Introduktion "Ätovilja"

Transcription

Introduktion "Ätovilja"
Ätsvårigheter – Ätovilja
hos barn
Logoped Maria Törnhage
FBH-dagen 2015
Matvägran
Ätproblem
Ätsvårigheter
Ätstörning
Dysfagi
Ätovilja
Selektivt ätande
Ätaversion
Termer & begrepp
• Vi använder gärna Ätsvårigheter som ett
övergripande begrepp.
• Vi använder även Ätovilja istället för matvägran
som antyder en maktkamp mellan barn och
förälder. Med Ätovilja uttrycker man det barnet
uppvisar- en ovilja till mat pga att det t ex känns
obehagligt.
• Ätstörning däremot vill vi undvika eftersom det så
starkt förknippas med Anorexia, Bulimi och likn.
Termer o begrepp
• Begreppsförvirring
• Behov av konsensus både nationellt och
internationellt
• Behov av forskning inom området
• Vi måste lära oss mer!
Diagnos internationellt
• Internationellt används nu diagnosen Avoidant/
Restricted Food Intake Disorder ; ARFID
Finns i nya DSM 5, ersätter ”feeding disorder”
• Nya diagnoser i ICD 11, på gång
Varför äter inte barnet?
Ätmotoriska orsaker
Barnets motorik hindrar
det från att kunna äta
och svälja
R13.9 Dysfagi/
Sväljningssvårigheter
F80.0B Utvecklingsförsening
av oralmotorik
Ätovilja
Barnet äter inte så mycket
som det har potential att
göra
F98.2
R63.8
Matvägran hos spädbarn
och barn (ätovilja)
Andra symptom och
sjukdomstecken som har
samband med födo- och
vätskeintag
Ätovilja
• Barnet kan äta fysiskt och motoriskt men är hindrad
av andra skäl till att äta.
• Yttrar sig som att barnet inte vill ha mat, inte verkar
känna aptit eller hunger, inte vill äta tillräckliga
mängder.
• Barnets tolkning av någon aspekt av maten (taktilt,
smak, lukt, visuellt) är annorlunda, maten upplevs
obehaglig, otänkbar
• Barnet undviker beröringen av napp, sked, mat
• Barnet kväljer/kräks på vissa konsistenser
• Även smak och temperatur kan framkalla sådana
reaktioner
Det komplicerade samspelet mellan
motorik och sensorik:
Hur maten känns i munnen (ser ut, smakar,
luktar) styr vad barnet gör med den
Barnet dricker hellre än äter, dreglar inte
Istället för att äta: hamstrar maten i kinden,
spottar ut
Pratar med mat i munnen
Barnet kan tugga på saker men inte på ätbart
Avvikande tuggmönster; tuggar framme i
munnen, undviker tuggytorna
Barn som riskerar att drabbas av ätovilja
•
•
•
•
•
•
•
Barn som haft långvariga sjukdomsperioder
Barn med syndrom
Barn med hjärtfel
Barn med mag-/ tarmproblematik
Underburna barn (preterm)
Barn med autismspektrumstörning
Barn med sensoriska problem
Ätovilja - Den onda cirkeln
Varför får man en ätovilja?
Negativa erfarenheter?
Inga erfarenheter?
Annorlunda sensorik?
Nedsatt mitokondriell funktion?
Ärftlighet?
Multiorsakat
Maktkamp - nej!
Artikel: ”Varför äter inte barnet” av Ingalill Ek och Jeanette Johansen
Läkartidningen 2014; 111:CDYU
Ätproblem påverkar beteendet
- Motorisk oro
- Kommer till bordet i omgångar
- Drar med den vuxne i samtal
- Tittar på annat i rummet eller utanför
- Fantiserar
- Barnet kopplar bort blicken, tar inte
ögonkontakt
- Är provocerande, kastar
- Trotsig, testar gränser, startar konflikt
- Vägrar att ta emot mat/ bli matad
- Kan äta själv, men vill inte
Vanliga föräldrareaktioner
- Hakar på barnets prat, går i spinn med barnet
- Matar, även äldre barn
- Matar med nappflaska när barnet halvsover
- Ber, hotar, diskuterar, förklarar, ställer
ultimatum, gör avtal etc.
- Matar/ erbjuder mat i tid och otid
- Använder distraktion i måltiden (leksaker,
böcker, TV, iPAD, mobil)
- Ger upp, negligerar, låter barnet sköta sig självt
- Tvingar barnet att äta
Viktiga frågor att ställa
• Hur lång tid tar måltiderna?
• Är måltider förknippade med mycket stress?
• Klarar föräldrarna av en vanlig vardag, hur mycket
har de anpassat sin livsstil till barnets
ätsvårigheter?
• Matar föräldrarna barnet på natten?
• Hur mår barnet? Klarar barnet av sin vardag?
• Hur ser vikt- och längdkurvan ut?
3 vanliga myter om ätande
• Barn äter när de är tillräckligt hungriga, barn i
Sverige svälter inte
• När barn börjar på förskolan och ser andra barn
äta kommer barnet börja äta
• Alla barn krånglar med maten mer eller mindre.
Det går över. Ta det lugnt - vänta och se