Essäprovet i modersmål 21.9.2015

STUDENTEXAMENSNÄMNDEN
MODERSMÅLET II,
ESSÄPROVET
21.9.2015
Cirka 30 000 år gammal förhistorisk grottmålning. Chauvet, Frankrike.
Publicerad i J.-M. Chauvets, E. B. Deschamps och Christian Hillaires verk
Chauvet Cave, The Discovery of the Worldʼs Oldest Paintings (1996).
1
Alla skrivuppgifter finns på s. 2–3 i detta häfte. Till en del av uppgifterna hör material som
ska utnyttjas på det sätt som anges i uppgiften. Läs igenom uppgifterna, titta på materialet och
välj ut en av uppgifterna. Uppgifterna bedöms med poängen 0–60. Skriv en sammanhängande och språkligt välformulerad texthelhet. En lämplig längd är 4–5 sidor. Texten ska vara
tydligt och prydligt skriven, men du behöver inte renskriva med kulspetspenna eller bläckpenna. Några uppgifter är givna som färdiga rubriker och markerade med fet stil. I övrigt
väljer du själv rubrik till din text. Skriv ut uppgiftsnumret framför rubriken. Om du väljer
en materialbaserad uppgift ska din text fungera som en självständig helhet som kan förstås
också av en läsare utan tillgång till materialet. I materialbaserade uppgifter måste du hänvisa
till materialet.
UPPGIFTER
2
1. Vi tillbringar allt mer tid på internet. Varför är det svårt att göra sig fri från nätet?
2.
Rockmusik som upprorskraft
3.
Andra världskriget förändrade kartbilden och de politiska maktförhållandena i Europa.
Diskutera de spår som kriget lämnade efter sig i europeisk kultur.
4.
Idrottens mörka sida
5.
Enligt en rapport från Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra från år 2013
var Finlands bruttonationalprodukt mindre än 5 000 euro per invånare år 1975. År 2013
hade bruttonationalprodukten ökat till över 35 000 euro. I rapporten konstateras att flera
undersökningar trots denna ökning visar att finländarna inte blivit lyckligare under de
senaste tjugo åren.
Diskutera förhållandet mellan välbefinnande och ekonomisk tillväxt.
6.
Människan har alltid försökt gestalta världen genom att teckna. Diskutera fenomenet
som ett uttryck för kreativitet och idéer. Använd en eller flera av bilderna (s. 1 och­­
s. 12) som underlag för din text. Skriv under rubriken Konsten att teckna eller sätt egen
rubrik.
7.
Zacharias Topelius saga Den bättre vägen (s. 4–5) publicerades år 1871. Hur ser du på
din egen uppfostran i ljuset av Topelius saga?
8.
Analysera och tolka 10-åriga Hanin Al-Ghosahs dialog Samtal mellan en penna och ett
suddgummi (s. 6).
9.
Vad väcker statistiken på sida 7 för tankar om livet i Finland?
10.
Axel Vikström förargar sig över könsrollerna inom idrotten i en kolumn i Åbo Underrättelser 9.8.2014. Diskutera kolumnen (s. 8).
11.
Hur ser du på Marcus Rosenlunds resonemang på sida 9? Skriv under rubriken De stora
frågorna.
12.
Det talas ofta om kvalitet. Skriv om kvalitet ur en fritt vald synvinkel (t.ex. miljö, teknologi, ekonomi eller design). Stöd dig på webbkommentarerna på sida 10.
13.
Ta ställning till Linda Skugges kolumn ”Jobbkrisen är en bluff” (s. 11).
*
MATERIAL TILL UPPGIFTERNA 6–13
Bildmaterial...........................................................................................................................1 och 12
Zacharias Topelius: Den bättre vägen...........................................................................................4–5
Hanin Al-Ghosah: Samtal mellan en penna och ett suddgummi......................................................6
Statistikcentralen: Ett dygn av livet i Finland...................................................................................7
Axel Vikström: Kissemissarna i hockeyrinken.................................................................................8
Sofia Torvalds: Vi är länkar i en kedja..............................................................................................9
Webbtexter.......................................................................................................................................10
Linda Skugge: Jobbkrisen är en bluff..............................................................................................11
Obs! Språket i texterna är identiskt med språket i originalpublikationerna.
3
Den bättre vägen
Det var en gång en kvastgumma, som hade två barn, Tutteli och Putteli, och Tutteli var en pojke men
Putteli var en flicka. En dag hade gumman förtjänat 20 öre och sade till barnen:
– Här är två tioöresslantar; gå till staden för att köpa bröd!
Barnen hade aldrig varit till staden förr och frågade vilken väg de skulle gå.
– Det är ingen konst, sade gumman. Först går ni efter stora landsvägen, och när ni kommer till
backen med enrisbuskarna, grenar sig vägen. Då går ni den vägen fram, som är bättre.
Detta tyckte barnen var en god vägledning, och så gick de glada åstad med sina slantar, ty det var
ju mycket roligt att en gång komma till staden.
När de kom till backen med enrisbuskarna och såg två vägar framför sig, började de tänka vid sig
själva vilken väg, som kunde vara den bättre. Men det förekom dem, som om båda vägarna var lika
goda, och de stannade en stund alldeles rådvilla.
Då satt en rödstjärt i björken vid vägen till höger och sjöng: torrt bröd, torrt bröd, kvirrevitt! Men
en kråka satt bland enrisbuskarna vid vägen till vänster och kraxade: kringlor och pepparkakor, kringlor och pepparkakor, kva, kva!
– Hör du, Tutteli, sade Putteli, rödstjärten sjunger torrt bröd; det är bäst, att vi går dit åt och uträttar
vårt ärende.
– Nej, sade Tutteli till Putteli; kråkan lovar oss kringlor och pepparkakor. Den vägen måste ju vara
bättre.
Och så kunde de inte komma överens, utan beslöt att ta var sin tioöresslant och skildes åt på de
olika vägarna.
Men alla vägar leder till Rom, och båda vägarna ledde till staden. När Tutteli gått en stund, kom
han till ena stadsporten, och där satt en madam vid ett bord och skrek:
– Två för ett öre, två för ett öre!
Vad kan det vara? tänkte Tutteli och klev fram till madamens bord. Där fick han stora ögon, ty
bordet var fullradat med pepparkakor och små kringlor på band.
– Får jag två kringlor för ett öre? frågade Tutteli.
– Ja, sade madamen. Pepparkakorna kostar två öre, men det får vara för ett.
– Nej, så billigt! tänkte Tutteli vid sig själv. Vad mor skall bli glad, när hon får så mycket gott för
så billigt pris! Och så köpte han kringlor för hälften av sina pengar.
Hur många fick han? Och för andra hälften köpte han pepparkakor. Hur många fick han?
Därpå gick Tutteli att se på staden, och det var mycket märkvärdigt. Där var höga hus, granna
mamseller och blanka mässingsspeglar i alla bodfönster. Blank mässing, se, det var något! Tutteli såg
sig omkring och begynte bli hungrig.
4
– Jag kunde väl äta en kringla, efter de är så billiga. Men bara en endaste en! Och så åt han en
kringla.
Efter en liten stund var han åter hungrig, och det smakade efter mera. Jag kunde väl smaka också
på en pepparkaka, efter madamen prutade, tänkte han. Men bara den ena! Och så åt han en pepparkaka.
Ju mera han åt, desto hungrigare blev han. Och så gick åter en kringla och åter en pepparkaka. Men
bara en. Nu begynte Tutteli tänka på hemvägen, ty det led mot aftonen.
Tutteli vandrade med långsamma steg framåt, ty han var både trött och hungrig. Och den ena
kringlan och pepparkakan efter den andra gick samma väg ned i hans lilla mage, men bara en i sänder.
Ty för var gång han mumsade, tänkte han: bara en endaste en!
Slutligen hade han bara en kringla och en pepparkaka kvar i sin ficka. Ja, det är nu bara en, tänkte
han, och den förslår ändå inte till kvällsvard åt alla. Och så åt han den sista.
Tutteli kom hem, och där satt kvastgumman och Putteli och åt förnöjda sin kvällsvard av brödet,
som Putteli köpt. Ty Putteli hade kommit till den andra stadsporten, och där hade hon strax uträttat
sitt ärende i bagarboden.
– Nå, Tutteli, sade kvastgumman, var har du brödet?
Tutteli tummade sin mössa, så att den blev alldeles fyrkantig, och begynte berätta om alla härligheter i staden, om de stora husen, de granna mamsellerna och mässingsspeglarna, som hängde i
bodfönstren.
– Men var har du ditt bröd? frågade kvastgumman.
Tutteli gjorde mössan trekantig i stället för fyrkantig och beskrev madamen, som satt med sitt bord
vid stadsporten, och hur otroligt billigt hon sålde de allra raraste saker.
– Men var har du ditt bröd? frågade gumman för tredje gången.
Tutteli måste nu fram med sanningen, och det värsta var, att han nu var hungrigare, än en varg på
julmorgonen.
– Sätt dig till bords, sade gumman.
Tutteli vek mössan rund igen och satte sig att äta. Det var märkvärdigt, att det torra brödet smakade
bättre, än både kringlor och pepparkakor.
– Nå, sade gumman, kan du säga mig vilkendera vägen var bättre: den, som gick efter vällusten,
eller den, som gick efter lyda mor?
– Lyda mor, sade Tutteli.
– Kom ihåg det, sade gumman.
Och Putteli dukade snällt av bordet och bäddade sängen. Och Tutteli och Putteli lade sig att sova
med kvastgumman.
Zacharias Topelius,
Björken och stjärnan (1966),
ursprungligen utgiven 1871.
5
SIRKKU KIVISTÖ
Samtal mellan en penna och ett suddgummi
Pennan sa till suddgummit: ”Du är inte min vän.”
Suddgummit frågade: ”Varför är jag inte det?”
Pennan: ”För att, för att, för att! Jag har fått veta nånting som gör att jag började hata dig.”
Suddgummit: ”Varför hatar du mej? Vad har du fått reda på?”
Pennan: ”Jag har märkt att jag inte längre hittar alla orden jag skrev och jag har fått reda
på att det är du som ligger bakom det.”
Suddgummit: ”Jag suddar bara ut sånt som är fel!”
Pennan: ”Vad har du med det att göra?”
Suddgummit: ”Jag är ett suddgummi och det är mitt jobb att sudda ut.”
Pennan: ”Det är inget jobb. Du trampar på mina rättigheter.”
Hanin Al-Ghosah, 10 år
Källa: AKYS-tiedote 1/2014
Svensk översättning: Studentexamensnämnden
6
Pressmeddelande 7.12.2011
Ett dygn av livet i Finland
Statistikcentralens nyutkomna Statistisk årsbok för Finland 2011 ger en exakt bild av det
finländska samhället och dess utveckling. Statistiken i årsboken berättar t.ex. att om händelserna år 2010 fördelas jämnt på årets alla dagar, är resultatet under ett dygn i Finland
följande:
• 167 barn föddes: 86 pojkar och 81 flickor
• 139 personer dog
• 82 äktenskap ingicks
• 37 skilsmässor beviljades
• 12 utlänningar fick finskt medborgarskap
• 2 403 flyttningar gjordes, av vilka 1 559 inom samma kommun
• 30 nya bostadsbyggnader färdigställdes
• 41 eldsvådor antändes till vilka räddningsverket alarmerades
• 91 nya företag startades och 58 företag lades ned
• 8 konkurser anhängiggjordes
• 160 kreditkortskonton stängdes på grund av betalningsstörningar
• 2,8 miljoner euro betalades i offentlig utvecklingshjälp
• 206 g kött, 154 g färska grönsaker, 87 g socker, 130 g färsk frukt och 502 g
mjölkprodukter konsumerades per invånare
• totalt 1,1 miljoner liter mellanöl, 179 000 liter vin och 82 000 liter starka alkoholdrycker
konsumerades
• 28 aborter och 11 steriliseringar gjordes
• totalt 1 183 brott kom till polisens, tullens och gränsbevakningens kännedom: bl.a.
58 rattfyllerier, 54 narkotikabrott, 91 misshandelsfall, 2 våldtäkter och 3 sexuella
utnyttjanden av barn
• 18 inbrott i bostäder och 37 i motorfordon gjordes
• 11 miljoner textmeddelanden skickades.
Statistisk årsbok för Finland är ett grundläggande uppslagsverk inom statistikbranschen
Statistisk årsbok för Finland 2011 som Statistikcentralen ger ut är en omfattande samlingspublikation som innehåller både aktuell statistisk information och långa tidsserier. Utöver uppgifterna om Finland innehåller årsboken också rikligt med internationella jämförelseuppgifter. Årsboken har getts ut sedan år 1879.
Statistikcentralens webbplats,
www.stat.fi/ajk/tiedotteet/2011
Hämtat 21.8.2014.
7
Axel Vikström,
sommarreporter på ÅU
Åbo Underrättelser 9.8.2014
8
Kyrkpressen 18.9.2014
9
Utdrag ur en webbdiskussion
ogren Oct 18 2009, 08:52 skrev:
Har ni märkt hur dålig kvalitet det är på olika prylar man köper nu för tiden? Vi flyttade för ett år sedan
och har köpt en hel del sedan dess.
Några exempel: Vitvaror (Electrolux) som krävt 3 servicebesök, platt-TV levererades med fraktskada,
vi behövde köpa 15 stolar (IKEA) innan vi fått 6 som går använda, multifjärr (Logitech) som är seg och
inte fungerar till 100%, digital-TV-box som kraschar ofta och tar flera minuter att starta om, strumpor
(H&M) som går i hål i efter några veckor, jacka vars blixtlås gett upp, oräkneliga leksaker hos barnen
som går sönder första dagen, TV-bänk vars lådor strular mm mm. Oftast har jag fått bra hjälp vid reklamationer. Enda undantaget är Bauhaus (som jag aldrig kommer besöka igen).
Jag orkar inte ens försöka räkna upp allt, men en uppskattning är att ca hälften av allt vi köper inom
heminredning och hemelektronik strular på något sätt. Ibland tar det flera veckor innan man får en ny
produkt. I ett par fall har jag fått vänta i flera månader. Om jag höjer ambitionsnivån och skulle kräva
att alla produkter tillverkas på en ”rättvist” sätt med miljövänliga giftfria material så kan jag antagligen utesluta den andra hälften också. Gemensamt för de flesta problemen är att de är tillverkade i
­låglöneländer.
Jag försöker göra vad jag kan för att köpa så bra produkter som möjligt. Läser omdömen om butiker,
läser tester på produkter, gör prisjämförelser, sätter mig in i miljömärkningar mm. Men ändå så får jag
åka tillbaka till butiken efter var och varannan inköp.
Känner ni igen er? Har kraven höjts eller kvaliteten försämrats? Är det något vi kan göra åt problemet?
Liljagare Sep 30 2010, 08:20 skrev:
Ja, håller med om att folk inte vill betala för kvalite längre, så den naggas ju bort på mycket.
Service vill folk heller inte ha när det kommer till kritan, det är prislappen som avgör nu för tiden, till
100%.
Men, det är ju även ett slit och släng samhälle idag..
gick sönder, då skulle man ju sabba marknaden.
Och tänk om man producerade saker som inte
BGPv4 Oct 18 2010, 20:37 skrev:
Det är ju faktiskt miljöförstörande att skapa ett slit och släng samhälle, alla sopor som ska tas hand om
och all gammal elektronik, dessutom kan jag inte förstå de som gillar detta släng samhälle, man vill ju
ha lite hållbarhet i grejorna.
Och så länge folk fortsätter köpa saker som det står Made in China på så kommer västvärlden nedmonteras i flera steg tills vi inte har pengar alls att konsumera för och då återställs ordningen när kineserna
inte kan exportera längre.
Dessutom borde det införas högre strafftullar på import från Asien överlag, detta skulle gynna inhemska arbetskraft och tillverkningsindustri.
Webbplatsen Min hembio, www.minhembio.com/forum
Hämtat 30.9.2014.
10
Jobbkrisen är en bluff
– Ge mig tjugo minuter så ska jag fixa ett jobb!
Så sa jag till Fredrik Eddahri (Big Fred) när han intervjuade
mig för jobbgrillen.se. Säger man så blir folk jätteupprörda. För det
finns ju inga jobb, sägs det.
Det finns inget som gör mig mer upprörd än unga som säger
att politikerna måste skapa fler jobb. Det är så sorgligt att vi bor i
ett land där så många på fullaste allvar tror att någon annan kan
skapa jobb.
Jobb är ingenting du får – utan något du skapar och skaffar dig själv. Först börjar man med att skaka av sig sin fin-ikanten-rock och lata attityd och sedan använder man sina två
ben och går gata upp och gata ner och knackar på hos alla
butiker och restauranger.
Sedan tonåren har jag alltid haft jobb. Jag har gjort allt från att
sälja toalettbalar genom dörrknackning till att städa hotellrum. Jag
har haft alla möjliga jobb, kassörska, au pair, jobbat på Posten,
kafébiträde – jag har gjort allt! Jag är en förortsunge som utan
utbildning och kontakter skaffade mig alla jobb själv.
Jag har aldrig ”fått” ett jobb. Jag har skapat mina jobb själv, genom fantasi och innovation och
allra främst: jag har behållit mina jobb eftersom jag är pålitlig och alltid levererar och är tillgänglig.
I dag driver jag två bolag inom bok- och pr-branschen, vi söker ständigt folk, gärna unga människor. Men gång på gång måste vi säga upp dem för att de inte klarar av att jobba!
Det vanligaste är att de inte är tillgängliga. Alla snackar om att ungdomar ständigt är
uppkopplade – ha, vilken jävla bullshit säger jag! De svarar vare sig på sms, mejl eller
Facebook. Det har hänt flera gånger att unga människor vi anlitat helt gått under jorden.
Sedan påstår de att de är stresståliga och gillar att hugga i men efter endast någon vecka vill
de inte gå ut och göra ett ärende för att det snöar och är för kallt.
Jag kan rada upp hur många exempel som helst på odugliga ungdomar.
Värst är de som är för ”fina” för riktigt arbete, de som sätter någon slags ”personlig integritet”
främst. Som en tjej som skrev på min blogg att hon tycker att det är att ”sälja ut sin själ och integritet” att jobba på McDonalds och likställer McDonaldsjobb med att prostituera sig.
Vet ni vad jag gör på mitt jobb? Jo, jag sitter och copy-pastar mejladresser hela dagarna,
packar goodiebags, åker omkring med min eventbil full av grovsopor och annan skit. Jag horar
och drar ner brallorna hela dagarna.
Tror ni att det finns fina jobb utan grov- och horarbete så är det klart att ni inte kan
behålla ett jobb eller ens få ett! Jag tycker att McDonalds verkar som ett alldeles utmärkt
val av jobb, för om du är duktig blir du chef inom ett par månader. Och är du inte duktig
åker du ut och då får du skylla dig själv.
För vem annars än du själv kan ansvara för att du missköter ditt jobb? Pappa? Staten? Kommer du inte i tid, finns du inte tillgänglig, håller du inte deadlines, gnäller du (listan kan göras lång)
så är det ditt eget fel att du inte har något jobb.
För mig finns det liksom inget alternativ – jag måste ha in en viss summa pengar varje månad
för att försörja barnen och då finns helt enkelt bara en väg att gå: att se till så att jag har tillräckligt
mycket jobb. Och måste jag göra skitjobb/horjobb/kuljobb/tråkjobb/whatever så är det fullständigt
underordnat. Jag behöver pengarna. Precis som ni. Punkt.
Hur svårt kan det vara?
Linda Skugge
Publicerad: 2010-09-02
Aftonbladets webbplats,
www.aftonbladet.se/debatt
Hämtat 28.8.2014.
11
Teckning av Henrik Tikkanen.
Publicerad i Arvo Ahlroos och Heikki Karkkolainens verk Testamenttini elämälle (1993).
Aino och Alvar Aaltos skisser för Finlands paviljong på världsutställningen i New York (1939).
Publicerad i verket Alvar Aalto – Det formbara träet (2010) av Georg Grotenfelt m.fl.
12