Förskolan - Munkfors kommun

Likabehandlingsplan
Plan för att motverka kränkande
behandling för Munkfors förskolor
2014/2015
Hedens förskola
Ransäters förskola
Tallåsgården förskola
Avdelningar;
Bullerbyn
Junibacken
Katthult
Sunnanäng
Villa Villekulla
Innehållsförteckning
Innehåll
Del 1 Gäller för förskolans alla enheter
Innehållsförteckning ................................................................................................................... 2
Inledning..................................................................................................................................... 3
Vision och mål för förskolans verksamhet ......................................................................... 3
Likabehandlingsplan .................................................................................................................. 3
Till dig som barn ................................................................................................................ 4
Till dig som vårdnadshavare .............................................................................................. 4
Till all personal som jobbar i förskolan ............................................................................. 4
Lagtexter..................................................................................................................................... 4
Grundläggande utgångspunkter.................................................................................................. 5
Definition av kränkande behandling .......................................................................................... 7
God förskolemiljö ...................................................................................................................... 7
Förebyggande arbete för att motverka kränkande behandling ................................................... 8
Att upptäcka och utreda trakasserier och kränkande behandling ............................................... 9
Dokumentation ......................................................................................................................... 11
Årlig plan mot kränkande behandling ...................................................................................... 11
Kvalitetssäkring av likabehandlingsplanen ...................................................................... 11
Utvärdering............................................................................................................................... 12
Del 2 Utarbetad av varje enskild avdelning
Förskolan Heden…...……………………………………………………………………… 13
Förskolan Ransäter…………...……………………………………………………………. 15
Förskolan Tallåsgården…...………………………………………………………………. 17
Avdelning Bullerbyn…………… …………...…………...……………………………… 17
Avdelning Junibacken……………………………………………………………………… 20
Avdelning Katthult………………………………………………………………………… 23
Avdelning Sunnanäng……………………………………………………………………… 26
Avdelning Villaville kulla……......…...………...………………………...…………………. 30
2
Inledning
Vision och mål för förskolans verksamhet
Vision



Vi i förskolan skall vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla kan känna sig
trygga och där ingen skall bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande
behandling.
Alla barn skall vara välkomna till vår förskola. Vi accepterar olikheter och ser det
som en tillgång för utvecklingen. Konflikter är en naturlig del av mänskligt samspel
som får oss att växa som individer.
Vår förskola skall vara trygg, rolig och lärorik.
Mål





En förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkningar, där alla kan känna
sig trygga och känna glädje.
Föräldrarna skall känna sig trygga när de lämnar sina barn på förskolan.
Vi ska arbeta långsiktigt och aktivt för att förebygga diskriminering eller annan
kränkande behandling.
Vid fall av diskriminering eller annan kränkande behandling skall vi ta tag i problemet
och åtgärda det snarast.
All personal skall vara väl förtrogna med skolverkets allmänna råd för att främja
likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
I Lpfö98 (s.7) beskrivs följande ansvar för förskolan:
”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika
värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden
som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen.”
Likabehandlingsplan
3
Handlingsplanen är framtagen av barn och personal och gäller för barn samt personal i
Munkfors kommuns skolor/förskolor. All personal inom förskolan och förskolechef
ansvarar för planen.
Till dig som barn
Alla barn ska kunna trivas, vara trygga och känna samhörighet med varandra och förskolans
personal.
Till dig som vårdnadshavare
Om du misstänker att ditt eller någon annans barn blir utsatt för kränkande behandling eller
diskriminering, så kontakta ditt barns personal eller förskolechef/rektor. Om du misstänker att
ditt eget barn utsätter andra barn för någon form av kränkande behandling så råder vi i
förskolan dig att tala allvar med ditt barn och visa att du inte accepterar ett sådant beteende.
Kontakta även i detta fall förskolan. Utan samverkan kan vi aldrig komma vidare i detta
viktiga arbete.
Till all personal som jobbar i förskolan
Alla vi som arbetar i förskolans värld måste våga vara vuxna förebilder och agera på ett
samstämmigt sätt för att förebygga, förhindra, upptäcka och agera, vid alla typer av kränkande
behandling och diskriminering. Vi har ett regeringsuppdrag att åstadkomma en trygg
förskolemiljö där våra barn ska ha med sig både social kompetens och kunskaper för att kunna
klara sig i livet. Vi måste hjälpas åt för att åstadkomma detta.
Alla som arbetar i förskolan skall




Visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i
förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att
visa solidaritet.
Stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut
missförstånd, kompromissa och respektera varandra.
Aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer och grupper.
Aktivt verka för att kränkningar aldrig förekommer.
Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en reaktion från de vuxna i
förskolan.
Lagtexter
Handlingsplanen har sitt ursprung i följande lagtexter;
4
Skollagen (SFS 2010:800)
1 Kap.5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska
värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens
frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan
människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna
och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.
Diskrimineringslag ( SFS 2008:567)
1 Kap. 1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja
lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan.
(2006:1083)
Skolans skyldighet att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
regleras också i skolförfattningarna; Läroplan för förskolan, Lpfö98, Läroplan för det
obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11.
Arbetsmiljölagen (AML,1977:1160) med tillhörande föreskrifter reglerar också arbetet mot
kränkande behandling i skolan.
Socialtjänstlagen (SOL2001:453) och reglerna i Brottsbalken kan också tillämpas
FN:s konvention om barns rättigheter, barnkonventionen, bygger på att barns bästa alltid
ska komma i främsta rummet.
Grundläggande utgångspunkter
Munkfors kommuns förskolor skall aktivt motverka diskrimineringar och kränkningar
enligt följande grundläggande utgångspunkter;
5
Kön:
Flickor och pojkar är jämställda. De skall ges utrymme för sina specifika behov som individer
och ges möjlighet att tillgodose sina intressen inom ramarna för förskolans verksamhet. Enligt
läroplan skall förskolan motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar
skall ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar
utifrån stereotypa könsroller. Förskolan skall också sträva efter att varje barn utvecklar
förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund.
Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem
bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt.
För att åstadkomma detta skall arbetslaget verka för att flickor och pojkar får lika stort
inflytande över och utrymme i verksamheten samt erbjuda barnen fler möjligheter att utveckla
förmågor och intressen.
Könsöverskridande identitet.
Alla ska accepteras och respekteras som individer.
Etnisk tillhörighet:
Alla barn inom Munkfors kommuns förskolor skall bemötas med respekt för individens
okränkbarhet, oavsett nationalitet eller folkgrupp.
Religion och trosuppfattning:
Religion och trosuppfattning tillhör den privata sfären och skall därför mötas med tolerans
och respekt av elever och personal.
Sexuell läggning:
Sexualitet tillhör privatlivet och skall vårdas med omtanke och hänsyn. Ingen oavsett sexuell
läggning skall förnekas denna hänsyn.
Funktionsnedsättning:
Alla typer av funktionsnedsättning skall mötas av förståelse och omtanke och får inte utgöra
något hinder i det vardagliga arbetet i förskolan.
Ålder:
Ingen skall diskrimineras eller trakasseras beroende på sin ålder
Annan kränkande behandling, t.ex mobbning:
Ingen skall tilldelas kränkande tillmälen eller nedsättande omdömen och inte heller utsättas
för aktiv fysisk eller psykisk uteslutning ur gruppen.
6
Definition av kränkande behandling
Begreppet ”kränkande” behandling används som ett samlingsbegrepp för olika former av
kränkningar inkl. diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, kön eller av sexuell
natur.





Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen
om alla människors lika värde
Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryckt
Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera.
En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och
återkommande
Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna
En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelse och att den som uppger att han
eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar.
Kränkningar kan vara:




Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar)
Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög)
Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning)
Text-och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms)
Kränkningar kan bland annat ta sig uttryck som:






Mobbning
Diskriminering
Sexuella trakasserier
Rasism
Främlingsfientlighet
Homofobi
God förskolemiljö
En god förskolemiljö anser vi vara;


Att alla trivs och är trygga
Att dagen innehåller en samling
7














Att arbetet/leken ar meningsfull, aktiv och innehållsrik
Att få arbeta/leka i sin egen takt
Att få leka i lugn och ro/få vara ifred
Att få göra färdigt och fint
Att få njuta av sitt arbete/lek och tycka om det man gör
Att få leka/arbeta skapande
Att få ta eget ansvar och känna sig delaktig
Att bli rättvist behandlad
Att ha tillgång till bra material
Att få omväxlande uppgifter
Att det är ordning och reda
Att det finns rutiner och normer som alla känner till Att den fysiska miljön är
trivsam
Att barnens alster pryder förskolan
Att förskolans personal är goda förebilder
Förebyggande arbete för att motverka kränkande behandling
”Förskolan skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar”
Arbetslaget skall:








Ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får
uppleva sitt eget värde
Ansvara för att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt
deltar
Lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor
Göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar
som styr deras synpunkter och handlande
Ansvara för att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna
barngruppen och
Samarbeta med hemmen när det gäller barnens fostran och med föräldrarna diskutera
regler och förhållningssätt i förskolan
Förskolans uppgift är att varje barn utvecklar sin förmåga: Att ta hänsyn till att leva
sig in i andra människor samt vilja hjälpa andra.
Att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etniska dilemman och
livsfrågor i vardagen
(Lpfö98)
I våra förskolor arbetar vi med:


Nolltolerans- varje incident av kränkande behandling skall resultera i en reaktion från
de vuxna i förskolan
Att skapa gemenskap under bl.a. aktiviteter, lekar och samlingar, där olikheter och
likheter lyfts fram som något positivt
8













Att det är tillåtet att säga nej
Att skapa trygghet genom vuxennärvaro i lek och aktiviteter både ute och inomhus
Daglig föräldrakontakt ”tambursamtal”, föräldraträffar, utvecklingssamtal och
kompissamtal
Barnobservationer
Barnintervjuer
Arbetslagsmöten – samtal tillsammans med all personal kring yrkesetik
Konflikthantering i små och stora grupper
Ge befogade tillrättavisningar för att upprätthålla en god miljö – ge barnen bra sociala
verktyg
Att personalen ska vara positiva föredömen och goda förebilder
Att personalen fortlöpande för diskussioner kring kränkande beteenden och har ett
tydligt förhållningssätt. Att inte prata över barns huvud
Att alla arbetar för att ett gott arbetsklimat råder. Det gäller både barn och vuxna
Kartläggning tillsammans med barnen om otrygga platser på förskolan
Personalen har utbildats i TRAS (tidig registrering av språkutvecklingen) och TAKK
(tecken som stöd)
Att upptäcka och utreda trakasserier och kränkande behandling
En viktig utgångspunkt är att den som känner sig kränkt alltid måste tas på allvar. Alla vuxna
på förskolan skall ingripa omedelbart när en kränkning sker. I det dagliga arbetet med barnen
uppmärksammar vi när barn utsätts för diskriminering eller kränkande behandling. De vuxna
agerar som goda förebilder och ser till att de barn som utför den kränkande behandlingen
förstår den felaktiga handlingen som de har utfört. Även vuxnas kränkningar mot barn är
viktiga att utreda och åtgärda.
När arbetslaget får information om, eller själva upptäcker en kränkning görs följande:
Barn-Barn





Uppmärksamma, prata med barnen om vad de gjort
Använda sig av ”hur - frågor”
Hur kände du?
Hur tänkte du?
Hur tror du att den andre kände sig?
Hur ska du göra för att kompisen ska bli glad?
Vid upprepade tillfällen eller handlingar som riktas mot ett och samma barn skall
vårdnadshavare och förskolechef informeras och vidare åtgärder vidtagas
Vem/vilka är det som kränker?
Vad har hänt?
Vem vilka gör vad? Var händer det?
Hur länge har det pågått?
Vad känner den som blivit utsatt?
Handlingsplan för både den som utsätter samt den som blivit utsatt. I
åtgärdsprogrammet skrivs också in när uppföljning ske.
Förskolans insatser ska dokumenteras.
Vuxna-Barn
9
Alla vuxna på förskolan ska i sin yrkesutövning alltid bemöta barnen med respekt för deras
person. De ska dessutom skydda varje barn mot skada, diskriminering, trakasserier och
kränkningar. Barnen ska heller inte utsättas för retsamma kommentarer.
Personal som kränker barn hanteras på följande sätt;
Så snart något barn uppfattar sig bli utsatt för kränkning eller någon får kännedom om
kränkning av barn ska detta rapporteras skyndsamt till förskolechef.
 Förskolechef ansvarar för att utredning startar.
 Förskolechef samtalar med den som bevittnat/ fått kännedom om händelsen
 Förskolechef har skyndsamt samtal med barnet om detta är möjligt med hänsyn till
barnets ålder så att denne har möjlighet att uttrycka sin upplevelse av vad som hänt. I
samband med samtalet ifylls blankett för kränkande behandling. Information till
vårdnadshavare samt inbjudan till samtal omgående. Huvudman informeras om start
av utredning.
 Förskolechef samtalar med personal som kränkt barnet.
 Förskolechef samtalar med vårdnadshavare utifrån den pågående utredningen.
 Förskolechef beslutar om åtgärder utifrån utredningen. Beroende på diskrimineringens
eller kränkningens art kan polisanmälan bli aktuell. Förskolechef ansvarar för dessa
åtgärder.
 Samtliga parter informeras.
 Uppföljning med barn och vårdnadshavare sker efter tre veckor för att säkerställa att
barnet mår bra. Upplever de att allt är bra så avslutas utredningen.
 Huvudman får information om de åtgärder som genomförts.
 Kvarstår problemet blir det fler samtal med de berörda vilket kan innebära att extern
hjälp kan behövas.
 All dokumentation ska förvaras hos skolledningen.
 Det är förskolechefs ansvar att bevaka att konflikten får en varaktig lösning.
 Om förskolechef misstänks för att kränkt elev, ska förvaltningschefen utreda och följa
de steg som finns ovan.
Vuxen-Vuxen
Om man som vuxen känner sig kränkt eller mobbad av sina arbetskamrater skall man ta
kontakt med sin förskolechef. All personal har skyldighet att anmäla till förskolechef om man
får kännedom att vuxna kränker vuxna.





Förskolechef ansvarar för att nödvändig information samlas in.
Förskolechef kontaktar berörd facklig organisation
Samtal med den som kränker
Uppföljningssamtal inom en vecka.
Förskolechef dokumenterar.
Föräldrar
Föräldrar har också ett stort ansvar. Om förskolan/skolan och hemmet tar klart avstånd från
kränkande behandling får detta en positiv inverkan på barnen. Prata med ditt barn om
10
mobbing. Är något barn utsatt? Är någon ensam? Ta kontakt med förskolan/skolan om ditt
barn berättar om trakasserier och kränkningar. Vi måste alla hjälpas åt att skapa en
förskola/skola där alla trivs och har det bra.
Dokumentation
Vi ska kunna redogöra för:

När och hur har förskolan fått kännedom om att barnet känt sig kränkt?

Hur och av vem har detta utretts?

Vilka åtgärder har vidtagits?

Hur har åtgärderna följts upp och utvärderats?

Hur vi arbetat enligt vår likabehandlingsplan i detta fall?
Dokumentation skall föras av alla inblandade vid misstänkt fall av diskriminering, trakasserier
eller andra kränkningar. Förskolechef har ansvar för att dokumentationen sparas.
Årlig plan mot kränkande behandling
Årligen genomförs en föräldraenkät samt kartläggning tillsammans med barnen om otrygga
platser på förskolan. Daglig föräldrakontakt ”tambursamtal”, föräldraträffar, utvecklingssamtal, kompissamtal, barnintervjuer och barnobservationer är andra kontinuerliga
kartläggningsmetoder under året. Utifrån resultatet från kartläggningen och utifrån
utvärdering från förgående års plan genomförs en analys som i sin tur leder till nya konkreta
åtgärder.




Den reviderade likabehandlingsplanen presenteras för all personal i augusti
Likabehandlingsplanen presenteras på höstens föräldramöte
Kränkningar finns med som en punkt på personalens veckomöte
Likabehandlingsplanen revideras i början av juni
Kvalitetssäkring av likabehandlingsplanen


Alla vuxna, inom förskolan och skolan skall känna till och aktivt arbeta för att
likabehandlingsplanen följs.
Vikarier, nyanställd personal och VFU-studenter informeras av handledare om
likabehandlingsplanen och sekretesslagstiftningen
Likabehandlingsplanen skall finnas på kommunens hemsida

Likabehandlingsplanen är en del av förskolans/skolans kvalitetsredovisning

11
Utvärdering
Vi arbetar enligt Allmänna råd för arbete med att främja likabehandling och säkerställer varje
år att vi följer de riktlinjer som finns.
Likabehandlingsplanen utvärderas och revideras i juni 2015
Förskolechef har det yttersta ansvaret för att likabehandlingsplanen upprättas efterlevs samt
årligen utvärderas och revideras.
Likabehandlingsarbetet på respektive förskola
Förskolan Heden
12
Vision:


Barn och vuxna på Hedens förskola ska känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för
diskriminering eller annan kränkning.
Alla barn ska vara välkomna till vår förskola och känna sig lika mycket värda.
Mål:
Inga barn eller vuxna ska känna sig kränkta.
Alla ska få möjlighet att vara delaktiga i gemensamma aktiviteter.
Alla ska känna trygghet genom att en vuxen alltid finns till hands ute och inne.
Vi ska visa hänsyn till varandra och vara lyhörda för att vi är olika.
Träna på att göra förlåt.
Det ska vara lustfyllt att vara på hedens förskola.
Åtgärder:




Minst en vuxen ska finnas till hands för barnen ute och inne.
I och med att vi vuxna alltid sitter med barnen i leken så är vi med och vägleder dem i
hur man ska vara mot varandra.
Vid pedagogiska träffar checkar vi av hur stämningen är mellan barn- barn, barnvuxen, vuxen- vuxen.
Vid bit- och klösperioder avleder vi utövaren för att förhindra att sådana situationer
sker. Detta parallellt med positiv förstärkning.
Rutiner för akuta situationer:







Samtal med barnen.
Kontakta föräldrarna.
Personal och rektor diskuterar inför föräldra- samtal.
Föräldrasamtal.
Samtal med föräldrar, personal och rektor.
Dokumentation.
Uppföljning genom samtal.
Förebyggande:




Vi uppmärksammar gömda platser för att undvika obehagliga situationer.
Att vid samlingen berätta sagor om hur man ska vara mot varandra.
Fortsätta att arbeta med SET och rollspel.
Vi vuxna ska vara goda förebilder.
13


Vi stärker det som fungerar. Berömmer när de gör något bra.
Barnintervjuer.
Samverkan barn och förälder:
Vid inskolningen presenteras regler och rutiner samt hur vi lägger upp det pedagogiska
arbetet. Föräldrarna delger oss information om sitt barn. Dialog med föräldrarna förs alltid vid
hämtning och lämning.
Vi deltar i barnens lek och har då möjlighet att observera den. Utifrån detta tar vi vara på
barnens behov och önskemål. Vi vuxna delar upp oss i de rum som barnen befinner sig i och
finns till hands och medlar om situationer uppstår som barnen inte klarar av att reda upp
själva.
Utvärdering:
Föräldrarna kommer att få information om likabehandlingsplanen vid föräldramöten och en
trivselenkät kommer att delas ut.
Förskolan Hedens barnsyn
Vi anser att barn KAN och ofta mer än vad både vi och de själva vet, det är vår uppgift att
locka fram detta.
Alla barn är en egen individ och de utvecklas i sin egen takt oavsett ålder och kön.
Pedagogisk grundsyn
Vi uppmuntrar barnen till att våga och vilja ta för sig.
När vi säger nej/ stopp ska det vara genomtänkt och nödvändigt.( Ex. vi tar inte fram pussel
nu för vi ska duka fram mellanmålet)
Fokusera på det barnet är bra på och trygga med och samtidigt utmana dem steg för steg.
Vi formar lekmiljön allt eftersom, utifrån barnens behov.
Vi introducerar olika material eller aktiviteter för barnen och tillåter samt har förståelse för
hur de sedan använder sig av detta.
Vi försöker minimera avbrott i leken.
Ser något positivt i alla barn och förstärker detta och inte fokuserar på det negativa.
Förskolan Ransäter
Vision för vår enhet
14




Vi i förskolan skall vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla kan känna sig
trygga och där ingen skall bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande
behandling.
Alla barn skall vara välkomna till vår förskola. Vi accepterar olikheter och ser det som
en tillgång för utvecklingen - se möjligheten i olikheten. Konflikter är en naturlig del
av mänskligt samspel som får oss att växa som individer.
Vår förskola skall vara trygg, rolig och lärorik.
Vi arbetar med ”kompis-solen” vid minst en period/år, eller oftare vid behov. Vi har
personal utbildad och arbetar även med SET. Vi jobbar även med UR:s serie ”Värsta,
bästa vänner”.
Kartläggning/nulägesanalys




Likabehandlingsplanen presenteras för föräldrarna vid höstens föräldramöte.
Enskilda intervjuer med barnen och utvecklingssamtal med föräldrar under året, visade
att barnen kände sig nöjda och trygga, likaså föräldrarna.
Personalen finns alltid närvarande tillsammans med barnen vid utevistelse. Vid
inomhuslek försöker vi finnas närvarande i de rum där det behövs.
Vi behöver jobba med att skapa tryggare miljö i kö-situationer vid toabesök och
handtvätt, t.ex. innan vi går ut och innan maten. Vi har flera barn som behöver
mycket stöttning i leksituationer.
Förebyggande
I förskolan arbetar vi med:













Att skapa gemenskap under bl.a. aktiviteter, lekar och samlingar, där olikheter och
likheter lyfts fram positivt.
Att respektera när någon säger nej.
Att skapa trygghet genom vuxennärvaro i lek och aktiviteter.
Daglig föräldrakontakt ”tambursamtal”, föräldraträffar, familjeträffar,
utvecklingssamtal och föräldraenkät. Tina ska bjuda in till föräldraråd gemensamt
med övriga förskolan, 2 föräldrarepresentanter är utsedda.
Barnobservationer.
Barnintervjuer.
Ge befogade tillrättavisningar för att upprätta en god miljö – ge barnen bra sociala
verktyg.
Att personalen ska vara positiva föredömen och goda förebilder.
Att personalen fortlöpande för diskussioner kring kränkande beteenden och har ett
tydligt förhållningssätt. Att inte prata över barns huvud.
Att arbeta för att ett gott arbetsklimat råder. Det gäller både barn och vuxna.
Personal har utbildats i och arbetar med TRAS, språkutveckling.
Personal har utbildats i TAKK, tecken som stöd.
Personal har utbildats i SET (Socio-emotionell träning).
Mål och konkreta åtgärder
15
Barn-barn






Uppmärksamma, prata med barnen om vad de gjort eller vad som hänt och sagts.
Använda sig av ”hur-frågor”. Hur kände du? Hur tänkte du? Hur tror du den andre
kände sig? Hur ska du göra för att kompisen ska bli glad?
De vuxna ser till att det barn som utsatts för kränkningen får upprättelse för det
inträffade, genom tröst och genomgång av den inträffade.
Visa och lära barnen säga förlåt på rätt sätt.
Vi arbetar med ”kompis-solen”, där vi tillsammans med barnen diskuterar och skriver
ner, hur en bra kompis ska vara. Vi jobbar med solen under september/oktober, oftare
om behov uppstår (om konflikter, att någon inte får vara med, ökar). Vi arbetar också
med SET vid flera perioder under året. Vi använder oss också av UR:s serie ”Värsta,
bästa vänner”.
Kränkningar ska dokumenteras.
Vuxen-barn




Om vi ser eller hör en vuxen (personal eller förälder) gör eller säger något helt
olämpligt, ska vi vara så raka att vi kan säga det
Ta den vuxne åt sidan och fråga hur den andre tänkte.
Vid upprepade tillfällen skall rektor vidtalas, som i sin tur vidtar lämpliga åtgärder.
Förskolans åtgärder skall dokumenteras.
Vuxen-vuxen




Likabehandlingsplanen presenteras på höstens föräldramöte.
Föräldraenkät 1ggr./år.
Föräldraråd.
”Klaga” knappen på kommunens hemsida.
Förskolan Tallåsgården
Avdelning Bullerbyn
Vision
16
· Vi i förskolan ska vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla kan känna sig trygga och
där ingen ska bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling.
· Varje barn ska känna sig sedd och omtyckt. Vi på Bullerbyn strävar efter att ha en hjärtlig
atmosfär.
Hur arbetar vi främjande idag?
Vi säger ” hej ” till alla barn och vuxna så att de känner sig sedda och välkomna till oss på
Bullerbyn. Vi ser och säger ” hejdå ” till barn och vuxna när de går hem för dagen. Vi
försöker att bejaka och följa barnens önskemål av olika aktiviteter och intressen. Vi är
positiva och goda vuxna förebilder. Vi tar oss tid, är närvarande och lyssnar på barnen.
Vi arbetar även med:
· Hur man är en bra kompis. Kompissamtal i storsamling, alla barn har fått säga vad de
tycker att en bra kompis är….resultat är en kompissol med barnens tankar.
·
Vi kommer att uppmärksamma ett barn varje vecka som blir ” Veckans kompis ”.
Alla barn är snälla och alla är bra på något, kompisarna får säga och vi skriver ner. Alla barn
blir uppmärksammade på ett positivt sätt.
· Barnen får välja vilket rum de vill leka i inomhus genom att sätta upp en bild av sig själv i
det rummet. De väljer även kamrat. Smågrupper.
· Konfliktlösning när något hänt tillsammans med en vuxen. Den som är ledsen får börja
berätta vad som hände…sedan den andras tur. Lugnt utan affekt. Förståelse av
händelseförloppet och den andres känslor….en lösning av konflikten.
·
Vi arbetar med tecken som stöd ” TAKK ”.
· Vi har smågrupper med ” SET ” där barnen får sätta ord på sina känslor och reflektera om
känslorna genom en enkel saga och olika frågeställningar.
·
Vi har massage i halvgrupp där barnen får lära sig avkoppling och kompisrelation.
·
Sagotema med värdegrundsfrågor om hur man är mot varandra.
·
Positiv feedback direkt på bra handlingar.
·
Nolltolerans mot hårdhänta lekar med knuffar, slag och sparkar.
· I arbetslaget läser vi boken ” Vägledande samspel ” som handlar om det positiva
samspelet mellan barn och vuxna. Betonar betydelsen av lyhördhet och respekt i samspelet
mellan vuxna och barn.
Vi arbetar dagligen med värdegrundsfrågor i vår barngrupp och det är därför vi vill arbeta
med dessa frågor även i vårt tema i sagans form. Vi har även tillgång av en specialpedagog
vid behov.
17
· Samlingar, alla barn deltar. Vi bygger upp en gemenskap, vi känsla. Vi ska ha roligt
tillsammans.
· Alla barn har rätt att ha sin egen åsikt men det är viktigt att tänka på att inte såra sina
kompisar.
·
Vuxna är närvarande i barnens lek och aktivitet.
· Daglig föräldrakontakt. Vi hinner med ett kort samtal med föräldrar i hallen vid hämtning/
lämning.
·
Föräldramöte varje höst. Gemensam föräldraträff under våren i form av t.ex. en utflykt.
· Utvecklingssamtal för alla, minst en gång per år. För de föräldrar som önskar ett extra
samtal under vår eller höst så kan de få det. Vid behov finns möjlighet för fler samtal efter
föräldrarnas eller personalens önskemål.
· Vi tar barnen på allvar när de berättar något för oss. Ibland gör vi barnobservationer och
har återkommande ”barndiskussioner” i arbetslaget.
· Barnintervjuer höst och vår. Vi ställer frågor som visar om barnen trivs hos oss, vilka de
leker med och vad de leker.
· Vi strävar efter att som pedagoger vara goda förebilder i ord och handling. Vi visar
respekt för varandra och barnen..
·
Vi som pedagoger visar enighet i vårt sätt att arbeta pedagogiskt med barnen.
·
Vi uppmuntrar barnen när de är hjälpsamma mot varandra.
· Föräldrarna får svara på en trivselenkät 1ggr/år. Genom den får vi information om hur
föräldrar och barn trivs i förskolan. Vi får veta vad de är nöjda med och vad vi behöver bli
bättre på.
Likabehandlingsplanen presenterades på höstens föräldramöte.
Kartläggning och nulägesanalys
I nuläget finns det 22 barn på avdelning Bullerbyn på förskolan Tallåsgården. Barnen är 5 år
och 14 av barnen är pojkar och 8 är flickor. Vi har 3 barn med funktionsnedsättning I
arbetslaget är vi 3.8 pedagoger. . Vi arbetar med metoden TAKK – tecken som stöd.
Avdelningen Bullerbyn består av ett stort kök/matrum där alla barnen äter och som de också
målar/pysslar i. Det finns fyra rum, ett läsrum, samlingsrum/lekrum, målar/pysselrum, scenen
som också är ett lekrum. Det finns ett tvättrum med ett handfat, två toaletter. Det finns också
en matsal som delas med 2 andra avdelningar, den används även som extra lek yta mellan
måltiderna
Utegården är ganska svåröverskådlig med vinklar och vrår.
18
Förebyggande arbete; Hur kartlägger vi idag?
Vi kartlägger genom att diskutera hur olika miljöer fungerar både inomhus och utomhus. Var
finns det risk för konflikter och var förekommer det konflikter idag? Diskussion och beslut
vilka åtgärder som behöver tas i de olika miljöerna. En del miljöer kan det behövas att tillföra
fler stimulerande aktiviteter. Är miljön utmanande, lärande? Vilket mål i lpfö -98?
Vi vill även ta med barnen i kartläggningen genom individuella intervjuer:
Vilka rum är roliga? Vad? Varför?
Vad är roligt ute? Vad? Varför?
Genom intervjuer kan vi få fram barns önskemål / intressen. Vi kan även få fram om det är
någonstans som det kan kännas obehagligt för barnet och vad det beror på…vi får möjlighet
att åtgärda miljön eller genom vuxen medverkan.
Åtgärder:
Vi har genom kartläggningen sett att det behövs en vuxen i tvättrummet och några få barn i
taget för att undvika knuffar och bråk. En vuxen i lekrummet för att vara steget före vid
konflikter. Utomhus behövs en vuxen i närheten av bråten samt erbjuda barnen flera
aktiviteter utomhus ( göra utomhusköket attraktivare med flera saker att laga mat med, en
hink vatten utomhus som alla kan hämta vatten ur, kort på lådor som man kan ta ut och leka
med på innergården, träbitar, lastpallar, kabeltrummor, sand till vår ” sandlåda ” )
Vi kommer att utvärdera våra åtgärder och se vilka effekter det har gett.
Utvärdering 12 Juni 2015
Avdelning Junibacken
Junibackens vision
Vi vill att både barn och personal ska känna trygghet, trivsel och arbetsglädje här på
Junibacken.
19
Att alla barn ska känna trygghet, glädje och leklust i sin förskolemiljö.
Ingen ska bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling.
Så har vi arbetat men planen 2014
Utvärdering
Vi är ett nytt arbetslag och barngrupp som håller på att starta upp och utveckla vår
verksamhet.
Förebyggande arbete










Att välkomna nya barn och föräldrar på ett bra sätt. Vi vill ha en bra föräldrakontakt.
Vuxna är närvarande i lek och aktivitet.
Visa att alla barn är lika mycket värda.
Ta barnen på allvar och ta sig tid att lyssna när barnen vill berätta något för oss.
Daglig föräldrakontakt. Vi pratar med föräldrar i hallen vid hämtning och lämning.
Barnobservationer.
All personal på Junibacken och i huset har gått och några går en kurs i
småbarnspedagogik.
Vi strävar efter att – som pedagoger – vara goda förebilder i ord och handling. Vi ska
visa respekt för varandra.
Det är viktigt – att som pedagoger – visa enighet i vårt arbete med barnen.
Det är viktigt att uppmuntra barnen när de visar sig hjälpsamma mot varandra.
Kartläggning/nuläges analys
I nuläget finns det 16 barn på avdelning Junibacken på förskolan Tallåsgården. Barnen är i
åldrarna 1-2 år och 9 av barnen är pojkar och 7 är flickor.. I arbetslaget är vi 1 förskolelärare
100% och 1 80% 1 barnskötare 100% .
Inne på Junibacken finns ett stort allrum med kök, ett läsrum, ett stort lekrum med ett mindre
innanför, det finns en hall och ett skötrum/tvättrum. Vi delar en matsal med avdelningen
Sunnanäng som är en annan småbarnsavdelning.
Junibackens utemiljö delas med Sunnanäng. På gården finns buskar och gården går i många
vinklar. Vi är 5, 80 pedagoger som hör till småbarnsavdelningarna.
Mål och konkreta åtgärder och utvärdering
Mål

Vi vill att Junibacken ska kännas som, och vara, en trygg och rolig plats att lämna eller
att lämnas på. Vi vill ha en bra relation till föräldrar och barn.
20
Så här gör vi för att nå målet

Genom att ha en inskolning där vi tar oss tid med de nya barnen och föräldrarna så att
de känner sig trygga med oss. Vi svarar på frågor de kan ha och knyter an till barnet.

Genom att ta sig tid med det enskilda barnet och föräldern på morgonen när de
kommer så att de känner sig välkomna. Barnet kanske behöver en famn eller en hand
att hålla i.

Genom daglig kontakt i hallen.
Så här utvärderar vi

Trivsel enkät, en enkät som delas ut av förskolechef. Vi ska ta reda på hur barnen och
föräldrarna trivs med förskolan.

Genom utvecklingssamtal som vi har 1 g per år eller mer om föräldern/föräldrarna vill.
Mål

Vi vill motverka röriga miljöer på Junibacken som kan bidra till konfliktsituationer.
Så här gör vi för att nå målet

Genom att ha bra rutiner på våra vardagssituationer. T.ex. genom att vi pedagoger
slussar ut några barn i taget i hallen vid utgång.

Uppmuntra barnen när de gör trevliga gester mot varandra.

Föreslå att barnen hjälper varandra när det är något de kan och berömma dem.
Så här utvärderar vi

Samtal i vårt arbetslag på veckomötet om hur det fungerar i hallen och vad som kan
göras bättre. Detta gör vi vid behov och/eller 1 gång i månaden.
Mål

Stödja barnen i deras språkutveckling på olika sätt.
Så här gör vi för att nå målet

Jobba med språkmaterialet Babblarna.
21

Sjunga, rimma och ramsa flera gånger varje vecka, både i samling och spontant.

Läsa böcker, både pekböcker och böcker med lite text. På samlingar kan vi även ta
fram flanosagor. Böcker finns tillgängligt för barnen på avdelningen hela tiden.

Vi ska få fram foton på vardagshändelser som barnen kan peka på och benämna eller
som vi hjälper till att sätta ord på.

Genom att sätta ord på det vi gör i vardagen med barnen/barnet.
Så här utvärderar vi

Vi ska fylla i ett schema hur ofta vi har sjungit, läst och haft samling med Babblarna.

Vi diskuterar på planeringen hur det gått med den språkstödjande verksamheten och
hur vi ska gå vidare.
Avdelning Katthult
Vision
22
Alla barn och personal ska känna sig välkomna.
Alla barn ska känna sig trygga och respekterad för den de är.
Alla ska känna sig lika mycket värda.
Barnsyn
Vår syn på barn är att de är egna individer som har olika behov. Barn lär genom nyfikenhet
och lek. Det är viktigt att barn ges tid att synliggöra sina förmågor innan vi vuxna ”ingriper”.
Barnen behöver tid och plats till sina lekar så att utveckling sker.
Pedagogisk syn
Utgångspunkten i vår verksamhet är att barnen ska vara trygga, känna att de är viktiga och
betydelsefulla. Omsorg-lärande-utveckling är något som vi tycker hör ihop. Vi finns här för
barnen och vid behov finns vi med i barnens lek eller utmanar leken i form av ett nytt
tankesätt, ny möblering i rummet etc. Vi eftersträvar att varje barn ska utvecklas utifrån sina
egna förutsättningar och utveckling. Om behov finns görs observationer av leken för att
tillvara ta barnens behov och önskemål för att utveckla deras förmågor.
Samverkan med föräldrar:
Alla som har börjat på Katthult har fått ett häfte där vi presenterar våra dagliga rutiner.
I hallen finns även ett exemplar av vår likabehandlingsplan.
Dialog förs alltid med föräldrar vid lämning och hämtning om t.ex, hur dagen varit.
Vid föräldramöten delger vi föräldrar om vår pedagogiska verksamhet.
I utvecklingssamtal får vi i samråd med föräldrar information och kunskap om barnet.
Kartläggning:
Genom pedagogisk dokumentation tar vi reda på vilka önskemål och förmågor barnen har och
genom dem utvecklar vi barnens möjligeter att utveckla sina förmågor.
Vi gör även en kartläggning av vår miljö ute och inne. Vad gäller barns trygghet.
Vi har sett att de nya cyklarna är populära. Och de tävlas det om att ha. Speciellt den orange
cykeln.
Åtgärd: Vi kan ta tid på cyklarna, så att alla som vill kan ha dem en liten stund.
Inne: Vi upplever att när barnen tvättar sina händer. Så uppstår det lite konflikter i form av
buffande och knuffande. Det är trångt och barnen har svårt att vänta på sin tur.
Åtgärd: Att det alltid finns en pedagog vid handtvätt, när de är många.
Mål:
23
Att inget barn ska känna sig kränkt.
Alla ska få möjlighet att vara delaktiga i gemensamma aktiviteter, t,ex, lekar och spel.
Alla ska känna trygghet genom att en vuxen alltid finns till hands ute och inne.
Vi ska visa hänsyn till varandra och vara lyhörda för att vi är olika.
Det ska vara roligt att vistas på Katthult.
Åtgärder:



En vuxen ska alltid finnas till hands för barnen både ute och inne.
Vi ska leka mera regel lekar.
Mer tid för kartläggning behövs för att vi är ett nytt arbetslag och för att vi ska lära
känna alla nya barn.
Rutiner för akuta situationer:







Samtal med barn
Kontakta föräldrarna
Personal och rektor diskuterar inför föräldrasamtal
Föräldrasamtal
Samtal med föräldrar, personal och rektor.
Dokumentation
Vid behov daglig kontakt med barn och föräldrar.
Utvärdering:
Vi utvärderar detta genom samtal med berörda barn och föräldrar.
På utvärderingsdagen utvärderar vi vår likabehandlingsplan.
Främjande arbete:
Vi har stående rutiner som tex, tvättning av händer före och efter maten, som gör att barnen
blir trygga i sin vardag. Vi har rutiner för hur dagen ser ut, veckans aktiviteter har en struktur.
Vi har även skapat rum i rummen där varje sak har sin plats och där olika aktiviteter av lekar
sker. Vi har även en aktivitets tavla, den är till för att barnen ska kunna välja rum och
aktivitet. Där har vi redan i förväg bestämt. Det syns på aktivitets tavlan då det finns fyra
runda cirklar för antalet platser som det går att välja. Vi arbetar med SET( Social Emotionell
kompetens). Vi pratar om olika känslor, vart i kroppen de sitter och hur det känns. Vi har
delat in barnen i två grupper och barnen har set samling varannan vecka. Vi har en öppen
24
dialog med föräldrarna. Det är viktiga att de känner sig trygga med oss så de kan ta upp saker
som barnen nämner hemma med oss så vi kan jobba med det.
Trygg miljö.
Vi håller på att se över våra miljöer för att skapa miljöer som är anpassad efter den grupp vi i
nuläget har.
Personal:
Hur gör vi när vi upptäcker att personal kränker barn?
Vi diskuterar hur vi ska finna en dialog i det som hänt. Försöker lösa det. Om vi inte kan lösa
detta får vi ta hjälp av rektor.
Avdelning Sunnanäng
Vision
25
Genom det arbete som presenteras i denna plan kommer vi förhoppningsvis att nå den
målsättning som uttrycks på första sidan - att få en arbetsmiljö där både barn och personal
känner trygghet, trivsel och arbetsglädje.
Vi strävar efter att:
Att alla barn ska känna sig trygga och trivas på förskolan. Ingen ska känna sig utanför.
Vi lär barnen att hjälpa varandra och respektera varandras olikheter.
Pratar om hur man ska vara mot varandra.
Att alltid finnas till hands både utomhus och inomhus.
Att skapa gemenskap under bl.a. aktiviteter, lekar och samlingar där olikheter och likheter
lyfts fram positivt.
Barnen ska känna glädje och leklust.
Främjandearbete:
Barnen ska känna glädje och leklust.
Allas lika värde, alla barn är lika mycket värda.
Alla barn har rätt till att känna att man är en enskild individ.
Att förskolan skall vara en trygg och lärande plats att komma till.
Vi anpassar vår verksamhet med hänsyn till barnens olika förutsättningar.
Vi har jobbat med utgång från genusperspektivet.
Vi har jobbat med att lära barnen vänta på sin tur, vid samling, påklädning, matsituationer,
lek med lekredskap.
Detta vill vi uppnå och utveckla genom:
Att tex:
 Böcker
 Leksaker
 Personalen- Att vi är tillåtande och naturliga i situationer tex att pojkar kan vara
prinsessor, att man kan få välja vilka kläder man vill mm.
Vid konflikter diskuterar/t ex. Nej, man får inte slå, klappa fint i stället.
Vid konflikt av leksaker så, försöker avleda intresset till annan leksak.
Vi vuxna är goda förebilder och strävar efter att vara positiva i alla lägen.
26
Vi har dagliga samtal med barnen.
Trivsel enkät från föräldrar
Presentation av likabehandlingsplanen
Förebyggande:
All personal inom förskolan ska arbeta förebyggande mot kränkningar genom att:






Vara goda förebilder
Ha ett förhållningssätt gentemot barnen som präglas av gemensamma kända riktlinjer.
Stärka barnens självkänsla, självtillit och självförtroende.
Vi behandlar alla barnen lika
Uppmuntra positivt beteende.
Ha en god uppsikt över de utrymmen där barnen befinner sig.
Föräldrars inflytande sker genom inskolning, föräldramöten, utvecklingssamtal,
tambursamtal, trivsel enkät.
På föräldramöte informerar personalen om likabehandlingsplanen.
Under de år barnen är hos oss ska vi vuxna lära barnen socialt beteende/ samspel.
Vid det förebyggande arbetet använder vi oss av:






Samlingar
Dagliga samtal med barnen
Närvarande vuxna
Sagor-rim-ramsor
Barnobservationer
Kompetensutveckling, som tecken som stöd, småbarnspedagogik.
Mål
Mål för HT-2014-VT-2015 är att se till att likabehandling blir en naturlig del i vardagen.
27
Hur?
Ansvariga medarbetare mot samma mål.: Hela arbetslaget jobbar tillsammans
Kartläggning och nulägesanalys:
 Innemiljön- Vi har ett stort ”allrum” med kök, en ateljé, ett stort
samlings/lekrum, ett mys/läsrum och ett skötrum/tvättrum. Innemiljön är god
och man har bra översikt i alla rummen.
 Utemiljön- Vi har en bra utegård som vi delar tillsammans med Junibacken. Det
finns några vrår som man behöver ha extra översikt över och det är innegården
mot matsalen, ”diket” längst ner vid staketet mot Bullerbyn, gungorna och
tåget.
Miljön:
Utemiljön: Öppen bra miljö med god uppsikt.
Undersöker möjligheter för upptäckande lekar.
Brist
 Klättervänliga saker
 Nyare cyklar för rätt ålder
 Kryp tunnlar eller däck
 Fler småbarnsgungor
 Små gömmen(kojor)

Innemiljö: God översikt
Brist



Dåligt med förråd och utrymmen
Mysfaktorn är för lite
Plats för vattenlek och målning
Normer och värden:
Visa mer hänsyn
Hindra barnen att :
28




Att ta saker från varandra
Knuffas
Klösa
Bita
Vi har som åtgärd att vi säger nej, det är fel. Vi vuxna ska vara förebilder genom att visa hur
vi bemöter varandra.
Barnen ska lära sig att vänta på sin tur, och att ta hänsyn till varandra.(utveckla empatin mer)
Hur:


Sång samlingar för att främja språket.
Vi har som mål att gruppvis gå till skogen en gång i veckan tillsammans med
Junibacken, bra för motoriken.
Målning i grupp
En vuxen står med och styr turtagning



När gör vi kartläggning?
 Inför varje termin och vid behov.
Avdelning Villa Villekulla
Vision:
Alla barn och personal ska känna sig välkomna.
29
Alla ska känna sig trygga och bli respekterad för den de är.
Att alla ska känna sig lika mycket värda.
Att barnen skall tycka att det är roligt att vara på förskolan.
Att alla barn får en fortskridande utveckling efter sin egen förmåga.
Främjande
Vi är förebilder för barnen. Behandlar varandra och barnen med omtanke. Vi är positiva i vårt
bemötande och lyssnar på barnen.
Vi har begränsningar på hur många barn som bör finnas i flera av våra rum och ett system på
hur man väljer att leka i ett rum med att sätta upp sitt ”personliga kort” på en magnet tavla.
Vi stöttar vid konflikter. Ger barnen stöd och redskap till att själva kunna lösa konfliker.
Behöver barnet mer hjälp, sitter vi med de inblandade och varje barn får berätta sin upplevelse
av händelsen. Vi försöker hjälpa barnen med egna lösningar.
Vi arbetar med strukturerat med värdegrundsarbete
Vi har introducerat ett tecken och ordet ”stopp!” som man använder när man känner sig
obekväm i en situation med en kompis. När man vill att ”kompisen” ska sluta.
Förebyggande:
Att tillsammans med barnen uppsöka platser/lokaler som barnen upplever som trygga/otrygga,
vilket blir till hjälp för oss vuxna att uppmärksamma problemet och hålla otrygga platser under
större uppsikt, göra tillvaron tryggare för barnen.
 Personalen har en plan för hur vi överblickar lokalerna. Vi har schema lagda ansvarsområden
vid innevistelse. En person rör sig runt i lokalen.
 Alla vuxna har ansvar/överblick över olika områden på gården.
 Vuxna är goda förebilder.
 På samlingarna focuserar vi på samspel mellan barn genom samtal frågor, böcker, rollspel
och flanosagor
 Efter frukost gör barnen egna val av aktivitet i olika rum det gör att personalen har koll
var i lokalen barnen befinner sig. Barnen blir medvetet spridda i olika lokaler vilket leder
till mindre konflikter.
 I det dagliga arbetet talar vi med barnen om det uppstår någon konflikt direkt.
 Inget barn får går ut utan vuxen.
Samverkan med barn och föräldrar:
Vid inskolning presenterar vi regler och rutiner samt hur vi lägger upp det pedagogiska arbetet.
Föräldrarna delger oss information om sitt barn. Dialog med föräldrar förs alltid vid lämning
och hämtning t.ex. hur dagen varit och om det är något vi behöver veta.
Barnen är delaktiga genom att vi pratar med dem om hur de upplever sin dag på Villan och i dessa
samtal framkommer det om det är något som inte är bra. Vi deltar i barnens lek och har då möjlighet att
observera deras lek. Utifrån detta tar vi vara på barnens behov och önskemål.
Personalen delar upp sig på olika aktiviteter för att vara till hands om situationer uppstår där barnen inte
klarar att ordna detta själva.
T.ex. om konflikter uppstår eller om de behöver hjälp med andra praktiska göromål.
Föräldrar erbjuds två utvecklingssamtal per år.
30
Kartläggning:
Vi har kommit fram till att vi ska jobba med att vägleda barnen till att vara en bra kompis.
Genom dokumentation – genom att filma, ta kort och intervjuer. Vi har tänkt igenom våra
miljöer och var/när det brukar uppstå ”problemsituationer” mellan barnen. Kan barnen
uppleva sig otrygga någonstans? Vi dokumenterar det vi kartlagt.
Vi har sett att det ibland uppstår olika händelser i hallen. Vi upplever att barnen tycker det
känns hotfullt på toaletten. Det finns barn som vill vänta med att gå på toaletten tills de
kommer hem.
Mål:
Att inget barn ska känna sig kränkt.
Alla ska få möjlighet att vara delaktiga i gemensamma aktiviteter, t.ex. lekar och spel.
Alla ska känna trygghet genom att en vuxen alltid finns till hands ute och inne.
Vi ska visa hänsyn till varandra och vara lyhörda för att vi är olika.
Det ska vara roligt att vistas på Villan
Åtgärder:
En vuxen ska alltid finnas till hands för barnen både ute och inne.
På planeringskalendern som hänger i hallen skriver vi vad vårt syfte är med aktiviteten.
Vi ska genomföra mer organiserade lekar.
Mer sagoläsning i små grupper. Dokumenterar, reflekterar och diskuterar vad som behöver
åtgärdas. Bestämmer även när var och hur det ska åtgärdas. Ansvarsfördelning? Informerar
föräldrar om vi behöver hjälp.
Informerar förskolechef vid behov.
Prata med barn och föräldrar om att vi vill ha dörren stängd från avdelningen och ut till hall
för att barnen ska kunna gå på toaletten ifred och för att visa att hallen inte är ett lekrum. Sätta
upp en hand på dörren som stoppar. Dit går man bara om man har ett ärende dit.
Rutiner för akuta situationer:
 Samtal med barn.
 Kontakta föräldrarna.
 Personal och rektor diskuterar inför föräldrasamtal.
 Föräldrasamtal.
 Samtal med föräldrar, personal och rektor.
 Dokumentation.
 Vid behov daglig kontakt med barn och föräldrar.
Utvärdering:
Vi utvärderar detta genom samtal med berörda barn och föräldrar.
Likabehandlingsplanen utvärderas i Juni -15
31
32