Matlaget på FBH Utredning och behandling av barn med ätovilja

Matlaget
Tvärprofessionellt team som
utreder och behandlar barn med ätsvårigheter
Matlaget
⦁ Historisk bakgrund
⦁ Hjälper familjer där barnen har
ätsvårigheter
⦁ Utredning och behandling parallellt
⦁ Tvärprofessionellt team
⦁ Lång erfarenhet
Teamarbete
Logoped
Psykolog
Dietist
Specialpedagog
Sjukgymnast
Läkare
Sjuksköterska
Arbetsterapeut
Läkarens roll i
Matlaget
Logopedens roll i
Matlaget
Logopeden i måltiden
⦁ Samtal inför perioden
⦁ Observationsmåltid: Bedömer barnets
förutsättningar att äta
⦁ Måltid och reflekterande samtal 1-3
gånger om dagen
⦁ Hjälper föräldrarna att anpassa
matsituationen till exempel vad gäller
ätmiljö, konsistens och förhållningssätt…
Att anpassa matsituationen
Miljö
• Lugn ätmiljö
• Plocka fram allt i förväg
Struktur
• Tydlig start och slut
• Rytm och timing
Att anpassa matsituationen
Mat
• Konsistensanpassning
• Mängd
• Vatten
Att anpassa matsituationen
Ett erbjudande förhållningssätt
⦁ För att ge barnet chansen att utveckla sitt
intresse måste vi ge det utrymme att själv
närma sig det ät- och drickbara
⦁ Man kan aldrig öka sina mängder när
man är i försvarsposition
Att anpassa matsituationen
Ett vägledande tilltal
⦁ Hjälper barnet (våga) hålla fokus på det
ät- och drickbara
⦁ Korta konkreta meningar om det som
händer precis här och nu:
- Vad upplever vi?
- Vad gör vi?
Modell av behandling av barn med ätovilja
Matpreferenser/”säkra
kort” vad gäller smak
och konsistens
Ger
måltiden
Små mängder
ät- och
drickbart
kvalitet
Vägledande tilltal
ger trygghet,
minskar krav
Barnets intresse växer för
annat ätbart, breddat
maturval
På sikt större mängder,
kvantiteter
Logoped Ingalill Ek
Dietistens roll i
Matlaget
Barnet äter inte
⦁ Remiss till dietist för kostråd…
Anamnes och historik
⦁
⦁
⦁
⦁
⦁
⦁
⦁
Från födseln till dagsläge
Amning, flaska, smakportioner, bitar
Konsistens: puré, ”torr”, röror, bitar
Livsmedelsval: mat, dryck
Nässond och gastrostomi: sondmat
Måltidsordning: fördelning över dygnet
Måltidernas längd
Anamnes och historik forts.
⦁
⦁
⦁
⦁
⦁
Portionsmängder: mat och/eller sondmat
Måltidssituationen: hur?
Föräldrarnas och barnets arbetsinsats
Förskola, skola
Syskon, släkt, vänner
Tillväxtkurvor
⦁ Visar inte hur mycket arbete som ligger
bakom en ”okej” vikt- och längdtillväxt
Moder
Vikt kg
Längd cm
Tillväxtkurvor
Huvudomf cm
Vikt kg
Längd cm
cm
55
För vikt, längd och huvudomfång är medelvärden jämte standardavvikelser
(±1 SD, ±2 SD, ±3 SD) angivna för varje ålder. För en normalpopulation
ligger tvärsnittsmässigt 67% inom ± 1 SD och 95% inom ± 2 SD.
Med värden från upprepade tillfällen införda kan man se
om barnets tillväxt följt de kanaler som bildas
mellan SD-linjerna.
Fader
Huvudomf cm
Födelse uppgifter
+3SD
+2SD
+1SD
39 veckor, 1 dag
Ålderskorrektion, veckor
1 veckor
Vikt kg
Längd cm
3,180
50
M
Graviditetstid, veckor + dagar
Huvudomf cm
49,0
-1SD
HUVUDOMFÅNG
cm
45
-2SD
-3SD
45
33,0
Prematurkurvor
cm
F ör b arn f öd da för e gr avidit etsvecka
37 a nvä nd n ed anstå en de ku rvor tills
bar net är motsvar an de 40 v eckor.
A nv änd dä refter de o rdi na rie ku rvo rna
med ål dersk or rekti on för pre maturitet.
40
40
100
SD
+3
SD
+2
SD
3
Huvudomfång, cm
LÄNGD
2
35
1
35
SD
+1
90
D
- 1S
M
-1
-2
D
- 2S
80
80
D
- 3S
-3
30
90
M
30
25
70
kg
SD
3
20
20
2
fö
rt
ide
n
1cm
Lå
ng
50
Längd cm
45
M
60
-1
58
-2
56
-3
VIKT
id
en
ör
t
16
54
- 1SD
- 2SD
10
- 3SD
9
48
8
46
SD
2
4
1
6
kg
5
5
M
fö
rt
ide
n
Vikt kg
-1
Tu
ng
3
10
9
7
6
3
12
8
7
30
14
M
50
Ko
rt
f
35
18
D
+ 2S
D
+ 1S
52
40
D
+ 3S
4
4
-2
-3
2
3
1
0
24
3
n
ide
ör
tt f
Lä
t
32
34
2
26
28
30
36
38 40
Niklasson A, Karlberg P. 1999
F
1
2
3
4
5
6
7
Albertsson Wikland et al. Acta Pædiatr 91: 739-754, 2002
8
9 10 11 12
15
18
21
24 mån
PC PAL OCX Ver 2.0.2.7
Normalisera ätandet
⦁
⦁
⦁
⦁
⦁
⦁
Energi- och näringsintag
Måltidsordning
Måltidernas längd
Livsmedelsval, val av sondmat
Portionsmängder
Familjens situation
Normalisera ätandet forts.
⦁ Stöd och råd gällande anpassning av mat
och dryck på förskola och skola
⦁ Planering i flera steg vid behov
⦁ En förändring i taget
⦁ Fortsättning på hemort
Sjuksköterskans
roll i Matlaget
Förstoppning som påverkar
välbefinnandet och/eller ätintresset?
Antal barn med förstoppning
Förstoppning?
80
73
73
70
60
48
50
40
30
25
20
10
0
Utan besvär
Förstoppning
Alla barn
Andel av alla
Behandling
Förstoppning?
80
73
73
73
70
60
50
40
30
25
25
20
13
10
0
Utan besvär
Beh. Hemma
Alla barn
Andel av alla
Beh. FBH
Bristolskalan
TNe -10
TNe -10
Specialpedagogens
roll i Matlaget
Olika aktiviteter
Förskolebarn
⦁ Mat och lek
⦁ Matkul
⦁ Baka, laga enkel mat
Skolbarn
⦁ Matskola
⦁ Hemkunskap
Mat och Lek
Ät och drickbara produkter
som naturliga inslag i leken
Syfte
• Nyfikenhet, intresse
• Positiva känslor
• Erfarenheter
Öva sensorik och ätmotorik med ätbara saker
Lek är roligt - annars är det inte lek
• Stöd från lyhörd vuxen
• Inspirera, vara modell, vägledande tilltal
Baka, laga mat
• Experimentera
• Pröva nytt
• Bjuda på det man gjort
Matkul
⦁ Svensk anpassning av ”The Sequential
Oral Sensory (SOS) Approach to Feeding”
⦁ Kay A. Toomey, Ph.D, Barnpsykolog i USA
Ättrappan
Huvudstegen
•
•
•
•
•
Tolerera
Interagera
Lukta
Beröra smaka
Äta
Varje huvudsteg innehåller många små steg
Arbetsterapeutens
roll i Matlaget
Kartläggning och anpassningar
⦁ Sensorisk kartläggning med SPMSensory Processing Measure
⦁ Strategier för att minska obehag
⦁ Tyngdtäcke/kedjetäcke, bollväst
⦁ Sittställning, bra stol
Behandling
⦁ Träning av oralmotorik och sensorik
– Till exempel med blåsinstrument och vibration
Sjukgymnastens roll
i Matlaget
Barn med funktionsnedsättning
⦁ Fokus när barn med
funktionsnedsättning kommer
– Sittposition under måltid
– Beteende, samspel
– Kravlös aktivitet, motorisk träning
Barn utan synbara motoriska problem
⦁ Screening av den motoriska förmågan
⦁ Beteende, samspel
⦁ Förmåga att sitta lugnt under måltid?
– Behov av specialanpassad stol?
⦁ Kravlös aktivitet, vägledande tilltal,
grovmotorisk träning som ger mycket
sensorisk stimulans
⦁ Gärna motorisk träning före måltid för att ge
bra känsla inför måltiden
Psykologens roll i
Matlaget
Psykologens roll i Matlaget
⦁ Stödsamtal med föräldrar
- förväntningar på utredningen
- realistiska mål
- vidmakthållande av nya kunskaper
- tidigare erfarenheter
- reaktioner under behandlingsperioden
⦁ Observerar barnet hos andra terapeuter
Samlad bild
⦁ Under utredningen får föräldrarna en
samlad bild av barnets förmågor:
– vad som hindrar barnet
– vilka åtgärder som stödjer barnets
förmågor
– hur nya arbetssätt och rutiner kan
anpassas till hemsituationen
⦁ Föräldrarna får hopp och ser vägar till
förändring
Hur går det sedan?
⦁ A -11, 100 % sondmat
- ”utöver detta så smakar och slickar
hon på allt som serveras på bordet och
vid måltider”
Hur går det sedan?
⦁ N -11
– Oktober 2014: ca 2 % per os
– Januari 2015: ca 20 % per os
– September 2015: 100 % per os
Hur går det sedan?
⦁ O -11, 100 % sondmat
- ”O sväljer fortfarande ingenting. Men
intresset blir större och större. Hon biter
av, håller kvar i munnen, spottar ut.
Låtsas att hon äter. (tuggar och tar mot
mun)”
Hur går det sedan?
⦁ A -09, 100 % per os
- ”P och jag är så oerhört tacksamma
för vår tid hos er! Även om
matutvecklingen går långsamt så känns
det som att vi har ett fungerade sätt att
hantera vardagen, och en helt annan
förståelse för hur vi ska kunna hjälpa A
på bästa sätt.”
Litteratur
⦁ ”Varsågod” - Handbok för föräldrar till barn
med ätproblem av Ingalill Ek och Elisabeth
Uhlén-Nordin
– Reviderad upplaga!
⦁ Tre perspektiv på ätovilja av Ingalill Ek och
Anna Ås
Finns att beställa på www.akademiska.se/fbh
Matlaget
⦁ Logopeder: Stina Lindkvist, Eva Nordahl
Sandberg, Maria Törnhage
⦁ Dietist: Marie Karpmyr
⦁ Specialpedagoger: Anna Ås, Anita Björklund
Hammarberg, Åsa Öman Gräll
⦁ Sjukgymnast: Åsa Kratz m fl
⦁ Psykolog: Petra Boström m fl
⦁ Arbetsterapeut: Anna Norberg
⦁ Sjuksköterska: Eva Stagling
⦁ Läkare: Margareta Dahl m fl
⦁ Mailadresser: [email protected]