c
re
.
.
k e r- s o ft w a
w
w
ac
ww
ww
tr
to
to
bu
y
N
O
W
!
PD
O
W
!
PD
k e r- s o ft w a
re
Sivu 4/19
§ 239, STKR
26.10.2015
H
F-XC A N GE
H
F-XC A N GE
N
y
bu
Minut kannattaa valita Kristiinankaupungin sivistysjohtajaksi, koska osaan antaa taloudelle sille kuuluvan arvon, olen päämäärätietoinen ja vastuullinen johtaja, sekä avoin ja
sosiaalinen ihminen. Lisäksi koulutukseni ja kokemukseni tukee sivistysjohtajan työtä. Hakuilmoituksessa mainitut opetushallinnon opinnot minulta toistaiseksi puuttuvat, mutta
valituksi tultuani suoritan ne viran koeajan puitteissa. Äidinkieleni on suomi, ja tutkintotodistukseni sisältää todistuksen valtionhallinnon vaatimusten täyttämisestä ruotsin kielen
osalta. Lisäksi viime talvena virkistin vielä ruotsin kielen taitoani Seinäjoen Kansalaisopiston järjestämällä intensiivikurssilla.
Toivon, että otatte minut huomioon valitessanne Kristiinankaupungin sivistysjohtajaa, ja tulen mielelläni keskustelemaan tehtävästä ja osaamisestani.
Kunnioittavasti
Jari Alanko
Opetuksen kehittämisen ammattilainen, valtiotieteiden maisteri
Toimitusjohtaja Harri Lappalainen Hanketaito Oy:stä (puh.040 3550 915, email [email protected]) on lupautunut toimimaan suosittelijana.
Sivistysjohtajan tulee pystyä näkemään Kristiinankaupungin väestön sivistyksellistä ja kulttuurista tasoa ja osaamista edesauttavat seikat kokonaisuutena ja koko kaupungin
menestystä palvelevina toimintoina.
Suorittamani valtiotieteen maisterin tutkinto on kokonaisvaltainen tutkinto, josta valmistuneet kykenevät näkemään kokonaisuuden kannalta merkitykselliset seikat. Pääaineeni
kansantaloustiede on sekin luonteeltaan kokonaisvaltainen tiede, jossa tärkeää on kokonaisuus ja yksityiskohtien vaikutus siihen.
Valmistumiseni jälkeen kertynyt työkokemukseni kattaa koko sivistystyön kentän, vaikka pidempiaikaiset työsuhteeni ovatkin olleet yliopistossa ja aikuiskoulutuskeskuksessa. Olen
ollut toteuttamassa yhteensä yli 50 koulutuksen kehittämisen hanketta, jotka ovat kohdentuneet kaikentasoisen koulutuksen kehittämiseen.
Näin voidaan sanoa, että sekä koulutukseni että valmistumiseni jälkeinen työura tukee oivallisesti sivistysjohtajan viran menestyksellistä hoitamista.
2.1. Olen ollut toteuttamassa vastuullisena projektipäällikkönä noin kymmentä EU-rahoitteista hanketta, ja esim. projektisuunnittelijan, -asiantuntijan, kouluttajan ja arvioijan
rooleissa yli 40 hanketta noin 17 vuoden aikana. Kokemukseni käsittää sekä kansallisia että kansainvälisiä hankkeita. Lisäksi olen toiminut hakemusarvioijana Euroopan
komissiolle ja kansainvälisen liikkuvuuden ja yhteistyön keskus Cimolle vuodesta 2009 lähtien noin 200 koulutuksen kehittämistä koskevassa hakemuksessa. Näissä tehtävissä ei
voi toimia pitkään, ellei kykene ajallisesti, tuloksellisesti ja taloudellisesti vastuulliseen toimintaan.
Henkilöstön rekrytointiin ja johtamiseen liittyvä kokemukseni on kertynyt JAKK EU-tietokeskuksen toimialavastaana ja JAKKin kehittämisosaston varajohtajana. Näkemykseni
mukaan johtajan on pyrittvä rekrytoimaan itseään pätevämpiä alaisia, ja annattava heille vastuu toiminnastaan. On kuitenkin muistettava, että vastuuseen on aina liityttävä valtaa,
muuten vastuun jakaminen jää tyhjäksi kirjaimeksi.
2.2 Olen tehnyt EU-asioihin liittyvää viestintää Suomen EU-kielteisimmässä maakunnassa vuodesta 2002 lähtien olosuhteisiin nähden hyvällä menestyksellä. Näin ollen
vuorovaikutukselliset taidot ovat vahvimpia ominaisuuksiani. Edelleen, viestintään, kouluttamiseen ja tiedottamiseen liittyvää työtä ei voi tehdä yksin. Mukaan tarvitaan erilaisia
ammattilaisia, kuten graafisen viestinnän, verkkoviestinnän ja tieto- ja viestintätekniikan osaajia. Olen aina onnistunut rakentamaan toimivan yhteistyöverkoston sekä organisaation
sisällä että sen ulkopuolella, ja saanut verkoston toimimaan yhteisesti sovittujen tavoitteiden saavuttamiseksi. Tiimipelaajana olen reagoiva, eli tilanteesta riippuen johtava, seuraaja
tai tekijä. Kuitenkin huolehdin aina siitä, että tavoitteet ja tehtävät ovat kaikkilla osapuolilla selvillä. Mielestäni tärkeintä on tavoitteiden saavuttaminen, ei se, kuka saa kunnian.
3.1 Selkein vahvuuteni sivistysjohtajana on loputon uteliaisuus ja laaja yleissivistys. Pääsen yleensä hyvin nopeasti selville perusasioista, ja näin päästään yhdessä helpommin
miettimään, mitä seuraavaksi, miten asian voisi hoitaa paremmin jne. Luonnollisesti sivistysjohtajan työn kannalta tärkeitä ominaisuuksiani ovat myös laaja käytännön kokemus
suomalaisesta ja eurooppalaisesta koulutus- ja sivistyssektorista sekä sosiaalisuus.
3.2 Tärkein motivaatiotekijäni on asiasta riippumatta uuden oppiminen. Olen perusluonteeltani uuden kehittäjä, enkä pelkää mennä sinne, missä toiset eivät ole olleet. Uuden
oppimisessa oleellista on oppimisen ja kehittymisen prosessien oivaltaminen; tärkeää ei ole pelkästään se, miten asiat juuri nyt ovat, vaan myös se, mistä tähän hetkeen on tultu, ja
mitkä kehityskulut ovat nykytilanteeseen johtaneet. Edelleen, tärkeää on myös näkemys siitä, millaisia vaihtoehtoja menneet kehityskulut ja nykyisyys tulevaisuudelle asettavat.
3.3. Päätöksentekijänä kuuntelen asiantuntijoita ja hankin muutoin tarvittavat tosiasiat päätöksen tekemiseen. Päätökset on tehtävä nopeasti ja päätöksentekohetkellä tiedossa
oleviin tosiasioihin nojaten. Kerran tehtyjä päätöksiä tulee pystyä muuttamaan, jos niiden taustalla olevat tosiasiat muuttuvat.
Koulutuksen tehtäväkentän keskeisin haaste lähivuosina on koulutuksen hallinnon ja sisällön kehittäminen pienentyvien resurssien olosuhteissa.
Koulutuksen hallinnon kehittäminen tarkoittaa nimenomaan tehostamista. Voimme olla varmoja siitä, että koulutussektorin perinteiset resurssit pienenevät lähivuosien aikana. Näin
ollen koulutussektorin hallintoa on tehostettava, jotta varsinainen opetustyö ja oppiminen kärsivät mahdollisimman vähän. Hallinnon alueella on tehtävä valintoja siitä, millaisia
tehtäviä on hoidettava ja mistä voidaan karsia. Tätä työtä voidaan tehdä esimerkiksi yhteisillä hallintomenettelyillä eri koulutusmuotojen, oppilaitosten tai ylläpitäjien kanssa.
Yhteistyö on avainasia myös varsinaisen opetuksen kehittämisessä. Ihmiset oppivat samoilla tavoilla riippumatta iästä, sukupuolesta tai etnisestä taustasta. Eri koulutusmuotojen
raja-aitoja on madallettava, ja opittava siitä, mitä muualla tehdään. Edelleen; yhteistyötä on parannettava myös koulutussektorin ulkopuolelle. On tehtävä enemmän ja parempaa
yhteistyötä elinkeinoelämän, kulttuurielämän ja vapaaehtoistoiminnan kanssa. Opetus ei voi olla erillinen toimija irrallaan muusta yhteiskunnasta.
Koulutussektorin on siis integroiduttava paremmin muuhun yhteiskuntaan ja kyettävä reagoimaan nopeammin ympäröivän yhteisön ja ympäristön muutoksiin. Resursseja tähän on
saatavilla muualta kuin kaupungin ja opetushallinnon varoista, ja tämä resurssienhankinta on yksi keskeisimmistä osaamisalueistani.
Ansökans fas : -
Offentlig fas
:
Bilagor
-
2.10.2015
ac
om
k
lic
tr
.c
Johtajana olen vastuuta ja valtaa jakava, ja vastuuta kantava. Ilman valtaa ei voi olla vastuuta, ja sivistysjohtajan tehtävä on kantaa vastuu alaistensa päätöksistä. Rekrytoinneissa
johtajan tulee valita parhaita mahdollisia alaisia iästä, sukupuolesta tai taustasta riippumatta, muutoin kokonaisuus ei kehity parhaalla mahdollisella tavalla.
C
om
k
lic
C
.c
re
.
.
k e r- s o ft w a
w
w
ac
ww
ww
tr
to
to
bu
y
N
O
W
!
PD
O
W
!
PD
k e r- s o ft w a
re
Sivu 5/19
§ 239, STKR
26.10.2015
H
F-XC A N GE
H
F-XC A N GE
N
y
bu
Ansökans uppgifter
CV uppdaterad
:
9.9.2015
Ansökningsdatum
:
9.9.2015 18:36
Ansökan skickad
:
9.9.2015 18:36 (Lahtinen Isabella)
Efternamn
: Lahtinen
Förnamn
: Isabella
Mobiltelefon
: 0465556459
Adress
: Koivuniemenkuja 1 b 5
Postnummer
: 90830
Postort
: Haukipudas
E-postadress
: [email protected]
Språkkunskaper
(arbetsspråken)
:
svenska, engelska, finska
Elektronisk
tillkännagivande
:
Arbetserfarenhet
Arbetsgivare
Yrkesbenämning
lukion äidinkielen ja kirjallisuuden
Oulaisten kaupunki
lehtori
Suomussalmen kunta ja Kainuun lukion äidinkielen ja kirjallisuuden
maakunta -kuntayhtymä
lehtori
Haukiputaan yläasteen äidinkielen ja
Haukiputaan kunta
kirjallisuuden lehtorin sijainen
Kiiminkijoen opisto
tuntiopettaja
Kiimingin kunta
lukion äidinkielen tuntiopettaja
Kiiminkijoen opisto
tuntiopettaja
Oulun Setlementti ry., Pohjolasuomen kielen ja kirjallisuuden
opisto
tuntiopettaja
Haukiputaan kunta, Haukiputaan äidinkielen ja kirjallisuuden lehtorin
lukio
sijainen
Oulun kaupunki, Merikosken
äidinkielen vanhemman lehtorin
lukio
sijainen
8.8.2014
31.7.2015
1.8.2003
31.7.2012
11,74
mån.
9 år 0,07
mån.
Arbetsbeskrivning
Väsentlig
erfarenhet
sijaisuus
Nej
tuntiopettajan tehtäviä myös yläasteen
Nej
ja ammattiopiston puolella
1.8.2001
31.12.2001 5 mån.
Nej
29.1.2001
28.9.2000
5.9.2000
15.5.2001 3,48 mån. luovan kirjoittamisen opettaminen
21.2.2001 4,8 mån.
14.12.2000 8,28 mån. luovan kirjoittamisen opettaminen
1 år 8,98
21.5.2002
mån.
Nej
Nej
Nej
21.8.2000
Nej
18.1.2000
23.2.2000
1,18 mån.
Nej
11.11.1999
18.12.1999 1,22 mån.
Nej
Högsta examen
Oulun yliopisto, Undervisning och förskolebranschen (humanistisk och naturvetenskaplig), FM
Läroanstalt
Examen
Oulun
yliopisto
FM
tilläggsuppgifter
suomen kieli ja sen
sukukielet
Biämnen
kirjallisuus, puheoppi, yleinen
kielitiede, kasvatustiede, viron kieli
164
Högre
högskoleexamen
0
1.9.1992
28.10.1999
Examen
Läroanstalt
Oulun
yliopisto
Examen
FL
tilläggsuppgifter
Biämnen
suomen kieli
tietojenkäsittelytiede (digitaalinen
media)
0
37.5
Licentiatexamen 31.8.2000
Tilläggsuppgifter
Haen Kristiinankaupungin sivistysjohtajan virkaa, koska koen tarvitsevani uusia haasteita ja haluan kehittyä sivistystoimen tehtävissä.
Haen johtotehtävään, koska olen luonteeltani johtajatyyppiä, niin kuin mummoni, joka Pohjois-Pohjanmaan erämaassa sota-aikana ja sotaleskenä kasvatti toistakymmentä lasta
yksin.
Tunnen sivistysalan hyvin ja olen toiminut lähes kaikilla kouluasteilla, perusasteella, toisella asteella sekä lukiossa että ammattikoulussa - ja päivä- sekä iltaopistossa. Olen myös
opettanut vieraskielisiä, kaksoistutkintoa ja etäopintoja suorittavia sekä erityistukea tarvitsevia niin kuin myös lisäluokkalaisia. Pienten lasten kanssa olen työskennellyt aikoinaan
vasta lukiosta valmistuneena harjoittelijana. Opettajana olen oppinut näkemään asiat niin oppilaiden, opettajien, vanhempien kuin johdonkin näkökulmasta.
Oma lapseni on tällä hetkellä abiturientti, ja hänen yksinhuoltajanaan ja kasvattajanaan tunnen sivistystoimen kentän hyvin myös vanhemman näkökulmasta. Olen vastannut yksin
kahden ihmishengen ja kahden koiran hengen taloudestamme, joten tiedän, miten raha-asioita pidetään järjestyksessä.
Heikkouksiani viran hoidossa ovat mahdollisesti ruotsin kielen taito, jota en ole päässyt valitettavasti paljonkaan harjoittamaan kouluopintojeni jälkeen, ja opetushallinnon tutkinnon
puuttuminen mutta näillä alueilla olen valmis ja motivoitunut pätevöitymään.
Tulen mielelläni haastatteluun.
2.10.2015
ac
.c
tr
Isabella Lahtinen Till rekrytering Hakijapalvelu 2015 - Sivistysjohtaja, Kristiinankaupunki (86639)
om
k
lic
C
om
k
lic
C
.c
re
.
.
k e r- s o ft w a
w
w
ac
ww
ww
tr
to
to
bu
y
N
O
W
!
PD
O
W
!
PD
k e r- s o ft w a
re
Sivu 6/19
§ 239, STKR
26.10.2015
H
F-XC A N GE
H
F-XC A N GE
N
y
bu
Isabella Lahtinen
Uskon, että oma CV:ni ja työtodistukseni sekä oma persoonani puhuvat puolestani. Olen muun muassa toiminut työurani aikana useissa luottamustehtävissä, joihin minut on valittu,
en niinkään ole niihin erikseen pyrkinyt.
Koko sivistysalan kentän tuntemus, kehittymishalukkuus, sosiaaliset ja vuorovaikutustaidot, esiintymistaidot, johtamistaidot ja organisointitaidot muun muassa ovat vahvuuksiani ja
auttavat sivistysjohtajan viran hoidossa menestyksekkäästi.
Lukion äidinkielen ja kirjallisuuden lehtorina olen vastannut haastavista tehtävistä ja johtanut toistakymmentä vuotta monenlaisia ryhmiä. Johtajana olen keskusteleva ja pyrin
selvittämään eri eturyhmien ja ihmisten tarpeet ja haasteet sekä tekemään päätökset niin, että ratkaisut ovat niin hyvät kuin voivat mahdollisuuksien ja realiteettien mukaan olla.
Pyrin vuorovaikutukseen ja mahdollisimman hyvään ilmapiiriin.
Luottamustehtävissäni olen saanut kokemusta myös kokouskäytännöistä ja yhteiskunnallisesta vaikuttamisesta.
Olen analyyttinen tunnejohtaja, joka kuuntelee ja arvostaa muiden asiantuntemusta. Olen työskennellyt toistakymmentä vuotta lähes kaikilla kouluasteilla, joten tunnen alan
haasteet. Vaativassa, monipuolisessa ja mielenkiintoisessa työssä viihdyn ja olen tottunut muun muassa johtamaan, tekemään päätöksiä, organisoimaan, keskustelemaan,
edustamaan, esiintymään ja ratkaisemaan ns. ongelmia. Olen tottunut tulemaan toimeen myös hyvin monenlaisten ihmisten kanssa. Ulospäin suuntautunutta luonnetta ja edustavaa
ulkonäköä pidän ihmissuhdetyössä ansiona.
Päätöksentekijänä olen siis hyvin analyyttinen, keskusteleva, kuunteleva ja päätöksenteon eri osa-alueet ja tarpeet huomioonottava.
Työssäni minua motivoi ihmisten kanssa päätösten tekeminen, keskusteleminen, työn monipuolisuus ja kehittymismahdollisuudet sekä arvostava, viihtyisä ja tukeva työyhteisö,
jonka luomiseen itsekin pyrkisin sivistystoimen johtajana.
Poliittista päätöksentekoa ja yhteiskunnallista kehitystä on seurattava ja on oltava yhteydessä päättäjiin. Päätöksiä toteuttavaa henkilöstöä on kuunneltava ja autettava
mahdollisuuksien mukaan toimimaan päätösten ja yhteiskunnan edun mukaisesti.
Suuria haasteita tulevat olemaan edelleen henkilöstön jaksaminen ja motivoiminen sekä opetuksen digitalisoituminen ja henkilöstön ammatillisen pätevyyden ylläpitäminen ja
kehittäminen. Rahan riittäminen kaikkeen lienee myös kasvava haaste.
Ansökans fas : -
Offentlig fas
:
Bilagor
-
2.10.2015
ac
.c
tr
Kunnioittavin terveisin,
om
k
lic
C
om
k
lic
C
.c
re
.
.
k e r- s o ft w a
w
w
ac
ww
ww
tr
to
to
bu
y
N
O
W
!
PD
O
W
!
PD
k e r- s o ft w a
re
Sivu 7/19
§ 239, STKR
26.10.2015
H
F-XC A N GE
H
F-XC A N GE
N
y
bu
Ansökans uppgifter
CV uppdaterad
:
9.9.2015
Ansökningsdatum
:
9.9.2015 15:45
Ansökan skickad
:
9.9.2015 15:45 (ENGLUND Greger Johan)
Efternamn
: ENGLUND
Förnamn
: Greger Johan
Mobiltelefon
: 0505977960
Adress
: Stenåkersvägen 8 A 8
Postnummer
: 10300
Postort
: KARIS
E-postadress
: [email protected]
Språkkunskaper
(arbetsspråken)
:
engelska, svenska, finska, ryska, tyska
Elektronisk
tillkännagivande
:
Arbetserfarenhet
Arbetsgivare
Kyrkslätt kommun
Lärkkulla stiftelsens folkakademi
Karleby stad
Kronoby kommun
Kronoby kommun
Yrkesbenämning
Platschef, klasslärare
Rektor / Direktor
Gymnasierektor
Skoldirektör / Medborgarinstitutsrektor
Klasslärare / Skolföreståndare / Rektor
Begynnelsedatum
25.11.2013
1.4.2010
1.8.2003
1.8.1993
1.8.1986
Slutdatum
Längd
1 år 8,48 mån.
31.12.2013 3 år 9,04 mån.
31.3.2010 6 år 8,02 mån.
31.7.2003 10 år 0,04 mån.
31.7.1993 7 år 0,03 mån.
Arbetsbeskrivning
Väsentlig erfarenhet
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Högsta examen
Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten, Undervisning och förskolebranschen (humanistisk och naturvetenskaplig), Pedagogie magister / klasslärare
Läroanstalt
Åbo Akademi,
Pedagogiska fakulteten
tilläggsuppgifter
Pedagogie magister / pedagogik, historia, biologi,
klasslärare
vuxenpedagogik
Examen
175
0
Högre
högskoleexamen
1.9.1980
25.2.1986
Examen
Läroanstalt
Examen
Åbo Akademi /
Teologiska fakulteten
Teologie magister /
ämneslärare i religion
tilläggsuppgifter
kyrkohistoria, praktisk
teologi, psykologi
170.5
0
Högre
högskoleexamen
2.9.1996
20.12.2007
Tilläggsuppgifter
Jag är gift, har en son på 8 månader samt fyra fullvuxna barn från ett tidigare äktenskap.
Jag ställer gärna upp på en intervju.
Härmed anhåller jag, Greger J Englund, vördsamt om att komma i åtanke vid besättandet av tjänsten som sakkunnig för den svenskspråkiga förskoleundervisningen och
grundläggande utbildningen.
Till min utbildning är jag pedagogie magister, med klasslärarinriktning samt teologie magister med ämneslärarutbildning i religion. Jag har under hela mitt yrkesverksamma liv
arbetat på ledande poster inom utbildningsväsendets olika verksamhetsområden.
Jag har också studerat en del juridik och samhällsinriktade ämnen. Jag har också kontinuerligt deltagit i ett stort antal fortbildningskurser.
På min fritid har jag under en lång rad år engagerat mig inom kommunförvaltning med uppdrag på kommunal och regional nivå. Jag har varit medlem i kommunfullmäktige och
kommunstyrelse. Även inom den kyrkliga förvaltningen har jag varit aktiv, bl.a. som ordförande för Kronoby gemensamma kyrkofullmäktige.
Jag är gift och blev pappa i januari. Jag har också fyra fullvuxna barn från ett tidigare äktenskap. Till mina intressen hör filateli, ekonomi, skogsvård, läsning, simning och att resa.
Till mina språkkunskaper hör, förutom svenska som är mitt modersmål, även finska och engelska vilka jag behärskar flytande i tal och skrift, samt ryska och tyska på grundnivå.
Jag har lång datorvana, och behärskar såväl kontors-, och presentationsprogram som program för skol-, och kommunadministration.
Jag tycker om att samverka och att umgås med människor, att sätta mig in i nya ärenden och är inte rädd för nya utmaningar. Jag har också möjlighet att resa i den mån som
arbetsuppgiften kräver.
2.10.2015
ac
.c
tr
Greger Johan ENGLUND Till rekrytering Hakijapalvelu 2015 - Sivistysjohtaja, Kristiinankaupunki (86639)
om
k
lic
C
om
k
lic
C
.c
re
.
.
k e r- s o ft w a
w
w
ac
ww
ww
tr
to
to
bu
y
N
O
W
!
PD
O
W
!
PD
k e r- s o ft w a
re
Sivu 8/19
§ 239, STKR
26.10.2015
H
F-XC A N GE
H
F-XC A N GE
N
y
bu
Jag har en lång erfarenhet av ledarskap och administration inom undervisningsområdet. Jag har dels fungerat som skoldirektör och sektorchef för skola, bibliotek och idrott, som
rektor såväl inom lågstadiet, gymnasiet, medborgarinstitut och folkhögskola. I de flesta av mina arbetsuppgifter har jag även haft budgetansvar.
Jag har också erfarenhet av yrkesutbildningens förvaltning genom mitt tidigare engagemang inom samkommunerna Optima och Svenska Österbottens förbund för utbildning och
kultur.
I mina olika arbetsuppgifter har jag haft tillfälle att planera och genomföra projekt såväl nationella som internationella med finansiering såväl från Utbildningsstyrelsen som från
Europeiska Unionen.
Jag har också intresse för internationella frågor och andra kulturer. Jag har haft möjlighet att resa och skaffa mig kunskap om många länders skolsystem och kulturer. Jag har också
ansvarat för anordnandet av studieresor och konferenser såväl i Finland som utomlands.
2.1 skoldirektör i Kronoby kommun under åren 1993-2003, gymnasierektor 2003-2010, direktor/rektor 2010-2013
2.2 under hela mitt yrkesverksamma liv har jag haft ekonomiskt-, och personalansvar för mindre och större enheter, i mitt ledarskap utövar jag ett demokratiskt ledarskap med
delegerat ansvar, men som chef är jag slutligen ansvarig för helheten
2.3 de olika arbetsuppgifter som jag har haft har jag skött under relativt långa perioder, vilket påvisar förmåga till samarbete och växelverkan, i mina politiska uppdrag har samarbete
och växelverkan varit förhärskande, som medlem i teamet är jag lyssnande, ansvarstagande och utför min del av uppgifterna
3.1 strukturerad, förmågan att se helheter, logisk, människonära
3.2 utmaningar, krävande uppgifter och tuggmotstånd ger mig motivation
3.3 som beslutsfattare försöker jag lyssna in olika åsikter i ärendet, belysa dem med fakta, beakta ekonomiska ramar, försöka se följderna av olika lösningsmodelller FÖRE jag ger
ett beslutsförslag eller gör ett beslut, det slutliga beslutsförslaget eller beslutet ansvarar jag dock för, så också följderna
- elevmaterialet förändras, kulturen i hemmen förändras, motiverade lärare med ork engagemang och vilja att ta hand om en heterogren elevgrupp
- hur prioritera rätt i form at utbildningsvägar vad behövs i framtiden
- ekonomin - hur få det hela att gå ihop
- möjlighet att använda IKT i skolan och tillgängligheten, samt hur detta implementeras i skolan
Utbildning behövs och kommer alltid att behövas. Som tjänsteman inom utbildningsförvaltningen är det en viktig uppgift att skapa förutsättningar för att utbildning och inlärning skall
ske.
Ansökans fas : -
Offentlig fas
:
Bilagor
-
2.10.2015
ac
.c
tr
om
k
lic
C
om
k
lic
C
.c
re
.
.
k e r- s o ft w a
w
w
ac
ww
ww
tr
to
to
bu
y
N
O
W
!
PD
O
W
!
PD
k e r- s o ft w a
re
Sivu 9/19
§ 239, STKR
26.10.2015
H
F-XC A N GE
H
F-XC A N GE
N
y
bu
Ansökans uppgifter
CV uppdaterad
:
9.9.2015
Ansökningsdatum
:
8.9.2015 15:11
Ansökan skickad
:
8.9.2015 15:11 (Mikkonen Catarina)
Efternamn
: Mikkonen
Förnamn
: Catarina
Mobiltelefon
: 0408330062
Adress
: Stenbackantie 32
Postnummer
: 64300
Postort
: Lapväärtti
E-postadress
: [email protected]
Språkkunskaper
(arbetsspråken)
:
finska, svenska, engelska
Elektronisk
tillkännagivande
:
Arbetserfarenhet
Arbetsgivare
Yrkesbenämning Begynnelsedatum Slutdatum Längd
Kauhajoen kaupunki
luokanopettaja
Helsingin kaupunki
Helsingin kaupunki,
Åshöjdens grundskola
Kottby lågstadieskola,
Helsingin kaupunki
Helsingin kaupunki,
Degerö lågstadieskola
Björneborgs svenska
samskola
1.8.2014
31.7.2016
11,97
mån.
Väsentlig
erfarenhet
Arbetsbeskrivning
Lukuvuodella 2014-15 opetin 2c luokkaa Kauhajoen
koulukeskusksessa. Nyt minulla on samat oppilaat. Sen lisäksi
olen tänä vuonna vastuussa musiikkiluokasta.
Opetin 1-2lk Kårbölen alakoulussa Helsingissä (nykyään nimeltään
Hoplax skolan, Kårböle)
Nej
Luokanopettaja
1.8.2008
31.7.2012
4 år
luokanopettaja
1.8.2001
31.7.2008
3 år
opetin alkuopetuksessa
Nej
luokanopettaja
1.8.2000
31.7.2001
1 år
Opetin 4. luokkaa
Nej
Nej
luokanopettaja
1.8.1998
31.7.1999
1 år
Opetin 2. luokkaa.
Nej
luokanopettaja
1.8.1997
31.7.1998
1 år
Opetin 3. luokkaa.
Nej
Högsta examen
Åbo Akademi/ Pedagogiska fakulteten, Undervisning och förskolebranschen (humanistisk och naturvetenskaplig), kasvatustieteen maisteri / peruskoulun luokanopettaja
Läroanstalt
Examen
tilläggsuppgifter
Biämnen
Åbo Akademi/
Pedagogiska
fakulteten
kasvatustieteen maisteri /
peruskoulun luokanopettaja
musiikki
puhe- ja
ilmaisutaito
178
0
Högre
högskoleexamen
1.9.1990
19.9.2000
Examen
Tilläggsuppgifter
Olen suorittanut suomenkielen ylimmän kielitutkinnon.
Sain seuraavan arvioinnin keväällä 2016.
Puheen ymmärtäminen 5/6, Puhuminen 6/6, Kirjoittaminen 6/6, Luetun ymmärtäminen 6/6
(http://www.oph.fi/koulutus_ja_tutkinnot/kielitutkinnot/yleiset_kielitutkinnot/yleisten_kielitutkintojen_rinnastaminen_valtionhallinnon_kielitutkintoihin)
Jag, Catarina Mikkonen, anmäler mig som sökande till tjänsten som Bildningsdirektör i Kristinestad. Jag är bosatt i Lappfjärd sedan tre år tillbaka. Jag är gift och har två pojkar, 9
och 12 år gamla är de. Jag är född och uppvuxen i Dagsmark. Efter gymnasiet utbildade jag mig till klasslärare på PF i Vasa med musik och dramapedagogik (tal- och
uttryckspedagogik) som specialiseringsämnen. Efter min examen har jag jobbat i Björneborg, Helsingfors och Kauhajoki. Jag har också vikarierat i olika skolor i Kristinestad. I höst
planerar jag att avlägga de studierna i Utbildningsförvaltning. Jag har varit i kontakt med Utbildningsstyrelsen om saken. I övrigt har jag planerat att inleda mina studier i
Utbildningsledarskap i Vasa vårterminen 2015. Till den är Jag redan anmäld och jag har fått bekräftelse på att jag har en studieplats. Förutom pedagogik är jag intresserad av
specialpedagogik, psykologi och socialpsykologi. Även olika språk intresserar mig. Som bäst jobbar som klasslärare på finska i Kauhajoki. Engelska använder jag varje vecka, då
jag har flera kontakter till asylsökande på orten. Jag känner till alla skolor i trakten, även de som har dragits in. Jag har vikarierat i alla skolor i Kristinestad förutom på svenska och
finska gymnasiet. Jag känner nästan alla rektorer, den nya finska rektorn på högstadiet känner jag inte. Skolan och daghemmet i Bötom har jag också besökt. Själv är jag inte
politiskt aktiv och har till dags dato inte tillhört något politiskt parti. ¨
Till min personlighet är jag projektorienterad. Jag inspirerar gärna andra att börja på med olika projekt och att förverkliga olika idéer. Enligt Myers-Briggs personlighetstest är jag en
ENTP. På fritiden umgås jag gärna med vänner, pysslar på i trädgården och kör våra barn till sina hobbyer. Jag gillar att simma, cykla och promenera.
Jag ställer gärna upp på en anställningsintervju. Jag är också beredd att ta emot ett tidsbestämt arbetsavtal tills jag har blivit klar med studierna i utbildningsledarskap.
2.10.2015
ac
.c
tr
Catarina Mikkonen Till rekrytering Hakijapalvelu 2015 - Sivistysjohtaja, Kristiinankaupunki (86639)
om
k
lic
C
om
k
lic
C
.c
re
.
.
k e r- s o ft w a
w
w
ac
ww
ww
tr
to
to
bu
y
N
O
W
!
PD
O
W
!
PD
k e r- s o ft w a
re
Sivu 10/19
§ 239, STKR
26.10.2015
H
F-XC A N GE
H
F-XC A N GE
N
y
bu
a. Jag vet hur det är att jobba i en liten enhet, men jag vet också hur det är att jobba på en stor skola. Jag vet hur skola kan se ut svenska och finska, även i Kristinestad. Jag har en
rätt lång erfarenhet av att vara lärare och jag har mött på olika situationer under dessa år.
b.Jag har tagit Love and Logic's principer för fostran till Finland. Dessa tankegångar för fostran kunde stöda och hjälpa många lärare och föräldrar i deras viktiga uppgift i vår trakt.
c. Jag har gått en mentorsutbildning för lärare. Under den utbildningen lärde jag mig om dialogens betydelse. Samtidigt lärde jag mig om man kan stöda lärares professionella
utveckling. Jag mentorerade en grupp lärare i Teuva under den 10 sp långa utbildningen.
d. Då jag jobbade på Åshöjdens grundskola hade jag det pedagogiska ansvaret för lågstadiet under ett års tid.
e. Jag har sett hur utbildningsväsendet fungerar i Helsingfors och i Kauhajoki, vilka lösningar man använder sig av där. Jag tror att jag kunde dra nytta av dessa erfarenheter om jag
vore bildningsdirektör i Kristinestad.
f. Min man och jag är småföretagare och genom det har jag också fått stifta bekantskap med ekonomiska aspekter av olika verksamheter.
g. Jag har gått en medieutbildning för föreningsverksamma personer.
h. Under åren har jag lärt mig att det lönar sig att möta människor utan förutfattade meningar och med empati. Då är det mycket lättare att nå samförstånd, även om åsikterna skulle
vara olika.
i. Jag har ett stort intresse för elevers välmående och är van att jobba med elevvårdsfrågor, att samarbeta med kurator, skolhälsovårdare, speciallärare, rektor och skolpsykolog.
Då jag jobbade i Helsingfors satt jag med som lärarrepresentant i direktionen för Västra skoldistriktet, numera Hoplaxskolan (Kårböle lågstadieskola).
Budgetering har jag stiftat bekantskap med då under några skolningar, men det här är i detta nu inte min starkaste sida. Resultatredovising och budgetering är sådant jag behöver
sätta mig ner och studera, ifall jag framgångsrikt ska kunna utföra ett arbete som bildningsdirektör. Under hösten 2015 planerar jag att avlägga studierna i Utbildningsadministration.
Den första tenten har jag i början av oktober (referensperson: Annika Westerholm, Utbildningsstyrelsen, tfn 029 533 1221). Jag har också anmält mig till utbildningsledarskap 25op
med start våren 2016 (http://www.cll.fi/educations/utbildningsledarskap-25-sp-vasa-2016/).
Att bolla med siffror är däremot inte helt obekant för mig. Jag har verkat inom försäljning och då jag och min man har ett eget företag. Det är viktigt att all verksamhet drivs på en
hållbar ekonomisk grund.
Att upprätthålla goda relationer till föräldrar har under de senaste sex åren blivit allt viktigare för mig. Flera samtal jag har fört med "mera utmanande" föräldrar har också gett ett
fördelaktigt resultat ur lärarperspektiv. Under en eventuell anställningsintervju berättar jag gärna mera om mina erfarenheter. Jag strävar efter att ha en empatisk inställning då jag
t.ex. diskuterar med föräldrar. Det betyder inte att jag nödvändigtvis håller med om allt de säger. Då diskussionsparten kan uppleva att vi är på samma våglängd, är det lättare att
påverka och även säga svåra saker. Det finns en orsak varför vi har två öron och en mun. :)
Jag kan ta olika roller i ett team, jag kan vara medlem, men jag kan också vara ledare. Ledarpositionen faller ibland helt naturligt på mig även om jag inte skulle ha sökt den. För
mig är ledarskap en uppgift, inte en position. Jag tycker att det är viktigt att de man arbetar för och med, upplever att ledaren finns med som ett stöd i bakgrunden. Ibland behöver
man säga eller göra saker som inte är så populära. Under årens lopp har jag lärt mig att inte ta så hårt på allt vad folk tänker och tycker. Min ledarstil kan verka mjuk på ytan, men
bakom finns det en drivkraft och en tydlig målsättning. Jag räds inte för att "gå en extra mil" för att nå mitt mål och upprätthålla goda relationer.
Ibland är det viktigt att fatta snabba beslut, men andra gånger måste man fortskrida långsammare, så att man hinner höra alla berörda.
Jag ger gärna flera exempel på hur jag fungerar i team vid en eventuell anställningsintervju.
3.1. Olen hyvä kuuntelija, mutta samalla pidän oman pääni, kun olen kuunnellut kaikkia ja muodostanut oman mielipiteeni. Yritän hahmotttaa kokonaisuuksia ja haluan, että
mahdollisimman moni kokisi onnistumista ja innokkuutta työtehtävissään. Olen siis hyvä rohkaisemaan muita. Joskus pitää uskaltaa tehdä epämiellyttäviäkin päätöksiä. Johtajana
haluan olla helposti lähestyttävä.
3.2. Hyvät suhteet ja rohkaiseva ilmapiiri motivoivat minua tekemään työni tehokkaammin. Pieni onnistumisentunnekin vaikuttaa myönteisesti ja kantaa eteenpäin. Olen
kilpailuhenkinen, mutta on tärkeää valita missä asiassa kilpailee.Ihmissuhteet ovat kuitenkin tärkeämpiä. Vastoinkäymiset voivat myös motivoida minua oppimaan omista ja muiden
erehdyksistä. Viat, erimielisyydet ja erehdykset täytyy nähdä haasteina, jotka voidaan voittaa. On kuitenkin tosiasia, että asiat riitelevät, eivätkä ihmiset. Joskus opin erehdyksistä, ja
päätän mitä voin tehdä paremmin seuraavalla kerralla. Edessäoleva aikarajakin motivoi minua herkästi toimimaan tehokkaammin.
3.3. Olen toiminut opetusalalla monen vuoden ajan. Koulumaailma on hyvin hektinen, eikä aina jää aikaa miettiä asioita pitkään. Asiasta riippuen teen joko nopeita omia päätöksiä
tai keskustelen muiden kanssa ennen päätöstä. Oppilaiden etu on aina oltava johtotähtenäni. Sivistysjohtajana täytyy kuunnella sekä poliitikoita että koulujen johtajia, opettajia,
vanhempia ja oppilaita. Välillä voi syntyä vaikeitakin tilanteita. Silloin on tärkeää edetä asiallisella linjalla, eikä jäädä syyttelemään toisia. Kunnitoittamalla toinen toistamme
pääsemme eteenpäin, vaikka meillä olisikin erilaisia mielipiteitä. Etenen siis päättäväisesti kohti päämääriäni, mutta kuuntelen samalla muita. Kun kuuntelen keskustelua, yritän
löytää yhteisen sävelen.
Det är allmänt känt att det har varit en hel del stormar inom det svenska utbildningsväsendet i Kristinestad under de senaste åren. Nu är det dags att se framåt och lämna det som
har varit. Brutna förtroenden bör få plats att återställas. För en bildningsdirektör bör det vara en hjärtefråga att sätta igång ett positivt ekorrhjul, där man kan bygga vidare påpositiva
erfarenheter och så att förtroenden kan återuppbyggas.
Det är också viktigt att bygga broar mellan det finska och det svenska utbildningsväsendet i Kristinestad. Det har länge funnits två olika skoldirektörer, men nu ska båda verka under
samma bildningsdirektör. För att det ska fungera på lång sikt behövs det en ledare som ser styrkan i en tvåspråkig kommun och som samtidigt kan hjälpa till att finna nya modeller
hur de två språkgrupperna kunde stöda varandra. Kunde fortbildningen av lärare samordnas?
Fastighetsfrågorna är fortfarande aktuella. Det svenska lågstadiet och högstadiet har behov av förnyade fastigheter.
Bildningsdirektören är också i en nyckelposition då det gäller att ta det övergripande ansvaret för elevvården. Det är bra att staden har en kurator, men psykologtjänsterna behöver
ses över. Hur kan Kristinestad bli en föregångare på det här området? Att stöda våra barns och ungas inlärning måste stå i fokus, så att staden kan uppfylla lagen om stöd till elever.
Som bildningsdirektör i Kristinestad skulle jag vilja stöda de olika skolenheterna att profilera sig och göra sig allt mera attraktiva, så att de elever som kommer från andra kommuner
än Kristinestad fortfarande skulle vilja komma till vår stad för att gå i skola. Gymnasierna bör utvecklas och ge möjlighet till studier på distans. Någon sorts lärplattform skulle
behövas för detta, används google? I Helsingfors använder man sig t.ex. av Fronter, i Kauhajoki av Google och Peda.net.
Jag anser skolorna i Kristinestad har många goda lärare. Samtidigt kan även lärare behöva stöd, då de möts av utmanande situationer i sitt arbete. Jag skulle vilja vara med och
stöda skolornas utveckling så att lärarna kunde förbli empatiska även i kniviga situationer. Kuratorn stöder även föräldrar, men jag tror att föräldrar av idag behöver mera stöd än så.
Som jag ser det är den största utmaningen att skapa en '"vi-anda" inom bildningsväsendet, det är barnens och ungdomarnas bästa som ska stå i centrum. Hur kan
bildningsväsendet i Kristinestad bli så attraktivt för barnfamiljer, att de väljer att bosätta sig i Kristinestad?
Den nya läroplanen träder i kraft fr.o.m. hösten 2016. Hur långt har man hunnit med arbetet kring det i Kristinestad? Hur mycket fortbildning har lärarna fått när det gäller förnyelsen.
Jag kan tänka mig att det behövs en ordentlig insats av bildningsdirektören på det här området, för att allt ska blir klart och lärarna ska vara beredda att börja jobba utgående från
den nya läroplanen fr.o.m. hösten 2016.
När företagsamhetsfostran blir en allt mera tydlig del av läroplanen, skulle det vara fint att finna allt flera samarbetspartner bland stadens företagare. Att stöda rektorerna att utveckla
skolornas verksamhetskultur är definitivt en av de absolut viktigaste uppgifterna kring arbetet med den nya läroplanen. Under hösten kommer jag själv att delta i ett par
utbildningsdagar kring den nya läroplanen. Den ena berör företagsamhetsfostran och den andra "Monialaiset oppimiskokonaisuudet". Dessa är utbildningar inom Osaava (Kunnig) i
Södra Österbotten.
Ansökans fas : -
Offentlig fas
:
2.10.2015
ac
om
k
lic
tr
.c
Soili Arola, vt rehtori, Kauhajoen koulukeskus, alakoulu , puh. 040 159 0221
Mia Förars-Pöytäniemi, rektor, Hoplaxskolan, Helsingfors (då jag jobbade där hette skolan ännu Kårböle lågstadieskola, då den var med i ett pilotprojekt som handlade om att
sammanslå fem skolor till en administrativ enhet, Hoplaxskolan), tfn 040 336 0495
Följande föräldrar har gett mig lov att ange dem som referenspersoner:
Gunilla Lindström, Kårböle (nuvarande Hoplaxskolan), Helsingfors , tfn 0400 627 345
Ingrid Riska, Kårböle (nuvarande Hoplaxskolan), Helsingfors, tfn 040 842 3317
Liselott (Lissu) Tarvos, Kårböle (nuvarande Hoplaxskolan), Jakobstad, tfn 0405680118
C
om
k
lic
C
.c
re
.
.
k e r- s o ft w a
w
w
ac
ww
ww
tr
to
to
bu
y
N
O
W
!
PD
O
W
!
PD
k e r- s o ft w a
re
Sivu 11/19
§ 239, STKR
26.10.2015
H
F-XC A N GE
H
F-XC A N GE
N
y
bu
-
2.10.2015
ac
.c
tr
Bilagor
om
k
lic
C
om
k
lic
C
.c
re
.
.
k e r- s o ft w a
w
w
ac
ww
ww
tr
to
to
bu
y
N
O
W
!
PD
O
W
!
PD
k e r- s o ft w a
re
Sivu 12/19
§ 239, STKR
26.10.2015
H
F-XC A N GE
H
F-XC A N GE
N
y
bu
Ansökans uppgifter
CV uppdaterad
:
1.10.2015
Ansökningsdatum
:
20.8.2015 15:54
Ansökan skickad
:
20.8.2015 15:54 (Aminoff Jalo)
Efternamn
: Aminoff
Förnamn
: Jalo
Mobiltelefon
: 0400875578
Adress
: Kyrönnokka 70
Postnummer
: 09120
Postort
: Karjalohja
E-postadress
: [email protected]
Språkkunskaper
(arbetsspråken)
:
engelska, svenska, finska
Elektronisk
tillkännagivande
:
Arbetserfarenhet
Arbetsgivare
Yrkesbenämning
itse
tuottaja
1.1.1997
31.1.2012
Honkarakenne Oy
tutkimus- ja kehityspäällikkö 1.6.1994
31.5.1997
Valtameri Oy
asiakaspalveluosaston - &
markkinointipäällikkö
30.6.1991
Helsingin
Kauppaoppilaitos
Helsingin
Kauppaoppilaitos
12.6.1989
päätoiminen markkinointi,
tuotetieto
1.8.1987
31.7.1994
päätoiminen tuntiopettaja
1.8.1987
31.7.1989
Väsentlig
erfarenhet
Arbetsbeskrivning
huoneistojen ja pientalojen entistäminen ja rakennuttaminen,
taloyhtiöiden hallituksissa asiantuntijana toimiminen
(restaurointihankkeiden suunnittelu ja urakoitsijavalinta) sijoitustoiminta
Kestävän Kehityksen Koti- tutkimusprojektin ideointi koordinointi ja
3 år 0
seuranta: SAFA- arkkitehtikilpailu ekokylän lanseeraamiseksi
mån.
Tuusulaan, ekologisten maalien, hirsiriveiden ja palonkestoaikojen
Asiakaspalveluosaston ja piirikonttoreiden myynnin ja
2 år 0,59 markkinoinnin ohjaus sekä uuden esikäsittely-yksikön
mån.
markkinoinnin lanseeraus. Järjestin asiakastilaisuuksia, mainontaa
sähköisessä ja klassisessa
7 år 0,03 opetustehtävät kahdessa jaksossa:
mån.
01.08.1987-31.07.1989 ja 25.11.1991-31.07.1994
2 år 0
opetustehtävät
mån.
14 år
2,79
mån.
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Högsta examen
Helsingin yliopisto, Handel, ekonomi och samhällsvetenskaper, maatalous- ja metsätieteiden tohtori
Läroanstalt
Examen
tilläggsuppgifter
Helsingin
yliopisto
maatalous- ja metsätieteiden
tohtori
puumarkkinatiede
Biämnen Studieveckor Studiepoäng Utbildningsnivå Begynnelsedatum Slutdatum
Doktorsexamen
1.8.1994
11.11.1999
Examen
Läroanstalt
Examen
Teknillinen
korkeakoulu
Espoo
diplomiinsinööri
Läroämnen, övriga tilläggsuppgifter
puun mekaanisen teollisuuden jatkojalostus;
puumarkkina- ja metsätalouden liiketiede;
diplomityö: Automaattisen viilunladonnan
kannattavuus
Högre
högskoleexamen
1.8.1983
17.3.1987
Tilläggsuppgifter
Puhelumma 20.8. Åsa&Jalo
Olen kehittämishenkinen aktivoija ja koordinoija. Myynti-, opetus- ja konsultointitehtävien kautta olen omaksunut sosiaalisen surffarin kyvyn ja halun tehdä kauppaa ja käsitellä
lähimmäisiä. Olen oppinut ettei tässä maailmassa saavuta mitään yksin. Motivoimalla ja koordinoimalla toteutan visioni yhdessä laadittujen strategioiden pohjalta - tiimien kanssa
(coaching is my way). Asumisen ja elämisen laadun kehittäminen on missioni.
Puhelumme 20.8. Åsa&Jalo
Olen kehittämishenkinen - aktivoija, koordinoija ja innostaja. Olen DI (puunjalostustekniikka) ja MMT (puumarkkinatiede). Elän kaupanteosta - nautin myynti- , markkinointi- ja
asiakaspalvelutehtävistä. Laadukkaat kodit ja asuminen ovat minun missioini (Terve koti ja asuinympäristö, s. 118/ Helsinki 2004, Rakennustieto Oy, ISBN 951-682-745-4; Kestävän
kehityksen koti, 3K-tuotekonseptin rakentaminen ja testaus,s. 151/ Helsinki 1999, Yliopistopaino, ISBN 951-45-8891-6). Kosketusta kuntasektoriin olen saanut mm. kaavoitus-,
rakennus-, koerakennus- ja ekokylähankkeiden kautta.
Olen opettanut myyntiä, tuotetietoa ja markkinointia - myynyt tutkimus- ja kehitysprojekteja, terästä, maata, metsää, koteja, osakkeita:
- kauppaopettajana (auskultointi 1992, aikuiskasvatustieteen 15 ov. 1991, ammattikasvatushallinnon tutkinto 1991)
- yrityskonsulttina ja aluemyyntijohtajana (yritystoiminnan tehostaminen) Ruotsissa ja Suomessa/ Northern European Consultants Ltd.
- markkinointi- ja asiakaspalveluosaston päällikkönä Valtameri Oy:ssä (myyntiverkon ammatillisen osaamisen kehittäminen, asiakaspalvelun syventäminen)
- tutkimus- ja kehityspäällikkönä Honkarakenteella (alihankkijakunnan koulutus, tutkimus- ja kehityshankkeet).
Honkarakenteen tutkimus- ja kehityspäällikkönä, ideoin, myin rahoituksen sekä koordinoin, verkostoituen, tutkimus- ja kehityshankkeet lopputulemaan:
2.10.2015
ac
.c
tr
Jalo Aminoff Till rekrytering Hakijapalvelu 2015 - Sivistysjohtaja, Kristiinankaupunki (86639)
om
k
lic
C
om
k
lic
C
.c
re
.
.
k e r- s o ft w a
w
w
ac
ww
ww
tr
to
to
bu
y
N
O
W
!
PD
O
W
!
PD
k e r- s o ft w a
re
Sivu 13/19
§ 239, STKR
26.10.2015
H
F-XC A N GE
H
F-XC A N GE
N
y
bu
Sijoittajana olen ideoinut ja toteuttanut eri rakennuttamis- ja restaurointihankkeita sekä maan jalostusta vastaten koko paleteista (projektien ideointi, tiimiverkostojen kokoaminen,
toiminnan loppuun saattaminen ja tuotoksen myynti); asunto-osakeyhtiöiden ja tiekuntien ylläpito ja korjaus tehtävät ovat tulleet tutuiksi hallitustyöskentelyn kautta;
pankkiyhteistyöverkot ovat mahdollistaneet maa-, raaka-aine-, futuuri-, osake- ja valuuttakaupan toteuttamisen.
Englannin kielitaitoani on muokannut toimintani konsulttina englantilaisessa yrityksessä ja matkusteluni (olemme asuneet m. Havajilla). Toisen kotimaisen kielen taitoni on kehittynyt
kotosalla - lapsemme puhuvat äidinkielenään ruotsia. Saksan alkeet jouduin tenttimään yliopistolla – Ranskan alkeet lukiossa - Japanin alkeita olen tavaillut kansanopistossa.
Aarno Pelkonen 0504155575, Calle von Throil 05062237, Reino Hytönen 0400595747, Pasi Niemi 0503038587, Pekka Reunanen 0400424690, Juha Aaltosetälä 0407490767,
Seppo Kuitunen 0500601272, Juha Pöllänen 0405121348, Sophia Ehrnrooth 0503276903, Torfinn Slåen 0400442404, Christopher Evatt 0407367710
Kokemusta koulutuksesta sekä ammatillisen osaamisen ja työelämän kehittämisestä olen saanut toimiessani:
- kauppaopettajana (auskultointi 1992, aikuiskasvatustieteen 15 ov. 1991, ammattikasvatushallinnon tutkinto 1991)
- yrityskonsulttina (yritystoiminnan tehostaminen) Ruotsissa ja Suomessa/ Northern European Consultants Ltd.
- markkinointi- ja asiakaspalveluosaston päällikkönä Valtameri Oy:ssä (myyntiverkon ammatillisen osaamisen kehittäminen)
- tutkimus- ja kehityspäällikkönä Honkarakenteella (alihankkijakunnan koulutus).
Honkarakenteen tutkimus- ja kehityspäällikkönä, ideoin, myin rahoituksen sekä koordinoin, verkostoituen, tutkimus- ja kehityshankkeet lopputulemaan:
- kuntayhteistyö: ekokylät ja SAFA-arkkitehtikilpailu sekä kaavoitus-, rakennus- ja koerakennushankkeet
- tutkimuslaitos ja valmistaja yhteistyö; tuote- ja asiakastutkimukset, tuotekehitys: TEKES, VTT, Suomen Gallup, Neste Oy, Tulikivi Oy ym.
Sijoittajana olen ideoinut ja toteuttanut eri rakennuttamis- ja restaurointihankkeita sekä maan jalostusta vastaten koko paleteista (projektien ideointi, tiimiverkostojen kokoaminen,
toiminnan loppuun saattaminen ja tuotoksen myynti); asunto-osakeyhtiöiden ja tiekuntien ylläpito ja korjaus tehtävät ovat tulleet tutuiksi hallitustyöskentelyn kautta;
pankkiyhteistyöverkot ovat mahdollistaneet maa-, raaka-aine-, futuuri-, osake- ja valuuttakaupan toteuttamisen.
Johtajakokemusta minulla on yli 20 vuotta (markkinointi- ja asiakaspalveluosaston päällikkö, rakennuttaja ja sijoittaja).
Olen innovoija, innostaja ja koordinoija.
Koulutus- ja työkokemustaustani tukevat tehtävässä menestymistä.
Avoin ilmapiiri ja yhdessä tekemisen meininki - motivoivat minua parhaiten - ja tämä auttaa päätösten teossa.
Rahoituksen järjestämisen haasteet tulevaisuudessa.
Koulutus on jatkuvaa yhdessä oppimista ja kasvamista meille kaikille. Välillä otetaan kaksi askelta eteen päin - välillä askel taakse päin - horisntissa siintää kuitenkin aina aurinko.
Ansökans fas : -
Offentlig fas
:
Bilagor
-
2.10.2015
ac
om
k
lic
tr
.c
- kuntayhteistyö: ekokylät ja SAFA-arkkitehtikilpailu sekä kaavoitus-, rakennus- ja koerakennushankkeet
- tutkimuslaitos ja valmistaja yhteistyö; tuote- ja asiakastutkimukset, tuotekehitys: TEKES, VTT, Suomen Gallup, Neste Oy, Tulikivi Oy ym.
C
om
k
lic
C
.c
re
.
.
k e r- s o ft w a
w
w
ac
ww
ww
tr
to
to
bu
y
N
O
W
!
PD
O
W
!
PD
k e r- s o ft w a
re
Sivu 14/19
§ 239, STKR
26.10.2015
H
F-XC A N GE
H
F-XC A N GE
N
y
bu
Ansökans uppgifter
CV uppdaterad
:
29.9.2015
Ansökningsdatum
:
20.8.2015 10:43
Ansökan skickad
:
20.8.2015 10:43 (Widén Pertti)
Efternamn
: Widén
Förnamn
: Pertti
Mobiltelefon
: 0405560789
Adress
: Konradinkuja 3 C 2
Postnummer
: 20610
Postort
: Turku
E-postadress
: [email protected]
Språkkunskaper
(arbetsspråken)
:
svenska, engelska, tyska, franska, finska
Elektronisk
tillkännagivande
:
Arbetserfarenhet
Arbetsgivare
Yrkesbenämning
itsetyöllistetty
Business Consultant
1.9.1972
31.8.2015
42 år
10,17
mån.
British Universities
Visiting Professor
1.6.2006
31.8.2008
2 år
3,02
mån.
Vienna School of
Economics
Visiting Professor
1.7.2004
31.7.2004
1 mån.
ESIEE University in
Paris
Visiting Professor
1.5.1988
31.5.2010
22 år 1
mån.
Turun
kauppakorkeakoulu
Senior Lecturer and Head of
Department
1.9.1969
31.8.2009
40 år
University of
Tübingen
Lecturer of Finnish Language and
Culture and Head of the Finnish
Section of Department of
Comparative Linguistics
1.11.1964
31.3.1969
4 år 5
mån.
Väsentlig
erfarenhet
Arbetsbeskrivning
Consultancy of governmental (ministries, embassies,
legal institutions, prosecutors and police (e.g. course
on Ethics for prosecutors at Valamo monastery),
organisations and companies (Nokia, Siemens,
Royal Holloway, University of London: teaching crosscultural communication;
King's College, London: helping Chinese and Japanese
students to express themselves according to Western
academic writing
Teaching of Transnational Cooperation, Leadership and
Management.
Annual Teaching of Cross-Cultural Communication and
Transnational Cooperation, Leadership and
Management; organising an annual exchange
programme for French students and staff to Finland.
Teaching of and research into German (Business)
Language and Culture, Cross-Cultural Communication
and Transnational Cooperation, Leadership and
Management; Head of Deapartment of Languages.
Teaching of Finnish Language and Culture, Head of the
Finnish Section of Department of Comparative
Linguistics, managing partnerships to Finland, organising
placements for German students in Finland.
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Högsta examen
Turun yliopisto, Undervisning och förskolebranschen (humanistisk och naturvetenskaplig), fil.kand/fil.maist.
Läroanstalt Examen
Turun
yliopisto
tilläggsuppgifter
Biämnen
Germaaninen filologia,
ruotsin kieli (suoritettu
Åbo Akademissa),
fil.kand/fil.maist.
yleinen kirjallisuustiede;
pro gradu arvosana
laudatur
pääaine germaaninen
filologia,laudatur, erinomaiset tiedot,
pro gradu arvosana
laudatur,;sivuaineet ruotsin kieli
(suoritettu Åbo Akademissa), cum
laude approbatur arvosana
erinomaisin tiedoin ja yleinen
kirjallisuustiede cum laude
approbatur arvosana hyvin tiedoin.
1.9.1962
20.12.1966
Examen
Läroanstalt
Examen
Läroämnen,
övriga
tilläggsuppgifter
Biämnen
Turun yliopisto
filtri, suoritettu 80%,
kv.kommunikaatiota
käsittelevää väitöskirjaa ei
vielä esitetty
saksan kieli ja
kulttuuri+
pohjoismainen
filologia laudatur
arvosana,
erinomaiset teidot
saksan kieli ja
kulttuuri,
erinomaiset tiedot,
ja pohjoaismainen
filologia vastaten
vanhaa laudaturarvosanaa
erinomaisin tiedoin.
korkeakoulujen
johtaminenkoulutusohjelma nro 10, 60
opetustuntia
Cross-Cultural
Management
1.9.1995
2.11.1998
1.9.1995
22.11.1995
1.6.1991
31.12.1991
2.10.2015
ac
.c
tr
Pertti Widén Till rekrytering Hakijapalvelu 2015 - Sivistysjohtaja, Kristiinankaupunki (86639)
om
k
lic
C
om
k
lic
C
.c
re
.
.
k e r- s o ft w a
w
w
ac
ww
ww
tr
to
to
bu
y
N
O
W
!
PD
O
W
!
PD
k e r- s o ft w a
re
Sivu 15/19
§ 239, STKR
26.10.2015
H
F-XC A N GE
H
F-XC A N GE
N
y
bu
14.6.1990
14.6.1990
1.1.1986
31.12.1987
1.9.1976
1.2.1975
31.12.1976
21.4.1975
1.6.1974
11.11.1974
20.12.1973
20.12.1973
1.9.1973
9.5.1974
1.6.1973
13.7.1973
1.9.1972
16.5.1974
7.12.1971
7.12.1971
1.12.1968
21.2.1969
Tilläggsuppgifter
Turun kauppakorkeakoulun laitoksen johtajan toimeni sisältää huomattavan paljon samoja tehtäviä ja toimintoja kuin sivistysjohtajalla. Paljolti julkista hallintoa, olen myös tehnyt
virkavalan valtiolle. Työ on tuonut paljon erilaista kokemusta ympäröivästä maailmasta: työelämästä, elinkeinotoiminnasta, koulutusjärjestelmistä, kanssakäymistä eri
intressipiirien kanssa aina korkeimpiin viranomaisiin, mutta myös paikallisiin johtohenkilöihin ja asiantuntijoihin. Laitoksen henkilöstön johtaminen ja hallinto, budjetit (laatiminen ja
seuranta), raportit, toimintasuunnitelmat, strategia (esitykset ja seuranta), visiot jne. Samat asiat ovat tuttuja myös konsulttitoiminnastani. Olen eri valtiollisten, kunnallisten,
oikeudellisten laitosten, yliopistojen ja yritysten (Nokia, Siemens, Wärtsilä, Raisio Group, Fortum, Nordea jne) konsulttiSuomessa ja ulkomailla kansainvälisyydessä ja
kulttuurienvälisessä kommunikaatiossa, johtamisessa ja hallinnossa. Noudatan toiminnassani ja päätöksissäni lakeja, asetuksia ja johdon ja toimeksiantajieni määräyksiä sekä
eettisiä periaatteita. Olen kommunikoijana selkeä, avoin ja rehellinen. Haluan kohdella ihmisiä heidän arvokkuuttaan kunnioittaen. Olen tottunut esiintymään sekä pienissä
piireissä ja suurissa kongresseissa ja hallitsen kansainväliset käytöstavat. Kunnioitan työnantajani arvoja ja huolehdin käytöksessäni työnantani maineesta. Työkieliäni ovat suomi,
ruotsi, englanti ja saksa (näissä erinomainen taito), ranskan taitoni on rajoitettua, ymmärrän erinomaisesti tekstiä, mutta oma suoritukseni kaipaa lisäharjoitusta, vaikka olen
vuosikymmeniä työskennellyt Ranskassa, mutta käyttänyt pääasiassa englantia. Olen ollut työssä tai tekemässä tutkimusta monessa Euroopan maassa ja Japanissa. Tällä
hetkellä perehdyn Englannin koulutusjärjestelmään ja erilaisiin koulutusmuotokokeiluihin, mm. oppisopimuskoulutukseen, työpaikkaharjoittelun käyttöön learning by doingopiskelumuotoon, kansainvälisyyden vaatimuksiin, kuntien korkeakoulujärjestelmään jne. Toimintani menestyksestä puhuu mm. se, että minut on valittu laitoksen johtajaksi
vuosikymmeniksi, palkinnot ja arvomerkit (olen sekä Suomen Leijonan että Suomen Valkoisen Ruusun ritarikunnan ritari, olen saanut Keskuskauppakamarin hopeisen ja kultaisen
ansiomerkin). Viimeisin kunnianosoitus oli 25.3.2015 Turun kaupungin myöntämä palkinto elämäntyöstäni monikulttuurisuuden hyväksi. Olen suorittanut kouluhallinnon tutkinnon,
kasvatustieteessä minulla on cum laude -arvosana, minulla on arvosana sosiaalipolitiikassa, taloustieteessä ja lehdistö- ja tiedotusopissa perusteellisten kieliopintojen lisäksi. Olen
pätevät yliopiston lehtori, mutta minulla on on myös toisen asteen kokemusta Turun normaalikoulun johtokunnan varapuheenjohtajana ja Norssin Vanhemmat ry:n puheenjohtaja
ja Koti ja koulu -yhdistysten liiton toiminnassa (mm. pohjoismaisessa yhteistyössä) mukana olleena. Vapaan sivistystoimen kokemusta minulla on Turun työväenopiston ruotsin
kielen opettajana. Toimipaikkani on ollut monikulttuurinen Varissuo, jossa olen ollut jonkinlainen sosiaalikuraattori, jonka puoleen on käännytty erilaisissa asioissa.
Rohkenen tehdä tämän hakemuksen ikääni katsomatta luottaen Eduskunnan oikeusasiamieheltä asiassa saamaani lausuntoon. Itse asiassa ikäni ja harmaa tukkani on lisäarvo,
ne tuovat uskottavuutta ja viisaan vaikutelman - asioita jotka ovat varsin hyödyllisiä vaikeissa neuvotteluissa. Useissa kulttuureissa (Aasiassa, Saksassa, Venäjällä, Ranskassa
jne) senioriteetti on ratkaisevan tärkeätä. Haluttaessa olen valmis myös määräaikaiseen sopimukseen.
Haen tätä tehtävää uskoen vankan ja monipuolisen koulutukseni ja kokemukseni antavat hyvät mahdollisuudet tehtävän menestyksekkääseen hoitamiseen. Mielenkiintoani lisää
Kristiinankaupungin kaksikielisyys vastaten omaa laatuani. Tehtävän monipuolisuus ja laajuus, myös kaupungin ja maaseudun yhdistelmä on kiinnostava tekijä, koska olen kotoisin
maaseudulta, mutta elänyt pääosan elämääni kaupungissa.Olen koulutusalan ammattilainen, mutta myös sivistyselämä laajemmin, kulttuuri, taiteet, uskonto jne ovat minulle
läheisiä sekä tutkimustoiminnastani ja konsulttityöstäni että matkailuopastoiminnasta ja henkilökohtaisesta ja perheen harrastuksesta: vaimoni oli kuvataiteilija ja filosofi, tyttäreni on
alun perin monissa maissa esiintynyt konserttipianisti, vaikka hän nyt tekee uraa Englannissa vanhan perinteikkään yliopiston hallintojohtajana ja yliopistonsihteerinä. Mieluisa
harrastus minulle on puutarhanhoito, josta minulla on myös syvempi merkityskäsite.
entinen kolleegani lehtoiri emerita Eva Hakkarainen, [email protected]
entinen työnantajani ja vieläkin hyvä työkumppani professori Krys Markowski, [email protected]
tutkimuspartneri professori Theo:Bungarten, [email protected]
ura yliopiston lehtorina ja laitoksen johtajana, ensimmäisen ja toisen koulutusasteen tuntemus Turun normaalikoulun johtokunnan varapuheenjohtajana ja vanhempainyhdistyksen
puheenjohtajana ja Koti ja koulu -yhdistysten liiton aktiivina mm. pohjoismaisessa hyhteistyössä. Turun työväenopiston ruotsin kielen opettajana monikulttuurisella Varissuolla, jossa
puhutaan yli 100 kieltä ja jossa olen ollut jonkinlainen sosiaalikuraattori.Laaja kulttuurin harrastus, matkailuopastoiminta, kansainvälisyys ja monikulttuurisuus. Julkisen alan
hallinnon hallinta, hyvät esimiestaidot, henkilökunnan johtaminen ja hallinto yhteistyössä, keskusteleva johtaminen, hyvän asiakaspalvelun tähdentäminen, keskusteleva ja
arvostava kanssakäyminen asukkaiden, päättäjien, intressiryhmien, esimiesten, kolleegojen ja henkilökunnan kanssa. Monipuolinen kielitaitoi auttamassa sekä paikallisesti että
kansainvälisesti. Tottumus muutosjohtamiseen ja kriiseistä ja muutoksista selviämiseen (Turun kauppakorkeakoulun erilaisest vaiheet alkaen yksityisestä, liikemiesten
perustamasta kauppakorkeakoulusta, sitten valtion korkeakouluna ja sitten taas säätiöpohjaisena yksityisenä laitoksena, aina uusine vaatimuksineen omistajan mukaan ja
muuttuvien ulkoisten tekijöiden vuoksi - Bologna prosessi, EU säädökset, yliopistolain muutokset, auditoinnit, muuttuneet työelämän vaatimukset, kansainvälistyminen jne).
Konsulttitoiminnassa olen tottunut kaivelemaan esiin syyt ja päätymään uusiin innovatiivisiin ratkaisuihin. Olen oppinut olemaan enemmänkin koordinaattori, keskustelija ja
ongelmanratkaisuja etsivä kuin määräilevä ja kaikki tietävä johtaja.
Sekä laitoksen johtajana että konsulttina olen tulosvastuullinen. Noudatan tekemisissäni lakeja ja määräyksiä sekä eettisiä periaatteita. Muistan virkavalani velvoituksen. Korostan
hyvää asiakaspalvelua, kohtelen ihmisiä kunnioittaen heidän arvokkuuttaan. En ole määräilevä tyyppi, vaan pyrin selvittämään asiat normaalin ihmisen tapaan, keskustellen ja
selittäen. Minulla on aikaa ihmisille. Näin myös henkilöstön johtamisessa. He nkilöstö tarvitsee jatkuvaa huolenpitävää seuraamista (monitorointia sanottaisiin nykyään), niin että
mahdolliset ongelmatilanteet huomataan proaktiivisesti: henkilöstö tarvitsee tutkea, kiitosta, rohkaisua ja apua, ei toruja ja rangaistuksia. Uskon, että heikkoudetkin saadaan
hoidettua ihmisten omilla vahvuuksilla, joita aina täytyy vain tukea enemmän. Uskon tiimityöhön, mutta pohjarakenteen täytyy olla selkeä ja vahva: jokaisella on oma
erityisosaamisalueensa ja vastuunsa, mutta kaikkien on noudatettava yhteistiä määräaikoja, prioriteetteja ja työjärjestyksiä, he eivät voi tehdä mitä ja milloin vain itse haluavat.
Nykyään asiat ovat niin moninaisia, että tarvitaan kaikkien myötävaikutusta. Koska henkilökunnat nykyään ovat niin ohuet, ettei ole monia saman alan asiantuntijoita antamassa
keskinäistä apua, tarvitasn nykyään laaja luotettujen verkosto, joitten kanssa voi selvittää ajatuksiaan.
Että toimintani on ollut menestyksekästä, siitä on todisteena, että minut on valittu laitoksen johtajaksi vuosikymmeniksi ja että olen saanut toiminnastani useita palkintoja: olen sekä
Valkoisen Ruusun että Suomen Lejonan ritarikunnan ritaqrki, olen saanut Keskuskauppakamrin hopeisen ja kultaisen ansiomerkin, olen saanut useita yliopiston palkintoja,
viimeisimpänä Turun kaupungin palkinto elämäntyöstäni monikulttuurisuuden hyväksi.
Vahvuudet: laaja ja perusteellinen koulutus, laaja kielitaito ja tyylien hallinta, laaja kokemus julkisesta palvelusta, yliopistosta ja muusta kasvatus-. ja koulutustoinnsta, liike-elämän
konsulttitoiminta. Kansainvälinen kokemus ja hallinta. Tavallisen ihmisen olemus ja luonne, ei määräilevä johtaja. En usko kirjoituspöytäpäätöksiin, vaan tarvitaan käytännön
ihmisten mielipiteet. Olen harkitseva, mutta innostunut, olen ihmisten kanssa jutteleva tavis, mutta tehokas päättäjä. Ymmärrän, että en ole sinänsä tärkeä, olen osa
2.10.2015
ac
om
k
lic
tr
.c
The Summer
University of Southern
Stockholm
Kääntäjien
Virallinen kääntäjä
tutkintolautakunta
suomi/saksa/suomi
korkeakoulupedagoginen
koulutusohjelma
Suomen Opasliitto ry matkailuoppaan tutkinto
Turun yliopisto
kouluhallinnon tutkinto
lehdistö- ja tiedotusoppi,
Tampereen yliopisto
approbatur-arvosana
Keskuskauppakamarin
Keskuskauppakamari hyväksymä' kielenkääntäjä
suomi/saksa/suomi
Turun yliopisto
puheopin tutkinto
sosiaalipolitiikan
Turun yliopisto
approbatur
kasvatustiede, cum laude
Turun yliopisto
approbatur arvosana hyvin
tiedoin
Kääntäjien
valantehnyt kielenkääntäjä
tutkintolautakunta
suomi/saksa/suomi
Turun yliopisto
taloustieteen approbatur
C
om
k
lic
C
.c
re
.
.
k e r- s o ft w a
w
w
ac
ww
ww
tr
to
to
bu
y
N
O
W
!
PD
O
W
!
PD
k e r- s o ft w a
re
Sivu 16/19
§ 239, STKR
26.10.2015
H
F-XC A N GE
H
F-XC A N GE
N
y
bu
Ymmärrän sopeutustarpeet ja valtakunnalliset ja paikalliset säästämistarpeet sekä rakenteelliset uudistukset, mutta toteutusmuodoista on saavutettava yhteinen päätös
keskusteluilla, selvityksillä ja selityksillä, neuvotteluilla, kentän kuulemisillä, kohderyhmien kanssa sopimalla jne. Koulutuksen, opetuksen ja oppimisen alalla seuraan kernaasti
professori Kirsti Longan ajatuksia ja professori Liisa Keltinkangas-Järvisen tutkimuksia.
Olen myös seurannut kiinnostuksella virtuaali- ja blended teaching and learning - kentän kehitystä (aikoinaan olin kielistudion pioneerija toin myös ohjelmoidun opetuksen ja
oppimisen Suomeen) osallistumalla Berliinissä vuosittaiseen ONLINE EDUCA kongressiin, jossa voi seurata sekä koneitten ja laitteiden että sisältöjen/ohjelmien ja menetelmien
kehitystä.
Kouluksen tulevaisuudesta minulla on seuraanvalaisia ajatuksia:
Haluan lasten voivasn olla lapsia mahdollisimman pitkään, heidän täytyy voida leikkiä, tuntea olonsa tuvalliseksi ja saada rakkautta. En halua kehityksen menevän Englannin ja
Ranskan suuntaan, jossa lapset jo vauvoina ilmoitetaan kouluihin ja jossa lapsuus ohjelmoidaan minun mielestäni vankilaksi. Olen tarpeeksi perehtynyt tähän maailmaan ja sen
aikaansaamisiin.
Uskon vahvuukien kehittämiseen. Jokainen on jossakin hyvä, tätä täytyy kehittää yhteistoiminnassa oppilaan kanssa. On muistettava, ettei teoreettinen lahjakkuus ja teoreettinen
opetus ole ainoa (niin kuin Suomessa on perinteisesti ajateltu), vaan yhä enemmän täytyy huomata myös käytännölliset taipumukset, joita itse asiassa nykyinen digitaalinen
suuntaus osaa käyttää erinomaisesti hyväksi. Teoreettinenkin koulutus hyötyy käytäntöpuolesta, itse asiassa kaikkeen koulutukseen tulee liittää käytännön elementtejä, learning by
doing, työharjoittelu, tositilanteet, kerrosvoileipämäinen (sandwich) koulutus, eri ikäisten yhdessä oppiminen, tulokkaiden ja kokeneitten seniorien yhdessä oppiminen, digitalisoinnin
hyödyntäminen, internetin käyttö jne. Täytyy päästä pois ajatuksesta, että oppiminen voi tapahtua vain koulussa (vrt. vanha asetuksen kohta näyttötutkinnoista: näyttötutkinnossa on
osoitettava, että henkilöllä on sellaiset tiedot ja taidot kuin hän olisi käynyt ammattikoulun ! eli ei itse asiassa arvostettu työkokemusta ollenkaan). Tarvitsemme kansainvälisyyttä,
kielitaitoa, kykyä tulla toimeen erilaisten (myös erirotuisten ja erikielisten) ihmisten
kanssa, oman ja muitten kulttuurien arvostamista, käytöstapoja, rauhanrakentamista.
Pidän myös tärkeänä, että kouluissa on tunnustuksellinen kristinuskon opetus, joka kuuluu meidän kulttuuriimme. Muistelen omaa uskonnonopetustani: keskikoulussa opettajana oli
kirkkoherra, lukiossa Kiinassa lähetyssaarnaajana ollut teologian maisteri. Olen saanut heiltä perusteellisen teologisen ja käytännön uskonelämän koulutuksen. Nykynuoret saavat
koulutusta vain rippikoulussa, muuten heillä ei ole aavistustakaan raamatun kertomusista ja opetuksista. Huomasin tämän myös Englannissa: alpha-kurssilaiset eivät tienneet
kristinuskosta keskeisiäkään asioita, jotka meikäläisille olivat koulusta hyvin tutttuja. Olen sitä mieltä, että Suvivirsi ja Enkeli taivaan on asetettava mielenosoituslauluiksi
nyhkysuuntausta vastaan. Jos kouluun ei saada tunnustuksellista kristinuskon opetusta, silloin perheiden/vanhempoian vastuu kasvaa eli meidän tulee noudattaa juutalaisten
käytäntöjä; lapsille järjestetään lauantaisin pätevää kristinuskon opetusta.
Ansökans fas : -
Offentlig fas
:
Bilagor
-
2.10.2015
ac
om
k
lic
tr
.c
palvelurengasta, kunnioitan asukkaita, valttutettuja, työtovereitä, esimiehiä, päättäjiä, intressiryhmiä, asiantuntijoita, "tavallsia ihmisiä".
Minua motivoi tehokkaimmin yhdessä saavutetut tulokset. olemme saaneet jotakin aikaan, sitä täytyy juhlia!! (ina täytyy löytää juhlimisen aiheita, pienikin edistys ansaitsee
juhlahetken).
Olen päätöksen tekijänä harkitseva, selvittävä, keskusteleva ja neuvotteleva, mutta myös vakuututtuani päättäväinen. Noudatan pääteöksissäni lakeja ja määräyksiä sekä eettisiä
periaatteita.
C
om
k
lic
C
.c
re
.
.
k e r- s o ft w a
w
w
ac
ww
ww
tr
to
to
bu
y
N
O
W
!
PD
O
W
!
PD
k e r- s o ft w a
re
Sivu 17/19
§ 239, STKR
26.10.2015
H
F-XC A N GE
H
F-XC A N GE
N
y
bu
Ansökans uppgifter
CV uppdaterad
:
10.8.2015
Ansökningsdatum
:
10.8.2015 01:05
Ansökan skickad
:
10.8.2015 01:05 (Savolainen Kimmo)
Efternamn
: Savolainen
Förnamn
: Kimmo
Mobiltelefon
: 0401903114
Adress
: Punavuorenkatu 20 A 10
Postnummer
: 00150
Postort
: Helsinki
E-postadress
: [email protected]
Språkkunskaper
(arbetsspråken)
:
finska, svenska, engelska
Elektronisk
tillkännagivande
:
Arbetserfarenhet
Arbetsgivare
Yrkesbenämning
Sipoon kunta
vt. opetusjohtaja
17.2.2014
25.5.2014
3,19
mån.
Stadin aikuisopisto
opettaja
17.10.2013
16.2.2014
7,43
mån.
Helsingin kaupungin
rakentamispalvelu Stara
Erityisasiantuntija
1.12.2012
31.3.2013
3,94
mån.
Helsingin kaupungin
rakentamispalvelu Stara
Henkilöstöpäällikkö
va
11.5.2012
30.11.2012
7,7
mån.
Helsingin sos- ja terv.alan
oppilaitos
tuntiopettaja
9.9.2010
31.7.2012
1 år
10,72
mån.
Helsingin kaupungin
henkilöstökeskus
työmarkkinaasiantuntija
14.4.2008
1 år
20.12.2009 8,22
mån.
Seure henkilöstöpalvelut Oy
henkilöstökonsultti
30.1.2008
7.4.2008
2,23
mån.
Helsingin kaupungin
taloushallintopalvelu
palkkasihteeri
25.6.2007
31.1.2008
7,23
mån.
13.10.2006
31.5.2007
1.8.2005
13.3.2006
Helsingin kaupungin sos.- ja
tuntiopettaja
terv.alan oppilaitos
Helsingin ammattikorkeakoulu
tuntiopettaja
Stadia
Helsingin kaupunki
koulunkäyntiavustaja 10.8.2004
4.6.2005
Lapin yliopiston
täydennyskoulutuskeskus
suunnittelija
1.1.2002
30.6.2003
Espoon kaupunki / Tapiolan
aikuislukio
opettaja
1.8.1999
31.7.2000
Herttoniemen yhteiskoulu
opettaja
19.8.1996
30.5.1998
Maunulan yhteiskoulu
pienryhmäopettaja
1.8.1995
31.7.1996
7,56
mån.
7,37
mån.
9,8
mån.
1 år
5,92
mån.
1 år
1 år
9,34
mån.
1 år
Väsentlig
erfarenhet
Arbetsbeskrivning
Vastasin sekä suomen että ruotsinkielisestä perus- ja
toisen asteen koulutuksesta. Toimin esittelijänä sekä
suomen- että ruotsinkielisissä jaostoissa.
Lukujärjestyksen teko ja hallinnointi sosiaali- ja terveysalan
aikuiskoulutuksessa.
Organisaatiomuutos, 45 henkilön hallintopalvelut-yksikön
johtaminen ja henkilöiden uudelleensijoitus. Suoraan
toimitusjohtajan alaisena.
Henkilöstöyksikön tulosvastuullinen johtaminen,
organisaatiomuutoksen valmistelu toimitusjohtajan suorassa
alaisuudessa. Vastuualueina palkka- ja työsuhdehallinto,
työhyvinvointi ja työturvallisuus.
Lääkelaskujen ja tietotekniikan opettaminen aikuis- ja
oppisopimuskoulutuksessa.
Kaupunkitasoiset organisaatiomuutokset ja yt-neuvottelut sekä
osallistumisjärjestelmien kehittäminen ja koordinointi.
Palvelussuhdeasioiden neuvonta ja ohjeistus virastoille
(KVTES, TS, TTES, OVTES).
Vuokratyövoiman hankinta, välitys ja hallinnointi sekä
asiakkaiden tarpeiden konsultointi. (PTyTES)
Vuonna 2007 opiskelin ensin palkanlaskenta- ja työoikeutta 5
kuukautta, jonka jälkeen toimin seitsemän kuukautta 300
hengen viraston palkanlaskijana. KVTES, TS.
Lääkelaskujen ja tietotekniikan opettaminen
nuorisokoulutuksissa.
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Tietotekniikan opettaminen
Nej
3 integroidun oppilaan henkilökohtainen koulunkäyntiavustaja.
Nej
Saivo-koulutus ja Saivo-lisäkoulutusprojektien suunnittelu ja
toteutus.
Nej
Pitkän matematiikan ja fysiikan opetus.
Nej
Matematiikan ja ATK:n opettaminen.
Nej
9. lk:n pienryhmäopettaja
Nej
Högsta examen
Lapin yliopisto, Undervisning och förskolebranschen (humanistisk och naturvetenskaplig), Kasvatustieteen maisteri
Läroanstalt Examen
Lapin
yliopisto
Kasvatustieteen
maisteri
tilläggsuppgifter
ITmaisteriohjelma/aikuiskasvatus
Biämnen
Matematiikka 39 ov,
tietotekniikka 35 ov
Högre
högskoleexamen
1.1.2001
30.1.2004
Examen
Läroanstalt
Examen
Opetushallitus
Helsingin
yliopisto
Opetushallinnon tutkinto
Opettajan pedagogiset
opinnot 35 ov
tilläggsuppgifter
Opetushallinto
Kasvatuspsykologia / opettajan
pedagogiset opinnot 35 ov
Biämnen Studieveckor Studiepoäng Utbildningsnivå Begynnelsedatum Slutdatum
2.10.2015
ac
.c
tr
Kimmo Savolainen Till rekrytering Hakijapalvelu 2015 - Sivistysjohtaja, Kristiinankaupunki (86639)
om
k
lic
C
om
k
lic
C
.c
re
.
.
k e r- s o ft w a
w
w
ac
ww
ww
tr
to
to
bu
y
N
O
W
!
PD
O
W
!
PD
k e r- s o ft w a
re
Sivu 18/19
§ 239, STKR
26.10.2015
H
F-XC A N GE
H
F-XC A N GE
N
y
bu
Tilläggsuppgifter
Haen Kristiinankaupungin sivistysjohtajaksi. Minulla on rehtorin kelpoisuus (A986/1998) ja osoitetut suomenkielen erinomainen suullinen ja kirjallinen taito sekä ruotsinkielen hyvä
suullinen ja kirjallinen taito.
Olen toiminut vaativissa johtamis- ja asiantuntijatehtävissä, kuten opetusjohtajana (suomen- ja ruotsinkielinen koulutus), henkilöstöpäällikkönä, työsuhdepäällikkönä ja
erityisasiantuntijana, konsernihallinnossa ja tuotantoyksiköissä. Lisäksi olen toiminut aikuiskouluttajana ammatillisessa täydennys- ja lisäkoulutuksessa sekä henkilöstökonsulttina
päivähoito- ja nuorisoalan yksikössä.
Työkokemukseni on painottunut muutosjohtamiseen. Esimerkiksi olen koordinoinut ja johtanut hallintorakenteen muutoksia, kuten linja- organisaatiosta siirtymisen
matriisiorganisaatioon ja tuntikehysperusteisesta budjetoinnista siirtymisen suoriteperusteiseen taloussuunnitteluun. Erityisesti henkilöstöhallinto on vahvuuteni, koska
yleisjohtamisen lisäksi tehtäviini ovat kuuluneet YT-menettelyt, palkkaus ja palkitseminen, työsuojelu ja työturvallisuus, rekrytointi, uudelleensijoitus ja resursointi, koulutus ja
kehittäminen sekä työhyvinvointi ja työterveyshuolto. Edellä mainituissa tehtävissä olen toiminut työnantajan edustajana paikallisissa neuvotteluissa.
Johtajuus
Johtamissani yksiköissä minulla on ollut suoria alaisia 4–20 ja kokonaishenkilöstövahvuuksina 20–250 henkilötyövuotta. Päivittäinen työkenttäni on koostunut joustavasti
operatiivisesta ja strategisesta johtamisesta sekä kouluttamisesta ja kehittämisestä.
Alaisuudessani toimineet päälliköt ja asiantuntijat sekä opiskelijani ovat kiittäneet erityisesti antamaani tukea ja vapautta sekä kykyäni auttaa asioiden rajaamisessa ja ihmisten
johtamisessa. Esimiesteni mielestä erityiset vahvuuteni ovat olleet oma-aloitteellisuus, määrätietoisuus ja tavoitteellisuus sekä joustamiskyky yllättävissä tilanteissa.
Kielitaito
Hallintokielinä olen käyttänyt suomea ja ruotsia.
Koulutus
Koulutukseltani olen kasvatustieteen maisteri. Tutkintoni pääaine oli aikuiskasvatus, jossa suuntauduin henkilöstöhallintoon ja sen kehittämiseen sekä tietoteknisten ratkaisujen
käyttöönottoon. Tutkintoani olen täydentänyt työ- ja palkanlaskentaoikeuden, rahoituksen, liiketalouden ja laadunhallinnan täydennyskoulutuksilla. Lisäksi olen suorittanut opettajan
pedagogiset opinnot kasvatuspsykologiassa sekä opetushallinnon tutkinnon.
Timo Martiskainen, toimitusjohtaja, Helsingin kaupungin rakentamispalvelu
Koko työ- ja koulutushistoriani vuodesta 1995 lukien on tähdännyt hallinnon johtamistehtäviin.
Ensinnäkin aikuiskasvatustieteen maisterin tutkinnonssani erikoistuin organisaatioden kehittämiseen tietoteknisten ratkaisujen avulla ja ammatillisiin urapolkuihin. Lisäksi olen
opiskellut työ- ja palkanlaskentaoikeutta, laadunhallintaa ja liiketaloutta sekä suorittanut opetushallinnon tutkinnon että opettajanpedagogiset opinnot.
Toiseksi opettajankokemukseni perusasteen, toisen asteen lukio ja ammatillisesta nuoriso- ja aikuiskoulutuksesta, yliopistollisesta ammatilisesta täydennyskoulutuksesta ja
työvoimakoulutuksesta antaa erinomaiset valmiudet tarkastella koulutusta elinikäisen oppimisen jatkumona. Henkilöstön muutosprosesseihin ja työmarkkina-asihoihin sekä
yleishallintoon liittyvä työkokemukseni on vakiintunuttanut tarkastelukulmakseni kuntatyönantajan edustajan näkökulman ja rutinoinut järjestöyhteistyöhön ja valmistelutyöhön.
Kolmanneksi, ja ehkä tärkeimpänä, on asenteeni, eli päivitän osaamistani ja täydennyskouluttaudun jatkuvasti työympäristön muutosten mukaisesti. Toisin sanoen
perustutkinnostani asti työ- ja opiskelu on ollut minulle luonteva yhdistelmä.
Lisäksi minulla on työkokemus suomen- ja ruotsinkielisten koulutuspalveluiden johtamisesta, eli olen tottunut hyödyntämään opetustoimen kieliryhmien hallintokulttuurieroja
hallinnon kehittämiseen ja kuntalaisten palveluiden parantamiseen.
Opetusjohtajana ja henkiöstöpäällikkönä olin suoraan tulos- ja esittelyvastuussa lautakunnalle. Työmarkkina-asiantuntijana koordinoin työhyvinvointprojekteja raportoinnin,
maksatuksen, seurannan ja arvioinnin näkökulmista sekä osallistuin kaupunkitasoisiin organisaatiomuutoksiin monissa rooleissa, kuten henkilöstöasioita valmistelevien työryhmien
puheenjohtajana, neuvottelijana, sihteeristön jäsenenä, Rakentamispalvelussa suunnittelin ja koordinoin 1400 henkilön organisaatiomuutoksen, joka sisälsi uuden linjajohtoorganisaation johtosääntöineen ja matriisiorganisaatioon siirtymisen.
Johtamistyylinen on henkilökeskeinen: tulos ja kehitys syntyvät yksittäisten työntekijöiden yhdessä muodostamasta työkulttuurista. Johtajan hallinnollinen tehtävä on luoda
edellytykset toiminnalle ja tarvittaessa ohjata ja koordinoida ja fyysinen tehtävä on olla läsnä arjessa ja antaa työnantajalle kasvot.
Olen saanut erityistä kiitosta yhteistyö- ja vuorovaikutustaidoistani sekä siitä, että panostan niihin. Tärkeimmäksi tiimiominaisuudeksi on noussut luotettavuus myös
työkuormapiikeissä ja haasteellisissa työtilanteissa. Edellä mainitut ovat dokumentoituina työtodistuksissani.
Pidän käytännön hallinnon johtamistyöstä. Toisin sanoen viihdyn työssä, jossa voin yhtäältä kehittää strategisia linjauksia, toisaalta tehdä käytännön hallintorutiineja ja kehittää
prosesseja, kolmaalta olla konsultointipainotteisessa roolissa tukemassa alaisteni johtamistyötä ja neljänneksi - ennen kaikkea - tuottamassa kuntalaisten tarvitsemia palveluita, eli
rakentamassa suomalaista kansalaisyhteiskuntaa omalta osaltani.
Työssäni motivoivat tehokkaimmin haasteet ja se, että saan työyhteisöni puhaltamaan yhteenhiileen ja tuntemaan itsensä tärkeäksi.
Päätöksentekijänä olen keskusteleva ja painotan kattavaa valmistelua. Toisin sanoen hankin päätösteni tueksi erilaisia näkemyksiä ja keskustelen niistä sekä mutustelen niitä
itsekseni. Ylimmäisenä ohjenuoranani on lain vaatimus hyvästä hallintotavasta. Edellä mainittuun kuuluu luonnollisena osana tehtyjen päätösten arviointi, joka johtaa virheellisten
päätösten osalta nopeaan korjaamiseen sekä toiminnan kehittämiseen, jotta vastaavat virhepäätökset eivät toistu.
Koulutuksen haasteelisin tehtävä tällä hetkellä on kasvattaa kansalaisyhteiskunnan täysivaltaisia jäseniä, jotka pystyvät tuottamaan ja kehittämään vientihyödykkeitä sekä
päivittämään tietotaitoaan koko aikuisikänsä. Edellä mainittu vaatii koulun ja opettajuuden päivityksen, mikä on lähtenyt hyvin alkuun OPS2016 valmistelutyön myötä. Matka vaatii
kuitenkin paljon uudistuksia, kuten uuden OVTES:n, opettajien toimenkuvien uudistamisen osaamista vastaaviksi (esim. aineenopettaja/luokanopettaja-yhteistyö), johtamiskulttuurin
ja rakenteiden päivityksen, huoltajayhteistyön painopisteen siirron sitouttamiseen ja tietotekniikan opetuskäytön uudelleensuuntauksen.
Kaiken kestävän uudistamistyön lähtökohtana on nykytilanteen arviointi historian ja tulevaisuusennusteiden valossa. Hyvät käytännöt kannattaa säilyttää tai palauttaa, kuten on
käynyt esimerkiksi nyt pinnalle nousseen yhteistoiminnallisen oppimisen kanssa. Siitähän löytyy maininta jo kansakoulun opetusopissa vuodelta 1936, eli silloisesta
opetussuunnitelmasta.
Koulutussektori on pyöräyttänyt uudistuspyörän käyntiin. Tyypillistä sille on, että pyörimään lähteminen on hidasta, mutta pyörähdys sitten sitäkin suurempi, koska opettajayhteisöt
koostuvat korkeasti koulutetuista asiantuntijoista ja asiantuntijayhteisöissä ulkoiset muutokset vaativat aina enemmän työtä, koska ne koetaan henkilökohtaisemmiksi. Hyvä puoli
edellä mainitussa on, että sitoutumisaste muutokseen on suurempi, kun muutos on omittu osaksi arkea. Suomen koulutusjärjestelmä ja koulutussektori on siis aloittanut kestävän
2.10.2015
ac
.c
tr
om
k
lic
C
om
k
lic
C
.c
re
.
.
k e r- s o ft w a
w
w
ac
ww
ww
tr
to
to
bu
y
N
O
W
!
PD
O
W
!
PD
k e r- s o ft w a
re
Sivu 19/19
§ 239, STKR
26.10.2015
H
F-XC A N GE
H
F-XC A N GE
N
y
bu
Ansökans fas : -
Offentlig fas
:
Bilagor
-
2.10.2015
ac
om
k
lic
tr
.c
kehityksen muutoksen erilaiseen toimintakulttuuriin siirtymiseksi. Siirtymä vaatii systemaattista ja määrätietoista asia- ja henkilöjohtamista, jota maassamme on tarjolla. Koulutuksen
tulevaisuus on valoisa, mikäli osaamispotentiaalit hyödynnetään täysimääräisesti.
C
om
k
lic
C
.c
re
.
.
k e r- s o ft w a
w
w
ac
ww
ww
tr
to
to
bu
y
N
O
W
!
PD
O
W
!
PD
k e r- s o ft w a
re
§ 240, ST 26.10.2015 14:00
ST: 229/2011
RÄTTELSEUPPMANING GÄLLANDE AV DELGENERALPLAN FÖR LAPPFJÄRDS
VINDKRAFTSPARK; CPC FINLAND OY AB
(JI/REN) (Stadsstyrelsen 26.10.2015 § )
Näringstrafikoch
miljöcentralen
i
Södra
Österbotten
(EPOELY/401/07.01/2014) gav den 14.7.2015 en rättelseuppmaning över
Kristinestads stadsfullmäktiges beslut 15.6.2015 (§ 30) att godkänna delgeneralplan Lappfjärds vindkraftspark; CPC Finland Oy Ab (bilaga). Enligt
Södra Österbottens NTM-central är delgeneralplanen lagstridig varför
stadsfullmäktige bör behandla planen på nytt.
Till Vasa förvaltningsdomstol har besvär över stadsfullmäktiges beslut
15.6.2015 (§ 30) inlämnats av följande:
Oy Uttermossan Tuulivoimapuisto –Vindkraftspark Ab
Sydbottens nator och Miljö r.f.
Bernhard Utter
Kopia av besvärsskrifterna bifogas.
195 § (22.12.2009/1589)
Myndighetens rättelseuppmaning i planärenden
Utan hinder av vad som i denna lag bestäms om ändringssökande kan närings-, trafik- och miljöcentralen sedan
kommunen godkänt en generalplan eller detaljplan ge kommunen en skriftlig rättelseuppmaning, om planen har
utarbetats utan att de riksomfattande målen för områdesanvändningen har beaktats eller annars i strid med lagens
bestämmelser och det är förenligt med allmänt intresse att ärendet förs till kommunen för nytt avgörande.
Rättelseuppmaning ska ges inom besvärstiden för det beslut som gäller planen. Ändring i meddelandet av en rättelseuppmaning får inte sökas genom besvär.
Närings-, trafik- och miljöcentralen ska underrätta förvaltningsdomstolen om en rättelseuppmaning. Efter att förvaltningsdomstolen har fått meddelandet ska den sända kommunen uppgifter om besvär som anförts över beslutet.
Förvaltningsdomstolen ska också underrätta dem som söker ändring om rättelseuppmaningen.
Kommunfullmäktige ska fatta beslut om planen med anledning av en rättelseuppmaning. Om fullmäktige inte har
fattat ett beslut inom sex månader efter rättelseuppmaningen, ska beslutet om godkännande av planen anses ha
förfallit.
196 §
Hur beslut som fattats med anledning av rättelseuppmaning inverkar på besvär
Har kommunens tidigare beslut överklagats hos förvaltningsdomstolen, ska kommunen skriftligen underrätta förvaltningsdomstolen samt dem som sökt ändring om det nya beslut som fattats med anledning av en rättelseuppmaning. De besvär som anförts över det tidigare beslutet anses gälla det nya beslutet om godkännande. Om kommunen bibehåller beslutet om godkännande oförändrat, har andra än de som redan överklagat beslutet inte rätt att
söka ändring. Närings-, trafik och miljöcentralen har dock besvärsrätt. (22.12.2009/1589)
Om kommunen beslutar att ändra en godkänd plan, skall förvaltningsdomstolen bereda dem som överklagat beslutet tillfälle att komplettera eller ändra sina besvär. Då har även andra som har rätt att överklaga rätt att söka
ändring i beslutet till den del planen har ändrats.
Om grunden för de besvär som anförts hos förvaltningsdomstolen försvinner sedan kommunen ändrat sitt beslut
eller återförvisat det för ny behandling, meddelar förvaltningsdomstolen avgörande med anledning av ett yrkande
som gäller kostnadsersättning.
CPC Finland Oy planerar att bygga en vindkraftspark på Lappfjärds område
i Kristinestad. Inom delgeneralplanen för Lappfjärds vindkraftspark kan
maximalt 39 vindkraftverk byggas. Delgeneralplanområdet är till sin yta ca
2 200 ha.
Vid utarbetningen av detta dokument har representanter för Kristinestads
stads förvaltning samt ledande experter FM biolog Jari Kärkkäinen, FT bio-
§ 240, ST 26.10.2015 14:00
ST: 229/2011
log Marjo Pihlaja, FM biolog Tiina Mäkelä och ing. YH Susanna Paananen
vid FCG Suunnittelu- ja tekniikka Oy deltagit.
Södra Österbottens ELY-centrals motiveringar:
1. Kustområdet i Österbotten är en nationellt betydelsefull flyttkorridor för
ett flertal fågelarter och flyttfrekvensen är i medeltal större i södra delen av södra Österbottens kustområden. De planerade vindkraftparkerna i södra Österbotten bildar en säreget förtätad och kritisk plats med
tanke på fåglars flyttrutter.
De skador på fågellivet som Lappfjärds delgeneralplan förorsakar har
inte beaktats såsom de vid planberedningen genomförda utredningarna
och myndighetsutlåtandena och vid myndighetsförhandlingar påpekade
aspekterna hade förutsatt och på grund av detta uppfyller delgeneralplanen inte markanvändnings- och byggnadslagens 39 § 2. moments avsnitt 7 och 8 gällande krav på en generalplans innehåll beträffande
skydd av naturvärden och minskning av miljöskador.
2. Delgeneralplanen har i detta fall så betydande regionala och t.o.m.
riksomfattande konsekvenser, att bedömningen av generalplanens innehållskrav åtminstone borde förutsätta beaktande av utredningar som
utarbetats i samband med beredningen av landskapsplanen. Detta säkerställer en tillräcklig samverkansutredning och -bedömning. Österbottens landskapsplan är för tillfället hos miljöministeriet för avgörande men inget fastställelsebeslut har tillsvidare fattats.
Delgeneralplanen är på grund av nämnda skäl lagstridig, varför besluts-fattandet gällande godkännandet av delgeneralplanen bör behandlas av stadsfullmäktige på nytt.
Bifogas staden Kristinestads och FCG Planering och teknik Ab:s bemötande.
Bemötande med anledning av rättelseuppmaningen
På basen av de befintliga uppgifterna finns det inte behov för att uppgöra en
bredare bedömning av de sammantagna konsekvenserna för fågelbeståndet
för Lappfjärds delgeneralplans del. De utredningar som har uppgjorts för
Österbottens etapplandskapsplan har beaktats genom att utföra noggrannare
utredningar och konsekvensbedömningar i samband med MKB-förfarandet
för Lappfjärds vindkraftpark.
Sammantagna konsekvenser med övriga vindkraftparker planerade längs
med kusten har bedömts i samband med Naturabehovsprövningen som
uppgjordes i samband med MKB-förfarandet för Lappfjärd och Lakiakangas vindkraftparker.
Antalet vindkraftverk som planeras på vindkraftområdena i etapplandskapsplanen är endast ca hälften av det antalet vindkraftverk som etapplandskaplanens Naturabedömning har beaktat även om alla vindkraftsområden i etapplandskapsplanen skulle fastställas. Förminskningarna i antalet
vindkraftverk sänker i betydande mån de sammantagna konsekvenser som
orsakas av vindkraftparkerna och därmed är det inte längre möjligt att rakt
§ 240, ST 26.10.2015 14:00
ST: 229/2011
använda sig av etapplandskapsplanens Naturabedömnings resultat på det
nuvarande planeringsläget.
Enligt NTM-centralen har man inte i konsekvensbedömningen för delgeneralplanen för Lappfjärd vindkraftpark beaktat de utredningar som utförts i
samband med Österbottens etapplandskapsplan II. Etapplandskaplanens Naturabedömning är inte tillräckligt noggrann för att den skall kunna användas för konsekvensbedömningen på generalplannivå. Konsekvenserna
av Lappfjärds vindkraftpark på fågelbeståndet har bedömts på basen av
noggrannare, projektspecifika fågelutredningar som utförts i samband med
projektets MKB-förfarande. På basen av dessa utredningar uppstår det inte
betydande konsekvenser för fågelbeståndet eller nätverket av Natura-områden enskilt av Lappfjärds vindkraftpark eller sammantaget med övriga
vindkraftparker.
På basen av detta anser Kristinestad att NTM-centralens rättelseyrkande
inte baseras på det nuvarande planeringsläget och att delgeneralplanen för
Lappfjärd vindkraftpark uppfyller innehållskraven för generalplaner i enlighet med MBL 39 §. I delgeneralplanen för Lappfjärd vindkraftpark har man
beaktat utredningarna för etapplandskapsplanen i den utsträckning som de
motsvarar det befintliga planeringsläget. Detta försäkrar en tillräcklig utredning och bedömning av de sammantagna konsekvenserna.
Stadsstyrelsen föreslår att stadsfullmäktige med hänvisning till ovan
nämnda motiveringar i bemötandet till rättelseuppmaningen godkänner förslaget till delgeneralplan för Lappfjärds vindkraftspark (29.4.2015) och till
dess hörande handlingar.
§ 240, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: ely_rättelseuppmaning
§ 240, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: FCG_bemötande ang. rättelseuppmaning 04092015
Bemötande
1 (13)
4.9.2015
Bemötande gällande rättelseuppmaning från Syd-Österbottens NTMcentral gällande delgeneralplan för Lappfjärds vindkraftspark
Syd-Österbottens NTM-central (EPOELY/401/07.01/2014) gav den
14.7.2015 en rättelseuppmaning över Kristinestads stadsfullmäktiges beslut gällande fastställelsen av Lappfjärds delgeneralplan (15.6.2015 § 30).
Enligt Syd-Österbottens NTM -central är delgeneralplanen lagstridig varför
stadsfullmäktige bör behandla planens fastställelse på nytt.
CPC Finland Oy planerar att bygga en vindkraftspark på Lappfjärds område
i Kristinestad. Inom delgeneralplanen för Lappfjärds vindkraftspark kan
maximalt 39 vindkraftverk byggas. Delgeneralplanområdet är till sin yta ca
2 200 ha.
Vid utarbetningen av detta dokument har representanter för Kristinestads
stads förvaltning samt ledande experter FM biolog Jari Kärkkäinen, FT biolog Marjo Pihlaja, FM biolog Tiina Mäkelä och ing. YH Susanna Paananen
vid FCG Suunnittelu- ja tekniikka Oy deltagit.
Syd-Österbottens Ely-centrals motiveringar:
1. Kustområdet i Österbotten är en nationellt betydelsefull flyttkorridor för
ett flertal fågelarter och flyttfrekvensen är i medeltal större i södra delen av södra Österbottens kustområden. De planerade vindkraftparkerna i södra Österbotten bildar en säreget förtätad och kritisk plats med
tanke på fåglars flyttrutter.
De skador på fågellivet som Lappfjärds delgeneralplan förorsakar har
inte beaktats såsom de vid planberedningen genomförda utredningarna
och myndighetsutlåtandena och vid myndighetsförhandlingar påpekade
aspekterna hade förutsatt och på grund av detta uppfyller delgeneralplanen inte markanvändnings- och byggnadslagens 39 § 2. moments
avsnitt 7 och 8 gällande krav på en generalplans innehåll beträffande
skydd av naturvärden och minskning av miljöskador.
2. Delgeneralplanen har i detta fall så betydande regionala och t.o.m.
riksomfattande konsekvenser, att bedömningen av generalplanens innehållskrav åtminstone borde förutsätta beaktande av utredningar som
utarbetats i samband med beredningen av landskapsplanen. Detta säkerställer en tillräcklig samverkansutredning och –bedömning. Österbottens landskapsplan är för tillfället hos miljöministeriet för avgörande
men inget fastställelsebeslut har tillsvidare fattats.
Delgeneralplanen är på grund av nämnda skäl lagstridig, varför beslutsfattandet gällande godkännandet av delgeneralplanen bör behandlas av
stadsfullmäktige på nytt.
FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy
Microkatu 1, PL 1199, 70211 Kuopio
Puh. 010 4090, fax 010 409 6601, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY
4.9.2015
Bemötande
Lappfjärd DGP
Rättelseyrkande av Södra
Österbottens NTM-central
2 (13)
Bemötande från Kristinestad
Delgeneralplanen för Lappfjärds vindkraftspark uppfyller innehållskraven
för generalplaner enligt MBL 39 § även för momenten 7 och 8 del.
I generalplanen för Lappfjärds vindkrafpark har utredningar som utarbetats i samband med landskapsplanberedningen, i den mån dessa motsvarar det nuvarande planeringsläget, beaktats. Detta säkerställer en tillräcklig samverkansutredning och –bedömning.
Som motivering framhåller Kristinestad:
Planläggningen förorsakar alltid betydande konsekvenser för området som
planläggs. Det väsentliga i bedömningen enligt MBL 39 § är således, att de
faktorer som nämns i paragrafen beaktas vid planläggningen på ett ändamålsenligt sätt. Planläggningsberedningens målsättning eller förpliktelse är
inte att säkerställa att planläggningen inte t.ex. skulle ha några som helst
påföljder för invånare eller markägare eller att föranledda påföljder ur alla
synvinklar skulle vara enbart positiva. Även i lagberedningsmaterial har
påpekats att kravställningen i praktiken kan vara i konflikt med varandra
och vid planläggningen bör således målsättningen framför allt vara att
samordna kraven så optimalt som möjligt. 1
I MBL 39 § 2 moment har enligt ovanstående avsnitt 2 framställts olika
faktorer, vilka tillsammans med landskapsplanen initialt bör iakttas vid generalplanläggningen. I paragrafens moment 3 konstateras, att dessa faktorer bör utredas och iakttas i den mån den under beredning varande generalplanens styrningsmålsättning och noggrannhet så föranleder. I lagens
beredningshandlingar har särskilt omnämnts, att alla nämnda frågor inte
alltid kan komma att övervägas vid generalplanberedningen. 2
Delgeneralplanen för Lappfjärds vindkraftspark uppfyller innehållskraven i
MBL 39 § även gällande moment 7 och 8.
Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparkers synnerligen omfattande naturutredningar samt Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparkers Naturabehovsutredningar är utarbetade 2012. På basen av dessa har värdefulla
naturobjekt markerats i delgeneralplanen samt vindkraftverkens placeringar inplanerats. Konsekvenser för naturen har utretts separat i planbeskrivningens avsnitt 10.8. I delgeneralplanen har områden som är värdefulla med tanke på naturens mångfald samt flygekorrars föröknings- och
viloplatser på ett ändamålsenligt sätt markerats. I planen anvisas inte sådana områdesreservationer eller markanvändningsformer, som skulle
kunna äventyra naturens mångfald eller naturresursernas bevarande.
Kontaktmyndigheten gav sitt utlåtande gällande vindkraftparkens MKBbeskrivning den 14.6.2013. I denna har även ett utlåtande gällande behovet av en Natura-bedömning enligt naturskyddslagens 65 § givits: En Natura-bedömning anses inte nödvändig. 3
Planutkastet för Lappfjärds vindkraftparks delgeneralplan har varit utställd
till påseende under tidsperioden 17.6.2013-19.7.2013.
1
2
3
HE 101/1998 vp, 39 §:s detaljerade motiveringar.
HE 101/1998 vp, 39 §:s detaljerade motiveringar.
Dnro EPOELY/17/07.04/2012. s. 12
4.9.2015
Bemötande
Lappfjärd DGP
3 (13)
Den 15.10.2013 hölls ett arbetsmöte vid NTM-centralen gällande Lappfjärds och Lakiakangas planläggning. Eftersom NTM -centralen nyligen
hade gett sitt utlåtande om etapplandskapsplanens Natura-bedömning4,
borde man vid arbetsmötet speciellt ha betonat utlåtandet gällande etapplandskapsplanens Natura-bedömning. Kristinestad skulle redan i detta
skede ha kunnat diskutera om utlåtandet (NTM) gällande etapplandskapsplanens Natura-bedömning samt om att en på generellare nivå genomförd
landskapsplans Natura-bedömning styr beaktandet av konstaterade riskfaktorer i noggrannare utredningar och projektplanering.
Den 3.5.2014 hölls ett myndighetssammanträde gällande Lappfjärds delgeneralplans förslagsskede. Vid detta konstaterades att Syd-Österbottens
NTM-central givit ett utlåtande den 3.10.2013 gällande Natura-bedömning
i anknytning till landskapsplanberedningen. Lappfjärds område hörde i
landskapsplanen till Metsälä-Norrviken –områdets norra delar. NTMcentralen konstaterade i sitt utlåtande gällande landskapsplanens Naturabedömning, att detta område i norr borde lämnas oförverkligat på grund
av förekomsten av havsörn och flyttfåglar, vilka utgör Natura-områdets
skyddsmotivering. NTM-centralen konstaterade även att Museiverket i sina
utlåtanden gällande både etapplanutkastet och -förslaget framställt att
Metsälä-Norrvikens norra del avlägsnas ur etapplanen, eftersom det inom
området förekommer rikligt med gravrösen härstammande från brons- och
järnåldern. Som en slutsats av detta ansåg NTM-centralen att Lappfjärds
vindkraftparks delgeneralplanområde inte är genomförbart.
På denna punkt framställer vi att NTM-centralens konstaterande att Lappfjärds vindkraftparks delgeneralplanområde inte är genomförbart baserar
sig på NTM-centralens utlåtande gällande landskapsplanens Naturabedömning (3.10.2013), vilken baserar sig på föråldrade uppgifter. Vi
framhåller även att vid Lappfjärds planberedning har NTM-centralens skyldighet att styra delgeneralplanarbetet särskilt framhävts. NTM-centralen
har dock inte reagerat på den förändrade situationen, utan hänvisar fortsättningsvis till sitt utlåtande gällande landskapsplanens Naturabedömning (3.10.2013).
Myndighetsstyrningen har vid denna tidpunkt inte varit tillräcklig, vilket vi
motiverar enligt följande:
Utgångspunkter
I utlåtandet gällande Österbottens 2. etapplandskapsplans Naturabedömning konstaterar NTM-centralen att Metsälä-Norrvikens norra del,
dit Lappfjärds vindkraftparks delgeneralplan är belägen, bör avlägsnas ur
landskapsplanförslaget, eftersom vindkraftparken kan ha effekter på Natura-områdets fågelbestånd. Området är även känsligt med avseende på
fiskgjuse och för fåglar som flyttar i närheten av kusten såsom tranor,
gäss och svanar, vilkas mängder vid flyttider inom området i medeltal är
större än normalt. Enligt NTM-centralen räcker det inte med att begränsa
områdets storlek eller optimera områdets form för att minska påverkan på
fågelbeståndet.
Syd-Österbottens NTM-central anser även att minimering av miljöskador
via tillståndsförfarande och i senare planläggning inte är möjlig eller sannolik.
4
NTMs utlåtande om etapplandskapsplanens Naturabedömning gavs 3.10.2013.
4.9.2015
Bemötande
Lappfjärd DGP
4 (13)
Natura-bedömning för Etapplandskapsplanen 2
Österbottens etapplandskapsplans (etapp 2) Natura-bedömning5 baserades på följande antaganden och utgångspunkter:
-
Kollisionsmodellerna har utförts med Bands modell. Kalkylmodellen
har kritiserats bl.a. för opålitliga parametrar och fåglars lokala beteendeskillnader (Fielding & Haworth 2010). Det har även ofta konstaterats att Bands modell har genererat klart större dödlighetsvärden än vad som i verkligheten registrerats.
-
Överenskomna parametrar för vindkraftverken var 2,5 kraftverk/kvadratkilometer tv-område (vindkraftområde).
-
Beträffande flyttfåglar baserades kollisionsmodelleringen på uppgifter från ornitologiska föreningar, och på basen av dessa data uppskattades tätheten för några kollisionskänsliga, genom varje vindkraftverksområde flygande, arter för vilka man ansåg sig ha tillräckligt med data om för att uppskatta tätheten. Noggrannare data
om flyttfåglars flygrutter och mängder inom olika tv-områden fanns
inte tillgängliga.
-
Stora rovfåglar, såsom havsörn och fiskgjuse, har konstaterats vara
de känsligaste arterna för vindkraftverks påverkan. Havsörnens
särställning betonas av att regionen är ett ytterst viktigt häckningsområde för arten. För bedömningen erhölls uppgifter om boplatser
för bägge arterna från rovfågelsregistret, som upprätthålls av
Forststyrelsen. För varje känd boplats inom Österbottens landskap
uppskattades kollisionsrisk med hänsyn till planens tv-områden.
Granskningsmetoden var rent teoretisk, eftersom uppgifter om fåglarnas flygbeteende inom olika revir inte fanns tillgänglig.
Undersökningens resultat omfattar många osäkerhetsfaktorer, varför de
kan anses vara enbart riktgivande.
Slutledningar och rekommendationer:
-
-
5
Natura-områden: ”Enligt bedömningen föranleder inte landskapsplanens vindkraftverksparker betydande konsekvenser för Naturaområdenas naturdirektivsenliga naturtyper och arter. Inte heller vid
en vindkraftsparkvis granskning genereras betydande konsekvenser
för fågeldirektivsenliga arter som häckar inom Natura-områdena.
Mest betydande konsekvenser bedöms uppstå indirekt via konsekvensers samverkan.
Såvida alla planens områdesreservationer för vindkraftverk förverkligas, torde av de granskade arterna mest betydande påverkan genereras havsörnen. Fåglarnas flyttrutter kan även ändras så att,
enskilda Natura-områdens betydelse som flyttfåglars vilo- och
födoområden betydligt ändras, trots att ingen betydande påverkan
sker på flyttfågelbeståndet i sin helhet. Vid fortsatt planering rekommenderas att man fokuserar på detaljerade utredningar samt
noggrann planering av byggandet och beaktande av de mest käns-
Tikkanen, H., Tuohimaa, H. & Hölttä, H. 2013: Pohjanmaan uusiutuvat energiavarat. 2. vaihemaakuntakaavan tuulivoimaalueiden vaikutukset Natura 2000 –alueisiin.
4.9.2015
-
Bemötande
Lappfjärd DGP
5 (13)
liga områdena för havsörn, fiskgjuse och övriga värdefulla arter
samt flyttfåglar.”
De mest betydande riskerna för Natura-områdenas havsörnar utgörs av en sammantagen konsekvens av alla vindkraftområden.
Ifall planens alla områden för vindkraft realiseras, är enligt bedömningen betydande konsekvenser möjliga då man beaktar risker för
både häckande och flyttande fåglar.
-
Havsörn och fisgjuse: Enligt modellen är de farligaste vindkraftområdena för häckande fiskgjuse Metsälä-Norrviken, Långmarken ja
Söderskogen. Nästa är Molpe och Peninkylä. Enligt modellen skulle
de fyra mest riskfyllda områdena bilda sammanlagt 86 % av fiskgjusens dödlighet. De är belägna på eller i närheten av de nämnda
vindkraftområdena. En betydande del av Österbottens fiskgjusar
skulle häcka i närheten av vindkraftområden. Det är möjligt, att
ifall alla vindkraftområden skulle förverkligas så skulle några revir
ödeläggas på längre sikt.
-
Enligt modellen är den beräknade dödligheten högst för svanen,
sädgåsen, tranan och grågåsen. För dessa arter var de mest riskfyllda områdena Långmarken, Metsälä-Norrviken (S), Peninkylä,
Metsälä-Norrviken (N), Bredåsen och Västervik.
Södra Österbottens NTM-centrals utlåtande över Natura 2000bedömningen för Etapplandskapsplan 2 (3.10.2013)
Södra Österbottens NTM-central konstaterar i sitt utlåtande att man vid
tolkning av resultaten samt vid slutledningarna bör tillämpa försiktighetsprincipen. Detta beror på Naturabedömningens bristfälliga granskning av
de sammantagna konsekvenserna samt osäkerhetsfaktorerna som härrör
till bedömningen.
Baserat på detta anser NTM-centralen att de områden som enligt bedömningen ansetts vara de mest kritiska tas bort ur planen helt och hållet. I
Sydbotten är dessa områden Långmarken, Gillermossen, Blacksnäs, Västervik, Arstu och Metsälä-Norrvikens norra del, Peninkylä samt Bredäsen.
På basen av Naturabedömningen togs områdena Blacksnäs och Gillermossen bort ur Österbottens etapplandskapsplan 2.
4.9.2015
Bemötande
Lappfjärd DGP
6 (13)
nro 24 Långmarken
nro 25 Peninkylä
nro 26 Kullen
nro 27 Metsälä-Norrviken
nro 29 Arstu
nro 28 Lakiakangas
nro 30 Västervik
nro 27 Metsälä-Norrviken
Bild 1. Utdrag ur Österbottens etapplandskapsplankarta 2.
Generellt
Etapplandskapsplanens Naturabedömning uppgjordes under planens utkastskede, då projektet i Lappfjärd redan hade framskridit långt och man i
samband med projektet hade gjort betydande utredningar. Det fanns t.ex.
tillgång till noggrann information om flygrutterna för de i näromgivningen
häckande fiskgjusarna samt deras bons lägen i förhållande till vindkraftverken. I Naturabedömningen för etapplandskapsplanen har man inte använt sig av projektspecifika uppgifter från naturutredningarna för det norra
området i Metsälä-Norrviken och det område som bedömningen utförts för
motsvarar inte planområdet.
Den på generell nivå utförda Naturabeömningen för etapplandskapsplanen
anvisar att i den noggrannare planeringen och utredningarna beakta de
risker som konstateras i dessa. I planeringen av vindkraftparken i Lappfjärd har man beaktat de extensiva och på området utförda terrängutredningarna samt befintlig information, på basen av vilka man med tillräcklig
vetenskaplig information har kunnat utföra en på försiktighetsprincipen
grundande bedömning av konsekvenserna på Natura 2000-områden och nätverket.
4.9.2015
Bemötande
Lappfjärd DGP
7 (13)
I samband med MKB-förfarandet för vindkraftprojekten LappfjärdLakiakangas har det uppgjorts en Naturabehovsprövning, vars skilda rapport levererades till Södra Österbottens NTM-central för utlåtande i samband med MKB-förfarandet. I behovsprövningen har man även behandlat
området Lakiakangas II:s, som är under planläggning, konsekvenser för
Natura-områden. Södra Österbottens NTM-central konstaterade i sitt utlåtande över MKB-beskrivningen, att en Naturabedömning i enlighet med
naturskyddslagen 65 § inte behövs utföras.
Förverkligande av utbyggnation
I etapplandskapsplanens Naturabedömning hade använts sammanlagt 888
kraftverk på ytan. Ifall inget projekt tas bort ur etapplandskapsplanen,
finns det för tillfället sammanlagt 504 kraftverk under planering på områdena för vindkraft. Av projekten är det största projektet Kattiharju, som är
beläget utanför kustområdets flyttningskorridor. Kattiharjuprojektet ökar
därmed inte de sammantagna konsekvenserna för det flyttande fågelbeståndet av vindkraftparker planerade i kustområdet. Ifall projektet Kattiharju på basen av detta tas bort från beräkningarna är förhållandet mellan
det antal kraftverk som beräknats möjliggöras genom etapplandskapplanen och de som möjligen förverkligas i området 830  432.
Det antalet kraftverk som möjligtvis byggs i närheten av fåglarnas flyttkorridor är i hänvisning till ovan endast ca hälften av det antal som Naturabedömningen för etapplandskapsplanen baserar sig på, även om alla
områden i etapplandskapsplanen skulle fastställas. Orsaken till att antalet
vindkraftverk har minskats beror huvudsakligen på att områdena har
minskats vid utkanterna för att minimera de skadliga miljökonsekvenserna
samt på grund av att man i den noggrannare planeringen av projekten har
beaktat fåglarnas flyttrutter och häckande fågelarters, som t.ex. havsörnens och fiskgjusens rörelseområden. Den helhetliga fågeldödlighetsrisk
som presenterades i Naturabedömningen för etapplandskapsplanen motsvarar inte längre nuläget, då vindkraftparkerna är belägna på ett längre
avstånd från befintliga häckningsrevir och kraftverken är klart färre till antalet.
Förminskningen av antalet planerade kraftverk minskar i betydande mån
de sammantagna konsekvenserna som har presenterats i samband med
etapplandskapplanens Naturabedömning. Dessutom bör det beaktas, att
de bedöminger som har gjorts i senare planeringsskeden av projekten baseras på noggrannare uppföljnings- och observationsinformation om fågelbeståndets revir och rörelseområden i förhållande till den utgångsinformation som har använts i Naturabedömningen för etapplandskapsplanen.
Kollisionsrisk
På basen av ett flertal utländska studier väjer de flyttande fåglarna effektivt vindkraftparker i drift. I Finland har man för första gången utrett flyttfåglarnas beteende vid en landvindkraftpark belägen på en betydande
flyttrutt vid Olhava vindkraftpark i Ii kommun 20146.
Området Olhava har erkänts som den mest betydande flyttrutten (sk.
flaskhals) för rovfåglar. Området sammanfaller med ett område, på vilket
man redan har byggt eller håller på att bygga flera vindkraftparker. Flyttrutten har bedömts vara en huvudflyttrutt betydande på riksnivå för fjällvråk och kungsörn, men rutten är betydande även för andra skyddsmäss-
4.9.2015
Bemötande
Lappfjärd DGP
8 (13)
igt värdefulla fågelarters flytt. I samband med undersökningen sökte man
även efter fåglar som hade kolliderat med vindkraftverken i Olhava och
Simo.
I Olhava flög en anmärkningsvärt stor del av de flyttande fåglarna förbi
vindkraftparken på utsidan. Flyttens förtätning på ett avstånd av ca 5001000 meter på vindkraftparkens östra och västra sidor visar att fåglarna
klart kan observera vindkraftverken och flyger omkring dem. En del av
tranorna flög rakt över vindkraftverken. Resultaten av utredningen visar
starkt stöd för de motsvarande undersökningar som har utförts utomlands,
enligt vilka de flyttande fåglarna kraftigt strävar till och väjer för vindkraftparker. Vindkraftverkens avstånd sinsemellan är ca 500 meter, vilket
indikerar att det är ett tillräckligt avstånd för att fåglarna skall kunna flyga
mellan vindkraftverken också. I samband med utredningen kunde man
inte finna en enda fågel som skulle ha kolliderat med ett vindkraftverk.
Även i Sverige har man undersökt de flyttande fåglarnas beteende vid
vindkraftparken Hörnefors vid den Bottniska kusten 6. På basen av observationerna väjde de flyttande fåglarna klart vindkraftparken, eftersom ca
hälften av det flyttande fågelbeståndet över området flyttade över vindkraftparkens område innan den byggdes, men bara 7-11 % efter att vindkraftparken hade byggts. Under åren 2009-2010 efter att vindkraftparken
hade byggts flyttade i medeltal endast 3 % genom vindkraftparken. Under
hösten observerades endast 0,5 % av fåglarna på vindkraftparkens område. Genom vindkraftparken observerade man flytta bl.a. måsar och fjällvråkar och speciellt på hösten var majoriteten av de fåglar som flyttade
genom vindkraftparken rovfåglar. Vid Hörnefors vindkraftpark har man
konstaterat att kollisioner med vindkraftverken är högst ovanliga, och t.ex.
under de systematiska sökningarna efter fåglar som kolliderat med vindkraftverken år 2010 kunde man inte finna en enda fågel som skulle ha kolliderat med ett vindkraftverk.
I delgeneralplanen för Lappfjärd vindkraftpark är den strörsta delen av
vindkraftverken belägna på ett avstånd av ca 500 meter från varandra.
Området är beläget på ett avstånd av ca 8 kilometer från den Bottniska vikens kust och formar en sammanhängande, ca 9 kilometer lång vindkraftpark, som är ungefärligt belägen i samma flyttriktning som ett flertal flyttfåglar. Därmed behöver inte de fåglar som flyttar via området göra större
korrigeringar till sina flyttrutter för att kunna väja för den relativt smala
vindkraftparken. Å andra sidan är det även möjligt för fåglarna att flytta
genom vindkraftparken.
På basen av befintlig forskningsinformation förblir vindkraftparkens konsekvenser för fågelbeståndet små.
Flyttfågelrutterna
BirdLife Finlands översikt ”Lintujen päämuuttoreitit Suomessa”7 ger en
översiktlig bild av fåglarnas huvudflyttrutters geografiska lägen i Finland.
Enligt översikten flyttar en del av fågelbeståndet som en så bred front att
det inte är motiverat att avgränsa huvudflyttrutten. T.ex. (taiga)sädgåsens
huvudflyttrutt vid delgeneralplanområdet för Lappfjärds vindkraftpark är
6
Granér, A., Lindberg, N. & Bernhold, A. 2011: Migrating birds and the effect of an onshore wind farm. Poster. Conference
on Wind energy and Wildlife impacts, 2.–5.2011, Trondheim, Norway.
7
Toivanen, T., Metsänen, T. & Lehtiniemi, T. (2014): Lintujen päämuuttoreitit Suomessa. BirdLife Suomi ry.
4.9.2015
Bemötande
Lappfjärd DGP
9 (13)
enligt översikten mycket bred, en över 52 kilometer bred led som förtätas
först norr om Vasa. Tranornas vår- och höstflyttningsled är vid planområdet ca 32-35 kilometer breda och sångsvanens huvudflyttrutt löper vid
området som ett tjugotal kilometer bred.
Förutom Lappfjärds planområde planeras det ett flertal andra vindkraftprojekt på området för huvudflyytrutterna. Lappfjärds delgeneralplan är inte
belägen på ett mer problematiskt läge i förhållande till huvudflyttrutterna
och endast på basen av BridLifes översikt kan man inte anse att Lappfjärds
planområde skulle orsaka större konsekvenser för flyttfågelbeståndet än
de övriga projekten. Exempelvis är Lappfjärds planområde beläget precis
på östra kanten av sångsvanens huvudflyttrutt och utanför havsörnens
huvudflyttrutt. De största potentiella konsekvenserna av vindkraftparker
för flyttfågelbeståndet orsakas av de vindkraftparkerna som planernas
väster om riksväg 8 närmare kusten. Detta har även lyfts fram vid konsekvensbedömningen för Lappfjärds delgeneralplan.
Fåglarnas flyttrutter förändras i någon mån mellan åren, bl.a. på grund av
väderförhållanden. Även om de observationer som har utförts i samband
med MKB-processen endast står för flytten under ett år har man på basen
av dessa utredningar kunnat forma en klart noggrannare bild av fåglarnas
flyttrutter på delgeneralplanområdet för Lappfjärd vindkraftpark i förhållande till de riksomfattande, relativt grova granskningarna av huvudflyttrutterna, som etapplandskapsplanens Naturabedömning baserar sig på.
Granskat på en regional nivå styrs fåglarnas flyttrutter i betydande mån av
bl.a. terrängformer och vilo-områden. På basen av Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftparkers flyttfågeluppföljningar löpte den huvudsakliga
andelen av fågelflytten klart väster om Lappfjärds planområde närmare
kusten. Den flytt som löpte över området styrdes huvudsakligen öster och
väster om planområdet över åkrarna. Planområdet är beläget på en skogsrygg där flytten är klart mindre.
Konsekvenserna av Lappfjärds delgeneralplan i förhållande till etapplandskapsplanen är även mindre på grund av att den områdesavgränsning som
använts i samband med delgeneralplaneringen är klart mindre än den som
använts i etapplandskapsplanen. Speciellt i norr har man tagit bort ett flertal vindkraftverk i närheten av de åkerområden som fungerar som viloområden. Layouten för vindkraftparken har planerats så att de fåglar som
flyttar genom området lättare skulle kunna flyga förbi vindkraftverken på
den östra eller västra sidan och s att det inte bildas sk. ”fällor” i området.
Området för vindkraftverk är även tätt och det finns inte utstående spetsar
som kunde bilda speciella kollisionsrisker för fågelbeståndet. Det lämnas
även en bred korridor mellan vilo-områden, flyttrutterna, det närbelägna
planområdet för Lakiakangas vindkraftpark och Lappfjärd vindkraftpark,
som man vid uppföljningarna av flyttfågelbeståndet har konstaterat att
fåglarna rör sig längs.
I samband med Naturabedömningen för etapplandskapsplanen har man
även lyft fram Norrvikenområdets norra dels läge mellan betydande viloområden och Naturaområdet. I samband med de fågeluppföljningar som
gjordes under MKB-förfarandet kunde man dock inte konstatera att området skulle vara beläget på viktiga flyttrutter för de vilande flyttfåglarna.
4.9.2015
Bemötande
Lappfjärd DGP
10 (13)
Fiskgjuse och havsörn
I NTM-centralens utlåtande 3.10.2013 över Naturabehovsprövningen konstateras att för Lappfjärds vindkraftparks del löper fiskgjusens flyttrutt
väster om projektområdet och det inte finns behov för fåglarna att flyga
genom vindkraftparken. I utlåtandet 14.6.2013 har NTM-centralen endast
fäst uppmärksamhet vid fiskgjuseboet som var beläget ca 900 meter från
närmaste vindkraftverk på Lakiakangas delområde. Detta är inte betydande för Lappfjärds delområde eller etapplanområdet Metsälä-Norrviken.
Det närmaste fiskgjuseboet är beläget minst 2 km från Lappfjärds planområde, vilket generellt sett har ansetts vara tillräckligt mellan boet och
vindkraftverk. Dessutom har man i samband med tilläggsutredningarna8
under projektets MKB-förfarande konstaterat att de häckande fiskgjusarnas huvudsakliga födosökningar riktas bort från vindkraftparkerna.
Såsom även konstateras i etapplandskalsplanens Naturabedömning, har
fiskgjusen och havsörnen alltid speciella jakt- och spelområden och därmed fördelas inte flygningarna jämnt över alla områden, vilket man i kollisionsmodellen för etapplanens Naturabedömning har antagit. I etapplandskapsplanens Naturabedömning kapitel 7.4.1 konstateras: ”Möjligheterna för att gränsvärdena förverkligas bör alltså granskas områdesspecifikt
med beaktande av artspecifika uppgifter och förhållanden.” Den verkliga
dödligheten som orsakas av vindkraftverk är i praktiken svårt att bedöma
pålitligt och modelleringens resultat är endast riktgivande och innehåller
stora osäkerhetsfaktorer. I de noggrannare utredningarna som har utförts
under MKB-förfarandet har man inte kunnat konstatera att det på vindkraftområdena skulle finnas viktiga födo-områden för havsörn eller fiskgjuse och man har inte observerat att det skulle löpa födoflygningar för arterna genom området. Vindkraftverkens närmaste avstånd till bon är över
2 km, vilket avviker i betydande mån från det antagna avståndet som har
använts i Naturabedömningen för etapplandskapsplanen. Enligt tilläggsutredningarna är dessa arters verkliga kollisionsrisk betydligt mindre än vad
som har teoretiskt modellerats i etapplanens Naturabedömning och man
har bedömt att projektet inte innebär speciella risker för fiskgjuse eller
havsörn.
Sammantagna konsekvenser
I naturskyddsdirektivets 6. artikels 3. punkt finns en skyldighet att i samband med en Naturabedömning utreda de sammantagna konsekvenserna,
men i artikeln specificeras inte vilka planer och projekt vars sammantagna
konsekvenser skall bedömas. I EU-kommissionens anvisningar (2000)
konstateras, att man i de sammantagna konsekvenserna skall beakta planer eller projekt som redan har avslutats eller är godkända, men inte halvfärdiga projekt eller projekt vars planering
inte ännu har slutat.
Projekten Lappfjärd och Lakiakangas har blivit anhängiga betydligt tidigare
än många andra projekt, vars planerade områden har betecknats i etapplandskapsplanen. Enligt generall europeisk praktik skall man i de senare
projekten beakta befintliga projekt.
De sammantagna konsekvenserna har för Lappfjärds delgeneralplans del
bedömts för vindkraftprojekten Lakiakangas (delgeneralplanerna för La8
FCG Suunnittelu ja Tekniikka Oy (2013b): Lappfjärdin ja Lakiakankaan tuulipuistot, luontoselvitys.
4.9.2015
Bemötande
Lappfjärd DGP
11 (13)
kiakangas I och Lakiakangas II) och Metsälä. Sammantagna konsekvenser
med övriga vindkraftparker som planeras vid kusten har bedömst i MKBbeskrivningen för Lappfjärd och Lakiakangas vindkraftparker samt i Naturabehovsprövningen som uppgjorts i samband med MKB-förfarandet.
Godkända delgeneralplaner för vindkraft:
-
Bötom (Karijoki), delgeneralplan för vindkraftparken Lakiakangas I
har godkänts 10.6.2014
-
Storå (Isojoki), delgeneralplan för vindkraftparken Lakiakangas I
har godkänts 16.12.2013. Planen är under behandling i högsta förvaltningsdomstolen.
-
Storå (Isojoki), delgeneralplan för vindkraftparken Lakiakangas II
har godkänts 2.3.2015. Planen är under behandling i förvaltningsdomstolen.
-
Kristinestad, Lakiakangas II har godkänts 11.5.2015
-
Kristinestad, delgeneralplan för Ömossa vindkraftpark har delvis
fastställts 2013.
Bild 2. Vindkraftprojekt belägna nära Lappfjärd vindkraftpark (MKB- och
planläggningsprojekt).
Bemötande
Lappfjärd DGP
4.9.2015
12 (13)
Övriga vindkraftprojekt som planeras till lands och som är belägna på ett
avstånd av 10-12 km från Lappfjärd vindkraftpark och vars planering har
inletts senare:
-
Långmarken: Vindkraftparken Kristinestad Norr, MKB-förfarande
pågår. Delgeneralplan för Böle vindkraftpark, inletts 2014. Delgeneralplanutkast för Pjelax vindkraftpark, till påseende april 2015.
-
Peninkylä-Kulen: Delgenralplanutkast för Peninkylä-Lappfjärd, till
påseende i början av år 2015.
-
Metsälä - Norrviken: Mikonkeidas vindkraftpark delgeneralplanförslag 2015.
-
Arstu: Härkmeri vindkraftpark, MKB-förfarande pågår.
-
Västervik: delgeneralplanutkast för Västervik vindkraftpark, till påseende under våren 2015.
Dessutom finns Rajamäenkylä vindkraftpark nordost om Lappfjärd
vindkraftpark. MKB-förfarandet för parken har avslutats under 2015.
Vindkraftområdena i etapplandskapsplanen är vida och antalet vindkraftverk är högt. När planeringen går vidare från MKB-förfarande till delgeneralplanläggning, minskar antalet kraftverk klart och områdesavgränsningarna förändras. De sammantagna konsekvenserna för det flyttande fågelbeståndet är då mindre och bildar inte så betydande konsekvenser som
har antagits. När man beaktar den nuvarande kunskapen om hur fåglarna
väjer för vindkraftverken, uppstår det inte betydande sammantagna konsekvenser av vindkraftparkerna för fågelbeståndet på populationsnivå.
Därmed finns det inte motiveringar för att uppgöra en bred bedömning av
sammantagna konsekvenser.
4.3 Sammandrag och slutledning
På basen av de befintliga uppgifterna finns det inte behov för att uppgöra
en bredare bedömning av de sammantagna konsekvenserna för fågelbeståndet för Lappfjärds delgeneralplans del. De utredningar som har uppgjorts för Österbottens etapplandskapsplan har beaktats genom att utföra
noggrannare utredningar och konsekvensbedömningar i samband med
MKB-förfarandet för Lappfjärds vindkraftpark.
Sammantagna konsekvenser med övriga vindkraftparker planerade längs
med kusten har bedömts i samband med Naturabehovsprövningen som
uppgjordes i samband med MKB-förfarandet för Lappfjärd och Lakiakangas
vindkraftparker.
Antalet vindkraftverk som planeras på vindkraftområdena i etapplandskapsplanen är endast ca hälften av det antalet vindkraftverk som etapplandskaplanens Naturabedömning har beaktat även om alla vindkraftområden i etapplandskapsplanen skulle fastställas. Förminskningarna i antalet
vindkraftverk sänker i betydande mån de sammantagna konsekvenser
som orsakas av vindkraftparkerna och därmed är det inte längre möjligt
att rakt använda sig av etapplandskapsplanens Naturabedömnings resultat
på det nuvarande planeringsläget.
4.9.2015
Bemötande
Lappfjärd DGP
13 (13)
Enligt NTM-centralen har man inte i konsekvensbedömningen för delgeneralplanen för Lappfjärd vindkraftpark beaktat de utredningar som utförts i
samband med Österbottens etapplandskapsplan II. Etapplandskaplanens
Naturabedömning är inte tillräckligt noggrann för att den skall kunna användas för konsekvensbedömningen på generalplannivå. Konsekvenserna
av Lappfjärds vindkraftpark på fågelbeståndet har bedömts på basen av
noggrannare, projektspecifika fågelutredningar som utförts i samband med
projektets MKB-förfarande. På basen av dessa utredningar uppstår det inte
betydande konsekvenserför fågelbeståndet eller nätverket av Naturaområden enskilt av Lappfjärds vindkraftpark eller sammantaget med övriga
vindkraftparker.
På basen av detta anser Kristinestad att NTM-centralens rättelseyrkande
inte baseras på det nuvarande planeringsläget och att delgeneralplanen för
Lappfjärd vindkraftpark uppfyller innehållskraven för generalplaner i enlighet med MBL 39 §. I delgeneralplanen för Lappfjärd vindkraftpark har man
beaktat utredningarna för etapplandskapsplanen i den utsträckning som de
motsvarar det befintliga planeringsläget. Detta försäkrar en tillräcklig utredning och bedömning av de sammantagna konsekvenserna.
§ 240, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: Besvär_Uttermossan_tuulivoimapuisto
Vasa Förvaltningsdomstol
Korsholmsesplanaden 43
PB 204
65101 VASA
(Översättning)
BESVÄR
Ärende
Besvär över stadsfullmäktiges beslut av den 15.6.2015 § 30
Godkännande av delgeneralplan för Lappfjärds vindkraftspark; CPC
Finland OY Ab.
Ändringssökande
Oy Uttermossan Tuulivoimapuisto - Vindkraftspark Ab, hemort
Kristinestad
Sandviksvägen 180
64100 KRISTINESTAD
Tfn 040 0433655
Processadress
Oy Uttermossan Tuulivoimapuisto - Vindkraftspark Ab
Sandviksvägen 180
64100 KRISTINESTAD
Tfn 040 0433655
nummela.marko(at)hotmail.com
Yrkande
Häva stadsfullmäktiges beslut av den 15.6.2015 § 30, Godkännande av
delgeneralplanen för Lappfjärds vindkraftspark, som lagstridigt.
Motivering
1. Fel i förfarande, jäv
Medlemmen av tekniska nämnden Per-Erik Englund var närvarande på tekniska nämndens
möte den 21.3.2012 då nämnden beslöt att hyra ut stadens mark åt vindkraftsbolaget CPC
för vindkraftspark. Per-Erik Englund har varit jävig att delta i beslutsfattandet angående
planen och redan i beredningen av vindkraftsprojektet då beslut fattades om hyresavtal. PerErik Englund anmälde dock jäv först på tekniska nämndens möte 22.10.2014 och 29.4.2015
liksom även på fullmäktiges möte 15.6.2015, då delgeneralplanen för Lappfjärds
vindkraftspark behandlades. På basen av detta kan förmodligen konstateras att Per-Erik
Englund var jävig i ärendet redan 21.3.2012, då tekniska nämnden beslöt hyra ut mark för
vindkraftspark. Se bilaga 1.
Kristinestad arrenderade genom 2.3.2012 fattat beslut ut en skogsfastighet med namnet
Bergskog, fastighetsbeteckning 287-409-2-19, samt en skogsfastighet med namnet Ingves,
fastighetsbeteckning 287-409-2-76, vid gränsen till Uttermossa vindkraftspark, en del till och
med inom planområdet för Uttermossa vindkraftspark. När man läser avtalet mellan
Kristinestads stad och CPC Finland och med beaktande av att ovan nämnda förtroendevald,
som själv har arrenderat ut mark åt CPC Finland, behandlar planen för Oy Uttermossa
vindkraftspark, kan man fråga sig om Kristinestad som stad och de förtroendevalda är jäviga
att behandla planläggningen som berör ovan nämnda bolag på ett jämlikt sätt. Staden har
behandlat olika vindkraftsprojekt ojämlikt, vilket framgår ur arrendeavtalets villkor. Man har
prioriterat CPC:s projekt.
Se bilagorna
2. Bristfälliga utredningar och bedömningar i samband med uppgörandet av planen
Den allmänt godkända principen att speciellt de senare påbörjade projekten har skyldighet
att utreda konsekvenserna, har inte beaktats delgeneralplanearbetet för Lappfjärds
vindkraftspark.
I planläggningsarbetet har inte utretts, bedömts och beaktats traktens övriga
vindkraftsprojekt med tanke på utredning och bedömning av konsekvenserna. Projektet
strider således mot MBL § 9 och miljöministeriets anvisningar.
Utdrag ur miljöministeriets anvisningar:
I MKB-förfarandet och den kommunala planläggningen för ett vindkraftsprojekt beaktas
andra befintliga och planerade vindkraftsprojekt i närområdena, de därtill hörande
kraftledningsprojekten och övriga betydande byggprojekt samt deras planeringsskede.
Förpliktelsen att bedöma de sammanlagda konsekvenserna beror på tidpunkten för MKBförfarandet. I samband med ett senare projekt i samma område bör man bedöma de
sammanlagda konsekvenserna med samtliga tidigare projekt. Täckande kännedom om
planläggningssituationen och andra projekt i området är mycket viktig, vilket gör att
samarbetet mellan olika aktörer accentueras. Bedömning av de sammanlagda
konsekvenserna med vindkraftsområden som är i ett mycket tidigt planeringsskede behövs
inte.
Det överklagade planbeslutet uppfyller inte kraven för planens konsekvensutredning och
bedömning enligt MBL § 9.
Utdrag ur Finlex:
9 § (6.3.2015/204)
Utredning av konsekvenserna när planer utarbetas
En plan ska grunda sig på planering som omfattar bedömning av de betydande
konsekvenserna av planen och på sådana undersökningar och utredningar som planeringen
kräver. När planens konsekvenser utreds ska planens uppgift och syfte beaktas.
När en plan utarbetas ska miljökonsekvenserna, inklusive de samhällsekonomiska, sociala
och kulturella konsekvenserna, samt övriga konsekvenser av planen och av undersökta
alternativ utredas i behövlig omfattning. Utredningarna ska omfatta hela det område där
planen kan tänkas ha väsentliga konsekvenser.
Närmare bestämmelser om utredning av en plans konsekvenser får utfärdas genom
förordning av statsrådet.
§ 9 som ändrats med lagen 204 2015204 2015204 2015204 2015 träder i kraft 1.4.2015. Den
tidigare versionen lyder:
9 § (8.4.2005/202)
Utredning av konsekvenserna när planer utarbetas
En plan skall basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. När en plan utarbetas
skall miljökonsekvenserna, inklusive de samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga
konsekvenserna, av planen och av undersökta alternativ utredas i nödvändig omfattning.
Utredningarna skall omfatta hela det område där planen kan tänkas ha väsentliga
konsekvenser.
Planlösningen grundar sig inte på i MBL 9 § avsedda tillräckliga undersökningar och
utredningar och dessutom är utredningen och bedömningsområdet för begränsade.
Planens betydande konsekvenser har inte utretts då det gäller miljökonsekvenser, sociala,
kulturella och samhällsekonomiska konsekvenser samt övriga konsekvenser.
Bristerna är väsentliga i synnerhet med tanke på utredningen, undersökningen och
bedömningen av vindkraftsprojektens helhetskonsekvenser. För övrigt har man försökt
utreda konsekvenserna i fel ordning och överföra utredningsansvaret/bördan på andra
redan tidigare påbörjade vindkraftsprojekt.
Eftersom planens konsekvenser inte har utretts och bedömts på ett vederbörligt sätt är
planen lagstridig och bör hävas förutom på grund av felaktigt förfarande i och med jäv
även på basen av dessa grunder.
Oy Uttermossan Tuulivoimapuisto - Vindkraftspark Ab
Raimo Nummela
Bilagor elektroniskt och per post
§ 240, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: Besvär_sydbottens natur och miljö
§ 240, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: Besvär_Utter
§ 240, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: Besvär_Utter
§ 240, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: Lappfjärd_vindkraftspark_behandling_stge_20150615_30
§ 240, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: Förslag_Lappfjard_vindkraftspark_Plankarta_29042015
91:1
10
15:168
30
14
15:218
21
37
8a
15:51
8
20
6
1:189
15:183
2
15
16
31
118:0
12
5
96 13
9:54
25
26
3
2
122:1
9:46
11
46
67
69
1
119:1
48
145
71
33
7:74
11
29
1181
50
15
118099
18
14
1
5
4
2
5
1179
7:116
44
9:94
66 18
1157
3
40
29
30
7
6
7:89
1156
7:64
1151
279
70
41
122:1
7:105
2
8
49
7:106
7:62
146
54
254
2
3433
11
26:153
40:55
7:33
7
26:100
310
1
51
2
60
62
4
67
21:135
51x
1167
7:83
6
2
60
3
71
83
69
Smf. 878:14
5
3
63
36
65
rp65
8:30
7:109
12
85
8:31
51
60
26:32
40:91
26:122
8
52
255
3
53
4
4
2
1047
73
4
8:13
7:99
64
89
39
80
29:119
9
29:122
0:0
4
26:122
2
66
75
29:123
25
29:144
29:68
29:53
63
256
3
64
1
MP62
29:163
27
29:128
2
29:113
51
1033
7
65:17
67
64
34
29:51
93
34:11
1
34:40
48
7
75
73
1021
1020
5
1019
62:5
34:35
88
94
2
50
50
75
34:41
Z
5
34:9
34:8
3
1
72
4
65:2
5
10
o
71
34:24
sm
19:75
tv
8
3
102
12
tv
28:104
Z
19:31
17
13
5:83
5:71
106
108
135
137
152
110
3
MP
15
5:102
3
1
10 6
16
p6
r88
p88
116
r72
p72
3
1
10
tv
7
5:45
13
2
11
1
111
46
47
5:96
5:93
KRISTIINANKAUPUNKI
KRISTINESTAD
9:32
9:49
1000
1
1
153
2
154
134
136
5
2
34:14
18
34:40
157
4
140
142
144
a
qu
36
165
167
169
34:35
40
146
34:34
171
148
60
4
6:127
tv
5:104
187
998
6:34
996
luo
3
11
4
18:142
23
997
40
SM
18:143
5
44:56
1
44:97
166
191
157 168
193
44:86
4
195
170
197
10
172
174
2
543
23
44:96
44:81
sm
19
r p292 9
4
82
68
4
69
57
71
70
44:65
16
18:61
9
5
1
1
44:16 3
4
64
49
9:9
9
50
18:119
27:100
27:36
24
44:90
21
2
27:62
27:32
44:15
tv
12
184
7
86
86
25
315
1543
330
102
7
tv
6
24
956
17:159
65
1
Z
11
44:72
182
r p818 1
6:56
6:53
44:90
2138
1 221
223
225
r p777 7
44
7
329
327
328
27
30:9
8
23
17:172
9 28
9
11
44:30
1
2
44:32
2
1
1
21
56
27:66
8
44:24
44:103
18
122
5
233
6
57
5
11
7
27:32
19
6:82
49
49
2
36:22
1:171
3
6:80
6:72
8
29
10
44:13
23
26
36:47
911
28
15
5
16
1:257
14
13
322
6:63
5
12
7
14
25:49
521
2
69
69
952
36:48
9
36:31
74
tv
36:44
Smf. 878:8
2
18
30
17:158
21
6
216
1
323
9
7
4:126
218
220
257
1
36:33
19
12
11
224
29
19
5
75
18
8
141
1
6
6
1
951
31
5
228
135
1:13
17:66
15:130
36:41
7
230
22
6
30
910
36:34
162
263
Smf. 878:8
30
30
2
226
261
17:72
17:101
6
14
13
15:94
259
3:34
15:219
1
10
47:11
909
222
915
17:157
138
20
36:47
255
56
17
8
13
1:13
68
17:90
136
7
7
10
47:22
tv
4:104
36:11
2
11
3
912
87
87
95
95
47:11
1
17
17
4
173a
135
73
3
321
4:106
18
324
36:13
12
11
94
rp94
4:238
3
161 214
253
17:168
93
rp93
47:21
22
4
320a
19
11
6:95
72
23
5
1
10
8
36:45
3
36:5
4
36:24
251
4:126
2
9
18:89
958
s-1
16
16
23
75
17:11
96
96
320
16
17
6:56
17:63
319
6
17
10
249
5:48
25
24
59
71
22
133
1:249
1
22
4
6:95
907
16
973
Smf. 878:21
12
212
17:173
974
33
rp98
98
90
24
36:12
247
908
4:149
4
18
25
44:13
210
318
5
2
208
6:56
tv
5
2
9
31
6
Z
32
4
27:92
22
245
13
5
9
8
20
27:94
25
35
15
4
6
6:85
91
47
7
60
88
7
24
28
18:123
153
30
317
325
18:113
204
18:30
972
3
36:41
36:27
58
202
17:157
17:86
1:231
3
241
2
206
160
243
10
1
18:126
6
5
239
17:157
75
75
992
35
26
19
237
17:71
2
971
1
957
44:13
1
28
28
89
89
49
127
6:23
1:113
959
235
44:78
4
Smf. 876:2
29
2
23
31
1
9
200
17:97
99
82
82
955
7
2
3
44
44
1
6:45
14
20
5
67
6:24
18:119
5
62
36:17
18:96
3
17:166
68
46
9
106:0
4
44:64
13
14
27:36
65
65
37
37
47
72
198
31
6:41
4
36:32
18:116
37
37
80
80
6:15
2
26
10
8
3
10
17:99
3
6:13
326
4
4
6 176
27:50
79
79
4
68
68
12
96r p 9 3
939292
27:62
6
44:92
75
44:10
5:195
6:53
7
3
1
18:24
20
18:100
196
231
59
1
44:69
3
194
44:38
953
62
44:69
2
1
192
19
229
4
17:134
48
2:44
13
12
27
30
1
5
50
50
2
25
58
27
44:75
8
23
2929
954
17:153
3
122
993
6:14
2
27:34
61
71
73
5:164
60
12
11
27
9
976
57
18:139
44:92
190
26
33
27:102
188
3
1
13
18:137
44:45
2
121
2
6:134
26
27:34
17:171
66
1
991
159
227 186
3
27
27
1919
30:49
39
44:89
6
17:175
3
9
44:57
168
9:8
6:7
12
4
1004
9:10
2
18:126
180
6
205
158 180
5
44:102
2
27:55
17
969
207 29
mp1422
209 10
211
2
5
2
1
30:13
Smf. 878:23
rp1
A6 / 6 2
6:127
42
42
8
10
178
43
44:101
2
59
59
17:62
9:23
1
6:57
6:82
44:65
203
1003
109
1
9:92
29
8314
rp14
108
4
25
27:102
54
10
17:162
17:176
z
59
201
16
26
3
37
30:21
24
28
16
176
44:83
80
1010
1
64
44:98
46
68
rp 68
65
199
17:58
63
994
990
44:80
5:28
28
28
tv
39
Smf. 876:2
4
44:55
82r p 8 2
tv
978
30
9:33
sm
28
17:85
59
18
1
9:48
8
Z
9
64
98
5:26
1009
2
en
luo
25
5
9:58
17:165
84
84
8
sm
995
18
164
9:57
29
6
7
39
39
78
78
9
13
30:22
44:80
51
439
9292
6767
9:79
1
42
7
189
417
rp417
17:154
5:89
28
4
4
44:80
44:12
44:53 5
13
rp13
5:120
67
98
98
22
4
6
189
3
735
62
61
5:100
125:0
tv
17:12
53
6
1
183
rp
93
16
r91
p
4
29
5:53
1
18:141
5
13
26
2
78
78
10
30:13
34
3
1
3
3r p21
44:9920
44:86
17:156
74
5
31
6:100
44:100
r p Cr p B
16
5:43
43:15
2
6:43
44:56
17:5
1011
3
2
2
983
90
60
6
9
6:80
986
984
8
78
2
tv
9
10
88
88
5:115
43:13
4
162
rp8
12
50
50
6
6
158
185
985
14
17:144
67
44:56
44:80
86
87
63
63
5
20
42
37:6
91
5:67
6:35
179
160
16
18
7
2
5
17:167
17:174
7:54
183
66
r p Cr p B
16
2
76
1
5
1
23
77
77
19:41
5:119
5:80
30:49
44:79
27
rp
rp
26
7
8
rp 76
76
23
A
B
15
5:113
34:17
156
79
64
19:69
5:86
988
181
740
739
12
152
3
154
478
59
100
1
19
6:133
38
177
44:73
tv
5:104
9:35
1
3
5
3
989
44:74
7:55
4
173
2
156
175
17:160
8
r p58
58
4
tv
37
87
66
732
tv
4
5
34:17
34:25
7:126
9
1
5
150
r p11
17:41
1016
742
741
101
6
Pro
p9
p8
r p 330
0
p7
p6
17
5:77
5:72
sm
9:81
jec
163
7
30
97
8
ta
2
34:35
8080
200
200
17:10
28:68
23
19:53
201
8
62
r p55
55
2
3
luo
35
24
202
22
17
7
Z
27
3
34:27
17:102
205
7:105
19:67
eo-4
5:103
4
1
138
161
z
5:106
5:101
159
155
730
83
28:39
6
21
25
11
9
2
19:36
999
34:14
17:17
17:164
743
1
5:46
155
26
2
17:37
729
82
2
Z
sm
9
5
tv
10
17:103
16
10
5:86
7
207
28:41
19:74
3
9:34
2
71
89
4
12
34:35
1
37
38
13:22
7
8
130
132
80
81
17:29
1017
4
52
728
66
50
rp 50
7
153
128
33:105
59
1
28:69
14
48 720
62 61
35 1
3
88
5:115
8
7:68
48
63
50
36
13:10
18
6
tv
9:82
7
126
64
47
35
22
49
51
19
14
2
147
50
17:24
77
33:65
28:117
32
5:79
5:53
1
8
111
48
78
19:68
2
124
17:113
4
33:33
12
15
29:9
72
17:112
5
727
13:12
1
11
M-1
3
Z
34:17
11
7
73
74 3
62
17:114
78
79
8
11
122
rp48
p16
28:81
2
tv
34:35
18
20
28:59
19:56
9
7:153
17
51
57
10
1005
722
r52
p52
13:16
7
14
17
1029
51
5:103
10
15
9
8
53
71
6
5:84
6
30
11
48:5
6
tv
49
702
76
12
1352
1
1006
50
723
36
37
11
120
4:238
9
13:15
41
64a
145
151
14
9
1007
5:105
5
77
69
7
48:6
5:12
5
10
29:152
4
46
3
10
rpA
r77
p80/77
80
48:7
52
38
34:40
9
8
62a
34:39
8
r27
p 27
8
51
28:70
29:136
13:9
9
10
p5
68
8
29:75
7
13
14
4
99 98
3
704
21
29:137
910
4
5:25
p4
p7
9
149
4:106
62
3
11
29:151
55
5
p3
51
118
113
11
2
29:149
6 7
54
25
7
Smf. 878:24
32
4
19:62
p1
p2
2
2
15
5
15
74
34:37
8
10
76
29:164
5
rp 1
321
29:150
48:8
8
28:48
1:248
29:25 17:160
48r p 4 8
33
7
143
34:24
561
6
48:3
28:53
19:18
4
10
rp15
15
76
12
29:165
4
10
s-1
5
34:40
112
141
6
12
1030
65
59
28:52
5:74
4
34:38
99
139
14
12
r12
p 12
69
7
luo
133
2
42
1
4
6
55
97
9
89
14
73
10
34:36
63
705
51
12
29:40
5
48:4
luo
2
711
38
34:40
9
2
71
55
64
36
29:137
2
3
34:40
43
4:238
89
14
1
66
74
1068
13
2
37
7
54:3
29:118
4
29:31
3
54:1
7
3
701
29:24
1
2
104
rp84
p2
p1
11
16
14
6
p5
p4
p38
11
17
2
3
4
9
84
r p55
p12
p11
p10
29:26
20
4
129
9
10
59
2
p15
p14
p13
pv-1
67
4:104
10
18
29:76
54:2
5
13:19
15
tv
1013
127
34:35
1040
29:153
3
1
4
34:24
2
15
21
29:40
65:6
11
lu
76
4
5
32
rp85
70
79
sm
28:47
76
2
75
4
4:106
17:160
19
28:28
5
34:35
p12
49
5
20
29:42
2
3
6
100
151
121
123
p13
p14
84
85
p15
p16
p17
p18
p19
p20
p21
p22
r80
p 870
6
73
65:13
tv
365
127
698
22
2
rpC
81
p1
p3p 2
129
4:2375
15
1028
125
rpD
p7
p6
p8p9p5
p4
p10
p11
4
27
85 84
119
1
4639
17
23
34:7
135
133
131
1
13:14
81
29:154
29:55
3
4
34:30
rp
33
679
68
7
58
1:248
1:240
13:23
9
117
2
4
2
52
8:25
74 69
65:1
33:103
3
95
6r rpp561
1:246
10
7
rp50
3
rp75
75
7
33:79
85
79
10
37
6
5
98
115
6
67
29:142
49
37
13:21
1
4
17
14
1:248
16
16
2
34:18
96
9
94
29:67
32
1
52
77
54
rp73
rp11
11
7
8
1014
3
3
57
59
56
13:9
8:15
9
1:201
24
24
1041
42
106
16
1515
28:106
67
2
rp49
1:248
8
31
13
25
7
13:20
29:131
33:69
63
90
92
59
44
62:1
7
6
14
83
58
tv
6
r 99
p 99
111
34:32
49
1
630
629
24
84
10
86
60
34:28
18:0
13:17
23
23
7:117
7:125
luo
87
2
86
13:7
105
Z
6:114
12
1:249
13:18
12
r 24
p 24
36
12
8:23
29:118
68
Smf. 878:20
101
7:121
19
29:103
23
33:47
1
150
109
16
627
628
3
33
17
1
r4p 4
99
83
s-1
29:166
7:121
8
13
14
66r p 6 6
10
13:19
11
7:93
72
22
7:118
7:108
62
r pA 6 2
12
12
13
r33
p 33
10
7:95
63
7:120
7:127
72
rp204
204
60
7:119
r61
p 61
7:26
1
71
6
34:33
84
3
13
107
7:101
1054
r67
p 67
57
70
9
80
70
65
7:35
11
1:177
9
8
34
99
r73
p 73
10
82
89 88
1:258
4:155
2
7:126
10
1145
22
103
26:126
11
82
105
7:94
7:36
8:27
83
4:221
3
15
16
29:86
2
38297
4:57
4
388
95
77
379
r4p 31022
79
4
108
11
614
699
7:40
84
80
11
40
1 85
8:29
29:127
1
895:2:31
12
7
26:112
7:102
19
29:50
1027
437
5:86
8
36
29:19
65:10
433
26:127
5
9
78
615
39
2
107
47
9
1:207
14
6
17
16
5
69
tv
85
12
2
616
7
2
76
82
1
83:2
6
8:31
65:10
5:97
8
7:96
21
3
38
8
16
5
75
1:195
67
26:110
1039
2
1:162
16
626
13
16
97
6
8
20
1
65:16
17
34
r77
p77
13
7:99
34:22
6
76
121
26:62
20
625
618
28
1
15
617
7
9
1044
29:93
77
54
30
29
78
66
2
11
78
69
72
26
16
63
19
12
34:35
1:223
1:222
26:128
5
14
18
79
70
65:16
46 59
3
1036
29
1024
91a
62
19
1
17
68
9
26:130
26:109
SM
29:18
29:133
64
5:54
7
26:127
34:33
2
68
149
58
1:24648
4
9754
61
17
47
124:0
26:158
10
35
2
88
22
Z
60
1:272
83:1
28
37
26:55
16
122:1
1 33
29
30
29
29:169
91
1025
81
87
71
29:129
6
91
42
7:80
1:198
1:284
1:273
305
304
2
3
1:174
94
23
26
26:153
44
8
1
90
5
89
80
34:13
32
27
4:44
41
1
28
65:161
1
7:27
8:22
578
26:140
8
28
1:256
77
18
2
26:27
1
26:82
41 1
122:1
9
1045
2
23
13 22
26:45
66
29:120
205
5:41
30
0:0
80
2
26:146
15
29
11
7
2
1:273
1:252
1:246
17 74
1:45
43
rp2
29:133
1
62
82
97
69
31
76
26:102
48r p 4 8
613
tv
65
76
39
40
11
33
62
49
26:29
8
6
7
RpB
2r p 2
s-1
78
81
4:24
4:43
30
7:60
7:21
26:40
29:127
29:113
5
26:37
1046
29:119
148
89113
6
1:151
32
4:47
79
4:46
26:37
4 rpC
11
1
27f
60
26:36
1
29:163
9
26:43
6
1042
5
4
79
3 rp3
623
612
15
rRpA
p 11
11
26:149
5
82
29:106
95
Z
6
35
6
13
rp 27
1058
306
45
26:122
1051
85
74
1:237
10
7:15
6
8:21
40
26:80
34
42
86
58
32
12
22:31
624
18
46
26:127
36
29
1
2
16:80
27
28
50
22:18
89
26:129
62
4:97
12
22:33
90
41
52
93
57
87
22:58
1:152
17
32
12
35
94
10
53
29:87
22:43
609
116
14
20
26:45
33
31
1:174
1:239
41
11 94
1:234
47
31
97
29:127
36
1053
5
3
12
z
3
29:105
7
81
26:32
4
38
14
13
30
53
8:9
16:79
90
2
48
21
26:153
9
26:55
5
11
5
40
16:81
1:237
13
26:140
51
27
26:107
84
32
1 51
5
29:104
8:15
10
29:87
10
56
54
8:19
26:90
1168
7:106
tv
14
52
53
26:8
7:94
3
37
26:54
26:60
1:112
23
1:227
91
26:150
57
1:47
10302a
22
54
26:136
12
47:17
3
307
1
2
2
18
34
39
16:96
4
11
8:28
2
527
1057
10
11
55
26:47
58
10
2
10
10
308
85
5:239
11x
1:114
12
302
11
26:89
526
11
8
9
11
15
16
16
1:101
26:155
1
5
83
72
82
6
8
9
1:233
1:104
14
13
16:82
67
1
5:258
r5p 5
42
1
59
7:40
7:102
26:129
3
1:218
610
611
1
17
16
3
7
26:116
3
12
67
61:2
9
26:121
2
64
7:110
68 13
38
2
12
1
56
1:135
38
16:66
4
6
9
16:54
1063
309
1064
2
26:55
52
517
1057
515
43
8 301
26:41
1169
7:87
66
70
9
1:102
5
6
147
58
3
81
5:129
516
1:51
1
6
pv
107:0
6
7
37 38
4
26:90
61
68
47:5
1:95
8x
11
40:14
1:100
3
62
5:190
8
1:90
7r p 7
16:96
16:92
9
3
8
18
1066
7:34
7:35
4:185
7 522
7x
2
9:43
9
55
525
9
89
rp89
46
5
6
63
524
r523
p523
47
12
40:59
37
9:40
16:35
5
56
79
35
tv
7
1089
7:19
70
5
44
9:42
1083
9
1 66
rp530
513
48
16:74
4
16:38
36x
39
2
26:109
1:152
40:42
1084
7
8
71
61
5:238
1
300
16:36
21:163
3
77
2
r61
p61
5:192
1:256
3
51
10
8
1
7:98
465
49
40:75
2
64
21:151
1165
1166
466
40:18
1060
35
7:20
5:203
1:254
1:260
4
10
4
r6p 6
r532
p532
45
5
1
46
5:148
1
469
46
1
50
9
57
7:32
15
6x6
8
7
1
7:61
2
44
5:275
7
463
40:69
40:90
5
16:92
16:89
50
7
2:84
14
6:92
54
56
1170
rp19
19
3
122:1
6
3
24
1:95
9:28
5
4
453 1
2
5:204
1
23
6
7
6
3
1062
32
7:40
47
6
455
456
5:276
42
9 8
3
5:167
40:54
52
7
10
42
1
52
6
7
84
42
10
65
48
5
5
2
5:36
4
44 42
43
5
5x
475
476
7
6:45
55
21:87
5:151
4
40:77
443
444
1
5:275
r5p 5
479
53
1:233
6
26:127
40
3
7:123
7:26
39
73
37
11
6
40:56
40:86
14
6
1:226
5:262
6
10
3
299
311
13
1:211
1:255
54
480
478
31
1168
7:26
4
1:209
4
312
70
2:98
1:256
3
38
510
2
21
6:75
16:34
26:80
19
58
75
18
26:22
14
25
2
23
4
1
24
53
141
2
4
489
490
520
519
6:106
4
6:105
6:122
8 3
27
29
17x
14x
17
14
1:208
17
3
7
6
22
44
32
2430
38
43
445
450
454
453
4
5
45
28
48
22
511
6:123
16:84
16:90
23
11
2
1
1:182
3
82
7
26:136
4
7:66
13
1
253
3
1:236
68
4 65
69
64
43
9:37
18
40:74
6
26:81
1011
12
12
4
5
66
26:138
5
3
1
19
26
32
22x
26:66
26:107
16
29
40:55
451
452
2
1:88
512
3
25x
2
1:200
3
8
120:2
7
6
19
990
15
26:138
9:76
11
31
10
165
1
2
1061
140
26:113
446
447
1
6:120
22
23
6:121
1
6:111
3x
20
4
7
11
2x
21x
23
35
34
6:40
69
5
6:87
40:37
1
36
5:99
18
26
72
28
29
19
251
7
7
1
r 6p 6
16:92
21:134
139
1:106
4
7
30
1
493
42
35
7:44
5:271
1:162
97
5
169
168
166
498
6:60
40
41
21
2
67
7:75
6
94
6:125
21:155
26:140
3
34
1
22
2
33
6:104
16:35
7:102
6:127
23-2301-9
23-2301-7
23-2301-6
1
9:79
1
17
24
21 31
30
5 12
3
20
26:84
170
171
2:98
79
rp79
497
1085
2
26:58
174
173
172
9
1:239
2
1
19
67
18
68
26
16
494
1:237
2
6:131
6:117
6
23-2301-8
2
3
3
196
195
176
175
3
1
3:202
177
178
496
44 45
3
26
17
25
15
23-2301-3
23-2301-4
6:61
39
1
3:177
164
1:238
298
17
27
1126 5
20
19
1
16:96
180
179
1:133
4
6:103
3
1121
7:79
9:88
1
40:91
1:249
4
8
40:52
16
26:147
1
119:2
4
316
15:141
4
4
5
32
32
3
6
7
25
9:91
16:92
5
9:53
1122
15:51
15
13
11
9
43
6:55
1123
23-2303-2
31
8
15:51 3015:199
9
15:141
250
27
23
36
1125
23-2303-1
47 46
144 31
16:21
29:98
7
29:114
10
11
31
29:119
31
11
32
25
26
19
30
12
9
15:199
13
39
37
35
10
8
15
25
68
15:95
15:229
144
29
32
6a
6
7
7
12
234
267
3:34
6
33
8
11
36:24
172
3
2
36:42
6:17
15:209
2
3
2
17
144
142
2
238
12
11
273
143
68
15:52
131
4
9
19
35
9
1:88
20
15
277
6
246
19
26
1:83
18:62
18 14
18:94
4
18:86
917
163 248
279
tv
18:56
tv
18
8
20
3
281
21
4
252
22
1:192
254
1
10
283
922
51
1:89
5
1
145
1:193
1:11
1:173
6:52
256
285
108
14
130
6
5
2
289
3
2
1:43
7:14
6:88
262
293
6
2
921
7
5
1:63
924
1:28
7:69
1:191
3
264
18
7:39
17
923
16
1
15
14
4
1:186
7:69
10
9
8
18
30
22
8
1:129
7:51
31
7:51
309
311
344
313
23
30
32
25
282
34
1:52
9
27
925
38
286
33
35
39
43
54
44
3
1
319
39
50
43
41
52
54
56
58
45
47
49
60
62
51
53
62a
1
59
8
66
290
2
65
65A
6:81
69
67
72
74
8385
71
73
p76
292
323
75
78
81
77 79
84
82A
87
86
325
7:63
7:57
16
90
7:29
296
97
99
929
9
92
4
3
298
1:184
7:33
327
96
96A
105
98
17
44:62
334
12
103
1:195
2
72
9
10
1:38
73
6
1:136
1221
111
102 113
115
104
66
13
1:75
4
138
1
112
87125
335
308
3:54
25
rp25
1
57
40
959
339
312
6
1219
2 2
2:30
14
3
314
81
9
10
4
951
1:61
14:0
2:67
7
2:73
3:243
341
34:20
316
5
6
2:68
6
6
3:46
71
3:68
153
130 132
88
89
157
134
159
136
138
11
950
8
3:47
86
41
140
12
95
98
34:23
2:58
7
118
76
1112
3:27
3:48
322
345
105
15
78
83
961
1
347
5:67
3:12
326
958
332
353
334
5
9
8
6
14
10
191
2:63
7
1
195
197
93
36:46
Smf. 876:1
150
21
2
6
1005
155
344
361
346
36:28
151
155e
211
194
15
153
148
11
965
16
358
2:79
223
2:82
360
2:84
2:174
362
377
36:20
41
131
445
408
2:83
2:82
12
443
406
2:13
402
435
97
210 233
4:16
154
163
437
400
433
431
38
20
398
39
2:84
156
157
158
429
427
2:76
364
KRISTIINAN KAUPUNKI
KRISTINESTAD
19
404
90
134
14
2:81
231
3212
2:83
441
439
138
139
161
162
13
208
23
412
447
410
135
98
99
229
2:78
449
414
21
130
9
90
227
206
375
453 418
83
200 225
204
2:103
20
2:20
202
4
10
151
155
221
198
6
1142
455
2:78
8
217
356
73
451 416
152
rp
219
371
373
2:15
10
196
7
22
3:12
215
369 354
457
420
127
2:79
192
9
126
150
2:84
213
11
2:34
3:45
133
422
2
1
7
352
461 424
2:77
6
360
144
5
367
626
630628
587 585
589
459
2
209
190
26
25
2:14
3
2:88
188
23
155f
632
634
465 591
593
463
426
4
40
157
36:40
1006
4
207
155d
40
350
132
1
205
158
142
3:45
2:13
159
155c
348
363
365
3:32
5
29
129
2:72
203
73
36
186
2:89
155b
36:17
201
13
155a
38
5:70
143
128
3x
2:69 56
37
125
124
2:45
31
97
12
154
342
1:52
4
2
3
2:37
153
8
2:174
3
2
2
2:71
199
357
359
r 31
p 31
152
3:61
25
1
8
3:32
39
28
123
2:46
193
21
178 94
3
3:45
7
23
5
16
4
149
36:26
3:60
25
6
2:64
176
14
338
340
5:70
26
41
2
36
17
20
7
20
36:23
355
24
27
3:44
189
5:78
3:48
120
94
187
174
5
3:63
351
336
14
18
330
5:78
19
17
11 10
50
3:40
103
r4p 4
22
185
6
9
8
34:40
5:36
21
3:65
35
183
3:39
8
13
964
1004
168
172
955
349
3:69
121
23
328
5
3:59
3:48
21 22
12
954
3
101
90
3:39
181
13
8
2
77
r p157 7
14
5
9
5
p166
12
102
8642
175
177
158160
23
162 179
164
76
77
114
150 171
152
324
10
luo
113
115
3:58
167
1:68
luo
3:51
148 169
154
173
156
37
5
3:9
112
116
320
1:205
9
8
47
146
3:62
10
3:43
6
117
82
953
13
4
3:57
29
16
9
110
163
2:31
318
41
111
1:89
43
142
Z
956
9
1:88
161
3:48
87
3
343
10
3:211
5:64
3:38
952
957
3:41
7
45
144 165
2
6
155
94
8
962
99
tv
94
95
93
1:89
1:85
7:65
11
42
96
552
16
3:53
139
10
73 141
143
145
118
147
149 151
84
14
120
122
124 12614 128
10
1:13
91
92
3:50
2
luo
3:9
137
10
11
3:56
8:0
69
1:61
6
119
33
38
960
1:201
78
43
133
135
2:11
8:0
1
9 90
42
116
3:42
310
70
7
7:69
337
949
tv
98
48
45
70
rp70
129
112 131
114
3
964
sm
67
68
47
3:34
127
2
40
57
1:83
1:77
3:28
123
7
930
6
7:65
97
67
1:62
110
7:48
306
36
71
1:91
3
333
W
76
88
5
3:42
108
7:69
77
72
86
121
1:142
7
14
1:82
106
40
936
935
10
117
895:2:16
119
304
5
Smf. 876:1
1:89
21
963
331
SM
1:12
1
1:75
3:27
7:33
302
329
937
938
2
1:92
1
332
11
40
1
71
44
1:30
1:72
1:150
15
7:48
1:19
35
1:87
3
109
128
1:59
2 73
1:71
107
100
2
333
39
33
34
5
101
300
13
7
2
65
8
64
94
931
3:143
13
95
6
44
100
91
294
941
42
331
tv
9
82
80
88
325
6:60
10
93
16
6:58
12
tv
1:11
1:54
89
5
43
3
9
1:80
59
68
70
7:29
luo
60
63
6
7:27
13
21:68
8
62
1:65
10
5
4
8
61
1:184
61
2
948
41
57
4
10:0
63
11
12
944
SM
42
1:69
4
6:73
41
1:68
55
6:52
321
44
1
58
2
57
7:46
7
1:60
3
288
14
55
10
48
64
47
943
346
1:51
1
40
37
315
317
43
1
1
46
346
55
38:50
1
37
1:49
1:70
1:123
31
5
7:41
56
1:67
40
7:61
rp945
945
46
29
42
345
36
3
7
4
36
165
284
6:53
1:55
38
16
1:73
2
21
28
307
49 19
52
1:61
19
26
280
tv
48
37
17
276
1:54
47
14
9
24
305
928
Smf. 878:3
51
23
4
6
278
5
536
15
28
tv
50
38
13
20
1:65
13
18
7:69
274
r 93
p16/93
16
tv
15
17
11
1
303
1:67
12
7
12
16
342
29
1:65
1:86
4
14
6:87
31
5
272
301
luo
10
9
8
299
30
11
5
3
6
13
27
26
1:62
34
Z
297
98
rp98
6
33
32
1:67
1
7:51
7:61
1:84
36
295
61
M-1
3533
1:19
4
35
2
13
1:51
6:89
3
r78
p 78
33
1:62
1:32
1
1:27
11
rp11
25
24
1
291
7:39
129
1:47
7
8
9
51235
260
r1p 1
tv
1:90
23
1:147
918
6:94
6:45
1
22
1
1:79
1
17
18:68
tv
6
6:90
18:70
54
53
258
1
18:91
55
52
18:50
8
287
23
343
34
18:84
32
1
17
1
7:38
32
18:145
3
18:82
250
7
6:15
73
73
69
3
15:171
3
275
6:52
15:124
tv
67
10
920
1
2
31
70
914
919
3
17:169
1
8
1
5
6:94
5
16
15:128
19
141
36:36
36:49
1:204
8
13
15:198
1
71
18
34
1378
15:231
15:99
959
1:14
3:64
140
6363
12
3
4
1
139
10
36:43
133
36:35
9
8
271
2:22
4
236
173
14
2
Smf. 876:1
269
15:134
132
36:38
913
tv
8
3:48
138
15
Z
1
3
3
2
Pro
1:61
13
5
t
jec
4
2
15:148
9
15
2
aq
137
36:38
Z
916
136
1
6b
36:24
232
ua
16
13
36:17
265
396
KRISTIINAN KAUPUNKI
KRISTINESTAD
Lappfjärdin tuulivoimapuiston osayleiskaava
Luonnos nähtävillä 17.6.2013 - 19.7.2013
Ehdotus nähtävillä 22.12.2014-30.1.2015
Delgeneralplan för Lappfjärd vindkraftspark
Valtuusto
Fullmäktige
Suunnitteluala, työnumero ja piirustuksen numero
LAPPFJÄRDIN TUULIVOIMAPUISTON
OSAYLEISKAAVA
Yrittäjänkatu 13, PL 186,
65101 Vaasa
Puh. 0104090
www.fcg.fi
DELGENERALPLAN FÖR LAPPFJÄRD
VINDKRAFTSPARK
YKS
P16589
1:10 000
901
Tiedosto
2015-4-29_Lappfjärd_toyk.dwg
Päiväys
29.4.2015
Pääsuunn. Susanna Paananen, Ins. Amk
Hyv.
Jarmo Silvennoinen, aluepäällikkö, rkm
Suunn./Piirt. Susanna Paananen, Ins. AMK
Tarkastaja
Lauri Solin, DI YKS-402
Yhteyshenkilö Susanna Paananen
A
S
§ 240, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: Förslag_Lappfjard_vindkraftspark_Planbeteckningar_29042015
YLEISKAAVA-ALUEEN RAJA.
DELGENERALPLANEOMRÅDETS GRÄNS.
KUNNAN RAJA.
KOMMUNGRÄNS.
KRISTIINAN KAUPUNKI
KRISTINESTAD
ALUEEN RAJA.
OMRÅDETS GRÄNS.
LAPPFJÄRDIN TUULIVOIMAPUISTON OSAYLEISKAAVA
DELGENERALPLAN FÖR LAPPFJÄRD VINDKRAFTSPARK
OSA-ALUEEN RAJA.
GRÄNS FÖR DELOMRÅDE.
Mittakaava , scala :1:10 000
sm
YLEISKAAVAMERKINNÄT JA -MÄÄRÄYKSET
GENERALPLANEBETÄCKNINGAR OCH -BESTÄMMELSER
MAA- JA METSÄTALOUSVALTAINEN ALUE.
Alue on varattu pääasiassa metsätaloutta varten. Alueelle saa sijoittaa
tuulivoimaloita niille erikseen osoitetulle alueelle sekä niitä varten huoltoteitä ja teknisiä verkostoja. Alueella sallitaan maa- ja metsätalouden harjoittamista
palveleva rakentaminen.
M-1
JORD- OCH SKOGSBRUKSDOMINERAT OMRÅDE.
Området är huvudsakligen reserverat för jordoch skogsbruk. Vindkraftverk får uppföras
på ett för dessa särskilt anvisat område liksom även servicevägar och tekniska nätverk för
kraftverken. På området tillåts byggande som betjänar jordoch skogbruk.
MUINAISMUISTOALUE.
Alue, jolla sijaitsee muinaismuistolain (295/63) nojalla rauhoitettuja kiinteitä muinaisjäännöksiä.
Aluetta koskevissa toimenpiteissä ja suunnitelmissa menetellään, kuten muinaismuistolaissa on
säädetty. Muinaisjäännöstä koskevista toimenpiteistä tai suunnitelmista tai sen lähiympäristön
maankäyttötavan muuttuessa on hyvissä ajoin etukäteen kuultava Museovirastoa tai maakuntamuseota.
SM
en
VESIALUE.
VATTENOMRÅDE.
OMRÅDE FÖR VINDKRAFTVERK.
Med beteckningen anvisas områden där det är möjligt att placera vindkraftverk. På vart
och ett område kan högst det antal kraftverk placeras för vilket riktgivande platser har anvisats.
Kraftverkens konstruktioner och vingarnas rotationsområde ska i sin helhet befinna sig innanför
områdets gränser. Vindkraftverkens totalhöjd får vara högst 210 m.
eo-4
s-1
luo
pv-1
OHJEELLINEN UUSI MAAKAAPELI.
RIKTGIVANDE NY JORDKABEL.
KRIS
KUNNAN NIMI.
KOMMUNENS NAMN.
LIITO-ORAVAN LISÄNTYMIS- JA LEVÄHDYSPAIKKA.
FLYGEKORRENS FÖRÖKNINGS OCH VILOOMRÅDE.
LUONNON MONIMUOTOISUUDEN KANNALTA ERITYISEN TÄRKEÄ ALUE.
OMRÅDE SOM ÄR SÄRSKILT VIKTIGT MED TANKE PÅ NATURENS MÅNGFALD.
Området är en speciellt värdefull livsmiljö enligt 10 § skogslagen.
Vid planeringen bör områdets skyddsvärden beaktas samt bevarandet garanteras.
RIKTGIVANDE PLACERING FÖR VINDKRAFTVERK.
Siffran syftar på den numrering av vindkraftverken som används i planbeskrivningen och bilagorna.
FÖRBINDELSEBEHOV FÖR KRAFTLINJE.
Med beteckningen anvisas förbindelsebehovet för en 110 kV kraftlinje mellan vindkraftparken
och den regionala elstationen.
Yleiskaavassa osoitetuille tuulivoimaloiden alueille voidaan sijoittaa yhteensä enintään 39 tuulivoimalaa ja
niiden vaatima rakennusoikeus.
Ennen tuulivoimaloiden rakennusluvan myöntämistä on saatava hyväksyntä Puolustusvoimien
Pääesikunnalta.
Meluhaittojen ehkäisemiseksi ja ympäristön viihtyisyyden turvaamiseksi alueen suunnittelussa ja
toteuttamisessa on noudatettava valtiovaltioneuvoston päätöstä melutasojen ohjearvoista sekä
ympäristöministeriön tuulivoimarakentamista koskevia ulkomelutason suunnitteluohjearvoja.
BESTÄMMELSER SOM BERÖR HELA DELGENERALPLANEOMRÅDET:
Denna generalplan har utarbetats som en generalplan med rättsverkan som avses i 77 a § i markanvändningsoch
bygglagen. Delgeneralplanen kan användas som grund för beviljande av bygglov för vindkraftverk som
avses i generalplanen på områden för vindkraftverk (tv-områden).
På områden för vindkraftverk som anvisas i generalplanen kan sammanlagt placeras 39 vindkraftverk jämte den
byggnadsrätt de kräver.
Elöverföringen inom vindkraftparken ska genomföras med jordkablar som i första hand skall placeras i samband
med vägarna.
Före uppförandet av vindkraftverken ska gödkännande fås av Försvarsmaktens huvudstab.
Före uppförandet av vart och ett av kraftverken ska ett flyghindertillstånd i enlighet med 165§ i luftfartslagen sökas.
För att olägenheter i form av buller ska förhindras och trivseln i omgivningen tryggas ska Statsrådets beslut om
riktvärden för bullernivåer samt Miljöministeriets planeringsriktvärden för utomhusbuller vid utbyggnad av
vindkraft beaktas.
Alueella sijaitsee Metsälain 10 §:n mukainen kohde. Alueen suunnittelussa
ja toteutuksessa on otettava huomioon luontoarvot sekä niiden säilymisedellytykset.
TUULIVOIMALAITOKSEN OHJEELLINEN SIJAINTI.
Numero viittaa kaavaselostuksessa ja liiteaineistoissa käytettyyn tuulivoimaloiden numerointiin.
VOIMALINJAN YHTEYSTARVE.
Merkinnalla on osoitettu 110 kV voimalinjan yhteystarve tuulivoimapuiston ja alueellisen
sahkoaseman valilla.
MAA-AINESTEN OTTOALUE.
Merkinnällä on osoitettu kalliokiviaineksen ottoalueen likimääräinen sijainti.
På området finns föröknings- och vilo-områden som är skyddade enligt 49 § i
naturskyddslagen. Områdets trädbestånd bör bevaras eller trädbeståndet bör skötas
så, att flygekorrens boträd och skyddande trädbestånd, träd som används som föda
samt tillräckligt trädbestånd för vistelsen (korridorer).
pv
Z
Tuulivoimaloiden huoltotiet ja maakaapelit on sijoitettava mahdollisuuksien mukaan samaan maastokäytävään.
Alueella sijaitsee luonnonsuojelulain 49 §:n nojalla suojeltuja liito-oravan lisääntymisja levähdyspaikkoja, joiden hävittäminen tai heikentäminen on kielletty. Alueen puusto
tulee säilyttää tai puustoa tulee hoitaa niin, että liito-oravan pesäpuut ja niitä suojaavat
puut, ruokailupuut sekä liikkumjjisen kannalta riittävä puusto säilytetään
OHJEELLINEN UUSI TIEYHTEYS.
RIKTGIVANDE NY VÄGFÖRBINDELSE.
z
ENERGIAHUOLLON KOHDE.
Merkinnällä on osoitettu tuulivoimapuiston sähköaseman likimääräinen sijainti.
MARKTÄKT.
Med beteckningen anvisas ungefärligt läge för bergtäkt.
NYKYINEN / KUNNOSTETTAVA TIEYHTEYS
NUVARANDE VÄGAVSNITT / VÄGAVSNITT SOM FÖRBÄTTRAS
1
Tämä yleiskaava on laadittu maankäyttö- ja rakennuslain 77 a §:n tarkoittamana oikeusvaikutteisena
yleiskaavana. Osayleiskaavaa voidaan käyttää yleiskaavan mukaisten tuulivoimaloiden rakennusluvan
myöntämisen perusteena tuulivoimaloiden alueilla (tv -alueilla).
Ennen kunkin tuulivoimalan rakentamista on haettava ilmailulain 165§:n mukainen lentoestelupa.
TUULIVOIMALOIDEN ALUE.
Merkinnällä osoitetaan ne alueet, joille on mahdollista sijoittaa tuulivoimaloita. Voimaloita
voidaan sijoittaa kullekin alueelle enintään sille merkittyjen ohjeellisten paikkojen verran.
Voimaloiden rakenteiden ja siipien pyörimisalueen tulee sijoittua kokonaisuudessaan alueen
sisäpuolelle. Tuulivoimaloidenkokonaiskorkeus saa olla enintään 210 metriä.
tv
KOKO OSAYLEISKAAVA-ALUETTA KOSKEVAT MÄÄRÄYKSET:
FORNMINNESOBJEKT.
En fast fornlämning som är skyddad på basen av Fornminneslagen (295/63).
Vid åtgärder och planer som berör objektet bör man förfara i enlighet med vad fornminneslagen föreskriver.
Vid åtgärder eller planer som berör fornminnet eller ifall markanvändningen i objektets näromgivning förändras skall man
i god tid avhöra Museiverket eller landskapsmuseet.
OBJEKT FÖR ENERGIFÖRSÖRJNING.
Med beteckningen anvisas ungefärligt läge för vindkraftparkens elstation.
FORNMINNESOMRÅDE.
Ett område med fasta fornlämningar vilka är skyddad på basen av Fornminneslagen (295/63).
Vid åtgärder och planer som berör objektet bör man förfara i enlighet med vad fornminneslagen föreskriver.
Vid åtgärder eller planer som berör fornminnet eller ifall markanvändningen i objektets näromgivning
förändras skall man i god tid avhöra Museiverket eller landskapsmuseet.
W
MUINAISMUISTOKOHDE
Muinaismuistolain (295/63) nojalla rauhoitettu kiinteä muinaisjäännös. Muinaisjäännöstä
koskevissa toimenpiteissä ja suunnitelmissa menetellään, kuten muinaismuistolaissa on
säädetty. Muinaisjäännöstä koskevista toimenpiteistä tai suunnitelmista tai sen lähiympäristön
maankäyttötavan muuttuessa on hyvissä ajoin etukäteen kuultava Museovirastoa tai maakuntamuseota.
Project aqua
29.4.2015 Jyväskylä
TÄRKEÄ TAI VEDEN HANKINTAAN SOVELTUVA POHJAVESIALUE.
VIKTIGT GRUNDVATTENOMRÅDE ELLER GRUNDVATTENOMRÅDE SOM LÄMPAR SIG FÖR
VATTENTÄKT.
Pääsuunnittelija
Hyväksyjä
Alueella ei ole sallittua sellainen toiminta, joka saattaa vaarantaa pohjaveden laadun ja määrän.
På området är det inte tillåtet att utöva sådan verksamhet som kan äventyra grundvattnets kvalitet och mängd.
Susanna Paananen
Jarmo Silvennoinen
suunnittelija, ins. Amk
aluepäällikkö, rkm
POHJAVEDEN MUODOSTUMISALUE.
BILDNINGSOMRÅDE FÖR GRUNDVATTEN.
PROJECT AQUA-ALUE.
Suunnittelussa tulee ottaa huomioon alueen asema kansainvälisenä suojelukohteena.
Alueella tapahtuvissa toimenpiteissä tulee kiinnittää erityistä huomiota vesistöalueen
vedenlaatuun.
KRISTIINAN KAUPUNKI
KRISTINESTAD
Lappfjärdin tuulivoimapuiston osayleiskaava
Luonnos nähtävillä 17.6.2013 - 19.7.2013
Ehdotus nähtävillä 22.12.2014-30.1.2015
Delgeneralplan för Lappfjärd vindkraftspark
Valtuusto
Fullmäktige
Suunnitteluala, työnumero ja piirustuksen numero
PROJECT AQUA-OMRÅDE.
Vid planering bör områdets status som internationellt skyddsobjekt beaktas.
Vid ingrepp som berör området bör man fästa speciell uppmärksamhet vid vattenkvaliteten
på vattenområdet.
Yrittäjänkatu 13, PL 186,
65101 Vaasa
Puh. 0104090
www.fcg.fi
YKS
P16589
1:10 000
901
Tiedosto
2015-4-29_Lappfjärd_toyk.dwg
Päiväys
29.4.2015
Pääsuunn. Susanna Paananen, Ins. Amk
Hyv.
Jarmo Silvennoinen, aluepäällikkö, rkm
Suunn./Piirt. Susanna Paananen, Ins. AMK
Tarkastaja
Lauri Solin, DI YKS-402
Yhteyshenkilö Susanna Paananen
A
S
§ 240, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: 01102014LappfjNardTOYKehdotusvaiheSWE
S U U N N IT T E L U JA T E K N IIK K A
KRISTINESTAD
DELGENERALPLAN FÖR
LAPPFJÄRDS VINDKRAFTSPARK
PLANBESKRIVNING / förslag
FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY 1.10.2014
P16589
Planbeskrivning
1 (114)
1.10.2014
Innehållsförteckning
1
INLEDNING ..................................................................................................................... 5
1.1
2
PLANERING OCH BESLUTSKEDEN ...................................................................................... 6
2.1
3
4.2
4.3
4.4
6
Myndighetssamarbete .............................................................................................. 8
NULÄGE .......................................................................................................................... 8
4.1
5
Planläggningsprocessen ............................................................................................ 6
INTRESSENTER OCH DELTAGANDE .................................................................................... 7
3.1
4
Planeringsorganisation ............................................................................................. 5
Planområdets läge och allmän beskrivning av närområdet ............................................ 9
4.1.1
Bebyggelse ................................................................................................ 10
4.1.2
Markägoförhållanden ................................................................................... 10
4.1.3
Trafik ........................................................................................................ 11
Planer som berör området ...................................................................................... 12
4.2.1
Riksomfattande mål för områdesanvändningen ............................................... 12
4.2.2
Landskapsplanen ........................................................................................ 12
4.2.3
Österbottens landskapsplan, etapplandskapsplaner ......................................... 14
4.2.4
General- och detaljplaner ............................................................................. 16
Naturförhållanden .................................................................................................. 17
4.3.1
Jordmån och berggrund ............................................................................... 17
4.3.2
Yt- och grundvatten .................................................................................... 17
4.3.3
Natura 2000-områden och övriga skyddsområden ........................................... 19
4.3.4
Vegetations- och naturtyper ......................................................................... 20
4.3.5
Värdefulla naturtyper................................................................................... 20
4.3.6
Djur .......................................................................................................... 21
4.3.7
Naturobjekt som betecknats i generalplanen .................................................. 23
Landskap och kulturmiljö ........................................................................................ 24
4.4.1
Storlandskap och kulturmiljö ........................................................................ 24
4.4.2
Fornlämningar ............................................................................................ 26
DELGENERALPLANENS FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA MARKANVÄNDNINGSPLANER OCH -MÅL .... 28
5.1
Övriga vindkraftsprojekt ......................................................................................... 28
5.2
MKB-förfarande ..................................................................................................... 29
5.3
Upprättade utredningar .......................................................................................... 30
VINDKRAFTSPARKENS GENERALPLANERING OCH KONSTRUKTIONER ................................... 30
6.1
Planens beredningsskede ........................................................................................ 30
6.2
Planens förslagsskede ............................................................................................ 31
6.3
Godkänd generalplan ............................................................................................. 32
6.4
Vindkraftsparkens konstruktioner ............................................................................ 32
6.5
Elöverföring .......................................................................................................... 33
Osmontie 34, PL 950, 00601 Helsinki
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
2 (114)
1.10.2014
7
PLANERINGENS MÅL ...................................................................................................... 34
8
FRAMSKRIDANDET AV DELGENERALPLANEARBETET ........................................................... 34
9
8.1
Anhängiggörande och PDB ...................................................................................... 34
8.2
Framläggande av utkastet till delgeneralplan ............................................................. 34
8.3
Ändringar som gjorts i förslaget till delgeneralplan ..................................................... 36
8.4
Framläggande av förslag till delgeneralplan ............................................................... 38
LÖSNINGAR, BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER I DELGENERALPLANEN FÖR LAPPFJÄRDS
VINDKRAFTSPARK .......................................................................................................... 39
9.1
Helhetsstruktur och planens innehåll ........................................................................ 39
9.2
Beteckningar och bestämmelser som berör områdenas användningsändamål ................ 39
9.3
Beteckningar och bestämmelser som berör uppförandet av vindkraftparken .................. 40
9.4
Bestämmelser som berör hela området för delgeneralplanen: ..................................... 40
9.5
Övriga beteckningar och bestämmelser .................................................................... 41
10 DELGENERALPLANENS KONSEKVENSER ............................................................................ 43
10.1 Typiska konsekvenser av vindkraftsbyggande ........................................................... 43
10.2 Konsekvensområde ................................................................................................ 43
10.3 Konsekvenser för markanvändning och samhällsstruktur ............................................ 43
10.4 Konsekvenser för trafiken ....................................................................................... 45
10.5 Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön ........................................................... 46
10.5.1 Konsekvenser för kulturhistoriskt värdefulla mål eller landskapsområden. .......... 49
10.5.2 Hur konsekvenser för landskapet kan lindras .................................................. 54
10.6 Konsekvenser för fornlämningar .............................................................................. 54
10.7 Konsekvenser för luftens kvalitet och klimatet ........................................................... 56
10.8 Konsekvenser för naturen ....................................................................................... 57
10.8.1 Vegetation och värdefulla naturobjekt ........................................................... 57
10.8.2 Häckande fåglar .......................................................................................... 58
10.8.3 Flyttfåglar .................................................................................................. 61
10.8.4 Konsekvenser för djur ................................................................................. 62
10.8.5 Flygekorre .................................................................................................. 63
10.8.6 Fladdermöss ............................................................................................... 64
10.8.7 Övriga djurarter som ingår i habitatdirektivets bilaga IV(a) .............................. 64
10.8.8 Natura-områden och övriga skyddsområden ................................................... 65
10.8.9 Natura-behovsprövning ............................................................................... 65
10.8.10 Yt- och grundvatten ................................................................................... 65
10.9 Konsekvenser för människors levnadsförhållanden och trivsel ..................................... 68
10.9.1 Rekreation ................................................................................................. 68
10.9.2 Säkerhet .................................................................................................... 68
10.10
Vindkraftsparkens bullerkonsekvenser ................................................................. 70
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
3 (114)
1.10.2014
10.10.1 Utkastsskedets bullermodellering ................................................................. 70
10.10.2 Bullermodellering i förslagsskedet ................................................................ 71
10.10.3 Konsekvenser av lågfrekvent buller .............................................................. 76
10.11
Vindkraftsparkens skuggningseffekter .................................................................. 80
10.11.1 Skuggningsmodelleringens resultat i utkastsskedet ........................................ 80
10.11.2 Resultat från skuggningsmodelleringen i förslagsskedet .................................. 81
10.12
Sammantagna konsekvenser med andra projekt i området ..................................... 87
10.12.1 Samkonsekvenser av Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker:
bullermodellering, skuggningsmodellering och analys av synlighetsområde ................... 90
10.12.2 Bullermodellering ....................................................................................... 91
10.12.3 Samkonsekvenser med Ömossa vindkraftspark .............................................. 96
10.13
Konsekvenser för luftövervakningsradar ............................................................... 98
10.14
Konsekvenser för flygtrafiken ............................................................................. 99
10.15
Konsekvenser som medförs av flyghinderljus ........................................................ 99
11 PLANENS FÖRHÅLLANDE TILL BEFINTLIGA UTREDNINGAR OCH PLANER ..............................100
11.1 Planens förhållande till riksomfattande mål för områdesanvändningen .........................100
11.2 Delgeneralplanens förhållande till landskapsplanen och etapplandskapsplanen .............101
11.2.1 Österbottens landskapsplan.........................................................................101
11.2.2 Etapplan 1: Placering av kommersiell service i Österbotten .............................101
11.2.3 Etapplan 2: Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten .............102
11.2.4 Delgeneralplanens förhållande till Naturabedömning för Etapplan 2 ..................104
11.3 Generalplanens innehållskrav .................................................................................106
11.4 Delgeneralplanens förhållande till generalplanens innehållskrav ..................................106
11.5 Delgeneralplanens förhållande till de speciella innehållskraven angående utbyggnad av
vindkraft..............................................................................................................107
11.6 Beaktande av utlåtande från kontaktmyndighet om miljökonsekvensbeskrivningen i
delgeneralplan......................................................................................................107
12 DELGENERALPLANENS GENOMFÖRANDE ..........................................................................113
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
4 (114)
1.10.2014
Bilagor
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Program för deltagande och bedömning
Utlåtanden och bemötanden till planutkastet
Bullermodellering
Skuggningsmodellering
Analys av synlighetsområden
Beräkning av lågfrekvent buller
Fotomontage
Trafiksäkerhet för gång- och cykeltrafik i samband med vindkraftverkens transporter
Skuggningsmodellering, Lappfjärd-Lakiakangas-Metsälä
Bullermodellering, Lappfjärd-Lakiakangas-Metsälä
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
5 (114)
1.10.2014
DELGENERALPLAN FÖR LAPPFJÄRDS VINDKRAFTSPARK
Planens namn:
Delgeneralplan för Lappfjärds vindkraftspark
Datum:
1.10.2014 planförslag
Område:
Planområdet ligger i Kristinestad söder om byn Lappfjärd
Planläggare:
Adress:
Puistokatu 2A, 40100 Jyväskylä
e-post:
[email protected]
Projektnummer:
P21610
Anhängig:
Kristinestad
28.11.2011 (KH §___)
Förslag offentligt framlagt:
Godkänd av kommunfullmäktige:
1
INLEDNING
CPC Finland Ab planerar en vindkraftspark i Lappfjärdsområdet i Kristinestad. På området för Lappfjärds vindkraftspark kommer man enligt planerna att bygga högst 39 vindkraftverk.
Projektområdena för vindkraftsparkerna ligger som närmast på cirka tio kilometers avstånd på den sydöstra sidan av Kristinestads centrum och cirka 12 kilometer nordväst
från Storå tätort. Avståndet till kusten är cirka åtta kilometer.
Delgeneralplaneområdet för Lappfjärds vindkraftspark omfattar cirka 2200 hektar.
Vindparksområdena är huvudsakligen i privat ägo och CPC Finland Oy har tecknat ett
markarrendeavtal med markägarna om arrendering av området för bolagets bruk.
MKB-förfarandet i anknytning till Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker inleddes i
april 2012. NTM-centralen i Södra Österbotten har gett ett utlåtande om MKBbeskrivningen 14.6.2013 (EPOELY/17/07.04/2012).
Enligt lagförändringen som trätt i kraft den 1 april 2011 är det möjligt att bevilja bygglov för vindkraftverk utan förhinder av 137 §:s 1. moment, ifall det i generalplanen
med rättsverkan separat har föreskrivits att planen eller en del av den kan användas
som grund för beviljande av bygglov.
I delgeneralplanen för Lappfjärds vindkraftpark föreskrivs att delgeneralplanen enligt
77a § kan användas som grund för beviljandet av bygglov för vindkraftverk. Delgeneralplanen upprättas som en plan med rättsverkan och den godkänns av stadsfullmäktige i Kristinestad.
1.1 Planeringsorganisation
CPC Finland Oy svarar för vindkraftsprojektet.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
6 (114)
1.10.2014
Staden ansvarar för sin egen del för att informera om berednings- och planeringsskedena och framläggandet av planen samt för insamling av respons från dessa skeden
samt beredningen av bemötanden.
För Kristinestads del leds arbetet av Joakim Ingves, teknisk chef.
Till planläggningskonsult utsågs FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy.
FCG:s arbetsgrupp:
Utkastsskede:
Pertti Malinen
planeringschef, ing. YH
Susanna Paananen
planerare, ing. YH
Förslagsskede:
2
Susanna Paananen
planerare, ing. YH
Lauri Solin
DI YKS-402
PLANERING OCH BESLUTSKEDEN
2.1 Planläggningsprocessen
Vindkraftsbolaget CPC Finland Ab har skickat en ansökan om att upprätta en delgeneralplan till Kristinestad. Planläggningen har inletts i staden år 2012.
Planläggningsprocess
Tidsschema
Kungörelse om anhängiggörande
28.11.2011
Programmet för deltagande och bedömning (PDB)
framläggs.
20.10-21.11.2012
Inledningsskedets myndighetsmöte
Inledningsskedets myndighetsmöte gällde både
Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker.
Beredningsskedets
planutkast
hörande,
framläggande
Myndighetsmöte
av
5.4.2013
17.6.2013-19.7.2013
23.5.2014
Arbetsmöte
27.6.2014
Myndighetsmöte
18.9.2014
Planförslaget framläggs
Godkännande av delgeneralplanen
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
7 (114)
1.10.2014
3
INTRESSENTER OCH DELTAGANDE
I markanvändnings- och bygglagen (MBL § 62) nämns de som är intressenter i planläggningsförfarandet, som till exempel markägarna, kommunala myndigheter och samfund.
Genom deltagande skapas möjligheter för att man diskuterar planens innehåll, konsekvenser och övriga viktiga punkter i ett tillräckligt tidigt skede med de intressenter som
berörs av planen:
Intressenter är de vars boende, arbete eller andra förhållanden kan påverkas av beredandet av en plan:




invånare i planens influensområde
företag och näringsidkare
användare av rekreationsområden
markägare och -innehavare i planens influensområde
Sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas i planeringen:




sammanslutningar som representerar invånarna såsom invånarföreningar och
byaföreningar.
sammanslutningar som representerar ett bestämt intresse eller en bestämd
befolkningsgrupp, såsom naturskydd- och byggnadsarvsföreningar samt
jaktföreningar
sammanslutningar som representerar näringsidkare samt företag
sammanslutningar eller företag med specialuppdrag som kommunernas energioch vattenbolag
Till ovan nämnda hör:











Vattenbolagen/Kommunala vattentjänstverk,
Suupohjan lintutieteellinen yhdistys r.y.,
Suupohjan ympäristöseura,
Pohjanmaan luonnonsuojelupiiri,
Lappfjärdsnejdens jaktvårdsförening, Dagsmark, Uttermossen
Natur och Miljö rf.
Finavia Oyj,
Findgrid Oyj
Skogscentralen
Caruna Oy
Digita Oy
Myndigheter vars område behandlas i planeringen:








Kristinestad
NTM-centralen i Södra Österbotten (NTM-centralen)
NTM-centralen i Österbotten
Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland
Österbottens förbund
Österbottens räddningsverk
Forststyrelsen, Österbottens naturtjänster
Museiverket
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
8 (114)
1.10.2014






Försvarsmakten
Trafikverket
Österbottens museum
Trafi
Kommunikationsverket
Finavia
Förteckningen över intressenterna kan kompletteras vid behov.
3.1 Myndighetssamarbete
Inledningsskedets myndighetsmöte hölls 5.4.2013 vid NTM-centralen i Södra Österbotten. Pro memoria finns som bilaga.
Under planprocessens gång hölls 1 arbetsmöte vid NTM-centralen i Södra Österbotten.
Utlåtanden som inlämnats om planutkastet finns som bilaga.
Om planförslaget begärs utlåtande från de myndigheter som nämns i programmet för
deltagande och bedömning. En sammanfattning av utlåtanden, bemötanden till dem
samt de ändringar och kompletteringar som görs i planhandlingarna utifrån dem presenteras i planbeskrivningens bilagor.
Delgeneralplanens konsekvenser bedöms vid behov i samarbete med de myndigheter
inom verksamhetsområden som berörs av frågorna.
Innan planförslaget framlades ordnades myndighetsmöten 23.5.2013 och 18.9.2014.
4
NULÄGE
Lappfjärds och Lakiakangas vindparksområden ligger till största delen på skogsbruksområden. På projektområdena växer till största delen ung skog, och däremellan finns
myrartade sänkor och halvöppna klippområden. Myrarna har långt dikats ut för att
främja jordoch skogsbruket och klippområdena har ställvis utnyttjats för marktäkt.
Marktäkterna ligger mellan två och tre kilometer söder om Dagsmarks centrum samt på
Risåsen, Storåsen och Bergåsen i den nordöstra delen av projektområdet. På Korsbäcks
grundvattenområde finns förutom en vattentäkt också flera grustäkter. I ådalarna har
dessutom bildats vidsträckta odlingsfält, som är värdefulla för kulturlandskapet och näringarna.
Projektområdena används allmänt för rekreation och friluftsliv, bland annat för bär- och
svampplockning samt utflykter. På områdena finns inga frilufts- eller vandringsleder eller rekreationsobjekt som upprätthålls av staten eller kommunerna, men enligt lokala
uppgifter används de aktivt för jakt.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
9 (114)
1.10.2014
Bild 1 Ortografisk bild över planområdets ungefärliga läge
4.1 Planområdets läge och allmän beskrivning av närområdet
Planeringsområdet för Lappfjärds vindkraftpark ligger i Kristinestad söder om Lappfjärds bycentrum. Området är beläget ca 9,5 km sydost om Kristinestads centrum öster
om riksväg 8.
Det område som ska planläggas omfattar cirka 2200 hektar.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
10 (114)
1.10.2014
Bild 2 Ungefärligt läge för Lappfjärds vindkraftspark
4.1.1 Bebyggelse
Det finns inga fasta bostäder eller fritidshus på området för Lappfjärds vindkraftspark.
På den sydvästra och västra sidan av Lappfjärds vindkraftspark är bebyggelsens struktur mera splittrad. På Uttermossa Träskvik och Blomträsk områdena är bebyggelsen
koncentrerad huvudsakligen till områden längs vägarna och åker- och skogskanter. På
den tidigare havsvikens, Härkmerifjärdens södra strand är bebyggelsen något tätare.
På området ligger Härkmeri byområde, som även är kulturhistoriskt värdefull.
4.1.2 Markägoförhållanden
Vindparksområdet i Lappfjärd är främst i privat ägo och CPC Finland Ab har ingått arrendeavtal för området med markägarna.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
11 (114)
1.10.2014
4.1.3 Trafik
Transporterna till projektområdet går via riksväg 8. Det finns två infarter till vägnätet i
Lappfjärds vindkraftpark. Under anläggningstiden kommer transporterna till området
från väster via en anslutning mellan riksväg 8 och vägnätet på Lappfjärds projektområde. Det finns en annan anslutning till området söder om projektområdet, men eftersom Uttermossavägen och Flaggbergets skogsväg inte är lämpliga för tung trafik eller specialtransporter under anläggningen av vindkraftparken, skall denna rutt endast
användas för servicetrafik.
På vindkraftsparkens område är det möjligt att delvis utnyttja det befintliga vägnätet.
Det är sannolikt att privata vägar måste förbättras för att klara av transporterna.
Bild 3 Trafiknätet i planområdet. Några av kraftverk presenterade på figuren har avlägsnats under
planläggningsprocessen.
Den genomsnittliga trafikmängden per dygn på riksväg 8 intill projektområdet var år
2011 2 964 fordon och antalet tunga fordon var 440 stycken. Den genomsnittliga trafikmängden på landsväg 663 vid Lappfjärd var år 2012 2 869 fordon per dygn och antalet tunga fordon 140 stycken. Den genomsnittliga trafikmängden per dygn på landsväg 664 var år 2011 1 078 fordon och antalet tunga fordon 100 stycken.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
12 (114)
1.10.2014
4.2 Planer som berör området
4.2.1 Riksomfattande mål för områdesanvändningen
De riksomfattande målen för områdesanvändningen har som uppgift att säkerställa att
omständigheter av nationellt intresse beaktas i landskapens och kommunernas planläggning samt i de statliga myndigheternas verksamhet. Dessa är:





fungerande regionstruktur
enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön
kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser
fungerande förbindelsenät och energiförsörjning
helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer
Enligt MBL 24 §:s 2. moment skall man i planeringen av områdesanvändningen säkerställa att de riksomfattande målen för områdesanvändningen tas i beaktande och deras
förverkligande främjas.
Delgeneralplanen för vindkraftparken i Lappfjärd berörs speciellt av målen angående
fungerande förbindelsenät och energiförsörjning:
 I markanvändningen tryggas de riksomfattande målen för energiförsörjningen och utnyttjandemöjligheterna för förnybara energikällor
 Vindkraftverk bör i första hand placeras koncentrerat i enheter bestående av flera enheter
 I den markanvändningsplanering som berör förbindelsenät och energinätverk bör man
ta i beaktande extrema väderförhållanden, risk för översvämningar, de omkringliggande markanvändnings- och kulturobjekten och –områden samt landskapets karakteristiska drag
4.2.2 Landskapsplanen
Österbottens förbunds landskapsfullmäktige godkände Österbottens landskapsplan
29.9.2008. Planen fastställdes av miljöministeriet 21.12.2010.
Norra och östra delen av Lappfjärds vindkraftpark ligger på Lappfjärds ådals utvecklingsområde (mk-1) i Österbottens landskapsplan (Landskapsstyrelsen 2008). Vid planeringen av området bör man främja hållbart nyttjande av naturen och miljön, landskapsvård och vattenkvalitet i den outbyggda ån inklusive hela dess avrinningsområde.
Lappfjärds å och dess betydelse som ett för naturen och fiskbeståndet värdefullt vattendrag bör främjas. Dessutom bör områdets friluftsleder och rekreationsmöjligheter
utvecklas.
De nordvästra delarna hör till ett område med turistattraktioner (mv-1), Kaskö - Kristinestad, där man vid planeringen och utvecklingen av turismrelaterade funktioner bör
fästa uppmärksamhet vid områdets särdrag och dra nytta av dem. Byggande som tjänar turism och rekreation bör anpassas till miljön.
Lappfjärds vindkraftpark ligger till största delen på avrinningsområdet för Lappfjärds å
– Storån, som i landskapsplanen har anvisats som ett område som kräver särskilt
skydd. Vattendragsområdet är ett Project aqua-objekt och vid planeringen bör områdets status som ett internationellt värdefullt skyddsobjekt beaktas. Vid åtgärder på området bör särskild uppmärksamhet fästas vid vattenkvaliteten och förändringar i denna.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
13 (114)
1.10.2014
På projektområdet finns två viktiga grundvattenområden som lämpar sig för vattentäkt.
Enligt landskapsplanens planeringsbestämmelse ska anläggningar och funktioner som
medför risk för att grundvattnen förorenas eller förändras placeras på tillräckligt långt
avstånd från grundvattenområden.
I närheten av ett grundvattenområde finns också beteckningen eo-2, som avser ett
samverkansområde för vatten- och marktäkt på Risåsen i Korsbäck. Beslut om nya
marktäktstillstånd tas på grundval av en komplett täktplan som betonar restaureringen
och eftervården av området.
Norr om projektområdet finns ett område som är värdefullt för landskapet eller regionen med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. Vid planeringen och användningen
av samt byggandet i detta område ska bevarandet av de värden som hänför sig till kultur- och naturarvet främjas. Vid detaljerad planering ska landskapsområdenas och den
byggda kulturmiljöns helheter, särdrag och tidsmässiga skiktning beaktas. Projektområdets nordvästra gräns nuddar vid en kulturhistoriskt betydande vägsträckning, med
vilken avses de gamla vägsträckningarna Strandlandsvägen och Kyrönkangasvägen.
För områdets nordligaste del finns en reservation för industri- och lagerområde (T) i
landskapsplanen.
På projektområdets mellersta och norra del finns beteckningen eo-4, som avser bergtäktsområden. På området gäller en bygginskränkning enligt 33 § I markanvändningsoch bygglagen.
I områdets södra del finns ett fornminnesobjekt (sm), som avser en fast fornlämning
som skyddats enligt lagen om fornminnen (295/1963). Vid all markanvändning på området som möjligen inverkar på fornlämningar bör man rådgöra med Museiverket.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
14 (114)
1.10.2014
Bild 4. Riktgivande placering av vindkraftparkens projektområden på Österbottens landskapsplanekarta (Österbottens förbund 2010).
I projektområdets norra del finns beteckningen riktgivande friluftsled. Leden går mot
norr. I områdets västra del har förbindelsebehov för stomvattenledning och överföringsavlopp markerats. Med beteckningen anges behövliga förbindelser och sådana förbindelser som bör utvecklas.
En befintlig 220 kV kraftledning går genom den östra delen av planeringsområdet I
Lappfjärd. Bredvid kraftledningen har en ny 400 kV kraftledning markerats. På båda
kraftledningsområdena gäller bygginskränkning enligt 33 § i markanvändnings- och
bygglagen. Den östra och västra sidan av området tangerar också ett riktgivande datakommunikationsnät som omfattar hela landskapet.
4.2.3 Österbottens landskapsplan, etapplandskapsplaner
Etapplandskapsplan 1: "Placering av kommersiell service i Österbotten” godkändes
vid landskapsstyrelsens möte 14.5.2012 och fastställdes av miljöministeriet 4.10.2013.
I planen anvisas ingen områdesreservering för området för delgeneralplanen för Lappfjärds vindkraftspark.
Etapplandskapsplan 2: Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten. I
etapplanen utreds energiförsörjningen över hela landskapet. Utredningen omfattar förnybara energitillgångar och deras placering och blev färdig hösten 2012. I utredningen
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
15 (114)
1.10.2014
betonas vindkraftsproduktion. Etapplandskapsplan 2 grundar sig på en utredning med
målåret 2030.
Utredningens tyngdpunkt är på vindkraften, målsättningen är att anvisa de lämpligaste
områdena för vindkraften för en period fram till år 2030.
Planutkastet bereddes under år 2011 och landskapsstyrelsen beslöt i sitt sammanträde
19.12.2011 att sätta utkastet till offentligt påseende. Landskapsplanutkastet var framlagt 16.1–17.2.2012 i enlighet med MBL § 12. Utlåtanden begärdes i enlighet med MBL
§ 13. Kommuner, myndigheter och organisationer gav sammanlagt 59 utlåtanden. Det
som påpekades i utlåtanden var bl.a. förbindel-sebehov för elöverföring, förekomst av
havsörn, pågående projekt samt olika tillägg i beskrivnings-texten. Kommentarerna
från allmänheten var totalt 78 st. Kommentarerna fokuserade på bullersa-ken, havsörn
samt flera förslag på områden som man ansåg borde ingå i etapplandskapsplan 2 som
lämpliga områden för vindkraft.
Landskapsstyrelsen godkände etapplandskapsplanförslaget 18.2.2013 varefter det, i enlighet med markanvändnings- och byggförordningens (MBF) 12 §, var offentligt framlagt 11.3–9.4.2013. I en-lighet med MBF 13 § skickades förslaget för utlåtande till
kommuner och myndigheter. Samtidigt arrangerades förslagsfasens presentations- och
förhandlingsrunda. Kommuninvånare och intressen-ter hade rätt att inlämna anmärkningar till Österbottens förbund angående etapplandskapsplanför-slaget under den tid
förslaget var framlagt.
Behovsprövningen av en Naturabedömning visade att 12 av de vindkraftsområden som
föreslagits i etapplandskapsplanen kan ha negativa konsekvenser för Naturaområden.
Efter att etapplandskapsplanförslaget varit till framlagt gjordes en Naturabedömning i
enlighet med 65 § i naturvårdslagen där 12 av etapplandskapsplanens 33 vindkraftsområden granskades mer ingående. Samtidigt gjordes en mer ingående bedömning av
etapplandskapsplanförslagets konsekvenser för fåglar. Naturabedömningen blev klar
27.7.2013. Under tiden 5.8.2013–5.2.2014 hade Södra Österbottens NTM-central samt
markägarna möjlighet att yttra sig om Naturabedömningen.
Landskapsfullmäktige godkände etapplandskapsplan 2 vid sitt möte 12.5.2014 och den
har sänts till miljöministeriet för fastställelse. I etapplandskapsplanen anvisas ett område för 30 vindkraftsverk som lämpar sig för regionala vindkraftsparker. I etapplandskapsplanen ligger delgeneralplaneområdet för Lappfjärds vindkraftspark ligger på området Ömossa-Norrviken, i dess norra del. Området för delgeneralplanen följer landskapsplanen, men i etapplandskapsplanen har grundvattenområdena avgränsats helt
utanför tv-området. I förslaget till delgeneralplan har däremot inga vindkraftverksplatser anvisats till grundvattenområde.
I planförslaget har Lappfjärds projektområde anvisats som område för vindkraftverk.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
16 (114)
1.10.2014
Bild 5. Österbottens etapplandskapsplan 2, planförslag. Området Metsälä-Norrviken anvisas med
en pil på bilden.
4.2.4 General- och detaljplaner
4.2.4.1
Delgeneralplan för Lappfjärd
I närheten av planområdet ligger området för Lappfjärds delgeneralplan (godkänd
23.8.2010). Avståndet till vindkraftsparkens delgeneralplaneområde är cirka 1,6 km.
4.2.4.2
Kristinestads strandgeneralplan
Väster om projektområdet, på området som omger Blomträsket, gäller Kristinestads
strandgeneralplan (godkänd 9.11.2000, reviderad 1.9.2005) (Kristinestad 1998). Avståndet till delgeneralplaneområde för vindkraftsparken är som närmast 0,35 km. De
närmaste vindkraftverken ligger på cirka 800 meters avstånd från gränsen till Kristinestads strandgeneralplan.
4.2.4.3
Dagsmarks delgeneralplan
Dagsmarks delgeneralplan (14.3.2011) har utarbetats för byarna Dagsmark och Perus
längs Lappfjärds å. I ändringen av planen har det tidigare gällande generalplaneområdet utvidgats och markanvändningen har förnyats. Planförslaget godkändes av Kristinestads fullmäktige den 18 juni 2012. Inga betydande byggbehov finns på det planlagda området; 1−2 nya bostäder byggs årligen (AIRIX Miljö 2011). Avståndet till delgeneralplaneområdet för vindkraftsparken är som närmast cirka 0,7 km. Det närmaste
kraftverket ligger på cirka 1,4 km:s avstånd från gränsen till Dagsmark delgeneralplan.
4.2.4.4
Delgeneralplan för Ömossa vindkraftspark
Delgeneralplanen för Ömossa vindkraftspark fastställdes år 2012. I delgeneralplanen
för Ömossa vindkraftspark anvisas byggnadsytor för __ vindkraftverk. Delgeneralplanen för Ömossa vindkraftspark ligger som närmast på cirka 0,75 km:s avstånd från
delgeneralplanen för Lappfjärds vindkraftspark. Avståndet mellan de närmaste kraftverken (Lappfjärd – Ömossa) är cirka 3,9 km.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
17 (114)
1.10.2014
4.2.4.5
Delgeneralplan för Lakiakangas I vindkraftspark
På den östra sidan av planområdet ligger delgeneralplanen för Lakiakangas I vindkraftspark. Avståndet till området för Lappfjärds vindkraftspark är som närmast cirka
2,5 km. Delgeneralplanen för Lakiakangas I vindkraftspark godkändes av Storå kommunfullmäktige 16.12.2013 och i Bötom kommun behandlas planen som bäst för godkännande.
4.2.4.6
Lappfjärds detaljplan
På den norra sidan av den planerade vindkraftsparken i Lappfjärds ligger Lappfjärds detaljplan som godkänts av stadsfullmäktige (Lappfjärd 2010). Avståndet till delgeneralplaneområdet för vindkraftsparken är som närmast 4 km.
4.3 Naturförhållanden
4.3.1 Jordmån och berggrund
Området för vindkraftsparken ligger på det svekofenniska skifferområdet i Österbotten
som bildades för cirka 1900 miljoner år sedan. Berggrunden i Lappfjärds projektområde
består av pyroxenhaltig granit, glimmergnejs och granodiorit. De mellersta delarna av
området består av felsiska och intermediära metavulkaniter. På den östra sidan av
Lappfjärdsområdet består berggrunden av glimmerhaltig gnejs och glimmerskiffer.
Tvärs genom området ospecificerade förkastningar, krosszoner eller skjuvzoner, främst
i syd-nordlig riktning (GTK 1997).
Jordmånen i projektområdet består huvudsakligen av blandade moränarter. På Lappfjärds projektområde finns ställvis även kalt berg som uppkommit under istiden. På
planområdet finns dessutom flera myrområden där jordmånen består av torv (GTK
2011).
4.3.2 Yt- och grundvatten
Enligt utgångsmaterialet och terrängutredningarna (Tiina Mäkelä/FCG) hittades inga
sjöar och vattendrag som är värdefulla eller skyddade med tanke på naturskyddet, fiskerihushållningen eller vattenlagen på projektområdet. I den södra delen av Lappfjärds
projektområde ligger en liten sjö, Snörsjön, som är cirka fem hektar stor. Sjön är ett
öppet vattenområde som bildats i de centrala delarna av Snörsjömossen. Lappfjärds ås
avrinningsområde hör till Lappfjärds ås och Isojoki (Storå) (MUU100030) skyddade avrinningsområde
Lappfjärds å – Isojoki (Storå) som rinner norr och öster om projektområdet hör till Natura 2000-programmet och till de internationella Project Aqua-objekten som godkänts
av UNESCO. De vattenområden som hör till Project Aqua har klassificerats som vetenskapligt värdefulla och betydande forskningsobjekt.
På vindkraftparkernas projektområden ligger Storåsens (1028706) och Korsbäcks
(1028703) grundvattenområden.
Kala- ja Vesitutkimus Oy har gjort upp en skyddsplan för Korsbäcks och Storåsens
grundvattenområden (23.10.1997), där skyddszoner för vattentäkterna presenterades.
Inga kraftverk har planerats på skyddszonerna. En ny skyddsplan planeras för grundvattenområdena i Kristinestad.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
18 (114)
1.10.2014
Bild 6 Planområdets läge i förhållande till Storåsens och Korsbäcks grundvattenområden.
I augusti 2012 gjordes ett terrängbesök till Lappfjärds och Lakiakangas grundvattenområden (Esa Kallio/FCG). Syftet var att få en täckande bild av grundvattenförhållandena
på planområdet (uppgifter om jordmån, sluten/öppen akvifer, grundvattenbildning, huvudströmriktningar och källområden) samt om grundvattnets kvalitativa och kvantitativa tillstånd. I augusti 2012 installerades dessutom tre observationsrör för grundvatten
på området för att få noggrannare uppgifter om grundvattenförhållandena.
Konsekvenser för hydrogeologin och kvaliteten på Storåsens och Lakiakangas grundvattenområden, som finns på vindkraftsparkernas planområden, bedömdes i MKB både för
projektets byggnads- och driftsskede genom att beakta hur långt byggnadsåtgärderna
sträcker sig, deras areal samt mängden och kvaliteten av de jordmassor som flyttas på
området. De konsekvenser som de planerade grävarbetena (vindkraftsverkens fundaFCG Suunnittelu ja tekniikka Oy
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
19 (114)
1.10.2014
ment, jordkablar och servicevägar) orsakar för grundvattenförhållandena och vattentäkten bedömdes.
4.3.3 Natura 2000-områden och övriga skyddsområden
Inom influensområdet för de eventuella miljökonsekvenserna av den planerade vindkraftparken och tio kilometer från projektområdet ligger sammanlagt nio Naturaområden (Figur 17). Av Naturaområdena har Lappfjärds våtmarker (FI0800112), Hanhikeidas (FI0800026) och Kristinestads skärgård (FI0800134) anslutits till Natura 2000nätverket både som områden i enlighet med habitatdirektivet (SCI = Site of Community Interest) och fågeldirektivet (SPA = Special Protected Area). Naturaområdet Lappfjärds ådal (FI0800111), Bötombergens Naturaområde (FI0800077), Tegelbruksbackens Naturaområde (FI0800140), Naturaområdet Norrfjärdens skog (FI0800154) och
Lassinharju Naturaområde (FI0800092) har upptagits i Natura 2000- nätverket endast
som områden i enlighet med habitatdirektivet, (SCI) och Naturaområdet Lålby åkrar
(FI0800162) endast som område i enlighet med fågeldirektivet (SPA).
Bild 7 Natura-områden och skyddsområden i projektområdenas omgivning. Några av kraftverk
presenterade på figuren har avlägsnats under planläggningsprocessen
På Lappfjärds planområde finns inga naturskyddsområden. På områdets västra sida
finns sammanlagt 29 naturskyddsområden som hör till Natura-området Lappfjärds våt-
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
20 (114)
1.10.2014
marker. Naturskyddsområdena Lappfjärds våtmarker ligger närmast vindkraftsparken i
Blomträskets område.
4.3.4 Vegetations- och naturtyper
Enligt den växtgeografiska områdesindelningen ligger Lappfjärds projektområde inom
den sydboreala zonen i det sydösterbottniska kustlandet, där många sydliga växtarter
når sin nordliga utbredningsgräns (OIVA 2011). Planområdet ligger i den östra delen av
Sydösterbotten, där ett tämligen omfattande skogbevuxet åsområde breder ut sig. I
norr avgränsas skogsområdet av Lappfjärds ådal och i öst av Kärjenjoki ådal. På projektområdet finns endast ett mindre antal åkerområden.
Skogarna på området består huvudsakligen av färsk barr- och lövträdsmoar av blåbärstyp (MT) samt ganska torra tallmoar av lingontyp (VT). De färska barr- och blandskogsmoar koncentreras till svackorna mellan Bergen och de nedre delarna av sluttningarna. Lundliknande moar av harsyra-blåbärstyp (OMT) finns som små inslag bland
moarna på de nedre sluttningarna av områdets moränåsar samt på åkrarnas kanter.
Moskogens träd består av ung ekonomiskog där det inte finns några kända växtplatser
för skyddsmässigt värdefulla växtarter.
Typiskt för Lappfjärdområdet är ställvis tämligen omfattande klippområden med karg
växtlighet samt rätt så torra tallmoar i anknytning till dem. På området finns också
många utdikade skogskärr och tallmyrar som i nuläget är torvmoar av olika utvecklingsgrad. De största torvmområdena är bl.a. Holmmossen och Börkmossen.
Äldre gran-, tall- och blandmoskog förekommer endast som separata inslag bland
yngre skogstyper. I de vuxna moskogarnas naturtillstånd syns konsekvenserna av
skogsbruket bl.a. i det låga antalet murket trädbestånd. De kargaste bergsområdena
och de blötaste fattigkärren är områden som bevarats bäst i naturtillstånd.
Växtligheten på vindparksområdet har beskrivits närmare i en utredningsrapport om
området (naturutredningarna om Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftparker, FCG Finnish Consulting Group Ab 2012).
4.3.5 Värdefulla naturtyper
I samband med naturutredningarna som gjordes sommaren 2012 observerades inga
enligt 29 § i naturvårdslagen värdefulla naturtyper på vindparksområdena eller längs
de alternativa kraftledningssträckningarna. På områdena eller i den omedelbara närheten av dessa fanns inte heller tjärnar eller sjöar på högst en hektar eller bäckar eller
rännilar i naturtillstånd i enlighet med 11 § i vattenlagen.
Livsmiljöer som är särskilt viktiga enligt 3 kapitlet, 10 § i skogslagen finns i den omedelbara närheten av bäckar (10 §, punkt 1), lundkärr (10 §, punkt 2a), trädfattiga myrar (10 §, punkt 2d) och trädfattiga bergsområden (10 §, punkt 7).
Representativa bergsskogar förekommer på följande områden: Flaggberget, Tornberget, Sandheden och Paulakanagas. Värdefulla myrområden är Tupaneva, Lunnmossen
och Humalakeidas. På Humalakeidasområdet finns även Snörsjöns öppna vattenområde. På myrområdena förekommer myrnaturtyper som bör hållas under uppsikt såsom
tuvulls- och rismyrar. På Holmmossens område finns i sin tur högörtslundar av harsyreälggrästyp samt lundmyrar. Båda naturtyperna har klassificerats som utrotningshotade.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
21 (114)
1.10.2014
4.3.6 Djur
Vanliga däggdjursarter i hela Södra Österbotten är bland annat älg, lo, räv, skogshare,
fälthare, mårdhund och utter. Det förekommer dessutom bl.a. sork och näbbmus vars
stammar kan variera stort. Stammen av stora rovdjur växer i Sydösterbotten och varg
förekommer regelbundet i synnerhet i Sydösterbottens kustområden. Även björnstammen har etablerat sig och björnarnas utbredning sträcker sig till de södra delarna av
Sydösterbotten. Lo finns det nära kusten, från Sydösterbotten till Vasaregionen (Österbottens förbund 2011). Av viltarterna påträffas också bl.a. vitsvanshjort och rådjur i
Lappfjärdsområdet (Riistaweb 2011).
På planområdet förekommer flygekorre, som nämns i habitatdirektivets bilaga IV(a). År
2012 påträffades flygekorrshabitat (innehåller föröknings- och rastplats) på Holmmossens, Lillmossens, Flaggbergets och Storåsbergets områden. Enligt utgångsuppgifterna
finns det dessutom tre tidigare kända habitat på planområdet eller i dess omedelbara
omgivning. Flygekorre påträffades inte på dessa områden vid kartläggningarna år
2012, men arten kan återvända till områdena under kommande år.
På planområdet förekommer fladdermöss som nämns i habitatdirektivets bilaga IV(a).
Sammansättningen av fladdermusarterna på området är ganska ensidig och fladdermustätheten är inte särskilt hög. Den klart vanligaste fladdermusen på området är nordisk fladdermus. På området förekommer dessutom mustaschfladdermus och Brandts
fladdermus. På Lappfjärds planområde konstaterades tre viktiga födoområden av klass
II för fladdermus (används som födoområde av flera fladdermöss under hela sommaren) och ett fladdermusområde av klass III (övrigt område som används av fladdermöss). Vid de preliminära byggplatserna för vindkraftverken gjordes inga fladdermusobservationer och på områdena hittades inga håliga träd som skulle lämpa sig som föröknings- och rastplatser. Genom planområdet eller dess näromgivning går enligt utredningarna inga betydande fladdermusflyttrutter. Man observerade inte heller att arter
som flyttar korta sträckor (nordisk fladdermus, mustaschfladdermus och Brandts fladdermus) skulle röra sig på området på hösten i någon större utsträckning.
Vattendraget Lappfjärds å–Storå norr om projektområdena har en mångsidig fiskfauna.
Havsöring (CR) och harr vandrar upp i ån och vandringssiken leker i åns nedre lopp. Ån
hyser även ett ursprungligt öringsbestånd. I Lappfjärds å finns vissa sällsynta arter av
bäcksländor och nattsländor samt blötdjur såsom flodpärlmusslan (EN) (ELY-centralen i
Södra Österbotten 2011, Österbottens förbund 2011). Lappfjärds å–Storå är emellertid
inte belägen i den omedelbara närheten av de planerade vindparksområdena.
De diken som dragits från skogsområdena på projektområdena till Lappfjärds å–Storå
saknar de egenskaper som skulle göra dem till lämpliga vandringsvatten för havsöringen. Å- och bäckfårorna är rensade och på grund av effektivt skogsbruk är vattnet som
rinner i dikena humusrikt. Fårorna torkar även ut om sommaren. Det enda stora öppna
vattenområdet på det planerade vindparksområdet är Snörsjön. Dess vattenfauna har
inte undersökts noggrannare. Fiskbeståndet i sjön är troligtvis rätt anspråkslöst (bl.a.
gädda och abborre).
Det observerade insektbeståndet på projektområdena representerar arter som är
mycket vanligt förekommande på ekonomiskogsområden. Arter som är nationellt eller
lokalt hotade eller som upptagits i bilaga IV (a) till habitatdirektivet påträffades inte.
4.3.6.1
Fåglar
Häckande fåglar
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
22 (114)
1.10.2014
På Lappfjärds planområde och i dess omedelbara närhet observerades totalt 65 fågelarter vid utredningar om häckande fåglar år 2012. Av dessa ansågs 62 arter häcka på
området. Utifrån resultaten i linjetaxeringen var den genomsnittliga tätheten av häckande fågelarter cirka 195 par/km2, vilket är något högre än de regionala genomsnitten
(Väisänen m.fl. 1998). Parmängderna ökar sannolikt till följd av den så kallade kanteffekten; i en omgivning som består av avverkade områden, plantskog och äldre skog
bildas många kantzoner där det häckar rikligt med s.k. allmänna skogsfågelarter (Väisänen m.fl. 1998). De fågelarter som representeras av flest individer är de vanligaste
häckande fåglarna i Finland såsom lövsångare, bofink, rödhake och trädpiplärka, som
bildar nästan hälften av den fågelpopulation som häckar på området.
Hönsfågelstammarna är ganska starka på området. De barrskogsdominerade moskogsområdena och de utdikade torvmarkerna erbjuder en livsmiljö för olika hönsfågelarter
såsom järpe, orre (NT) och tjäder (NT) som är fågelarter som ingår i EU:s fågeldirektivs
bilaga I. Vid sidan av tjäder förekommer även ett fåtal dalripor som klassats som en
regionalt utrotningshotad art (RT). På Lappfjärds planområde finns två kända tjäderspelplatser av klass II där man enligt jaktlagets representanter ofta observerat spelande fåglar.
På splittrade äldre granmoskogsområden förekommer ett mindre antal så kallade
gammelskogsarter (Väisänen m.fl. 1998), såsom trädkrypare, talltita, dubbeltrast och
spillkråka. Enligt linjetaxeringen bildar gammelskogsarterna endast cirka tre procent av
den fågelpopulation som häckar på området. Till de mest värdefulla häckande arterna
på området hör nattskärran som trivs på karga bergsområden och i äldre tallmoar. På
området häckar sannolikt 4-6 par nattskärror. Rovfåglar som observerades som sannolikt häckande arter var ormvråk, som klassats som hotad och sparvhök. I områdets
södra del observerades pärluggla och berguv som är arter som bör hållas under uppsikt. Av myrarterna förekommer bl.a. ljungpipare och trana.
På området har det tidigare år förekommit även lavskrika, som är en regionalt utrotningshotad (RT) och nationellt nära hotad (NT) art (SYKE 2011), men numera går den
södra gränsen för artens förekomstområde genom skogsområdena på den södra sidan
av Lappfjärds å (Lillandt 2012). Orsaken till att lavskrikan försvunnit från området är de
förändringar som skett i skogens struktur (Lillandt 2009).
Det närmaste kända bebodda havsörnsreviret finns på Kristinestads kust på över 6
kilometers avstånd och det närmaste kända fiskgjuseboet finns på områdets södra sida,
ungefär två kilometer från det närmaste planerade vindkraftverket.
Flyttfåglar
Sydösterbottens kust är en av Finlands viktigare rutter för flyttfåglar. Genom området
flyttar hundratusentals fåglar både på våren och hösten. Huvudrutten för så gott som
alla fåglar som flyttar genom området går längs med Sydösterbottens kustområde.
Flyttmängderna för de flesta arterna minskar snabbt längre bort från kusten.
På våren riktar sig tyngdpunkten för tranans, sångsvanens, sädgåsens och skrattmåsens huvudflytt till den västra sidan av riksväg 8 och arterna flyttar inte genom planområdet i några betydande mängder. Ormvråkens, ringduvans och tofsvipans vårflytt
fördelas jämnare och en del av fåglarna flyttar även genom området. På hösten riktar
sig tranans, sångsvanens och kajans huvudflytt tydligt till den västra sidan av området,
men sädgäss och ringduvor flyttar jämnare även genom planområdet.
På den östra sidan av planområdet, i Storsjön i Korsbäck, vilar ett varierande antal gäss
och svanar samt en del andfåglar och vadare, såsom ljungpipare, på våren. På hösten
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
23 (114)
1.10.2014
använder en del sädgäss området som rastplats. De gäss som använder Storsjön som
sitt rastområde kan också övernatta vid kusten, vilket innebär att de måste flyga förbi
Lappfjärds planområde på den norra eller södra sidan eller flyga genom området. Det
finns däremot inga säkra uppgifter om gässens övernattningsbeteende.
4.3.7 Naturobjekt som betecknats i generalplanen
Beteckning:
Motivering
På området förekommer med stöd av 49§ i naturvårdslagen parnings- och rastplatser för flygekorre. Det är förbjudet att förstöra eller försämra dessa platser. Områdets
trädbestånd ska bevaras eller vårdas så att flygekorrens
boträd med omgivande skydds- och födoträd bevaras liksom även ett tillräckligt trädbestånd för flygekorrens rörlighet.
På området finns ett objekt enligt 10 § i skogslagen. Naturvärden och förutsättningarna för att bevara dem bör
beaktas i planeringen och förverkligandet.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
24 (114)
1.10.2014
Bild 8. Natura-områden och skyddsområden i projektområdets omgivning. Några av kraftverk presenterade på figuren har avlägsnats under planläggningsprocessen
4.4 Landskap och kulturmiljö
4.4.1 Storlandskap och kulturmiljö
Indelat i landskapsområden ligger projektområdena i Österbotten och mer noggrant I
övergångszonen mellan Södra Österbottens kustregion och Södra Österbottens odlingsslätter (OIVA 2011).
Karaktäristiskt för Södra Österbottens kustregion är tämligen smala ådalar med odlingsområden, mellan vilka det finns karga moränåsar. Eftersom terrängen är relativt
jämn finns det gott om myrar i området och ganska få klippformationer. Skogarna karaktäriseras av tämligen torr tallskog av lingontyp. I närheten av kusten är skogarna
något frodigare, ställvis finns också granskog och vegetationen är även i övrigt
mångsidigare. Södra Österbottens odlingsslätter karaktäriseras dessutom av åkerslätterna, som är de mest vidsträckta i landet. I Lappfjärd, cirka sex kilometer norr om
de planerade vindkraftparkerna, reser sig den österbottniska kustens högsta berg, Bötombergen. Bötombergen är ett populärt utflyktsmål och på området finns bl.a. fem
märkta vandringsleder. Bötombergen är också känt för sin grotta, som var bebodd redan före den senaste istiden.
Den bebyggda kulturmiljön i Österbotten är särpräglad och annorlunda jämfört med
resten av landet. De många fasta fornlämningarna och de öppna odlingslandskapen i åoch älvdalarna vittnar om en långvarig, kontinuerlig bosättning (Österbottens förbund
2011). Bosättningen som koncentreras till ådalarna bildar enhetliga bandformade byar.
De moränryggar som omger byarna är nästan obebodda.
Delgeneralplanen för Lappfjärd vindkraftpark finns sydost om Kristinestad, på det obebyggda åsområdet som omges av ådalarna. De skogsbruksdominerade områdena har i
regel en ganska jämn yta, men på den västra delen av Lappfjärds projektområde finns
ställvis också ojämnheter. Det ganska stängda landskapet på områdena genomskärs av
mindre öppna mossar och avverkningsområden.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
25 (114)
1.10.2014
Bild 9 Åkerlandskap i närheten av planområdet
Ett nationellt värdefullt landskapsområde finns i närheten av projektområdet, på knappt
2,5 km från planområdets gräns.
4.4.1.1
Värdefulla landskapsområden av riksintresse
Härkmeri (MAO100108) är det nationellt värdefulla landskapsområde som ligger närmast projektområdet. Området ligger väster om Lappfjärds projektområde knappt 2,5
kilometer från de närmaste kraftverken. Härkmeri är en representativ kustby som höjt
sig kring en havsvik. Byn har ett välbevarat traditionellt byggnadsbestånd som omges
av strandängar och odlingsmarker. Områdets areal är cirka 200 hektar. På området
finns både öppna och igenvuxna vårdbiotoper (Miljöministeriet 2011).
4.4.1.2
Bebyggda kulturmiljöer av riksintresse
På projektområdena finns inga byggda kulturmiljöer av riksintresse. De närmaste objekten ligger på knappt 12 kilometers avstånd från projektområdet. De är Karijoen
kirkkoympäristö (Kyrkomiljön i Bötom) (RKY 4866), Butsbackens bosättning (RKY
4959) och Kristinestads rutplaneområde (RKY 1154). På över 12 kilometers avstånd
från projektområdet finns bland annat Villa Carlsro i Kristinestad (RKY 4610), Sideby
och fiskhamnen Kilen (RKY 2045) samt bosättningen i Storå ådal (Isojokilaakson
kyläasutus) och Storå kyrkolandskap (Isojoen kirkkomaisema) (RKY 4259).
4.4.1.3
Betydande kulturmiljöer av landskapsintresse
I vindkraftsparkens område finns inga kulturmiljöer som är betydande på landskapsnivå. Alldeles intill planområdet, på dess östra sida, finns Korsbäcks kulturlandskap.
Storå kulturlandskap (i Lappfjärd), som består av flera delområden, ligger på den nordvästra, norra och nordöstra sidan av planområdet, som närmast på knappt en halv
kilometers avstånd. Kärjenkoski-Kankaanpäänkulma område ligger som närmast på
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
26 (114)
1.10.2014
under en kilometers avstånd från projektområdet. Vesijärvi by ligger på drygt 5,5 kilometers avstånd från projektområdet. Storå ådals kulturlandskap ligger på cirka sex
kilometers avstånd från vindkraftsparkens område (Södra Österbottens landskapsplan
2005).
På projektområdena finns inga byggda kulturmiljöer av landskapsintresse. Kulturlandskapet i Storå ådal gränsar delvis till Lakiakangas projektområde. Andra objekt av landskapsintresse inom en radie på mindre än tio kilometer från de närmaste kraftverken är
Lappfjärds kyrka med omgivning, Lappfjärds prästgård, Härkmeri by samt Storå ådals
kulturlandskapsområde. På över tio kilometers avstånd från närmaste kraftverk finns
bland annat Kristinestads gamla rutplanområde och Kvarnbacken samt Storå kyrka
med omgivning. Ovan nämnda objekt är RKY 1993-objekt.
Norra hörnet av Lappfjärds projektområde nuddar vid en kulturhistoriskt betydande
vägsträckning, Strandvägen.
4.4.2 Fornlämningar
På projektområdet utfördes en inventering av fornlämningar under sommaren 2012.
Syftet med arbetet var att utreda gränserna och den exakta positionen för de kända
fornlämningarna i planeringsområdet samt att hitta tidigare okända fasta fornlämningar. I den arkeologiska inventeringen ingick en utredning där man beskrev sådana
kända fornlämningsobjekt som finns på eller i närheten av områden där markanvändningen ändras på projektområdet samt tidigare okända fornlämningsobjekt som hittades i samband med terränginventeringarna. Inventeringen av fornlämningar gjordes av
FM Kalle Luoto från Kulttuuripalvelut Heiskainen & Luoto Oy.
Det finns totalt cirka 20 tidigare kända fornlämningsobjekt och -områden på Lappfjärds
och Lakiakangas projektområden. Objekten har redan beaktats i planeringen a vindkraftverkens och servicevägarnas placering och intill dem finns en skyddszon på minst
50 meter.
Som ett resultat av inventeringen lokaliserades fem tidigare okända fornlämningsobjekt
och en plats med lösfynd. Tre av objekten är odaterade gropar i klapper, ett är ett råmärke som daterats till historisk tid och ett är en tjärdal. Dessutom dokumenterades
stengärdesgårdar, ett råmärke och stenbrott från historisk tid, vilka inte kan anses vara
fasta fornlämningar enligt lagen om fornminnen.
På Lappfjärdsområdet hittades tre stenbrott från historisk tid. Dessa berättar om utnyttjandet av områdets skogsområden och de kan anses vara av närmast lokal betydelse.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
27 (114)
1.10.2014
Bild 10 Fornlämningar på projektområdena och i deras omgivning som anvisas i MKBbeskrivningen. Några av kraftverk presenterade på figuren har avlägsnats under planläggningsprocessen.
Kända fornlämningar i projektområdet för Lappfjärds vindkraftspark:
Namn
Kod
Typ
Tidsbestämning
Lappfjärd-Storåsen
40010038
boplatser
stenåldern
16
Lappfjärd-Storåsen W
409010006
gravrösen
järnåldern
2
Lappfjärd-Stugmossen
409010025
gravrösen
bronsåldern
2
Lappfjärd-Stugmossen B
409010056
gravrösen
bronsåldern
3
Lappfjärd-Stugmossen 3
409010057
gravrösen
bronsåldern
1
Lappfjärd-Mossatået
409010048
fornlämningsgrupper
stenåldern/
bronsåldern
1
Lappfjärd-Risåsen N
409010039
stenåldern/
bronsåldern
3
Lappfjärd-Holmmossen
409010020
gravrösen
bronsåldern
3
Lappfjärd-Tornberget
409010019
gravrösen
flera perioder
2
Lappfjärd-Lunnmossen
409010017
gravrösen
bronsåldern
1
Lappfjärd-Starängen
409010016
gravrösen
bronsåldern/
järnåldern
2
Lappfjärd-Sandheden
409010024
gravrösen
bronsåldern
7
Lappfjärd-Granliden
409010035
stenåldern/ bronsåldern
1
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Antal
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
28 (114)
1.10.2014
5
Namn
Kod
Typ
Tidsbestämning
Lappfjärd-Högberget/
Paulakangas
409010022
gravrösen
bronsåldern
Antal
1
Norrviken 2
1000007586 boplats
stenåldern
1
LappfjärdBergåsen
409010030
boplats
stenåldern
1
LappfjärdHemstranden
409010033
boplats
stenåldern
1
Lind 2
1000007616 boplats
stenåldern
1
DELGENERALPLANENS FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA MARKANVÄNDNINGSPLANER OCH MÅL
5.1 Övriga vindkraftsprojekt
Innopower Oy har en vindkraftspark som är i drift i Furuviken i Kristinestad. Vindkraftsparken omfattar tre vindkraftverk med en effekt på cirka 1 MW och de blev färdiga år
2004.
Enligt Finlands vindkraftsförening r.f. (2012) finns det 12 planerade vindkraftsprojekt på
cirka 20 kilometers radie från projektområdena.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
29 (114)
1.10.2014
Bild 11 Vindkraftsparker som är i drift i närheten av projektet (röd punkt) samt planerade projekt.
5.2 MKB-förfarande
MKB-förfarandet och planläggningsprocessen har genomförts samtidigt beträffande
Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker.
NTM-centralen i Södra Österbotten har gett ett utlåtande (Dnr EPOELY/17/07.04/2012)
om MKB-beskrivningen 14.6.2013. Kontaktmyndigheten anser att de punkter som förutsätts av MKB-lagen har beskrivits väl och anser att bedömningsbeskrivningen är tillräcklig.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
30 (114)
1.10.2014
5.3 Upprättade utredningar
Material som funnits till hands i planens utkastsskede:
Som bakgrundsmaterial för planläggningen insamlades under MKB-förfarandet ett utgångsmaterial samt utredningar som upprättats samt övriga befintliga utredningar.
För MKB och delgeneralplanen upprättades bl.a. följande utredningar:

Naturutredning för Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker / FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy, 2012

Natura-behovsprövning för Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker / FCG
Suunnittelu ja tekniikka Oy, 2012

Fornminnesutredning för Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker / Kulttuuripalvelut Heiskanen & Luoto Oy, 2012
Dessutom har vindkraftverkens buller- och reflexeffekter utretts med hjälp av separata
modelleringar.
Utredningar/modelleringar som gjorts i förslagsskedet:



6
Bullermodellering, Lappfjärd ja Lakiakangas 62 x GE 2,5-120 hh139m + 20 x
Vestas V126 hh137m ( FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy 25.11.2014)
Skuggmodellering, , Lappfjärd ja Lakiakangas 64 x GE 2,5-120 hh139m/150m +
20 x Vestas V126 hh137m (with forest and with no forest) 26.11.2014 FCG
Suunnittelu ja tekniikka Oy

Analys av synlighetsområden, WindPro 11.4.2014 FCG Suunnittelu ja tekniikka
Oy) Kraftverkstyp: Lappfjärd 41 x GE 2,5-120 hh150m ja Lakiakangas 23 x GE
2,5-120 hh139m + 20 x Vestas V126 hh137m. Päivitetty 1.12.2014. Voimalat
17 ja 21 poistettu.

Lågfrekvent buller i Kristinestads och Storå vindkraftsområden 5.5.2014 FCG
Suunnittelu ja tekniikka Oy

Trafiksäkerhet för fotgängare och cyklister i samband med vindkraftsparkernas
transporter (Kävelyn ja pyöräilyn liikenneturvallisuus liittyen tuulivoimapuistojen
kuljetuksiin, 21.5.2014, FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy)
VINDKRAFTSPARKENS GENERALPLANERING OCH KONSTRUKTIONER
6.1 Planens beredningsskede
CPC Finland Ab har inlett förplaneringen av vindkraftsparken år 2011. I projektplaneringen kartlades de potentiella anslutningspunkterna för vindkraftsparkens elnät. Även
investeringskostnader i anknytning till byggandet och kopplandet till elnätet bedömdes.
Enligt den allmänna planen består vindkraftsparken förutom av vindkraftverk (39) även
av byggnads- och servicevägar som förenar kraftverken samt av en elstation som finns
i anknytning till 110 kV:s kraftledning. Den interna elöverföringen i vindkraftsparken
sker med jordkabel.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
31 (114)
1.10.2014
I samband med planeringen av vindkraftsparken undersöktes olika alternativ för vindkraftsverkens placering. Placeringen av vindkraftsverken på planeringsområdet grundar
sig på naturförhållanden, terrängformer, markägoförhållanden samt uppgifter om vindstyrka som uppmätts på området. För att vindkraftverken ska kunna användas för
energiproduktion på ett effektivt sätt förutsätts att kraftverken ligger tillräckligt långt
från varandra.
De noggranna områdena för placeringen av vindkraftverken anvisas i samband med
delgeneralplaneringen, då vindkraftverkens områden fastställs och natur- och andra
värden beaktas.
Bild 12 Preliminära planområden för vindkraftsparkerna i Lappfjärds och Lakiakangas områden
samt den planerade kraftledningens och vindkraftverkens och elstationens preliminära lägen.
Planutkastet har varit framlagt under tiden 17.6.2013-19.7.2013. I planutkastet för
Lappfjärds vindkraftspark har kraftverken nr 1-3 tagits bort innan planen framlades.
Kraftverken 5, 6 och 8 flyttades bort från grundvattenområdet.
6.2 Planens förslagsskede
Planen för vindkraftsparken har preciserats utifrån gjorda utredningar som de utlåtanden och åsikter som inlämnats om planen. Jämfört med planens beredningsskede består de centrala ändringar av att kraftverk nr 7 har flyttats från grundvattenområdets
gräns till en ny plats samt att det kraftverk som fanns på den nordvästra sidan av
kraftverk nr 44 och kraftverk nr 6 har tagits bort helt.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
32 (114)
1.10.2014
6.3 Godkänd generalplan
Denna punkt kompletteras i takt med att planprocessen framskrider
6.4 Vindkraftsparkens konstruktioner
Lappfjärds vindkraftpark består av sammanlagt högst 39 vindkraftverk med fundament,
servicevägar och medelspänningskablar (20 kV:s eller 31,5 kV:s jordkabel), mellan
kraftverken, parktransformatorer, medelspänningskablar (20 kV:s eller 31,5 kV:s jordkabel), som kopplas till regionnätet, 110 kV:s luftledningar som används för att ansluta
parken till det riksomfattande nätet samt en elstation.
Ett vindkraftverk består av ett cirka 150 meter högt torn, ett maskinhus och en trebladig rotor. Rotorbladen är tillverkade i kompositmaterial. Det cylindriska ståltornet
bultas fast i betongfundamentet. Rotorbladets längd är cirka 60 meter och rotorbladens
diameter cirka 120 meter. Vindkraftverkets navhöjd kommer att vara cirka 210 m.
Bild 13 Principskiss av det vindkraftverk. Höjden på vindkraftverkets cylindriska ståltorn är 150
meter och rotorbladet är 65 meter. Vindkraftverkets maximala höjd är således totalt 210 meter.
Utgångspunkten är att vindkraftparkens område inte kommer att kringgärdas. Av vindkraftparkens konstruktioner är elstationen den enda som kommer att gärdas in. Vindkraftparkernas område är brukbart på nästan samma sätt som innan vindkraftparkernas anläggning.
Vindkraftverken bör utrustas med flyghindermarkeringar enligt bestämmelser från Trafiksäkerhetsverket Trafi. För varje vindkraftverk som byggs bör enligt luftfartslagen ansökas tillstånd för anläggande av flyghinder från Trafiksäkerhetsverket Trafi. I den tillFCG Suunnittelu ja tekniikka Oy
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
33 (114)
1.10.2014
ståndsansökan som skickas till Trafi bör det bifogas ett utlåtande om hindret, som ges
av tillhandahållaren av lufttrafikstjänster, dvs. Finavia. I det flyghindertillstånd som beviljas av Trafiksäkerhetsverket fastställs vilka flyghindermarkeringar som ska användas
för drift på dagen respektive natten.
För anläggningen och servicen av vindkraftverken behövs ett vägnät. Vägarna kommer
att vara grusbelagda och i genomsnitt cirka 6 meter breda. Även träd i omgivningen till
vägen röjs för att ge plats för transporterna. Längs servicevägnätet transporteras byggnadsmaterial och resningsutrustning som behövs då vindkraftverken anläggs. Efter
byggnadsskedet används vägarna både för kraftverkens service- och övervakningsåtgärder samt för lokala markägares behov.
6.5 Elöverföring
Den elektricitet som producerats i ett vindkraftverk överförs med jordkabel till den interna elstation som byggs på vindkraftsparkens område. Vindkraftsparken kommer att
förenas med en 110 kilovolts (kV) kraftledning till elstationen Kristinestad, som för tillfället håller på att byggas på den norra sidan av Kristinestad. Enligt den preliminära
planen kommer hela kraftledningen att byggas i form av en luftledning.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
34 (114)
1.10.2014
Bild 14 Elöverföringsalternativ som presenteras i MKB-beskrivningen. Antalet kraftverk (mindre)
och placeringen har förändrats under upprättandet av delgeneralplanen.
Elöverföringen och dess konsekvenser behandlas noggrannare i den MKB-beskrivning
från år 2013 som berör Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker.
7
PLANERINGENS MÅL
Målet med delgeneralplanen är att möjliggöra uppförandet av Lappfjärds vindkraftpark.
Förutom vindkraftverken består vindkraftparkerna av byggnads- och servicevägar som
binder samman kraftverken samt av en elstation till vilken den producerade elen överförs från vindkraftverken via jordkabel. Från elstationen överförs elenergin till 110 kV
elnätverket. Målet för planeringen av delgeneralplanen är att vindkraftparkernas uppförande kan genomföras med beaktande av naturomgivningens karaktärsdrag.
Målsättningen med vindkraftparken är att för sin del främja de klimatstrategiska mål
som Finland har förbundit sig till. Målet är att höja vindkraftens totala kapacitet i Finland från den nuvarande kapaciteten på cirka 200 MW till 2 500 MW fram till år 2020.
Delgeneralplanen upprättas så att den kan användas som grund för bygglov för vindkraftverk enligt § 77 i MBL. Delgeneralplanen upprättas som en plan med rättsverkan
och den godkänns av Kristinestads stadsstyrelse.
8
FRAMSKRIDANDET AV DELGENERALPLANEARBETET
8.1 Anhängiggörande och PDB
Kristinestads stadsstyrelse har 28.11.2011 fattat beslut om att inleda delgeneralplaneringen för Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparkområden.
Programmet för deltagande och bedömning har varit framlagt i Kristinestad under perioden 20.10 – 21.11.2012.
8.2 Framläggande av utkastet till delgeneralplan
Miljökonsekvensbedömningens beskrivning och planutkastet presenterades vid ett informationsmöte för allmänheten i Majbo i Dagsmark 12.3.2013 och i Vanhakylä
13.3.2013.
Utkastet till delgeneralplanen var framlagt under tiden 17.6 – 19.7.2013.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
35 (114)
1.10.2014
Bild 15 Delgeneralplan för Lappfjärds vindkraftspark, planutkast
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
36 (114)
1.10.2014
8.3 Ändringar som gjorts i förslaget till delgeneralplan
Om planutkastet inlämnades sammanlagt sex åsikter och utlåtanden (Österbottens förbund, Forststyrelsen, EPV Tuulivoima Oy, Martin Saarinen, Kari Laurila och Västkustens
miljöenhet/Korsholm). Förkortade versioner av utlåtandena samt planläggarens bemötanden till dem finns som bilaga till planbeskrivningen.
I utlåtandena och åsikterna framkom bl.a. eventuella konsekvenser för fåglar, konsekvenser för Natura-områden samt säkerhet. Utifrån de utlåtanden och åsikter som inlämnats om planutkastet samt av resultat från utredningar gjordes följande ändringar i
planförslaget:
Planutkast
Planförslag
Kraftverk nr 44 tas bort hela och planområdet görs mindre.
Planutkast
Planförslag
Kraftverk nr 7 flyttas bort från gränsen till ett grundvattenområde.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
37 (114)
1.10.2014
Planutkast
Planförslag
Kraftverket på den nordvästra sidan av kraftverk nr 6 tas bort helt.
Kaavaluonnos
Kaavaehdotus
Stadsstyrelsen beslöt under sitt sammanträde 17.11.2014 att stryka kraftverken nr. 17 och 21
De kraftverksnumreringar som använts i MKB och övriga utredningar har lagts till på
plankartan.
Planområdet har gjorts mindre eftersom det inte är ändamålsenligt att anvisa omfattande områden med m-1-beteckning bl.a. på grund av de kraftverk som tagits bort om
inget annat användningsändamål anvisas till området.
Planbeteckningarna har reviderats beträffande behovet av en kraftledningsförbindelse
och det riktgivande läget för elstationen. Kraftverkens största tillåtna totala höjd har
lagts till i planbestämmelserna.
På plankartan har följande bestämmelser, som anvisats i landskapsplanen, lagts till:


eo-4 områdesreservering (Med beteckningen anvisas det ungefärliga läget för
ett bergtäktsområde).
Gränser för Project Aqua-område
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
38 (114)
1.10.2014
Konsekvensbedömningen i planbeskrivningen har kompletterats med bedömningar i
text samt med bildmaterial.
Bild 16 Förslag till delgeneralplan för Lappfjärds vindkraftspark framlagt under tiden ___.________.____.2014.
8.4 Framläggande av förslag till delgeneralplan
Planförslagsskedets myndighetsmöte hålls 23.5.2014. Efter detta framläggs planförslaget under tiden ____.____-____.____.2014.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
39 (114)
1.10.2014
9
LÖSNINGAR, BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER I DELGENERALPLANEN FÖR LAPPFJÄRDS VINDKRAFTSPARK
9.1 Helhetsstruktur och planens innehåll
Arealen för området för delgeneralplanen är cirka 2200 ha. I delgeneralplanen för Lappfjärds vindkraftspark riktas utvecklingsbehoven inom markanvändningen till vindkraftsbyggande.
I delgeneralplanen anvisas planområdet till största delen som jordoch skogsbruksområde.
Delgeneralplanens viktigaste bestämmelser riktas till styrningen av hur vindkraftsparken ska byggas. Med reserveringarna för vindkraftverkens områden (tv-1) anvisas områden där vindkraftverken kan placeras på ett jordoch skogsbruksområde. Platserna
för vindkraftverken som fastställts i den allmänna planeringen har dessutom anvisats
med riktgivande målbeteckningar. I planeringsbestämmelserna anges bestämmelser för
vindkraftverkens färgsättning samt det högsta antalet tillåtna vindkraftverk. Vindkraftverkens totala höjd anges i planbestämmelserna.
I delgeneralplanen anvisas dessutom servicevägar som tjänar vindkraftverken samt
placering för elstationen. I planeringen av servicevägarna har man försökt använda så
många befintliga vägar som möjligt. Vindkraftverkens elenergi överförs med hjälp av
jordkablar till elstationen, varifrån energi överförs vidare till stamnätet.
9.2 Beteckningar och bestämmelser som berör områdenas användningsändamål
Vindkraftsparkens område har anvisats som ett jordoch skogsbruksdominerat område. På området är byggande som tjänar jordoch skogsbruk tillåtet (t.ex. maskinhall
el. dyl.).
Som vattenområde anvisas Snörsjön. Sjön är ett öppet vattenområde som bildats i de
mellersta delarna av Humalakeidas myrområde.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
40 (114)
1.10.2014
9.3
Beteckningar och bestämmelser som berör uppförandet av vindkraftparken
OMRÅDE FÖR VINDKRAFTVERK.
Med beteckningen anvisas de områden där det är möjligt att placera vindkraftverk. Kraftverken kan placeras på varje område i högst det antal som
anvisas genom de riktgivande platserna. Kraftverkens konstruktioner och
rotorbladens rotationsområde bör hållas helt inom områdets gränser. Den
högsta tillåtna höjden för vindkraftverken är 210 meter.
OMRÅDE FÖR ENERGIFÖRSÖRJNING.
Med beteckningen anvisas det ungefärliga läget för vindkraftsparkens elstation.
RIKTGIVANDE LÄGE FÖR VINDKRAFTVERK.
Med siffran hänvisas till den numrering för vindkraftverken som använts i
planbeskrivningen och det bifogade materialet.
FÖRBINDELSEBEHOV FÖR KRAFTLINJE.
Med beteckningen anvisas ett förbindelsebehov för en 110 kV:s kraftlinje
mellan vindkraftsparken och den regionala elstationen.
RIKTGIVANDE NY JORDKABEL.
RIKTGIVANDE NY VÄGFÖRBINDELSE.
9.4 Bestämmelser som berör hela området för delgeneralplanen:

Denna delgeneralplan har utarbetats som sådan generalplan med rättsverkningar som avses i 77 a § i Markanvändnings- och bygglagen. Delgeneralplanen
kan användas som grund för att bevilja bygglov för vindkraftverk i enlighet med
generalplanen på områden för vindkraftverk (tv-1).

På områden för vindkraftverk som anvisas i generalplanen kan sammanlagt placeras 39 vindkraftverk jämte den byggnadsrätt de kräver.
Vindkraftverkens servicevägar och jordkablar bör om möjligt placeras i samma
terrängkorridor.


Innan bygglov beviljas för vindkraftverken bör man få ett godkännande från
Försvarsmaktens huvudstab.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
41 (114)
1.10.2014

Innan byggandet av ett vindkraftverk inleds bör man ansöka om flyghindertillstånd enligt 165 § i luftfartslagen.

För att undvika bullerolägenheter och för att trygga trivseln i omgivningen bör
man följa statsrådets beslut om riktvärden för bullernivåer samt miljöministeriets planeringsriktvärden för utomhusbuller vid vindkraftsbyggande i planeringen
och verkställandet av området.
I delgeneralplanen anvisas delområden (tv) där vindkraftverken bör placeras. I delgeneralplanen har områdena avgränsats så att bl.a. lokala jordmånsförhållanden kan beaktas i den noggrannare placeringen av vindkraftverken.
Med energiförsörjningsbeteckningen anvisas det ungefärliga läget för vindkraftsparkens
interna elstation.
I delgeneralplanen föreslås riktgivande placeringar av vindkraftverken och jordkablarna
och vägsträckningarna. Dessa grundar sig på den allmänna planeringen av vindkraftsparken. Det är ändamålsenligt att anvisa placeringen av jordkablar och vägsträckningar som riktgivande för att lokala jordmånsförhållanden ska kunna beaktas vid byggandet.
I placeringen av jordkablarna och vägsträckningarna har man beaktat de områden som
enligt delgeneralplanens utredningar är värdefulla med tanke på naturens mångfald.
De bestämmelser som berör hela delgeneralplaneområdet styr vindkraftsbyggandet på
området. I de allmänna bestämmelserna fastställs det högsta tillåtna antalet vindkraftverk som får byggas på området för delgeneralplanen (39 kraftverk), på vilket sätt den
interna elöverföringen ska ske samt principer för hur servicevägar och jordkablar ska
placeras. I de allmänna bestämmelserna nämns dessutom det flyghindertillstånd och
godkännande från huvudstaben som behövs för att vindkraftverk ska kunna byggas på
området. I de allmänna bestämmelserna nämns också de riktvärden för bullernivåer
som styr planeringen och genomförandet av vindkraftsparken.
I de allmänna bestämmelserna konstateras dessutom att delgeneralplanen direkt kan
användas som grund för beviljande av bygglov.
9.5 Övriga beteckningar och bestämmelser
Beteckningar och bestämmelser som berör befintliga vägar eller vatten- och avloppsledningar:
Övriga beteckningar och bestämmelser:
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
42 (114)
1.10.2014
På området för delgeneralplanen finns flera fornlämningsobjekt som har beaktats i planen med sm-beteckning. Flygekorrens föröknings- och viloplatser har beaktats i planen
med s-1-områdesbeteckning. Områden som är viktiga eller särskilt viktiga med tanke
på naturens mångfald samt grundvattenområden har beaktats. Till ovan nämnda områFCG Suunnittelu ja tekniikka Oy
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
43 (114)
1.10.2014
den anvisas inga områden för vindkraftverk eller annat byggande. Det internationellt
viktiga Project Aqua-skyddsobjektets gränser har beaktats i delgeneralplanen.
10 DELGENERALPLANENS KONSEKVENSER
I samband med upprättandet av delgeneralplanen bedöms delgeneralplanens centrala
konsekvenser i enlighet med markanvändnings- och bygglagen. Vindkraftverken påverkar sin omgivning bl.a. genom att förändra landskapet och skapa ljud. Vindkraftsbyggande kan ha konsekvenser för naturvärden och människors levnadsförhållanden.
I bedömningen av delgeneralplanens konsekvenser granskas i synnerhet projektets
konsekvenser för naturen och landskapet samt buller- och skuggningseffekter. Bedömningen av konsekvenser som medförs av Lappfjärds vindkraftspark grundar sig på utredningsmaterial, jämförelser av alternativ och konsekvensbedömningar som gjorts i
samband med miljökonsekvensbedömningen.
10.1 Typiska konsekvenser av vindkraftsbyggande
Under byggandet av vindkraftsparken sker det förändringar i byggplatsernas naturmiljö. Under byggandet är bullerolägenheter och förändringar i miljön kraftigast. Byggande och arbetsmaskiner medför oljud och transporterna medför konsekvenser för
trafiken. Största delen av konsekvenserna är däremot tillfälliga. Byggandet pågår
sammanlagt i ungefär ett år.
Under den tid som vindkraftsparken är i bruk sker det inga sådana förändringar i miljön
som skulle bero på vindkraftsparken. De mest betydande miljökonsekvenserna under
vindkraftsparkens driftstid består vanligtvis av visuella konsekvenser för landskapet och
konsekvenser som riktar sig till fåglar. Konsekvenser kan även orsakas av vindkraftverkens driftsljud samt det blänkande solljus och den skuggbildning som orsakas av de roterande rotorbladen. Mindre konsekvenser för trafiken orsakas av underhålls- och reparationsarbeten.
De konsekvenser som uppkommer under den tid som vindkraftsparken tas ur bruk kan
jämföras med de konsekvenser som uppkommer under byggnadstiden; arbetsskedena
och utrustningen motsvarar i stor utsträckning den som används vid byggandet. Efter
att vindkraftsparken tagits ur bruk kan vindkraftverken, elstationerna, anslutningsledningen och övriga konstruktioner rivas och föras bort från platsen. De områden som
frigörs från vindkraftsverksamhet kan användas för andra ändamål.
10.2 Konsekvensområde
De konsekvenser som uppkommer under den tid som vindkraftsparken tas ur bruk kan
jämföras med de konsekvenser som uppkommer under byggnadstiden; arbetsskedena
och utrustningen motsvarar i stor utsträckning den som används vid byggandet. Efter
att vindkraftsparken tagits ur bruk kan vindkraftverken, elstationerna, anslutningsledningen och övriga konstruktioner rivas och föras bort från platsen. De områden som
frigörs från vindkraftsverksamhet kan användas för andra ändamål.
Vindkraftparkens landskapskonsekvenser breder ut sig cirka 20 km, konsekvenserna för
människornas levnadsförhållanden och trivsel breder i huvudsak ut sig till 5 km och
konsekvenserna av buller och skuggbildning till cirka 2 km från vindkraftparken.
10.3 Konsekvenser för markanvändning och samhällsstruktur
Vindkraftsbyggande främjar verkställandet av de riksomfattande målen för områdesanvändningen samt Finlands klimatpolitiska mål. Anläggandet av vindkraftsparken utgör
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
44 (114)
1.10.2014
inget hinder för de gällande landskaps- och allmänna planerna. Vindkraftsparken har
inga betydande konsekvenser för region- och samhällsstrukturen eftersom den för tillfället är placerad i ett område som främst används för skogsbruk och inte omfattas av
press på att utveckla markanvändningen varken på landskapsnivå eller från Kristinestads sida. Användningsändamålet på vindkraftsparkens område förblir som jordoch skogsbruksdominerat område.
På planområdet är byggande i anknytning till jordoch skogsbruk tillåtet. Under den tid
som kraftverken är i bruk är det inte möjligt att bygga bostäder på det område i vindkraftsparken där kraftverken orsakar buller som överskrider Statsrådets riktvärden.
Vindkraftsparken begränsar byggande av nya semesterbostäder på område där ekvivalensljudnivån som orsakas av kraftverken överskrider 40 dB på natten (kl. 22-07) och
byggande av nya fasta bostäder på område där ekvivalensljudnivån är över 45 dB på
natten (kl. 22-07).
Dessa gränser utgör riktvärden som fastställts genom Statsrådets beslut och gäller
ljudnivåer som inte anses medföra hälsorisker för invånare. På kommunal nivå kan
vindkraftsparken hindra spridningen av glesbebyggelse till området bl.a. på grund av
bullerkonsekvenser. På så sätt uppstår inte heller någon splittrad samhällsstruktur.
Lappfjärds vindkraftspark ligger på ett område som för närvarande mestadels består av
ekonomiskog. Arealen av projektområdet som granskas i MKB:n är cirka 4 900 hektar.
Enligt generalplanen omfattar området cirka 2200 ha. Förändringarna i den nuvarande
markanvändningen berör vindkraftverkens byggplatser, det planerade vägnätet och
området där transformatorstationen ska byggas. På största delen av området sker inga
förändringar i markanvändningen och det kan användas som förut. På byggplatsen
finns dessutom inga sådana natur- eller landskapsobjekt vars värde skulle minska om
vindkraftverken byggs. Kraftverkens placeringar har valts så att verksamheten ska orsaka så liten olägenhet som möjligt för bosättningen i närområdet.
I Lappfjärds vindkraftspark riktas de direkta konsekvenserna för markanvändningen till
ett sammanlagt cirka 100 hektar stort område, som motsvarar två procent av hela
vindkraftparkens areal. Största delen av de planerade kraftverken ligger på skogsområden. I anläggningsskedet röjs trädbeståndet på ett cirka ett hektar stort område för
resningen av varje vindkraftverk. I alternativet uppgår den areal som krävs för montering och resning till cirka 46 hektar. Efter anläggningen tillåts växtligheten på monteringsområdena att återgå till naturligt tillstånd. Den areal som krävs för fundamentet
för ett vindkraftverk är cirka 0,06 hektar, där den övriga markanvändningen är förhindrad under driften av vindkraftverket.
I Lappfjärds vindkraftspark är den areal som krävs för vindkraftverkens fundament
3,36 hektar. Man kommer inte att inhägna vindkraftparken eller på annat sätt begränsa
att folk rör sig på området. För transformatorstationen krävs ett cirka 2–4 hektar stort
område, som inhägnas av säkerhetsskäl. I samband med projektet byggs cirka 19 km
nya vägar. Den areal som krävs för nya service- och transportvägar och för jordkablar
som dras intill dem är cirka 11,7 ha. Bedrivandet av skogsbruk hindras permanent på
nya vägområden. Längden på de vägar som ska iståndsättas är totalt cirka 19,5 kilometer. De nya vägnäten betjänar också andra som rör sig på området, och användningen av vägarna kommer inte att begränsas. Utvecklingen av vägnätet kan förbättra
möjligheterna att använda området, till exempel för rekreation, jakt och bärplockning.
Den areal som krävs för iståndsättningen av vägarna och för jordkablarna längs vägarna uppgår till cirka 11,7 hektar.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
45 (114)
1.10.2014
Sammanfattningsvis kan konstateras att Lappfjärds vindkraftspark inte har några betydande konsekvenser för markanvändningen och att konsekvenserna i huvudsak riktar
sig mot byggplatserna för vindkraftverken. Vindparksområdet kan fortfarande till
största delen användas i rekreationssyfte och för skogsbruk på samma sätt som tidigare.
10.4 Konsekvenser för trafiken
De största konsekvenserna för trafiken infaller under byggandet av vindkraftsparken då
trafikmängderna i närheten av planområdet ökar till följd av betong-, jordbyggnadsoch transporter av kraftverkskomponenter. Trafik uppkommer dessutom i samband
med anläggandet av servicevägar och elöverföring samt då byggarbetarna rör sig på
området.
Byggandet av vindkraftsparken inleds med att bygga vägar och anläggningsfält. När de
blivit färdiga anläggs fundament för kraftverken. Under byggandet av vindkraftsparken
uppstår det största transportbehovet vid byggande av vindkraftverkens byggnads- och
servicevägar och anläggningsfält samt betonggjutningsarbeten för fundamenten.
För byggnads- och servicevägar och anläggningsfält används cirka 0,5 m³/m² stenmaterial. Ifall längden av nya vägar och vägar som ska förbättras är 700 meter per
vindkraftverk förutsätter byggandet av ett vindkraftverk grovt beräknat cirka 130
transporter med fordonskombination. Transportbehovet minskar ifall stenmaterial finns
i närheten av vägar och anläggningsfält. På motsvarande sätt förutsätter gjutningen av
ett vindkraftverks stålcylindertorn cirka 100 transporter. Om vindkraftens fundament
förankras i berget är behovet av betong mindre och medför även mindre transporter.
Delar till vindkraftverken (torn, maskinhus, rotorblad) transporteras längs landsvägarna
som specialtransporter. Byggande av ett vindkraftverk med stålcylinderstomme förutsätter 12-14 specialtransporter. De medför den största konsekvensen för trafikens smidighet och i synnerhet när det gäller transport av vindkraftverkens rotorblad. Vid transport av rotorblad kan man till exempel vara tvungen att begränsa trafiken vid anslutningarna. Den olägenhet som orsakas av specialtransporterna riktas till hela transportsträckan, men störningarna är lokala (tillfälliga vid vissa punkter) och pågår endast en
kort tid. Störningar som orsakas av specialtransporter infaller under den tid då man reser vindkraftverken.
I sin helhet riktas vindkraftsparkens konsekvenser för trafiken till olika perioder under
byggnadsskedena under hela den tid som vindkraftsparken byggs (cirka ett år). Trafikens riktningar preciseras under den fortsatta projektplaneringen. Under denna tid
medför byggandet av vindkraftsparken ökad tung trafik speciellt på vägavsnitt i närheten av vindkraftsparken jämfört med nuvarande trafikmängder samt ökar naturligtvis
även buller- och dammolägenheter i områden alldeles i närheten av vägarna.
Under vindkraftsparkens drift uppkommer trafik endast i samband med servicearbeten,
som utförs i genomsnitt några gånger per år per kraftverk. Servicebesöken utförs
främst med paketbil. Eftersom servicetrafiken inte förekommer särskilt ofta och endast
är kortvarig, bedöms den inte ha någon avsevärd inverkan på trafikens smidighet och
säkerhet. Den bedöms inte heller orsaka några buller- eller dammolägenheter.
Konsekvenser som uppkommer då verksamheten läggs ner och tiden efter det är liknande som i byggnadsskedet: vindkraftverkens konstruktioner rivs men fundament och
kablar lämnas i marken, vilket innebär att det behövs färre transporter.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
46 (114)
1.10.2014
De konsekvenser som orsakas av specialtransporter kan lindras genom effektiv och rätt
riktad information vid rätt tidpunkt för den övriga trafik som använder transportsträckan. På så sätt får övriga användare av vägen information om specialtransporterna och
deras konsekvenser för den övriga trafiken. Den övriga trafiken kan då endera vara beredda på fördröjningar som beror på specialtransporterna och att trafiken eventuellt
står stilla eller välja en annan rutt. Specialtransporterna kan dessutom ske vid tidpunkter då det förekommer mindre trafik längs rutten, vilket gör att man kan minimera de
fördröjningar som medförs för den övriga trafiken.
De konsekvenser som orsakas av specialtransporter kunde också minskas om transporterna skulle ske sjövägen så nära projektområdet som möjligt, till den närmaste hamnen. Så skulle sträckan för landsvägstransporten bli kortare och omfattningen av olägenheten bli mindre.
Om fundamentet till ett kraftverk gjuts i sträck uppkommer en bestående betongbilsström under hela den tid som gjutningen tar. Om en betongstation förs till området och
betongen tillverkas på plats och ställe kan transporten av betongmaterial planeras så
att den trafik som medförs av betongarbetena blir så liten som möjligt.
Gång- och cykeltrafik:
Den ökade trafikmängden vid transporter under den tid då vindkraftverket byggs försämrar i viss mån säkerheten för gång- och cykeltrafiken. Trafikmängderna längs regionvägarna i projektområdet är ganska måttliga. Under byggnadstiden ökar trafiken
mycket procentuellt sett, men mängdmässigt ökar den måttligt. Å andra sidan består
en stor del av den ökade trafiken av tung trafik. Möten med eller omkörningar av fotgängare och cyklister kan därför försämra den upplevda trafiksäkerheten. De som rör
sig på området är inte vana vid stora specialtransporter som tar mera utrymme än
normalstora transporter längs vägen.
Vid bedömning av trafiksäkerheten bör det beaktas att man bygger ett eller två kraftverk åt gången i vindkraftparkerna. Transportmängderna fördelas över en lång period
under byggandet.
Trafiksäkerheten längs transportlederna kan när det gäller fotgängare och cyklister påverkas till exempel genom information och skyltar samt genom att planera transporter
till en viss tidpunkt under dygnet.
En utredning om trafiksäkerheten för fotgängare och cyklister i samband med transporter till vindkraftsparker finns som bilaga till plandokumenten.
10.5 Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön
Näromgivningen till vindkraftsparken består huvudsakligen av utrymmen som stoppar
sikten, från vilka vindkraftverken inte är synliga eller syns endast delvis. Lappfjärds
vindkraftspark är huvudsakligen belägen i ett skogsområde som använts för skogsbruk.
Öppna utrymmen finns i vattendragsområden, såsom Blomträsket, som ligger några
kilometer från vindkraftsparken samt i Härkmerifjärden som ligger något längre bort.
En del av kraftverken syns från åkerområden i ådalen, t.ex. Korsbäcksområdet samt
vägar som klyver dessa områden. I dessa fall är oftast endast en del av kraftverken i
vindkraftsparken synliga samtidigt och på grund av utsiktshinder är det oftast vindkraftverkets topp och rotorblad eller endast rotorbladens spetsar som är synliga. Från
Korsbäcks odlingsområde, ställvis från Lappfjärdshållet, från Dagsmark och Härkmeri
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
47 (114)
1.10.2014
syns däremot en del av kraftverken nästan helt. Från havet syns vindkraftsparken inte
avsevärt eftersom vindkraftsparken ligger ganska långt borta, på över åtta kilometers
avstånd från kusten.
Vindkraftsparken förändrar vyerna på ett stort område sett mot Lappfjärdsområdet. Lokalt sett medför vindkraftsparken förändringar i skogsområden i Lappfjärd och dess
omgivning eftersom terrängen måste bearbetas för att vindkraftverken och de nya
vägarna och jordkablarna ska kunna byggas.
Vindkraftverken syns bäst från vidsträckta åkerslätter och från Härkmerifjärden. På de
omgivande områdena finns även mycket andra öppna områden såsom vägavsnitt, hyggen och myrområden som är riktade mot kraftverken och där det inte finns några element som stoppar vyn i närheten av observationspunkten.
Förutom på den egentliga byggarbetsplatsen uppkommer konsekvenser i byggnadsskedet även då stora byggnadsdelar transporteras, då nuvarande vägförbindelser förbättras och nya vägförbindelser byggs samt av höga lyftkranar som syns på långt håll i
landskapsbilden. En del av de åtgärder som förändrar terrängen utförs endast för byggnadsskedet och området vid byggarbetsplatsen anpassas till landskapet efter att verksamheten avslutats.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
48 (114)
1.10.2014
Bild 17 Synlighetsanalys samt plats för fotomontage. De strukna kraftverken nr. 17 och 21 har
markerats med pilar i bilden.
Enligt synlighetsanalysen uppkommer det vyer till vindkraftverken från bostads- och
semesterbyggnader. I synlighetsanalysen beaktas däremot inte träd som växer på
gårdsplaner, vilket innebär att kraftverken vanligtvis är synliga endast delvis. Om ett
kraftverk syns till gårdsplanen dominerar det landskapet och i sådana fall kan konsekvenserna för landskapet anses vara betydande.
Enligt synlighetsanalysen syns flest vindkraftverk till de nordöstra och nordvästra delarna av åkerslätterna i Dagsmark, till åkerområdena kring Lappfjärds centrum, till Korsbäcks kulturlandskapsområde (Storsjöns åkerslätt) samt till Härkmerifjärden och åkerslätten på dess södra sida.
Fotomontagen på följande sida samt synlighetsanalysen finns som bilaga till planbeskrivningen. De kraftverk som har tagits bort ur planförslaget markeras med pilar i bilderna.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
49 (114)
1.10.2014
Bild 18 Avstånd till närmaste kraftverk cirka 6,1 kilometer (Alakylä)
Bild 19 Avstånd till närmaste kraftverk cirka 6,1 kilometer (Alakylä)
Bild 20 Avstånd till närmaste kraftverk cirka 4,2 kilometer. (Lappfjärd)
Bild 21 Avstånd till närmaste kraftverk cirka 4,2 kilometer. (Lappfjärd)
Alla illustrationer har gjorts utifrån kraftverkstypen Lappfjärd 41 x GE 2,5-120 hh150m
ja Lakiakangas 23 x GE 2,5-120 hh139m + 20 x Vestas V126 hh137m.
10.5.1 Konsekvenser för kulturhistoriskt värdefulla mål eller landskapsområden.
Konsekvenserna för kulturhistoriskt värdefulla mål eller landskapsområden har i miljökonsekvensbedömningen redogjorts utifrån alternativ 1B, 46 vindkraftverk i Lappfjärds
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
50 (114)
1.10.2014
projektområde. Konsekvenserna för landskapet i projektområdet för hela Lappfjärds
vindkraftspark lindras på grund av färre antal kraftverk (39 vindkraftverk i förslaget till
delgeneralplan). Även avståndet till många värdefulla mål har ökat då antalet kraftverk
har minskat. I synnerhet objekt som finns på den nordvästra, norra och nordöstra sidan
av vindkraftsparken finns 2-3 km längre bort än vad som beskrivs här. Texten har
uppdaterats senare eftersom kraftverkens totala höjd har ökat med 11 meter från vad
som uppskattades i MKB.
Byggd kulturmiljö av riksintresse, RKY:
Butsbackens bosättning som hör till byn Tjöck finns cirka nio kilometer norr om de
nordligaste kraftverken. Enligt synlighetsanalysen syns inga vindkraftverk till området.
Därför uppstår inga negativa landskapskonsekvenser i området.
Kristinestads rutplaneområde finns som närmast cirka 9,5 km nordväst om kraftverken som planerats på Lappfjärds projektområde. På rutplaneområdet skymmer
byggnader och träd effektivt sikten mot vindkraftparken. En del av kraftverken syns
främst från strandområdet, till exempel från strandrestaurangens terrass, strandstråket
och parkområdet vid stranden. Avståndet är dock så långt att kraftverken inte längre
dominerar landskapsbilden och konsekvenserna är tämligen små. En del kraftverk kan
också skymta fram mellan träd och byggnader högre upp på det rutplanerade området
sett från vissa gator och öppna platser eller från öppna rum i kanten av området. På
den norra halvan av rutplaneområdet reser sig ett bergsområde, på vars topp det finns
en väderkvarn. ”Kvarnbacken” fungerar uppenbarligen som rekreationsområde och är
en utkiksplats som besöks av många turister. Intill kvarnen öppnar sig vackra vidsträckta vyer. Om kraftverken kommer in i synfältet ändras vyernas karaktär ganska
mycket. På grund av avståndet uppstår det ingen egentlig konkurrenssituation mellan
kyrktornet och rådhusets torn och kraftverken som finns på drygt tio kilometers avstånd. Således är den negativa landskapskonsekvensen på sin höjd måttlig.
Kyrkomiljön i Bötom ligger nordost om projektområdet, knappt tolv kilometer från
närmaste kraftverk. Objektet ligger på den norra sidan av Bötom centrum. I kyrkans
omgivning finns så många träd och delvis till och med skog, att sikten till vindkraftverken skyms. Därför uppstår inga negativa landskapskonsekvenser i området.
Villa Carlsro ligger på stranden till Storträsket cirka fem kilometer norr om Kristinestad. Villan representerar villakulturen längs Storträskets stränder i slutet av 1800talet. Avståndet till det närmaste kraftverket är cirka 12 km. Enligt synlighetsanalysen
syns inte kraftverken till objektet.
Bosättningen i Storå ådal och Storås kyrkolandskap ligger som närmast cirka 15
km från kraftverken. Enligt synlighetsanalysen syns inte vindkraftverken till området,
med undantag av ett litet delområde där på sin höjd några kraftverk syns delvis. Kraftverken syns inte till kyrkan. Konsekvenserna är mycket små.
Sideby och fiskhamnen Kilen ligger cirka 17,5 km från projektområdet. Enligt synlighetsanalysen skulle största delen av kraftverken synas till området. Längs vägen genom byn finns det på många ställen så mycket träd och byggnader att sikten mot vindkraftparken skyms på många ställen. På och kring kyrkogården finns det också träd
som hindrar sikten. Eftersom avståndet dessutom är så långt att kraftverken smälter in
i bakgrunden, är konsekvenserna mycket små.
Sälgrunds fyr, lotsstation och Laxhamn i Kaskö ligger cirka 21 km från projektområdet. I utmärkta väderförhållanden kan en del av kraftverken synas till objektet. Avståndet är dock så långt att inga negativa landskapskonsekvenser uppstår.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
51 (114)
1.10.2014
Rutplaneområdet i Kaskö ligger som närmast på drygt 22 km: avstånd från projektområdet. Kraftverken kommer sannolikt inte att synas till området. Även om vindkraftverken skulle synas från någon plats i utmärkta väderförhållanden, är avståndet så
långt att kraftverken inte försämrar objektets värde.
Benvik gård i Närpes, som hör till Bruksherrgårdarna i Österbotten, ligger drygt 24 km
från projektområdet. Det är inte särskilt sannolikt att kraftverken syns till objektet. I
vilket fall som helst är avståndet så långt att inga negativa konsekvenser uppstår.
Yttergrunds fyr- och lotssamhälle ligger cirka 26 km från närmaste kraftverk. Det
är osäkert om kraftverken kommer att synas till objektet. Även om kraftverken skulle
synas till objektet i utmärkta väderförhållanden, är konsekvenserna inte på något vis
betydande, eftersom avståndet är mycket långt.
Närpes kyrka och kyrkstallar ligger knappt 30 km från projektområdet.
Östermarks bondgårdar med kringbyggda gårdar, som utgörs av sex separata objekt, ligger 30−33 km från projektområdet.
Av ovan nämnda objekt syns vindkraftverken med stor sannolikhet inte från Närpes
kyrka och kyrkstallar samt Östermarks bondgårdar med kringbyggda gårdar samt Yttergrund. Avståndet är i vilket fall som helst så stort att det inte uppkommer några negativa konsekvenser ens vid klart väder trots att en del av kraftverken syns till något
av objekten.
Nationellt värdefulla landskapsområden:
Härkmeri ligger som närmast på cirka fyra kilometers avstånd från vindkraftverken,
på deras västra sida. Ju längre västerut bort från landskapsområdet man går, desto fler
kraftverk blir synliga då den skuggeffekt som uppkommer genom skogskanten försvinner. Värdeområdet är ett jämnt och vidsträckt öppet rum som inte är särskilt småskaligt. Det gamla byggnadsbeståndet ligger huvudsakligen på områdets södra kant och
uppe på små höjder i den västra delen. Intill Härkmerivägen skymmer trädbestånd på
gårdsplaner eller längs vägen sikten mot vindkraftsparken på vissa ställen. Från områdets västra kant syns däremot vissa kraftverk nästan helt. På grund av det stora antalet synliga kraftverk och deras höjd (största delen av alla kraftverkstorn syns nästan
helt) är konsekvenserna i den västra kanten av området måttliga. Med tanke på hela
värdeområdet förblir dock de negativa konsekvenserna som kraftverken orsakar för
landskapet förhållandevis lindriga framför allt på grund av skuggeffekten från träden
och avståndet.
Värdefullt kulturlandskap eller byggd kulturmiljö av landskaps- eller regionalt
intresse:
Korsbäck by ligger några km från de närmaste vindkraftverken. Det omgivande odlingsområdet, dvs. kulturlandskapet i Korsbäck, är avlångt och vidsträckt, men inte särskilt småskaligt. Enligt synlighetsanalysen syns största delen av kraftverken på nästan
hela området. Områdets karaktär blir betydligt mer teknisk om de planeradekraftverken byggs. En del av kraftverken syns i nästan hela sin längd. Kraftverken dominerar
landskapsbilden på området och ser verkligen stora ut. Med tanke på landskapsbilden
för invånarna i värdeområdets östra kant, konsekvensen närmar sig betydande. De negativa konsekvenser som riktats till landskapsområdets värde är dock lindringare, dvs.
måttliga. De konsekvenser som riktas mot landskapsområdets värde är dock lindrigare,
d.v.s. måttliga. Genom att ta bort de två närmaste planerade kraftverken var det möjligt att lindra de konsekvenser som riktas mot bosättningens landskapsbild.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
52 (114)
1.10.2014
Kulturlandskapet i Storå ådal i Lappfjärd består avfyra separata delar. Enligt synlighetsanalysen syns vindkraftverken bra och i stort antal till den största delen av kulturlandskapsområdet. Träd på gårdsplaner, vid vägar och längs ån samt vegetationen
kring de diken som finns på åkerområdena skymmer sikten på många ställen. De
närmaste vindkraftverken höjer sig dock ovanför den siluett som bildas av träden och
det är omöjligt att inte lägga märke till vindkraftverken. Flera kraftverk ser verkligen
stora ut. Kraftverken är ståtliga och bildar en ny dimension i landskapet, men genom
dem förändras karaktären av det ganska lugna och delvis stillastående kulturlandskapet
åt ett mera teknologiskt håll. De negativa konsekvenserna för landskapet är minst
måttliga.
Området Kärjenkoski-Kankaanpäänkulma ligger cirka två kilometer från de närmaste kraftverken. Kraftverken kommer att synas till olika delar av området i varierande
grad. På en del ställen döljs en del av kraftverken tämligen väl bakom skog, på andra
ställen syns flera kraftverk i nästan hela sin längd. Från vägen är vyerna mest öppna
mot öster och sydost. Vindparksområdet finns väster och nordväst om det aktuella området och därför finns kraftverken inte i synfältet. Till övriga delar är de negativa konsekvenserna relativt små.
Lappfjärds kyrka ligger på cirka 2,5 km avstånd från de närmaste kraftverken. Det är
inte lätt att se vindkraftverken från kyrkan, eftersom det finns höga träd och andra
byggnader kring den. Trädbeståndet som omger kyrkan vid vägen och parkeringsplatsen är dessutom i huvudsak ständigt grönt, och därför är synligheten liten också under
den avlövade tiden. Kyrkan utsätts inte för negativa landskapskonsekvenser på nära
håll. I korsningen mellan Perusvägen och Södra Lappfjärdsvägen mot kyrkan sett kan
det också synas några vindkraftverk i bakgrunden. Vindkraftverken skapar en stark
kontrast till den kulturhistoriskt betydelsefulla kyrkan. Det uppstår också en konkurrenssituation mellan vindkraftverken och kyrkan, som fungerar som landmärke. Det
samma gäller längre norrut, till exempel sett från Norra Lappfjärdsvägen mot söder,
där kyrkan och en del av kraftverken syns samtidigt från en del ställen. Den negativa
landskapskonsekvensen är måttlig.
Lappfjärds prästgård ligger cirka 4 kilometer från projektområdet. Även nära prästgården finns det ett rikligt trädbestånd, som tämligen effektivt hindrar utsikten mot
vindkraftparken. Det är möjligt att något kraftverk skymtar fram mellan träden. Den
negativa landskapskonsekvensen är liten.
Norra hörnet av Lappfjärds projektområde nuddar vid en kulturhistoriskt betydande
vägsträckning, Strandvägen. Enligt synlighetsanalysen syns kraftverk ställvis från
vissa vägavsnitt. De negativa konsekvenserna för väglandskapet är inte betydande.
Miljön kring Tegelbruksbacken, till vilken också hör en beteshage på Tegelbruksbacken som är en värdefull vårdbiotop, finns nordväst om projektområdet, knappt åtta
kilometer från närmaste kraftverk. Enligt synlighetsanalysen syns inte vindkraftverken
till området, och därför uppstår inga negativa landskapskonsekvenser i området.
Avståndet från området Butsbacken – Sårbacken till närmaste kraftverk är cirka 8
kilometer. Området ligger norr om projektområdet. Enligt synlighetsanalysen syns inga
kraftverk till området. Därför uppkommer inga negativa konsekvenser för landskapet.
Jåfsbacken ligger drygt 8 kilometer norr om projektområdet. Enligt synlighetsanalysen
syns inte kraftverken till området. Därför uppstår inga negativa landskapskonsekvenser
i området.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
53 (114)
1.10.2014
Skatan ligger knappt 10 km från projektområdet på dess nordvästra sida. Enligt synlighetsanalysen uppstår ingen sikt till vindkraftverken – inga negativa konsekvenser för
landskapet.
Tjöck ådals kulturlandskap ligger som närmast på drygt 10 kilometers avstånd från
projektområdet, på dess norra sida. Enligt synlighetsanalysen syns alla eller största delen av kraftverken från den norra halvan av området. Avståndet är så pass stort att
kraftverken ”smälter in” i det omgivande landskapet och de skadliga konsekvenserna
för landskapet förblir lindriga.
Leppäsalmi ligger på knappt 11 kilometers avstånd från projektområdet, på dess
nordvästra sida. Enligt synlighetsanalysen syns kraftverken inte till området. Därför riktas inga negativa konsekvenser för landskapet på området.
Antila ligger cirka 11 kilometer nordväst om projektområdet. Enligt synlighetsanalysen
syns inte kraftverken till området. Vindkraftverken orsakar inga negativa landskapskonsekvenser.
Vesijärvi by ligger som närmast cirka 6,5 kilometer från projektområdet. Enligt synlighetsanalysen är åtminstone ungefär hälften av kraftverken i viss mån synligt till
största delen av området. De negativa konsekvenserna är måttliga.
Västra ändan i Skaftung ligger cirka 13,5 km från projektområdet. Enligt synlighetsanalysen syns kraftverken inte till området.
Alakyläområdet ligger öster om projektområdet, cirka 13,5 km från projektområdet.
Enligt synlighetsanalysen syns kraftverken i varierande grad till områdets olika delar.
Till cirka hälften av området syns kraftverken inte. Endast till en liten del av området
syns majoriteten av kraftverken. Tack vare avståndet är de negativa landskapskonsekvenserna tämligen små.
Honkajärvi by och kulturlandskap ligger drygt 15 kilometer på den södra sidan av
projektområdet. Kraftverken syns sannolikt inte till området. På grund av avståndet
skulle konsekvenserna förbli lindriga även om kraftverken var synliga.
Landskapsområdet Tjöck å-Mörtmark ligger norr om projektområdet, på knappt 16
km:s avstånd. Enligt synlighetsanalysen syns största delen av kraftverken till området.
Avståndet är så långt att kraftverken ”smälter in” i det omgivande landskapet och de
negativa landskapskonsekvenserna är små.
Päkkiområdet ligger norr om projektområdet, på cirka 17 km:s avstånd. Kraftverken
syns sannolikt inte till området. Även om de skulle synas är konsekvenserna små, tack
vare avståndet.
Risby by och kulturlandskap ligger cirka 21 kilometer från projektområdet på dess
sydvästra sida. Kraftverken är med hög sannolikhet inte synliga till området. På grund
av avståndet skulle konsekvenserna förbli lindriga även om kraftverken var synliga.
Området Puskanperä-Päntäne ligger nordost om projektområdet, på cirka 21,5
km:s avstånd. Kraftverken kan synas i klart väder till några delar av området. Avståndet är dock så långt att inga särskilda negativa landskapskonsekvenser uppstår.
Polvenkylä kulturlandskap, Kodesjärvi ligger sydost om projektområdet, på cirka
24 km:s avstånd. Kraftverken syns sannolikt inte till området. Även om de skulle synas
uppstår inga särskilda negativa konsekvenser, eftersom avståndet är långt.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
54 (114)
1.10.2014
Uttermossa område omedelbart på den sydvästra och södra sidan av projektområdet
har ingen värdestatus. På området finns dock gammalt och delvis ganska charmigt
byggnadsbestånd samt odlings- och betesområden. Många kraftverk syns till området.
Den fotografiska anpassning om gjorts från området visar att några kraftverk syns nästan helt. Konsekvenserna för området och invånarnas landskapsbild är minst måttliga.
10.5.2 Hur konsekvenser för landskapet kan lindras
Visuella konsekvenser som orsakas av kraftverken kan i viss mån lindras genom att
välja en gråaktigt vit färg till kraftverken. På så sätt urskiljs kraftverken inte särskilt
mycket från himlen.
Störningar som orsakas av flyghinderljus kan eventuellt minskas genom att använda
ett bestående rött ljus i stället för ett vitt blinkande ljus. Som annat alternativ utreds
för närvarande också möjligheten att använda flyghinderljus som kan släckas. I detta
fall skulle kraftverken förses med en radar, som tänder varningsljusen endast då den
registrerar ett flygplan eller en helikopter. I övriga fall är flyghinderljusen släckta. Beslut som berör flyghinderljus fattas av Trafi utifrån de förordningar som styr flygtrafikssäkerheten.
När det gäller kraftledningar kan skadliga konsekvenser i viss mån minskas i samband
med noggrannare planering genom att välja en så bra pelartyp som möjligt och genom
att placera dem på bästa möjliga sätt. Vid placering av kraftledningar bör man bland
annat undvika att det bildas flera parallella terrängkorridorer. Kraftledningarna bör i
mån av möjlighet byggas i anknytning till befintliga kraftledningar eller på områden där
det finns landskapsskador sedan tidigare.
10.6
Konsekvenser för fornlämningar
Projektet påverkar markanvändningen på vindkraftverkens byggområden och kan därigenom orsaka konsekvenser också för fornlämningar. Vindkraftverkens fundament är
cirka 25 x 25 meter, men för monteringen röjs trädbeståndet på ett cirka ett hektar
stort område. Vägarna i vindkraftparken ska vara cirka 6 meter breda för att kunna användas för transporter. De preliminära vägplanerna har gjorts så att det befintliga vägnätet utnyttjas så långt som möjligt och vägarna iståndsätts vid behov. Nya vägar
måste byggas till de kraftverk som saknar vägförbindelse.
Det kan allmänt konstateras att man bör undvika grävning särskilt på fornlämningsområden och i deras skyddszoner. Utgångspunkten är att anläggningen inte får påverka
fornlämningar och att fornlämningar inte får överhöljas. I den fortsatta planeringen ska
man sträva efter att placera vindkraftverken utanför fornlämningsområden. Dessutom
ska fornlämningarna beaktas vid service- och reparationsarbeten.
Vid undersökningar av och borrningar i jordmånen på och i närheten av fornlämning
områden ska tillstånd att rubba fornlämningen sökas hos Museiverket. Varaktiga och
tillfälliga åtgärder som beror på byggande får inte påverka fornlämningarna, de får till
exempel inte överhöljas. I framtiden kan det uppkomma ett speciellt behov av ytterligare utredningar av fornlämningarna (jfr 15 § i lagen om fornminnen). Grävningsundersökningar som är mer omfattande och noggrannare än vanligt utredningsarbete, till
exempel en provgrävning för att bedöma objektets omfattning, tillstånd eller betydelse,
är tillståndspliktig verksamhet. Arbetsmängden och kostnaderna för sådana undersökningar kan endast bedömas från fall till fall. På sandåsarna i omgivningen vid Storsjön
finns stora sandtäkter, i vars omgivning landskapet har förändrats kraftigt under de
senaste årtiondena. Fornlämningsobjekt på dessa områden har förstörts av sandtäkten
och intensivskogsbruket med de åtgärder i jordytan som det innebär. Sådana objekt är
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
55 (114)
1.10.2014
bl.a. stenåldersboplatser på området. Den planerade kraftledningen korsar bl.a. objekten Lappfjärd-Risåsen (409010039) och Lappfjärd- Mössåsen/Kornbäcken (409010045)
i Kristinestad.
I alternativet finns det sex fornlämningsobjekt på influensområdet för vindkraftverken,
jordkablarna och vägarna. Av dessa är fyra kända sedan tidigare och två hittade i samband med terränginventeringarna.
De nya fornlämningsobjekten, Lappfjärd-Storåsen (409010038), Storåsberget N och
Storåsberget S ligger på långt avstånd från de vindkraftverk som ska byggas.
Lappfjärd-Stugmossen (409010025). Rösena ligger i täckt terräng och är svåra att upptäcka. Om rösena beaktas tydligt i planerna och eventuellt märks ut i terrängen, minskar risken för att de skadas betydligt. Utmärkningen i terrängen skulle kunna vara
permanent, för att också minska riskerna under driften (vid olyckor och andra undantagssituationer). Objektet beaktas i den fortsatta planeringen.
Lappfjärd-Sandheden (409010024). En vägsträckning är nära, men tydligt avskild från
fornlämningen på en lägre plats i terrängen. Rösena beaktas i planerna.
Lappfjärd-Granliden (409010035). Till objektet hör två olika fornlämningar: ett gravröse och en stenåldersboplats. Röset framträder som en tydlig fornlämning, medan
stenåldersboplatsen torde finnas delvis under en befintlig väg. Utredning av fornlämningens karaktär, tillstånd och betydelse kräver sannolikt en provgrävning i närheten
av vägen. Boplatsens omfattning, tillstånd och betydelse kan inte avgöras exakt utifrån
ytobservationer. Objektet beaktas i den fortsatta projektplaneringen.
I delgeneralplanen har fornlämningarna betecknats med sm-objektsbeteckning. Fornlämningsobjekten ligger inte på byggnadsytor som anvisats för vindkraftverk.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
56 (114)
1.10.2014
Bild 22 Fornlämningar på Lappfjärds projektområde (arkeologisk inventering 2012). Kraftverkens
lägen har preciserats efter att bilden upprättades. En del av kraftverken har avlägsnats helt.
10.7 Konsekvenser för luftens kvalitet och klimatet
Under anläggningen av vindkraftparken och under servicearbetena ger fordonen och
arbetsmaskinerna upphov till utsläpp i luften. När det är torrt sprids små mängder
damm i luften från vindkraftparkens och kraftledningens bygg- och servicevägar i samband med dessa arbeten.
Projektets mer betydande konsekvenser för klimatet gäller energiproduktionssättet,
som är så gott som utsläppsfritt. Energi som har producerats med vindkraft minskar de
utsläpp av exempelvis koldioxid och svaveloxid som skulle uppstå om motsvarandeenergimängd producerades med ett fossilt bränsle. Å andra sidan måste man ta i beakFCG Suunnittelu ja tekniikka Oy
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
57 (114)
1.10.2014
tande att vindkraftsproduktionen är beroende av vinden och därigenom är ojämn. För
att jämna ut den ojämna energiproduktionen behövs så kallad reglerkraft, som måste
produceras med en annan energiform. Formen för produktionen av reglerkraft bestäms
enligt den aktuella rådande situationen på elmarknaden.
Genomförandet av vindkraftsparkprojektet skulle ha tämligen betydande positiva konsekvenser för klimatet eftersom projektet minskar koldioxidutsläpp som skulle uppkomma genom att producera motsvarande energimängd på traditionellt sätt med fossilt
bränsle.
Utöver de minskade koldioxidutsläppen kommer vindparksprojektet även att minska utsläppen av kväveoxider, svaveldioxid och partiklar.
10.8 Konsekvenser för naturen
10.8.1 Vegetation och värdefulla naturobjekt
Då vindkraftsparken byggs kommer en del av planområdet att omvandlas till en bebyggd miljö. På de områden där vindkraftsverken byggs fälls träd på ett något över 40
hektar stort område (1 ha/kraftverk). Det är inte nödvändigt att röja särskilt mycket
helt nya servicevägar och befintliga skogsbilvägar måste göras 5-10 meter bredare. Direkta konsekvenser för växtligheten riktas till högst 2,5 procent av hela planområdets
areal.
På de områden där kraftverken byggs finns inga värdefulla naturobjekt eller utrotningshotade naturtyper. Det förekommer rikligt av motsvarande vegetationstyper som är
väldigt vanligt i Finland även utanför området. Arealen för den skogsmark som röjs ned
är även regionalt sett väldigt liten.
Till följd av röjningen av byggnadsområden kan även växtligheten i närheten av kraftverken och servicevägarna i viss mån förändras. Kanteffekten (bl.a. ökat dagsljus)
gynnar växter som är anpassade till öppna miljöer på bekostnad av skogsarter. Det är
också möjligt att arter som inte ingår i skogs- och myrarterna kan spridas till kraftverksområdenas och servicevägarnas omgivning. Konsekvenserna för växtligheten
kring vindkraftverkens byggområden och servicevägar bedöms däremot vara liten eftersom det nuvarande tillståndet hos skogsinslag i området redan på många ställen utsätts för en kraftig kanteffekt till följd av föryngrings- och slutavverkning.
Anläggningen av vindkraftparken kan påverka vattenförhållandena hos naturtyper nära
byggområdena. På projektområdet finns flera livsmiljöer som är lokalt värdefulla i enlighet med skogslagen. Myrmiljötyper som finns på området uppskattas vara känsligast
för förändringar. Den närmaste platsen där ett vindkraftverk ska byggas ligger cirka 50
meter från myrmarken som omger Snörsjön. Mellan den preliminära byggplatsen och
myrmarken finns dock ett skogsdike och man uppskattar att byggandet av kraftverket
inte betydligt ökar ändringarna som redan inträffat i myrens vattenhushållning. I de
preliminära planerna bibehålls en tillräcklig skyddszon av träd mellan byggområdena,
och värdefulla naturtyper och byggandet av vindkraftverk eller servicevägar uppskattas
inte ha betydande indirekta konsekvenser för vattenbalansen hos värdefulla naturtyper.
Skogsdikning har betydligt större konsekvenser för områdets vattenbalans.
Börkmossavägen i den norra delen av projektområdet korsar Storåslidens bäckområde,
som uppskattats som värdefullt på lokal nivå. Lundar med strutbräken (MatT), som är
en hotad naturtyp, förekommer på området längs bäcken på cirka 50 meters avstånd
från de norra och södra sidorna av vägen. En eventuell breddning av vägen har inte direkta konsekvenser för naturtypens representation eller dess bevarande på området.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
58 (114)
1.10.2014
Bäckfåran har muddrats i samband med skogsdikningar, så konsekvenserna av t.ex.
anläggning av en ny vägtrumma förblir små.
Projektet påverkar även naturmiljöns enhetlighet på området. Den splittrande effekten
som vindkraftverken och servicevägarna har på skogsinslagen uppskattas dock vara
ringa i förhållande till följderna som skogsbruket på området redan orsakat. Dessutom
är bergsoch myrmiljötyperna på projektområdet regionalt sett tämligen vanliga och
man anser att projektet inte har betydande konsekvenser för den regionala representationen av värdefulla naturobjekt.
10.8.2 Häckande fåglar
Största delen av det häckande fågelbeståndet på projektområdet består av olika sparvfåglar, för vilka vindkraftsparkernas konsekvenser i de flesta undersökningarna har
konstaterats vara lindriga (Rydell m.fl. 2012, Koistinen 2004). De direkta konsekvenserna under anläggningen är obetydliga, eftersom det är relativt små ytor i livsmiljön
som måste röjas för vindkraftverken och servicevägarna (under 100 hektar). Med beaktande av kanteffekten kan över 95 procent av fåglarnas livsmiljöer på projektområdet
anses bevarade i stort sett i sitt nuvarande tillstånd oavsett om projektet genomförs eller inte.
På de preliminära byggplatserna häckar inga arter som är hotade eller speciellt känsliga
för förändringar i livsmiljön. Naturtyper som är värdefulla för fågelbeståndet samt habitat för värdefulla arter (t.ex. nattskärrans revir) har lämnats utanför anläggningsområdena redan under planeringsskedet och en tillräcklig skyddszon av skog har lämnats
runt de värdefulla biotoperna. Förändringarna i livsmiljöerna för s.k. gammelskogsarter
på området (bl.a. trädkrypare, tjäder, spillkråka och dubbeltrast) är mycket obetydliga,
eftersom projektet inte nämnvärt ökar splittringen av äldre skogsbestånd. Störningar
pga. byggnadsarbetena och ökad mänsklig aktivitet i området kan tillfälligt försämra
häckningsresultaten för fågelarter utanför det egentliga anläggningsområdet, men störningen gäller inte ett stort område och är kortvarig.
Konsekvenserna av vindkraftsetableringen kan jämföras med förändringarna som
skogsbruket orsakar i livsmiljöerna och till vilka fågelbeståndet i området i viss mån redan har anpassat sig. Fåglar som lever i skogsbruksområdet måste flytta till nya livsmiljöer till följd av gallrings- och slutavverkningar. Skogarna i projektområdet är redan
splittrade pga. skogsskiften som avverkats vid olika tidpunkter och ett omfattande nät
av skogsbilvägar. Även vägnätet som behövs för vindkraftsparken bygger på de befintliga skogsbilvägarna, varigenom antalet nya servicevägar är relativt litet. Det bör ändå
beaktas att förändringarna i livsmiljöerna till följd av vindkraftsetableringen är bestående, åtminstone för den tid som den planerade vindkraftsparken är i drift.
För de fåglar som häckar i ekonomiskogarna finns det gott om motsvarande livsmiljöer
i närheten av byggplatserna.
De negativa konsekvenserna av buller och andra störningar (blinkningar och rörelser)
från vindkraftverkens rotorblad påverkar ett större område än förändringarna i livsmiljöerna och pågår under hela den tid som vindkraftsparken är i drift. I allmänhet har
tätheten för sedvanliga häckande fåglar inte konstaterats minska märkbart i närheten
av vindkraftverk (Langston & Pullan 2003) och störningarna bedöms vara obetydliga för
största delen av de fåglar som häckar i området. Störningskonsekvenserna minskar
oftast redan på 100–200 meters avstånd från kraftverket (Hötker m.fl. 2006), varigenom tillräckligt ostörda livsmiljöer kommer att bestå på området även för känsligare arter. Någon minskning i bestånden för de fågelarter som häckar på vindkraftsparkernas
områden har inte heller observerats på lång sikt (Pearce-Higgins m.fl. 2012).
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
59 (114)
1.10.2014
Enligt en grov uppskattning räknar man i medeltal med en fågelkollision per vindkraftverk och år (Koistinen 2004). Enligt utredningar är motsvarande siffra i Europa och
Nordamerika 2,3 fåglar/kraftverk/år (Rydell m.fl. 2012). Med beaktande av fåglarnas
rörelser på projektområdet under året kan projektet, om det realiseras, beräknas orsaka 50–100 fåglars död per år. Kollisionsdödligheten under häckningstiden är obetydlig t.ex. jämfört med antalet trafikdöda fåglar i Finland per år (ca 4,3 miljoner döda fåglar per år) (Manneri 2002).
Vindkraftverken anses inte orsaka betydande kollisionsdödlighet för största delen av de
arter som häckar på projektområdet eller dess omedelbara närhet, eftersom häckande
fåglar sällan flyger så högt att det skulle föreligga någon risk för kollision med rotorbladen. Största delen av de häckande arterna i området är olika sparvfåglar som även
tack vare sina fysiska egenskaper (t.ex. förmåga att snabbt byta riktning) löper mindre
risk för kollisioner. Sparvfågelarternas känslighet för kollisionskonsekvenser reduceras
av arternas goda ungproduktion, korta generationer och stora populationer.
Av de skyddsvärda arterna på området kan projektets konsekvenser märkas på häckande stora och medelstora rovfåglar, hönsfåglar, vadare, trana, nattskärra och den
eventuellt häckande storlommen. Konsekvenserna för skyddsvärda sparvfågelarter bedöms som obetydliga. Små och medelstora rovfåglar som häckar på projektområdet,
t.ex. pärluggla och sparvhök, bedöms inte vara speciellt känsliga för projektets konsekvenser.
Ormvråk och berguv häckar ofta även på mycket störningsutsatta platser, t.ex. avstjälpningsplatser, i närheten av bebyggelse (Valkama m.fl. 2011). Det är likväl möjligt
att fåglarna överger sina revir pga. störningar under anläggningen av projektet eller
när vindkraftsparken är i drift. Det är möjligt att ormvråk och berguv kolliderar med
vindkraftverken, men för berguvens del bedöms sannolikheten vara liten eftersom arten normalt flyger på en höjd som ligger under rotorbladen. Ormvråken anses pga. sitt
cirklande flygsätt vara mer utsatt för kollisioner. De häckande populationerna av ormvråk och berguv på projektområdet motsvarar 0,2–2 procent av arternas häckande populationer i Södra Österbotten och Österbotten (Väisänen m.fl. 1998), varigenom projektets konsekvenser inte kommer att försämra bevarandet av arterna i regionen.
Vindkraftsetableringen kan i viss mån försämra häckningsresultaten för nattskärra, som
bedöms vara känslig för mänsklig aktivitet (Langston m.fl. 2007, Murison 2002), på de
häckningsområden som ligger närmast kraftverken. I de preciserade planerna efter
MKB-förfarandet kommer inga kraftverk att placeras i den omedelbara närheten av artens livsmiljöer. Enligt undersökningar kan t.o.m. mindre än en hektar av en lämplig
häckningsbiotop vara tillräcklig för nattskärran (Bright m.fl. 2007), varigenom kärnområdena för nattskärrans rätt så omfattande habitat på projektområdena torde bevaras
tillräckligt ostörda även om projektet genomförs. Om nattskärrans anpassningsförmåga
vittnar att det i den omedelbara närheten av Risåsens marktäkt i projektområdets
nordöstra del finns flera revir trots betydande mänsklig aktivitet. Nattskärran bedöms
inte löpa särskilt stor kollisionsrisk med vindkraftverken eftersom arten vid sökning av
föda normalt flyger mycket lågt (Infinergy 2008). Projektets totala konsekvenser bedöms inte påverka bestånden av nattskärra eftersom det bestånd som lever på projektområdet representerar endast 0,5–2 procent av hela det livskraftiga beståndet i Österbotten och Södra Österbotten (Väisänen m.fl. 1998). Sannolikt kommer åtminstone
en del av reviren på området att fortfarande vara bra häckningsområden om projektet
genomförs, och dessutom kan fåglarna hitta ersättande habitat i vindkraftsparkernas
omgivning. Konsekvenserna för det lokala beståndet av nattskärra i Kristinestad bedöms vara på sin höjd måttliga.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
60 (114)
1.10.2014
De direkta konsekvenserna för skogshönsen bedöms inte vara betydande, eftersom arterna redan i viss mån har anpassat sig till livsmiljöer som splittrats till följd av skogsbruket och projektet försämrar inte bevarandet av för dessa arter värdefulla naturtyper
(större områden av grova bestånd, glest trädbevuxna kärr och kärrkanter) på området.
Inga vindkraftverk eller servicevägar planeras direkt på spelplatserna för tjäder eller
orre. Mest störningar under anläggningstiden orsakas av kraftverk 39
som byggs i närheten av de viktigaste spelplatserna (avstånd under 500 meter). Tjädern, som är mer känslig för mänsklig aktivitet, kan också välja ett lugnare ställe som
spelplats, vilket man vet sker t.o.m. relativt ofta pga. det moderna skogsbruket (Valkeajärvi m.fl. 2007).
Skogshönsen flyger i höjd med vindkraftverkens rotorblad främst i undantagsfall och
därför bedöms kollisionsrisken vara obetydlig. Enligt försiktighetsprincipen bedöms
konsekvenserna för tjäderns livsmiljöer och spelplatser emellertid som måttliga. Konsekvenserna för orre och järpe bedöms som lindriga eftersom bestånden är både regionalt och lokalt livskraftiga.
Tranan anses i allmänhet löpa stor risk för kollisioner med rotorbladen och det är möjligt att några tranor som häckar på kärren på och i närheten av projektområdena
kommer att kollidera med kraftverken under åren. Projektet bedöms inte orsaka andra
betydande konsekvenser för arten som anpassat sig till olika slags miljöer. Antalet par
som häckar i trakten utgör endast cirka 0,1 procent av den häckande populationen i
Österbotten och Södra Österbotten (Valkama m.fl. 2011), varigenom hela populationen
inte påverkas nämnvärt av en eventuell försämring av häckningsresultatet eller enstaka
kollisioner.
För spillkråkans del blir störningarna under anläggningstiden obetydliga, eftersom man
vet att arten också anpassar sig väl till störningsutsatta områden och även häckar i
närheten av bebyggelse. Spillkråkan flyger normalt under vindkraftverkens rotorhöjd
och bedöms inte vara speciellt utsatt för kollisionsrisk. Storlommen som eventuellt
häckar i Snörsjön kommer sannolikt att överge området och flytta utanför projektområdet, eftersom lommarna i vissa fall har konstaterats vara rätt så känsliga för vindkraftsparkernas effekter (Halley & Hoshaug 2007). Arten löper också risk för kollisioner
speciellt när de lyfter. Den regionala populationen av storlom är emellertid stabil och
projektet bedöms inte ha betydande konsekvenser för de häckande bestånden i ett
större område.
Havsörnen är synnerligen utsatt för kollisioner, eftersom den är en stor fågel som inte
så enkelt kan göra snabba väjningsrörelser. Under bobygget, häckningen och matningen av ungarna uppehåller sig havsörnen största delen av tiden i närheten av boet
(WWF Finland 2010), men jaktområdena kan finnas på upp till tio kilometers avstånd
från boplatsen. Havsörnarnas risk för kollisioner med vindkraftverken i Lappfjärds vindkraftspark bedöms vara relativt liten, eftersom det närmaste kända havsörnsboet ligger
över sex kilometer från de närmaste kraftverken, och utifrån terrängobservationer ligger vindkraftsparken inte på örnarnas regelbundna flygrutter.
Vindkraftsparkerna bedöms inte ha betydande konsekvenser för bevarandet av
lavskrika, eftersom arten numera förekommer endast sporadiskt på projektområdet och
så vitt man vet inte häckar söder om Lappfjärds å (Lillandt 2012). Till följd av förändringar i skogarnas struktur i området har lavskrikans huvudsakliga förekomstområde
förskjutits cirka 20 km norrut, till Närpes (Lillandt 2012).
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
61 (114)
1.10.2014
10.8.3 Flyttfåglar
Bottniska vikens kust i Kristinestadsområdet utgör, både på våren och på hösten, en
betydande flyttrutt för många fågelarter. Flyttningen för gäss, svanar, samt trana, dagrovfåglar och tättingar koncentreras ofta tydligare över det österbottniska fastlandet,
där fåglarnas flygrutter, förutom av kustlinjen, även styrs av andra linjer, såsom åsar,
breda åfåror och stora låglänta åkerområden (Ijäs & Yli-Teevahainen 2010). Lappfjärds
projektområde ligger öster om kustlinjen som styr flyttningen, på ett skogbevuxet
åsområde där det inte finns likadana styrande linjer. I fråga om den planerade vindkraftsparken fokuseras flytten för de mest konsekvenskänsliga arterna väster om projektområdena.
Enligt färska data väjer den absolut största delen av fåglarna för vindkraftverk, och
endast 1–2 procent av fåglarna ändrar inte sitt beteende efter att vindkraftsparken har
byggts (bl.a. Desholm & Kahlert 2005, Whitfield m.fl. 2009, Scottish Natural Heritage
2010). Att fåglarna väjer för vindkraftverken minskar självfallet kollisionsrisken, genom
att fåglarna inte hamnar i närheten av kraftverken och inte löper ens en teoretisk risk
att kollidera med dem. Det finns emellertid stor variation i hur ofta fåglarna väjer för
kraftverken, beroende på bl.a. lokala omständigheter, väder och artsammansättningen
i området. Rovfåglar och måsar har i vissa fall observerats flyga närmare vindkraftverk
än andra arter, medan gäss och många andra arter normalt väjer i god tid.
I Sverige har man observerat beteendet hos flyttande fåglar vid Hörnefors vindkraftspark vid Bottniska vikens kust (Granér m.fl. 2011). Enligt observationerna väjde
de flyttande fåglarna tydligt för kraftverken, eftersom omkring hälften av de fåglar som
flyttade via området flög nära vindkraftsparkens område före vindkraftsetableringen,
jämfört med endast 7–11 procent efter etableringen. De första åren efter anläggningen,
2009–2010, flög endast cirka tre procent av de observerade fåglarna genom vindkraftsparken. På hösten observerades endast 0,5 procent av fåglarna på vindkraftsparkens
område. Enligt observationerna flyttade bl.a. måsar och fjällvråkar genom vindkraftsparken, och speciellt på hösten var största delen av de fåglar som sågs på området
rovfåglar. I fråga om Hörnefors vindkraftspark har kollisioner konstaterat vara mycket
sällsynta, och t.ex. i systematiska sökningar 2010 hittades inga fåglar som hade kolliderat med kraftverk (Granér m.fl. 2011).
I många undersökningar har man fastställt att fåglarna börjar väja för vindkraftverken i
god tid när de har observerat dem. Även i fråga om Lappfjärds vindkraftspark antas
fåglarna flyga runt kraftverken i god tid. Många arter flyttar huvudsakligen utanför projektområdena, men eftersom de rastar på platser runtomkring vindkraftsparken bedöms anläggningen orsaka på sin höjd måttliga konsekvenser för fåglarnas flyttbeteende i området.
Vid vindkraftsparken, som huvudsakligen ligger utanför huvudflyttrutterna, bedöms
flyttfåglarnas risk för kollisioner vara liten och vindkraftsparken anses sannolikt inte ha
betydande konsekvenser för populationer hos någon art som flyttar genom området.
Kollisionseffekterna riktar sig potentiellt mest till sädgåsen, som är en art på tillbakagång med många individer som flyttar genom området och har rastområden kring
planområdet. Det bör beaktas att det förekommer stora variationer i fåglars flyttrutter
och flyghöjder varje år och därför bör resultaten tolkas som ett urval av flyttsituationen
under ett år.
Att flyga mellan de roterande rotorbladen innebär inte direkt döden, utan största delen
av de fåglar som flyger mellan roterande rotorblad förblir oskadda. I genomsnitt träffas
endast 5-15 % av de fåglar som flyger genom rotorarealen av rotorns blad. Man bör
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
62 (114)
1.10.2014
beakta att det nämnda värdet berör alla fåglars rörelser genom området, inte endast
flyttfåglars. Allmänt sett har man uppskattat att största delen av de fåglar som kolliderar med vindkraftverk är allmänna häckande arter på området som rör sig i närheten
av vindkraftverken under en längre tid än till exempel flyttfåglar som rör sig genom
området två gånger per år.
De närmaste vindkraftverken ligger emellertid så långt från rastplatserna på åkerfälten
att kraftverkens avskräckande störningskonsekvenser inte kan antas sträcka sig till
rastplatserna i någon anmärkningsvärd omfattning. De fåglar som rastar på åkrarna i
Storsjön kan fortfarande flyga via åkerfälten och runda vindkraftsparken på dess östra
sida. Det är möjligt att de sydligaste vindkraftverken enligt alternativet ligger delvis på
flyttrutten för de fåglar som söker sig till Storsjön. De fåglar som flyger mot åkrarna i
Perus måste runda vindkraftverken på den norra sidan.
I Nederländerna har man ställvis observerat upp till 20–40 kollisioner per år för gäss
och svanar i närheten av rast- och övervintringsplatserna, men där är fågelrörligheten
så stor att den beräknade kollisionsrisken endast är 0,14 procent (Krijgsveld m.fl.
2011). Konsekvenserna på Storsjöns rastområde bedöms vara i allmänhet obetydliga
och på åkerfälten i Perus på sin höjd måttliga.
10.8.4 Konsekvenser för djur
Direkta konsekvenser för landdjur som uppkommer under byggnadstiden framkommer
främst som små förändringar i habitatet och som en störning som orsakas av byggåtgärder och ökad aktivitet från människor. Förlusten av sedvanligt skogsbruksområde
som fungerar som djurhabitat är förhållandevis liten. I synnerhet när det gäller större
arter och arter som rör på sig mycket riktas konsekvenserna endast till en mycket liten
del av djurens habitat.
De konsekvenser som uppkommer under vindkraftsparkens byggnadstid bedöms vara
små eftersom det är känt att största delen av djuren anpassar sig och också kan dra
nytta av förändringar som människor orsakat i deras habitat (Helldin m.fl. 2012).
Skogarna i planområdet är i nuläget ganska kraftigt splittrade av skogsbruk och dessutom finns det ett omfattande nät av skogsbilvägar på området. Vindkraftsparken bedöms öka de konsekvenser som redan orsakats av skogsbruk. Omfattande undersökningar som gjorts i Europa tyder dessutom på att vindkraftverk och deras förbindelsevägar inte påverkar däggdjurs populationsstruktur och ekologiska korridorer i någon
större utsträckning (Helldin m.fl. 2012).
Förändringar i och splittringar av habitaten är väldigt lokala och sträcker sig främst till
områden närmast byggplatserna. På området bevaras ännu rikligt med ersättande habitat som duger för de vanligaste däggdjursarterna, eftersom över 95 procent av det
område som ska planläggas bedöms förbli i ett tillstånd som påminner om det nuvarande trots byggandet av vindkraftsparken. Den lövträdsdominerande sly som uppkommer längs servicevägarnas kanter och andra områden som ska röjas erbjuder näring för älgar och harar samt nya habitat för små gnagare såsom sorkar och möss, vars
populationer kan växa lokalt. Ökade smågnagarbestånd kan gynna små rovdjur såsom
ugglor, rävar och mårdar som snabbt reagerar på näringssituationen. Av fåtaligare djur
är det känt att mården, som föredrar vidsträckta och enhetliga skogsområden, är känslig för splittrade habitat (Brainerd & Rolstad 2002). Projektet kan leda till att mården
försvinner från området. Habitat som finns i vindkraftverkens och servicevägarnas område består av sedvanligt skogsbruksområde där projektet inte medför några konsekvenser för populationerna av de vanliga insektsarter som förekommer på området i
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
63 (114)
1.10.2014
stora mängder. I naturutredningen observerades inga skyddsmässigt viktiga arter på
området som skulle vara känsliga för habitatsförändringar.
Nya servicevägar kan medföra en hindereffekt för de minsta arterna, men det är känt
att en del av djuren (bl.a. stora rovdjur och älgar) även utnyttjar vägar då de rör sig
mellan habitaten (s.k. korridorseffekt) (Martin m.fl. 2010). Enligt J. Helldin (2010) kan
nya eller förbättrade vägar i teorin medföra olägenheter för de lokala djuren genom
trafiken, till exempel i en situation där vindkraftverken lockar turister till området. Konsekvenser för djuren uppkommer enligt undersökningar först om dygnstrafiken uppgår
till flera hundra bilar per dag (Helldin m.fl. 2010). Trafikmängden i detta projekt kommer däremot att vara liten eftersom servicevägarna förses med bommar och vägarna
används främst av markägare och kraftverkens serviceanställda (högst några bilar per
dag). Servicetrafikens konsekvenser för djuren bedöms därför vara lindriga.
Det buller och andra störningar som orsakas av människor som rör sig på området och
byggåtgärder under byggnadstiden kommer troligtvis inte att öka särskilt mycket och
störa de för området vanliga däggdjuren såsom skogshare, räv eller älg, som redan i
viss mån blivit vana vid störningar som orsakas av människor på skogsbruksområden.
Byggperioden pågår endast cirka 1,5-2 år. Under den tid som vindkraftsparken byggs
kan djuren vid behov flytta sig till lugnare delar av området eller utanför det och återkomma till sitt habitat efter byggskedet. I synnerhet skygga arter som naturligt håller
sig borta från människor, såsom stora rovdjur (björn, varg, lo), undviker sannolikt
vindkraftsområdet under byggnadstiden. Konsekvenserna för stora rovdjur bedöms
däremot vara lindriga eftersom området inte representerar ett ödemarksaktigt habitat.
De rovdjur som rör sig på området består främst av sporadiska kringvandrare som har
ett mycket vidsträckt revir.
De konsekvenser som uppkommer under vindkraftsparkens drift för områdets däggdjur
förblir lindriga eftersom det ljud som kraftverken medför inte sträcker sig så långt och
eftersom de reflexeffekter som de roterande rotorbladen bildar inte urskiljs i synfältet
för de djur som rör sig i skogsterrängen. Dessutom bedöms att de flesta djurarter (bl.a.
älgdjur, rävar, harar och andra mindre däggdjur) förhållandevis snabbt anpassar sig till
störningar som kraftverkens drift medför, på samma sätt som de anpassar sig till trafik
och skogsbruksmaskiner. Enligt undersökningar har det inte observerats några förändringar i förekomsten av och beteendet hos mindre däggdjur (t.ex. hare och räv) på
vindkrafts- och referensområden (Menzel & Pohlmeyer 1999). Vindkraftverken och servicetrafiken kan i viss mån medföra stress för de djur som lever i vindkraftsparkens
område, vilket i sin tur kan ha lindriga konsekvenser för djurens förökning (Barja m.fl.
2007). Konsekvenserna bedöms däremot inte vara betydande för sådana djurarter som
är allmänna och som förekommer i stora antal i Finland.
10.8.5 Flygekorre
Projektet anses inte medföra någon större skada för flygekorrspopulationen eftersom
preliminära byggplatser för vindkraftverken eller nya servicevägar inte har placerats på
flygekorrshabitat eller i skog som lämpar sig som habitat för arten. I den noggrannare
planeringen har de preliminära byggplatserna för de kraftverk som ligger närmast flygekorrshabitat flyttats längre bort efter MKB-programskedet.
De närmaste flygekorrshabitaten på Lappfjärds planområde finns på under hundra meters avstånd från de planerade vindkraftverken (i närheten av kraftverk 2 och 10).
Trots att projektet genomförs kommer det att bevaras tillräckligt med trädbevuxna förbindelser mellan kända föröknings- och rastområden samt skogsområden som lämpar
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
64 (114)
1.10.2014
sig för flygekorre. På området bevaras också tillräckligt med träd där arten kan hitta
föda.
Flygekorrarna kommer troligtvis att vara tvungna att ta sig över servicevägarna till
kraftverken då de förflyttar sig mellan lämpliga livsmiljöer. Bredden på en serviceväg
inklusive vägdiken är i genomsnitt tolv meter och ett sådant avstånd klarar flygekorren
lätt att ta sig över. Under optimala förhållanden seglar flygekorren lätt en sträcka på
närmare hundra meter (Miljöministeriet 2010). Anläggningen av kraftverken och servicevägarna ökar inte anmärkningsvärt splittringen av flygekorrens utbredningsområde,
eftersom byggområdena i huvudsak ligger i ungskogar som är olämpliga naturtyper för
flygekorren.
Skogsbruket har redan en längre tid påverkat flygekorrarnas fortplantnings- och rastområden samt förbindelsekorridorer. Chansen för att flygekorrspopulationen bevaras på
området bedöms i första hand bero på de förändringar som skogsbruket medför för
skogens struktur samt artbeståndets utveckling på ett store område. Byggandet av
vindkraftsparken bedöms ha lindriga konsekvenser för flygekorren.
10.8.6 Fladdermöss
Vindkraftsparkprojektet bedöms inte ha några betydande konsekvenser för fladdermöss
eftersom fladdermustätheten i skogsområden som bearbetats av skogsbruk enligt utredningar är ganska låg. På det område som ska planläggas observerades inga fladdermöss vid kartläggningen år 2012, och de preliminära kraftverksplatserna ligger huvudsakligen på unga skogstyper som inte är typiska habitat för fladdermöss. På byggplatserna förekommer inga håliga träd som passar som föröknings- och rastområden
för fladdermöss eller andra skrymslen som skulle lämpa sig som fladdermusgömmor.
Vindkraftsprojektets konsekvenser för olika fladdermusarters habitat och förekomst bedöms i sin helhet vara lindriga.
De servicevägar som byggs i anknytning till vindkraftsparken kan ha s.k. korridorseffekt för fladdermöss och leda dem till området. Nya servicevägar kan fungera som styrlinje genom skogsområden, i synnerhet för nordisk fladdermus. Effekten kan endera
vara positiv för fladdermössen eftersom den medför en passage till nya habitat eller
negativ genom att den ökar risken för individers kollisioner med kraftverkens rotorer.
Risken för att flyttande fladdermöss ska kollidera med vindkraftverk bedöms vara liten i
planområdet eftersom området finns på flera kilometers avstånd från Bottniska vikens
strandlinje, dit de huvudsakliga flyttrutterna i Österbotten sannolikt riktar sig. Vid kartläggningar under höstflytten observerades inte heller fler fladdermöss än vanligt och av
egentliga flyttande fladdermusarter gjordes inga observationer.
10.8.7 Övriga djurarter som ingår i habitatdirektivets bilaga IV(a)
Inga åkergrodor påträffades på projektområdet och anläggningen av vindkraftsparkerna och kraftledningarna medför inga direkta eller indirekta konsekvenser för eventuell
förekomst av åkergroda, eftersom byggnationer inte placeras på ett område som kunde
tänkas vara en potentiell livsmiljö för arten. Utifrån befintliga uppgifter förstör eller försämrar inte realiseringen av projektet åkergrodans fortplantnings- eller rastområden.
Övriga i bilaga IV (a) till EU:s habitatdirektiv upptagna däggdjur som förekommer på
projektområdet är utter, varg, björn och lo. Av dessa är lon den vanligaste förekommande på området. Övriga stora rovdjur förekommer närmast sporadiskt och områdena utgör inte ett egentligt fortplantningsområde för dessa arter.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
65 (114)
1.10.2014
10.8.8 Natura-områden och övriga skyddsområden
Det planerade vindkraftsprojektet orsakar inga betydande direkta eller indirekta konsekvenser för naturtyper som utgör skyddsgrunder för de granskade Natura-områdena,
och naturtypernas spridning och representativitet bedöms inte bli förändrad på området. Därför bedömdes inte projektet heller medföra några betydande konsekvenser som
skulle ha en splittrande inverkan på Natura-områdena.
På grund av det måttliga eller långa avståndet samt på grund av ekologin och beteendet hos häckande arter som nämns i Natura-områdenas skyddsgrunder har vindkraftsparken eller dess elöverföring inga betydande konsekvenser för fåglar som häckar i
Natura-områdena. För flyttande fåglar som använder Natura-områden som rastplats
kan vindkraftsprojekt i lindrig grad öka risken för kollisionsdödlighet bland fåglar samt
orsaka hindereffekter för deras flyttrutter. Kollisionseffekterna riktar sig främst till stora
arter som nämns i skyddsgrunderna för Natura-områden såsom svan, säd- och grågås,
trana samt rovfåglar. Hindereffekterna riktar sig till alla arter som rör sig genom området. Den planerade vindkraftsparken ligger dock huvudsakligen på den östra sidan av
huvudflyttrutten för fåglar som rör sig genom Kristinestads kustområde. De mest betydande rastplatserna längs flyttrutterna finns på Natura-områden på den västra sidan av
området. Eventuella konsekvenser som riktar sig till skyddsgrunder för Natura-områden
bedöms därför inte öka mer än lindrigt och dessutom endast ha en lindrig betydelse.
Samkonsekvenserna av Lappfjärds vindkraftspark och de omgivande vindkraftsparkprojekten riktar sig främst till fåglar som använder Natura-områden som rastplatser. Projekten är belägna så långt ifrån varandra att de inte bedöms ha några betydande samkonsekvenser för häckande fåglar på Natura-områdena.
De vindkraftsparker som planeras till Kristinestads kust kan högst medföra måttliga
samkonsekvenser för de flyttfåglar som nämns i skyddsgrunderna för Natura-områdena
på Lappfjärds våtmarker och Lålby åkerslätt. Vindkraftsparkerna orsakar kollisions- och
hindereffekter för arter som flyttar via området eftersom Natura-områdena i fråga ligger mellan de planerade vindkraftsparkerna. Vindkraftsparkerna ligger däremot inte
helt intill varandra, vilket innebär att det finns ett visst utrymme för flyttande fåglar att
undvika vindkraftsparkerna genom att röra sig mellan dem. Alla vindkraftsparker som
planerats till Kristinestads kustområde bildar dock tillsammans ett ganska brett hinder
för fåglars naturliga flyttrutter och orsakar sannolikt lokala förändringar i fåglarnas flygruttsområden.
Enligt tillgängliga uppgifter bedöms Lappfjärds vindkraftspark inte försvaga de naturvärden, dvs. naturtypers och arters representation eller splittra Natura-områdena, på
basis av vilka de granskade Natura-områdena har tagits med i Finlands Natura 2000nätverk.
10.8.9 Natura-behovsprövning
Den separata rapporten som utarbetats om Natura-behovsprövningen för Lappfjärds
och Lakiakangas vindkraftparker skickades till NTM-centralen i Södra Österbotten för
utlåtande i samband med MKB-förfarandet. I sitt utlåtande om MKB-beskrivningen konstaterade NTM-centralen i Södra Österbotten att det inte finns något behov av en
egentlig Natura-bedömning i enlighet med 65 § i naturvårdslagen.
10.8.10
Yt- och grundvatten
På delgeneralplaneområdet för Lappfjärds vindkraftspark finns utöver Storåsens och
Korsbäcks grundområden inga klassificerade grundvattenområden. De kraftverk som
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
66 (114)
1.10.2014
byggs utanför de klassificerade grundvattenområdena medför inga konsekvenser för
grundvatten. I närheten av de planerade kraftverken finns dessutom inga bruksvattenbrunnar som kunde påverkas av projektet.
I följande stycken beskrivs kraftledningarnas konsekvenser för grund- och ytvatten
samt allmänna konsekvenser för ytvatten.
Vindkraftverkets fundament:
På ett grundvattenområde kan ett fundament till ett vindkraftverk anläggas ovanför
grundvattenytan, delvis under grundvattenytan eller helt nedanför grundvattenytan.
Det regnvatten som faller på fundamentet löser upp kalk ur betongen vilket gör att
regnvattnets pH-värde höjs. Eftersom regnvattnets buffertförmåga (förmåga att förhindra pH-förändringar) är mycket liten, är effekten på regnvattnets pH-värde stor i
synnerhet i det första skedet. Naturligt grundvatten har en betydligt större buffertförmåga än regnvatten, och därför påverkar regnvatten som rinner längs med betongytan
inte pH-värdet hos naturligt grundvatten. På motsvarande sätt är effekterna på vattnets hårdhet och alkalitet obetydliga.
Om fundamentet ligger i grundvattnet urlakas desto mer kalk ur betongen ju mer koldioxid det finns i grundvattnet. Med tiden minskar effekten och i praktiken upphör den
så småningom helt.
Betongkvaliteten har betydelse för hur mycket kalk som löses upp ur betongen. Effekten är däremot lindrig även i värsta fall.
Vid tillverkningen av betongen till fundament på viktiga grundvattenområden är det
inte tillåtet av använda cement som innehåller flygaska. Cementen kan innehålla masugnsslaggämnen ifall dess man kan säkerställa att halten av tungmetaller är liten.
Det finns ganska lite information om den noggranna sammansättningen av tilläggsämnen i betong. Den information som finns till hands gäller främst tilläggsämnenas huvudkomponenter. Betong som används på grundvattenområden får inte innehålla
sammansättningar som konstaterats vara giftiga.
Vid gjutning av konstruktioner kan man använda formolja för att lättare få loss formen.
Numera är oljorna i allmänt biologiskt nedbrytbara. Det är inte tillåtet att använda mineraloljebaserad formolja.
Det sätt på vilket fundament anläggs (ovanför eller under grundvattenytan) har ingen
nämnvärd betydelse.
Kraftledningar:
Kraftledningen medför inga konsekvenser för vattendragen i området. Kraftledningsstolparna innehåller inte ämnen som är skadliga för vattendrag och de har därför ingen
effekt på ytvattnens tillstånd. Även de konsekvenser som kraftledningarnas serviceåtgärder har för vattendrag anses vara mycket lindriga.
Konsekvenser för ytvatten:
Konsekvenser för ytvatten i vindkraftsparker orsakas endast under projektets byggnadsskede vid byggandet av kraftledningsområden för kraftverk och vägar och elöverföringskonstruktioner. Under byggåtgärderna avlägsnas ytjord, vilket kan öka avrinningen
och sedimentbelastningen till vattendrag. Den eventuella olägenhet som medförs av
den ökade sedimentbelastningen är dock kortvarig per kraftverk och medför ingen beFCG Suunnittelu ja tekniikka Oy
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
67 (114)
1.10.2014
stående skada. I projektområdet finns inga värdefulla objekt som kunde vara mål för
betydande skador. I vindkraftverken används dessutom inte sådana material som skulle
avge skadliga ämnen i jordmånen och vattendragen.
I planförslaget har kraftverken 5, 6 och 8 tagits bort från Storåsens och Korsbäcks
grundvattenområde. Kraftverk nr 7 har tagits bort från grundvattenområdets gräns.
Planområdet har delvis avgränsats bort från grundvattenområdet.
Bild 23 De kraftverk som ligger närmast grundvattenområdet i planförslaget.
De kraftverk som ligger närmast grundvattenområdet i planförslaget är kraftverken nr
4 och 7. Byggandet av kraftverken i fråga kommer inte att påverka grundvattenförhållandena på området eller möjligheterna till vattenanskaffning.
De bygg- och servicevägar som planerats till Storåsens grundvattenområde baserar sig
i stor utsträckning på det befintliga vägnätet. Vägnätet kommer att breddas från fyra till
sex meter. Det kommer att byggas cirka 900 meter nya bygg- och servicevägar. På
Storåsens område används högst 2000 – 3000 m3 krossgrus. Byggandet av vägen kan
ha tillfälliga konsekvenser för grundvattenkvaliteten. Den försämrade vattenkvaliteten
syns då som något grumligt grundvatten och eventuellt ökad humushalt. De åtgärder
som behövs vid byggandet av vägarna är ganska små och byggandet pågår i högst ungefär två veckor. Utifrån ovan nämnda faktorer kan man konstatera att de skador som
byggandet medför för grundvattnet är kortvarig. Grundvattnets kvalitet återställs och
till den riktas inga bestående skador.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
68 (114)
1.10.2014
10.9 Konsekvenser för människors levnadsförhållanden och trivsel
10.9.1 Rekreation
Vindkraftverk som finns på området begränsar inte möjligheterna att röra sig på området och försämrar inte direkt de rekreationsmöjligheter som enligt allemansrätten är
tillåtna på området. De områden där vindkraftverk och deras servicevägar byggs kan
naturligtvis inte längre användas för bär- och svampplockningsområden.
Kraftiga förändringar i landskapet på området kan däremot påverka människors upplevelser och rekreationsanvändning på olika sätt. De skadliga konsekvenser som riktas till
rekreationsanvändningen består främst av upplevda olägenheter ifall vindkraftverkens
synlighet, rotorrörelsernas ljus och skuggningseffekter upplevs som störande för rekreationsanvändningen.
De konsekvenser som byggande av vindkraftsparker medför för jakt är i allmänhet lindriga. Området för vindkraftsparken kommer inte att inhägnas och det utgör inget hinder
för att jakt ska kunna fortsätta på området. Vindkraftverkens konstruktioner hindrar
inte att det skjuts på området, i synnerhet inte i samband med älgjakt eftersom man
skjuter horisontalt eller snett neråt. Att skjuta med hagelgevär medför inga risker för
kraftverkens konstruktioner. Vid fågeljakt bör vindkraftverken beaktas så att kulan inte
riktas till de känsliga rotorbladskonstruktionerna.
10.9.2 Säkerhet
I stadgorna har man inte fastställt några officiella säkerhetsavstånd för vindkraftverk.
Det finns i regel inga orsaker att begränsa möjligheterna att röra sig i närheten av ett
vindkraftverk.
Fallande vindkraftverk
Det är ytterst osannolikt att ett rätt dimensionerat vindkraftverk skulle välta eller kollapsa. Då dimensioneringslasterna överskrids i betydande grad kan det leda till att fundamentet vrids runt sin kant eller att tornet går av. Då kan kraftverket välta om markens bärförmåga ger efter då svackan i marken orsakar en vridning och kraftverket förlorar sin stabilitet. En mera sannolik mekanism än att hela tornet välter tillsammans
med sina fundamentplattor är att tornets mantel kollapsar och tornet bryts något högre
upp. I sådana fall sträcker sig det fallande kraftverket med rotorblad inte särskilt långt.
Risken kan minskas genom externa expertgranskningar av fundamentplanerna, genom
granskningar av konstruktionernas fundament och genom att kontrollera motorns
funktion samt genom noggrann planering som grundar sig på ett tillräckligt omfattande
material om grundundersökningar.
Lossnande delar
Vid vindkraftsverkens drift finns en risk för att ett kraftverk går sönder och att delar
lossnar. Enligt upplevelser är risken för att ett kraftverk ska gå sönder osannolik.
VTT gjorde en granskning av farliga fel våren 2012 för Vindkraftsföreningen (ur statistik
över fel i vindkraftverk fram till år 2011, 1300 turbinår):
 2-4 potentiella farosituationer i anknytning till rotorbladens spetsbromsar som
inte längre används i nya kraftverk (i två fall är det inte säkert om det uppstod
en farosituation)
 en maskinrumsbrand
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
69 (114)
1.10.2014


ett fall där glasfiberskalet på ett nav (spinner) föll till kraftverkets fot
ett fall med en rotorbladsskada, oklar om det uppstod en farosituation
I Finland har det funnits några pilotkraftverk (tillverkarens första anläggning) och i
samband med dessa har det förekommit en rotorbladsskada.
Eftersom säkerhetsrisken är förhållandevis liten finns det inga skäl att begränsa användningen av området i närheten av vindkraftverket.
Till följd av att ett rotorblad, en del av ett sådant eller andra motordelar lossnar kan det
uppstå materialskador och personskador. De kraftverk som används inom detta projekt
representerar den nyaste tekniken inom branschen och konstruktionerna och materialen är utvecklade med beaktande av säkerhetsaspekter. Till exempel i Sverige har man
utfärdat ett förbud mot att inhägna vindkraftsområden av säkerhetsskäl för att undvika
betydande konsekvenser för naturen. Kraftverken anses vara trygga eftersom de numera uppfyller kraven för många standarder och förordningar, såsom kraven i EU:s maskindirektiv.
De risker som kraftverk i drift medför kan dessutom kontrolleras genom regelbundna
granskningar och underhåll av konstruktioner såsom rotorblad och maskinrum. Kraftverket är dessutom väldigt automatiserat och stannar av sig själv i undantagssituationer. Kraftverk uppföljs dessutom på avstånd via ett uppföljningssystem (s.k. SCADAsystem), där det är möjligt att reagera vid behov.
Is
Vintertid kan det bildas is i vindkraftverkets fasta konstruktioner samt i rotorbladen då
kraftverket inte är i gång. Is som bildas i fasta konstruktioner faller ner direkt under
kraftverket, men is som lossnar från roterande rotorblad kan flyga längre bort och orsaka skador. Is som lossnar från rotorbladen stannar däremot oftast innanför rotorns
diameter.
I kustområden förekommer isbildning väldigt sällan och området är inte heller i övrigt
särskilt känslig för isbildning. I området för vindkraftsparken rör sig mycket lite människor (i synnerhet vintertid) och risken för skador som orsakas av lossnande is är mycket liten. På grund av befintliga risker rekommenderas det däremot att personer som rör
sig på området vintertid ska hålla sig på tillräckligt stort avstånd. Varningsskyltar kan
sättas upp på området.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att de risker som medförs av is som lossnar
från vindkraftverkens rotorblad och lossnande delar är mycket osannolika. Det finns
väldigt lite uppgifter om olyckor som skulle ha orsakats av vindkraftverk eftersom antalet olyckor är väldigt liten i förhållande till antalet kraftverk. Bland annat enligt miljödomstolens beslut (M 3735-09) i Sverige är riskerna för att delar eller is ska lossna från
vindkraftverk ”försvinnande små”. Miljödomstolen motiverar det bland annat med att
artikel 5 i EU:s maskindirektiv, som även gäller i Finland, förpliktar tillverkarna att uppfylla direktivets krav gällande säkerhet och hälsa. Dessutom bör man meddela om
eventuella risker för användarna ifall sådana finns.
Isbildning kan förebyggas till exempel genom att värma upp rotorbladen, vilket förhindrar isbildning och risken för att is ska slungas iväg på ett effektivt sätt. Detta kan verkställas till exempel endast på sådana kraftverk där det enligt riskbedömningar anses
vara nödvändigt.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
70 (114)
1.10.2014
Under de senaste åren har myndigheterna utfärdat rekommendationer om säkerhetsavstånd i vindkraftsprojekt. Miljöministeriet har med tanke på eventuell fallande is och
lossnande delar utfärdat ett säkerhetsavstånd som är en och en halv gånger större än
kraftverkets maximala höjd (Miljöministeriet 2012). Enligt modelleringar som gjorts av
Trafikverket kan is från ett 200 meter högt vindkraftverk slungas till högst 300 meters
avstånd. Enligt Trafikverkets beräkningar (2011) är sannolikheten på ett år för att ett
fallande isstycke ska träffa en människa som vistas en timme på 10 meters avstånd
från ett vindkraftverk som är igång en på 1,3 miljoner år (Göransson 2012). Med andra
ord är säkerhetsrisken för fallande is så gott som obefintlig.
På området för vindkraftsparken är det möjligt att placera varningsskyltar som berättar
om faran för fallande is.
10.10 Vindkraftsparkens bullerkonsekvenser
10.10.1
Utkastsskedets bullermodellering
Buller under vindkraftsparkens drift modellerades utan bakgrundsbuller för alla alternativ som granskades. Området för vindkraftsparkens bullerkonsekvenser (medelljudnivå
över 35 decibel) har en areal på cirka 65 km2, vilket är något större än projektområdet
för Lappfjärds vindkraftspark.
Enligt modelleringsresultaten förblir det starkaste bullret från vindkraftverken, dvs. buller på cirka 50 dB, på under 200 meters avstånd från kraftverksplatsen. Det område
där medelljudnivån är över 45 decibel sträcker sig på cirka 400 meters avstånd från
kraftverken. På området med en medeljudnivå på över 40 decibel finns inga bostadseller semesterbyggnader, idrotts- eller rekreationsområden eller naturskyddsområden.
Bullerområdet sträcker sig på cirka 700 – 800 meters avstånd från kraftverken och
stannar helt på vindkraftsparkens område. Zonen där bullret motsvarar 35 – 40 dB
sträcker sig som mest till några kilometers avstånd från de närmaste kraftverken och
på området finns 78 bostadsbyggnader samt tre semesterbyggnader som ligger utanför
tätortsområdet. Vid semesterbyggnaderna överskrids det planeringsriktvärde för buller
vid fritidsbyggnader nattetid som fastställts av miljöministeriet. Av semesterbyggnaderna ligger två på ett område som planlagts som semesterbostadsområde och en på
ett område för separata små bostadshus. Vid dessa byggnader påverkas ljudnivån mest
av de kraftverk som ligger närmast, dvs. kraftverken 11, 16, 21 och 25. Den dominerande vindriktningen är mot nordost, dvs. bort från bostadsområdet och det är sannolikt att vindkraftverkens buller i verkligheten är mindre än i modelleringen.
På området med en bullernivå på över 35 dB ligger utöver bostadsbyggnaderna även
ett idrotts- och rekreationsområde, men inga campingområden. På området finns dessutom Blomträskets privatägda naturskyddsområde som inte används för allmän vistelse
eller naturobservation nattetid. Blomträskets område hör också till Natura 2000nätverket.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
71 (114)
1.10.2014
Bild 24 Bullermodellering för Lappfjärds vindkraftspark i planutkastsskedet, kraftverken 1-3 har
tagits bort
10.10.2
Bullermodellering i förslagsskedet
Vindkraftsparken medför förändringar för ljudlandskapet i projektområdet och dess
näromgivning. Mest buller uppkommer under byggandet av vindkraftsparken. Buller
uppkommer under byggandet av servicevägar och kraftverkens fundament och installering av kablar samt vid resningen av kraftverken. Bullret består av buller från arbetsmaskiner och byggarbetsplatstrafik som kan jämföras med normalt byggbuller. Med
undantag av transporter och kanske även de största lyften sträcker sig bullret i regel
inte utanför vindparksområdet. Buller under byggnadstiden överskrider inte riktvärdena
vid de närmaste objekten som utsätts för störningar. Bullerkonsekvenserna under byg-
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
72 (114)
1.10.2014
gandet av vindkraftsparken är lokala och ganska kortvariga och bullret bedöms inte orsaka någon betydande skada.
Konsekvenserna av spridningen av ljud från vindkraftverken har bedömts utifrån bullermodelleringen.
Bullermodelleringen har upprättats enligt Miljöförvaltningens anvisning 2/2014. De ljudtrycksnivåer som vindkraftverken orsakar har modellerats med programmet WindPRO
2.8-programmet enligt ISO 9613-2-standarden. I modelleringen har man inte tillämpat
sanktionen på 5 dB (Miljöförvaltningens anvisning 2/2014 Modellering av buller från
vindkraftverk), eftersom många vindkraftverksmodeller, såsom GE 2,5-120 som använts i modelleringen, inte har sådana specialdrag som skulle göra sanktionen nödvändig. Sådana särdrag är bl.a. impulsartat bullerutsläpp, smalbandigt buller/tonal karaktär och signifikant pulsering (amplitudmodulation).
Modelleringarna på Lakiakangas II och Lappfjärds vindkraftsparker har gjorts genom
att använda kraftverket GE 2,5-120 som har en effekt på 2,5 MW, en rotordiameter på
120 m och en navhöjd på 139 m. Utgångsbullernivån för kraftverket är 106,0 dB(A). På
området för Lakiakangas I vindkraftspark har man använts kraftverkstypen Vestas V
126, hh137m, 107,5 dB (A).
I Finland styrs bullerbekämpningen av riktvärden för buller enligt Statsrådet beslut SRb
993/1992. Beslutet tillämpas för att förebygga bullerskador och för att trygga trivsel i
miljön vid tillståndsförfaranden inom markanvändning, trafik och byggplanering samt
byggande. I beslutet fastställs maximala bullernivåer under dag och natt utomhus på
områden som används för boende.
I miljöministeriets anvisning för vindkraftsbyggande (4/2012) konstateras att statsrådets beslut om riktvärden för bullernivå (SRb 993/1992) inte direkt kan tillämpas vid
bedömning av vindkraftverkens störningar. I planeringen av vindkraftsbyggande rekommenderar miljöministeriet att man använder s.k. planeringsriktvärden i den ovan
nämnda handboken. De grundar sig huvudsakligen på andra länders upplevelser om
störningseffekter av ljud som producerats av vindkraftverk och på riktvärden som används för buller från vindkraftverk i andra länder. Med hjälp av dessa planeringsriktvärden försöker man försäkra sig om att vindkraftverken inte orsakar oskäliga störningar
och att till exempel inomhusbullernivåerna i bostäder följer anvisningen om boendehälsa.
Riktvärden för medelljudnivåer av buller enligt Statsrådets beslut (SRb 993/1992):
Utomhus (SRb 993/1992)
I bostadsområden, rekreationsområden i tätorter och i
deras omedelbara närhet samt områden som tjänar
vård- och läroinrättningar
I områden med semesterbebyggelse, campingområden,
rekreationsområden utanför tätorterna och i naturskyddsområden
Inomhus
I bostadsrum, patientrum och inkvarteringsrum
I undervisnings- och möteslokaliteter
I affärs- och kontorslokaliteter
1)
2)
3)
LAeq, kl. 7-22
LAeq, kl. 22-7
55 dB
50 dB1) 2)
45 dB
40 dB
35 dB
35 dB
45 dB
3) 4)
30 dB
-
På nya områden är riktvärdet 45 dB
Nattriktvärden tillämpas inte i områden som tjänar läroinrättningar.
Nattriktvärdet tillämpas inte i sådana naturskyddsområden som i allmänhet inte används för vistelse
eller naturobservation nattetid.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
73 (114)
1.10.2014
4)
På områden som används för semesterboende i tätorter kan däremot riktvärden som används för bostadsområden tillämpas.
Miljöministeriet planeringsvärden för buller vid planering av vindkraftsprojekt:
Utomhus
I bostadsområden, rekreationsområden, i semesterbostadsområden i tätorter
I områden utanför tätorter som används för semesterboende, i campingområden och naturskyddsområden
Övriga områden
1)
LAeq, kl. 7-22
LAeq, kl. 22-7
45 dB
40 dB
40 dB
Tillämpas
inte
35 dB
1)
Tillämpas
inte
Nattriktvärden tillämpas inte i naturskyddsområden som i inte används allmänt för naturobservation eller
vistelse nattetid
Bullerkonsekvenser som orsakas av vindkraftverk har bedömts med hjälp av en modell
för beräkning av buller, och enligt dessa har man gjort en bullermodellering för vindkraftsparken med WindPRO-programmet. De parametrar som använts i beräkningen
har fastställts i Miljöförvaltningens anvisning 2/2014.
De ljudtrycksnivåer som orsakas av vindkraftverk har modellerats med WindProprogrammet enligt ISO 9613-2-standarden, där man använde vindhastigheten 8 m/s,
lufttemperaturen 10 °C, lufttrycket 101,325 kPa samt en relativ luftfuktighet på 70 %.
Eftersom bullerområdena för Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker sammanfalller presenteras båda vindkraftsparkerna på bilderna.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
74 (114)
1.10.2014
Bild 25 Bullermodellering i förslagsskedet
Vid granskning av resultaten från bullermodelleringarna bör det beaktas att de bullernivåer som förekommer i den inte förekommer samtidigt på alla håll i vindkraftsparken.
De bullerområden som beräknats i bullermodelleringen sträcker sig inte till så vidsträckta områden som anges på kartorna annars än vid medvind. Då ligger vindens
riktning bort från vindkraftverken mot det objekt som utsätts för störningen.
Bullerkonsekvenserna från Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftspark till de närmaste
fasta bostadsbyggnaderna överskrider inte riktvärdena för utomhusbuller enligt statsrådets beslut (dag 55 dB, natt 50 dB) och inte heller miljöministeriets planeringsriktvärden för vindkraftsbyggande (dag 45 dB, natt 40 dB).
På området mellan 35 och 40 dB:s bullernivå finns 5 st. enstaka semesterbostäder enligt lantmäteriverkets terrängdatabas. Tre semesterbostäder ligger på den norra och
västra sidan av det område som ska planläggas och två semesterbostäder ligger på den
östra sidan av det område som ska planläggas, där bullerområdet sammanfaller med
Lakiakangas projektområde.
Byggnadernas bygglovsuppgifter utreddes noggrannare i förslagsskedet:
KRISTINESTAD
Bygglov
Användningsändamål
Bostadsbyggnad
Bostadsbyggnad
Bastubyggnad
Semesterbyggnad
Inget bygglov
RNr
287-405-7-68
287-407-26-8
287-407-34-41
287-407-6-120
287-405-2-9
Riktvärden enligt Statsrådets beslut (dag 45 dB, natt 40 dB) överskrids inte vid dessa
enskilda byggnader. Miljöministeriets planeringsriktvärde nattetid (>35 dB) överskrids
med nöd och näppe vid en semesterbyggnad. Semesterbostaden i fråga ligger alldeles
vid 35 decibels bullergräns. Den byggnad som uppförts utan bygglov behandlas inte i
denna generalplan och enligt vår tolkning medför den inga sådana konsekvenser som
skulle utgöra ett hinder för planeringen av vindkraftsparken. De bullerområden som beräknats i bullermodelleringen sträcker sig inte på ett så stort område som anges på kartorna, förutom när det är fråga om medvind.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
75 (114)
1.10.2014
På adressen Storsjö-Kärjenkoskivägen 24 (modelleringsobjekt AE, Rnr 287-405-7-68)
granskades bygglovsuppgifterna. På objektet finns en bostadsbyggnad. Den modellerade bullernivån vid objekt AE är 36,7 dB på natten. De planeringsriktvärden nattetid
för bostadsbyggnad, som fastställts av miljöministeriet, överskrids inte.
På adressen Langåsvägen 221 (modelleringsobjekt AC) överskrids miljöministeriets
riktvärde nattetid något. Den modellerade bullernivån vid objekt AC är 37,2 dB. Enligt
vår tolkning medför bullernivån vid modelleringsobjekt AC inga sådana konsekvenser
som skulle utgöra ett hinder för planeringen av vindkraftsparken.
På adressen Flakåsvägen 200 (modelleringsobjekt AD) överskrids inte miljöministeriets
riktvärde nattetid just alls. Den modellerade bullernivån vid objekt AD är 35,3. Enligt
vår tolkning medför bullernivån vid modelleringsobjekt AD inga sådana konsekvenser
som skulle utgöra ett hinder för planeringen av vindkraftsparken.
På adressen Björneborgsvägen 820 (modelleringsobjekt AG) överskrids miljöministeriets riktvärde nattetid en aning. Den modellerade bullernivån vid objekt AG är 36,4 dB.
Enligt vår tolkning medför bullernivån vid modelleringsobjekt AG inga sådana konsekvenser som skulle utgöra ett hinder för planeringen av vindkraftsparken.
Olägenheter som orsakas av buller från vindkraftverk kan vid behov minskas vid vissa
väderförhållanden genom bulleranpassad drift, vilket ger lägre bullernivåer från turbinerna (t.ex. under den tid då semesterbyggnader används).
I bullermodelleringen sträcker sig de beräknade bullerområdena inte till ett så stort område som anges på kartorna annars än i en medvindssituation. Ifall objekten förutsätter
noggrannare utredningar kan noggrannare bullermodelleringar göras i samband med
ansökan om bygglov.
Resultaten från bullermodelleringen finns som bilaga till planbeskrivningen.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
76 (114)
1.10.2014
Bild 26 Kristinestads strandgeneralplan. Gränsen för 35 dB:s bullerområde sträcker sig till området för strandgeneralplanen. Bullerområdets gräns anges med blå linje på bilden.
Gränsen för vindkraftsverkets 35 dB:s bullerområde sträcker till området för Kristinestads strandgeneralplan. I planen har inga semesterbostäder anvisats till området
mellan 35 och 40 dB:s bullernivå. Vid objekt X (Björneborgsvägen 754) är bullervärdet
37,2 dB. Enligt vår tolkning medför bullernivån vid modelleringsobjekt X inga sådana
konsekvenser som skulle utgöra ett hinder för planeringen av vindkraftsparken.
På området för Kristinestads strandgeneralplan överskrider bullerkonsekvenserna vid de
närmaste byggnaderna inte de riktvärden för utomhusbuller som fastställts av statsrådet (dag 55 dB, natt 50 dB) eller de planeringsriktvärden för utomhusbuller vid vindkraftsbyggande som fastställts av miljöministeriet (dag 45 dB, natt 40 dB).
10.10.3
Konsekvenser av lågfrekvent buller
För att beräkna den ekvivalensljudnivå som omfattar hela ljudområdet används ISO
9613-2-standarden, utifrån vilken det finns program som producerar färdiga kartor
över bullerområdena. Miljöministeriet har 28.2.2014 publicerat anvisningen 2/2014 Modellering av buller från vindkraftverk, som innehåller anvisningar om hur beräkningsparametrar ska fastställas för att brister i standarden beträffande vindkraftens specialfrågor blir behandlade och ger ett pålitligt beräkningsresultat. Dessutom beskrivs en mo-
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
77 (114)
1.10.2014
dell för beräkning av lågfrekvent buller. Ovan nämnda anvisningar har tillämpats vid
beräkningen av lågfrekvent buller.
Rapporten över lågfrekvent buller gäller Lakiakangas och Lappfjärds vindkraftsparker.
I granskningarna av lågfrekvent buller användes för Lakiakangas II:s och Lappfjärds
del kraftverken GE2,5-120, som har en effekt på 2,5 MW, rotordiameter på 120 m och
navhöjd på 139 meter. Utgångsbullernivån för kraftverket i fråga är 106,0 dB(A). Lakiakangas I modellerades med kraftverkstypen Vestas V126, hh137m, 107,5 dB(A).
Lappfjärds vindkraftspark:
Den högsta beräknade ljudnivån utomhus är 10 dB högre än riktvärdet vid frekvensen
125 Hz vid bostad L på Korsbackvägen 624.
Då man beräknat ljudnivån inomhus på basen av en standardisolerad vägg finner man
den högsta ljudnivån inomhus vid bostad L på Korsbackvägen 624. Vid objektet underskrids riktvärdet vid frekvensen 50 Hz med 6 dB. Även om det finns stora skillnader i
hur väggen isolerar ljud vid låga frekvenser är det ganska sannolikt att riktvärdet kommer att underskridas
Då man jämför med en genomsnittlig hörseltröskel hörs det lågfrekventa ljudet som
starkast vid bostad V (Norrviksvägen 439) vid frekvensen 200 Hz. Vid objektet överskrids den genomsnittliga hörseltröskeln med 4 dB. De objektspecifika resultaten kan
granskas i WindPro programmets utskrifter och i objektkorten för de lågfrekventa ljudnivåerna som finns som bilaga.
Tabell 1: Nivåer för de ljudligaste terserna jämfört med inomhusriktvärden i anvisningen för boendehälsa och hörseltröskeln (se bild 32, Bullermodellering objektsvis A-Z, AA-AG)
Lineaariset melutasot rakennusten ulkopuolella
Terssin keskiPainottamaton äänitaso ulkona dB
taajuus Hz
Kohde
20
25 31,5
40
50
A Asuinrakennus: (Isojoentie 506)
56,4 53,2 50,7 49,7 48,1
B Asuinrakennus: (Isojoentie 576)
56,3 53,1 50,6 49,6
48
C Loma-asunto:
(Isojoentie 614)
57 53,9 51,4 50,4 48,8
D Asuinrakennus: (Isojoentie 657)
56,2 52,9 50,5 49,4 47,8
E Asuinrakennus: (Kristiinantie 1600)
56,2 52,7 50,3 49,3 47,7
F Asuinrakennus: (Ketolantie 92)
56,8
53 50,7 49,6 48,1
G Asuinrakennus: (Keto55,5 51,4 49,1 48,1 46,5
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
63
80
100
125
160
200
48,3
45,5
43,7
42,5
36,2
33,6
48,2
45,5
43,6
42,4
36,1
33,6
49
46,3
44,4
43,2
37
34,5
48
45,3
43,4
42,2
36
33,4
47,8
45,2
43,3
42
36,1
33,5
48,2
45,7
43,9
42,6
37
34,6
46,6
44,1
42,3
40,9
35,5
33
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
78 (114)
1.10.2014
taajuus Hz
Kohde
20
25 31,5
40
50
lantie 16)
H Asuinrakennus: (Harjunmäentie 126)
I Asuinrakennus: (Harjunmäentie 162)
J Asuinrakennus: (Kärjenkoskentie
205)
K Asuinrakennus:
(Korsbackintie
662)
L Asuinrakennus:
(Korsbackintie
624)
M Asuinrakennus:
(Korsbackintie
578)
N Asuinrakennus:
(Lillsjöntie 329)
O Asuinrakennus:
(Lillsjöntie 292)
P Asuinrakennus: (Kärjenkoskentie
687)
Q Asuinrakennus: (Kärjenkoskentie
747)
R Asuinrakennus:
(StorsjönKärjenkoskentie
670)
S Asuinrakennus: (Pohjoispääntie 61)
T Asuinrakennus: (Poh-
63
80
100
125
160
200
57
52,7
50,4
49,4
47,9
47,9
45,6
43,9
42,5
37,7
35,4
57,6
52,9
50,8
49,8
48,3
48,3
46,1
44,4
43,1
38,6
36,4
58,8
53,2
51,3
50,3
48,9
48,9
47
45,5
44,1
40,4
38,5
59,6
54,7
52,6
51,6
50,1
50,2
48,1
46,5
45,1
40,9
38,8
59,9
55,4
53,2
52,2
50,7
50,8
48,6
46,9
45,7
41
38,9
59,7
55,4
53,1
52,1
50,6
50,7
48,4
46,8
45,5
40,6
38,4
58,1
54,7
52,2
51,2
49,6
49,8
47,2
45,4
44,2
38,3
35,8
58
54,7
52,2
51,2
49,6
49,8
47,2
45,3
44,1
38,2
35,7
58,8
52
50,5
49,6
48,2
48
46,6
45,3
43,7
40,7
38,9
57,9
51,2
49,6
48,7
47,3
47,1
45,6
44,2
42,6
39,5
37,6
57,1
50,3
48,8
47,8
46,5
46,2
44,7
43,3
41,7
38,5
36,5
57,4
49,8
48,6
47,6
46,4
46,1
44,9
43,6
42
39,3
37,4
58,4
50,6
49,4
48,5
47,3
47
45,9
44,6
43
40,5
38,7
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
79 (114)
1.10.2014
taajuus Hz
Kohde
20
25 31,5
40
50
joispääntie 135)
U Asuinrakennus:
(Starrängintie
356)
V Asuinrakennus:
(Norrvikintie
439)
W Asuinrakennus:
(Porintie 1000)
X Asuinrakennus:
(Porintie 754)
Y Asuinrakennus:
(Langåsintie
283)
Z Asuinrakennus:
(Risåsintie 31)
AA Asuinrakennus:
(Norrvikintie
133)
AB Asuinrakennus:
(Norrvikintie
310)
AC Lomarakennus:
(Langåsintie
221)
AD Lomarakennus:
(Flakåsintie
200)
AE Lomarakennus:
(StorsjöKärjenkoskentie
24)
AF Lomarakennus: (Latotie
130)
63
80
100
125
160
200
57,9
50,1
48,9
48
46,8
46,4
45,3
44,1
42,4
39,8
37,9
59,4
52,6
51,1
50,1
48,8
48,6
47,2
45,9
44,3
41,3
39,4
55,4
47,8
46,5
45,6
44,3
43,9
42,7
41,4
39,6
36,8
34,8
57
49,2
48,1
47,2
45,9
45,6
44,5
43,2
41,6
39
37,2
58,6
50,9
49,7
48,8
47,6
47,2
46,1
44,9
43,3
40,8
39,1
56,2
49,9
48,2
47,2
45,8
45,6
43,9
42,4
40,8
37,4
35,4
58,3
52,1
50,4
49,4
48
47,9
46,2
44,7
43,2
39,7
37,6
58,7
52,5
50,8
49,8
48,4
48,3
46,6
45,2
43,6
40,2
38,1
57,3
49,8
48,5
47,6
46,3
46
44,8
43,5
41,9
39,2
37,3
56
49,6
48
47
45,6
45,4
43,7
42,3
40,6
37,3
35,2
58
53
51
50
48,5
48,5
46,4
44,7
43,3
38,8
36,5
58,4
51,6
50,1
49,1
47,8
47,6
46,1
44,8
43,2
40,2
38,3
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
80 (114)
1.10.2014
taajuus Hz
Kohde
20
25 31,5
40
50
AG Lomarakennus:
(Porintie 820)
56,6 48,8 47,7 46,8 45,5
63
80
100
125
160
200
45,1
44
42,8
41,1
38,5
36,6
Rapporten över lågfrekvent buller i Kristinestads och Storå vindkraftsområden finns som
bilaga till planbeskrivningen.
10.11 Vindkraftsparkens skuggningseffekter
10.11.1
Skuggningsmodelleringens resultat i utkastsskedet
Enligt de skuggningsmodelleringar som gjorts inom projektet sträcker sig skuggningseffekten i en ”real case-situation” som mest på några kilometers avstånd från vindkraftsparken. Effektområdet med över åtta årliga skuggningstimmar motsvarar en areal som
är något mindre än projektområdet för vindkraftsparken (cirka 4 km2) och där finns
inga bostadseller fritidsbostäder. I den norra delen av Lappfjärd i Granskogsområdet
finns två bostadsbyggnader på skuggningstimzonens gräns, där det förekommer högst
8 (zon med 1-8 skuggningstimmar) skuggningstimmar per år. Modelleringen beaktar
bland annat inte skuggkonsekvenser som orsakas av träd och därför förblir konsekvenserna i verkligheten mindre.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
81 (114)
1.10.2014
Kuva 27 Skuggnings- och bullermodellering i utkastsskedet (gul enhetlig linje 40 dB).
I en teoretisk maximal situation (worst case) kunde gränsvärdet i teorin överskridas
lindrigt vid 13 bostadsbyggnader i omgivningen till Lappfjärds vindkraftspark. Eftersom
modelleringen av en situation som motsvarar verkligheten dock inte beaktar skuggeffekten från träd beaktas att konsekvenserna i verkligheten förblir betydligt lindrigare.
Konsekvenserna av skuggning och reflexeffekter bedöms i sin helhet vara små i detta
alternativ. Oberoende av detta kan människor som rör sig i området för vindkraftsparken och i dess omgivning uppleva reflexeffekten från rotorbladen som störande.
10.11.2
Resultat från skuggningsmodelleringen i förslagsskedet
Vindkraftverkens roterande rotorblad bildar rörliga skuggor vid klart väder. Vid en enskild observationspunkt upplevs detta som snabba växlingar i naturljusets kraftighet,
som reflexer. Vid molnigt väder kommer ljuset inte tydligt från en punkt och därför bildar rotorbladet inga tydliga skuggor. Förekomsten av reflexeffekter beror förutom på
solljus även på solljusets riktning och höjd, vindriktning och på så sätt på rotorns läge
och observationspunktens avstånd till vindkraftverket. Vid större avstånd täcker rotorbladet en så liten del av solen att reflexeffekten inte längre kan observeras.
De skuggningseffekter som orsakas av vindkraftverk har modellerats med WindProprogrammets SHADOW-modul enligt den preliminära placeringen av kraftverken.
Med beräkningsprogrammet är det möjligt att göra två typer av beräkningar, s.k. worst
case samt real case. Worst case-beräkningarna ger ett teoretiskt resultat om skuggningskonsekvenser som medförs av vindkraftverk eftersom beräkningen antar att vindkraftverken hela tiden är igång och inte beaktar vindriktningen eller molnigheten. Beräkningarna grundar sig endast på solens höjd i förhållande till vindkraftverket och antar att solen skiner hela tiden då den ligger ovanför horisonten. I verkligheten blir
skuggningseffekterna inte lika stora som worst case-beräkningen anger eftersom vindkraftverken inte används hela tiden och eftersom det inte uppkommer någon skuggningseffekt vid molnigt väder. Skuggningseffekter uppkommer inte heller då rotorns
nivå ligger i samma riktning som linjen mellan solen och observationspunkten.
En real case-situation beaktar i sin tur den lokala vädersituationen för vindkraftsprojektet (genomsnitt på lång sikt) samt vindkraftverkets verkliga rotorrörelser. På så sätt
ger en real case-beräkning resultat som i större grad motsvarar verkligheten och där
skuggningseffekternas omfattning alltid är mindre än en enligt worst case-beräkningen.
Ingendera av modelleringarna beaktar områdets marktäcke, dvs. till exempel den
skuggningseffekt som medförs av områdets träd kommer inte fram i modelleringens
bilder. I beräkningarna beaktas skuggor om solen ligger över 3 grader ovanför horisonten och som skugga räknas situationer där rotorbladet täcker minst 20 % av solen.
I denna beräkning har man räknat ut en verklig situationsberäkning för vindkraftsprojektet för att få reda på så verkliga skuggningseffekter som möjligt.
Modelleringarna har gjorts med kraftverkstyperna Lappfjärd ja Lakiakangas 64 x GE
2,5-120 hh139m/150m + 20 x Vestas V126 hh137m.
I skuggningsmodellens beräkning beaktades projektområdets höjdförhållanden, vindkraftverkens lägen enligt projektplanen, vindkraftverkets navhöjder samt rotorns diameter och tidszonen i projektområdet. I modelleringen beaktades solens ställning vid
horisonten under olika tider och årstider, molnighet per månad dvs. hur mycket solen
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
82 (114)
1.10.2014
skiner då den ligger ovanför horisonten samt vindkraftverkens uppskattade årliga
driftstimmar. Vindkraftverkens årliga driftstimmar uppskattas vara 8 633 timmar/år.
I Finland finns inga allmänna myndighetsbestämmelser om den maximala varaktigheten för skuggningseffekten eller för bedömningsgrunder för skuggbildning.
I Tyskland får den verkliga skuggningseffekten som orsakas av vindkraftverk vara
högst 8 timmar/år (verklig skuggning, real case). I Sverige och Danmark finns ingen
lagstiftning om skuggningseffekter, men i Danmark används den maximala mängden
på 10 timmar/år för verklig skuggbildning (real case) och i Sverige 8 timmar/år (real
case).
Bild 28 Lappfjärd och Lakiakangas 64 x GE 2,5-120 hh139m/150m + 20 x Vestas V126 hh137m
Enligt den upprättade skuggningsmodelleringen (real case-beräkning) orsakar vindkraftsparken inga betydande skuggningseffekter för den fasta bosättningen i vindkraftsparkens näromgivning.
Vid fem objekt överskrider skuggningseffekten från Lappfjärds vindkraftspark 8 h/år,
som i allmänhet tillämpas som gräns.


På adressen Norrviksvägen 436 (modelleringsobjekt R) är skuggningseffekten
12:15 h/år.
På adressen Langåsvägen 283 (modelleringsobjekt U) är skuggningseffekten
15:41 h/år.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
83 (114)
1.10.2014



På adressen Norrändsvägen 135 (modelleringsobjekt Y) är skuggningseffekten
11:13 h/år.
På adressen Norrändsvägen 61 (modelleringsobjekt Z) är skuggningseffekten
8:36 h/år.
På adressen Langåsvägen 221 (modelleringsobjekt AC) är skuggningseffekten
9:21 h/år.
Vid objekt R koncentreras skuggningseffekten till kl. 12–21 under tiden januari-maj
samt augusti-december. Byggnaden ligger i kanten av en skog och på grund av träden
uppstår nödvändigtvis ingen direkt sikt till kraftverken i Lappfjärds vindkraftspark. Även
gårdsträden kan hindra sikten till kraftverken.
De skuggningseffekter som riktas till byggnadsplatsen bedöms i sin helhet vara lindriga
på grund av de årstider (vinter, tidig vår och höst) och dygnstider då skuggningseffekt
skulle uppkomma. En mildrande faktor kan också anses vara att skuggningseffekter endast uppkommer i situationer där solen lyser direkt utan inverkan från moln.
Bild 29 Skuggningskonsekvensens tidspunkter i adressen Norrvikvägen 436 och det modellerade
objektet på ortobild
Modelleringsobjekt U ligger i kanten av en åker och därför uppstår direkt sikt till
kraftverken. Skuggningseffekten koncentreras till januari-maj och augusti-december kl.
04 – 16. Langåsvägen 283 ligger i kanten av en åker och därför uppkommer sannolikt
direkt sikt till kraftverken. Under perioden februari-maj samt perioden augusti-oktober
infaller skuggningen under tiden 9–16. Under perioden mellan mars och november
uppskattas de konsekvenser som riktas till byggnadsplatsen inte vara betydande på
grund av tidpunkten för skuggningen. Under perioden januari-februari och novemberdecember kan skuggningseffekten vara betydande på grund av mängden av soliga
dagar under den mörkaste årstiden.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
84 (114)
1.10.2014
Bild 30 Skuggningskonsekvensens tidspunkter i adressen Langåsintie 283 och det modellerade objektet på ortobild
Objekt A ligger i kanten av ett åkerområde och där är kraftverken sannolikt synliga.
Gårdsträden kan delvis hindra sikten till kraftverken. Vid objekt A koncentreras
skuggningseffekten under perioden januari-maj till tidig morgon och förmiddag. Enligt
modelleringen förekommer det skuggning även under tidig eftermiddag under perioden
januari-februari. Under perioden oktober-december koncentreras skuggningen enligt
modelleringen. De konsekvenser som riktas till byggnadsplatsen uppskattas inte vara
betydande på grund av skuggningens varaktighet och tidpunkt.
Modelleringsobjekt Z ligger vid kanten av en åker och där är kraftverken sannolikt
synliga. Gårdsträden kan delvis hindra sikten till kraftverken. Enligt modelleringen
förekommer det skuggning från mars till oktober under tiden 04.00 – 10.00. De
konsekvenser som riktas till byggnadsplatsen uppskattas inte vara betydande på grund
av skuggningens varaktighet och tidpunkt.
Bild 31 Skuggningskonsekvensens tidspunkter i adressen Pohjoispääntie 135 och det modellerade
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
85 (114)
1.10.2014
Modelleringsobjekt Z ligger vid kanten av en åker och där är kraftverken sannolikt
synliga. Gårdsträden kan delvis hindra sikten till kraftverken. Enligt modelleringen
förekommer det skuggning från mars till oktober under tiden 04.00 – 08.00. De
konsekvenser som riktas till byggnadsplatsen uppskattas inte vara betydande på grund
av skuggningens varaktighet och tidpunkt.
Bild 38 Skuggningskonsekvensens tidspunkter i adressen Pohjoispääntie 61 och det modellerade
Modelleringsobjekt AC ligger i ett skogsområde och därför uppstår det nödvändigtvis
inte någon direkt sikt till kraftverken i Lappfjärds vindkraftspark. Skuggningseffekten
kan enligt modelleringen observeras under perioden januari–mitten av april samt under
perioden september–januari. Skuggningseffekten infaller under tidig morgon samt dagtid. De konsekvenser som riktas till byggnadsplatsen uppskattas inte vara betydande på
grund av skuggningens tidpunkt (tid på dygnet och årstid) samt de täckande träden.
Bild 41 Skuggningskonsekvensens tidspunkter i adressen Langåsintie 221 och det modellerade objektet på ortobild.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
86 (114)
1.10.2014
Bild 43 Kristinestads strandgeneralplan. Gränsen för skuggningsmodelleringens 1h/år sträcker
sig till området för strandgeneralplanen. Skuggningsmodelleringen anvisas med röd gräns på bilden.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
87 (114)
1.10.2014
Vindkraftsparkens skuggningseffekt sträcker sig till området för Kristinestads strandgeneralplan. Skuggningseffekten på området för Kristinestads strandgeneralplan överskrider inte 8 h/år.
Bild 32 Dagsmarks delgeneralplan. Skuggningsmodelleringens 1h/år sträcker sig till området för
delgeneralplanen. Skuggningsmodelleringen anvisas med röd gräns på bilden.
Vindkraftverkets skuggningseffekt sträcker sig till området för Dagsmarks delgeneralplan. Skuggningseffekten på området för Dagsmarks delgeneralplan överskrider inte 8
h/år.
10.12 Sammantagna konsekvenser med andra projekt i området
I planeringsområdets näromgivning finns det inte vindkraftparker som är i drift. Den
närmaste vindkraftparken i drift finns i Furuviken i Kristinestad och aktören är Innopower Oy. Vindkraftparken består av tre kraftverk med en kapacitet av ca 1 MW styck och
de har färdigställts är 2004.
I denna planbeskrivning har man bedömt de sammantagna konsekvenserna med
Ömossa och Lakiakangas vindkraftparker. Det är inte motiverat att bedöma de sammantagna konsekvenserna med andra projekt, eftersom de övriga projekten inte ännu
är godkända. Lakiakangas I har godkänts i Storå kommunfullmäktige 16.12.2013 och i
Bötom kommunfullmäktige 10.6.2014. Delgeneralplanen för Lakiakangas II är i förslagsskede i Kristinestad och i Storå.
De andra projekten i näromgivningen inkluderar fortfarande en betydande osäkerhet,
eftersom projekten är i olika skeden i planeringsprocessen. Ifall ett projekt är i MKBförfarandeskedet eller i planutkastskedet är det fortfarande omöjligt att bedöma de
sammantagna konsekvenserna noggrant, eftersom man inte kan veta innehållet i de
kommande delgeneralplanerna.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
88 (114)
1.10.2014
Bild 45 Lappfjärds vindkraftparks läge i förhållande till de övriga närliggande projekten.
I tabellen nedan finns de vindkraftprojekt presenterade som är belägna i närheten av
Lappfjärd vindkraftpark. De projekt vars sammantagna konsekvenser har undersökts
noggrannare har markerats med grått.
Vindkraftsprojekt
Kommun
Aktör
Kraftverk
Status
Ömossa
vindkraftspark
Kristinestad
EPV
Vindkraft Ab
37
MKB-förfarandet avslutat 2011. Planläggningen avslutad på hösten 2012.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
89 (114)
1.10.2014
Vindkraftsprojekt
Kommun
Aktör
Kraftverk
Status
Sastmola
Sastmola
O2 Finland Oy
50–60
Förberedande utredning och arrende.
Härkmeri
Kristinestad
O2 Finland Oy
31
MKB-förfarande och planläggning håller på att
inledas.
Uttermossa
vindkraftspark
Kristinestad
Oy Uttermossan Tuulivoimapuisto –
Vindkraftspark
Ab
8
MKB-förfarande och planläggning pågår.
Lakiakangas I och
Lakiakangas II
Kristinestad, Storå
CPC Finland Oy
43
MKB-förfarande har avslutats. Delgeneralplanen för Lakiakangas I har godkänts i Storå
kommunfullmäktige 16.12.2013 och i Bötom
kommunfullmäktige 10.6.2014. Delgeneralplan
Lakiakangas II är i förslagsskede i Kristinestad
och Bötom kommuner.
Västervik
vindkraftspark
Kristinestad
Triventus Wind
Power Ab
30–50
Lappfjärd Dagsmark
Kristinestad
O2 Finland Oy
76
Kristinestad Norr
Kristinestad
Triventus Wind
Power Ab
30–35
Gamla Närpesvägen
Kristinestad
Innopower
6
Planläggningen avslutad.
Mikonkeidas vindkraftpark
Kristinestad
Otsotuuli Oy
30
Kakkori
Bötom
O2 Finland Oy
9
Planläggningen pågår.
Perkiö
Bötom
O2 Finland Oy
9
Korvenneva
vindkraftspark
Sastmola
Otsotuuli Oy
12
Korpi-Matti
vindkraftspark
Sastmola
EPV Vindkraft
Ab, Suomen
Hyötytuuli Oy
och TuuliWatti
Oy
36
MKB-förfarandet avslutades i november 2012.
Jäneskeidas
vindkraftspark i Siikais
Siikais
TuuliWatti Oy
8
Sideby vindkraftspark
Kristinestad
Finlands
Havsvind Ab
80
MKB-förfarandet avslutades i september 2010.
Havsvindpark och
vindkraftspark på
kraftverksområdet på
Björnön
Kristinestad
PVOInnopower
80
MKB-förfarandet avslutades på våren 2010.
Svalskulla
Kaskö delgeneralplan
för vindkraft
Bötom och Storå
(Rajamäenkylä)
Närpes
Kaskö
Vindin Oy Ab
Kaskö stad
5
3–6
Anläggningsskede.
Bötom och Storå
O2 Finland Oy
ca 80–
120
MKB-förfarande och planläggning håller på att
inledas.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
90 (114)
1.10.2014
Vindkraftsprojekt
Kommun
Aktör
Kraftverk
Status
Leppijärvi
Siikais
TuuliWatti Oy
7
Konsekvenserna för samhällsstrukturen och markanvändningen för de projekts del som
är belägna i närheten av Lappfjärd vindkraftpark har bedömts separat i varje projekts
MKB- eller tillståndsförfaranden.
De planerade vindkraftparkerna är oftast belägna på jordoch skogsbruksområden som
inte har särskilda markanvändningsmål. Liksom Lappfjärd vindkraftpark är även
Ömossa och Lakiakangas vindkraftparker belägna på ekonomiskogsmarker. På områdena för vindkraftparkerna är det även i fortsättningen möjligt att fortsätta skogsbruket, förutom på de platser som upptas av vindkraftverken eller dess tillhörande konstruktioner. Dessa områden som går ur bruk består av sammanlagt endast några procent av den sammanlagda ytan för vindkraftparkerna.
Området där vindkraftbullret begränsar markanvändningen ökar i och med de sammantagna konsekvenserna av alla tre vindkraftparker. Riktvärdet för buller nattetid är enligt
Stadsrådets beslut 45 dB(A) på bostadsområden för fast bosättning och 40 dB(A) på
områden för fritidsbosättning. Planeringsriktvärdet som Miljöministeriet rekommenderar
är mindre än statsrådets riktvärde; för tillfället finns det dock inte praktisk erfarenhet
av eller anvisningar för tillämpning av dessa planeringsriktvärden i markanvändningsplanering.
10.12.1
Samkonsekvenser av Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker: bullermodellering,
skuggningsmodellering och analys av synlighetsområde
Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparkers samkonsekvenser har undersökts i omfattande grad i MKB-beskrivningen för Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker. I
detta avsnitt redogörs kort för vindkraftsparkernas samkonsekvenser när det gäller buller, skuggbildning och synlighet.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
91 (114)
1.10.2014
10.12.2
Bullermodellering
Bild 46 Lappfjärd och Lakiakangas, bullermodellering.
Bullermodelleringen för Lakiakangas I vindkraftspark har upprättats med kraftverkstypen Vestas V 126 hh 137 m. Lakiakangas II vindkraftspark (Storå och Kristinestad)
samt Lappfjärds vindkraftspark har modellerats med kraftverkstypen GE 2,5-120hh 139
m.
Enligt den upprättade bullermodelleringen överskrider inte bullereffekterna från Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker till de närmaste byggnaderna de riktvärden
som statsrådet utfärdat för utomhusbuller (dag 55 dB, natt 50 dB) eller miljöministeriets planeringsriktvärden för utomhusbuller vid vindkraftsbyggande (dag 45 dB, natt 40
dB).
På projektområdenas södra sida finns enligt lantmäteriverkets terrängdatabas två semesterbyggnader på området med en bullernivå på mellan 35 dB och 40 dB, på Storå
kommuns sida. En semesterbyggnad inom samma område finns på Kristinestads omFCG Suunnittelu ja tekniikka Oy
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
92 (114)
1.10.2014
råde.
I
förslagsskedet
utreddes
byggnadens
tillståndsuppgifter
noggrannare:
Storå kommun:
Bygglov
RNr
81/79, 1.11.1978
03/120, 1.10.2003
semesterbostad
semesterbostad
151-404-1-64
151-404-1-68
Bygglov saknas
278-405-2-9
Kristinestad
På adressen Latotie 130 (modelleringsobjekt AF) överskrids miljöministeriets riktvärde
för buller nattetid något. Den modellerade bullernivån för objekt AF är nattetid 38,2 dB.
Mellan projektområdena ligger enligt lantmäteriverkets terrängdatabas en semesterbostad, på området mellan 35 och 40 dB:s bullernivå på Kristinestads sida. I förslagsskedet utreddes byggnadens tillståndsuppgifter noggrannare:
Kristinestad
Bygglov
11 / Hus med en bostad
RNr
278-405-7-68
Riktvärden enligt statsrådets beslut (dag 45 dB, natt 40 dB) överskrids inte vid dessa
enstaka semesterbyggnader men miljöministeriets planeringsriktvärde för buller nattetid (>35 dB) överskrids. Vid bedömning av bullerkonsekvenserna vid dessa objekt bör
de rådande vindförhållandena beaktas. Vinden blåser från sydväst, bort från kraftverken.
På adressen Storsjö-Kärjenkoskivägen 24 (modelleringsobjekt AE) kontrollerades bygglovsuppgifterna. Vid objektet finns en bostadsbyggnad. Den modellerade bullernivån vid
objekt AE är 36,7 dB nattetid. De planeringsriktvärden som miljöministeriet fastställt för
bostadsbyggnader nattetid överskrids inte.
De störningar som uppkommer genom buller från vindkraftverk kan vid behov minskas
vid vissa väderförhållanden genom att begränsa vindkraftverkens effekt, vilket gör att
turbinernas buller minskar (t.ex. under semestersäsongen).
De bullerområden som beräknats i bullermodelleringen sträcker sig inte till ett så stort
område som kartorna uppger annars än vid medvind. Ifall objekten förutsätter noggrannare utredning kan noggrannare bullermodelleringar göras i samband med ansökan
om bygglov.
Resultaten från bullermodelleringen finns som bilaga till planbeskrivningen.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
93 (114)
1.10.2014
10.12.2.1
Lågfrekvent buller
För att beräkna ekvivalensljudnivån för ett helt ljudområde finns standarden ISO 96132, utifrån vilken det utvecklats program som producerar färdiga bullerområdeskartor.
Miljöministeriet har 28.2.2014 publicerat anvisningen 2/2014 Modellering av buller från
vindkraftverk, där man ger anvisningar om hur beräkningsparametrar ska fastställas för
att brister i standarden i specialfrågor som berör vindkraft blir behandlade och ger ett
tillförlitligt beräkningsresultat. I anvisningen redogörs även för hur man ska beräkna
lågfrekvent buller. I detta arbete tillämpas ovan nämnda anvisningar.
Granskningen av lågfrekvent buller vid Lakiakangas II och Lappfjärds vindkraftspark
har gjorts genom att använda kraftverket GE 2,5-120 2500 som tillverkas av General
Electric och som har en navhöjd på 139 m. På området för Lakiakangas I vindkraftspark
har man använt kraftverkstypen Vestas V126-3.3 hh 137 m.
Enligt bullerområdesberäkningen underskrider ljudnivån utomhus 40 dB vid alla objekt.
Den högsta ljudnivån finns vid bostadsbyggnad Y på adressen Langåsvägen 283: 39,3
dB. Bullernivån vid objektet i fråga beror inte på vindkraftsparkernas samkonsekvenser.
Den högsta beräknade ljudnivån utomhus är 10 dB högre än riktvärdet vid frekvensen
125 Hz vid bostad L på Korsbackvägen 624.
Då man beräknat ljudnivån inomhus på basen av en standardisolerad vägg finner man
den högsta ljudnivån inomhus vid bostad L på Korsbackvägen 624. Vid objektet underskrids riktvärdet vid frekvensen 50 Hz med 6 dB. Även om det finns stora skillnader i
hur väggen isolerar ljud vid låga frekvenser är det ganska sannolikt att riktvärdet
kommer att underskridas.
Då man jämför med en genomsnittlig hörseltröskel hörs det lågfrekventa ljudet som
starkast vid bostad V (Norrviksvägen 439) vid frekvensen 200 Hz. Vid objektet överskrids den genomsnittliga hörseltröskeln med 4 dB. De objektspecifika resultaten kan
granskas i WindPro programmets utskrifter och i objektkorten för de lågfrekventa ljudnivåerna som finns som bilaga.
De ljudligaste tersnivåerna jämfört med inomhusriktvärden i social- och hälsovårdsministeriets Anvisning om boendehälsa redogörs under punkt 10.10.3 Konsekvenser av
lågfrekvent buller i tabell 1.
10.12.2.2
Skuggningsmodellering
I denna bedömning beräknades en verklig situationsberäkning för vindkraftverket för
att få reda på så verkliga skuggningseffekter som möjligt. Modelleringarna har gjorts
med kraftverkstyperna Lappfjärd 39 x GE 2,5-120 hh150m ja Lakiakangas 23 x GE 2,5120 hh139m + 20 x Vestas V126 hh137m.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
94 (114)
1.10.2014
Bild 33 Lappfjärd 39 x GE 2,5-120 hh150m ja Lakiakangas 23 x GE 2,5-120 hh139m + 20 x Vestas
V126 hh137m
Enligt den upprättade skuggningsmodelleringen (real case-beräkning) orsakar vindkraftsparken inga betydande skuggningseffekter för den fasta bosättningen i vindkraftsparkens näromgivning.
Vid åtta modellerade objekt överskrider skuggningseffekten 8 h/år som i allmänhet brukar användas som gräns.
Skuggningseffekterna vid ovan nämnda objekt uppkommer inte på grund av vindkraftsparkernas samkonsekvenser utan på grund av modelleringsobjektens läge.
Modelleringsobjekt J ligger på Storå kommuns sida och därför behandlas skuggningseffekten vid objektet i de dokument för delgeneralplanen för Lakiakangas II vindkraftspark som berör Storå.
Vid objekten K, L och M bildas skuggningskonsekvenserna av projektet Lakiakangas,
varför objekten inte bedöms i dessa dokument.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
95 (114)
1.10.2014
Modelleringsobjekten R, Y, Z och AC ligger i Lappfjärds vindkraftsparks influensområde
och objekten behandlas under punkt 10.11.2 Resultat från skuggningsmodelleringen i förslagsskedet. Skuggningseffekten vid ovan nämnda modelleringsobjekt beror inte på vindkraftsparkernas samkonsekvenser.
10.12.2.3
Analys av synlighetsområde
För Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsprojekt (Kristinestad, Storå och Bötom) har
man upprättat fotomontage 11.4.2014 med kraftverkstypen GE 2,5-120, hh139m.
Bild 50 Fotomontageplatser, fotograferingsplatserna för fotomontagen.
Fotomontagen finns som bilaga till planbeskrivningen. Analyserna av synlighetsområdena samt konsekvenserna för landskapet och kulturmiljön beskrivs i planbeskrivningarna för varje planprojekt (Lakiakangas I, Lakiakangas II samt Lappfjärd). Konsekvenserna för kulturhistoriskt värdefulla objekt eller landskapsområden har redogjorts i
planbeskrivningarna utifrån alternativ som bedömts i MKB (Lakiakangas, 56 vindkraftverk, Lappfjärd 46 vindkraftverk). Landskapskonsekvenserna på hela projektområdet
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
96 (114)
1.10.2014
för Lakiakangas och Lappfjärds vindkraftspark lindras av det minskade antalet kraftverk
(Lakiakangas I + Lakiakangas II, totalt 43 vindkraftverk samt Lappfjärd 39 vindkraftverk).
10.12.3
Samkonsekvenser med Ömossa vindkraftspark
De samkonsekvenser som Lappfjärds vindkraftspark orsakar tillsammans med andra
projekt har undersökts i MKB-beskrivningen för Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker. I MKB-beskrivningen utreddes samkonsekvenserna med andra projekt
noggrannare beträffande fåglar, landskap, samhällsstruktur och markanvändning, naturens mångfald, buller och skuggningseffekter, människors levnadsförhållanden, trafik
samt elöverföring.
Buller
Delgeneralplanen för Ömossa vindkraftspark fastställdes 12.11.2012. Planen har inte
trätt i kraft beträffande de tre nordligaste kraftverken eftersom det inlämnats ett besvär mot godkännandet av dessa kraftverk till Vasa förvaltningsdomstol.
I delgeneralplanen för Ömossa vindkraftspark anvisas byggnadsytor för 37 vindkraftverk. Delgeneralplanen för Ömossa vindkraftspark ligger som närmast på cirka 2 km:s
avstånd från delgeneralplanen för Lappfjärds vindkraftspark. De närmaste kraftverkens
avstånd från varandra (Lappfjärd – Ömossa) är cirka 3,9 km (situation 2.5.2014).
Utgångsdata för bullermodelleringen av vindkraftverk i Ömossa har tagits från
vindkraftparkens bygglov.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
97 (114)
1.10.2014
Bild 34 Bullerområden för Ömossa vindkraftspark och Lappfjärds vindkraftspark
Bullerområdena för Lappfjärds vindkraftspark och Ömossa vindkraftspark sammanfaller
på den nordvästra sidan av Ömossa vindkraftspark på Uttermossa byområde. På
Uttermossa byområde är bosättningen huvudsakligen koncentrerad till områden längs
vägarna samt till åkrarnas och skogarnas kanter. På området finns åtskilliga gamla,
ganska välbevarade bostadsbyggnader med ekonomi- och övriga byggnader på gårdsplanerna. På området finns ingen semesterbosättning. Den fasta bosättningen finns på
området mellan 35 och 40 dB:s bullernivå.
Bild 52 Uttermossa. Den dominerande vindriktningen på området är sydvästlig. (Vindatlas).
På Uttermossaområdet är den dominerande vindriktningen sydvästlig vind. Då vinder
blåser från sydväst sprids bullret från Lappfjärds vindkraftspark inte mot Uttermossa
bys håll. Då vinden blåser från nordost sträcker sig en liten mängd buller från
Lappfjärds vindkraftpark till Uttermossaområdet (se bild 49). Bullrets samkonsekvenser
(Lappfjärd + Ömossa) kan anses vara lindriga med beaktande av vindkraftsparkernas
lägen i förhållande till bosättningen i Uttermossa by. Bullerkonsekvenserna från
Ömossa vindkraftspark enbart till Uttermossa byområde har undersökts i handlingar
som berör delgeneralplanen för Ömossa vindkraftspark.
Projekten utvidgar tillsammans det område dit buller från vindkraftverk riktas och som
begränsar planeringen av markanvändningen. Riktvärdet nattetid för bostadsbyggnader
är enligt Statsrådets beslut 45 dB och 40 dB på områden med semesterbostäder. Det
planeringsriktvärde som miljöministeriet rekommenderar för planeringen är mindre än
statsrådets riktvärde (se s. 71–72).
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
98 (114)
1.10.2014
I upprättandet av bullermodelleringen för Ömossa och Lappfjärds vindkraftsparker användes olika metoder för bullermodellering eftersom miljöministeriets modelleringsanvisning har publicerats först år 2014.
Skuggning:
Utgångsdata för bullermodelleringen av vindkraftverk i Ömossa har tagits från vindkraftparkens bygglov.
Bild 53 Skuggningsmodelleringar för Ömossa vindkraftspark och Lappfjärds vindkraftspark.
Ömossa och Lappfjärds vindkraftsparkers skuggningsområden sammanfaller inte. Vindkraftsparkerna medför inte att skuggningseffektens varaktighet ökar vid något av objekten i närheten så att de gränsvärden som finns till hands skulle överskridas.
10.13 Konsekvenser för luftövervakningsradar
Enligt ett utlåtande som begärts från försvarsmaktens huvudstab ligger Lappfjärds
vindkraftspark på influensområdet för flygvapnets luftövervakningsradar. Enligt befintliga undersökningsresultat är däremot de konsekvenser som vindkraftverken medför för
radar så små att de inte medför någon olägenhet för regionövervakningen. Utifrån
material som upprättats av försvarsmaktens olika organisationer har projekten inga beFCG Suunnittelu ja tekniikka Oy
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
99 (114)
1.10.2014
tydande konsekvenser för försvarsmaktens regionala verksamhetsförutsättningar, militärluftfart eller förbindelserna för försvarsmaktens fasta länknät. För Lappfjärdsprojekten behövs enligt försvarsmaktens utlåtande (3644/73/2011) ingen utredning av
konsekvenser för radar.
10.14 Konsekvenser för flygtrafiken
Finavia har undersökt hindereffekterna av kraftverken i Lakiakangas vindkraftspark för
flygtrafiken. Vindkraftverken i Lakiakangas vindkraftspark har inga konsekvenser för
höjdbegränsningar enligt luftfartsbestämmelsen AGA M3-6 för Finavias flygstationer.
Vindkraftverk påverkar flygtrafikens smidighet och därför ansöks om flyghindertillstånd
från TraFi.
10.15 Konsekvenser som medförs av flyghinderljus
Flyghinderljus kan observeras på sådana områden där den högsta punkten (navhöjd)
av vindkraftverkets torn syns. Synlighetsområdet är därför nästan lika omfattande som
vindkraftverkens synlighetsområde. På grund av skuggningseffekten från träd går flyghinderljusens synlighet parallellt med kraftverkens synlighetsområden eftersom man i
allmänhet inte ser flyghinderljusen om man inte ser själva kraftverket.
Flyghinderljus förändrar landskapets karaktär i synnerhet vid mörkt och klart väder då
ljusen urskiljs tydligt högt i luften ovanför trädtopparna där det inte finns några andra
ljuskällor. I synnerhet under vindkraftsparkernas första tid kan ett landskap där det
inte funnits ljuskällor tidigare upplevas som oroligt. Med synliga och blinkande flyghinderljus blir landskapet dynamiskt och rörligt. Vid dimmigt, disigt och regnigt väder kan
flyghinderljusens effekter spridas ut över ett större område på grund av molnens höjd
och ljusreflektioner.
De konsekvenser som orsakas av flyghinderljus på kraftverken i Lappfjärds vindkraftspark är kraftigast på gårdsplanerna till bostads- och semesterbyggnader i vindkraftsparkens näromgivning där kraftverkens flyghinderljus är synliga (=den högsta
punkten av kraftverkstornet syns). Ljusens konsekvenser för landskapet är mest betydande vid mörka tider då regelbundet blinkande ljus skapar ett landskap i ständig rörelse.
Flyghinderljusens konsekvenser för landskapet är kraftig i landsbygdsområden där det
vanligtvis inte finns så många ljuskällor. På tätare bebyggda områden där man vant sig
vid olika ljus har flyghinderljusen inga större konsekvenser för landskapet.
Trafiksäkerhetsverket Trafi har 12.11.2013 publicerat en anvisning för vindkraftverks
dagmarkeringar, flyghinderljus och gruppering av ljus. För att minska den ljusmängd
som överförs till omgivningen kan flyghinderljus i enhetliga vindkraftsparker grupperas
så att parkens kant omges av en ring av effektivare ljus som fastställs enligt kraftverkens höjd. De flyghinderljus som finns på insidan av denna ring kan bestå av röda ljus
med liten effekt som inte blinkar. Ett kraftverk som är betydligt högre än de övriga
kraftverken i vindkraftsparken bör förses med effektivare hinderljus.
Den som reser vindkraftsparken gör upp en plan för hur ljusen ska grupperas både under byggnadstiden och för den färdiga parken och skickar planen till Trafiksäkerhetsverket i samband med flyghinderansökan. För en befintlig vindkraftspark kan krav på
kraftverkens flyghinderljus ändras i efterhand genom ansökan enligt samma princip.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
100 (114)
1.10.2014
11 PLANENS FÖRHÅLLANDE TILL BEFINTLIGA UTREDNINGAR OCH PLANER
11.1 Planens förhållande till riksomfattande mål för områdesanvändningen
De riksomfattande målen för områdesanvändningen är en del av områdesplaneringens
planläggningssystem enligt MBL. De riksomfattande målen bör tas i beaktande och deras förverkligande bör främjas i kommunernas planläggning. I de riksomfattande målen
för områdesanvändningen befrämjar man principiella linjedragningar och förpliktelser
och de är grupperade i helheter grundade på sakinnehåll.
Delgeneralplanen för Lappfjärd vindkraftpark är direkt jämförbar med en detaljplan som
styr byggandet och de riksomfattande målen för områdesanvändningen tillämpas vid
planeringen.
Fungerande regionstruktur
Projektet utgör inte något hinder för en balanserad utveckling i Kristinestad. Hela planområdet består av jordoch skogsbruksområde och till det riktas ingen utvecklingspress. Byggandet av vindkraftverken ändrar inte heller den nuvarande regionstrukturen
på planområdet i någon större grad. Flera servicevägar kan anläggas på samma platser
som befintliga skogsbilvägar.
Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön
Vindkraftsprojektet stöder samhällets ekologiska hållbarhet i synnerhet när det gäller
energiproduktion.
Vindkraftsparken medför ingen betydande försämring av kvaliteten på livsmiljön. De
som bor och firar semester på området kan uppleva vindkraftsparken på väldigt många
olika sätt beroende på deras bakgrund och inställning.
Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser
Med tanke på kulturarv förstör projektet inga kulturmiljöer eller värdefullt byggnadsarv.
För sin del ökar vindkraftsprojektet variationen och de tidsmässiga skikten i byggnadsarvet.
Områden som är värdefulla med tanke på naturens mångfald har identifierats och
märkts ut i projektets miljöutredningar, vilket gör att de kan beaktas i den fortsatta
planeringen inom projektet. Med tanke på rekreationsanvändning har jakten på projektområdet ett samband med viltbestånd som trivs på området. Vindkraftverken bedöms inte minska de viltbestånd som är mål för jakt i någon större grad i framtiden.
Det buller som vindkraftverken orsakar kan försvaga områdets attraktivitet med tanke
på rekreationsbruk (kan jämföras med bullernivån på en livligt trafikerad gata).
Vindkraft innebär att man utnyttjar naturen på ett hållbart sätt i energiproduktionen.
Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning
Vindkraftsparkens transporter riktas till projektområdet via riksväg 8. Lappfjärds vindkraftspark har två infartsanslutningar till nätverket av vindkraftsparkens förbindelsevägar. Transporter under byggnadstiden riktar sig till området via riksväg 8 på den västra
sidan av Lappfjärd och via anslutningen till projektområdet. På den södra sidan av projektområdet finns en till anslutning till området, men eftersom Uttermossavägen och
Flaggbergets skogsväg inte lämpar sig för tung trafik eller specialtransporter, som beFCG Suunnittelu ja tekniikka Oy
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
101 (114)
1.10.2014
hövs då vindkraftsparken byggs, bör rutten i fråga endast användas för vindkraftsparkens servicetrafik.
Vindkraften förbättrar energiproduktionen i landskapet och följer Finlands klimatpolitiska utveckling.
Specialfrågor som berör Helsingforsregionen
Gäller inte delgeneralplanen i fråga.
Helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer
Gäller inte delgeneralplanen i fråga.
11.2 Delgeneralplanens förhållande till landskapsplanen och etapplandskapsplanen
11.2.1 Österbottens landskapsplan
Österbottens förbunds landskapsfullmäktige godkände Österbottens landskapsplan
29.9.2008. Miljöministeriet fastställde planen 21.12.2010.
I delgeneralplanen beaktas de områdesreserveringar som anvisats för planområdet i
landskapsplanen:


eo-4-områdesreservering (med beteckningen anvisas det ungefärliga läget för
ett bergtäktsområde).
Gräns för Project Acqua-område
En del av planområdet hör till mk-1-området, dvs. området för utveckling av å- och
älvdalarna.
Enligt
planeringsbestämmelsen
bör
man
vid
planeringen
av
områdesanvändningen främja hållbart nyttjande av natur och miljö, miljövård samt
vattenkvaliteten i älvvattendraget och hela avrinningsområdet. Friluftsleder och
rekreationsmöjligheter på området bör utvecklas. Lappfjärds ås betydelse som ett
vattendrag som är värdefullt för naturen och fiskstammen bör främjas.
Områden som är viktiga eller särskilt viktiga med tanke på naturens mångfald har
anvisats i planen. Planen sträcker sig inte ända till Lappfjärds å som i synnerhet berörs
av mk-1-beteckningen.
En del av planområdet hör till mv-1-området, dvs. område för turistattraktioner/målområde för utveckling av turism och rekreation. Mv-1-beteckningen berör rekreationsmöjligheterna längs åarna och älven samt den inre skärgården samt städernas
trähusbebyggelse och bondgårdsarkitekturen i Lappfjärd. Beteckningen medför inga åtgärder vid upprättandet av delgeneralplanen. Under punkten där konsekvenserna för
landskaps- och kulturmiljöer behandlas bedöms konsekvenserna för bl.a. Lappfjärds
område.
11.2.2 Etapplan 1: Placering av kommersiell service i Österbotten
Etapplandskapsplan 1 godkändes vid landskapsstyrelsens möte 14.5.2012 och fastställdes av miljöministeriet 4.10.2013. Till området för Lappfjärds vindkraftspark anvisas
inga områdesreserveringar i etapplandskapsplan 1.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
102 (114)
1.10.2014
11.2.3 Etapplan 2: Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten
I etapplandskapsplan 2 har området för Lappfjärds vindkraftspark anvisats som område
för vindkraftverk. Landskapsfullmäktige godkände etapplan 2 i sitt sammanträde
12.5.2014 och planen har skickats till miljöministeriet för fastställelse. I etapplanen har
man anvisat 30 områden som är passande för vindkrftparker av regional betydelse.
Området för Lappfjärd vindkraftpark är beläget på de norra delarna av området
Ömossa-Norrviken i etapplanen. Delgeneralplanen för Lappfjärd vindkraftpark är i enlighet med etapplanen, förutom att man i etapplanen i sin helhet har avgränsat grundvattenområdena utanför tv-området. I förslaget till delgeneralplan har man dock inte
placerat vindkraftverk på grundvattenområdet.
I tabellen nedan har man presenterat förhållandet mellan etapplanen och delgeneralplanen under uppgörelse:
ETAPPLANDSKAPSPLAN 2
BEAKTANDE I DELGENRALPLANEN
tv-1
Med beteckningen anvisas markområden som passar för vindkraftparker med regional betydelse. På områdena finns inte en
byggnadsinskränkning i enlighet med markanvändnings- och
bygglagens 33 §.
Generalplanen preciserar landskapsplanläggningen genom att
anvisa etapplaneområdet Norrviken för vindkraft.
I planeringen av områdena bör man beakta konsekvenserna för
den fasta bosättningen, fritidsbosättningen, rekreation, landskapet, kulturmiljön och fågelbeståndet samt sträva till att förebygga
negativa konsekvenser.
Konsekvenserna för den fasta bosättningen, fritidsbosättningen
och rekreationen härrör till ljudet som kraftverken orsakar
samt till deras synlighet. Hur man i delgeneralplanen har beaktat bullerkonsekvenserna har presenterats nedan i denna
tabell. Konsekvenserna för människors levnadsförhållanden
och trivsel har granskats i planbeskrivningen i kapitel 10.9.
Vindkraftverken begränsar inte rörelse på området och försvagar inte de rekrationsmöjligheter som grundar sig på allemansrätten.
Vindkraftparkens konsekvenser för landskapet och kulturmiljön
har granskats i planbeskrivningens kapitel 10.5. Landskapskonsekvenserna lindras av att mängden kraftverk har minskats från
det alternativet som bedömts i MKB-förfarandets alternativ 1B,
till 46 kraftverk på området för Lappfjärd vindkraftpark. Enligt
synlighetsanalysen bildas det visuella förbindelser från de
omkringliggande fasta och fritidsbostäderna till vindkraftparken. Synlighetsanalysen beaktar dock inte gårdarnas trädbestånd, vilket leder till att vindkraftverken vanligtvis endast är
delvis synliga till gårdarna. Lindring av de nagativa konsekvenserna har granskats i kapitel 10.5.2
En naturundersökning samt en Naturabehovsprövning har
uppgjorts för Lappfjärd och Lakiakangas vindkraftparker år
2012. På basen av dessa har man i delgeneralplanen märkt ut
värdefulla naturobjekt samt beaktat objekten i placeringen av
vindkraftverken. Konsekvenserna för naturen har granskats
ingående i kapitel 10.8.
Konsekvenserna för det häckande fågelbeståndet har granskats
i kapitel 10.8.2. På byggnadsplatserna häckar det inte utrotningshotade eller speciellt känsliga häckningsarter. De naturtyper som är värdefulla ur fågelsynvinkel samt förekomstområden
för beaktansvärda arter (t.ex. skärra) har lämnats utanför
byggnadsåtgärder redan i planeringsskedet och man har även
lämnat ett tillräckligt skogsskyddsområde kring de viktiga livsmiljöerna. De konsekvenser som riktas mot artbeståndet som är
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
103 (114)
1.10.2014
typiskt för gammal skog (bl.a. trädkrypare, tjäder, spillkråka och
dubbeltrast) är mycket små, eftersom projektet inte i betydande mån ökar splittringen av de gamla skogsområdena. Den
störning som orsakas av att människor rör sig på området samt
av byggandet kan tillfälligt försvaga häckningsframgången för
de fågelarter vars förekomstområden är belägna utanför byggnadsåtgärderna. Störningen som uppstår breder dock inte ut sig
över ett vitt område och är till sin varaktigthet ganska kort.
Kosekvenserna för det flyttande fågelbeståndet har granskats i
kapitel 10.8.3. Vindkraftparken är i huvudsak belägen utanför
flyttfågelbeståndets huvudflyttrutter. Kollisionsrikserna bedöms förbli små och de har troligen inte betydande konsekvenser på populationsnivå för någon av de arter som flyttar genom
området.
Dessutom bör man beakta de restriktioner som uppstår på grund
av flygtrafiken samt försvarsmaktens verksamhet.
Enligt det utlåtande som Försvarsmaktens huvudstab har gett
är Lappfjärd vindkraftpark belägen på konsekvensområdet för
flygvapnets luftbevakningsradar. På basen av befintliga forskningsresultat är de radarkonsekvenser som orsakas dock så
små att de inte orsakar betydande konsekvenser för områdesbevakningen. På basen av det material som har uppgjorts av
olika organisationer inom försvarsmakten har projektet inte
betydande konsekvenser för försvarsmaktens regionala verksamhetsförutsättningar, militärflyget eller försvarsmaktens
fasta länknätverk. Enligt Försvarsmaktens utlåtande
(3644/73/2011) behöver inte en separat radarkonsekvensutredning uippgöras för Lappfjärd vindkraftpark.
Finavia har undersökt hinderkonsekvenserna som vindkraftverken på Lappfjärd planområde utgör för flygtrafiken. Lappfjärd
vindkraftpark har inte konsekvenser för de höjdbegränsningsytor som angivits i Finavias luftfartsbestämmelser AGA M3-6.
Vindkraftverken inverkar dock på flygtrafikens smidighet, av
vilken orsak ett flyghindertillstånd ansöks om av Trafi.
Vid den noggrannare planeringen bör man fästa uppmärksamhet
vid att det inte uppstår betydande bullerkonsekvenser för bosättningen.
Bullermodelleringen har uppgjorts i enlighet med Miljöministeriets anvisningar 2/2014. Tonnivåerna som orsakas av vindkraftverken har modellerats med beräkningsprogrammet
WindPRO 2.8 i enlighet med standarden ISO-9613-2. Enligt den
uppgjorda bullermodelleringen överskrider bullerkonsekvenserna från vindkraftparkerna Lappfjärd och Lakiakangas inte
riktvärden för utomhusbuller vid de närmaste bostäderna i
enlighet med Statsrådets beslut (dag 55 dB(A) och natt 50
dB(A)) och överskrider inte heller miljöministeriets planeringsriktvärden för utomhusbuller orsakat av vindkraftverk (dag 45
dB(A) och natt 40 dB(A)). Vid några fritidsbostäde överskrids
miljöministeriets planeringsriktvärden nattetid lite. De möjliga
störningar som uppstår av vindkraftverkens buller vid vissa
väderförhållanden minskas genom att begränsa vindkraftverkens effekt, då även turbinernas bullernivåer sjunker (t.ex. vid
tiden för användning av fritidsbostäderna). Bullerkonsekvenserna har förmildrats sedan delgeneralplanens utkastskede
genom att placera om kraftverken samt minska på mängden
kraftverk.
Vid den noggrannare planeringen av vindkraftområdena bör man
fästa uppmärksamhet vid att kulturmiljöernas värden bibehålls
och att förutsättningarna för de i naturdirektivets bilaga IV a
nämnda arterna samt primärproduktion och marktäkt tryggas.
Vindkraftparkens konsekvenser för landskapet och kulturmiljön
har granskats i planbeskrivningens kapitel 10.5. Landskapskonsekvenserna lindras av att mängden kraftverk har minskats från
det alternativet som bedömts i MKB-förfarandets alternativ 1B,
till 46 kraftverk på området för Lappfjärd vindkraftpark. Konsekvenserna för landskapet och kulturmiljön har undersökts
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
104 (114)
1.10.2014
omfattande både i MKB-beskrivningen och i planbeskrivningen.
I naturutredningen för Lappfjärd och Lakiakangas vindkraftparker har arterna i naturdrektivets bilaga IV a undersökts. Flygekorrens föröknings- och rastplatser har betecknats i enlighet
med praxis på generalplanekartan.
På planeområdet har man inte observerat åkergroda. Projektet
har inte direkta eller indirekta konsekvenser för arten, eftersom konstruktioner inte placeras på artens potentiella
livsmiljöer. Förverkligandet av projektet förstör eller försvagar
enligt befintlig information inte åkergrodans föröknings- eller
rastplatser. Vindkraftprojektet bedöms inte ha betydande
konsekvenser för fladdermöss, eftersom det av skogsbruket
formade området endast har låga fladdermustätheter enligt
fladdermusutredningen.
Andra möjligen förekommande däggdjursarter som är upptagna i EU:s naturdirektiv bilaga IV (a) är utter, varg, björn och
lo. Av dessa arter förekommer lo oftast i planområdets närhet.
Andra stora rovdjur förekommer endast sporadiskt i regionen.
Konsekvenserna för dessa arter bedöms vara små, eftersom
området inte är ett betydande förökningsområde eller livsmiljö
för arterna.
11.2.4 Delgeneralplanens förhållande till
Naturabedömning för
Etapplan 2
Vindkraftparken begränsar inte jord- eller skogsbruket på
området. I delgeneralplanen har man betecknat området för
marktäkt. Med beteckningen har man anvisat bergtäktens
ungefärliga placering.
De åtgärder som utförs på området bör planeras och förverkligas
på ett sätt som bibehåller och främjer områdets mångformiga
natur och naturtillgångar.
En naturundersökning samt en Naturabehovsprövning har
uppgjorts för Lappfjärd och Lakiakangas vindkraftparker år
2012. På basen av dessa har man i delgeneralplanen märkt ut
värdefulla naturobjekt samt beaktat objekten i placeringen av
vindkraftverken. Konsekvenserna för naturen har granskats
utförligt i kapitel 10.8. Flygekorrens föröknings- och rastplatser
samt områden som är viktiga för naturens mångfald har betecknats i enlighet med praxis på generalplanekartan. I planen
anvisas inte sådana områdesreserveringar eller markanvändningsformer som äventyrar bevarandet av naturens mångfald
eller naturresurserna.
N
a
t
u
r
a
b
edömningen för etapplanen har uppgjorts i ett skede då vindkraftprojektet i Lappfjärd
redan har framskridit och man har uppgjort omfattande utredningar för området. Man
har inte i samband med Naturabedömningen för etapplanen utnyttjat dessa befintliga
projektspecifika utredningar och det område som man har bedömt i etapplanens Naturautredning motsvarar inte heller det aktuella planområdet. I tabellen nedan har man
granskat de väsentliga resultaten angående området som har lyfts fram i etapplanens
Naturabedömning och jämfört dessa mot de reslutat som man har kommit fram till i de
områdesspecifika och noggrannare naturutredningarna och bedömningarna. Man har
även lyft fram skillnader som finns mellan de olika områdesavgränsningarna. Den generella bedömningen styr uppmärksamheten i de noggrannare utredningarna och i projektplaneringen mot de riskfaktorer som har konstaterats. Bedömningen görs enligt
försiktighetsprincipen speciellt i de fallen då man inte har tillräckligt med information
tillgänglig. I samband med planeringsarbetet för planläggningen av vindkraftsområdet
har man uppgjort noggranna naturutredningar, på basen av vilka man sedan har uppgjort en noggrann konsekvensbedömning. På basen av vad man funnit i uppgjorda utredningar har man även förminskat projektet, vilket har lett till att risken för negativa
konsekvenser ytterligare har minskats. Planområdets konsekvenser för NaturaområFCG Suunnittelu ja tekniikka Oy
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
105 (114)
1.10.2014
dena och artförekomsten på dem bedöms förbli lindriga och de sammantagna konsekvenserna med de projekt man har haft vetskap om likaså.
NATURABEDÖMNINGEN FÖR ETAPPLAN 2 SOM BERÖR PLANOMRÅDET (nordliga delen av området Ömossa-Norrviken)
NATURABEDÖMNING SAMT UTREDNINGAR SOM HAR UPPGJORTS FÖR MKB OCH DELGENERALPLANEN (Lappfjärd)
Bedömningen har uppgjorts på basen av informationen tillgänglig
i Naturablanketterna, information av ornitologiska föreningar och
information om rovfåglarnas revir samt på basen av utredningar
uppgjorda för etapplanen. På basen av informationen har man
uppgjort en matematisk beräkning av den kollisionsrisk områdena
utgör, utan att ta i beaktande vilo- eller födo-områden i närheten
av vindkraftsområdena.
Bedömningen har uppgjorts på basen av de omfattande flyttoch rovfågelobservationerna som har utförts i terrängen på
projektområdet och i samband med de närliggande projekten
samt på basen av övrigt befintligt material. Vid uppföljningarna
har man utrett fågelmängder och deras rörelser i förhållande
till vindkraftsområdet.
Bedömningen har uppgjorts på basen av etapplanens utkast. I
bedömningen har man jämfört etapplanens vindkraftområden
med varandra och på basen av försiktighetsprincipen beräknat
dödlighetsrisken och konsekvenser på populationsnivå med hjälp
av en teoretisk modell.
Projektområdena är vida och man har inte utnyttjat vindkraftverkens lägesinformation. Det finns en stor felmarginal i konsekvensbedömningen.
I bedömingen har man jämfört projektområdet till den flyttkorridor som löper längs med kusten och bedömt kollisionsriksen
och andra konsekvensers betydelse på basen av observationer
som har gjorts i terrängen.
Hela Ömossa-Norrvikenområdet har bedömts vara det mest
riskbenägna för fiskgjusen av alla områdena i etapplanen, eftersom det enligt uppgift finns ett fiskgjusebo på områdetBoet
finns i de södra delarna av området Ömossa-Norrviken, inte på
planområdet.
Det fiskgjusebo som finns beläget närmast Lappfjärd vindkraftpark finns på et avstånd av minst 2 km. Projektet bedöms inte
orsaka speciell risk för fiskgjusen.
För de flyttande arterna, som för gäss och svanar, har man bedömt att området är det fjärde mest riskbenägna av alla bedömda
områden i etapplanen. Enligt bedömningsmaterialet är flytten på
området rikligare än i medeltal, men mindre än på den västra
sidan av området.
Områdesavgränsningen är klart mindre i planförslaget än det
område som finns i etapplanen och man har tagit bort ett
flertal kraftverk i norr bl.a. p.g.a. närheten till de åkrar som
fungerar som vilo-områden. Placeringen av vindkraftverken har
planerats så, att de fåglar som flyttar via området lättare kan
flytta på den västra eller östra sidan och så att det inte bildas
sk. fällor av vindkraftverken. Området är även relativt tätt och
det bildas inte krokar som kan bilda en speciellt kollisionsbenägen plats. Mellan vindkraftparkerna Lappfjärd och Lakiakangas
bildas en bred korridor för att inte orsaka konsekvenser för de
närliggande vilo-områdena eller för flyttlinjerna. Vid uppföljningen av flyttfåglarna konstaterade man att flyttfåglarna
använde motsvarande korridor. På basen av uppföljningen var
flytten kraftigare på den västra sidan och längs med kusten,
medan man kunde konstatera att den flytt som skedde närmare planområdet i huvudsak riktades längs med åkrarna som
finns på den västra och östra sidan av planområdet.
Hela området Ömossa-Norrviken bedömdes vara det tredje mest
riskbenägna området av alla områden i etapplanen för havsörn
och fjällvråk.
På basen av uppföljningen sker havsörnens huvudflytt utanför
planområdet, även om man även observerade en del flyttande
individer ovan projektområdet. Flyttande havsörnar observeras
sammanhangslöst genom hela Finland. Tyngdpunkten för
fjällvråkens huvudflytt fanns klart på den västra sidan av
projketområdet och man gjorde endast ett fåtal sporadiska
observationer från Korsbäck åkrar. Rovfågelflytten i området
konstaterades i alla fall delvis riktas till åkerområdet som är
beläget mellan Lappfjärd och Lakiakangas vindkraftparker.
De sammantagna konsekvenserna bedöms öka risken.
Projektet har inletts innan ett flertal andra projekt som finns
med i etapplanen. Vid Naturabehovsprövningen som då uppgjordes för området bedömde man att projektet för sig eller
tillsammans med andra redan inledda projekt inte skulle utgöra
betydande konsekvenser för Naturaområdenas helhet. Konse-
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Projetområdets storlek har granskats och det har förminskats
på basen av de uppgjorda utredningarna och den information
som framkommit. I placeringen av kraftverken har man beaktat
miljöutredningarna. Konsekvensbedömningen har uppgjorts
med klart noggrannare information och med en mindre felmarginal än de bedömningar som har uppgjorts för hela landskapet.
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
106 (114)
1.10.2014
NATURABEDÖMNINGEN FÖR ETAPPLAN 2 SOM BERÖR PLANOMRÅDET (nordliga delen av området Ömossa-Norrviken)
NATURABEDÖMNING SAMT UTREDNINGAR SOM HAR UPPGJORTS FÖR MKB OCH DELGENERALPLANEN (Lappfjärd)
kvenserna för de olika Naturaområdena bedömdes vara lindriga. I bedömningen utnyttjades projektets naturutredningar.
Bedömningen berörde både Lappfjärd och Lakiakangas projekt.
Efter naturabedömningen har Lappfjärd planeområde och antal
kraftverk förminskats, vilket vidare minskar kollisionsrisken för
flyttfåglarna.
11.3 Generalplanens innehållskrav
När en delgeneralplan utarbetas skall innehållskraven i MBL (39 §) beaktas i den mån
som generalplanens styrningsmål och noggrannhet förutsätter. Delgeneralplanen får
inte orsaka markägare eller andra rättsinnehavare oskäliga olägenheter. Om en i 77 a §
avsedd generalplan som styr utbyggnad av vindkraft bör man utöver vad som i övrigt
stadgas i generalplanen även beakta särskilda innehållskrav i generalplanen som berör
vindkraftbyggande.
11.4 Delgeneralplanens förhållande till generalplanens innehållskrav
När en generalplan utarbetas skall beaktas
1. att samhällsstrukturen fungerar, är ekonomisk och ekologiskt hållbar
2. att den befintliga samhällsstrukturen utnyttjas;
3. att behov i anslutning till boendet och tillgången till service beaktas;
4. att trafiken, i synnerhet kollektivtrafiken och gång-, cykel- och mopedtrafiken,
samt energiförsörjningen, vatten och avlopp samt avfallshanteringen kan ordnas
på ett ändamålsenligt och med tanke på miljön, naturtillgångarna och ekonomin
hållbart sätt,
5. att det ges möjligheter till en trygg, sund och för olika befolkningsgrupper balanserad livsmiljö,
6. att det ordnas verksamhetsbetingelser för kommunens näringsliv,
7. att miljöolägenheterna minskas,
8. att den byggda miljön, landskapet och naturvärdena värnas, samt
9. att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation
I delgeneralplanen för Lappfjärds vindkraftspark har de innehållskrav som stadgas i
MBL 39 § beaktats.
Delgeneralplanen stöder sig när det gäller vägar huvudsakligen på den befintliga infrastrukturen. Delgeneralplanen baserar sig på utredning och konsekvensbedömningar
som berör landskap, bebyggd miljö, naturvärden och miljöolägenheter (buller, skuggning). De vindkraftverk som finns på området begränsar inte märkbart möjligheterna
att röra sig på området och försämrar inte möjligheterna för rekreationsanvändning på
området. Den markanvändning som för närvarande utövas på området (jordoch
skogsbruk) kan fortsätta som förut. Alla markägare har fortfarande möjlighet att använda fastigheter som de äger på nuvarande och för området sedvanligt sätt. I planen
markeras de områden som krävs för vindkraftverken och transformatorstationen, och
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
107 (114)
1.10.2014
arrangemang för teknisk försörjning och elöverföring har beaktats, liksom även möjligheter för arrangemang av servicevägar, kablar och anslutning till elnät.
11.5 Delgeneralplanens förhållande till de speciella innehållskraven angående utbyggnad
av vindkraft
När en i MBL 77 a § avsedd generalplan som styr utbyggnad av vindkraft utarbetas ska
det, utöver vad som annars föreskrivs om generalplaner, ses till att:
1. generalplanen styr byggandet och annan områdesanvändning på området tillräckligt,
2. den planerade utbyggnaden av vindkraft och annan planerad markanvändning lämpar sig för landskapet och omgivningen,
3. det är möjligt att ordna vindkraftverkets tekniska service och elöverföring.
I delgeneralplanen för Lappfjärds vindkraftspark har de särskilda innehållskraven angående vindkraftsbyggande beaktats. Delgeneralplanens innehåll, beskrivningssätt och
skala har upprättats med beaktande av generalplanens styrningseffekt. Delgeneralplanens skala är 1:10 000. På plankartan avgränsas områden för vindkraftverken som direkt styr bygglovsförfarandet. I samband med planeringen utreddes vindkraftverkens
konsekvenser för landskapsbilden, naturvärden, bevarande av kulturmiljöns värden,
fornminnen, rekreationsbehov samt bostads- och livsmiljöers kvalitetsaspekter. I planeringen och planläggningen av projektet beaktades arrangemang av teknisk försörjning
och elöverföring samt möjligheter för arrangemang av servicevägar, kablar och anslutning till elnät.
Förutsättningar för anslutning till elnätet har utretts både ur miljö- och tekniskt perspektiv.
11.6 Beaktande av utlåtande från kontaktmyndighet om miljökonsekvensbeskrivningen i
delgeneralplan
I det MKB-förfarande som berör Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker har Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten fungerat som kontaktmyndighet.
Kontaktmyndigheten
har
gett
sitt
utlåtande
14.6.2013
(bilaga
9,
Dnr
EPOELY/17/07.04/2012).
I följande tabell anges de faktorer som man enligt kontaktmyndigheten borde fästa
uppmärksamhet vid i de följande skedena i projekten. I tabellen presenteras dessutom
hur utlåtandet har beaktats i upprättandet av delgeneralplanen.
KONTAKTMYNDIGHETENS UTLÅTANDE
BEAKTANDE I DELGENERALPLANEN
Utlåtande från NTM-centralen i Södra Österbotten om behov av
Natura-bedömning enligt naturskyddslagens 65 §.
Lappfjärds-Lakiakangas projekt bedöms inte ensamma ha några
större konsekvenser för de flyttfåglar som nämns i skyddsgrunderna för Natura-områdena. De hinder- eller kollisionseffekter
som projekten orsakar bedöms endast medföra högst lindriga
konsekvenser.
Medför inga åtgärder.
Det vindkraftsparkprojekt som planerats på Kristinestads kustområde bedöms inte medföra betydande samkonsekvenser för fåglar
som häckar på Natura-områdena. Vindkraftsparkernas samkonsekvenser för de flyttfåglar som nämns i skyddsgrunderna för Natura-områdena Lappfjärds våtmarker och Lålby åkerslätt bedöms
vara måttliga eftersom områdena ligger mellan flera vindkraftsparker och projekten medför hinder- och kollisionskonseFCG Suunnittelu ja tekniikka Oy
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
108 (114)
1.10.2014
kvenser för fåglarna. Alla vindkraftsparker som planerats i Kristinestads kustområde bildar ett brett hinder för fåglarnas naturliga
flyttrutter, vilket sannolikt medför lokala förändringar på området
för fåglarnas flygrutter. En Natura-bedömning enligt naturskyddslagens 65 § anses inte vara nödvändig.
NTM-centralen konstaterar att det skulle föra med sig mera
konkreta aspekter till Natura-behovsprövningen om den kollisionsrisk som orsakas av projekten eller som de orsakar tillsammans med andra projekt samt de potentiella konsekvenserna för
populationer av hotade fågelarter på lokal/regional nivå skulle
beräknas med hjälp av befintliga modeller.
Forststyrelsen har i sitt utlåtande framfört en misstanke om att
projektet kan ha konsekvenser för flyttfåglarna på Hanhikeidas
Natura-område och samtidigt även för häckande fåglar. Detta har
motiverats med att det inte finns tillräckligt med uppgifter om
fåglarnas nuvarande tillstånd på Hanhikeidas och flygrutterna
bland de fåglar som använder området som rastplats under
flytten. NTM-centralen anser att det finns skäl att utreda denna
fråga i projektets fortsatta arbete för det inte ska uppstå någon
misstanke om att naturvärdena på Natura-området skulle försämras.
Konsekvenser för fåglarna på Hanhikeidas Natura-området har
bedömts utifrån artuppgifter på områdets officiella Natura
2000-informationsblankett, som beskriver fågelbeståndets
tillstånd år 1996 då Hanhikeidas Natura-område grundades.
Utifrån Natura-behovsprövningen bedöms de vindkraftsparker
som planerats till Lappfjärds och Lakiakangas områden inte
ensamma orsaka några betydande kollision-, störnings- eller
hindereffekter för fåglar som häckar på Hanhikeidas eftersom
det med beaktande av arternas ekologi och beteende bedöms
att arterna inte rör sig i någon större utsträckning på områdena
för de planerade vindkraftsparkerna. Med tanke på de fåglar
som använder Hanhikeidas som rastplats har kollisions- och
hindereffekterna bedömts vara små eftersom det är sannolikt
att fåglar som vilar på Hanhikeidas flyttar längs med den östra
kanten av Lakiakangas projektområde förbi vindkraftverken.
Konsekvenserna av Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftspark
för fåglar som häckar på området eller som flyttar via det har
bedömts vara lindriga eller högst måttliga. Konsekvenserna
bedöms inte bli betydande för fåglar som förekommer på
Hanhikeidas eftersom området ligger över 2,5 kilometer från
de närmaste vindkraftverken. Fågelbeståndet på Hanhikeidas
anses inte heller ha förändrats särskilt mycket sedan Naturaområdet grundades. Därför har noggrannare uppgifter om
fåglar inte bedömts föra med sig något särskilt tilläggsvärde för
bedömningen av vindkraftsparkernas konsekvenser.
Projektbeskrivning
Projektbeskrivningen innehåller tillräckligt med information som
kan användas som utgångspunkt för bedömning av miljökonsekvenserna. Bedömningsbeskrivningen innehåller tillräckligt med
uppgifter om projektet, dess syfte, planeringsskede och alternativ, där ett alternativ också är att projektet inte genomförs alls.
Projektets behov och mål har även motiverats på ändamålsenligt
sätt. Även de förändringar som gjorts i projektet efter MKBprogrammet har genomgåtts. De mest betydande förändringarna
berör elöverföring.
Utredning av konsekvenser och bedömning av deras betydelse
I bedömningsbeskrivningen behandlas direkta och indirekta
konsekvenser enligt definitionen för miljökonsekvenser i MKBlagens 2 § för olika objekt och deras interaktionsförhållanden
sinsemellan. Konsekvenserna har granskats för markanvändning,
trafik, buller, skuggning och reflexer, landskap, kulturmiljö, fornlämningar, jordmån och berggrund och topografi, yt- och grundvatten, fåglar, djur, viltekonomi, vegetation, skyddsområden,
luftkvalitet och klimat, människors levnadsförhållanden och trivsel
och näringar. Dessutom granskades samkonsekvenser med andra
projekt och planer. I beskrivningen ingår även en jämförelse av
alternativ och en bedömning av konsekvensernas betydelse samt i
vilken mån projektet är värt att genomföras.
De material och metoder som använts i bedömningsbeskrivningen har presenterats i början av varje bedömningsavsnitt och de
har beskrivits i tillräckligt omfattande grad för att man ska få en
uppfattning av bedömningsresultatens tillförlitlighet. Dessutom
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
109 (114)
1.10.2014
presenterades konsekvensområdets gräns och tidpunkten för
konsekvensen separat för varje delområde.
Konsekvenser för samhällsstrukturen och markanvändningen
Konsekvenser har bedömts genom att granska de förändringar
som byggandet av vindkraftsparken och kraftledningen samt de
olika skedena under driften medför för den nuvarande markanvändningen. I bedömningen granskas utöver konsekvenser som
riktas till markanvändningen även vindkraftsparkens och kraftledningarnas lämplighet för regionens infrastruktur, vägnät och
samhällsstruktur.
Konsekvenserna för samhällsstrukturen och markanvändningen
har beskrivits i tillräckligt stor utsträckning i beskrivningen. I den
beskrivs planläggningens nuvarande situation och pågående
planläggning samt de konflikter som vindkraftsbyggande för med
sig. Området kommer fortfarande att fortsätta användas för
skogsbruk. Förbättrandet av vägarna kommer även att gynna
skogsägarna. I beskrivningen finns bra bedömningar av de konsekvenser som de olika alternativen medför och deras direkta
konsekvenser för markanvändningen.
Enligt Österbottens förbund skulle det ha varit bra att även ha
med ett utdrag ur förslaget till etapplanen där de norra, västra
och sydvästra delarna av Ömossa-Norrvikens vindkraftsområde är
mindre än det område som anvisas i planutkastet. Området har
gjorts mindre för att minska konsekvenser som riktas till Naturaområdena och bosättningen. Enligt detta har Österbottens förbund föreslagit att de tre nordligaste kraftverken i Lappfjärds
vindkraftsprojekt avlägsnas i alternativen 1 B och 3. Det finns inga
övriga orsaker till att avlägsna dessa tre kraftverk och deras öde
kommer att avgöras slutligt i planläggningen. I regel borde man
även här utgå från att kraftverken inte medför några oskäliga
olägenheter för någon.
Det är särskilt problematiskt att kraftverken 1 och 2 i Lakiakangasområdet inte ingår i förslaget till etapplan, och Österbottens
förbund föreslog redan i programskedet att vindkraftverken 1 och
2 ska tas bort eftersom de står separat från den övriga vindkraftsparken och dessutom angränsar till Storå kulturlandskap. Även
bullerkonsekvenserna stöder avlägsnandet av dem och frågan
kommer att lösas slutligt i planen.
Lappfjärds vindkraftspark ligger på Ömossa-Norrvikens område
i landskapsplanen. Planutkastet upprättades så att de tre nordligaste vindkraftverken avlägsnades. I planförslaget har kraftverk avlägsnats både i den norra delen av området och i den
sydvästra delen av det område som ska planläggas.
Kraftverken i den norra delen av Lakiakangas projektområde
har avlägsnats i planprocessen.
Som helhet är projektet beläget i ett för verksamheten lämpligt
område och stöder sig väl på den befintliga infrastrukturen, vilket
i sin tur minskar miljökonsekvenserna.
Trafik
I den fortsatta planeringen bör behov och platser för anslutningar
överenskommas i samarbete med ansvarsområdet för trafik och
infrastruktur vid NTM-centralen. På samma sätt bör också gångoch cykeltrafiken och dess säkerhet längs regionvägarna beaktas
under byggnadstiden. I övrigt finns inget att anmärka.
En separat utredning, ”Gång- och cykeltrafikens säkerhet i
samband med vindkraftsparkernas transporter”, har gjorts för
delgeneralplanerna för både Lappfjärds och Lakiakangas II
vindkraftsparker. Utredningen har bifogats plandokumenten.
Buller
Det finns inget att anmärka beträffande modelleringen och i
punkt 10.12 presenteras en sammanfattning av modelleringen.
Enligt utredningen stannar bullret huvudsakligen på projektområdet. Bullernivån på Isoneva skyddsområde överskrider 40 dB,
men genom att avlägsna kraftverken 1 och 2 från Lakiakangasområdet verkar bullernivån minska till under 40 dB på största delen
av området. Detta borde beaktas i fortsättningen.
Kraftverken i den norra delen av Lakiakangas projektområde
har avlägsnats i planprocessen.
Skuggnings- och reflexeffekter
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
110 (114)
1.10.2014
Det finns inget att anmärka beträffande modelleringen. Modelleringsresultaten har åskådliggjorts med hjälp av kartor med information om skuggnings- och reflexeffekternas konsekvensområde med likvärdeskurvor (skuggtimmar per år). Modelleringsresultat enligt en verklig situation har presenterats bl.a. i bilagor.
Skuggeffekterna har undersökts vid enstaka byggnader i planbeskrivningens förslagsskede.
Uppkomsten av skuggningseffekten kan påverkas genom att
reglera vindkraftverkens drift. Kraftverken kan stannas under den
tid då det uppkommer mest reflexeffekter, vilket gör att konsekvenserna minskar. Med tanke på skuggningseffekten är den
acceptabla nivån för fasta bostadsbyggnader cirka 8 timmar per
år och detta borde beaktas i den fortsatta planeringen. I övrigt
finns inget att anmärka.
Konsekvenser för landskap och kulturmiljö
Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparkområden har granskats
både tillsammans och som egna helheter. Vindkraftsparkernas
samkonsekvenser tillsammans med andra projekt har granskats
utifrån resultat från modelleringen och genom skriftliga expertbedömningar.
I förslagsskedet har både synlighetsanalysen och illustrationerna för delgeneralplanerna för Lakiakangas II och Lappfjärds
vindkraftsparker upprättats på nytt på grund av det färre antalet kraftverk.
Bedömningsarbetet är välgjort och beträffande det finns inget att
anmärka. Vindkraftverken är höga konstruktioner som syns långt.
Ifall vindkraftverk byggs bör man också godkänna de förändringar
som de orsakar i landskapet. De illustrationer som finns som
bilaga ger en bra bild av vilka förändringar som uppkommer i
landskapet i detta fall. Dessutom har det gjorts bra bedömningar
av hurdana landskapsmässiga konsekvenser som medförs för s.k.
värdeobjekt. Faktum är att konsekvenserna är desto större ju fler
kraftverk det finns. I de åsikter som inlämnats om projektet kritiserades vissa möllor med tanke på konsekvenser för landskapet
(Lakiakangas nr 15). Ärendet kommer troligtvis att granskas
ytterligare i samband med planläggningen.
Det färre antalet kraftverk lindrar konsekvenserna för landskapet. Konsekvenserna för landskapet och kulturmiljön har
behandlats i omfattande grad i delgeneralplanernas planbeskrivningar.
Fornlämningar
På Lappfjärds och Lakiakangas projektområden finns sammanlagt
cirka tjugo tidigare kända fornlämningsobjekt och -områden.
Objekten har beaktats redan i planeringen av hur vindkraftverken
och servicevägarna ska placeras, och i närheten av dem har det
planerats en skyddszon på minst femtio meter.
Fornlämningar har beaktats i delgeneralplaneringen. Österbottens museum har vid myndighetsmötet 23.5 presenterat preciseringar både beträffande planbestämmelsen för fornminnesområdet samt den planbestämmelse som gäller fornminnesobjektet. De preciseringar som framförts av Österbottens museum
har beaktats i plandokumenten.
Det finns inget att anmärka beträffande inventeringen och dess
resultat. I fortsättningen bör däremot de aspekter som Österbottens museum fört fram beaktas så att behoven av fortsatta utredningar och anvisningar för driften beaktas i alla byggnads- och
underhållsskeden. I verksamheten bör det tillsammans med
Museiverket säkras att det alltid finns tillgång till de nyaste uppgifterna om fornlämningars lägen.
Konsekvenser för jordmån och berggrund samt yt- och grundvatten
Bedömningen har gjorts på ett kompetent sätt och det finns inget
att anmärka. Skogscentralen meddelade i sitt utlåtande att det
finns uppgifter om flera objekt enligt skogslagens 10 §. När det
gäller dessa bör frågan ännu granskas.
I beskrivningen har två vindkraftverk (6 och 8) planerats till Storåsens område. Vid grundvattenområdets gräns har man dessutom
planerat in kraftverken 5 och 10. Storåsens och Korsbäcks grundvattenområden är mycket viktiga med tanke på samhällsvattenanskaffning och den lokala vattenförsörjningen och därför är det
inte möjligt att placera vindkraftverk eller nya vägar på dessa
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Särskilt värdefulla habitat enligt skogslagens 10 § som finns på
området är de frodiga lundområdena samt trädfattiga bergsoch myrområden, som beaktats i planeringen av hur vindkraftverken, servicevägarna och kraftledningarna kommer att placeras. Det bedöms att inga betydande skador kommer att riktas
till objekten.
I delgeneralplanerna har vindkraftverken flyttats bort från
grundvattenområden eller deras gräns.
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
111 (114)
1.10.2014
områden. Vindkraftverken och de nya vägarna bör placeras helt
utanför grundvattenområdena (inte endast utanför vattenbildningsområdena) för att grundvattenmängden och -kvaliteten inte
ska äventyrar i strid med vad som stadgas i naturskyddslagens 8 §
och vattenlagens 3:2 §.
Fåglar
Fågelutredningarna är välgjorda och de ger en bra bild av det
lokala fågelbeståndet och flyttfågelbeståndet. De metoder som
använts, tidpunkten för kartläggningarna och uppföljningen kan
anses vara ändamålsenliga och resultaten ger en tydlig bild av
vilka fågelarter som häckar och hur tätt de häckar på de planerade
kraftverksplatserna. Även enstaka arter såsom nattskärra och
lavskrika samt hönsfåglar och rovfåglar har beaktats i utredningen. Det finns i sig inget att anmärka beträffande fågelutredningen,
men den första tiden för vadarnas höstflytt har inte blivit uppföljd.
På området finns flera duvhöksrevir som även konsulten känner
till. De borde beaktas i fortsättningen ifall de ligger på samma
områden som kraftverken och elsträckningarna.
Uppgifterna om fåglar på Hanhikeidas är bristfälliga och det skulle
vara bra att utreda dem i samarbete med Forststyrelsen så att det
inte uppstår någon misstanke om att naturvärdena på Naturaområdet skulle försämras.
På Lappfjärdsområdet finns ett känt duvhöksbo, vars läge har
beaktats i planeringen av hur vindkraftverken, servicevägarna
och kraftledningarna ska placeras. Den närmaste kraftverksbyggplatsen finns på cirka 400 meters avstånd från boplatsen
och projektet bedöms inte medföra några betydande konsekvenser för artens häckningsområde.
Konsekvenser för fåglarna på Hanhikeidas Natura-området har
bedömts utifrån artuppgifter på områdets officiella Natura
2000-informationsblankett, som beskriver fågelbeståndets
tillstånd år 1996 då Hanhikeidas Natura-område grundades.
Utifrån Natura-behovsprövningen bedöms de vindkraftsparker
som planerats till Lappfjärds och Lakiakangas områden inte
ensamma orsaka några betydande kollision-, störnings- eller
hindereffekter för fåglar som häckar på Hanhikeidas eftersom
det med beaktande av arternas ekologi och beteende bedöms
att arterna inte rör sig i någon större utsträckning på områdena
för de planerade vindkraftsparkerna. Med tanke på de fåglar
som använder Hanhikeidas som rastplats har kollisions- och
hindereffekterna bedömts vara små eftersom det är sannolikt
att fåglar som vilar på Hanhikeidas flyttar längs med den östra
kanten av Lakiakangas projektområde förbi vindkraftverken.
Konsekvenserna av Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftspark
för fåglar som häckar på området eller som flyttar via det har
bedömts vara lindriga eller högst måttliga. Konsekvenserna
bedöms inte bli betydande för fåglar som förekommer på
Hanhikeidas eftersom området ligger över 2,5 kilometer från
de närmaste vindkraftverken. Fågelbeståndet på Hanhikeidas
anses inte heller ha förändrats särskilt mycket sedan Naturaområdet grundades. Därför har noggrannare uppgifter om
fåglar inte bedömts föra med sig något särskilt tilläggsvärde för
bedömningen av vindkraftsparkernas konsekvenser.
Djur: fladdermus
Fladdermuskartläggningen verkar ge en rätt bild av de områden
som används av fladdermöss och det finns inget att anmärka
beträffande metoder eller de slutsatser som dragits av resultaten.
Även konsekvenserna av de planerade vindkraftsparkerna har
bedömts väl.
Djur: flygekorre
Det finns inget att anmärka beträffande kartläggningens resultat
och slutsatser, även konsekvenserna har bedömts väl. Kartläggningstidpunkten är inte den bästa möjliga, men man har ändå
lyckats kartlägga områdena. Förekomstområdena bör beaktas i
den fortsatta planeringen.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Områden där det förekommer flygekorre har beaktats i delgeneralplaneringen med s-1-beteckning.
FÖRÖKNINGS- OCH RASTPLATS FÖR FLYGEKORRE.
På området finns föröknings- och rastplatser för flygekorre som
är skyddade med stöd av naturskyddslagens 49 §. Det är förbjudet att förstöra eller försvaga dessa områden. Träden på
området bör bevaras eller skötas så att flygekorrens boträd och
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
112 (114)
1.10.2014
träd som skyddar dem, födoträd och träd som tryggar flygekorrens möjligheter att röra sig bevaras.
Djur: åkergroda
Artens förekomst på området har inte utretts trots att man här
har bedömt betydelsen av områdets små vattendrag ur artens
perspektiv, vilket torde räcka.
Djur: vilthushållning
Det finns inget att anmärka beträffade de bedömda konsekvenserna.
Vegetation
På området påträffades inga värdefulla naturtyper enligt naturskyddslagens 29 §. På området finns flera objekt enligt skogslagens 10 §, såsom klippområden, trädfattiga myrar samt näromgivningar till bäckar. Det finns inget att anmärka beträffande
denna punkt och objekten enligt skogslagens 10 § bör beaktas i
fortsättningen.
Objekt som är viktiga med tanke på naturens mångfald har
beaktats i delgeneralplaneringen md luo-beteckning:
OMRÅDE SOM ÄR SÄRSKILT VIKTIGT MED TANKE PÅ NATURENS
MÅNGFALD.
På området finns ett objekt enligt skogslagens 10 §. I planeringen och verkställandet av området bör naturvärden och
förutsättningar för att bevara dem beaktas.
Skyddsområden:
I omgivningen till de planerade vindkraftsparkerna finns flera
skyddsområden. När det gäller Natura-områden har dessa behandlats i samband med Natura-behovsprövningen. Dessutom har
man behandlat övriga skyddsområden som finns i närheten av
projektområdet samt bedömt projektets konsekvenser för dessa.
Det finns inget att anmärka beträffande detta.
Luftkvalitet och klimat:
Beträffande detta torde beräkningarna stämma och kontaktmyndigheten har inget att anmärka.
Konsekvenser för människors levnadsförhållanden och trivsel:
Det finns inget att anmärka beträffande utredningen av sociala
konsekvenser och deras rapportering.
Konsekvenser för levnadsförhållanden, övriga konsekvenser:
I närheten av Lappfjärd och Lakiakangas planeras flera stora
vindkraftsprojekt. Beredningen av projekten är inte offentlig och
uppgifter om planeringen av vindkraftsparkerna delges inte heller
med myndigheter. Av denna orsak är det svårt att bedöma samkonsekvenserna. En mera omfattande bedömning av samkonsekvenserna bör göras som ett separat bedömningsprojekt där alla
aktörer deltar. Speciellt elöverföringen kan medföra problem i
fortsättningen då egna anslutningsledningar planeras för alla
vindparker.
I delgeneralplanen beskrivs förhållandet för de områden som
nu ska planläggas med övriga vindkraftsprojekt i näromgivningen. I delgeneralplanen för Lappfjärds vindkraftspark presenteras samkonsekvenser med Ömossa vindkraftspark.
Det finns inget att anmärka om bedömningen av samkonsekvenser eftersom det antagligen inte är lätt att få information om
andras pågående projekt, i synnerhet inte i den nuvarande konkurrenssituationen.
Konsekvenser för landsvägs- och flygtrafiken:
Byggandet av vindkraftsparken orsakar ett stort behov av materialtransporter under byggnadstiden. Med tanke på flygtrafiken
kan det uppstå begränsningar på vindkraftverkens höjd. I synnerhet beträffande transportrutter och tidpunkten för transporterna
skulle det finnas skäl att vara kontakt med invånare, i synnerhet
när vägen ligger nära bostadsbyggnader. Dessutom bör man
komma ihåg att sörja för gång- och cykeltrafikens säkerhet. I
övrigt finns inget att anmärka.
Finavia har undersökt hindereffekterna av kraftverken i Lappfjärds vindkraftspark för flygtrafiken.
En separat utredning, ”Gång- och cykeltrafikens säkerhet i
samband med vindkraftsparkernas transporter”, har gjorts för
delgeneralplanerna för både Lappfjärds och Lakiakangas II
vindkraftsparker. Utredningen har bifogats plandokumenten.
Jämförelse av alternativ och bedömning av konsekvensernas
betydelse:
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
113 (114)
1.10.2014
I tabell 29.1 jämförs alternativen sinsemellan och betydelsen av
deras konsekvenser. I tabell 29.2 jämförs på motsvarande sätt
olika alternativ för kraftledningen. Tabellerna ger en bra sammanfattning av konsekvenserna. Det finns inget att anmärka.
Sammanfattning och anvisningar för det fortsatta arbetet:
Kontaktmyndigheten anser att de punkter som krävs av MKBlagen har beskrivits väl i bedömningsbeskrivningen och anser att
den är tillräcklig. De punkter som framförts i utlåtandet bör beaktas då projektet framskrider. Punkterna i utlåtandet har till
största delen kommit fram i den inlämnade responsen. Det finns
en önskan om att de särskilda synpunkter som lyfts fram i kontaktmyndighetens utlåtande ska beaktas i det fortsatta arbetet.
Färdigställandet av MKB bör inte innebära att platserna för kraftverken och elledningarna är slutliga, utan naturvärden bör beaktas i placeringen och valet av rutter. Kraftverken och elledningarna bör vara flyttbara, men det är svårare att hitta nya habitat för
djur och/eller naturtyper.
Kontaktmyndigheten anser att vindkraftverkens placering och
antal bör beaktas i fortsättningen.
De kraftverk och förbindelsevägar som placeras i närheten av
flygekorrsrevir bör placeras så att artens habitat inte splittras.
Områden som är lämpliga habitat för nattskärra bör beaktas så
att så lite av dem som möjligt förstörs. Även tjädrars spelplatser
bör beaktas då kraftverkens placering planeras.
I delgeneraplaneprocessen har vindkraftverk avlägsnats både
från Lakiakangas och Lappfjärds projektområden.
Områden som är värdefulla med tanke på naturens mångfald
har beaktats i delgeneralplanerna.
Kontaktmyndigheten konstaterar att projektets MKB-beskrivning
i sin helhet är exceptionellt omfattande och att man satsat på
naturutredningarna.
12 DELGENERALPLANENS GENOMFÖRANDE
Byggande av vindkraftverk förutsätter bygglov enligt markanvändnings- och bygglagen
från kommunens byggnadstillsyn. Förutsättningen för att bygglov beviljas är att projektets MKB-förfarande har avslutats och att man fått ett utlåtande från Trafi för att
säkra flygsäkerheten. Då byggnadsinspektören beviljar bygglovet undersöker han/hon
att planen följer den fastställda detaljplanen/generalplanen och byggnadsbestämmelserna. Utöver vindkraftverken krävs bygglov också för elstationen.
Enligt en delgeneralplan med rättsverkan kan bygglov också beviljas direkt för utbyggnad av vindkraftverk efter att planen vunnit laga kraft.
Byggandet av vindkraftsparken inleds med att bygga vägar och service/resningsområden. Vindkraftverk har en teknisk bruksålder på cirka 25 år, genom att
förnya maskineri kan bruksåldern fortsätta till upp till 50 år.
För att bygga en kraftledning på minst 110 kV måste man enligt elmarknadslagen
(386/1995) 18 § ansöka om lov av Elmarknadsverket. För terrängundersökningar behövs ett terrängundersökningstillstånd enligt 84 § i inlösningslagen (603/1977) från
Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. Det inlösningstillstånd som enligt 5
§ i inlösningslagen behövs för byggande av kraftledningar ansöks från statsrådet.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
Planbeskrivning
114 (114)
1.10.2014
Enligt 165 § i luftfartslagen (1194/2009) förutsätter byggande av över 30 meter höga
konstruktioner, byggnader och märken flyghindertillstånd. Områdets innehavare ansöker om tillståndet och ansökningarna behandlas av Trafiksäkerhetsverket TraFi.
1.10.2014 Jyväskylä
Upprättat av:
Susanna Paananen
planerare, ing. YH
Granskare:
Lauri Solin
DI YKS-402
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
§ 240, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: Lappfjärd_vindkraftspark_delgeneralplan_Bilaga_3_Ut
S U U N N IT T E L U JA T E K N IIK K A
Kristinestad
DELGENERALPLAN FÖR LAPPFJÄRDS VINDKRAFTSPARK
Bemötanden till utlåtanden och anmärkningar
FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY 29.4.2015
P16589
Lausuntojen ja muistutusten vastine
1 (32)
29.4.2015
Innehåll
1
NTM-centralen i Södra Österbotten .................................................................................... 1
2
Österbottens förbund ....................................................................................................... 5
3
Österbottens museum ...................................................................................................... 8
4
Bötom kommunstyrelse .................................................................................................... 9
5
Fingrid Oyj / Mika Penttilä ................................................................................................. 9
6
Österbottens räddningsverk ............................................................................................ 10
7
Västkustens miljöenhet ................................................................................................... 13
8
Oy Uttermossan Tuulivoimapuisto – Vindkraftspark Ab / Raimo Nummela ............................. 15
9
EPV Tuulivoima Oy / Frans Liski ....................................................................................... 16
10 Sydbottens Natur och Miljö r.f. / Carl-Anders Lundberg ...................................................... 17
11 Lars-Erik Lundmark ........................................................................................................ 22
12 Paul Enlund ................................................................................................................... 25
13 Vivan och Henry Danielsson ............................................................................................ 26
14 Nina Rosenback-Holmström och Ingmar Rosenback ........................................................... 27
15 Nina Nyholm ................................................................................................................. 28
16 Flera underskrifter ......................................................................................................... 29
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
1 (31)
29.4.2015
Delgeneralplan för Lappfjärds vindkraftspark
1
NTM-centralen i Södra Österbotten
Utlåtandets huvudpunkt
1. Kontaktmyndigheten har avgett ett utlåtande om miljökonsekvensbeskrivningen
14.6.2013 (Dnr EPOELY/17/07.04/2012). Under planförfarandet har det hållits
myndighetsmöten 5.4.2013, 23.5.2014 och 18.9.2014 samt ett arbetsmöte
27.6.2014.
2. NTM-centralen i Södra Österbotten har 3.10.2013 avgett ett utlåtande om Naturabedömningen till etapplandskapsplan II för Österbotten. I sitt utlåtande konstaterar
NTM-centralen att de norra delarna av Ömossa-Norrvikens område (där Lappfjärds
planeringsområde ligger) bör strykas ur landskapsplanen på grund av områdets
konsekvenser för fåglarna. Utgångspunkten för NTM-centralens utlåtande är att alla
områden som ingår i landskapsplanen ska förverkligas. Av denna orsak har NTMcentralen ansett att vissa områden måste strykas från landskapsplanen pga. samkonsekvenserna.
3. Vid myndighetssamråd om Lappfjärds delgeneralplan har NTM-centralen även tagit
upp utlåtandet om landskapsplanens Natura-bedömning och konstaterat att delgeneralplanen för vindkraft i Lappfjärd inte kan genomföras.
4. Med beaktande av vad som framförts tidigare i de myndighetssamråd och det arbetsmöte som berör delgeneralplanen för vindkraft i Lappfjärd anser NTM-centralen
i Södra Österbotten fortfarande att delgeneralplanen för vindkraft i Lappfjärd inte
kan genomföras.
Bemötande:
1. Till kännedom.
2. I samband med beredningen av delgeneralplanerna för Lappfjärds och den närliggande Lakiakangas vindkraftsparksprojekt har bedömningsförfarandet utförts enligt
lagen om miljökonsekvensbedömning (468/1994) (senare ”MKB-förfarande”), och
som en del av den gjordes även en Natura 2000-behovsprövning. Bedömningsbeskrivningen färdigställdes i december 2012. NTM-centralen har avgett ett mycket
positivt utlåtande om bedömningsbeskrivingen 14.6.2013. NTM-centralen har efter
att ha hört Forststyrelsen fattat ett beslut om att det inte behövs en Naturabedömning enligt § 65 i naturvårdslagen för Lappfjärds vindkraftsprojekt (Dnr
EPOELY/17/07.04/2012).
I samband med utarbetandet av etapplandskapsplan II för Österbotten gav NTMcentralen ett utlåtande om planens Natura-konsekvensbedömning 3.10.2013, där
NTM-centralen föreslog att flera områden ska strykas ur planen av orsaker som har
att göra med konsekvenser för fåglar. I planen som godkänts av landskapsfullmäktige har tre av de områden som NTM-centralen hänvisat till strukits (Gillermossen,
Blaxnäs och Sidlandet).
NTM-centralen har inte inlämnat något besvär mot etapplandskapsplan II för Österbotten och har i sitt utlåtande till miljöministeriet 1.9.2014 inte längre framfört att
områdena bör strykas från planen eller på annat sätt ansett att planen strider mot
lagen. NTM-centralen har däremot hänvisat till sitt tidigare utlåtande och konstate-
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
2 (31)
29.4.2015
rat att den norra delen av Ömossa-Norrviken och sex övriga områden som anvisats
som vindkraftsområden som ”de mest kritiska områdena med tanke på konsekvenser som riktas till Natura 2000-områdenas naturvärden (i synnerhet havsörn samt
flyttande och rastande fåglar)”.
En Natura 2000-behovsprövning har redan gjorts i den norra delen av
Ömossa-Norrviken. NTM-centralen anser att den inte är tillräcklig:
Behovet av en Natura-bedömning för den norra delen av Ömossa-Norrvikens område har undersökts i MKB-förfarandet i samband med delgeneralplaneringen för
Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsprojekt. Som en del av MKB-förfarandet utarbetades en Natura-behovsprövning av FCG Suunnittelu ja Tekniikka Oy.
I behovsprövningen bedömdes projektets konsekvenser för uppfyllandet av de
skyddsmål som framförts i skyddsprogrammet och om projektet avsevärt försämrar
de naturvärden som står som grund för att de Natura-områden som ligger på influensområdet har utvalts till nätverket av skyddsområden. I Naturabehovsprövningen bedömdes att en Natura-bedömning inte är nödvändig på området. Genomförandet av vindkraftsparkerna har enligt behovsprövningen endast orsakat högst små och lindriga konsekvenser för områdena. Projektet medför inga
konsekvenser alls för Natura-områdenas sammanhållenhet.
NTM-centralen ansåg i sitt utlåtande om MKB-beskrivningen 14.6.2013 att projektet
sannolikt inte försvagar naturvärdena för Natura-områdena. NTM-centralen ansåg
dessutom att MKB-beskrivningen i sin helhet är exceptionellt omfattande och att
satsningar har gjorts på naturutredningarna. NTM-centralen konstaterade att det
inte finns något behov för Natura-bedömning enligt § 65 i naturvårdslagen
(20.12.1996/1096) när det gäller projekten.
Syftet med att NTM-centralen avger ett utlåtande var att försäkra sig om att bedömningen har skett på rätt sätt och att MKB-förfarandet inte strider mot naturvårdslagen. Ifall NTM-centralen hade ansett att det finns brister i Naturabedömningen borde NTM-centralen med stöd av § 65 mom. 3 i naturvårdslagen
vidta åtgärder för att rätta till frågan. NTM-centralen har inte heller senare konstaterat att bedömningen av Natura-konsekvenserna eller naturkonsekvenserna i allmänhet av Lappfjärds och Lakiakangas projekt skulle ha varit felaktiga.
Enligt § 1 i markanvändnings- och byggförordningen (10.9.1999/895) bör planens
konsekvenser bedömas med beaktande av tidigare utredningar och andra faktorer
som påverkar behovet av utredningar. Enligt förarbetena i markanvändnings- och
bygglagen är det vid planläggning ändamålsenligt att utnyttja konsekvensbedömningar som gjorts i samband med andra förfaranden.
Placeringen av ett vindkraftsområde i den norra delen av Ömossa –
Norrviken medför inga negativa konsekvenser för fåglar:
NTM-centralen har i sitt utlåtande motiverat de försvagade naturvärdena på Natura-områdena med konsekvenser som riktas till flyttfåglar. Dessa konsekvenser
har utretts redan tidigare i de ovan nämnda utredningarna och enligt NTMcentralens nya utlåtanden medför projektet inte heller några betydande konsekvenser för någon fågelart.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
3 (31)
29.4.2015
NTM-centralen har 14.6.2013 ansett att de utredningar av fågelbeståndet som
gjorts i samband med MKB-förfarandet för Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsprojekt är mycket omfattande. Enligt NTM-centralens utlåtande har det även fästs
särskild uppmärksamhet vid skyddsmässigt värdefulla arter i utredningarna. NTMcentralen konstaterade att
 Utredningarna av fågelbeståndet är välgjorda och att de ger en tydlig bild av det
lokala flyttfågelbeståndet.
 De arter som är kända som benägna för risker med tanke på vindkraft eller arter
som representerar någon viss värdefull livsmiljö har beaktats på ändamålsenligt
sätt i bedömningen.
 De metoder som använts samt tidpunkterna för kartläggningarna och uppföljningarna är korrekta och således ger även resultaten rätt bild av fågelarterna
och deras häckning på området.
NTM-centralen har inte heller i sina senare utlåtanden ansett att landskapsplanens
vindkraftsområden medför några betydande konsekvenser för någon av av de fågelarter som förekommer på Natura-områdena. Däremot har NTM-centralen när det
gäller vissa arter bedömt att konsekvensen är högst måttlig, vilket innebär att projektet sannolikt inte utgör något hinder för att arten ska bevaras på området. Den
norra delen av Ömossa-Norrvikens vindkraftsområde har ansetts medföra måttliga
konsekvenser endast för storlommens födoflygrutter. I samband med den Naturabehovsprövning som gjorts i samband med MKB-förfarandet har konsekvenserna
däremot inte ansetts överskrida tröskeln för en Natura-bedömning.
NTM-centralen har i sina utlåtanden framfört att det finns en kollisionsrisk när det
gäller vissa fågelarter. Kollisionsrisken har dock modellerats noggrannare i Naturabehovsprövningen i samband med MKB-förfarandet än i den matematiska modell
som utnyttjats i landskapsplanens Natura-bedömning. I Natura-behovsprövningen
har konsekvenserna av kollisionsrisken bedömts som små även när det gäller sädgås. Sådgåsen är den art som är mest utsatt för kollisionsrisken.
När det gäller fiskgjusen som NTM-centralen tagit upp i sitt utlåtande 3.10.2013
konstateras det i Natura-behovsprövningen att fiskgjusens flygrutt går på den
västra sidan av Lappfjärds vindkraftspark och att fågeln inte behöver flyga genom
vindkraftsparken. NTM-centralen har i sitt utlåtande 14.6.2013 fäst uppmärksamhet
endast vid det fiskgjusbo som ligger på 900 meters avstånd från det närmaste
kraftverket i Lakiakangas vindkraftspark, vilket inte har någon större betydelse för
Lappfjärdsprojektet och Ömossa-Norrvikens område. Fiskgjusboet i fråga ligger på
cirka 7 kilometers avstånd från det närmaste kraftverket i Lappfjärds vindkraftspark. På Lappfjärdsområden finns inga fiskgjus- eller havsörnsbon.
I samband med osäkerhetsbedömningen i MKB-förfarandet har kollisionsrisken inte
ansetts vara betydande. Största delen av de skyddade fågelarterna rör sig enligt
bedömningen inte i någon större utsträckning på området eftersom de med tanke
på sina födomiljöer är bundna till de omgivande våtmarkerna. Överlag har vindkraftsparkernas eventuella konsekvenser när det gäller kollisioner för de arter som
ingår i Natura-områdets skyddsmotiveringar bedömts vara små och obetydande
med tanke på helheten. Orsaken till detta är bland annat att huvudflyttrutterna ligger närmare kusten.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
4 (31)
29.4.2015
I behovsprövningen för den Natura-bedömning som utarbetats i samband med
MKB-förfarandet har man gått igenom metoder med hjälp av vilka de konsekvenser
som riktas till fågelarterna kan lindras. Till dessa hör till exempel att tidvis stanna
kraftverk på sådana områden där man observerar att vissa arter rör sig och utsätts
för en risk att kollidera med kraftverken. Eftersom användningen av kraftverken
kan regleras genom myndighetsbestämmelser som berör användningen av vindkraftsparken kan ovan nämnda skyddseffekt uppnås i samband med planläggningsoch tillståndsprocesser senare i projektet.
De risker för fåglar som beskrivits av NTM-centralen har således utretts tillräckligt
redan tidigare och det finns ingen orsak att stryka den norra delen av ÖmossaNorrviken ur planen.
Natura-bedömningen i etapplandskapsplanen har gjorts utifrån utkastet till landskapsplanen i ett skede då Lappfjärdsprojektet redan har framskridit långt och då
omfattande utredningar har gjorts för projektet. I landskapsplanens utredning har
man inte använts material från projektspecifika naturutredningar när det gäller
detta område och den områdesenhet som varit mål för landskapsplanens bedömning motsvarar inte planområdet.
En bedömning som gjorts på högre nivå styr beaktandet av de riskfaktorer som
konstaterats i noggrannare utredningar och projektplanering. Bedömningen efterföljer försiktighetsprincipen i synnerhet då det inte finns tillgång till tillräckliga uppgifter. Under det planeringsarbete som siktat mot planen har det gjorts omfattande
naturutredningar utifrån vilka det har gjorts noggrannare bedömningar av vindkraftsområdets konsekvenser. Projektområdet har även ändrats utifrån utredningarna, vilket ytterligare har minskat den risk för negativa konsekvenser som projektet medför. Planområdets konsekvenser för Natura-områdena och deras artbestånd bedöms högst som lindriga och samkonsekvenserna med de projekt som pågått under bedömningen bedöms som högst lindriga för Natura-områdena och deras artbestånd.
Under punkt 11.2.4 Delgeneralplanens förhållande till etapplandskapsplanens Natura-bedömning redogörs i detalj för förhållandet mellan de väsentliga resultaten av
landskapsplanens Natura-bedömning och resultaten av de noggrannare utredningarna och bedömningen samt skillnaderna mellan de områden som har bedömts.
Vindkraftsområdenas eventuella samkonsekvenser ger inte skäl till att
studera frågan på annat sätt:
NTM-centralen har i sitt utlåtande betonat att i synnerhet vindkraftsprojektens
samkonsekvenser ska beaktas. Lappfjärds och Lakiakangas projekt har aktualiserats avsevärt tidigare än många projekt vars områden har anvisats som vindkraftsområden i landskapsplanen. En allmän europeisk praxis är att bedömningen i
projekt som påbörjats senare bör beakta projekt som redan pågår.
Samkonsekvenserna av Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker tillsammans
med de omgivande vindkraftsparkerna och andra funktioner har bedömts redan i
samband med MKB-förfarandet och Natura-behovsprövningen i MKB. I sitt utlåtande om bedömningsbeskrivningen har NTM-centralen inte sett några brister eller
problem i bedömningen av samkonsekvenserna.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
5 (31)
29.4.2015
Samkonsekvenserna av Lappfjärds vindkraftspark har i planbeskrivningen bedömts
tillsammans med Lakiakangas och Ömossa vindkraftsprojekt. Det var inte motiverat
att jämföra samkonsekvenserna av Lappfjärds vindkraftspark (t.ex. elövering) med
andra projekt i området eftersom de projekt so godkänts på området endast är delgeneralplanen för Ömossa vindkraftspark och delgeneralplanerna för Lakiakangas I
och Lakiakangas II vindkraftsparker. Lakiakangas I godkändes av Storå kommunfullmäktige 16.12.2013 och av Bötom kommunfullmäktige 10.6.2014. Delgeneralplanen för Lakiakangas II vindkraftspark godkändes av Storå kommunfullmäktige
2.3.2015. Delgeneralplanen för Ömossa vindkraftspark fastställdes delvis 2013 och
delgeneralplanen för Lakiakangas I vindkraftspark (Storå) behandlas som bäst i
högsta förvaltningsdomstolen.
Det bör beaktas att alla områden som anvisats som vindkraftsområden nödvändigtvis inte kommer att genomföras. När det gäller området för etapplandskapsplan 2
för Österbotten är det enligt min uppfattning omöjligt att vindkraftsprojekt som pågår i olika utvecklingsskeden skulle genomföras. Detta beror redan på de begränsningar som ställs av elnätet i Finland. Ett scenario där man antar att alla vindparksprojekt i området ska genomföras är med andra ord helt teoretiskt.
De synpunkter som NTM-centralen framfört i MKB-förfarandet skapar förtroendeskydd:
Enligt § 6 i förvaltningslagen (6.6.2003/434) bör en myndighet i sin verksamhet
beakta en persons förväntningar och trygga dem. En privatperson bör kunna lita på
att myndighetens verksamhet inte plötsligt eller åtminstone inte i efterhand ändras
till den del som förändringen riktas till personens rätt eller intresse på ett begränsat
eller på annat sätt negativt sätt.
Då NTM-centralen avgett sitt utlåtande om MKB-beskrivningen för Lappfjärds och
Lakiakangas vindkraftsparker och Natura-behovsprövning har det uppstått en motiverad och legitim rätt för CPC Finland Oy att anta att projektet följer naturvårdslagen och att det är möjligt att genomföra projektet. NTM-centralen borde ha efterföljt sin tidigare tolkningslinje ifall det inte funnits lagbaserade motiveringar till att
ändra den. NTM-centralen har inte framfört några motiveringar till sin ändring av
linje.
3. Till kännedom.
4. Till kännedom.
Effekt på plankartan:
Medför inga ändringar.
2
Österbottens förbund
Utlåtandets huvudpunkt:
1. Österbottens förbund meddelar att landskapsplanen och etapplandskapsplan II
för Österbotten beskrivs rätt i delgeneralplanens beskrivning.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
6 (31)
29.4.2015
2. ÖF meddelar att förbundet inledde en utredning av de planerade vindkraftsprojekten och om anslutningen av dem till stamnätet i slutet av år 2014. Utredningen torde bli färdig under hösten 2015.
3. ÖF konstaterar att delgeneralplanen för Lappfjärds vindkraftspark är välgjord.
4. ÖF meddelar att de sammanlagda konsekvenserna av det enhetliga område av
vindkraftsparker som bildas i Kristinestad, Närpes, Satakunta och Södra Österbotten bör beaktas i planeringen av vindkraftsområdena.
5. ÖF påpekar att det finns ett behov av samarbete mellan vindkraftsprojekten.
6. Enligt Österbottens förbund lämpar sig Lappfjärds vindkraftsområde väl för
vindkraftsproduktion av regional betydelse och den stämmer överens med
etapplandskapsplan II.
Bemötande:
1. Antecknas till kännedom.
4. Antecknas till kännedom. Samkonsekvenserna av Lappfjärds vindkraftspark har i
planbeskrivningen bedömts tillsammans med Lakiakangas och Ömossa vindkraftsprojekt. Det har inte motiverat att jämföra samkonsekvenserna av Lappfjärds vindkraftspark (t.ex. elövering) med andra projekt i området eftersom de
projekt so godkänts på området endast är delgeneralplanen för Ömossa vindkraftspark och delgeneralplanerna för Lakiakangas I och Lakiakangas II vindkraftsparker. Lakiakangas I godkändes av Storå kommunfullmäktige 16.12.2013
och av Bötom kommunfullmäktige 10.6.2014. Delgeneralplanen för Lakiakangas
II vindkraftspark godkändes av Storå kommunfullmäktige 2.3.2015. Delgeneralplanen för Ömossa vindkraftspark fastställdes delvis 2013 och delgeneralplanen
för Lakiakangas I vindkraftspark (Storå) behandlas som bäst i högsta förvaltningsdomstolen.
Delgeneralplanen för Uttermossa vindkraftspark och delgeneralplanen för Mikonkeidas vindkraftspark har varit i utkastsskedet vid utarbetandet av Lappfjärds
vindkraftspark. Projekten har i det skedet varit mycket osäkra (bl.a. i fråga om
kraftverkens placering och antal), och därför har det inte varit ändamålsenligt
att jämföra projektet i Lappfjärd med dessa projekt. Näromgivningens projekt är
fortfarande mycket osäkra på grund av projektens olika skeden. Då projekten är
i MKB- eller utkastsskedet kan samkonsekvenserna inte bedömas noggrant eftersom det slutliga innehållet för kommande delgeneralplaner inte är kända i det
här skedet.
Tulkintamme mukaan osayleiskaavan toteuttamisen vaikutukset on arvioitu MRL
9 §:n edellyttämällä tavalla sekä tulkintamme mukaan osayleiskaava täyttää
MRL 39 §:ssä ja 77b §:ssä säädetyt osayleiskaavan sisältövaatimukset.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
7 (31)
29.4.2015
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
8 (31)
29.4.2015
3
Österbottens museum
1. Om punkt 11.6 i planbeskrivningen om beaktandet av MKB-myndighetens utlåtande i planläggningen konstaterar museet om punkten fornlämningar att Österbottens museum vid myndighetssamrådet framförde preciseringar som har
beaktats planhandlingarna. I slutet av den planbestämmelse som berör fornlämningar borde man ännu tillägga en sista mening som klargör undersökningsplikten enligt samrådets protokoll.
2. Vid ett mål som till exempel omfattar flera separata objekt, som ligger under
jorden eller som på annat sätt kräver mera omfattande skydd och kräver en områdesreservering borde beteckningen 73 med turkos färg, fornminnesområde
SM, införas på plankartan tillsammans med följande bestämmelse:
3. Beteckning nummer 86, fornminnesobjekt sm, dvs. en turkos kvadrat, tillämpas
i fall där beteckningen på grund av plankartans skala skulle täcka en liten fornlämning, till exempel en tät stensättningsgrupp, ett fredat område. Om det faktiskt endast finns ett objekt, till exempel en tjärdal, lyder bestämmelsen enligt
följande:
4. Museiverket är tydligt av annan åsikt än landskapsförbundet när det gäller områdets lämplighet för vindkraftsutbyggnad.
Bemötande:
1. Planbeskrivningen revideras på föreslaget sätt.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
9 (31)
29.4.2015
2. De beteckningar som framförts i planen granskas när det gäller fornlämningar
innan planen godkänns. Revideringarna i fråga är små och ändrar inte plankartans innehåll.
3. De beteckningar som framförts i planen granskas när det gäller fornlämningar
innan planen godkänns. Revideringarna i fråga är små och ändrar inte plankartans innehåll.
Beteckningarna för sm-områdena ändras på föreslaget sätt.
4
Bötom kommunstyrelse
1. Inga anmärkningar om delgeneralplaneförslaget.
Bemötande:
5
Fingrid Oyj / Mika Penttilä
1. Inga anmärkningar om delgeneralplaneförslaget.
Bemötande:
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
10 (31)
29.4.2015
6
Österbottens räddningsverk
1. Meddelar att utgångspunkten är att vindkraftsverken bör placeras på minst 600
meters avstånd från bosättningen.
2. När det gäller vägarna i vindkraftsparken bör det beaktas att det finns två vägar
eller möjlighet till genomfart med tanke på olyckssituationer till området. Med
tanke på vägar bör det även beaktas att det finns tillräckligt med mötesplatser
längs huvudvägarna bl.a. för att utryckningsfordon ska kunna parkera. På så
sätt undviker man trafikstockning längs vägen under olyckssituationen. Huvudvägarna bör finnas på ett tryggt avstånd från själva kraftverksenheterna.
3. Kring kraftverksenheterna bör det anläggas en zon med brandsäker beläggning
(på minst 25 meter radie) med tanke på eventuella eldsvådor.
4. Vindkraftsparken och dess vindkraftsenheter bör vara tydligt skyltade med tanke
på eventuella olyckssituationer.
5. Allmänhetens vistelse på området bör begränsas och man bör meddela om faror
med tillräckliga åtgärder.
6. På området bör man beakta möjligheten av is som slungas ut från kraftverken.
För detta bör man kräva en separat plan eller utredning av vindkraftsbolagen
beträffande faroområden samt om hur den fara som orsakas av is till exempel
markeras i terrängen.
7. För att trygga tillgången till släckningsvatten på området bör man ordna fungerande och lättillgängliga källor för släckningsvatten.
8. Räddningsverket påminner om verksamhetsutövarens, byggnadsägarens och
förvaltarens skyldigheter att beakta säkerhetsfrågor på området och för byggnader/konstruktioner som uppförs där i enlighet med tredje kapitlet i räddningslagen (379/2011).
9. Även oljeolyckor bör beaktas.
Bemötande:
1. Kraftverken i delgeneralplanen för Lappfjärds vindkraftspark ligger på över 600
meters avstånd från bosättningen.
Skyddsavståndet för vindkraftverken har inte fastställts entydligt till något visst
avstånd. Utifrån de utredningar som gjorts i planförslagsskedet framkom inga
sådana anmärkningar att minimiavståndet borde vara större än de praxis som
vanligtvis tillämpas. Den vanligen tillämpade avståndet fastställs i delgeneralplanen för vindkraft ofta som resultat av modelleringen av decibelgränser i bullermodelleringen samt som gränser för ljuseffekter i skuggningsmodelleringen
(ca 8 h/a) ifall andra orsaker inte framkommer. Beaktansvärt i denna fråga är
att den gräns som fastställts för ljuseffekter (cirka 8 h/a) inte är en officiell bestämmelse utan en praxis som tillämpas i Finland från fall till fall i samband med
bedömningen.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
11 (31)
29.4.2015
2. Lappfjärds vindkraftspark har flera infartsanslutningar till nätverket av förbindelsevägar. Vindkraftsparkens transporter riktas till projektområdet via riksväg 8.
Transporterna under byggnadstiden riktas till området via riksväg 8 på den
västra sidan av Lappfjärd och via anslutningen till projektområdets vägnät. På
den södra sidan av projektområdet finns en annan anslutning till området. I norr
finns en tredje och fjärde anslutning till området via Granskog och Storåsen. I
bilden nedan presenteras planområdets trafiknät som ingått i MKBbedömningen; projektets huvudtransportleder och trafikvolymer.
3. Vindkraftverken och deras fundament placeras på resningsområdet och därför är
den yta som krävs för byggandet av ett enskilt vindkraftverk samma som resFCG Suunnittelu ja tekniikka Oy
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
12 (31)
29.4.2015
ningsområdets yta. Vegetationen måste röjas på ett cirka 0,8 ha stort område,
på en del av området kan vegetationen lämnas kvar. Efter byggandet behöver
vegetationen inte röjas kring vindkraftverket utan den får återställas. Vindkraftverken och deras omgivning sköts enligt anvisningen ”Brandsäkerhet vid vindkraftverk” som utarbetats av Räddningsbranschens centralorganisation SPEK
(CFPA-E No 22:2012 F).
4. Ärendet har antecknats och tillsänds projektaktören till kännedom.
5. Under byggandet kommer offentlighetens möjligheter att röra sig på byggnadsområdena att begränsas och det kommer att meddelas om faror med tillräckliga
åtgärder. Det har inte fastställts några officiella skyddsavstånd för vindkraftverk
under driftstiden. Utgångspunkten är att det inte finns skäl att begränsa möjligheterna att röra sig i närheten av ett vindkraftverk.
Vindkraftsparken kommer inte att inhägnas med staket med undantag av de elstationer som byggs på området. Under vindkraftsparkens driftstid kan nätet av
byggnads- och servicevägar användas av markägarna. Under denna tid kan man
också röra sig fritt i vindkraftsparkens område.
Det finns endast lite information om olyckor som orsakats av vindkraftverk.
Detta beror på att det skett mycket få olyckor i förhållande till kraftverkens antal. Bland annat enligt Sveriges miljödomstols beslut (M 3735-09) är de risker
som orsakas av delar eller is som slungas ut från vindkraftverken ”försvinnande
små”. Miljödomstolen motiverar det bland annat med att maskintillverkarna bör
uppfylla säkerhets- och hälsokrav som fastställs i artikel 5 i EU:s maskindirektiv,
som även berör Finland. Eventuella risker bör även meddelas till användaren,
ifall sådana finns.
Utifrån konkreta forskningsuppgifter är sannolikheten för att is som faller från
ett vindkraftverk ska träffa en människa en på 1,3 miljoner per år beträffande
en person som vistas en timme vintertid varje år på 10 meters avstånd från ett
vindkraftverk som är i drift (Göransson 2012).
De risker som kraftverk i drift kan medföra kan hanteras genom regelbundna
granskningar och serviceåtgärder av konstruktioner såsom rotorblad och maskinhus. Vindkraftverk är dessutom väldigt automatiserat och stannar av sig
själv i avvikande situationer. Utöver detta uppföljs kraftverken på avstånd genom ett uppföljningssystem (s.k. SCADA-system), vilket innebär att det är möjligt att reagera vid behov.
Frågor som har att göra med säkerhet behandlas på ett täckande sätt under
punkt 10.9.2 i planbeskrivningen.
6. Antecknas till kännedom. Generalplanen tar inte ställning till anvisningar under
driften. Med beaktande av generalplanens mål och syfte har vi enligt vår tolkning i tillräcklig utsträckning beaktat de normala innehållskrav som fastställts för
en plan som styr vindkraftsbyggande samt de särskilda bestämmelser som fastställs i kapitel 10 a i MBL.
7. Delgeneralplanens styrningsmål förutsätter inte att naturliga källor betecknas på
delgeneralplanekartan i samband med planen för släckningsvatten. Vindkraftverken och deras omgivning sköts enligt anvisningen ”Brandsäkerhet vid vindkraftverk” som utarbetats av Räddningsbranschens centralorganisation SPEK
(CFPA-E No 22:2012 F).
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
13 (31)
29.4.2015
7
Västkustens miljöenhet
1. Västkustens miljöenhet framför att vindkraftsområdets gränser, omfattning och
placeringen av enskilda vindkraftverk planeras så att alla negativa konsekvenser
för boende, landskap, rekreation, miljö och natur kan minimeras.
2. VM framför att kraftverken bör placeras så att de gränsvärden för buller som
fastställts av miljöministeriet inte överskrids.
3. VM konstaterar att utgångspunkten är att enskilda vindkraftverk inte kräver miljötillstånd. Miljötillstånd behövs inte om anmärkningar och gränsvärden för buller och skuggeffekter efterföljs.
4. VM meddelar att Uttermossa och UPM:s vindkraftsprojekt bör tas med i modelleringen av sammanlagt buller. Modelleringen av de sammanlagda konsekvenserna bör även utarbetas tillsammans med det närliggande projektet i Dagsmark.
5. VM meddelar att det finns flera naturvärden i de södra delarna av Lappfjärds
vindkraftpark, t.ex. ormvråk, berguv, storlom, nattskärra och tjäder som bör
beaktas i planeringen av vindkraftverken.
6. VM meddelar att aktuella uppgifter om skogarna och resultaten av olika naturutrdningar bör beaktas i utarbetandet av delgeneralplanen.
7. VM framför att formen för hela vindkraftsparken kunde ändras så att det nordvästra hörnet rundas för att undvika att flyttfåglar kolliderar med kraftverken.
8. VM meddelar att förstärkningen av vägar på grundvattenområdena bör ske försiktigt.
9. VM förutsätter att vindkraftsbolaget samarbetar vid planeringen av elöverföringsrutter och utarbetar gemensamma sträckningar.
Bemötande:
1. Ärendet antecknas.
I planarbetet beaktas de krav på innehåll som fastställts för en generalplan (MBL
§ 39) samt särskilda bestämmelser för vindkraftsutbyggnad (kapitel 10 a MBL).
Enligt vår tolkning är generalplanens konsekvensbedömning täckande och kvalitetsmässigt tillräcklig så att den uppfyller kraven i § 9 i MBL och i § 1 i MBF för
utredandet av konsekvenser då en plan utarbetas.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
14 (31)
29.4.2015
2. Bullermodelleringen har utarbetats enligt miljöförvaltningens anvisning 2/2014.
Enligt den utarbetade bullermodelleringen överskrider bullerkonsekvenserna från
Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker för de närmaste bostadsbyggnaderna inte de riktvärden för utomhusbuller som fastställts av statsrådet (55 dB
dagtid, 50 dB nattetid) eller miljöministeriets planeringsriktvärden för utomhusbuller vid vindkraftsbyggande (45 dB dagtid, 40 dB nattetid).
På området där bullret motsvarar mellan 35 och 40 dB finns enligt lantmäteriverkets terrängdatabas 5 st. enskilda semesterbostäder. Tre semesterbostäder
ligger på den norra och västra sidan av det område som ska planläggas och två
semesterbostäder ligger på den östra sidan av det område som ska planläggas
där bullerområdet ansluts till bullerområdet för Lakiakangas projektområde.
De riktvärden som fastställts av statsrådet (45 dB dagtid, 40 dB nattetid) överskrids inte vid enskilda byggnader. Miljöministeriets planeringsriktvärde för buller nattetid (>35 dB) överskrids med nöd och näppe vid en semesterbyggnad.
Semesterbostaden i fråga ligger alldeles vid gränser för 35 decibels buller. Enligt
vår tolkning medför bullret inga sådana konsekvenser som skulle utgöra ett hinder för byggandet av vindkraftsparken.
3. Antecknas till kännedom. Utarbetandet av planen styrs av markanvändningsoch bygglagen och lagen i fråga omfattar ingen behovsprövning för miljötillstånd
i anslutning till en planprocess. Miljötillståndsförfarandena (samt därtill ansluten
myndighetsövervakning) är förfaranden som omfattas av olika lagstiftning. På
plankartan är det inte möjligt att anvisa tillståndsförpliktelser som lyder under
olika lagstiftning.
4. Samkonsekvenserna av Lappfjärds vindkraftspark har i planbeskrivningen bedömts tillsammans med Lakiakangas och Ömossa vindkraftsprojekt. Det har inte
motiverat att jämföra samkonsekvenserna av Lappfjärds vindkraftspark (t.ex.
elövering) med andra projekt i området eftersom de projekt so godkänts på området endast är delgeneralplanen för Ömossa vindkraftspark och delgeneralplanerna för Lakiakangas I och Lakiakangas II vindkraftsparker. Lakiakangas I godkändes av Storå kommunfullmäktige 16.12.2013 och av Bötom kommunfullmäktige 10.6.2014. Delgeneralplanen för Lakiakangas II vindkraftspark godkändes
av Storå kommunfullmäktige 2.3.2015. Delgeneralplanen för Ömossa vindkraftspark fastställdes delvis 2013 och delgeneralplanen för Lakiakangas I vindkraftspark (Storå) behandlas som bäst i högsta förvaltningsdomstolen.
här skedet.
Delgeneralplanen för Uttermossa vindkraftspark är framlagd som förslag 1.4 –
1.5.2015. Delgeneralplanen för Lappfjärds vindkraftspark är redan på väg till
godkännande. Av denna orsak anser vi att det inte finns något behov av en noggrannare analys av samkonsekvenserna. Själva UPM:s projekt och
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
15 (31)
29.4.2015
Lappfjärd medför inga samkonsekvenser när det gäller buller. Mellan dessa projekt ligger Ömossa och Uttermossa.
Enligt vår tolkning bedöms konsekvenserna av delgeneralplanen på det sätt som
förutsätts av § 9 i MBL och enligt vår tolkning uppfyller delgeneralplanen de krav
på innehåll som fastställs i § 39 och § 77b i MBL.
5. Värdefulla fågelarter har beaktats i planeringen av vindkraftsparken och de konsekvenser som riktas till dem har bedömts både i MKB och i delgeneralplanen.
6. Vid utarbetandet av delgeneralplanen beaktas befintliga naturuppgifter för området. För MKB-förfarandet och delgeneralplanen har det utarbetats omfattande
naturutredningar.
8. Konsekvenser för yt- och grundvatten har undersökts på ett täckande sätt i
MKB-beskrivningens stycke 15. Kraftverk 7 och 4 som ligger närmast grundvattenområdet ligger utanför grundvattenområdets gränser, och den ena (7) av
dem alldeles i närheten av gränsen. Byggandet av kraftverken i fråga kommer
inte att påverka grundvattenförhållandena på området eller möjligheterna att
använda området som vattentäkt. De byggnads- och servicevägar som planerats
till Storåsens grundvattenområde följer långt det befintliga vägnätet. Vägnätet
kommer att breddas från fyra till sex meter.
Byggandet av vägen kan tillfälligt påverka grundvattnets kvalitet. Den försvagade vattenkvaliteten framkommer då som något grumligt grundvatten och
eventuellt med ökad humushalt. Åtgärder som behövs för byggandet av vägar
är tämligen små och byggnadsarbetena pågår som högst i två veckor. Utifrån
det som beskrivs ovan kan det konstateras att de skador som orsakas av byggandet är kortvariga. Grundvattnets kvalitet återställs och kommer inte att utsättas för bestående skador.
8
Oy Uttermossan Tuulivoimapuisto – Vindkraftspark Ab / Raimo Nummela
1. De sammanlagda konsekvenser som Lappfjärds vindkraftspark medför tillsammans med andra närliggande vindkraftsprojekt har bedömts bristfälligt. Vindkraftsprojekten i Uttermossa och Mikonkeidas har lämnats helt utanför bedömningen. Modelleringen av sammanlagda konsekvenser har gjorts endast tillsammans med Ömossa vindkraftsprojekt. Utkastet till delgeneralplan för Lappfjärd har framkommit senare än vindkraftsprojektet i Uttermossa.
Bemötande:
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
16 (31)
29.4.2015
1. Samkonsekvenserna av Lappfjärds vindkraftspark har i planbeskrivningen bedömts tillsammans med Lakiakangas och Ömossa vindkraftsprojekt. Det har inte
motiverat att jämföra samkonsekvenserna av Lappfjärds vindkraftspark (t.ex.
elövering) med andra projekt i området eftersom de projekt so godkänts på området endast är delgeneralplanen för Ömossa vindkraftspark och delgeneralplanerna för Lakiakangas I och Lakiakangas II vindkraftsparker. Lakiakangas I godkändes av Storå kommunfullmäktige 16.12.2013 och av Bötom kommunfullmäktige 10.6.2014. Delgeneralplanen för Lakiakangas II vindkraftspark godkändes
av Storå kommunfullmäktige 2.3.2015. Delgeneralplanen för Ömossa vindkraftspark fastställdes delvis 2013 och delgeneralplanen för Lakiakangas I vindkraftspark (Storå) behandlas som bäst i högsta förvaltningsdomstolen.
här skedet.
Enligt vår tolkning har de konsekvenser som medförs av delgeneralplanen bedömts på det sätt som förutsätts av § 9 i MBL. Enligt vår tolkning uppfyller delgeneralplanen redan nu de krav på innehåll för en delgeneralplan som fastställs i
§ 39 och § 77b i MBL. Vi kommer emellertid att komplettera bedömningen av de
sammanlagda konsekvenserna för Uttermossa genom gemensamma modelleringar av buller och skuggeffekter. Planförslaget för Uttermossa har utarbetats i
februari 2015, planförslaget för Lappfjärd har utarbetats 1.10.2014. Kompletteringen i fråga (gemensam modellering) till planbeskrivningens bilagor är en teknisk revidering och planhandlingarna behöver därför inte framläggas på nytt.
9
EPV Tuulivoima Oy / Frans Liski
1. EPV meddelar att kraftverksområdenas placering (tv) i förhållande till EPV Tuulivoima Oy:s 110 kV:s kraftledning beaktas i förslaget till delgeneralplanen (i
synnerhet kraftverken 1, 3 och 7). Kraftledningens skyddsavstånd till gränserna
för vindkraftvekrens områden bör vara minst 50 meter.
Bemötande:
1. Vindkraftverkens områden (tv-områden) ligger på tillräckligt avstånd från EPV
Tuulivoima Oy:s 110 kV:s kraftledning. Tv-området för kraftverk 1 ligger på
cirka 90 meters avstånd från kraftledningen, tv-området för kraftverk nr 3 på
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
17 (31)
29.4.2015
cirka 148 meters avstånd från kraftledningen och tv-området för kraftverk nr 7
på cirka 86 meters avstånd från kraftledningen.
10 Sydbottens Natur och Miljö r.f. / Carl-Anders Lundberg
1. Meddelar att de omfattande pågående satsningarna på vindkraft påverkar naturen, landskapet och rekreationsmöjligheterna i Sydbottens område då de genomförs.
2. Meddelar att följande konsekvenser för värdefulla naturtyper och viktiga livsmiljöer enligt § 10 i skogslagen inte har utretts tillräckligt: Byggandet av en bredare väg, Björkmossavägen, på luo-området på Storåslidens bäckområde där
det finns en lund med strutbräken (MaT). Vägen korsar dessutom ett grundvattenområde samt ett föröknings- och viloområde för flygekorre.
3. Meddelar att området enligt naturutredningen är ett biologiskt sett mångfaldigt
område som inte får påverkas negativt av byggande. Alternativt kan kraftverken
1, 2, 3, 4 och 7 strykas.
4. Meddelar att kraftverksplatser i den nordöstra delen av planområdet har flyttats
och nya kraftverksplatser (nr 1 och 3) har tillkommit i planens förslagsskede. På
dessa nya och ändrade platser har det inte gjorts några kartläggningar av växter, fåglar och djur, och konsekvenser för landskapet samt eventuella buller- och
skuggeffekter har inte utretts.
5. Meddelar att konsekvenser som medförs av byggandet av kraftverken, breddningen av vägar och byggande av nya vägar samt dragning av kablar bör utredas mera i den södra delen av området i närheten av Snörsjön.
6. Meddelar at konsekvenserna av kraftverk 36, 39, 41 och 42 inte har utretts tillräckligt.
7. Meddelar att det meddelades i utlåtandet om MKB-beskrivningen att 5 vindkraftverk ska strykas i områdets södra del. Av dessa har endast en strukits i
planens förslagsskede. Det föreslås att även kraftverken 36, 39, 41 och 42 har
strykas i stället för fortsatta utredningar.
8. Meddelar att konsekvenserna av kraftverk 10 inte har utretts tillräckligt i
högörtslunden av harsyreälggrästyp eller på lundmyren på Holmmossens området. Föreslår alternativt att även kraftverk 10 kan strykas.
9. Meddelar att flygekorens livsmiljöer inte har kartlagts tillräckligt och detta måste
kompletteras i planen. Kartläggningen har gjorts för sent (maj-juni).
10. Längs elöverföringslinjen i Kristinestad har det i samband med uppgörande av
delgeneralplan för Tjöck noterats flera livsmiljöer för flygekorre t.ex. finns det
norr om den ledningsgatan som ska beddas i Lerviken och norr om begravningsplatsen i Tjöck m.fl. ställen (ledningsavsnitt 26 och 27). Dessa ska beaktas
vid den fortsatta planeringen.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
18 (31)
29.4.2015
11. Det måste utredas om anvisningen ”Guidelines for consideration of bats in wind
farm projects ” uppgjord av UNEP/EUROBATS har följts i utredningen om fladdermöss. I den fortsatta planeringen av projektet ska konsekvenserna för fladdermössen utredas vidare med beaktande av att olika fladdermössarter har olika
radie för sina näringssök samt har olika rutter och jagar på olika höjder under
olika årstider.
12. I den fortsatta planeringen bör punkttaxeringen för häckande fåglar göras på
nytt även på den slutliga platsen ifall den har ändrats sedan tidpunkten för den
senaste punkttaxeringen. Punkttaxeringen bör även göras på nya platser.
13. Linjetaxeringen av häckande fåglar har enligt naturutredningen gjorts endast i
den södra delen av projektområdet. Linjetaxeringen måste omfatta hela området på ett bättre sätt.
14. Inventeringen av häckande fågelbestånd i anknytning till elöverföringslinjer inte
gjorts i tillräcklig omfattning och den måste kompletteras i planläggningen.
15. De konsekvenser som det södra delområdet medför för fåglar som rastar på
Storsjöns åkrar har inte utretts tillräckligt. Utredningarna bör till dessa delar
kompletteras i planläggningen.
16. Flyttrutterna för och antalet flyttande medelstora och stora dagsrovfåglar bör utredas noggrannare.
17. Konsekvenser för berguv och ormvråk bör utredas noggrannare.
18. Konsekvenserna för nattskärra bör utredas noggrannare i planläggningen.
19. Konsekvenserna för häckande tranor och storlommar, tjädrarnas livsmiljöer och
spelplatser samt om gäss som vilar vid Snörsjön eventuellt övernattar på havet
bör utredas noggrannare.
20. Elöverföringslinjen 110 kV som sträcker sig över Storsjö –området och andra
liknande öppna ställen där det rör sig mycket fågel ska antingen grävas ner som
kabel (kabel under Lillån och andra bäckar behövs då tillstånd enligt vattenlagen) eller utmärkas med fågelvarnare eller kontraststarka skivor som reflekterar
UV-ljus eller liknande så att fåglarna sätter märke till den eller åtminstone utredas hur man kan reducera kollisionsrisken för fåglar. För att motverka elstötar
för fåglar som sitter på stolparna kan sittpinnar monteras, vilket är i enlighet
med MKB-beskrivningen.
21. En ny elöverföringslinje eller utvidgning av befintlig ledningsgata, planeras att
dras över FINIBA –område Sydösterbottens skogar (FINIBA 720069). Konsekvenserna av kraftlinjen för tjäder, tretåig hackspett och lavskrika måste utredas ytterligare.
22. Till planebeskrivningen har inte MKB –beskrivningen inklusive dess bilagor bifogats och således inte heller varit till påseende under kungörelsen av planeförslaget.
23. Den lokala naturföreningen Sydbottens Natur och Miljö r.f. anmäler sig som intressent i ärendet (felaktigt Natur och Miljö r.f., vilken är riksorganisationen, på
s 7 i planebeskrivningen).
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
19 (31)
29.4.2015
24. Ingen PM över myndighetsmötet 5.4.2013 finns som bilaga enligt s. 8 i planebeskrivningen.
25. Det behövs en naturabedömning pga bedömning av konsekvenserna på Natura
2000-området Lappfjärds våtmarker (Natura-bedömning enligt § 65 i naturvårdslagen).
Bemötande:
2. Konsekvenserna för de naturtyper som ingår i § 10 i skogslagen har utretss och
bedömts i samband med MKB-förfarandet. Befintliga skogsbilvägar måste breddas endast några meter och konsekvenserna för naturtyperna blir inte betydande. Naturtypernas särskilda drag har redan nu ändrats till följd av skogsbruk
och de är inte i naturligt tillstånd. Byggandet av kraftverken och servicevägarna
ökar inte denna förändring avsevärt. Konsekvensen för flygekorrens livsmiljö är
marginell eftersom vägen breddas endast i liten utsträckning på området. Vägen
stänger inte av flygekorrens rutter på området.
3. På området finns naturvärden, men som helhet har området en regionalt sett
sedvanlig naturmiljö. Värdefulla naturobjekt och arter har beaktats i planeringen
av vindkraftsparken. Det finns inga särskilda motiveringar till att stryka kraftverken.
4. De naturutredningar som utarbetats i samband med vindkraftsparkens MKBförfarande har gjorts för hela projektområdet och i utredningarna har det använts allmänt vedertagna och godkända metoder för MKB-förfarande för vindkraftsparker. I samband med utredningarna har värdefulla naturobjekt kartlagts
på hela projektområdet och de har beaktats i planen. Sedvanliga och ensidiga
ekonomiskogsområden har kartlagts mera allmänt eftersom de vanligtvis inte
omfattar särskilda områden eller arter som ökar naturens mångfald.
Nya kraftverk har inte föreslagits i planförslaget. Kraftverksplatserna 1 och 3 är
helt samma i planutkastet och planförslaget. Endast formen och storleken av tvområdena har ändrats. Objekten i fråga har beaktats i buller- och skuggningsmodelleringen och i bedömningen av landskapskonsekvenser.
5. I utredningarna har det använts allmänt vedertagna och godkända metoder för
MKB-förfarande för vindkraftsparker. Kraftverkens byggplatser och servicevägar
ligger tillräckligt långt från Snörsjöns område för att det inte ska uppstå några
betydande konsekvenser för myrnaturtyper eller arter. Snörsjöns omgivning är
ett utdikat och bearbetat ekonomiskogsområde och projektet ökar inte märkbart
de förändringar som skogsbruket redan orsakat på området.
6. I utredningarna används metoder som är allmänt vedertagna och godkända i utredningarna av vindkraftsparkernas nuvarande tillstånd. Det finns inte särskilda
motiveringar till att kraftverken borde strykas.
7. Det finns inga motiveringar till varför vindkraftverken 36, 39, 41 och 42 skulle
strykas eftersom kraftverken inte bedöms medföra några betydande konsekvenser för naturtyperna eller arterna på området.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
20 (31)
29.4.2015
8. Kraftverk 10 ligger på den norra sidan av en befintlig skogsbilväg och det värdefulla naturobjektet Holmmossen ligger å sin sida på den södra sidan av vägen.
Mellan områdena lämnas även sedvanlig granmoskog som fungerar som en
skogbevuxen skyddszon mellan kraftverkets byggnadsområde och naturobjektet. Naturtypens och näromgivningens karaktäristiska drag har redan nu förändrats till följd av skogsbruk och byggandet av ett vindkraftverk bedöms inte öka
dessa förändringar märkbart.
9. I flygekorrskartläggningarna har man använt allmänt vedertagna och godkända
metoder för MKB-förfarande i anslutning till vindkraftsparker. I NTM-centralens
utlåtande har det inte funnits något att anmärka och i utlåtandet konstateras att
konsekvenserna har bedömts på ett bra sätt, även om tidpunkten för kartläggningen inte har varit den bästa möjliga (EPOELY/17/07.04/2012). I planeringen
av vindkraftsparken beaktas även eventuella livsmiljöer där arten inte har påträffats i kartläggningarna. Vindkraftsparkens indirekta konsekvenser för flygekorren är lindriga och därför riktas inga avsevärda konsekvenser till livsmiljöer
som ligger längre bort eller för flygekorrens förbindelser på området.
10. Inga nya kraftverk har föreslagits i planförslaget. Kraftverksplatserna 1 och 3 är
de samma både i planutkastet och planförslaget. Endast tv-områdets form och
storlek har ändrats. I planbeskrivningens kapitel 8.3 beskrivs ändringar som
gjorts i delgeneralplaneförslaget. Endast läget för ett kraftverk har ändrats lite
(kraftverk 7) så att det inte ligger vid gränsen till ett grundvattenområde.
Resultaten av bullermodelleringen och skuggningsmodelleringen har rapporterats och delgeneralplanens styrningsmål och noggrannhet har bedömts under
punkt 10.10 och 10.11 i planbeskrivningen.
11. De största konsekvenserna för fladdermöss orsakas av att livsmiljöer försvinner
eller försvagas. Vindkraftverk eller servicevägar placeras inte på värdefulla fladdermusområden och det bildas inga direkta konsekvenser. De rikligaste arterna
på de värdefulla fladdermusområdena på projektområdet är mustasch-/Brandts
fladdermus som på grund av sin ekologi och sitt beteende inte är benägna att
kollidera med vindkraftverk. Fladdermössens kollideringar med vindkraftverken
har bedömts vara små och det finns inget motiverat behov av att flytta kraftverken.
12. Det häckande fågelbeståndet på projektområdet har kartlagts i samband med
MKB-förfarandet på hela projektområdet. Genom kraftverksspecifik punkttaxering har man försökt bilda en allmän uppfattning om fågelarterna på projektområdet och om olika arters relativa förekomst. Utöver punkttaxeringar har fågelbeståndet kartlagts genom linjetaxering samt kartläggningstaxering som har
koncentrerats till områden med sannolika fågelvärden såsom gamla skogar, myrområden och berg. De nämnda kraftverksplatserna har på så sätt redan beaktats i de utredningar som gjorts och några särskilda fågelvärden har inte konstaterats. Tilläggsutredningar anses inte vara nödvändiga.
13. Det häckande fågelbeståndet på projektområdet har kartlagts i samband med
MKB-förfarandet på hela projektområdet. Linjetaxeringarna har endast bildat en
del av de omfattande utredningarna och utifrån dem har man försökt skapa en
allmän uppfattning av tätheten för de häckande fågelarterna på området. Linjetaxeringarna har planerats i terrängen så att deras livsmiljötyper som ligger
längs platserna avspeglar de livsmiljötyper som förekommer på hela projektomFCG Suunnittelu ja tekniikka Oy
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
21 (31)
29.4.2015
rådet. I de norra delarna av projektområdet förekommer inga sådana livsmiljötyper för vilka de preciserade taxeringarna skulle ge betydande tilläggsinformation om tätheten av det häckande fågelbeståndet på området. Utöver linjetaxeringen har områdets fågelbestånd kartlagts med hjälp av punkt- och kartläggningstaxering. En linjetaxering i den norra delen av planeringsområdet anses
inte vara nödvändig.
14. Med detaljplanen löses inte hur ellinjen ska byggas utanför planområdet. Elöverföringslinjen påverkar fåglarnas livsmiljöer ednast på ett begränsat område.
Livsmiljöer som förekommer längs rutten bedöms i samband med naturutredningen. På området förekommer inga sådana livsmiljöer vars ytförluster skulle
vara avsevärd betydelse för fågelbeståndet.
15. På Storsjöns åkerområde rastar bl.a. gäss, men området har ingen nationell betydelse som rastområde för fåglar. Områden som är av större betydelse för
stora fåglar är Härkmeri-Lålby-Perus som ligger längre bort från vindkraftsparken. För flyttfåglar lämnas en cirka 2,5 kilometer bred zon som är fri från kraftverk mellan Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker. Via denna zon kan
fåglarna undvika vindkraftverken och röra sig till Storsjöns rastområde. Lappfjärds vindkraftspark utgör inget betydande hinder eller någon stor kollisionsrisk
för gäss som vilar på åkrarna och tilläggsutredningar anses därför inte vara
nödvändiga.
16. I utredningarna av flyttfåglarna har det används metoder som är allmänt vedertagna och godkända vid MKB-förfarande och genom dem har man fått en bra
bild av fåglarnas flyttrutter och flyttmängder på vindkraftsparkens influensområde. Den flyttutredning som gjorts i samband med vindkraftsparkens MKBförfarande kan anses vara tillräcklig för projektets konsekvensbedömning och
tilläggsutredningar anses inte vara nödvändiga.
17. Konsekvenser som riktas till berguv och ormvråk har bedömts i samband med
vindkraftsparkens MKB-förfarande och tilläggsutrednigar anses inte vara nödvändiga.
18. Konsekvenser som riktas till nattskärran har bedömts i samband med vindkraftsparkens MKB-förfarande och tilläggsutredningar anses inte vara nödvändiga.
Värdefulla livsmiljöer har beaktats i planeringen av vindkraftsparken.
19. Vid fågelutredningarna vid Snörsjön observerades inga vilande gäss och inga betydande födoflygrutter har observerats geno vindkraftsparkens område. Konsekvenserna för tranans, storlommens och tjäderns livsmiljöer förblir små på populationsnivå och tilläggsutredningar anses inte vara nödvändiga eftersom konsekvenserna är små. Reviren har kartlagts tillräckligt noggrant i de utredningar
av fågelbeståndet som gjorts i samband med MKB-förfarandet
20. Med delgeneralplanen löses inte hur ellinjen ska byggas utanför planområdet. På
öppna åkerområden kan 110 kV kraftlinjen markeras med fågelvarnare. För att
undvika den elstöstsfara som riktas till fåglar som sitter på stolparna är det möjligt att fästa pinnar på stolparna.
21. Med delgeneralplanen löses inte hur ellinjen ska byggas utanför planområdet.
Den kraftlinje som ligger på det befintliga kraftledningsfältet påverkar fåglarnas
livsmiljöer endast på ett väldigt begränsat område. Livsmiljöer som förekommer
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
22 (31)
29.4.2015
längs rutten har bedömts i samband med naturutredningen och de består huvudsakligen av sedvanlig ekonomiskog. Konsekvenserna för det mycket vidsträckta FINIBA-området Sydbottens skogar förblir mycket lindriga. Konsekvensbedömningen kan anses vara tillräcklig.
22. I kungörelsen hänvisas till länken: http://www.skjkl.fi/Lappfjard/, där planens
förslagsmaterial funnits till påseende. I sidans nedre kant under planbeskrivningens bilagor fanns följande länk till MKB-materialet. Skärmdump från webbplatsen:
23. Antecknas till kännedom. Planbeskrivningen preciseras på det sätt som föreslås.
24. Det har inte ansetts vara nödvändigt att bifoga pro memorian från myndighetsmötet i inledningsskedet till de separata dokumenten till delgeneralplanen i förslagsskedet. Planbeskrivningen revideras i fråga om ovan nämnda punkt.
25. Konsekvenserna för Natura-området Lappfjärds våtmarker (FI0800112) har bedömts i den Natura-behovsprövning som utarbetats i samband med MKBförfarandet för Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker. NTM-centralen i
Södra Österbotten har, efter att ha hört om saken från Forststyrelsen, fattat ett
beslut om behovet av en Natura-bedömning enligt naturvårdslagen. Enligt dettta
beslut anses en Natura-bedömning enligt § 65 i naturvårdslagen inte vara nödvändig (Dnr EPOELY/17/07.04/2012).
11 Lars-Erik Lundmark
Anmärkningens huvudpunkt:
1. Inmatningen i stamnätet ska ske i de södra delarna av Kristinestad
2. För vindkraftsparkerna i de södra delarna av Kristinestad skall vindkraftsoperatörerna på dess aområden åläggas att uppföra en ny inmatningsstation i samråd
med Fingrid.
3. Vindkraftsparkerna ska planeras så att kraftverken kan gå med full effekt oavbrutet.
4. Antalet kraftverk bör begränsas så att de kvarvarande kan gå för fullt utan att
föranleda olägenheter för bebyggelsen.
5. Gränsvärden för ljud från vindkraftverk får inte överskridas.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
23 (31)
29.4.2015
6. Vindkraftsparkerna bör planeras så att ljud från vindkraftverk under inga omständigheter får höras inne i bostad/fritidsbyggnad.
7. I planbestämmelsen ska ingå begränsning för ljud från vindkraftverk. Bestämmelsen ska gälla nuvarande och kommande begränsningar.
8. Planförslaget ska hållas inom gränserna för det utarbetade förslaget till etapplan.
Bemötande:
1. Genom delgeneralplanen fastställs inte den punkt där vindkraftsparken ansluts
till stamnätet. Elöverföringen i vindkraftsparken behandlas under punkt 6.5 i
planbeskrivningen. Lappfjärds vindkraftspark ansluts till det riksomfattande nätet vid elstationen Kristinestad som ligger på den norra sidan av Kristinestad.
Ledningsrutterna Kristinestad-Furubacka, Furubacka – Mansikkamäki ja Furubacka – Tupaneva överenstämmer med vad som anges i ansökan om inlösningstillstånd och de har undersökts och utretts i MKB.
Anslutandet av vindkraftsparkerna till stamnätet vid den nya elstation som
byggs på den södra sidan på Arkkukallio-området beror på Fingrid Oyj:s beslut.
För CPC Finland Oy är detta inte något beaktansvärt alternativ inom den närmaste framtiden. Planeringen av elstationen i fråga har inte ens påbörjats och
därför är byggandet av den mycket oklart. Det är inte ens säkert om elstationen
i söder kommer att byggas överhuvudtaget.
Fingrid Oyj har meddelat att bolaget inte tänker inleda planeringen av elstationen innan någon part förbinder sig att finansiera de kostnader på över sju miljoner euro som förutsätts av planeringen och byggandet. Finansieringsbeslutet bör
göras bindande på förhand och det kan inte annulleras i efterhand. Eftersom tillståndsfrågorna fortfarande är olösta är det omöjligt för vindkraftsbolaget att få
finansiering för en så stor investering innan i praktiken alla tillstånd som verksamheten förutsätter är i skick.
För tillfället utgörs det enda realistiska alternativet av att bygga en nödvändig
överföringsförbindelse från vindkraftsområdet till Kristinestads elstation vars
byggnadsarbeten påbörjades 2012. CPC Finland Oy har undertecknat ett intensionsavtal med Fingrid Oyj om att ansluta vindkraftsparkerna till Kristinestads elstation. Fingrid Oyj har dessutom avgett ett eget utlåtande om anslutandet av
CPC Finland Oy:s vindkraftsparker till Kristinestads elstation.
2. Fingrid Oyj har meddelat att bolaget inte tänker inleda planeringen av elstationen innan någon part förbinder sig att finansiera de kostnader på över sju miljoner euro som förutsätts av planeringen och byggandet. Finansieringsbeslutet bör
göras bindande på förhand och det kan inte annulleras i efterhand. Eftersom tillståndsfrågorna fortfarande är olösta är det omöjligt för vindkraftsbolaget att få
finansiering för en så stor investering innan i praktiken alla tillstånd som verksamheten förutsätter är i skick.
3. I samband med planeringen av vindkraftsparken har det undersökts olika alternativ till hur vindkraftverken ska placeras. Vindkraftverkens placering på planeringsområdet grundar sig på naturförhållanden, terrängformer, markägoförhållanden och vindmätningsuppgifter från området. En effektiv energiproduktion vid
vindkraftverken förutsätter att avstånden mellan kraftverken är tillräckliga. I
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
24 (31)
29.4.2015
delgeneralplanen för Lappfjärds vindkraftspark finns inga kraftverk vars effekt
skulle ha begränsats.
Bullermodelleringen har utarbetats enligt miljöförvaltningens anvisning 2/2014.
De ljudtrycksnivåer som vindkraftverken orsakar har modellerats med WindPRO
2.8-programmet enligt ISO 9613-2-standarden. Under punkt 10.10.2 i planbeskrivningen redogörs för bullermodelleringens resultat. Vid utarbetandet av bullermodelleringen har kraftverkens effekt inte begränsats i Lappfjärds vindkraftspark.
4. Se bemötande 10.3
5. Bullermodelleringen har utarbetats enligt miljöförvaltningens anvisning 2/2014.
Enligt den utarbetade bullermodelleringen överskrider bullerkonsekvenserna från
Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker för de närmaste bostadsbyggnaderna inte de riktvärden för utomhusbuller som fastställts av statsrådet (55 dB
dagtid, 50 dB nattetid) eller miljöministeriets planeringsriktvärden för utomhusbuller vid vindkraftsbyggande (45 dB dagtid, 40 dB nattetid).
På området där bullret motsvarar mellan 35 och 40 dB finns enligt lantmäteriverkets terrängdatabas 5 st. enskilda semesterbostäder. Tre semesterbostäder
ligger på den norra och västra sidan av det område som ska planläggas och två
semesterbostäder ligger på den östra sidan av det område som ska planläggas
där bullerområdet ansluts till bullerområdet för Lakiakangas projektområde.
De riktvärden som fastställts av statsrådet (45 dB dagtid, 40 dB nattetid) överskrids inte vid enskilda byggnader. Miljöministeriets planeringsriktvärde för buller nattetid (>35 dB) överskrids med nöd och näppe vid en semesterbyggnad.
Semesterbostaden i fråga ligger alldeles vid gränser för 35 decibels buller. Enligt
vår tolkning medför bullret inga sådana konsekvenser som skulle utgöra ett hinder för byggandet av vindkraftsparken.
6. Generalplanens bullerkonsekvenser har modellerats och bedömts enligt miljöförvaltningens anvisning 2/2014. Modelleringens resultat har jämförts med statsrpdets riktvärden (SRb 993/1992), miljöförvaltningens planeringsriktvärden för
utomhusbuller vid vindkraftsutbyggnad (MM 4/2012) och social- och hälsovårdsministeriets anvisning om boendehälsa (2003:1). Enligt beräkningarna
överskrider det lågfrekventa bullret inte riktvärdena vid något av objekten. Se
även bemötande 10.5.
7. Frågorna styr redan i sig själva utarbetandet av generalplanen för vindkraft och
konsekvensbedömningen. Därför anses det i allmänhet inte vara ändamålsenligt
att anteckna förhandsvalda värden i planbestämmelserna som en överlappande
styrning eftersom de inte ger något tilläggsvärde för själva planeringen, planens
innehåll eller styrningseffekt. Det är inte möjligt att ta ställning till kommande
bullerriktvärden i delgeneralplanen.
8. Landskapsfullmäktige godkände vid sitt möte 12.5.2014 etapplandskapsplan 2
och den har skickats till miljöministeriet för fastställelse. I etapplandskapsplanen
anvisas 30 områden för vindkraftverk som lämpar sig för vindkraftsparker av
regional betydelse. Delgeneralplaneområdet för Lappfjärds vindkraftspark ligger
på i den norra delen av Ömossa-Norrvikens område som anvisats i etapplandskapsplanen. Området för delgeneralplanen stämmer överens med landskapsplanen men i etapplandskapsplanen har grundvattenområdena avgränsats helt
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
25 (31)
29.4.2015
utanför tv-området. I förslaget till delgeneralplanen anvisas däremot inga platser för vindkraftverk på grundvattenområde.
I planförslaget har Lappfjärds projektområde anvisats som område för vindkraftverk. Landskapsplanernas områdesgränser är beteckningar som beskriver
områdenas särskilda karaktär och därför kan gränserna på t.ex. tv-området inte
tolkas bokstavligt. För delgeneralplanen för Lappfjärds vindkraftspark utarbetades noggrannare utredningar än för landskapsplanen och utifrån dessa preciseras den planering som anvisats genom landskapsplanen i delgeneralplanen. Delgeneralplanen för Lappfjärds vindkraftspark står inte i konflikt med landskapsplanen.
12 Paul Enlund
Muistutuksen pääkohta:
1. Avståndet mellan närmaste bosättning och Lappfjärds vindkraftverk bör ökas till
cirka 2 kilometer i planen. Detta innebär att antalet möllor på planområdet
minskas.
2. Delgeneralplanen är inkonsekvent på så sätt att vindkraftsparken sträcker sig in
en bit på Korsbäcks grundvattenområde.
3. Invånarna drabbas på ett oskäligt sätt om även Dagsarks och Härkmeri vindkraftsparker byggs.
4. Vindkraftsoperatören bör innan byggnadsarbetet inleds ge garantier för att uttjänta anläggningar städas bort, inklusive betongfundament.
Bemötande:
1. Vindkraftverkens skyddsavstånd har inte fastställts entydigt till något visst avstånd. Utifrån de utredningar som gjorts under planutkastsskedet framkom inga
motiveringar till varför minimiavståndet borde vara större än de praxis som tilllämpas. Det avstånd som används i allmänhet bildas ofta som resultat av modelleringen av decibelgränserna i bullermodelleringen i vindkraftsplaner och
gränsen för skuggeffekterna i skuggningsmodelleringen (ca 8 h/a), ifall inga
andra orsaker framkommer. Beaktansvärt i fråga om detta är att gränsen för
skuggeffekterna på cirka 8 h/a inte är en officiell bestämmelse utan endast en
praxis som tillämpas i Finland från fall till fall i samband med bedömningen.
Området har undersökts i samband med utarbetandet av planen och tills vidare
har det inte framkommit några sådana randvillkor eller faltorer som skulle förutsätta att planerna och placeringen borde övervägas på nytt.
2. På området för delgeneralplanen för Lappfjärds vindkraftspark finns det inga
klassificerade grundvattenområden utöver Storåsens och Korsbäcks grundvattenområden. Vindkraftverk som byggs utanför klassificerade grundvattenområFCG Suunnittelu ja tekniikka Oy
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
26 (31)
29.4.2015
den medför inga konsekvenser för grundvattnet. I närheten av de planerade
kraftverken finns dessutom inga privata hushållsvattenbrunnar som kunde påverkas av projektet.
Till ytvattnen i vindkraftsparkerna riktas konsekvenser endast i projektets byggnadsskede vid byggandet av kraftverken och vägnätets kraftledningsområden
och elöverföringskonstruktioner. Under byggåtgärderna avlägsnas ytjorden, vilket kan öka avrinningen och sedientbelastningen till vattendragen något. Den
olägenhet som orsakas av en eventuell ökad sedimentbelastning per kraftverk är
dock mycket kortvarig och medför inga bestående skador. På projektområden
finns inga värdefulla objekt som kunde utsättas för avsevärda olägenheter. I
vindkraftverken används dessutom inte sådant material från vilket skadliga ämnen skulle kunna urlakas i jordmånen och vattendragen.
I planförslaget har kraftverk nr 5, 6 och 8 strukits från Storåsens och Korsbäcks
grundvattenområden. Kraftverk nr 7 har strukits från grundvattenområdets
gräns. Planområdet har delvis avgränsats så att det inte ligger på grundvattenområde.
I planarbetet beaktas de krav på innehåll som fastställts för en generalplan (MBL
§ 39) samt särskilda bestämmelser för vindkraftsutbyggnad (kapitel 10 a MBL).
Enligt vår tolkning är generalplanens konsekvensbedömning täckande och kvalitetsmässigt tillräcklig så att den uppfyller kraven i § 9 i MBL och i § 1 i MBF för
utredandet av konsekvenser då en plan utarbetas.
3. Antecknas till kännedom. Delgeneralplanen för Lappfjärds vindkraftspark tar inte
ställning till andra projekt som eventuellt genomförs på området utöver de som
nämns i samband med bedömningen av samkonsekvenser i planbeskrivningen.
4. Genom delgeneralplanen löses inte hur området ska återställas. I jordlegolagen
finns bestämmelser för hur man ska gå till väga då arrendetiden går ut för ett
område där det finns en byggnad (§ 76 i jordlegolagen). Återställandet av området påverkas även av innehållet i det avtal som upprättats tillsammans med
arrendetagaren. CPC Finland Oy har ingått ett markarrendeavtal tillsammans
med alla markägare på vilkas område vindkraftsinfrastruktur kommer att bygggas. Enligt de markarrendeavtal som berör detta projekt är CPC Finland Oy förpliktad att sköta om rivningen av kraftverken.
13 Vivan och Henry Danielsson
1. Meddelar att det saknas uppgifter om återställandet av marken efter att parken
lagts ner.
CPC bör förbinda sig att stå för samtliga kostnader vid nedmontering och bortförande av vindkraftverken samt återställande av marken i ursprungligt skick.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
27 (31)
29.4.2015
2. Föreslår att vindkraftverk nr 27 ska strykas från vindkraftsparken.
Vindkraftverk 17 och 21 har strukits och för att ha en enhetlig linje mot bebyggelsen bör även nummer 27 strykas. Detta vindkraftverk är endast 1,35 – 1,5
km från bofast bebyggelse. Nummer 27 ligger även för nära Storåsens och
Korsbäcks grundvattenområde. Områdena i fråga är lågt belägna sankmarker
och är inte lämpliga som byggplatser för vindkraftverk eller vägar och linjegator
och bör därför strykas.
Bemötande:
2. Vindkraftverkens skyddsavstånd har inte fastställts entydigt till något visst avstånd. Utifrån de utredningar som gjorts under planutkastsskedet framkom inga
andra orsaker framkommer.
Beaktansvärt i fråga om detta är att gränsen för skuggeffekterna på cirka 8 h/a
inte är en officiell bestämmelse utan endast en praxis som tillämpas i Finland
från fall till fall i samband med bedömningen.
Området har undersökts i samband med utarbetandet av planen och tills vidare
har det inte framkommit några sådana randvillkor eller faktorer som skulle förutsätta att planerna och placeringen borde övervägas på nytt.
14 Nina Rosenback-Holmström och Ingmar Rosenback
1. Vindkraftverket nr 3 i planen för Norrvik-Uttermossa i Kristinestad bör flyttas
500 meter längre bort från bosättningen. Kraftverket i fråga ligger på under 1
kilometers avstånd från fast bebyggelse.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
28 (31)
29.4.2015
Vindkraftverlet leder till att fastigheten på adressen Langåsvägen 289 befinner
sig i det direkta gränsområdet med ökade skuggeffekter, hög bullernivå samt
störande lågfrekvent buller.
2. Önskar även ett klargörande över vem som ansvarar för nedmontering samt
bortforslande av vindkraftverken samt övrigt därtillhörande material då dessa är
uttjänta.
Bemötande:
1. Vid objektet överskrids enligt den utarbetade bullermodelleringen inte miljöministeriets planeringsriktvärden för utomhusbuller vid vindkraftsutbyggnad eller
statsrådets riktvärden för medelljudnivåer av buller. Riktvärdena för lågfrekvent
buller överskrids enligt beräkningarna inte heller. Skuggningseffekterna överskrids inte då man beaktas effekten av skyddande träd (bilaga om skuggningsmodelleringen, s. 70, 73 och 74).
Vindkraftverkens skyddsavstånd har inte fastställts entydigt till något visst avstånd. Utifrån de utredningar som gjorts under planutkastsskedet framkom inga
andra orsaker framkommer. Beaktansvärt i fråga om detta är att gränsen för
skuggeffekterna på cirka 8 h/a inte är en officiell bestämmelse utan endast en
praxis som tillämpas i Finland från fall till fall i samband med bedömningen.
15 Nina Nyholm
1. Motsätter sig den 110 kV:s kraftledning som planerats av CPC Finland, som
skulle ligger på gränsen mellan fastigheterna 30:13 och 30:49.
Framför fem alternativ till linjedragningen och yrkar på att den nuvarande planen ändras till något av följande förslag:
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
29 (31)
29.4.2015
1. Jordkabel hela vägen i rå mellan 30:13 och 30:49 ända till gränsen mot 30:9
och ännu vidare till planerade stolpen P6.
2. Luftkabel hela vägen i rå mellan 30:13 och 30:49 ända till gränsen mot 30:9
och därifrån jordkavel till planerade stolpen P6.
3. Linjens dragning flyttas norrut och dras som luftkabel i sin helhet i rå mellan
30:21 och 9:92.
4. Linjen dras i rå mellan 30:13 och 30:49 ända till gränsen mot 30:9 och därifrån snett ut mot vägen till planerade stolpen P6.
5. Linjens dragning flyttas söderut och dras i sin helhet mellan 30:49 och 6:81
mot 17:134 och därifrån snett över åkern mot planerade stolpen P5.
Bemötande:
1. I delgeneralplanen har kraftledningen i fråga betecknats som ett behov av en
kraftlinjeförbindelse. Beteckningen möjliggör även användning av jordkabel vid
objektet. Kraftledningens noggrannare placering planeras i en separat process.
Projektaktören kommer då att ta kontakt med markägaren beträffande planeringsarbetet.
16 Flera underskrifter
1. Följande invånare (fasta invånare och semesterinvånare) i Träskvik by (omfattar
bydelarna Blomträsk och Vikbäck) vill uttrycka sitt negativa inställning till byggandet av den planerade vindkraftsparken i Träskvik by på den östra sidan av riksväg
8.
2. Vår starka önskan är att den fina naturen ska bevaras i ostört tillstånd till invånarnas glädje för att det fortsättningsvis ska vara möjligt att utöva skogsbruk, utnyttja
rekreationsområden, plockar bär och svamp, njuta av det mångsidiga djurbeståndet
osv. Samtidigt som vi betonar detta vill vi påpeka att delar av Träskvik by hör till
Natura 2000-nätverket.
3. Vi motsätter oss den planerade vindkraftsparken även på grund av de olägenheter
som de flertaliga och höga vindkraftverken medför för oss som bor i Träskvik; bestående störande ljudnivå då vindkraftverken är igång, bestående ljuseffekter (som
kan upplevas mycket störande t.ex. vid soluppgången), säkerhetsrisk då is lossnar
från rotorbladen osv.
4. Ifall vindkraftverken byggs trots vår önskan kräver vi att kraftverken placeras på ett
sådant avstånd att det uppnås en betydligt lägre maxmal ljudnivå än det beräknade
35 dB på bebyggda områden.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
30 (31)
29.4.2015
5. Vi bifogar en karta där vi föreslår att följande kraftverk stryks:
Bemötande:
1. Till kännedom.
2. Synpunkten antecknas. De kraftverk som placerats till området begränsar inte möjligheterna att röra sig på området och försämrar inte de möjligheter till rekreationsanvändning som kan ske enligt allemansrätten. Naturligtvis kommer de områden
där vindkraftverk eller deras servicevägar byggs inte längre att kunna användas för
svamp- och bärplockning. Å andra sidan föbättrar dessa områden tillgängligheten till
området och till exempel markägarnas möjligheter att utöva skogsvård. På så sätt
kan konsekvenserna även ses som positiva. I förhållande till projektområdets areal
är det område som utsätts för förändringar beträffande användningen av markytan
försvinnande litet.
Kraftiga förändringar i områdets landskap kan däremot på olika sätt påverka människornas upplevelser och den rekreationsanvändning som sker enligt allemansrätten.
Negativa konsekvenser vindkraftverken medför för rekreationsanvändningen är
främst upplevda ifall vindkraftverkens synlighet och rotorns rörelser och skuggeffekter upplevs som störande för rekreationsanvändningen.
Konsekvenserna för naturen har undersökts på ett omfattande sätt under punkt
10.8 Konsekvenser för naturen i planbeskrivningen.
3. Det finns endast lite information om olyckor som orsakats av vindkraftverk. Detta
beror på att det skett mycket få olyckor i förhållande till kraftverkens antal. Bland
annat enligt Sveriges miljödomstols beslut (M 3735-09) är de risker som orsakas av
delar eller is som slungas ut från vindkraftverken ”försvinnande små”. Miljödomstolen motiverar det bland annat med att maskintillverkarna bör uppfylla säkerhetsoch hälsokrav som fastställs i artikel 5 i EU:s maskindirektiv, som även berör Finland. Eventuella risker bör även meddelas till användaren, ifall sådana finns.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
31 (31)
29.4.2015
Utifrån konkreta forskningsuppgifter är sannolikheten för att is som faller från ett
vindkraftverk ska träffa en människa en på 1,3 miljoner per år beträffande en person som vistas en timme vintertid varje år på 10 meters avstånd från ett vindkraftverk som är i drift (Göransson 2012).
De risker som kraftverk i drift kan medföra kan hanteras genom regelbundna
granskningar och serviceåtgärder av konstruktioner såsom rotorblad och maskinhus.
Vindkraftverk är dessutom väldigt automatiserat och stannar av sig själv i avvikande
situationer. Utöver detta uppföljs kraftverken på avstånd genom ett uppföljningssystem (s.k. SCADA-system), vilket innebär att det är möjligt att reagera vid behov.
Frågor om säkerheten vid vindkraftverk har undersökts med beaktande av delgeneralplanens noggrannhet och styrningsmål under punkt 10.9.2 i planbeskrivningen.
Enligt den bullermodellering som utarbetats överskrider bullernivån på Träskviksområdet inte de riktvärden för utomhusbuller som fastställts av statsrådet (55 dB dagtid, 50 dB nattetid) eller miljöministeriets planeringsriktvärden för utomhusbuller vid
vindkraftsbyggande (45 dB dagtid, 40 dB nattetid). Riktvärdena för lågfrekvent buller överskrids enligt beräkningarna inte heller. Skuggningseffekterna överskrids inte
då man beaktar effekten av skyddande träd (bilaga om skuggningsmodelleringen, s.
70, 73 och 74).
Skyddsavståndet för vindkraftverken har inte fastställts entydligt till något visst avstånd. Utifrån de utredningar som gjorts i planförslagsskedet framkom inga sådana
anmärkningar att minimiavståndet borde vara större än de praxis som vanligtvis tilllämpas. Den vanligen tillämpade avståndet fastställs i delgeneralplanen för vindkraft
ofta som resultat av modelleringen av decibelgränser i bullermodelleringen samt som
gränser för ljuseffekter i skuggningsmodelleringen (ca 8 h/a) ifall andra orsaker inte
framkommer. Beaktansvärt i denna fråga är att den gräns som fastställts för ljuseffekter (cirka 8 h/a) inte är en officiell bestämmelse utan en praxis som tillämpas i
Finland från fall till fall i samband med bedömningen.
4. Se bemötande 16.3. Området har undersökts i samband med utarbetandet av planen och tills vidare har det inte framkommit några sådana randvillkor eller faktorer
som skulle förutsätta att planerna och placeringen borde övervägas på nytt.
5. Se bemötande 16.3. Området har undersökts i samband med utarbetandet av planen och tills vidare har det inte framkommit några sådana randvillkor eller faktorer
som skulle förutsätta att planerna och placeringen borde övervägas på nytt.
Puh. 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi
Y-tunnus 2474031-0
Kotipaikka Helsinki
§ 240, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: Lappfjärd_vindkraftspark_delgeneralplan_utlåtande_anmärkningar
§ 240, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: Jukka_Kangasniemi_AVVIKANDE_ÅSIKT_tekn_290
AVVIKANDE ÅSIKT
Avvikande åsikt till Tekniska nämndens beslut 29.4.2015, § 45 DELGENERALPLAN FÖR MIKONKEIDAS
PLANEFÖRSLAGET TILL PÅSEENDE, OTSOTUULI OY och § 46 DELGENERALPLAN FÖR LAPPFJÄRDS
VINDKRAFTSPARK TILL PÅSEENDE, CPC FINLAND OY
1. Paragraf 46; Delgeneralplan för Lappfjärds vindkraftspark till påseende, CPC Finland Oy
ändrades på mötet till ”godkännande” och då ändrades § 46, som man fattade beslut om,
helt.
2. Kränker lagen om likabehandling eftersom en del förtroendevalda verkar ha den
uppfattningen att den gäller endast markägarna och inte alla som bor i Kristinestad eller
grannkommunerna, dvs. alla som ärendet berör.
3. Isfaran som förorsakar stor risk för människor och djur som måste vara i närheten till
exempel på grund av sitt arbetet eller sina intressen.
4. De landskapsmässiga olägenheterna (Bötombergen) är mycket stora eftersom det inte finns
många liknande platser i Kristinestad.
5. Bullerolägenheter; SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRORDNING om sanitära
förhållanden i bostäder och andra vistelseutrymmen samt om kompetenskrav för
utomstående sakkunniga, § 12-13.
”Vid musikbuller nattetid (kl. 22 - 7) eller annat motsvarande buller som eventuellt orsakar
sömnstörningar och som tydligt kan urskiljas från bakgrundsbullret, får musikbuller nattetid
(kl. 22 - 7) inte överskrida 25 dB mätt som ekvivalentnivå LAeq,1h under en timme i sådana
utrymmen som är avsedda att sova i.”
Förordningen träder officiellt ikraft 15.5.2015 och enligt överinspektör VESA PEKOLA
tillämpas stadgandet retroaktivt på redan byggda objekt eftersom det är fråga om
”hälsoskydd”.
6. Starka störningar i TV-sändningarna inverkar också på sebarhetsområdet i andra kommuner
och förorsakar störningar även för andra kommunikationssystem (GSM, VIRVE mm.).
§ 240, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: Jukka_Kangasniemi_AVVIKANDE_ÅSIKT_tekn_290
7. Fara för skogsbrand (i Estland för en vecka sedan). Det är mycket svårt, t.o.m. omöjligt att
släcka en brand i ett vindkraftverk som slungar ut brinnande olja flera hundratals meter,
nästan upp till en kilometer.
Jukka Kangasniemi
§ 240, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: förordn545_2015
§ 240, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: förordn545_2015
§ 241, ST 26.10.2015 14:00
TEKN: 171/2015
AFFÄRSVERKET KRS-VATTEN AVKASTNINGSKRAV
(RH/REN) (Stadsstyrelsen 26.10.2016 § )
Direktionen för affärsverket Krs Vatten har 28.9.2015 behandlat avkastningskravet för 2016 (paragraf som bilaga). Direktionen noterar att med
gällande avkastningskrav på 5% av grundkapitalet visar verksamheten underskott. Att höja tarifferna i nuvarande konjunkturläge är inte heller att rekommendera. På basen av nationell statistik (Vattenverksföreningen ”Vesihuoltomaksut 1.2.2015) är Kristinestads tariffer nära medianvärdet vilket
inte heller ger ett argument för en höjning av avgifter.
Ursprungligen definierades avkastningskravet så att det är nära marknadsräntan, alternativt den räntekostnad som staden själv betalar för sin upplåning.
I dag är 12 månaders euribor 0,154 % p.a. och staden betalar normalt en
marginal på högst 0,5 %-enheter.
Med betraktande av dagens ränteläge är med andra ord ett avkastningskrav
på 1% på inget sätt för lågt satt. (Finlands Banks statistik 2010-2015 som
bilaga).
Stadens ekonomiska nytta av vattenverket räknas efter att alla interna poster
eliminerats (även avkastningskravet) vilket betyder att nämnda procentsats
inte heller har någon betydelse för stadens (och koncernens) resultat. Avkastningskravet kan mera betraktas som ett medel för styrning av vattenverkets tariffer.
Stadsstyrelsen föreslår för Stadsfullmäktige att avkastningskravet för affärsverket Krs Vatten är 1% för år 2016.
§ 241, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: krsvatten§18
§ 241, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: euribor
§ 242, ST 26.10.2015 14:00
ST: 170/2015
AXXELL UTBILDNING AB:S ANHÅLLAN OM VERKSAMHETSBIDRAG
(REN/REN) (Stadsstyrelsen 26.10.2015 § )
Axxell Utbildning Ab har till staden Kristinestad sänt en anhållan om verksamhetsbidrag daterad 25.8.2015. Bilaga. Anhållan sändes till svenskspråkiga utbildningscentralen, varifrån den returnerades till stadskansliet med
konstaterandet att det i utbildningscentralens budget 2015 inte reserverats
anslag för detta ändamål. Bilaga.
Staden Kristinestad beviljade Axxell Utbildning Ab 7,500 euro år 2014.
Axxell Utbildning konstaterar i sin anhållan att:
Trots goda bokslut 2013-2014 finns det tidigare underskottet på 0,5 ME
ändå kvar och statens beslut angående den offentliga ekonomin visar entydigt att statsunderstöden kommer att minska betydligt. Detta gör det omöjligt att snabbt få ekonomin i balans och prognoserna för budgetbehandlingen 2016 tyder på ett balanseringsbehov på åtminstone 1 ME för hela bolagets del. Det årliga underskottet för Lappfjärds enhets del (egna kostnader
samt andelen av Axxells gemensamma utgifter) är i storleksklassen 150 000
euro.
Bolaget strävar efter att få sin ekonomi i balans, b.la. Axxells verksamhet i
enheten Kuggom folkhögskola i Lovisa indrogs helt 31.12.2014. Enheten i
Lappfjärd var även föremål för nedskärningar men kunde räddas med hjälp
av olika åtgärder.
Axxell Lappfjärd har etablerat sig som en mycket viktig lokal och regional
inriktning inom rytmisk musik och ljudteknik. Skolan rekryterar studerande från hela det svenskspråkiga området och ger således både skattemedel och inkomster för kommunen.
Axxell Lappfjärd sysselsätter sju heltidsanställda, varav sex bor i Kristinestad. Fyra timanställda bor på annan ort. Bildningsledare Casper Sahlströms rapport som bilaga.
Samarbete med staden
Kristinestads kultursekreterare har marknadsfört folkhögskolans konserter
och framträdanden. Bildnings- och fritidscentralen har diskuterat möjligheterna att för lokala ”artister” ordna möjlighet till att få göra inbandningar
mot överenskommen ersättning.
Ytterligare samarbete i form av utnyttjande av timlärare och föreläsare, gemensamma kurser (gruppundervisning) och utrymmen samt marknadsföring eftersträvas. Stadens ungdomar (och vuxna) i större utsträckning kunde
delta i folkhögskolan t.ex. kvällstid.
Staden ser positivt på utvecklingen av enheten i Lappfjärd och på att bolaget fortsätter med sin verksamhet i Kristinestad även i framtiden. Eftersom
staden även år 2015 måste spara (stadsstyrelsen har bl.a. uppmanat personalen till frivilliga oavlönade ledigheter) måste staden överväga storleken på
eventuellt verksamhetsbidrag år 2015.
§ 242, ST 26.10.2015 14:00
ST: 170/2015
Stadsstyrelsen beslutar att:
Kristinestad ser positivt på Axxell Utbildning Ab:s ansökan och beviljar
Axxell Utbildning Ab 7000 euro år 2015 för utveckling av verksamheten.
Staden önskar samtidigt att Axxell Utbildning Ab fortsätter med sin verksamhet i Kristinestad. Bidraget tas från stadsstyrelsens dispositionsmedel.
§ 242, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: axxell_anhållan2015
§ 242, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: axxell_anhållan2015
§ 242, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: axxell komplettering 15102015
§ 242, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: axxell komplettering 15102015
§ 242, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: utbildningsnämndens utlåtande
§ 243, ST 26.10.2015 14:00
ST: 176/2015
BEHANDLING AV RÄTTELSEYRKANDE ÖVER STADSSTYRELSENS BESLUT 7.9.2015 §
212 ANSÖKAN OM LEGOAVTAL: OY AIMOHARPPAUS AB
(EG/JI/REN) (Stadsstyrelsen 7.9.2015 § 212)
Oy Aimoharppaus Ab anhåller om att få arrendera ett 225 m² stort område
på stadens parkområde för caféverksamhet. Området är beläget på
fastigheten Rnr 287-1-9903-0, 1 Stadsdelens parker (se bilaga).
Oy Aimoharppaus Ab har för avsikt att bygga en 22 m² stor cafébyggnad
och önskar arrendera området för 5 år.
Enligt gällande detaljplan är området reserverat som VP-område,
parkområde.
Legoavgiften bestäms enligt gällande taxa för magasinarrende, det vill säga
en grundavgift på 67 € och 0,07 €/m², som binds till levnadskostnadsindex.
Ett legoavtal uppgörs för 5 år med Oy Aimoharppaus Ab för ett 225 m²
stort område enligt kartbilaga. På området får en cafébyggnad uppföras på
högst 22 m². Legoavgiften bestäms enligt gällande taxa för magasinarrende,
det vill säga en grundavgift på 67 € och 0,07 €/m², som binds till
levnadskostnadsindex.
Stadsdirektören ändrade vid sammanträdet sitt förslag och föreslog att
stadsstyrelsen godkänner följande ändring i arrendekontraktet till det ursprungliga förslaget:
Punkten 6.1 i arrendekontraktet skall i första stycket ändras på följande vis:
formuleringen ”arrendetagaren har rätt att överföra arrenderätten på tredje
man utan att höra arrendegivaren” skall ändras till: ”arrendetagaren kan
överföra arrenderätten på tredje man efter erhållet samtycke av arrendegivaren” samt att stadsstyrelsen till övriga delar godkänner det ursprungliga förslaget i sin helhet.
Stadsstyrelsen beslöt enhälligt i enlighet med stadsdirektörens föreslagna
ändring i arrendekontraktet, samt till övriga delar enligt det ursprungliga
förslaget.
Antecknas att ritningar till kiosken samt situationsplan bifogades till protokollet.
Bilaga § 212
_________
(ES/REN) (Stadsstyrelsen 26.10.2015 § x)
Rättelseyrkande har anförts över stadsstyrelsens beslut 7.9.2015 § 212.
Ändringssökandena yrkar att stadsstyrelsen ska upphäva beslutet.
§ 243, ST 26.10.2015 14:00
ST: 176/2015
Som grunder anför ändringssökandena:
1.
Beslutet strider mot gällande gatuplan för Packhustorget
(godkänd i tekniska nämnden 27.6.2006 § 92).
2.
Beslutet strider mot stadsplanebeskrivningen godkänd av
fullmäktige 11.3.1999 § 20.
3.
Beslutet strider mot den av fullmäktige godkända detaljplaneändringens målsättningar.
4.
Stadsstyrelsen har överskridit sina befogenheter. Enligt instruktionen för tekniska centralen § 15 punkt 5 hör det till tekniska direktörens beslutanderätt att besluta hyra, hyra ut och arrendera ut fast
och lös egendom för en tid om högst fem år. Undantagna villatomter
och tomter som finns på detaljplanerat område.
5.
Jäv: Petri Pihlajaniemi som medlem i styrelsen har deltagit i
ärendets handläggning i stadsstyrelsen. Parten i ärendet och Petri Pihlajaniemi har ett intimt affärssamarbete.
Parten har i enlighet med 34 § förvaltningslagen beretts möjlighet att framföra sin åsikt och avge sin förklaring med anledning av rättelseyrkandet.
Punkt 1-3
Punkt 1-3 i rättelseyrkandet rör planläggningen för området som legoområdet är beläget på samt förutsättningar för att bevilja bygglov för en sådan byggnad som nämns i ansökan daterad 17.8.2015.
Stadsstyrelsen har i sitt beslut 7.9.2015 § 212 inte tagit ställning till förutsättningar för beviljande av bygglov eftersom denna beslutanderätt enligt
instruktionen för tekniska centralen hör till byggnadsinspektören. Till ansökan om bygglov ska enligt 131 § markanvändnings- och bygglagen
(1999/132), nedan benämnd MBL, fogas en utredning om att sökanden har
besittningsrätt till byggplatsen. Detta innebär i detta fall ett laga kraft vunnet beslut om arrendegivarens vilja att arrendera ut det aktuella området.
Som huvudregel gäller enligt 58 § MBL att en byggnad inte får uppföras i
strid med detaljplanen. I gällande stadsplan för området där lego-området är
beläget (godkänd av fullmäktige 11.3.1999) finns inte angivet någon byggnadsyta för kiosk eller liknande byggnad. Kommunens byggnadstillsynsmyndighet har meddelat att den anser att det finns förutsättningar att bevilja
ett så kallat tillfälligt bygglov i detta ärende i enlighet med 176 § MBL. 172
§ MBL anger vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att ett tillfälligt
bygglov ska kunna beviljas:
Ett undantag får inte
1) medföra olägenheter med tanke på planläggningen, genomförandet av
planen eller annan reglering av områdesanvändningen,
2) försvåra möjligheterna att uppnå målen för naturvården, och inte
3) försvåra möjligheterna att uppnå målen för skyddet av den byggda miljön.
Undantag får inte beviljas, om det leder till byggande med betydande konsekvenser eller annars har avsevärda skadliga miljö konsekvenser eller
andra avsevärda och skadliga konsekvenser.
Punkt 4 i rättelseyrkandet
Begreppet tomt och allmänt område finns definierat i 2 § Fastighetsbildningslagen (1995/554):
I denna lag avses med
§ 243, ST 26.10.2015 14:00
ST: 176/2015
3) tomt en fastighet som bildats enligt den bindande tomtindelningen och
införts som tomt i fastighetsregistret
4) allmänt område en fastighet i kommunens ägo som bildats av ett område
som i detaljplanen avsatts till gatuområde, torg eller öppen plats, rekreationsområde, trafikområde, område för fritid och turism, skyddsområde,
faroområde, specialområde eller vattenområde, eller av en del av ett sådant
område, och som införts som allmänt område i fastighetsregistret
Det aktuella området som sökanden önskar att få arrendera är infört i fastighetsregistret som ett allmänt område.
Enligt instruktionen för tekniska centralen (godkänd av stadsfullmäktige
17.12.2002) 15 § har man beslutat att delegera tekniska nämndens beslutanderätt till tekniska direktören avseende bl.a. att arrendera ut fast egendom för en tid om högst fem år. Undantagna är tomter som finns på detaljplanerat område.
Beslutet borde enligt instruktionen för tekniska centralen ha handlagts av
tekniska direktören och har därmed i enlighet med 90 § kommunallagen
(365/1995) tillkommit i oriktig ordning. ”Samoin päätös on syntynyt virheellisessä järjestyksessä, jos johtosäännön menettelyä koskevia määräyksiä
ei ole noudatettu.”1
Punkt 5
I rättelseyrkandet anförs att Petri Pihlajaniemi som medlem i stadsstyrelsen
har varit jävig att delta i handläggningen av detta ärende på grund av Petri
Monolas medlemskap i ett annat företags styrelse. Mellan dessa två företag
bedrivs ett intimt affärssamarbete och det anförs att jäv föreligger enligt generalklausulen, 52 § kommunallagen 1995/365.
Vinkel Kiinteistöt Oy, i vars styrelse Petri Monola är medlem, bedriver fastighetsförmedlingsverksamhet. I rättsfallet som hänvisas till, HFD 1985 II
141 var sakomständigheterna följande; den tjänsteinnehavare som konstaterades vara jävig att handlägga ärendet ansågs vara uppdragstagare till parten
i ärendet. I det aktuella ärendet eller i rättelseyrkandet har inte anförts sådana sakomständigheter som skulle ge anledning att anta att Petri Pihlajaniemi skulle dra nytta av att Oy Aimoharppaus Ab:s ansökan om att få arrendera ifrågavarande område beviljas. Därmed saknar HFD 1985 II 141 relevans i detta ärende. Konstateras att det saknas förutsättningar att anta att Petri Pihlajaniemis opartiskhet är äventyrad i ärendet och han har således inte
varit jävig att delta i handläggningen av ärendet.
För tydlighetens skull kan nämnas att Petri Pihlajaniemi inte heller är jävig
att handlägga rättelseyrkandet i stadsstyrelsen. 2
Bilagor:
Rättelseyrkande 23.9.2015
Partens utlåtande med anledning av rättelseyrkandet
11.10.2015
1
Harjula, Heikki, Prättälä, Kari, Kuntalaki, tausta ja tulkinnat, 8. uudistettu painos, s. 743
Ibid., s. 732 ”Oikaisuvaatimusmenettely on kunnan sisäistä hallintomenettelyä, joka edeltää varsinaiseksi hallintolainkäytöksi katsottavaa valitusmenettelyä”
2
§ 243, ST 26.10.2015 14:00
ST: 176/2015
a)
b)
att stadsstyrelsen upphäver sitt beslut från 7.9.2015 § 212.
att stadsstyrelsen konstaterar att ärendet ska handläggas av
tekniska direktören i enlighet med instruktionen för tekniska centralen
15 § punkt 5.
§ 243, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: rättelseyrkande_lassfolkh_utter_wilen
§ 243, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: Svar på utlåtande_12102015
Svar på begäran om utlåtande över rättelseyrkan angående stadsstyrelsens beslut
7.9.2015 ansökan om legoavtal.
Enligt vad vi förstått strider legoavtalet inte mot Packhustorgets detaljplan. Innan vi
lämnade in ansökan om legoavtal kontrollerade vi detta vid byggnadstillsynen i
Kristinestad och fick veta att det är möjligt att komma överens om ett tidsbundet
legoavtal, på högst 5 år för kioskverksamhet.
Vi planerar en cafékiosk i parkområdets och stadens anda. I omedelbar närhet/på
arrendeområdet placeras utesittplatser, krukplanteringar, för omgivningen och
stadsbilden lämpliga utemöbler och parasoll. Parasollen kommer inte att ha läsk- eller
annan reklam som väcker diskussion. Sittplatserna på området kan användas av alla
stadsbor och besökare. Att använda området och njuta av omgivningen kräver alltså
inte att man är kund. Verksamheten är säsongbetonad och stör inte grannskapet på
annat sätt än i form av klirrande koppar, sorlet från kunderna samt ett och annat
skratt. I omedelbar närhet finns redan önskad livlig restaurangverksamhet med
sommarterrass. Maan har flera års erfarenhet av restaurangverksamhet på området.
Det är fråga om en i miljöministeriets anvisning: stads- och
byggnadsplanebeteckningar 2 nämnd tillfällig kioskbyggnation på c. 21 m2, som upptar
mindre än 1 % av det i rättelseyrkan nämnda park-/rekreationsområdets areal.
Arrenderingen av området fråntar inte ett stort rekreationsområde av invånarna utan
betyder tvärtom en höjning av områdets status som rekreationsområde och ökar
användningen och serviceutbudet. Precis på samma sätt som det delvis på VP –
området (bilaga 5) belägna hotellet gör.
Även om verksamheten är säsongbetonad till sin karaktär håller vi området snyggt och
tar hand om kiosken året runt. Och även om byggnationen är tillfällig är det meningen
att hålla den varm och belyst även under vintern. Kiosken grundas på sk. kilstensgrund
som efter eventuellt avslutad verksamhet kan lämnas på platsen och användas för
planteringar om staden så vill (bilaga 3 ansökan om legoavtal).
Vi har inga goda exempel på arrende av endast ytan som byggnaden täcker. Skötseln
av det kringliggande området glöms lätt bort om det är oklart vem skötseln hör till. Att
arrendera ett område på 225 m2 för en kioskbyggnad på 21 m2 kom vi till genom
diskussioner och i samarbete med stadens tekniska direktör.
Vårt syfte är att för vår del förbättra trivseln, användningen, utseendet och servicen på
ifrågavarande torg- och parkområde samt på den nya strandpromenaden. Eftersom
staden har satsat stort på ifrågavarande område, tycker vi att det nästan är
företagarnas plikt att hitta på nya saker och utveckla områdets användning och service
enligt stadens strategi. (bilaga 2: Ur stadens strategi: ”Kristinestad anlägger en
gästhamn på rätt sida om Stadsfjärden med nödvändiga funktioner och
bekvämligheter. I sammanhanget ska ingå tjänster för båtägare Nära centrum ordnas
vinterförvaring av båtar.
I Gamla stan ska finnas tillräckligt många trevliga kvällsrestauranger, kaféer som
håller öppet till senare på kvällen”
§ 243, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: Svar på utlåtande_12102015
”Gästhamnen lever, trevliga restauranger (till exempel en potatisgourmetrestaurang
och/eller servering av närodlad mat), kaféer och pubar, gärna i gammal stil, håller
öppet även på söndag, gärna också på kvällstid.”
”Torgen har i alla tider fungerat som mötesplats för människor. Servicen (butiker,
torghandel, snabbkök, kaféer, restauranger, konstverk, evenemang och uppträdanden) på och invid torget skapar trivsel och nytta.”
”Fler butiker garanterar livligare handel och affärsliv, butiker med ett brett sortiment,
special- och småbutiker, torgförsäljning och gågata, torgmarknad, antikrunda, en
potatisgourmetrestaurang, kaféer och Matkahuolto i Gamla stan.”
Efter att vår plan kommit till allmän kännedom har vi inte fått annan negativ respons
än det ifrågavarande rättelseyrkandet. En hel del uppmuntran, tack och gott humör
har vi fått av stadsborna, besökarna och media (bilaga: 1 Sydösterbotten/ledare 30.9.
och bilaga 4. Som exempel en meddelandekedja i sociala medier).
För övrigt vill vi utanför rättelseyrkan men som en del av stadens strategi påminna
dem som undertecknat rättelseyrkan att utbudet på jobb och sommarjobb är
begränsat i staden. Vår avsikt är att under säsongen tidsbundet sysselsätta 3-5
sommarjobbare och vi skulle gärna se att även andra företagare skulle delta i talkot
och koncentrera sig på det väsentliga. (Bilaga 2 ur Stadens strategi: ”Företag som
anställer sommarjobbare, och överhuvudtaget unga personer, är värda understöd.”
Till slut vill vi fästa stadsstyrelsens uppmärksamhet vid sammansättningen av
profileringsgruppen som sammanställt strategin. Det är motstridigt att en av
underskrivarna av rättelseyrkan har varit med och uppgjort stadens förtjänstfulla
strategi och med sin underskrift förbundit sig till den.
Vi hoppas att styrelsen har visdom att behandla ärendet på det sätt det förtjänar.
Hållfastskagatan 11.10.2015
Petri Monola
Oy Aimoharppaus Ab
Bilagor:
1. SYDÖSTERBOTTEN/LEDARE 30.9.2015
2. AV STADSFULLMÄKTIGE GODKÄND lokal strategi för 2010-2020,
sammanställd av och för stadsborna.
3. ANSÖKAN OM LEGOAVTAL
4. EXEMPEL PÅ EN MEDDELANDEKEDJA I SOCIALA MEDIER
5. DETALJPLAN/ PACKHUSTORGET
§ 243, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: En strandpromenad_ sydin ledare
§ 243, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: En strandpromenad_ sydin ledare
§ 243, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: Anomus maa-alueen vuokraamisestal_17082015
§ 243, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: Esimerkkinä yksi viestiketju sosiaalisessa mediassa
§ 243, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: Asemakaava_Pakkahuoneentori
§ 244, ST 26.10.2015 14:00
ST: 203/2015
KONKURRENSUTSÄTTNING AV LIVSMEDEL SOM UPPHANDLAS TILL STADEN
(REN/CG) (Stadsstyrelsen 26.10.2015 § )
Livsmedelsanskaffningarna till stadens kök konkurrensutsattes senast i början av år 2012 via KL-Kuntahankinnat Oy1 och upphandlingsperioden på 4
år som då inleddes via Kespro Oy avslutas 31.1.2016 i enlighet med punkt
11.1. i avtalet (avtalet är i kraft så länge som ramavtalet varar eller en kortare tid). Inbesparingen uppgick till ca 55 000 euro/år. I avtalsvillkoren
ingick möjligheten att köpa grönsaker, rotsaker, fisk och bröd av lokala leverantörer och denna möjlighet har också utnyttjats.
Staden kan ansluta sig till Vasaregionens upphandlingsring som konkurrensutsatt livsmedelsanskaffningen under sommaren-hösten 2015. I Vasa
stads anbudsbegäran konstaterades att Kristinestad kan besluta att ansluta
sig till avtalet tidigast fr.o.m. 1.2.2016. Då det gäller livsmedel kommer
också Malax, Korsnäs, Laihela, Storkyro, Vörå och Korsholm att ansluta
sig till upphandlingsringen. Upphandlingsbeslutet har fattats av Vasa stads
allmänna sektion som underlyder stadsstyrelsen 3.9.2015, § 80. Kespro Ab
har valts till partileverantör och Valio Ab till leverantör för mjölkprodukter.
Avtalsdokumenten finns på hemsidorna för Vasa stads upphandlingsservice
https://extra.vaasa.fi/hankinta/sopimukset/elintarvikkeet/elintarvikkeet/Sivu
t/default.aspx (begränsad tillgång). Alla upphandlingsdokument finns till
påseende vid stadskansliet och även vid sammanträdet.
Vård- och omsorgscentralen i Kristinestad beslöt år 2012 ansluta centrallagrets anskaffningar till Vasa stads upphandlingsring. Via upphandlingsringen kan staden även göra andra anskaffningar (avtalet om upphandlingssamarbete behandlas som skilt ärende under hösten 2015). För olika typer
av upphandling, såsom anskaffningen av livsmedel, utarbetas en skild förbindelse med avtalsleverantören/-leverantörerna enligt ramavtalet och dess
anvisningar. Utkast till avtal som bilaga.
Avtalet med både Kespro Ab och Valio Ab gäller tillsvidare och uppsägningstiden är sex (6) månader. Bilagor. Avtalet kan dock inte sägas upp under det första avtalsåret.
Kristinestad följer Cittaslow-filosofin. Beställaren har rätt att utanför avtalet
upphandla säsongs-, special- eller skräddarsydda produkter. I de produktgrupper som ingår i Vasa stads anbudsbegäran ingår inte grönsaker, rotfrukter, bär, färsk fisk och bageriprodukter, således kan dessa produkter fortsättningsvis upphandlas av lokala leverantörer i Kristinestad. Produkterna
kan i mindre utsträckning även köpas via partiavtalet.
I anbudsbegäran ställdes detaljerade krav både på servicen och de produkter
som bjuds ut och därför har man riktat särskild uppmärksamhet på kvaliteten. Målet för Vasa matservice är att använda inhemska produkter i så stor
utsträckning som möjligt och produktspecifikationerna har utarbetats med
tanke på detta. I stället för eller som alternativ till eventuella utländska produkter försöker man hitta inhemska alternativ i avtalsförhandlingarna.
Kosthållschefen Carina Grannas anser att samarbetet med nuvarande partileverantör Kespro Ab borde fortsätta. Upphandlinsgringens köpvolym ger
prismässig konkurrenskraft. Som fördelar ser kosthållschefen de smidiga
1
Non-profit bolag som ägs av Finlands kommunförbund
§ 244, ST 26.10.2015 14:00
ST: 203/2015
leveranserna och det bredare utbudet som Valio erbjuder. Om ändringar då
det gäller leveransdagen o. dyl. förhandlas direkt med leverantörernas kontaktpersoner.
Kristinestad kan givetvis också konkurrensutsätta upphandlingen på egen
hand. Upphandlingsringens volym förbättrar dock den prismässiga konkurrenskraften och därför är upphandlingen via Vasa upphandlingsring i nuläget ett lämpligt alternativ med beaktande av ovannämnda möjlighet att köpa
produkter av lokala leverantörer. Man måste även beakta att konkurrensutsättningen är krävande och tidsödande uppgift.
Stadsstyrelsen beslutar att
Staden Kristinestad deltar fr.o.m. 1.2.2016 i den gemensamma upphandlingen, som Vasa stads upphandlingsring handhar, och upphandlar livsmedlen och mjölkprodukterna via avtalsleverantören Kespro Ab och Valio Ab i
enlighet med ramavtalet med undantag av säsongs-, special- och skräddarsydda produkter såsom grönsaker, rotfrukter, bär, färsk fisk och bageriprodukter vilka fortsättningsvis upphandlas av lokala leverantörer.
§ 244, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: Kespro Oy, sopimus, elintarvikkeet
V AAS AN K AUP UN KI
V AS A ST AD
H AN KI N T A P A L V E L U T
U P P H AN D L I N G S S E R VI C E
Puit esop imus
2015-628-1
1 (3)
2.10.2015
MK
Elintarvikkeiden yhteishankintasopimus, kokonaistukkutoimittaja
Sopimusosapuolet
Kespro Oy (sopimustoimittaja)
Mannerheimintie 117
00280 Helsinki
Y-tunnus: 0911917-1
Vaasan kaupunki (hankintayksikkö)
PL 3
65101 Vaasa
Y-tunnus: 0209602-6
Sopimusosapuolten yhteyshenkilötiedot ovat sopimuksen liitteessä 1.
Sopimuksen perusteet
Vaasan kaupungin tarjouspyyntö nro 628 / 9.6.2015
Kespro Oy:n tarjous 24.7.2015
Vaasan kaupunginhallituksen yleisjaoston päätös 3.9.2015 § 80
Kokonaistukkutoimittaja: Kespro Oy
Hankinnan kohde
Elintarvikkeiden tukkutoimitukset Vaasan kaupungin yksiköiden tarpeisiin. Vaasan
kaupunkikonserniin kuuluvat yhtiöt voivat halutessaan liittyä sopimukseen. Vaasan
seudun hankintarenkaan kunnat voivat päätöksellään liittyä sopimukseen.
Tilaajilla on oikeus hankkia kausi-, erityis- tai räätälöityjä tuotteita sopimuksen
ulkopuolelta. Sopimukseen eivät sisälly hankintayksiköiden erikseen kilpailuttamat
tai muutoin sovitut tuoteryhmät.
Toimituskohteet
Vaasan ruokapalveluiden toimituskohteet on eritelty sopimuksen liitteessä 2. Myös
muut Vaasan kaupungin toimipisteet voivat käyttää sopimusta.
Vaasan hankintarenkaan kuntien toimituskohteet on eritelty sopimuksen liitteessä 3.
Sopimusaika
2.10.2015 alkaen toistaiseksi. Sopimus jatkuu ilman irtisanomista siihen asti, kunnes
tarjouspyynnön tuoteryhmien seuraavan julkisen tarjouskilpailun hankintapäätös on
saanut lainvoiman ja uusi hankintasopimus allekirjoitettu
Irtisanominen
Sopimusta ei voida irtisanoa päättymään ennen ensimmäisen sopimusvuoden
kulumista.
Sopimuksessa noudatetaan kuuden (6) kuukauden irtisanomisaikaa. Irtisanomisen
syytä ei tarvitse kertoa. Hankintayksikkö pidättää oikeuden irtisanoa sopimus
asiakaskohtaisesti ilman koko sopimuksen irtisanomista. Mikäli palvelun ja / tai
tuotteiden laatu toistuvasti alittaa tarjouspyynnössä asetetun vaatimustason tai
sopimustoimittaja muulla tavoin rikkoo sopimusta, on hankintayksiköllä oikeus
purkaa sopimus välittömästi ilman, että sopimustoimittajalla on oikeutta vaatia
vahingonkorvausta tai muuta korvausta.
PL 3 65101 VAASA
PB 3 65101 VASA
Puhelin (06) 325 1111
Telefon (06) 325 1111
e-mail: [email protected]
e-mail: fö[email protected]
Hinnat
2
Hinnat netto €, alv 0 %.
Toimitus- ja rahtikustannusten eriyttämiseksi peritään erillinen pudotusmaksu € /
toimitus.
Sopimustuotevalikoiman (sopimuksen liite 4) nettohinnat ovat voimassa vähintään
1.10.2016 asti, jonka jälkeen sopimustoimittaja sitoutuu noudattamaan ko. tuotteiden
osalta markkinahintojen muutoksia lähtökohtana tarjouksen hinnoittelutaso.
Nettohinnoiteltujen tuotteiden hinnat liikkuvat markkinatilanteesta ja
kustannustekijöistä johtuen myös alaspäin. Hinnanmuutoksia voi esittää kiinteän
hintakauden jälkeen puolivuosittain 1.10. ja 1.4. lukien.
Hinnanmuutosesitys perusteluineen tulee lähettää viimeistään 2 kk ennen uusien
hintojen esitettyä voimaan tuloa osoitteeseen [email protected].
Hinnanmuutosesitykset annetaan samalla lomakepohjalla kuin tarjoushinnat on
annettu. Perusteettomia hintamuutoksia ei hyväksytä ja hinnanmuutokset astuvat
voimaan vasta Vaasan kaupungin hankintajohtajan hyväksyttyä
hinnanmuutosesityksen perusteluineen sekä vahvistettua muutoksen
voimaantulopäivän. Hankintajohtaja tekee päätöksen hinnanmuutosten
hyväksymisestä tai hylkäämisestä kahden kuukauden sisällä muutosesityksestä.
Sopimustoimittaja välittää ajantasaiset tuote- ja hintatiedot xml-muodossa käytössä
olevien toiminnanohjausjärjestelmien (Aromi, Jamix) pääkäyttäjille.
Mikäli hintojen muutoksista ei päästä yksimielisyyteen, hankintayksiköllä on oikeus
purkaa sopimus päättymään siitä hetkestä lähtien, kun hinnanmuutos tulee voimaan.
Muille kuin nettohinnoitelluille tuotteille toimittaja myöntää 0,5 prosentin
alennuksen kulloinkin voimassa olevasta virallisesta hinnastosta. Kulloinkin
voimassa oleva virallinen hinnasto toimitetaan kuukausittain Hankintapalveluihin,
joka pitää sitä sopimusten käyttäjien saatavilla.
Sopimuksen aikaiset mahdolliset kampanjatarjoukset ovat tilaajayksiköiden
hyödynnettävissä, mikäli ne ovat sopimushintoja edullisempia.
Laskutus
Laskut vastaavat arvonlisäverolain asettamia vaatimuksia, erillisiä laskutus tms. lisiä
ei peritä. Laskutus koontilaskuina kerran viikossa tilaajayksiköiden ilmoittamiin
laskutusosoitteisiin.
Vaasan kaupunki ottaa vastaan verkkolaskuja, sopimustoimittajalla on käytössään
toimiva verkkolaskutus sopimuskauden alusta lukien. Vaasan kaupungin
verkkolaskutuksen yhteyshenkilö on toimistovirkailija Anita Hiltunen, p. 06 325 122
Verkkolaskutunnukset ovat noudettavissa http://verkkolasku.tieke.fi.
Maksuehto
21 pv netto, viivästyskorko enintään voimassa olevan korkolain mukainen.
Toimitusehto
Pudotusmaksu Vaasan kaupunki 6 €/toimitus ja hankintarenkaan muut kunnat 8
€/toimitus, toimitukset tilaajayksiköiden kanssa yhteisesti laadittavan aikataulun
mukaisesti.
Raportointi
Sopimustoimittaja raportoi pyydettäessä sopimukseen perustuvat ostot, vähintään
määrät ja eurot tuotteittain pyydetyltä ajanjaksolta. Ostoraportit toimitetaan
eriteltynä hankintarengas / kunta / tilaajayksikkö.
Muut ehdot
Sopimustoimittaja täyttää kaikki tarjouspyynnössä asetetut kelpoisuusvaatimukset,
Kespro Oy:n tarjousdokumentit sopimuksen liitteinä 5-9.
JYSE 2014 tavarat (Julkisten hankintojen yleiset sopimusehdot.)
Sopimusta on laadittu kaksi samanlaista kappaletta, yksi molemmille osapuolille.
Allekirjoitukset
LIITTEET
Vaasassa 2.10.2015
Tampereella
.10.2015
Heidi Hirsimäki
Hankintajohtaja
Vaasan kaupunki
Outi Vuorinen
Myyntineuvottelija
Kespro Oy
Liite 1, Sopimuksen yhteyshenkilöt
Liite 2, Vaasan ruokapalveluiden toimipisteluettelo
Liite 3, Vaasan seudun hankintarenkaan kuntien toimipisteluettelo ja sopimus
yhteyshenkilöt
Liite 4, Kespro Oy:n sopimustuotevalikoima 2.10.2015
Liite 5, Kespro Oy:n tarjousdokumentti
Liite 6, Kespro Oy:n kuljetusten järjestäminen
Liite 7, Kespro Oy:n asiakaspalvelun yhteystiedot
Liite 8, Kespro Oy:n tilausjärjestelmät
Liite 9, Kespro Oy:n reklamaatioprosessi
3
§ 244, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: Valio Oy, sopimus, elintarvikkeet
V AAS AN K AUP UN KI
V AS A ST AD
H AN KI N T A P A L V E L U T
U P P H AN D L I N G S S E R VI C E
Puit esop imus
2015-628-2
1 (3)
2.10.2015
MK
Elintarvikkeiden yhteishankintasopimus, maitotaloustuotteet
Sopimusosapuolet
Valio Oy (sopimustoimittaja)
Osmankatu 2
60320 Seinäjoki
Y-tunnus: 0116297-6
Vaasan kaupunki (hankintayksikkö)
PL 3
65101 Vaasa
Y-tunnus: 0209602-6
Sopimusosapuolten yhteyshenkilötiedot ovat sopimuksen liitteessä 1.
Sopimuksen perusteet
Vaasan kaupungin tarjouspyyntö nro 628 / 9.6.2015
Valio Oy:n tarjous 26.7.2015
Vaasan kaupunginhallituksen yleisjaoston päätös 3.9.2015 § 80
Maitotaloustuotteiden tuoteryhmäkohtainen toimittaja: Valio Oy
Hankinnan kohde
Maitotaloustuotteiden tukkutoimitukset Vaasan kaupungin yksiköiden tarpeisiin.
Vaasan kaupunkikonserniin kuuluvat yhtiöt voivat halutessaan liittyä sopimukseen.
Vaasan seudun hankintarenkaan kunnat voivat päätöksellään liittyä sopimukseen.
Tilaajilla on oikeus hankkia kausi-, erityis- tai räätälöityjä tuotteita sopimuksen
ulkopuolelta. Sopimukseen eivät sisälly hankintayksiköiden erikseen kilpailuttamat
tai muutoin sovitut tuoteryhmät.
Toimituskohteet
Vaasan ruokapalveluiden toimituskohteet on eritelty sopimuksen liitteessä 2. Myös
muut Vaasan kaupungin toimipisteet voivat käyttää sopimusta.
Vaasan hankintarenkaan kuntien toimituskohteet on eritelty sopimuksen liitteessä 3.
Sopimusaika
2.10.2015 alkaen toistaiseksi. Sopimus jatkuu ilman irtisanomista siihen asti, kunnes
tarjouspyynnön tuoteryhmien seuraavan julkisen tarjouskilpailun hankintapäätös on
saanut lainvoiman ja uusi hankintasopimus allekirjoitettu
Irtisanominen
Sopimusta ei voida irtisanoa päättymään ennen ensimmäisen sopimusvuoden
kulumista.
Sopimuksessa noudatetaan kuuden (6) kuukauden irtisanomisaikaa. Irtisanomisen
syytä ei tarvitse kertoa. Hankintayksikkö pidättää oikeuden irtisanoa sopimus
asiakaskohtaisesti ilman koko sopimuksen irtisanomista. Mikäli palvelun ja / tai
tuotteiden laatu toistuvasti alittaa tarjouspyynnössä asetetun vaatimustason tai
sopimustoimittaja muulla tavoin rikkoo sopimusta, on hankintayksiköllä oikeus
purkaa sopimus välittömästi ilman, että sopimustoimittajalla on oikeutta vaatia
vahingonkorvausta tai muuta korvausta.
PL 3 65101 VAASA
PB 3 65101 VASA
Puhelin (06) 325 1111
Telefon (06) 325 1111
e-mail: [email protected]
e-mail: fö[email protected]
Hinnat
2
Hinnat netto €, alv 0 %.
Sopimustuotevalikoiman (sopimuksen liite 4) nettohinnat ovat voimassa vähintään
1.10.2016 asti, jonka jälkeen sopimustoimittaja sitoutuu noudattamaan ko. tuotteiden
osalta markkinahintojen muutoksia lähtökohtana tarjouksen hinnoittelutaso.
Nettohinnoiteltujen tuotteiden hinnat liikkuvat markkinatilanteesta ja
kustannustekijöistä johtuen myös alaspäin. Hinnanmuutoksia voi esittää kiinteän
hintakauden jälkeen puolivuosittain 1.10. ja 1.4. lukien.
Hinnanmuutosesitys perusteluineen tulee lähettää viimeistään 2 kk ennen uusien
hintojen esitettyä voimaan tuloa osoitteeseen [email protected].
Hinnanmuutosesitykset annetaan samalla lomakepohjalla kuin tarjoushinnat on
annettu. Perusteettomia hintamuutoksia ei hyväksytä ja hinnanmuutokset astuvat
voimaan vasta Vaasan kaupungin hankintajohtajan hyväksyttyä
hinnanmuutosesityksen perusteluineen sekä vahvistettua muutoksen
voimaantulopäivän. Hankintajohtaja tekee päätöksen hinnanmuutosten
hyväksymisestä tai hylkäämisestä kahden kuukauden sisällä muutosesityksestä.
Sopimustoimittaja välittää ajantasaiset tuote- ja hintatiedot xml-muodossa käytössä
olevien toiminnanohjausjärjestelmien (Aromi, Jamix) pääkäyttäjille.
Mikäli hintojen muutoksista ei päästä yksimielisyyteen, hankintayksiköllä on oikeus
purkaa sopimus päättymään siitä hetkestä lähtien, kun hinnanmuutos tulee voimaan.
Muille kuin nettohinnoitelluille tuotteille sopimustoimittaja myöntää alennuksia
sopimuksen liitteenä 5 olevan luettelon mukaisesti kulloinkin voimassa olevasta
virallisesta hinnastosta. Kulloinkin voimassa oleva virallinen hinnasto toimitetaan
Hankintapalveluihin, joka pitää sitä sopimusten käyttäjien saatavilla.
Sopimuksen aikaiset mahdolliset kampanjatarjoukset ovat tilaajayksiköiden
hyödynnettävissä, mikäli ne ovat sopimushintoja edullisempia.
Laskutus
Laskut vastaavat arvonlisäverolain asettamia vaatimuksia, erillisiä laskutus tms. lisiä
ei peritä. Laskutus koontilaskuina kerran viikossa tilaajayksiköiden ilmoittamiin
laskutusosoitteisiin.
Vaasan kaupunki ottaa vastaan verkkolaskuja, sopimustoimittajalla on käytössään
toimiva verkkolaskutus sopimuskauden alusta lukien. Vaasan kaupungin
verkkolaskutuksen yhteyshenkilö on toimistovirkailija Anita Hiltunen, p. 06 325 122
Verkkolaskutunnukset ovat noudettavissa http://verkkolasku.tieke.fi.
Maksuehto
21 pv netto, viivästyskorko enintään voimassa olevan korkolain mukainen.
Toimitusehto
Kaikki toimitukset rahtivapaasti, erillistä toimitus-, pudotus- tai pientoimitusmaksua
ei peritä. Toimitukset tilaajayksiköiden kanssa yhteisesti laadittavan aikataulun
mukaisesti.
Raportointi
Sopimustoimittaja raportoi pyydettäessä sopimukseen perustuvat ostot, vähintään
määrät ja eurot tuotteittain pyydetyltä ajanjaksolta. Ostoraportit toimitetaan
eriteltynä hankintarengas / kunta / tilaajayksikkö.
Muut ehdot
Sopimustoimittaja täyttää kaikki tarjouspyynnössä asetetut kelpoisuusvaatimukset,
Valio Oy:n tarjousdokumentit sopimuksen liitteinä 6-9.
JYSE 2014 tavarat (Julkisten hankintojen yleiset sopimusehdot.)
Sopimusta on laadittu kaksi samanlaista kappaletta, yksi molemmille osapuolille.
Allekirjoitukset
LIITTEET
Vaasassa 2.10.2015
Seinäjoella
.10.2015
Heidi Hirsimäki
Hankintajohtaja
Vaasan kaupunki
Anne Hämäläinen
Myyntipäällikkö
Valio Oy
Liite 1, Sopimuksen yhteyshenkilöt
Liite 2, Vaasan ruokapalveluiden toimipisteluettelo
Liite 3, Vaasan seudun hankintarenkaan kuntien toimipisteluettelo ja sopimus
yhteyshenkilöt
Liite 4, Valio Oy:n sopimustuotevalikoima 2.10.2015
Liite 5, Valio Oy:n tuoteryhmäalennusprosentit
Liite 6, Valio Oy:n tarjousdokumentti
Liite 7, Valio Oy:n kuljetusten järjestäminen
Liite 8, Valio Oy:n tilausjärjestelmät
Liite 9, Valio Oy:n reklamaatioprosessi
3
§ 244, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: HANKINNAN SITOUTUMISLOMAKE
HANKINNAN SITOUTUMISLOMAKE
Tällä sitoumuksella hankintarenkaan osakas osallistuu Vaasan kaupungin hankintapalveluiden yhteishankintaan sekä
sitoutuu käyttämään sopimusta ja hankkimaan tavaroita/palveluita sopimustoimittajalta/ -toimittajilta puitesopimuksen ja
puitesopimusohjeistuksen mukaisesti. Yleiset hankintaan liittymisen ehdot on määritelty hankintarengasta koskevassa
sopimuksessa.
Allekirjoitettu
sitoumus
lähetetään
[email protected]
hankintapalveluille
pdf
-
tiedostona
sähköpostitse
osoitteeseen
Seutuyhteistyökumppani
Y-tunnus
Osoite
Sopimuksen yhteyshenkilö
-
puhelin
-
sähköposti
Mikäli sopimuksen yhteyshenkilö vaihtuu tulee seutuyhteistyökumppanin ilmoittaa tästä hankintapalveluille
yllä mainittuun sähköpostiosoitteeseen.
PUITEJÄRJESTELY, JOTA SITOUMUS KOSKEE
SEUTUYHTEISTYÖKUMPPANIA
PÄÄSOPIMUKSESTA
SOPIMUSEHDOT
KOSKEVAT,
EROAVAT
SEUTUYHTEISTYÖKUMPPANIN
ALLEKIRJOITUS/KSET
Paikka ja aika
Allekirjoitus ja nimenselvennys
§ 245, ST 26.10.2015 14:00
ST: 204/2015
INTENTIONSAVTAL GÄLLANDE SOLKRAFTSPROJEKT MED ENE SOLAR SYSTEMS
AB
(JI/NG/REN)
ENE Solar Park Oy har varit i kontakt med staden Kristinestad om att inleda utredning och planering för att etablera en solenergipark i Kristinestad.
Bolaget har presenterat projektet för stadsstyrelsen 5.10.2015. Parkens areal
som är tilltänkt i Kristinestad bör vara 20 ha. Effekten på panelerna skulle
vara 8,7 Mw med 72 stativ och 26800 st solpaneler som skulle producera ca
11GWh/år. Solkraftverket producerar el vid dagsljus, inte enbart vid soligt
väder. Den årliga solstrålningen i Finland motsvarar nivån i norra Tyskland.
Investeringen kostar 9,5-11,6 milj. euro beroende på de markarbeten som
behövs. Bolaget uppger i intentionsavtalet att priset för kraftverket i Kristinestad skulle vara 9,5 milj. euro. Eftersom jordmånen är bergig behövs
mindre markarbeten och tack vare nätverket på 20 kWa som finns på endast
100 meters avstånd blir anslutningskostnaderna till elnätet förmånliga.
För planering och byggande av området och parken behövs ingen miljökonsekvensbedömning, ingen generalplan och inget bygglov, endast åtgärdstillstånd behövs. Området kan således också planeras direkt invid
vägar och bosättning. Området som staden i diskussioner föreslagit till ENE
Solar Park Oy är skogsområdet/marken utefter Lappfjärdsvägen mittemot
industriområdet (Kristina kök). Markområdet är 25 ha stort, området består
av plantering och blandskog.
Staden Kristinestads totala elförbrukning för året 2014 var 590 122 kWh
motsvarande 710 063 €. Denna elförbrukning är från stadens fastigheter,
KRS-Gatu samt KRS-Vatten.
Bifogade handlingar till ärendet: Områdeskarta, utdrag ur skogsvårdsföreningens program över skog, ENE Solar Park presentation och intentionsavtal.
ENE Solar Park Ab har ingått intentionsavtal om utredning av solkraftverk
bl.a. med Raumo och Nakkila.
Finansiering
Staden föreslås att delta i projektet upp till 20 % och aktiekapitalet är enligt
förslag 100.000 euro.
Oftast ger städerna och kommunerna markområdet som apport till projektet.
Staden kan givetvis också föreslå att området säljs eller arrenderas.
Företagen, samfunden och enskilda konsumenter kan köpa en panel så att
en aktie är en panel. T.ex. om priset på en aktie är 480 euro uppskattas avkastningen för aktieägaren att vara minst fyrfaldig. Aktien kan kopplas till
en bostadsaktie vilket förbättrar energicertifikatet.
Aktiekapitalet för aktiebolaget som grundas föreslås bli 100 000 €. Även
andra finansiärer kan tas med på basen av gemensamt beslut.
Avkastningen på det investerade kapitalet
§ 245, ST 26.10.2015 14:00
ST: 204/2015
Avkastningen på det investerade kapitalet uppskattas till 5-6 %/år. Avkastningen kan öka om elpriset stiger under de kommande åren. Stadens inbesparing kan utgående från nuvarande förbrukning uppskattas till ca 50 000
euro/år.
Beskattningen av solenergi
Riksdagen godkände 10.3.2015 en lagändring gällande punktskatt på elström. Lagen trädde i kraft 1.5.2015. Bilaga.
Solenergins fördelar är att den är förnyelsebar, inte förorsakar några utsläpp, är driftssäker och har litet servicebehov. Projektet har en viss sysselsättande effekt under byggnadstiden. Efter färdigställandet kommer underhållet av kraftverket att ge viss sysselsättning. Solenergin ger kommunerna,
företagen och hushållen som använder den imagefördelar.
Stadsstyrelsen beslutar:
1. godkänna intentionsavtalet gällande projektet Solar Park Kristinestad
mellan staden Kristinestad och ENE Solar Systems Ab på följande ramvillkor:
1.1 Punkt 3 i intentionsavtalet, giltighetstid: I intentionsavtalet
ifylls datum så att intentionsavtalet gäller högst fram till
31.12.2016.
1.2 Punkt 4 Avtalets villkor ”… eller avtalspartens förutsättningar
för att uppfylla avtalet väsentligt förändras”. För ordet väsentligt tilläggs följande belysande exempel på vad en väsentlig förändring kunde vara: ”Om en sådan väsentlig förändring
sker på marknaden så att investeringen blir olönsam och återbetalningstiden förlängs från det beräknade”.
1.3 Intentionsavtalet punkt 5, stycke 1 ersätts med följande:
ENE Solar Systems Ab ansvarar för grundandet av Kristinestad Solar Park Ab och förverkligar byggandet av solkraftverket, projektledningen och en del av finansieringen.
1.4 Intentionsavtalet punkt 6
Det gemensamma företaget Kristinestad Solar Park Ab driver och upprätthåller kraftverket efter att det färdigställts. Till övriga delar i enlighet med
intentionsavtalet punkt 6.
2. Befullmäktigar tjänsteinnehavarna att ingå intentionsavtalet samt vid
behov mindre textändringar i det.
3. Ger tjänsteinnehavarna nödvändiga anvisningar för den fortsatta beredningen.
§ 245, ST 26.10.2015 14:00
ST: 204/2015
4. Protokollet justeras omedelbart på sammanträdet till den del det gäller
detta ärende.
§ 245, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: intentionsavtal_solar
§ 245, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: Ene_beskattning_elström
Bilaga
ENE Solarpark
Beskattningen av elström
I början av maj trädde en lagändring, som förtydligar och underlättar beskattningen av elproduktion i liten
skala och särskilt solelsystem, i kraft.
Det är fråga om ändringar av lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen.
Ändringarna gjordes genom Lagen om ändring av lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen RP
349/2014.
Innehåll:
-
-
Den viktigaste ändringen är att elproduktionsanläggningar med en nominell effekt under 100 kVa och
större anläggningar vilkas årliga produktion är högst 800 000 kWh, befrias från skattskyldigheten för
elström.
Befrielse från skattskyldigheten för elström innebär i praktiken att ifrågavarande elproducenter själva
skattefritt kan använda eller direkt överföra producerad elström till annan konsument.
Dock bör beaktas att om den producerade elströmmen överförs via elnätet till förbrukning så ”överförs”
inte befrielsen från skattskyldighet utan elnätsinnehavaren uppbär punktskatt för elström såsom hittills.
Elproducenterna indelas i tre kategorier efter skatteändringen:
1. Mikrokraftverk med en nominell effekt understigande 100 kVA, vilka lämnas helt utanför
beskattningen.
2. Elproducenter med småkraftverk, med en nominell effekt överstigande 100 kVA men med en
årsproduktion på högst 800 000 kWh, vilka registrerar sig som skatteskyldiga och lämnar in en
skattedeklaration om året över mängden el de producerat. Ingen elskatt uppbärs.
3. Elproducenter med kraftverk med en nominell effekt överstigande 100 kVA och en årsproduktion
överstigande 800 000 kWh, lämnar in en vanlig skattedeklaration (beskattade och skattefria) varje
månad oberoende av om elström överförs till ett elnät eller inte.
Ikraftträdande:
-
-
-
Eftersom lagändringen träder ikraft mitt under 2015 granskas den lagstadgade produktionsgränsen
för småkraftverk om 800 000 kWh under tidsperioden 1.5–31.12.2015. Enligt samma princip
beskattas kraftverken för början av året enligt den reglering som tillämpats före ändringen fått laga
kraft.
Detta underlättar situationen för en del småkraftverk som är på gränsen till en årsproduktion om
800 000 kWh eftersom granskningsperioden för årsproduktionen under detta år är endast åtta
månader, berättar energiingenjör Antti Saastamoinen.
Beaktas bör att under år 2016 kan en del elproducenter som i år anses som små producenter
klassas som normala elproducenter då årsproduktionen år 2016 granskas under en 12 månaders
period och den årliga produktionsgränsen för små producenter 800 000 kVa överskrids, tillägger
han.
Källa:
Redaktör: Jani Surakka, Edilex-redaktionen ([email protected])
Källor: Tullen - Edilex
§ 245, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: Ene_beskattning_elström
§ 245, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: ENE_sähköverotus
Liite
ENE Solarpark
Sähköverotus 2015
Toukokuun alusta tuli voimaan sähkön pientuotantoa ja erityisesti aurinkosähköjärjestelmien verotusta
selkeyttävä ja helpottava lakimuutos.
Kyseessä on muutoksista Laissa sähkön ja eräiden polttoaineiden valmisteverosta.
Muutokset tehtiin Lain sähkön ja eräiden polttoaineiden valmisteverosta annetun lain muuttamisesta kautta,
HE 349/2014.
Sisältö:
- Keskeisempänä muutoksena on, että alle 100 kVA:n nimellistehoiset sähköntuotantolaitokset ja niitä
suuremmat laitokset, joiden vuosituotanto on enintään 800 000 kWh, vapautetaan
sähköverovelvollisuudesta.
- - Sähköverovelvollisuudesta vapauttaminen tarkoittaa käytännössä sitä, että kyseiset tuottajat saavat
käyttää itse tai luovuttaa suoraan toiselle kulutettavaksi tuottamansa sähkön verottomasti.
- Huomattavaa kuitenkin on, että mikäli tuotettu sähkö siirretään sähköverkon kautta kulutukseen, niin tässä
tilanteessa verottomuus ei kuitenkaan ”siirry” sähkön mukana, vaan sähkön kulutukseen siirtävä
verkonhaltija kantaa siitä sähköveron kuten nykyään.
- Sähköntuottajat jakaantuvat muutoksen jälkeen sähköverotuksessa kolmeen kategoriaan:
1. Mikrovoimalaitokset, nimellisteholtaan alle 100 kVA, jotka jäävät kokonaan verotuksen ulkopuolelle.
2. Pienvoimalaitokset, nimellisteholtaan yli 100 kVA, mutta vuosituotanto enintään 800 000 kWh, jotka
rekisteröityvät verovelvollisiksi ja antavat koko vuodelta yhden veroilmoituksen tuottamastaan sähkön
määrästä. Sähköveroa siitä ei tarvitse suorittaa.
3. Sähköntuottaja, voimalaitos, jonka nimellisteho on yli 100 kVA ja vuosituotanto yli 800 000 kWh. Antaa
normaalin veroilmoituksen (verolliset ja verottomat toimitukset) kuukausittain riippumatta siitä, syöttääkö
sähköä sähköverkkoon vai ei.
Voimaantulosta:
- Koska lakimuutos tulee voimaan keskellä vuotta 2015, laissa säädettyä 800 000 kWh pienvoimalaitoksen
tuotantorajaa tarkastellaan lain voimaantulosta alkaen kuluvan vuoden loppuun eli ajalta 1.5. - 31.12.2015.
Vastaavasti ennen muutoksen voimaantuloa voimalaitoksiin sovelletaan alkuvuoden osalta laissa tähän
saakka voimassa olleita säädöksiä.
- Tämä helpottaa muutamien 800 000 kWh:n vuosituotantorajalla olevien pienvoimalaitoksien asemaa, koska
tänä vuonna vuosituotannon tarkastelujakso on vain kahdeksan kuukautta, energiainsinörri Antti
Saastamoinen kertoo.
- Huomattavaa on, että vuonna 2016 joidenkin tänä vuonna pientuottajina pidettävien sähköntuottajien
status voi muuttua normaaliksi sähköntuottajaksi, kun vuonna 2016 vuosituotantoa tarkastellaan 12
kuukauden jaksolla ja pientuottajan vuosituotantorajaksi säädetty 800 000 kWh:a ylittyy, hän lisää.
Lähde:
Toimittaja: Jani Surakka, Edilex-toimitus ([email protected])
Lähteet: Tulli - Edilex
§ 245, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: ENEsolarpark_metsänhoitoyhdistys
§ 245, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: ENEsolarpark_metsänhoitoyhdistys
§ 245, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: ENEsolarpark_karta
§ 246, ST 26.10.2015 14:00
ST: 174/2015
VAL AV STRATEGISKA MÅLSÄTTNINGAR FÖR FÖRVALTNINGARNA; KOMPLETTERING AV BESLUTET TILL DEN DEL DET GÄLLER VÅRD- OCH OMSORGSCENTRALEN
(Ledningsgruppen /REN)(Stadsstyrelsen 7.9.2015 § 209)
Centrala teman i den av stadsfullmäktige år 2010 godkända strategin ”Så
formar vi framtiden i Kristinestad – En lokal strategi för 2010-2020” är Boende och livskvalitet, företagande och näringsliv samt turism och evenemang www.kristiinankaupunki.fi .
”Strategin 2020” är fortfarande aktuell, även om den borde uppdateras. Enligt den nya kommunlagen skall varje kommun ha en kommunstrategi, som
fungerar som styrmedel för fullmäktige. I den nya kommunstrategin betonas kommunkoncernens synvinkel och dessa styrning.
Strategin förverkligas med hjälp av olika program (t.ex. personalpolitiska
programmet, bostadspolitiska programmet).
Eftersom planeringen av verksamheten för nästa år och planeringsperiod
grundar sig på stadens strategi och övriga styrdokument har stadens förvaltningar och näringslivscentralen våren 2015 valt kommande års/årens mest
strategiska målsättningar och åtgärder för dessa (och omvänt: Samtidigt har
man valt att lämna något annat ogjort). Bilaga. Med dessa val som grundar
sig på teman i strategin 2020 har man som målsättning att trygga servicen
för stadens invånare och främja stadens utveckling. Med beaktande av även
de ekonomiska resurserna och personalresurserna som finns till förfogande
måste man nu prioritera verksamhet som är viktigast och som ger mervärde
för servicen och utvecklingen.
I samband med att centralerna funderat på sina strategiska målsättningar,
har de analyserat verksamhetsmiljön och granskat befolkningsunderlaget,
invånarnas servicebehov och stadens utvecklingsmöjligheter. Strategin och
verksamhetsplanen är sammankopplade. En strategi som omfattar de mest
väsentliga målsättningarna är lättare att förankra i verksamheten och förverkliga. Att möta invånarnas servicebehov och stadens utvecklingspotential fungerar som en röd tråd och visar vägen. Det är klart att man under
resan måste anpassa sig till nya förhållanden, verkligheten och dra nytta av
möjligheter som öppnar sig. Centrala ledningsgruppen uppdaterar strategin
årligen innan budgetarbetet påbörjas.
Strategilistningen fungerar som grund för den egentliga kommunstrategin
som uppgörs senare.
Stadsstyrelsen beslutar att godkänna förvaltningarnas strategiska målsättningar och åtgärdsförslag som rättesnöre för planeringen av verksamheten
år 2016 och för planeringsperioden.
Bilaga § 209
§ 246, ST 26.10.2015 14:00
ST: 174/2015
_________
(Stadsstyrelsen 26.10.2015 §)
I samband med att stadsstyrelsen godkände de ovan nämnda förvaltningarnas strategiska målsättningar och åtgärdsförslag som rättesnöre för planeringen av verksamheten år 2016 och för planeringsperioden hade en del av
de strategiska målsättningarna för vård- och omsorgscentralen lämnat bort i
den svenskspråkiga bilageversionen. Den finskspråkiga bilagan var fullständig.
Vård- och omsorgscentralens strategiska målsättningar och åtgärdsförslag
som rättesnöre för planeringen av verksamheten år 2016 och för planeringsperioden bör därför korrigeras genom att undanröja beslutet gällande
centralen och godkänna för vård- och omsorgscentralen nya strategiska
målsättningar och åtgärdsförslag som rättesnöre för planeringen av verksamheten år 2016 och för planeringsperioden.
Som bilaga bifogas
a) stadsdirektörens förslag till vård- och omsorgscentralens strategiska
målsättningar och åtgärdsförslag som rättesnöre för planeringen av
verksamheten år 2016 och för planeringsperioden. Korrigeringarna och
tilläggen har gjorts med röd text.
b) vård- och omsorgscentralens förslag till strategiska målsättningar och
åtgärdsförslag som rättesnöre för planeringen av verksamheten år 2016
och för planeringsperioden
Stadsstyrelsen beslutar
1) undanröja stadsstyrelsens beslut 7.9.2015 § 209 till den del det berör
vård- och omsorgscentralen; samt
2) godkänna bifogade stadsdirektörens förslag till vård- och omsorgscentralens strategiska målsättningar och åtgärdsförslag som rättesnöre för
planeringen av verksamheten år 2016 och för planeringsperioden.
§ 246, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: stadsdirektörens_förslag_vård- och omsorgscentralens_strategimå
a) Stadsdirektörens förslag till vård- och omsorgscentralens strategiska målsättningar
CENTRALERNAS STRATEGISKA MÅLSÄTTNINGAR 2016
BOENDE OCH LIVSKVALITET I CITTASLOW-STADEN
MÅLSÄTTNING
ÅTGÄRD
RESURS
(personal, budg.med.)
ANSVARSOMRÅDE
RESULTATMÄTARE
Satsa på friskvård och
förebyggande vård
Seniorrådgivning
En person på heltid i stället för
deltid, omfördelning 22.000 €
Rådgivningen /öppen vård
Kundrespons
Satsa på sjukhusbackens
hälsocampus: stärka
hälsocentralen genom att
skapa ett sjukvårds-,
friskvårds-, rehabiliteringsoch rekreationscenter
Veckoslutsjouren bibehålls
120.000 €
Läkarmottagningen /
THL-statistik
Jobba för att VSVD fortsätter sin verksamhet här
Politisk insats
öppen vård
Geriatriskt center utvecklas
Omfördelning av kostnad
Egen enhet
Dagcenterverksamheten flyttar till sjukhusbacken
50 %, utökas till 100% 22.000 €
Närståendevård /Hemvård
Enkät
Stödja ett hållbart tryggt
hemmaboende i alla åldrar
Familjevårdare anställs 2015 i enlighet med lagen
En person anställes 45.000 €/år
Individ- och familjeomsorg
Barnskyddskostnad
Doctagon till hemvården hösten 2015
141.000 €/år
Köptjänst via K5
Servicetrafik
Rutterna utökas vid behov
Dagsmark, Lappfjärd, Tjöck
Stödtjänst under
hemvården
VÅRD OCH OMSORG
Minskad kö till
boenden
§ 246, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: stadsdirektörens_förslag_vård- och omsorgscentralens_strategimå
a) Stadsdirektörens förslag till vård- och omsorgscentralens strategiska målsättningar
Effektiverade
serviceboendeplatser
Kristinahemmets nybyggnad färdigställs;
OBS Privat serviceboende
Serviceboende (förverkligat av privat aktör?)
Kompenserar gamla delen; vid arrangemanget
blir 4 nya platser
Fr.o.m. 2017 årlig tilläggsresurs
för 4 personer (4 x 35 775 =
143 100 €)
35 775 €/klient/år (reducerat
med hemvårdens andel
för/dessa/ klienter)
Tekniska centralen och
Vård- och
omsorgscentralen
Inflyttning sker
1.1.2017
§ 246, ST 26.10.2015 14:00 / Pykälän liite: Vård_o_omsorgscentralens_förslag_ strategimål
b) Vård- och omsorgscentralens förslag till strategiska målsättningar 2016
BOENDE OCH LIVSKVALITET I CITTASLOW-STADEN
MÅLSÄTTNING
ÅTGÄRD
RESURS
(personal, budg.med.)
ANSVARSOMRÅDE
RESULTATMÄTARE
Satsa på friskvård och
förebyggande vård
Seniorrådgivning
En person på heltid i stället för
deltid, omfördelning 22.000 €
Rådgivningen /öppen vård
Kund respons
Satsa på sjukhusbackens
hälsocampus: stärk
hälsocentralen genom att
skapa ett sjukvårds-,
friskvårds-, rehabiliteringsoch rekreationscenter
Veckoslutsjouren bibehålls
120.000 €
Läkarmottagningen /
THL-statistik
Jobba för att VSVD fortsätter sin verksamhet här
Politisk insats
öppen vård
Geriatriskt center utvecklas
Omfördelning av kostnad
Egen enhet
Dagcenterverksamheten flyttar till sjukhusbacken
50%, utökas till 100% 22.000 €
Närståendevård /Hemvård
Enkät
Stödja ett hållbart tryggt
hemmaboende i alla åldrar
Familjevårdare anställs 2015 i enlighet med lagen
En person anställes 45.000 €/år
Individ- och familjeomsorg
Barnskyddskostnad
Doctagon till hemvården hösten 2015
141.000 €/år
Köptjänst via K5
Servicetrafik
Rutterna utökas vid behov
Dagsmark, Lappfjärd, Tjöck
Stödtjänst under
hemvården
Minskad kö till
boenden
Kristinahemmets nybyggnad färdigställs
58 platser 2.075.000 €/år
Tekniska centralen och
Vård- och
omsorgscentralen
VÅRD OCH OMSORG
Effektiverade
serviceboendeplatser
Inflyttning sker
1.1.2017
§ 247, ST 26.10.2015 14:00
ST: 6/2015
ÄRENDEN FÖR INFORMATION OCH BEREDNING

ST: 1/2015 § 230, ST 26.10.2015 14:00

Transcription

Similar documents

Sähköinen dokumentointi erityistyöntekijöiden palveluissa

Njauke 4 900 ha

Kuntastrategia ja strategiatyöskentely kunnassa

Selevitan vet. 50 mg-ml+06mg-ml injektioneste, liuos PL 2015-03

tästä linkistä

NYKARLEBY UUSIKAARLEPYY

Delvotest-ohje

osa 2 - Mäntyharju

Numero 1/2013 - Helsingin Meripelastusyhdistys