Rapportsammandrag från studie av Calmita (PDF, 846 KB)

Calmita: Forskningsbaserad
matningslösning för sjukhusbruk
Utformad för att underlätta
utveckling av sugförmågan hos nyfödda
”Genom att barnen kan använda sin
naturliga sugteknik blir Calmita inte bara
ett stöd och ett skydd för amningen på
sjukhuset. Den främjar även amningen och
förkortar sjukhusvistelsen.” Professor Karen Simmer
Calmita Starter
Calmita
Möjliggör liknande teknik och
tungrörelser som vid bröstet.
Calmita Advanced
2 MEDELA
Den naturliga amningen
När ett barn föds lämnar det livmoderns skyddade värld där moderkakan
innehåller allt som behövs. I det nya livet krävs stora anpassningar för såväl mor
som barn. Amningen underlättar denna process genom att upprätthålla barnets
nära anknytning till modern. Den nära kroppskontakt som amning innebär
reglerar barnets andning, syra-bas-balans och kroppstemperatur, bidrar till
att bevara energidepåerna1 och lugnar barnet.2, 3
Att suga från bröstkörteln för att få mjölk för att få näring och immunskydd är
ett beteende unikt för däggdjur. Sugrörelserna i sig ger olika typer av respons
hos såväl mor som barn, som tros ha utvecklats för att säkerställa barnets
överlevnad under svåra förhållanden.4 Människans bröstmjölk är artspecifik
och dess sammansättning har utvecklats långsamt över tid för att uppfylla
de näringsmässiga behoven hos barn.5
Bröstmjölk är därför den naturliga födan för spädbarn. Den är oöverträffad
och allmänt erkänd som det bästa näringsalternativet för spädbarn.
Världshälsoorganisationen, WHO, har utfärdat en allmän och global
hälsorekommendation om att spädbarn bör helammas under de första sex
månaderna. Syftet med denna rekommendation är att se till att alla spädbarn
får de näringsmässiga, immunsystemrelaterade och utvecklingsmässiga
fördelarna med bröstmjölken6, utöver de medicinska och psykologiska
fördelar som amning medför för mamman.7
Barn som föds för tidigt tvingas anpassa sig till livet utanför livmodern alltför
tidigt, vilket för med sig flera specifika och särskilt komplexa utmaningar. Ett
för tidigt fött barn är inte bara en ”mindre version” av ett fullgånget barn. En för
tidig födsel innebär att barnet måste anpassa sig till livet utanför livmodern, trots
att vävnader och organ ännu inte är fullt utvecklade. Dessa barn har betydligt
mindre depåer av mikro- och makronäringsämnen som vanligtvis byggs upp
under den sista trimestern in utero som förberedelse för livet efter födseln. De
måste anpassa sig till livet utanför livmodern på samma sätt som fullgångna
barn, men de gör det med signifikanta utmaningar.
Den naturliga amningen är en komplex fysisk process.
Fördelarna med denna process kan delas in i två kategorier:
l Det som barnet matas med – bröstmjölk
l Hur barnet matas – amningens mekanism
Bröstmjölk
Bröstmjölken är särskilt viktig för för tidigt födda barn eftersom den underlättar
utvecklingen av magtarmkanalen och nervsystemet och stärker barnets
immunsystem. Jämfört med mjölken från mödrar till fullgångna barn har den
mjölk som produceras till för tidigt födda barn ett högre energiinnehåll och
högre halter av lipider, proteiner, kväve, fettsyror samt vissa vitaminer och
mineraler. Dessutom innehåller mjölken till för tidigt födda barn högre nivåer av
antikroppar, inklusive celler, antikroppar och antiinflammatoriska ämnen än mjölk
till fullgångna barn.8 Fördelarna med bröstmjölk är alltså så stora att alla för
tidigt födda barn bör få bröstmjölk.9
MEDELA 3
Mjölk från mödrar till för tidigt födda barn uppfyller dock ändå inte behoven
av mikro- och makronäringsämnen hos mycket för tidigt födda barn, som
ofta inte kan äta så stora volymer mjölk åt gången som de skulle behöva för
att uppfylla näringsbehoven. För tidigt födda barn går miste om den sista
graviditetsperioden, då de normalt växer mycket snabbt och bygger upp
energidepåer. De måste därför växa snabbare än fullgångna barn eftersom de
inte kunnat växa färdigt i livmodern under hela den sista trimestern.
Till dessa barn krävs alltså kaloririk föda som kan ges i små, mer koncentrerade
volymer. Många sjukhus strävar nu efter att moderns egen mjölk, färsk eller
frusen, ska vara den primära födan för barn som fötts för tidigt. För ett barn
som väger mindre än 1,5 kg vid födseln rekommenderar American Academy of
Pediatrics9 att bröstmjölken berikas med protein, mineraler och vitaminer för att
säkerställa ett optimalt intag av näringsämnen10, samtidigt som barnet får alla
de vanliga fördelarna med bröstmjölken.11, 12
Amningens mekanism
Forskning med hjälp av ultraljudsbilder har visat att mjölkansamlingar,
”mjölksjöar”, inte kan observeras i det mjölkavsöndrande bröstet.13 Det
faktum att mjölkgångarna är både få och små tillsammans med den utbredda
förgreningen under vårtgården och frånvaron av mjölksjöar tyder på att
bröstmjölk snarare transporteras än förvaras i mjölkgångarna.13
Vidare forskning där man har använt sig av ultraljudsbilder under pågående
amning har visat att bröstvårtans spets inte når den punkt där hårda och
mjuka gommen möts, och att mjölken flödar in i barnets mun från bröstvårtan
samtidigt som barnet sänker tungan och den högsta vakuumnivån uppnås.
Förmodligen spelar vakuum en nyckelroll för mjölkutdrivningen från bröstet.14
En sugcykel14 (bild 1) inleds med ett grundläggande vakuum, det vill säga
den lägsta vakuumnivå som krävs för att upprätthålla sugtaget utan att
mjölken flödar. Allt eftersom barnet sänker tungan stiger vakuumnivån och
mjölken börjar flöda. Maximalt vakuum uppnås när tungan är i sin lägsta
position. Därefter höjs tungan igen och stannar upp vid den grundläggande
vakuumnivån, där mjölkflödet upphör.
Denna teknik som används vid amning är fördelaktig för barnet. Det
vakuumreglerade flödet innebär att barnet självt styr över mjölkutdrivningen
på ett säkert och koordinerat sätt. Amningsprocessen kan också ha en
positiv inverkan på barnets normala orofaciala utveckling. Mycket tyder på
att mekanismen bakom amningen underlättar bildandet av en välformad
käke.15, 16 Dessutom är amning viktigt för att säkerställa god utveckling när
det gäller tungans sväljrörelser, tändernas placering och formen på den
hårda gomdelen.16–20 Den matningsteknik som används vid amning har även
kopplats till minskad risk för mellanöreinflammation, jämfört med matning
med konventionella sugnappar.21, 22 Viss forskning tyder på att amning bidrar
till en korrekt oralmotorisk utveckling vilket medför tydligare tal och förbättrad
tonkvalitet senare under barndomen.23–25
4 MEDELA
Ny vetenskap om barnets sugmönster
1
1
Minimum
vakuum
5
1
Maximum
vakuum
Bild 1 – Sugcykeln14
2
l Tungan når nu sin lägsta
position
l Maximalt vakuum uppnås
l Mjölken flödar in
i munhålan
3
l Käken faller ner
l Tungan och mjuka
gommen följer
l Vakuum ökar
l Mjölkgångarna expanderar
l Mjölken börjar flöda
9
4
l Tungan och mjuka gommen är
tillbaka i utgångsposition
l Mjölken rinner ner i svalget
29
l Tungans position flyttas något uppåt
l Vakuum minskar
l Mjölken rinner förbi mjuka gommen
1
© Medela AG/01.10/A
l Tungan uppe i högsta position
l Bröstvårtan hålls på plats av
både vakuum och tunga
l Bröstvårtans bas ”kramas inte
ur” av barnets tunga
26
Huvudpunkter
l Vakuum spelar en nyckelroll i mjölkavlägsnandet
l Barnets tunga rör sig inte peristaltiskt under amningen
l Bröstvårtan blir minimalt hopklämd
l Den yttersta toppen av bröstvårtan når inte ända fram till övergången mellan hårda
och mjuka gommen
23
Dessa illustrationer är baserade på forskning genomförd vid The University
of Western Australia • Publicerade i: Geddes DT, Kent JC, Mitoulas LR
and Hartmann PE (2008) • Tongue movement and intra-oral vacuum in
breastfeeding infants • Early Human Development, 84:471-477
INTERNATIONAL SALES
Medela AG
Lättichstrasse 4b, 6341 Baar/Switzerland
Phone +41 (0)41 769 51 51, Fax +41 (0)41 769 51 00
[email protected], www.medela.com
Den naturliga amningen
Vad?
Bröstmjölk
Hur?
Amningens mekanism
När ett barn föds för tidigt är det inte bara barnet som drabbas om det är svårt
att amma, mamman och hennes kropp måste också anpassa sig till den nya och
kanske oväntade situationen. Hon behöver extra stöd för att mjölkproduktionen
ska kunna komma igång och upprätthållas. I situationer där barnet inte kan ammas
finns ett antal olika alternativa sätt att mata barnet, till exempel urpumpad mjölk
från modern, bröstmjölk från en mjölkbank eller modersmjölksersättning, och valet
måste göras utifrån förutsättningarna i den specifika situationen. Oavsett vad man
väljer bör man se till att barnet kan styra över mjölkflödet på samma sätt som vid
amning, för att undvika att barnet behöver lära sig en onaturlig sugteknik.
MEDELA 5
Utmaningar vid amning
Amningsrelaterade svårigheter kan drabba såväl fullgångna barn som för tidigt
födda barn. Problem kan uppstå om barnet är för litet, är fysiskt svagt och/eller
har andra svårigheter som påverkar den naturliga sugtekniken.
Amning på en neonatalavdelning medför särskilda utmaningar. För ett för tidigt
fött barn som inte har växt färdigt och dessutom drabbats av medicinska
komplikationer är det ofta problematiskt att direkt efter födseln amma på vanligt
sätt. För att oral matning ska fungera på ett tillfredsställande sätt krävs inte bara
rätt sug-, sväljnings- och andningsteknik; barnet måste också kunna koordinera
dessa funktioner för att inte drabbas av problem som apné, bradykardi,
bristande syremättnad och/eller aspiration.26 Fullgångna barn som fötts efter
den 34:e graviditetsveckan kan vanligtvis koordinera sug-, sväljnings- och
andningsteknikerna så att de kan ammas. Hos barn som inte är fullgångna
kan det hända att oral matning inte kan utföras alls, eller på ett säkert sätt,
på grund av neurologisk omognad eller respiratoriska problem.27
Hypotoni (låg muskeltonus) är en viktig faktor som påverkar möjligheten till
oral matning av barn med mycket låg födelsevikt, eftersom barnet saknar
den uthållighet och den förmåga att skapa vakuum som behövs för att reglera
mjölkflödet, och därmed måste ”arbeta hårdare” för att suga.28 Hypotoni kan
medföra att barnet inte får något riktigt sugtag för att han eller hon inte kan
öppna munnen tillräckligt mycket, eller att barnet inte kan behålla sugtaget
under sugpausen (grundläggande vakuumnivå).29
Utmaningen vid amning beror inte alltid bara på barnet. Det är allmänt känt
att mödrar till för tidigt födda barn, särskilt barn med mycket låg födelsevikt,
ofta drabbas av både fysiska och känslomässiga utmaningar som påverkar
amningsfrekvensen negativt för denna grupp.30–32 Om modern och barnet
skiljs åt blir stimuleringen för mjölkutsöndring bristfällig.33 Separationen
stör därmed processen för att sätta igång amningen och ökar sannolikheten
för komplikationer.34
När mjölkproduktionen har kommit igång kan det dessutom krävas berikning
för att mjölken ska kunna uppfylla barnets energibehov.10 I sådana fall måste
mjölken först pumpas ur för att kunna berikas innan den slutligen ges till barnet.
Detta innebär en ytterligare komplexitet i den känsliga situationen där mor
och barn separerats. Det finns också situationer där mödrar till fullgångna
barn har svårigheter med att amma av medicinska skäl. Om barnet inte
ammas bör det främsta målet med den alternativa matningsmetoden vara
att skapa en så amningslik situation som möjligt, så att barnet kan utveckla
en naturlig sugteknik.
6 MEDELA
Att mata ett för tidigt fött barn
Det finns i dag flera metoder som kan användas för att säkerställa
näringsbehovet till ett för tidigt fött barn. Vilket alternativ som passar bäst
beror på barnets gestationsålder, födelsevikt och hälsotillstånd och
förutsättningarna på kliniken. Det exakta förfarandet beror på vad som gäller
på den aktuella kliniken. Ett exempel är att börja med parenteral näring följt av
sondmatning för att sedan avancera till att barnen suger på bröstet, med målet
att åstadkomma en naturlig sugteknik så att barnet slutligen kan helammas.
De flesta för tidigt födda barn med en gestationsålder på mindre än 32 veckor
kan till att börja med inte koordinera sin sug-, sväljnings- och andningsteknik
på ett fungerande sätt. Sådana barn kan behöva matas enteralt, det vill säga
genom en sond som förs ned i magen via näsan (nasogastrisk matning) eller
munnen (orogastrisk matning).
Prematura barn observerades under övergången mellan enteral matning och
matning med flaska. Då uppvisades omkring tre gånger så många episoder
med bristande syremättnad vid oral matning jämfört med vid enteral matning.35
En observation som ofta noteras på neonatalavdelningar är att för tidigt födda
barn ofta har svårt att hantera mjölkflödet när oral matning introduceras. Därför
har en del forskare rekommenderat att ett begränsat mjölkflöde bör användas
när oral matning inleds för för tidigt födda barn, framför allt barn med lägre
gestationsålder än 30 veckor.36, 37
För barn som matas oralt föreligger en större fysiologisk stabilitet under amning
jämfört med flaskmatning med konventionell napp. Amning kräver att barnen
använder sin naturliga sugteknik , vilket ger färre fysiologiska utmaningar till
växande prematura barn.38, 39 Syremättnaden är till exempel högre vid amning än
vid konventionell flaskmatning.40–42 Den sväljningsinducerade andningspausen
sänker minutvolymen medan ett snabbare mjölkflöde leder till fler sväljningar
och större störningar i andningen.43, 44 Ett snabbt mjölkflöde kan medföra
aspiration och att barnet sätter i halsen, framför allt hos för tidigt födda barn.37
Barnets utveckling kan påverkas negativt av stress och låg syremättnad.
Förändringar av de traditionella matningsmetoderna för ett friskt, för tidigt
fött barn kan minska antalet dagar som behövs för övergången från enteral
till oral matning, upprätthålla barnets tillväxt och göra att barnet kan skrivas
ut tidigare.45 För tidigt födda barn som matats med en ej näringstillförande
sugmetod har konstaterats behöva betydligt kortare övergångstid från
sondmatning till flaskmatning, de har kunnat skrivas ut tidigare och
flaskmatningen har fungerat bättre.46
MEDELA 7
För att kunna matas oralt måste barnet kunna hålla sig vaket, koordinera sina
sug-, sväljnings- och andningstekniker och upprätthålla kardiorespiratorisk
stabilitet under den tid som barnet behöver för att inta den kalorimängd som
behövs för tillväxt.47 Dessa färdigheter finns förstås hos ett friskt, fullgånget
barn, men saknas ofta hos ett neurologiskt ej fullgånget barn (med en lägre
mognadsålder än motsv. graviditetsvecka 32–34). Därför, även om amning
är det klart bästa alternativet för babyn, är det inte alltid möjligt. I sådana
fall kan en anpassningsbar napp – som gör att amningens mekanism kan
efterliknas – vara mycket användbar, framför allt till för tidigt födda barn med
bronkopulmonell dysplasi som uppvisar en lägre syremättnad under och
omedelbart efter flaskmatning.48
Med tanke på de höga kostnaderna per dag på en neonatalavdelning, är det
mest effektiva sättet att sänka kostnaderna att förkorta vistelsetiderna.49
Ju tidigare den orala matningen fungerar tillfredsställande, desto tidigare kan
barnet skrivas ut,49 och man bör alltså sträva efter att en fullständig sugcykel
uppnås så snabbt som möjligt. Det bör vara forskningens uppgift att försöka
hitta den mest effektiva metoden för att underlätta övergången till naturlig
oral matning så att mor och barn så tidigt som möjligt kan uppnå en väl
fungerande amning.
8 MEDELA
Att hantera utmaningarna
Det är uppenbart att det behövs en matningslösning för sjukhusbruk för att
hjälpa för tidigt födda och svaga barn att uppnå målet att kunna ammas. Det
finns ett behov av en matningslösning som kombinerar de mest framgångsrika
metoderna för att underlätta den orala matningen av dessa barn: matning i
barnets egen takt37 och träning för att bygga upp vakuum.46 En lösning som
baseras på det nyfödda barnets naturliga beteende för att få i sig mjölk, särskilt
den parallella tungrörelsen och användandet av vakuum, inklusive möjligheten
att upprätthålla en grundläggande vakuumnivå för att suga, svälja och andas,
skulle uppfylla detta behov.
Barnets sugförmåga utvecklas så att man inte bara uppnår en fullständig
sugcykel snabbare, utan också kan förkorta sjukhusvistelsen. Detta minskar
även risken för vårdrelaterade infektioner och belastningen på familjer och
samhälle, familjen kan återförenas tidigare och utvecklingen av interaktion och
det blir lättare för mor och barn att knyta an till varandra.50 Denna process kan
eventuellt även minska andelen långsiktiga matnings- och näringsrelaterade
problem och störningar.26 För att utforska dessa områden, samtidigt som man
utvecklade och testade Calmita startade Medela ett samarbete med King Edward
Memorial Hospital och The University of Western Australia i Perth i Australien.
Neonatologen och professorn Karen Simmer genomförde en randomiserad
kontrollerad studie med intention-to-treat-strategi som omfattade 100 för tidigt
födda barn (bild 2). Dessa barn, med mammor vars intention var att amma,
var födda i graviditetsvecka 25-34 (medianvärde 31 veckor). Samtycke gavs
för 97 barn som registrerades och delades in i två randomiserade grupper:
interventionsgruppen (n=51) och kontrollgruppen (n=46).
Det var viktigt att studien utformades på ett praktiskt sätt så att den enda
skillnaden mellan de två grupperna var den matningslösning som användes.
I övrigt gjordes inga förändringar i de kliniska rutinerna. Bröstet erbjöds alltid
som första alternativ. När en annan typ av matning än bröstet krävdes, använde
interventionsgruppen forskningslösning (en Calmita forskningslösning som
utvecklats av Medela), medan kontrollgruppen fick använda standardlösningen
(en vanlig, konventionell napp för prematurer). Dessutom kunde barn från båda
grupperna flyttas från den primära avdelningen där forskningen inleddes till en
annan innan de skrevs ut, enligt normala kliniska rutiner.
Identifiering och urval
100 barn identifierade.
För 3 av barnen avböjdes deltagande.
Randomisering
Barnen placerades slumpmässigt i interventionsgruppen (A, Calmita forskningslösning) eller
kontrollgruppen (B, standardnapp).
100 för tidigt födda barn med
mognadsålder motsvarande
graviditetsvecka 25–34 identifierades
Grupp A
Interventionsgrupp
n = 51
Grupp B
Kontrollgrupp
n = 46
Ultraljud n=37
Intraorala vakuummätningar och
ultraljudsundersökningar gjordes under
en amning och en flaskmatning med
Calmita forskningslösning.
Bild 2 – Studieprotokoll
MEDELA 9
Resultat av den randomiserade
kontrollerade studien*
Forskningslösning ledde till kortare sjukhusvistelse
För barnen i interventionsgruppen förkortades den totala sjukhusvistelsen med
2,5 dagar jämfört med kontrollgruppen (p<0,05). Därför var den korrigerade
gestationsåldern vid utskrivningstidpunkten i snitt 2,5 dagar yngre än för barnen
i kontrollgruppen (p<0,05) (bild 3, magenta).
Eftersom en fullständig sugcykel är ett av de viktigaste utskrivningsvillkoren
kan den förkortade sjukhusvistelsen förklaras av det faktum att det fanns ett
samband (p=0,19) mellan att barnen matades med forskningslösning och att
de då uppnådde en fullständig sugcykel (borttagning av sondmatning) när
de var 3,8 dagar yngre. Den troliga orsaken till detta var att övergångstiden
till fullständig sugcykel minskades med 3,8 dagar (p=0,19, bild 3, cyan:
genomsnittlig korrigerad gestationsålder vid introduktion av sugcykler:
33 veckor).
Minskning på grund av forskningslösning
(dagar)
4
p=0,19
3.5
3
p< 0,05
2.5
2
1.5
1
0.5
0
FSF
LOS
Bild 3 – Minskning (i dagar) i samband med forskningslösning. Fullständig sugcykel (FSF, cyan) anger minskning
i övergångstid från första sugcykeln till fullständig sugcykel och ålder då fullständig sugcykel uppnåddes:
Vistelsetiden (LOS, magenta) avser minskning i total tid för sjukhusvistelsen och ålder vid utskrivning. För barn i
kontrollgruppen var den genomsnittliga övergångstiden från första sugcykeln till fullständig sugcykel 27 dagar. De
uppnådde fullständig sugcykel (borttagning av sondmatning) vid en korrigerad genomsnittlig gestationsålder på
36,8 veckor. Den genomsnittliga sjukhusvistelsen fram till utskrivning vid en korrigerad genomsnittlig gestationsålder
på 37,7 veckor var 47 dagar.
*Simmer, K., Kok, C., Nancarrow, K., Hepworth, A.R. Improving transition time
from tube to sucking feeds in breastfeeding preterm infants – Novel teat study.
Manuscript in preparation.
10 MEDELA
Forskningslösning hade en positiv effekt på amningen på sjukhuset
Vid utskrivning från den primära undersökningsplatsen var barnen i
interventionsgruppen mer benägna att ammas (p<0,05). Vid utskrivningen
visades liknande tendenser, om än inte lika tydliga, på en ökning av amningen
(p=0,10) (bild 4).
p< 0,05
100
p=0,10
% av barnen som i någon mån
ammades
80
60
n Interventionsgrupp
n Kontrollgrupp
40
20
0
Utskrivning från PRS
Utskrivning
Bild 4 – Amningsfrekvens i interventions- och kontrollgruppen vid utskrivning från den primära undersökningsplatsen
(PRS) (96 % jämfört med 78 %, p<0,05) och vid utskrivning (90 % jämfört med 76 %, p=0,10). Barn som skrivits ut
från PRS fick åka hem (intervention n=15, kontroll n=21) eller till en sekundär avdelning före hemgång (intervention
n=36, kontroll n=25). Andelen barn som fick åka hem direkt från PRS eller till en sekundär institution var lika stor i
båda grupperna. Utskrivning avser alla barn oavsett om de skrivits ut från PRS eller från en sekundär institution.
Orsaken till de bättre amningsresultaten för interventionsgruppen kan vara relaterad
till den mekanik och tungrörelser som barnen i interventionsgruppen använde när
de åt med hjälp av forskningslösning.51
Bild 5 visar att tungrörelsemönstret som användes vid matning liknade
rörelsemönstret vid amning. Det faktum att barnet inte behöver lära sig en
annan, onaturlig sugteknik kan ha en positiv inverkan på hur amningen fungerar
på sjukhuset.
16
Diameter på bröstvårta/napp (mm)
14

12
10
8







2
5












Tungan
Tungan
Tungan
Tungan
ned (bröst)
upp (bröst)
ned (TL)
upp (TL)
6
4
2
0
10
15
Avstånd från spetsen (mm)
Bild 5 – Liknande sugteknik (bröst jämfört med testlösning): Samma parallella tungrörelse observerades både vid
amning och vid matning med testlösningen (TL). Diagrammet visar bröstvårtans och testnappens diameter vid
olika punkter, med början vid positionen 2 mm bakom spetsen (som betecknas 0 mm), när tungan är i det översta
respektive nedersta läget.51
MEDELA 11
Forskningsresultat som talar för Calmita
Calmita är en forskningsbaserad matningslösning för sjukhusbruk som hjälper
nyfödda att utveckla och använda sin egen, naturliga sugförmåga. Den
inbyggda vakuumreglerade ventilen gör att barnet själv kan välja när det vill äta
och pausa. Mjölken flödar när barnet skapar en tillräcklig vakuumnivå. Barnet
skapar en egen sugrytm och suger därmed ut exakt så mycket mjölk som
behövs i sin egen takt.
Användningen av Calmita minskar vistelsetiden betydligt genom att barnet
uppfyller sjukhusets utskrivningsvillkor tidigare. Många neonatalavdelningar
har fullständig sugcykel som ett viktigt utskrivningsvillkor. Calmitas utformning
möjliggör liknande mekanik och tungrörelser som vid bröstet, vilket gör att
Calmita kan hjälpa för tidigt födda barn att uppnå en fullständig sugcykel
tidigare. Om övergången från enteral till fullständig oral matning kan genomföras
snabbare så att antalet dagar med sondmatning kan minskas leder detta till att
risken för iatrogena infektioner minskar.
Tekniken bakom Calmita gör att för tidigt födda barn kan använda sin naturliga
sugteknik, eftersom Calmita möjliggör liknande mekanik och tungrörelser som
vid bröstet.51 Barn som använder Calmita behöver inte lära sig en onaturlig
sugteknik, och därmed underlättas den naturliga amningen. Barn som använder
Calmita ammas i större utsträckning på sjukhuset än andra barn.
Calmita finns i två varianter med olika tröskelvärden för den vakuumreglerade
ventilen. Nivåerna motsvarar olika utvecklingsstadier i barnets sugförmåga, och
de två varianterna gör att man kan stödja utvecklingen av barnets sugbeteende
så att sugförmågan byggs upp steg för steg. Vilken Calmita-version som ska
användas beror på hur långt barnets förmåga att bygga upp vakuum i munhålan
har utvecklats.
Calmita Starter med colostrum-behållare, 35 ml
Calmita Starter (vit) har ett lågt tröskelvärde för den vakuumreglerade ventilen,
och är lämplig för för tidigt födda barn vid övergången från enteral till oral
matning, för nästan fullgångna barn och fullgångna barn med svaga sugreflexer.
När barnen själva kan skapa det vakuum i munhålan som krävs kan de börja
använda Calmita Advanced (gul), som har ett medelhögt tröskelvärde för den
vakuumreglerade ventilen. Nästan fullgångna barn och fullgångna barn som inte
kan ammas kan eventuellt börja använda Calmita Advanced direkt.
Båda varianterna av Calmita har samma mått, som underlättar sugtaget för små
för tidigt födda barn. Nappen på Calmita har utformats utifrån måtten på den
hårda gomdelen hos foster i den 32:a graviditetsveckan.52 Calmita-nappens
form och diameter har utformats för att möjliggöra sugtag i olika positioner för
att passa barn i olika utvecklingsstadier. Varje barn åstadkommer ett unikt
sugtag, med nappens topp på några millimeters avstånd från den punkt där
hårda och mjuka gommen möts, så att en tillslutning framtill i munnen kan
skapas precis som vid amning.14
Calmita Advanced med engångsflaska, 80 ml
12 MEDELA
Calmita är en nyskapande matningslösning för sjukhusbruk som kan användas
för att underlätta oral matning av barn som har sugproblem. Det kan gälla för
tidigt födda barn, eller barn med svag uthållighet och/eller ett okoordinerat sug-,
sväljnings- och andningsmönster. I de fall där amning inte kan inledas direkt på
sjukhuset är Calmita ett bra alternativ som låter barnet använda sin naturliga
sugteknik, och därmed underlättas den naturliga amningen.
l Tidigare utskrivning
Användning av Calmita minskar vistelsetiden betydligt genom att barnet
får hjälp att uppfylla sjukhusets utskrivningsvillkor tidigare. På många
neonatalavdelningar är framgångsrik sugmatning ett av de viktigaste
villkoren för utskrivning.
l Naturlig sugteknik
Calmitas vakuumreglerade ventil gör att barnet kan använda sitt
naturliga sugbeteende och själv styra mjölkflödet. Det innebär att barnet
kan pausa och andas utan att mjölken flödar.
l Ökad amning på sjukhuset
Calmita ökar chanserna för att barnet kan ammas överhuvudtaget.
Eftersom Calmita fungerar med liknande mekanik och tungrörelser
som som liknar de vid bröstet, underlättar denna lösning den naturliga
amningen.
l Tillförlitlig, säker och lätt att använda
Calmitas utformning är både enkel och högkvalitativ. Den ger ett
tillförlitligt flöde och är säker och enkel att använda, och den kan
anslutas (utan läckagerisk) till andra produkter i Medelas utbud.
Mer information om Calmita finns på www.medela-calmita.com
MEDELA 13
Referenser
1 Christensson, K. et al. Temperature,
metabolic adaptation and crying in healthy
full-term newborns cared for skin-to-skin or
in a cot. Acta Paediatr 81, 488-493 (1992).
11 Heimann, H. & Schanler, R.J. Enteral
nutrition for premature infants: The role of
human milk. Semin Fetal Neonatal Med 12,
26-34 (2007).
22 Lawrence, R.A. & Lawrence, R.M.
Breastfeeding: a guide for the medical
profession (Elsevier Mosby, Maryland
Heights, MO, 2011).
2 Christensson, K., Cabrera, T., Christensson,
E., Uvnas-Moberg, K., & Winberg, J.
Separation distress call in the human
neonate in the absence of maternal body
contact. Acta Paediatr 84, 468-473 (1995).
12 Neville, M.C. et al. Lactation and neonatal
nutrition: Defining and refining the critical
questions. J Mammary Gland Biol Neoplasia
17, 167-188 (2012).
23 Broad, F.E. The effects of infant feeding on
speech quality. N Z Med J 76, 28–31 (1972).
3 Michelsson, K., Christensson, K.,
Rothganger, H., & Winberg, J. Crying in
separated and non-separated newborns:
sound spectrographic analysis.
Acta Paediatr 85, 471-475 (1996).
4 Winberg, J. Mother and newborn baby:
mutual regulation of physiology and behavior
– a selective review. Dev Psychobiol 47,
217–229 (2005).
5 Goldman, A.S., Chheda, S., & Garofalo,
R. Evolution of immunologic functions of
the mammary gland and the postnatal
development of immunity. Pediatr Res 43,
155–162 (1998).
6 Callen, J. & Pinelli, J. A review of the
literature examining the benefits and
challenges, incidence and duration, and
barriers to breastfeeding in preterm infants.
Adv Neonatal Care 5, 72–88 (2005).
7 WHO & UNICEF. Global strategy
for infant and young child feeding
(Världshälsoorganisationen/WHO,
Geneva, 2003).
8 Riordan, J. The biological specificity of
breastmilk in Breastfeeding and Human
Lactation (red. Riordan, J. & Wambach, K.)
117–161 (Jones and Bartlett,
Sudbury, 2010).
9 American Academy of Pediatrics – Section
on Breastfeeding. Breastfeeding and the use
of human milk. Pediatrics 129, e827–e841
(2012).
10 Kuschel, C.A. & Harding, J.E.
Multicomponent fortified human milk for
promoting growth in preterm infants.
Cochrane Database Syst Rev CD000343,
1–45 (2004).
14 MEDELA
13 Ramsay, D.T., Kent, J.C., Hartmann, R.A.
& Hartmann, P.E. Anatomy of the lactating
human breast redefined with ultrasound
imaging. J Anat 206, 525-534 (2005).
14 Geddes, D.T., Kent, J., Mitoulas, L. &
Hartmann, P.E. Tongue movement and
intra-oral vacuum in breastfeeding infants.
Early Hum Dev 84, 471-477 (2008).
15 Labbok, M.H. & Hendershot, G.E. Does
breastfeeding protect against malocclusion?
An analysis of the 1981 Child Health
Supplement to the National Health Interview
Survey. Am J Prev Med 3, 227-232 (1987).
24 Broad, F.E. Further studies on the effects of
infant feeding on speech quality. N Z Med J
82, 373–376 (1975).
25 Neiva, F.C., Cattoni, D.M., Ramos, J.L. &
Issler, H. [Early weaning: implications to oral
motor development]. J Pediatr (Rio J) 79,
7–12 (2003).
26 Fucile, S., Gisel, E., Schanler, R.J. & Lau, C.
A controlled-flow vacuum-free bottle system
enhances preterm infants’ nutritive sucking
skills. Dysphagia 24, 145–151 (2009).
27 McGuire, W., Henderson, G. & Fowlie,
P.W. Feeding the preterm infant. BMJ 329,
1227–1230 (2004).
16 Simpson, C., Schanler, R.J. & Lau, C.
Early introduction of oral feeding in preterm
infants. Pediatrics 110, 517-522 (2002).
28 Lemons, P.K. & Lemons, J.A. Transition to
breast/bottle feedings: the premature infant.
J Am Coll Nutr 15, 126–135 (1996).
17 Palmer, B. The influence of breastfeeding
on the development of the oral cavity: a
commentary.
J Hum Lact 14, 93-98 (1998).
29 Dougherty, D. & Luther, M. Birth to breast - a
feeding care map for the NICU: helping the
extremely low birth weight infant navigate the
course. Neonatal Netw 27, 371–377 (2008).
18 Palmer, B. Occlusion: the key to dentistry.
http://www.brianpalmerdds.com/occlusion.
htm. (2004).
30 Neifert, M. & Seacat, J. Practical aspects
of breast feeding the premature infant.
Perinatology-Neonatology 12, 24–30 (1988).
19 Davis, D.W. & Bell, P.A. Infant feeding
practices and occlusal outcomes:
a longitudinal study.
J Can Dent Assoc 57, 593-594 (1991).
31 Meier, P. & Brown, L.P. State of the science.
Breastfeeding for mothers and low birth
weight infants. Nurs Clin North Am 31,
351–365 (1996).
20 Inoue, N., Sakashita, R. & Kamegai, T.
Reduction of masseter muscle activity
in bottle-fed babies. Early Hum Dev 42,
185–193 (1995).
32 Cregan, M., De Mello, T., Kershaw, D.,
McDougall, K. & Hartmann, P.E. Initiation of
lactation in women after preterm delivery.
Acta Obstet Gynecol Scand 81, 870–877
(2002).
21 Williamson, I.G., Dunleavey, J. & Robinson,
D. Risk factors in otitis media with effusion.
A 1 year case control study in 5-7 year old
children. Fam Pract 11, 271–274 (1994).
33 Hartmann, P.E. & Ramsay, D.T. Mammary
anatomy and physiology in feeding and
nutrition in the preterm infant (eds. Jones,E.
& King,C.) 53-68 (Elsevier Churchill
Livingstone, Oxford, 2005).
34 Rapley, G. Keeping mothers and babies
together – breastfeeding and bonding. RCM
Midwives 5, 332–334 (2002).
35 Poets, C.F., Langner, M.U. & Bohnhorst, B.
Effects of bottle feeding and two different
methods of gavage feeding on oxygenation
and breathing patterns in preterm infants.
Acta Paediatr 86, 419-423 (1997).
36 Lau, C., Sheena, H.R., Shulman, R.J. &
Schanler, R. Oral feeding in low birth weight
infants. J Pediatr Gastroenterol Nutr 130,
561–569 (1997).
37 Lau, C. & Schanler, R.J. Oral feeding in
premature infants: advantage of a self-paced
milk flow. Acta Paediatr 89, 453–459 (2000).
38 Howard, C.R. et al. Physiologic stability of
newborns during cup- and bottle-feeding.
Pediatrics 104, 1204–1207 (1999).
39 Aguayo, J. Maternal lactation for preterm
newborn infants. Early Hum Dev 65 Suppl,
S19–S29 (2001).
40 Meier, P. & Anderson, G.C. Responses of
small preterm infants to bottle- and breastfeeding. MCN Am J Matern Child Nurs 12,
97–105 (1987).
41 Meier, P. Bottle- and breast-feeding: effects
on transcutaneous oxygen pressure and
temperature in preterm infants. Nurs Res 37,
36–41 (1998).
42 Chen, C.H., Wang, T.M., Chang, H.M. & Chi,
C.S. The effect of breast- and bottle-feeding
on oxygen saturation and body temperature
in preterm infants. J Hum Lact 16, 21–27
(2000).
43 Meier, P.P. Breastfeeding in the special care
nursery. Prematures and infants with medical
problems. Pediatr Clin North Am 48, 425–442
(2001).
45 Medhurst, A. Feeding protocols to improve
the transition from gavage feeding to oral
feeding in healthy premature infants: a
systematic review. Evidence in Health Care
Reports 3, 1–25 (2005).
46 Pinelli, J. & Symington, A.J. Non-nutritive
sucking for promoting physiologic stability and
nutrition in preterm infants (Review). Cochrane
Database Syst Rev CD001071, 1-34 (2005).
47 American Academy of Pediatrics – Committee
on Fetus and Newborn. Hospital discharge
of the high-risk neonate. Pediatrics 122,
1119–1126 (2008).
48 Garg, M., Kurzner, S.I., Bautista, D.B. &
Keens, T.G. Clinically unsuspected hypoxia
during sleep and feeding in infants with
bronchopulmonary dysplasia. Pediatrics 81,
635–642 (1988).
49 Richardson, D.K. et al. A critical review of
cost reduction in neonatal intensive care.
II. Strategies for reduction. J Perinatol 21,
121–127 (2001).
50 Lau, C. Effects of stress on lactation. Pediatr
Clin North Am 48, 221–234 (2001).
51 Geddes, D.T., Nancarrow, K., Kok, C.H.,
Hepworth, A. & Simmer, K. Investigation of
milk removal from the breast and a novel teat
in preterm infants [poster]. 16th International
Society for Research on Human Milk and
Lactation Conference, 27 September–1
October 2012, Trieste, Italy (2012).
52 Sherer, D.M., Sokolovski, M., Santoso,
P.G., Dalloul, M. & Abulafia, O. Nomograms
of sonographic measurements throughout
gestation of the fetal hard palate width, length
and area. Ultrasound Obstet Gynecol 24,
35–41 (2004).
44 Goldfield, E.C., Richardson, M.J., Lee, K.G.
& Margetts, S. Coordination of sucking,
swallowing, and breathing and oxygen
saturation during early infant breast-feeding
and bottle-feeding. Pediatr Res 60, 450–455
(2006).
MEDELA 15
www.medela.com
Medela AG
Lättichstrasse 4b
6341 Baar, Switzerland
www.medela.com
Obs! Det här dokumentet gäller inte för den amerikanska marknaden.
©Medela AG/200.6652/2013-10/A
Sverige
Medela Medical AB
Box 7266
187 14 Täby
Sverige
Tel +46 (0)8 588 03 200
Fax +46 (0)8 588 03 299
[email protected]
www.medela.se