Introduktion "Ätovilja"
Transcription
Introduktion "Ätovilja"
Ätsvårigheter – Ätovilja hos barn Logoped Maria Törnhage FBH-dagen 2015 Matvägran Ätproblem Ätsvårigheter Ätstörning Dysfagi Ätovilja Selektivt ätande Ätaversion Termer & begrepp • Vi använder gärna Ätsvårigheter som ett övergripande begrepp. • Vi använder även Ätovilja istället för matvägran som antyder en maktkamp mellan barn och förälder. Med Ätovilja uttrycker man det barnet uppvisar- en ovilja till mat pga att det t ex känns obehagligt. • Ätstörning däremot vill vi undvika eftersom det så starkt förknippas med Anorexia, Bulimi och likn. Termer o begrepp • Begreppsförvirring • Behov av konsensus både nationellt och internationellt • Behov av forskning inom området • Vi måste lära oss mer! Diagnos internationellt • Internationellt används nu diagnosen Avoidant/ Restricted Food Intake Disorder ; ARFID Finns i nya DSM 5, ersätter ”feeding disorder” • Nya diagnoser i ICD 11, på gång Varför äter inte barnet? Ätmotoriska orsaker Barnets motorik hindrar det från att kunna äta och svälja R13.9 Dysfagi/ Sväljningssvårigheter F80.0B Utvecklingsförsening av oralmotorik Ätovilja Barnet äter inte så mycket som det har potential att göra F98.2 R63.8 Matvägran hos spädbarn och barn (ätovilja) Andra symptom och sjukdomstecken som har samband med födo- och vätskeintag Ätovilja • Barnet kan äta fysiskt och motoriskt men är hindrad av andra skäl till att äta. • Yttrar sig som att barnet inte vill ha mat, inte verkar känna aptit eller hunger, inte vill äta tillräckliga mängder. • Barnets tolkning av någon aspekt av maten (taktilt, smak, lukt, visuellt) är annorlunda, maten upplevs obehaglig, otänkbar • Barnet undviker beröringen av napp, sked, mat • Barnet kväljer/kräks på vissa konsistenser • Även smak och temperatur kan framkalla sådana reaktioner Det komplicerade samspelet mellan motorik och sensorik: Hur maten känns i munnen (ser ut, smakar, luktar) styr vad barnet gör med den Barnet dricker hellre än äter, dreglar inte Istället för att äta: hamstrar maten i kinden, spottar ut Pratar med mat i munnen Barnet kan tugga på saker men inte på ätbart Avvikande tuggmönster; tuggar framme i munnen, undviker tuggytorna Barn som riskerar att drabbas av ätovilja • • • • • • • Barn som haft långvariga sjukdomsperioder Barn med syndrom Barn med hjärtfel Barn med mag-/ tarmproblematik Underburna barn (preterm) Barn med autismspektrumstörning Barn med sensoriska problem Ätovilja - Den onda cirkeln Varför får man en ätovilja? Negativa erfarenheter? Inga erfarenheter? Annorlunda sensorik? Nedsatt mitokondriell funktion? Ärftlighet? Multiorsakat Maktkamp - nej! Artikel: ”Varför äter inte barnet” av Ingalill Ek och Jeanette Johansen Läkartidningen 2014; 111:CDYU Ätproblem påverkar beteendet - Motorisk oro - Kommer till bordet i omgångar - Drar med den vuxne i samtal - Tittar på annat i rummet eller utanför - Fantiserar - Barnet kopplar bort blicken, tar inte ögonkontakt - Är provocerande, kastar - Trotsig, testar gränser, startar konflikt - Vägrar att ta emot mat/ bli matad - Kan äta själv, men vill inte Vanliga föräldrareaktioner - Hakar på barnets prat, går i spinn med barnet - Matar, även äldre barn - Matar med nappflaska när barnet halvsover - Ber, hotar, diskuterar, förklarar, ställer ultimatum, gör avtal etc. - Matar/ erbjuder mat i tid och otid - Använder distraktion i måltiden (leksaker, böcker, TV, iPAD, mobil) - Ger upp, negligerar, låter barnet sköta sig självt - Tvingar barnet att äta Viktiga frågor att ställa • Hur lång tid tar måltiderna? • Är måltider förknippade med mycket stress? • Klarar föräldrarna av en vanlig vardag, hur mycket har de anpassat sin livsstil till barnets ätsvårigheter? • Matar föräldrarna barnet på natten? • Hur mår barnet? Klarar barnet av sin vardag? • Hur ser vikt- och längdkurvan ut? 3 vanliga myter om ätande • Barn äter när de är tillräckligt hungriga, barn i Sverige svälter inte • När barn börjar på förskolan och ser andra barn äta kommer barnet börja äta • Alla barn krånglar med maten mer eller mindre. Det går över. Ta det lugnt - vänta och se