Kväve i fjäderfägödsel Vad händer vid lagring? Egenskaper hos

2011-10-19
Vad innehåller den färska gödseln?
•Fekalier och urin i samma fraktion
•Färsk gödsel: 25-30 % Ts
Kväve i fjäderfägödsel
mineralisering, gödslingseffekt och förluster
Ammonium
10 %
Sofia Delin
Övrigt
organiskt
kväve
30 %
SLU Skara
Institutionen för mark och miljö
Urinsyra
60 %
Vad händer vid lagring?
Egenskaper hos fjäderfägödsel
•Lagrad gödsel: 10-80 % Ts
Ammonium
10 %
30
60
%
50
Torr
F t
Fast
Klet
Flyt
Ammoniakavgång
å
Övrigt
organiskt
kväve
30 %
Ts
>75%
30 70%
30-70%
15-40%
10-15%
Andel ammonium
av totalkväve
ca 40%
ca 50%
ca 70%
Stor variation!
Urinsyra
60
40
10
%
20%%
Försök på lerjord, Västergötland
Hur mycket sprider man ut?
(Lanna försöksstation)
Kletgödsel
värphöns
5 ton fastgödsel
7 ton kletgödsel
(55 % Ts)
(30 % Ts)
N
120
120
P K
40 20
60 20
Vårvinter
2005
Vid vårsådd
2005
Fastgödsel
kyckling
2005
2006
2005
2006
Enligt Jordbruksverket:
5 ton kycklinggödsel (ströbädd)
7 ton hönsgödsel (klet)
35
49
40
35
75
35
Efter uppkomst
(2006)
2006
1
2011-10-19
Kvävemineralisering i inkubationer
Inkubation
övrigt
organiskt
kväve
50-60 %
urinsyra
ammonium
ammonium
övrigt
organiskt
kväve
urinsyra
50-60 %
Fältförsök
Skördeeffekt
8000
Lanna 2005
7000
Lanna 2005
Skörd
d, kg/ha
6000
5000
Kycklinggödsel vårbruk
Kycklinggödsel vårvinter, Hönsgödsel vårvinter och vårbruk
4000
3000
2000
50 kg N/120 kg tot N = 42 %
1000
40 kg N/120 kg tot N = 33 %
0
0
20
40
50
60
80
100
120
140
Gödslingsgiva (N27), kg N/ha
Gödselvärden
% av totalkvävet som har mineralgödseleffekt
Lerjord
Västergötland
Kletgödsel
värphöns
2005
Vårvinter
28%
Vid vårsådd
33%
2006
Fastgödsel
kyckling
2005
2006
30%
29%
43%
34%
Summering Lanna
Mineralkväveflöden (i procent av totalkväveinnehållet i stallgödseln) baserade
på gödselns innehåll av ammonium och urinsyra, nettomineralisering i inkubationen,
mineralkvävemängder i marken och gödslingseffekt i odlingsförsöken på Lanna.
Mineralkväve från början
Mineraliserat
kväve
Urinsyra
y till ammonium
Immobiliserat
kväve
Mikrobiell
nettofastläggning
Ammoniakavgång
Mineralgödselvärde
Kycklinggödsel Hönsgödsel
20Ammonium
73
+37Urinsyra
+2
- 7 Inkubation
-15
-10 Jämför markkväve -20
=40Odlingsförsök
=40
Mindre
ammoniakavång?
Efter uppkomst
18%
2
2011-10-19
Gödselvärden
Efterverkan
% av totalkvävet som har mineralgödseleffekt
Efterverkanseffekt på nästa års gröda
Skördeökning+
Fastgödsel Kyckling,
120 alt 200 kg N/ha
Lätt jord
Halland &
Öland
2006
Sen sådd,
torr
försommar!
Vårvinter
2007
Västergötland 2005
Västergötland 2006
Halland 2006
Halland 2007
Halland 2008
Öland 2006
Öland 2008
2008
40%
40%
+
Skördeökning++
Effekt+++
(kg/ha)
(kg/kg N i
stallgödseln)
(% av normal mineral
N effekt)
152
234
276
0
398
196
110
1.3
1.9
2.1
0.1
3.0
1.5
0.6
4%
6%
10%
0%
10%
7%
3%
ca 5 %
Skördeökning år 2 i de stallgödslade leden jämfört med mineralgödslat led (40 kg N/ha) år 1
++
Skördeökning år 2 per kg tillfört totalkväve med stallgödsel år 1
Skördeökningen per kg tillförd atallgödsel delat på 20 för raps och 30 för havre och rågvete,
vilket uppskattas vara den direkta skördeeffekten per kg tillförd mineralkväve.
+++
Vid vårsådd
40%
20% 25% 30%
20%
En del av
kvävet för
sent?
Danska försök i vårkorn
12 försök, ca 120 kg tot-N per ha (4-7 ton/ha)
Gödselvärde
(% av totalkvävet som motsvarar en
mineralgödseleffekt)
Dybstrøelse,
Dybstrøelse
slagtekyllinger
Fast gødning, høns
m. gødningsbånd
Fast staldgødning,
skrabehøns
AmmoniumN
% av tot-N
2006 2007 2008
Medel
28
48
35
73 81 59
73 67 43
73 83 55
72
63
72
Nedplöjd gödsel på våren inför sådd.
70%
Läs mer:
http://www.landbrugsinfo.dk
Danska försök i höstvete
Ammoniakavgång
110 kg tot N/ha varav ca 40 kg ammonum-N/
Gødning, mængde, indhold og værdital
NH4-N,
pct. af total- Værdital
N
2008. 2 forsøg
5. Dybstrøelse, slagtekyllinger, efterår
Höstspridning,
6. Fast gødning, høns m. gødningsbånd, efterår
nedplöjt
före
sådd
7. Fast staldgødning,
skrabehøns,
efterår
8. Dybstrøelse, slagtekyllinger, forår
Vårspridning
9. Fast gødning, høns m. gødningsbånd, forår
den
18 mars
10. Fast staldgødning,
skrabehøns,
forår
22
70
36
32
47
46
21
27
22
48
41
33
25%
40%
Ammoniakavgå
ång, kg N/ha
ca 150 kg tot N/ha
Uppland
Läs mer:
http://www.landbrugsinfo.dk
Ej nedbrukat
Nedbrukat efter 4 timmar
Tid efter spridning, timmar
Rodhe, L. and Karlsson, S. 2002. Ammonia emissions from broiler manure - Influence of storage and
spreading method. Biosystems Engineering 82, 455-462.
3
Ammoniakavgång
Konventionellt lagrad gödsel
Täckt med presenning under lagring
sandjord
Ej myllad
Grunt myllad
sandjord
nedplöjd
inom 4 tim inom 24 tim inom 4 tim inom 24 tim
Sagoo m.fl., 2007. Integrated management practices to minimise losses and maximise the crop nitrogen value of broiler litter
Biosystems Engineering 97, 512 – 519
Mineralisering & nitrifikation
Spridning
Lagring
(% av totalkvävee före lagring)
Spridning
Lagring
Ammoniakavgång
Ammoniakavgång
(% av totalkvävee före lagring)
Ammoniakavgång
2011-10-19
Ej myllad
Grunt myllad
nedplöjd
inom 4 tim inom 24 tim inom 4 tim inom 24 tim
Sagoo m.fl., 2007. Integrated management practices to minimise losses and maximise the crop nitrogen value of broiler litter
Biosystems Engineering 97, 512 – 519
C/N-kvot
kg min N/kgg total N
1.0
0.8
Nitrat
0.6
23 mars
0.4
Nitrat
2 dec
0.2
0.0
0
50
100
150
200
DagarDagar
efter spridning
Sammanfattning
Analysera totalkväveinnehåll och gärna C/N-kvot,
inte ammoniuminnehåll.
Räkna med en kväveeffekt motsvarande ca 40%
av totalkväveinnehållet till årets gröda om C/Nkvoten ligger runt 10.
Sammanfattning
Begränsa ammoniakförlusterna genom spridning i
rätt väder.
Begränsa
g
ammoniakförlusterna med snabb och
effektiv nedbrukning.
Årets kväve blir växttillgängligt inom 1-2 månader.
Höstspridning utan en effektiv höstgröda innebär
en läckagerisk. Vårspridning gav bättre effekt i
danska höstveteförsök.
Efterverkanseffekten år 2 motsvarar en
kvävegödselgiva på ca 5-10% av tillfört totalkväve år 1.
4