Lungfunktionsutveckling efter för tidig födsel
Transcription
Lungfunktionsutveckling efter för tidig födsel
Lungfunktionsutveckling efter för tidig födsel PER THUNQVIST S A MMA NFAT T N I NG Genom förbättrad neonatalvård ökar antalet överlevare bland de som föds extremt tidigt. Att födas för tidigt innebär en risk att utveckla nedsatt lungfunktion och de som föds extremt tidigt är mest utsatta. Nedsatt lungfunktion kan påvisas under barndomen, tonåren och in i vuxenlivet för en stor del av dessa individer. Det astmalika tillstånd som uppstår efter för tidig födsel uppvisar likheter med, men också avgörande skillnader mot, klassisk astma och begreppet astma ska inte användas för tillståndet. Prognosen i vuxenlivet och under åldrandet är i stort sett okänd och det spekuleras i om man efter för tidig födsel riskerar att utveckla en KOLliknande sjukdom. Per Thunqvist, barnallergolog, Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset. kontaktadress: Per Thunqvist Sachsska barn- och ungdomssjukhuset SE-11883 Stockholm [email protected] 6 ALLERGI I PRAKX SIS 1/2015 P rematur födsel, < 37 graviditets veckor, är det vanligaste skälet till onormal lungutveckling, med potentiellt livslånga effekter. Globalt rapporteras att ungefär 9 % av alla födslar är prematura. Siffrorna i de nordiska länderna är något lägre, cirka 5–6 %. Under många år har man sett en viss ökning, främst bland de som föds närmare fullgången tid, sk «måttligt prematurt födda» (vecka 32–36) vilka utgör de allra flesta av de för tidigt födda. Andelen mycket och extremt för tidigt födda (< vecka 32) är ungefär 15 % av hela gruppen för tidigt födda. Bakgrunden till ökningen är inte helt känd, men ökande ålder för födande kvinnor och fler flerbördsgraviditeter har förts fram som tänkbara orsakar. Glädjande är att i vissa europeiska länder, bland annat de nordiska, visar den senaste rapporten från 2012 för första gången en minskning av incidensen för prematur födsel (1). Bronkopulmonell dysplasi Fokus för intresset för prematurt födda barns lungutveckling är främst kring de extremt för tidigt födda och särskilt de som utvecklar bronkopulmonell dysplasi (BPD), vilket är benämningen på det kroniska obstruktiva tillståndet som drabbar en stor del av dessa barn. BPD beskrevs första gången i en publikation från 1967 som en svår lungsjukdom med typisk klinisk bild, patofysiologi och röntgenutseende, vilken uppstod bland för tidigt födda barn som vårdats i respirator (2). Denna ursprungliga form av BPD, sk «old BPD», kännetecknades av epitelial metaplasi, uttalad fibros och glattmuskelhypertrofi. Sedan dess har flera stora förändringar inom neonatalvården, till exempel prenatala steroider, surfaktantbehandling och skonsammare andningsstöd inneburit att BPD-sjukdomen har förändrats och den «nya BPD-sjukdomen» kännetecknas främst av en förändrad alveolisering med färre och större alveoler samt påverkad mikrocirkulation i lungan. Med modern och framgångsrik neonatalvård kunde man förvänta sig att antalet barn som utvecklar BPD skulle minska, men genom att fler av de extremt för tidigt födda överlever så har det inte blivit fallet. Idag används barnets syrgasbehov vid gestationsvecka 36 som en surrogatmarkör för diagnosen. Om barnet haft behov av extra syrgas 28 dagar före vecka 36 ställs diagnosen. I vissa rapporter används en snävare definition och diagnosen ställs bara om barnet fortfarande har syrgas vid den tidpunkten. När man läser uppföljningsstudier kan det vara viktigt att uppmärksamma vilka diagnostiska kriterier som man använt. I en svensk multicenterstudie som inkluderade barn födda före vecka 28 hade 73 % BPD enligt de strängare kriterierna och över 90 % enligt 28-dagarsgränsen (3). Skälet till att lyfta fram det är att man kan förledas att tro att om barnet «slipper» diagnosen BPD så är lungutvecklingen god. Så är dock inte fallet, och även om det finns flera studier som visar på samband mellan svårighetsgraden av BPD och framtida luftvägsmorbiditet och Prematur födsel är det vanligaste skälet till onormal lungutveckling, med potentiellt livslånga effekter. Globalt rapporteras att ungefär 9 % av alla födslar är prematura. Siffrorna i de nordiska länderna är något lägre, cirka 5–6 %. FOTO: COLOURBOX.COM lungfunktionsnedsättning så visar andra studier att skillnaden är liten (ref Thunqvist). Kort om lungutveckling Lungans utveckling startar tidigt i fosterlivet och fortgår efter födseln, genom barndomen till tidiga 20-årsåldern. Den viktigaste utvecklingen sker intrauterint och under de första 1–2 åren efter födseln. Eventuell negativ effekt på lungutvecklingen beror på typ, svårighetsgrad, duration och under vilken lungutvecklingsfas en insult inträffar. Lungmognadsprocessen beskrivs ofta med olika faser. Den så kallade canaliculära fasen (vecka 16–27) kännetecknas av delningarna av respiratoriska bronkiolerna och inledningen av acinusutvecklingen. Alveoler och dess kapillära nätverk börjar inte utvecklas förrän i nästa fas, den så kallade sacculära fasen (vecka 28 till cirka 36). I den sista fasen fram till fullgången tid, alveolära fasen, tar alveolisering fart och antalet alveoler är cirka 100 miljoner när barnet är beräknat att födas. Efter födseln påverkas utvecklingen av ålder, kön och etnisk tillhörighet. Antalet alveoler ökar till mellan 300–600 miljoner med störst ökning de första åren och ökning av storleken sker i takt med att bröstkorgen spänns ut under uppväxten. Enligt nya data från MR-studier med hyperpolariserat helium fortsätter alveoliseringen längre än man först trodde och kanske extra länge hos för tidigt födda (4). Lungvolymen ökar 30-fallt och gastubytesytan 20-fallt från födseln till fullt mogen lunga i tidiga 20-årsåldern. Konsekvenser av för tidig födsel Lungpåverkan i samband med för tidig födsel är multifaktoriell där graviditetslängden är den viktigaste faktorn. Intrauterina och postnatala infektioner, typ och längd av respiratorisk support, kirurgiska ingrepp och genetiska anlag är exempel på andra faktorer som påverkar lungutvecklingen. Utöver större och färre alveoler och underutvecklad mikrocirkulation har också påvisats lindrig påverkan på luftvägsepitelet, glattmuskelhypertrofi och förändrad immunregle- ALLERGI I PRAK X SIS 1/2015 7 A ring i lungan (5). De lungfysiologiska konsekvenserna kan sammanfattas med minskad diffusionsyta, luftvägsobstruktion och ökad bronkiell hyperreaktivitet. Lungfunktion 0–2 år efter för tidig födsel Den typiska lungpåverkan som ses under spädbarnstiden hos barn med BPD är initialt en kombinerad restriktiv obstruktiv funktionsavvikelse med låga expiratoriska flöden, låga lungvolymer och nedsatt compliance av det respiratoriska systemet (ungefär låg elasticitet). Den restriktiva komponenten minskar med tiden och både lungvolymer och compliance normaliseras fram till 1–2 års ålder. Den obstruktiva komponenten kvarstår emellertid. I en studie vi genomfört visade vi att majoriteten av barn med BPD hade låga forcerade expiratoriska flöden mätt med spädbarnsspirometri både vid 6 och 18 månaders ålder (6) (TABELL 1). Lungfunktion från barndom och till ung vuxen efter för tidig födsel Antalet studier är som störst i åldersgruppen barn som kan utföra vanlig konventionell dynamisk spirometri. Både tvärsnittsstudier och longitudinella undersökningar finns publicerade där oftast en viss andel av de prematurfödda har BPD. Val av kontrollgrupp varierar från friska fullgångna till andra prematurfödda utan BPD, vilket gör jämförelser svårare att göra. Resultaten är TABELL 1. Andel barn med lungfunktion under den lägre gränsen för det 95% konfidensintervallet, vid 6 och 18 månaders ålder för BPD-grupperna. MILD BPD MEDEL TILL ALLVARLIG BPD N/N (%) N/N (%) VmaxFRC 9/29 (31%) 9/17 (53%) FEV0.5 13/21 (62%) 8/13 (62%) 6 månader FRC 5/31 (16%) 2/19 (11%) Crso 11/26 (42%) 13/17 (76%) 18 månader VmaxFRC 16/24 (67%) 14/19(74%) FEV0.5 14/19 (74%) 14/17 (82%) FRC 0/24 0/17 Crso 1/20 (5%) 2/14 (14%) 8 ALLERGI I PRAKX SIS 1/2015 emellertid likartade och visar kvarstående sänkta expiratoriska flöden där de med BPD kommer sämst ut, men även de utan BPD har sämre lungfunktion än de fullgångna kontrollerna. I en nyligen publicerad systematisk review med metaanalys som inkluderade barn födda från vecka 24 till 36 och undersökta i åldersspannet 5 år till unga vuxna presenterade man FEV1 i procent av förväntat. Resultatet visade att prematurfödda utan BPD (där en stor andel moderate-to-late preterm ingick) hade -7.2%, BPD28 dagar -16.2% och BPD36 veckor -18.9% jämfört med fullgångna kontroller (7). För att studera typ och svårighetsgrad av lungpåverkan undersökte en brittisk grupp 49 extremt tidigt födda barn, varav 2/3 hade BPD, vid 11 års ålder. Man utförde dynamisk spirometri, pletysmografi, gasutsköljningsteknik (MBW), diffusionskapacitet bland annat. De fann att 78 % hade avvikande lungfunktion och att obstruktiv bild var mest framträdande. En god nyhet var att vanlig spirometri var den känsligaste metoden, även om de andra metoderna plockade upp ytterligare 37 % avvikelser efter extrem prematur födsel (8). Välkänt är att den nivå på lungfunktion som individen föds med sedan följer denne under uppväxten in i vuxenlivet, ett fenomen som kallas «tracking of lung function». Men hur är det efter prematur födsel? Filippone rapporterade «tracking» från 2 års ålder till skolåldern för barn med BPD (9). En norsk studie som följt upp två prematurt födda kohorter, den ena från 1980-talet och den andra från 1990-talet fann att utvecklingen i båda grupperna visade att de hade kvar sin nivå av sänkt lungfunktion från 18 till 25 år och 10 till 18 år i respektive kohort (10). (SE OCKSÅ ARTIKEL SIDAN 10). En australiensisk forskargrupp som följt en grupp prematurfödda vid 8, 14, 18 och 22 år fann likaså kvarstående sänkt lungfunktion, men rapporterade också att gruppen med BPD också hade signifikant minskande kvot FEV1/FVC, vilket alltså antyder en försämring av lungfunktionen vid ingången i vuxenlivet (11). Vi kan åtminstone anta att den reducerade lungfunktionen som det prematura barnet har tidigt i livet också kommer att kvarstå när lungan är färdigutvecklad i början av vuxenlivet. Lungfunktion hos vuxna efter för tidig födsel Fram tills helt nyligen har det i stort sätt varit okänt hur vuxna som fötts extremt tidigt har utvecklat lungfunktionen. Longitudinella studier, utöver Northways ursprungliga väldigt speciella sjukhusbaserade kohort, finns inte publicerade. Det finns en diskussion och vissa farhågor att dessa individer som inte nått den förväntade peaken i lungfunktionsutvecklingen är en riskgrupp för framtida KOL-liknade sjukdom. Vi vet inte om dessa individer kommer ha en normal, förväntad åldersbetingad försämring av sin lungfunktion eller om deras utveckling under åldrandet ser annorlunda ut. I en studie publicerad 2014 som undersökt vuxna födda mellan 1978 och 1993 visades att BPD gruppen hade -1.8 SD lägre FEV1 än kontrollerna och att 40% av BPD gruppen hade FEV1 < 80 % förväntat jämfört med 6 % i den fullgångna kontrollgruppen (12). I en svensk registerstudie rapporterar man ökad risk (hazard ratio 2.77) för KOL/astma bland prematurt födda kvinnor (< vecka 32) födda i perioden1925–49 (13). Även om lungfunktionsnedsättningen efter för tidig födsel har samma spirometriska bild som KOL vet vi idag inte om man också har annan gemensam patologi och om det finns en ökad risk för KOL bland individer med BPD bakgrund. Får man astma efter för tidig födsel? Det korta och enkla svaret är nej. Man kan dock beskriva den kliniska bilden som astmalik då tillståndet efter prematur födsel, särskilt efter extremt tidig födsel och om individen fick BPD, innebär nedsatt lungfunktion ofta med en viss reversibilitet efter beta-2-agonist samt bronkiell hyperreaktivtet. Halvorsen undersökte den astmalika sjukdomen bland barn med BPD och jämförde den med «klassisk» astma. Han fann flera kliniska skillnader och olika riskfaktorer mellan dessa två tillstånd med astmasymtom. Bronkiell hyperreaktivitet mätt med metakolin var kraftigare bland de för tidigt födda och var associerad med BPD och neonatalt behov av extra syrgas. Den bronkiella hyperreaktiviteten bland de fullgångna med astma var associerad till ärftlighet för atopi och markörer för eosinofil inflammation (14). Andra studier har visat att utandad kvävemonooxid (NO) är lågt hos barn med en historia av BPD. Vidare fann en annan grupp att astmatiker och prematurfödda svarar olika på direkta och indirekta test för luftvägskänslighet. De fann att astmatiker och individer med historia av BPD uppvisade samma känslighet för metakolin, men att individerna med BPD inte svarade på ett indirekt test (adenosinfosfat, AMP) vilket astmatikerna gjorde (15). Denna skillnad i svar på testen visar också att astmabilden efter prematur födsel inte har med eosinofil inflammation att göra. En annan skillnad är behandlingen av det astmalika tillståndet efter för tidig födsel. Det finns i stort sätt inga behandlingsstudier publicerade. Det finns tre små av äldre datum, som inte var konklusiva. Vår kliniska erfarenhet är att antiinflammatorisk behandling inte har samma plats som hos astmatiker. Enligt min kliniska erfarenhet kan långverkande beta2-agonister, långverkande antikolinergika samt i vissa fall antileukotriener leda till kliniska och lungfunktionsmässiga förbättringar. Vetenskapliga data för detta saknas helt. I ett brev till editor i ERJ understryker två mycket meriterade forskare inom ämnet att man bör undvika begreppet astma för det tillstånd som uppstår efter för tidig födsel då patofysiologin inte är den samma och för att undvika ineffektiv astmabehandling (16). Slutsats Sammanfattningsvis är för tidig födsel vanlig och främst de extremt för tidigt födda är en i dubbel bemärkelse växande grupp individer. Både inom pediatriken och inom vuxenvården bör dessa individers speciella behov uppmärksammas. Framtida forskning kan ge svar på om hur vi ska optimera deras lungutveckling, Fokus för intresset för prematurt födda barns lungutveckling är främst kring de extremt för tidigt födda och särskilt de som utvecklar bronkopulmonell dysplasi (BPD). I en svensk studie fann man att majoriteten av barn med BPD hade låga forcerade expiratoriska flöden mätt med spädbarnsspirometri både vid 6 och 18 månaders ålder. FOTO: PER THUNQVIST bäst behandla deras astmalika kliniska tillstånd och besvara om de har en ökad risk för utveckling av KOL. REFERENSER 1. Blencowe H, Cousens S, Oestergaard MZ, Chou D, Moller AB, Narwal R, et al. National, regional, and worldwide estimates of preterm birth rates in the year 2010 with time trends since 1990 for selected countries: a systematic analysis and implications. Lancet 2012; 379(9832): 2162–72. 2. Northway WH, Jr., Rosan RC, Porter DY. Pulmonary disease following respirator therapy of hyaline-membrane disease. Bronchopulmonary dysplasia. N Engl J Med 1967; 276(7): 357–68. 3. Fellman V, Hellstrom-Westas L, Norman M, Westgren M, Kallen K, Lagercrantz H, et al. One-year survival of extremely preterm infants after active perinatal care in Sweden. JAMA 2009; 301(21): 2225–33. 4. Narayanan M, Owers-Bradley J, Beardsmore CS, Mada M, Ball I, Garipov R, et al. Alveolarization continues during childhood and adolescence: new evidence from helium-3 magnetic resonance. Am J Crit Care Med 2012; 185(2): 186–91. 5. Stocks J, Hislop A, Sonnappa S. Early lung development: lifelong effect on respiratory health and disease. Lancet Respir Med 2013; 1(9): 728–42. 6. Thunqvist P, Gustafsson P, Norman M, Wickman M, Hallberg J. Lung function at 6 and 18 months after preterm birth in relation to severity of bronchopulmonary dysplasia. Pediatr Pulmonol 2014; Sep 3. doi: 10. 1002/ppul.23090. [Epub ahead of print] 7. Kotecha SJ, Edwards MO, Watkins WJ, Henderson AJ, Paranjothy S, Dunstan FD, et al. Effect of preterm birth on later FEV1: a systematic review and meta-analysis. Thorax 2013; 68(8): 760–6. 8. Lum S, Kirkby J, Welsh L, Marlow N, Hennessy E, Stocks J. Nature and severity of lung function abnormalities in extremely pre-term children at 11 years of age. Eur Respir J 2011; 37(5): 1199–207. 9. Filippone M, Bonetto G, Cherubin E, Carraro S, Baraldi E. Childhood course of lung function in survivors of bronchopulmonary dysplasia. JAMA 2009; 302(13): 1418–20. 10. Vollsaeter M, Roksund OD, Eide GE, Markestad T, Halvorsen T. Lung function after preterm birth: development from mid-childhood to adulthood. Thorax 2013; 68(8): 767–76. 11. Gibson AM, Reddington C, McBride L, Callanan C, Robertson C, Doyle LW. Lung function in adult survivors of very low birth weight, with and without bronchopulmonary dysplasia. Pediatr Pulmonol 2014; Sep 5. doi:10.1002/ppul.23093. [Epub ahead of print] 12. Gough A, Linden M, Spence D, Patterson CC, Halliday HL, McGarvey LP. Impaired lung function and health status in adult survivors of bronchopulmonary dysplasia. Eur Respir J 2014; 43(3): 808–16. 13. Brostrom EB, Akre O, Katz-Salamon M, Jaraj D, Kaijser M. Obstructive pulmonary disease in old age among individuals born preterm. Eur J Epidemiol 2013; 28(1): 79–85. 14. Halvorsen T, Skadberg BT, Eide GE, Roksund O, Aksnes L, Oymar K. Characteristics of asthma and airway hyper-responsiveness after premature birth. Pediatr Allergy Immunol. 2005; 16(6): 487–94. 15. Kim do K, Choi SH, Yu J, Yoo Y, Kim B, Koh YY. Bronchial responsiveness to methacholine and adenosine 5’-monophosphate in preschool children with bronchopulmonary dysplasia. Pediatr Pulmonol 2006; 41(6): 538–43. 16. Filippone M, Carraro S, Baraldi E. The term «asthma» should be avoided in describing the chronic pulmonary disease of prematurity. Eur Respir J 2013; 42(5): 1430–1. ◗◗ ALLERGI I PRAK X SIS 1/2015 9