Amning på neonatalavdelning

Amning på neonatalavdelning
Ewa Johansson
Barnsjuksköterska avdelning 210
Annorlunda start





Oförberedd på förlossning
Traumatisk förlossning
Sjuk mor
Sjukt barn eller barn som fötts för tidigt
Krisreaktioner hos föräldrarna
Neonatalvårdsverksamheten
DSBUS 2014
Amning på neonatal
I de flesta fall kan mammor till underburna /sjuka barn få igång en fungerande
amning
Att ha kunskap och kunna ge rätt stöd och hjälp är en viktig uppgift för all personal
Personalens kunskap, intresse och attityder till amning påverkar amningsutfallet
Grundläggande är att mamman inte känner press, utan att amningen blir ett uttryck
för närhet o kärlek och inte främst som ett sätt att ge näring
Planering sker i samråd med patientansvarig personal och dokumenteras i vårdplan
Neonatalvårdsverksamheten
DSBUS 2014
Föräldrainformation
 Bröstmjölkens fördelar för det för tidigt födda barnet
- lättsmält, ger inte förstoppning
- minskar risken för svåra infektioner, såsom sepsis, meningit och
NEC
 Hud-mot hudvård
 Amningens steg. Visa gärna ”snuttesnurran” för att visa
 Lyhördhet för mammans önskemål
Neonatalvårdsverksamheten
DSBUS 2014
Föräldrainformation
 Undvik att tala om för mamman vad hon ska göra
 Informera istället hur kroppen fungerar, så att hon själv kan välja.
Lyssna in!
 Informera evidensbaserat. Egna erfarenheter = egna erfarenheter.
 Vad vill mamman? Vad är drägligt i hennes situation?
Neonatalvårdsverksamheten
DSBUS 2014
Amningskoordination
suga-svälja-andas
Gestationsvecka 28
Kan suga och få i sig små mängder bröstmjölk
Gestationsvecka 34-35 Stabil sugrytm
Gestationsvecka 37
Mogen sugrytm
Neonatalvårdsverksamheten
DSBUS 2014
Omoget sugbeteende
 Korta sugperioder
 Långa pauser
 Håller andan under sugningen o andas i pauserna
Neonatalvårdsverksamheten
DSBUS 2014
Att amma ett barn som fötts för tidigt
 Sondmatning
 Pumpning och berikning av
bröstmjölken
Amningens steg
Hud-mot –hud
Hud-mot hud under matning
Mun mot bröstvårta
Slickar o smakar
Suger och sväljer
Minskar del av måltid
Amma fri mängd del av dygnet
Amma fritt
Neonatalvårdsverksamheten
DSBUS 2014
problem / svårigheter
leder till / risk för
behov / åtgärder
svagare / otydligare
sugsignaler
Mamman uppfattar inte
barnets signaler
och barnet kan missa
amningstillfällen
Hud-mot-hudvård
omoget sugmönster
lyhördhet
Erbjud mamman stöd och
hjälp
Amma vid tecken på
sugvillighet
Amningsnapp vid behov, efter
amningsobservation
Undvik tröstnapp före
amning
Neonatalvårdsverksamheten
DSBUS 2014
S
problem / svårigheter
leder till / risk för
behov / åtgärder
Känsliga för stimuli
Störd amningsreflex
Lugn och ro
Dunkelt och tyst = orkar mer
Hud-mot-hudvård
Minimera ansträngande
vårdåtgärder såsom bad
och blöjbyte innan amning
Neonatalvårdsverksamheten
DSBUS 2014
problem / svårigheter
leder till / risk för
behov / åtgärder
Tröttare / mindre ork
För lågt energiintag leder
till ännu tröttare barn
vilket kan leda till
viktnedgång och intorkning
Täta amningstillfällen
med små matmängder
Barnet ökar i vakenhet
med cirka 90 minuters
intervall
Kan behöva väckas och
lockas till bröstet
Undvik att störa vid
djupsömn som är viktig
för hjärnans utveckling
Obs! amning tröttar inte
ut barnet!
Neonatalvårdsverksamheten
DSBUS 2014
problem / svårigheter
Svårigheter att själv
komma till ro
leder till / risk för
behov / åtgärder
Hjälp att ”samla ihop
sig”
Neonatalvårdsverksamheten
DSBUS 2014
problem / svårigheter
leder till / risk för
behov / åtgärder
Magrare / mindre
energidepåer
Hypoglykemi
hypotermi
Hud-mot-hudvård
Kan behöva tillmatning med
kopp, sond på bröst alternativt
ventrikelsond
Initiera tidig pumpning av mors
bröst
Eftersträva full mjölkproduktion
inom 14 dagar
Bra med överproduktion då de
sugsvagare barnen inte alltid
orkar ”dra igång” / öka
mjölkmängderna själva
Neonatalvårdsverksamheten
DSBUS 2014
problem / svårigheter
leder till / risk för
behov / åtgärder
Mors oro för barnet
Krisreaktion
Barnets existens
överordnat allt annat
Etablera förtroende
mellan mor och vårdare
Neonatalvårdsverksamheten
DSBUS 2014
Underlättande av barnets
kompetens

Lyhördhet. Anpassa stödet efter vad barnet orkar och klarar av att hantera

Vägled föräldrarna i att uppmärksamma o förstå vad barnet förmedlar och
trivs med i form av beröring, kroppsställning och så vidare

Samlad hopkrupen kroppsställning vid bröstet med stöd för en rak bål och
hals för att kunna andas.

Att tala tystare kan göra att barnet andas mer regelbundet och syresätter
sig bättre
Neonatalvårdsverksamheten
DSBUS 2014
Vägen till amning
Vad styr valet?
Mors informerade val
Tillgång till mors bröst
Barnets mognad och i viss mån vikt
Eventuell sjukdom eller medicinska problem
Neonatalvårdsverksamheten
DSBUS 2014
Amningsstöd






Kunskap o positiv attityd
Partnern viktigaste amningsstödet
Enhetliga råd o god dokumentation
Kommunikation mellan föräldrar-personal och personal-personal
Erbjud amningsobservation – utgå från barnets kompetens
Led in mamman på positiva tankar kring sitt barn
- Se så fint hon/han smackar..
Påtala aldrig något negativt, till exempel att mor inte har tillräckligt
med mjölk
Neonatalvårdsverksamheten
DSBUS 2014
Faktorer som kan påverka amningen negativt











Separation av mor o barn
Barnet vårdas inte hud-mot-hud
Störande miljö
Bristande kunskap och eller negativ amningsattityd hos personal
Personalstyrd / klockstyrd amning
Vårdrutiner, råd, rapportering, dokumentation
Olika budskap från personal
Tillmatning (nästan alla barn på neonatal behöver!)
Flaskmatning
Obegränsad användning av tröstnapp
Smärta / oro / trötthet hos mor
Neonatalvårdsverksamheten
DSBUS 2014
Bröstmjölk
 Initiera tidig urpumpning av brösten
 Att låta mor vänta/vila är missriktad hänsyn. Erbjud hjälp!
- Hur kan vi hjälpa dig???
 Handmjölka/pumpning med elektrisk pump med ”premieekort”
 Eftersträva pumpning minst 7gånger per dygn. Även nattetid då
prolaktinnivåerna är högst. Hänsyn till sjuka mammor.
 Full mjölkproduktion bör uppnås inom 2 veckor (ca 500ml/dygn), för
största möjliga chans till fullamning.
Neonatalvårdsverksamheten
DSBUS 2014
Tillmatning
 De flesta barn på neonatal behöver
tillmatas, vanligtvis via kvarliggande
ventrikelsond
 Koppmatning
 Sond på bröst. Sugsvaga barn och barn som suger men mor inte
har tillräckligt mycket mat.
 Matdropp
 Parenteral nutrition
Neonatalvårdsverksamheten
DSBUS 2014
Amningsvägning eller ej?
 Fördelar
 Nackdelar
Vet vad barnet suger i sig vid varje
amningstillfälle
Kan minska oro över att barnet får
för lite mat
Kan stressa
Fokus på matmängder
Amningsvägning ska aldrig ske
vid enstaka tillfälle då det endast
visar vad barnet fått i sig just då!
Neonatalvårdsverksamheten
DSBUS 2014
Amning inom neonatal hemsjukvård
 Väl förberedda föräldrar! Introducera föräldrarna i vården, i så tidigt
skede som möjligt
 Initialt ammas och tillmatas de flesta barn via ventrikelsond.
Föräldrarna tränas på vårdavdelningen i hantering o kontroll av sond
o sondmatning, att tejpa sonden och eventuellt själva sätta sond
 Amningsobservation. Se till att barnet tar ordentligt tag !
 Hyra av bröstpump
 Eventuellt låna hem våg (kontroll av viktutveckling - ej för
amningsvikt)
Neonatalvårdsverksamheten
DSBUS 2014
I hemmet- stöd och avveckling
 Avveckla föräldrarnas beroende
 Avveckla din egen kontroll! Få bort ”klockamning” och exakta
tillmatningsmängder.
 Uppmuntra mor att tro på sin egen förmåga
 Se barnets behov
 I takt med barnets ökade sugförmåga och viktökning, minskas
tillmatningen.
 Nakenvikt av barnet cirka 2 gånger per vecka
 Samtal för att gemensamt besluta om lämplig matningsstrategi tills
nästa besök/samtal
 Utskrivning vid fri amning (nappmatning) med viktuppgång
Neonatalvårdsverksamheten
DSBUS 2014
Några ord på vägen
 Amning innebär inte enbart näringstillförsel
 Täta amningstillfällen med små mjölkmängder underlättar barnets
väg till full amning
 Nappflaska är en störfaktor till amning. Att introducera nappflaska
innebär oftast att barnet inte kommer att helammas.
 Tröstnapp används med förstånd
 Urpumpad bröstmjölk kan inte ses som en kontroll av hur mycket
bröstmjölk en ammande mor har i sina bröst. Många mammor
tömmer brösten bättre vid amning
Neonatalvårdsverksamheten
DSBUS 2014