fulltext - DiVA Portal

Barns inflytande i matsituationen på
förskolan
Children's participation in meal situations in preschool
Maria Holm
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Lärarprogrammet
Grundnivå/15hp
Handledare:Kristin Ungerberg
Examinator: Nina Thelander
Datum 2015-06-03
Abstract
The purpose of this study is to contribute knowledge about children's participation in
preschool, with particular focus on meal situation. In the study, I have chosen to look at the
participation of situations that can be identified, what steps children take to participation and
how teachers treat children's participation. The study was performed by video observations
during the meal situation in two preschool´s. The result shows that the educators approach is
very important for children's participation in the meal situation. The results also show that the
children may affect some parts of the meal situation. The participation is largely that they can
choose a seat, food on the plate and what they want to drink milk or water. The study also
shows that children take the initiative to participation by showing responsibility and a certain
resistance.
Keywords
Meal situation, participation, preschool, children
Sammanfattning
Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om barn inflytande i förskolan, med
särskilt fokus på matsituationerna. I studien har jag valt att titta på vilka inflytandesituationer
som kan identifieras, vilka initiativ barnen tar till inflytande samt hur pedagogerna bemöter
barns inflytande. Studien är gjord genom videoobservationer under måltiden på två förskolor.
Resultatet visar att pedagogernas förhållningssätt är av stor betydelse för barns inflytande i
matsituationen. Resultatet visar också att barnen kan påverka vissa delar i matsituationen.
Inflytandet handlar till stor del om att de får välja sittplats, maten på tallriken och vad de vill
dricka av mjölk eller vatten. Studien visar också att barnen tar initiativ till inflytande genom
att visa på ansvar och ett visst motstånd.
Nyckelord
Matsituation, inflytande, förskola, barn
Förord
Det har varit roligt men intensivt och till viss del kämpig att skriva denna studie. Hindren har
vissa gånger varit svåra att ta sig över, samtidigt som det har varit väldigt lärorikt att få göra
studien och undersöka något som för mig är väldigt intressant. Inflytande är ett oerhört
spännande ämne att jobba med. Under mina många yrkesverksamma år har inflytandefrågor
gjort att jag om och om igen har ifrågasatt mig själv och mina egna värderingar. Jag vill rikta
ett stort tack till ALLA som har stöttat och uppmuntrat mig att fortsätta kämpa i motgångarna,
till förskolorna och pedagogerna som tog emot mig så jag kunde genomföra studien. Ett stort
tack till min handledare Kristin som har väglett och stöttat mig under arbetets gång. Min
familj för att ni har funnits där när det har varit tungt. Bitte för att du hela tiden har trott på
mig och gett mig styrka att fortsätta. Till Anette, Sussie, Åsa, Linnea, Anna och Bitte för att ni
har varit mina kritiska vänner som har läst och kommenterat mitt arbete.
TACK!
Maria Holm
maj 2015
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ......................................................................................................... 1
Inledning .......................................................................................................................... 3
Forsknings- och litteraturgenomgång ................................................................................ 5
Styrdokument .......................................................................................................................... 5
Tidigare forskning ..................................................................................................................... 6
Syfte ................................................................................................................................. 9
Frågeställningar ........................................................................................................................ 9
Teoretiska utgångspunkter .............................................................................................. 10
Relationellt perspektiv............................................................................................................ 10
Barndomssociologi ................................................................................................................. 11
Metodologisk ansats och metodval ................................................................................. 14
Metodval ............................................................................................................................... 14
Urval ...................................................................................................................................... 14
Genomförande ....................................................................................................................... 15
Bearbetning ........................................................................................................................... 15
Etiska ställningstaganden ........................................................................................................ 16
Reliabilitet och validitet .......................................................................................................... 16
Resultat och analys ......................................................................................................... 18
Vilka inflytandesituationer kan identifieras? ........................................................................... 18
Analys ...................................................................................................................................................... 20
Vilka initiativ tar barnen till inflytande? .................................................................................. 20
Analys ...................................................................................................................................................... 22
Hur bemöter pedagogerna barnens inflytande? ...................................................................... 22
Analys ...................................................................................................................................................... 24
Sammanfattning ..................................................................................................................... 24
Diskussion....................................................................................................................... 25
Slutsats .................................................................................................................................. 27
Metoddiskussion .................................................................................................................... 27
Vidare forskning ..................................................................................................................... 28
Referenser ...................................................................................................................... 29
Bilagor............................................................................................................................ 31
Informationsbrev 1 ................................................................................................................. 31
1
Informationsbrev 2 ................................................................................................................. 32
Medgivande 1 ........................................................................................................................ 33
Medgivande 2 ........................................................................................................................ 34
2
Inledning
Inflytande, vad menas med det? Är inflytande något som pedagoger lär ut eller är det något
som skapas i situationer? I förskolans läroplan står att barn ska få inflytande och utöva
detsamma. Det står att de ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att uttrycka sig för att
kunna påverka sin situation. De ska också utveckla sin förmåga att ta ansvar för det de gör,
samt utveckla sin förmåga att förstå och handla utifrån ett demokratiskt samhälle(Skolverket,
2010).
Inflytande är ett begrepp som står för bland annat inverkan och påverkan men är tolkningsbart
utifrån varje enskild människas egna kunskaper och erfarenheter. Inflytande och delaktighet är
begrepp som ofta likställs med varandra. Arnér (2009) definierar istället delaktighet som att ta
del av något som andra bestämt och inflytande definierar hon som att kunna påverka sin egen
tillvaro på ett påtagligt sätt. I min studie har jag utgått ifrån barns inflytande i matsituationen
då matsituationen är en stor del av verksamheten och dagligt förekommande. Det finns många
föreställningar om hur matsituationen ska vara, liksom övrig verksamhet i förskolan. ”Det
sitter i väggarna” är ett uttryck som jag ofta har hört och det uttrycket används utifrån min
erfarenhet av föreställningar som är djupt rotade och svåra att förändra. Arnér (2009) tar
istället upp ”för givet tagna” ageranden, att invanda mönster och traditioner är svåra att bryta.
Tidigare erfarenhet påverkar också hur man agerar. Ett sätt att förändra ett ”för givet tagande”
tankesätt är att reflektera, vilket i sin tur kräver ett samspel med andra.
Barns inflytande i matsituationen är komplex utifrån att det finns många föreställningar och
traditioner i förskolan som enligt Arnér (2009) är svåra att bryta. Med min studie vill jag
belysa inflytandet i hela matsituationen. Med det menar jag allt som sker under den tiden som
måltiden pågår. Matsituationen är en stor del av förskolans vardag och genom den här studien
önskar jag främst öka kunskapen kring hur inflytandet ser ut. Genom att bli medveten om och
belysa barns inflytande i matsituationen ger det pedagogerna möjlighet att förändra och
förbättra sitt arbete med inflytande. Med studien önskar jag också få pedagoger och andra som
läser arbetet att reflektera över och se barns inflytande i matsituationen.
Barns inflytande är för mig ett oerhört intressant ämne. Under mina yrkesverksamma år har
intresset för det här ämnet ökat och i och med läroplanens framväxt har det blivit en viktig del
i mitt arbete. Jag ser kompetenta barn som är självständiga och tror på sin egen förmåga.
Kompetenta barn är enligt Johansson (2005) barn som är delaktiga i sin egen
kunskapsutveckling och har egna förmågor som de blir uppmärksammade på genom
uppmuntran och reflektion. Det leder till deras egen självständighetsutveckling. Kompetenta
barn är nyfikna, vetgiriga och kunskapstörstiga. Sandvik & Johannesen (2009) lyfter en syn
på barn ur en kompetensdiskurs och en bristdiskurs. I kompetensdiskursen har barn egna
kompetenser som pedagogerna lyfter fram och i bristdiskursen saknar barn kompetenser som
3
det blir pedagogernas uppgift att ge dem. Vilken barnsyn pedagogerna har påverkar hur de
bemöter barnen.
Vi lever i ett demokratiskt samhälle vilket innebär att vi har både skyldigheter och rättigheter.
I en diskussion om hur och vad barn har och ska ha inflytande över så handlar det om att ha
inflytande utifrån sin egen förmåga och kunskap (Arnér, 2006).
Enligt Sandvik & Johannesen (2009) handlar delaktighet och inflytande om så mycket mer än
att bestämma. Det handlar om att vara en del i gemenskapen, att respektera varandra samt att
alla får vara med oavsett åsikt eller inställning. Inflytande är då inte en individuell företeelse
utan handlar om samspel i gruppen.
4
Forsknings- och litteraturgenomgång
I det här kapitlet redogör jag för styrdokument för förskolans verksamhet samt tidigare
forskning som jag har använt mig av inom området för barns inflytande. För att söka tidigare
forskning har Karlstad universitets bibliotekskatalog varit utgångspunkten där jag via Google
Scholar, Libris, One search, Diva och SwePub sökt med sökord som inflytande, matsituation,
måltid, förskolan.
Styrdokument
Förskolan har flera styrdokument att förhålla sig till i planering och genomförande av
verksamheten. Det första är skollagen, det andra är läroplanen och det tredje är FN s
konvention om barnets rättigheter (Lärarförbundet, 2011). Där skollagen innefattar allmänna
bestämmelser om förskolan. Den reglerar utbildningens syfte, vilka som har rätt till förskola,
barngrupper och miljön, särskilt stöd, modersmål samt fortlöpande samtal och
utvecklingssamtal. Skollagen tar upp barn och elevers inflytande i 4 kapitlet 9§. Inflytande
ska anpassas efter barnens ålder och mognad. De ska stimuleras att ta aktiv del i arbetet med
att vidareutveckla utbildningen. I förskolans styrdokument, läroplanen (Skolverket, 2010) har
inflytande ett eget kapitel, där mål och intentioner som att barnen ska få möjlighet att uttrycka
sina tankar och åsikter tydligt framkommer. Det leder till att de har möjlighet att påverka sin
egen vardag. Inflytande innebär även att barnen tar ansvar för sina egna handlingar samt
deltar i samarbete och beslutsfattande. Förskollärarens ansvar innebär att se till att barnen får
ett reellt inflytande över sin egen vardag under sin vistelsetid i verksamheten. Pedagogerna
ska ge barnen tilltro till sin egen förmåga och därigenom ska den förmågan grundläggas och
växa (Skolverket, 2010). Ett mål som lyfts i läroplanen är att:
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin självständighet och tillit till sin egen förmåga
(Skolverket, 2010, s. 9).
FN:s konvention om barnets rättigheter är en deklaration som beskriver barns rättigheter i
samhället och att i de länder som har anslutit sig till konventionen förpliktar sig landet att
följa konventionens 54 artiklar. Fyra av de artiklarna kallas för grundprinciper, artikel 2
handlar om rätten till icke diskriminering. Artikel 3 tar upp barnens bästa, I artikel 6 står att
läsa om barns rätt till liv och utveckling den sista grundprincipen står i artikel 12 och handlar
om respekten för barns åsikter. Främst då handlar artikel 3 och 12 om barns inflytande
(Lärarförbundet, 2011).
5
Tidigare forskning
Arnèrs(2006) avhandling ”barns inflytande i förskolan ett problem eller möjlighet för de
vuxna” är en studie om ett utvecklingsarbete, hur pedagoger kan förändra sitt förhållningssätt
till att vara mer bejakande samt hur pedagogerna lyfter barnens initiativ, synliggör och
beskriver deras inflytande. Arnér har genom sina tidigare erfarenheter hört pedagoger prata
om hinder som de upplever för barns inflytande, att det finns många traditioner och väl
inarbetade arbetssätt som anses svåra att förändra.
Om barnen i förskolan ska kunna komma till tals och få inflytande är detta helt avhängigt den
vuxnes/pedagogens ansvar, mod, förhållningsätt, kunskap och självinsikt. Ett bejakande bemötande och
ett arbetssätt grundat på kunskap och reflektion ger möjligheter, ett alltför styrande och återhållsamhet
bemötande hindrar barnen från att få inflytande och ta ansvar(Arnér, 2006, s. 101).
Arnér definierar delaktighet som att ta del av något som andra redan har bestämt. Medan
inflytande är ett begrepp där barnen ges möjlighet att på ett påtagligt sätt påverka sin egen
vardag. Utvecklingsarbetet visar att pedagogerna påtagligt ändrade sina invanda
förhållningssätt och blev mer reflekterande i arbetet med barns inflytande. Att synliggöra det
förgivettagna är en oerhört viktig del i ett förändringsarbete. Studien kom också fram till att
det skapade en mer positiv stämning som gav barngruppen ett lugn. Den här studien visar
tydligt att medvetenhet och reflektion är viktiga i ett förändringsarbete (Arnér 2006).
Westlund (2011) undersöker i sin studie hur pedagogerna arbetar med barns inflytande i
förskolan. Westlunds resultat visar att det har betydelse för barns inflytande vad pedagogerna
gör och på vilket sätt de gör det. Några arbetsformer som ger barnen inflytande enligt
Westlunds studie är att skapa handlingsutrymme att skapa möjligheter för samtal med barn
och stödja deras interaktion. Den fjärde arbetsformen som visar sig är när barnens behov och
intressen styr verksamhetsplaneringen. En av arbetsformerna har delats in i fyra delar och
innefattar att låta barnen komma med förslag att ge dem valmöjligheter, att barnens initiativ
uppmuntras och den fjärde delen är att pedagogerna kommer med erbjudanden och förslag till
barnen. Den sista arbetsformen som visade sig i resultatet var att låta barnen ta ansvar. De
arbetsformer som möjliggör barns inflytande används även som en form av styrning. Med
styrning menar Westlund att påverka andras handlingsmöjligheter. Det kan till exempel vara
att avleda barnen från en aktivitet till en annan. På det sättet styr pedagogerna barnen genom
en dold styrning. Enligt pedagogerna i studien är styrning motsatsen till inflytande. Styrning
är i teoretiska aspekter en form av makt, det betyder då att styra andras handlingsmöjligheter.
Styrning och frihet är två vågskålar i arbetet med barns inflytande. Westlund lyfter
kommunikationens betydelse för individers delaktighet i samhället. Att varje persons röst är
unik och att kommunikation är viktig för individens del i ett beslutsfattande och möjlighet att
vara en del i det gemensamma samtalet. Ett annat resultat som Westlund fick fram var att stöd
i interaktionen mellan barnen gav en positiv inverkan på deras möjligheter att utöva
6
inflytande. Det framkom också att pedagogerna arbetar med en indirekt form av inflytande
genom att de använder sin uppfattning om vad de tror är barnens intressen för verksamhetens
utformning. Den vanligaste formen av barns inflytande är att pedagogerna uppmuntrar barnen
egna initiativ. Westlund menar att måltiderna är situationer där barnen får inflytande i flera
avseenden. De får möjlighet att avgöra hur mycket och vad de vill ha för mat. På frågan om
hur länge de ska sitta kvar vid bordet visar det sig att det skiljer sig på olika avdelningar.
Miljön har betydelse för barnens inflytande utifrån lokalernas utformning, att de måste
anpassa sig när de får gå ifrån bordet utifrån att tvättmöjligheterna är begränsade. En pedagog
talar om för barnen när de kan gå från bordet. Resultatet visar tydligt att i rutinsituationerna
spelar både ett omsorg- och ett inflytande perspektiv in, även lärande perspektiv visar sig vara
viktiga i verksamheten. Till skillnad från Arnér (2006) som kom fram till att väl inarbetade
arbetsätt och traditioner är hinder för barns inflytande kommer Westlund i sin studie fram till
att hindren oftast handlar om organisatoriska frågor som ex brist på tid, personalresurser samt
barngruppens storlek.
Emilssons (2008) avhandling handlar om vardagliga kommunikationshandlingar som sker i
förskolan mellan barn och pedagoger ur ett fostransperspektiv. Emilsson lyfter att läroplanen
för förskolan har en uttalad riktning mot fostran i pedagogiska mål och visioner. Emilssons
avhandling försöker rubba hierarkiska maktstrukturer och bidra till att de inblandade kan
mötas i kommunikation och samförstånd. Studien är indelad i tre artiklar där den första berör
delaktighet, den andra inflytande och den tredje förskole fostran som både innehåll och form.
I den första artikeln används begrepp från Hundeides forskning kring tre dialoger, den
reglerande, den emotionella samt den meningsskapande dialogen. Det är den emotionella
dialogen som tas upp i den här artikeln. Dialogen tar upp en ömsesidighet där bekräftelse och
positiv respons är viktigt. Resultatet visar på att när pedagogerna inte styr lika mycket skapar
det mer utrymme för barnen att ta egna initiativ och tvärtom när pedagogerna styr mer
begränsar det barnens inflytande. Resultatet visar också att emotionellt närvarande pedagoger
får stor betydelse för barns inflytande. Den andra artikeln utgår ifrån vilket inflytande barnen
har över samlingen. Resultatet visar att överlag är barnens inflytande begränsat. Det är
pedagogerna som styr över kommunikationen. Utifrån de här artiklarna framkommer att i
begränsad utsträckning kommuniceras delaktighet och inflytande samt att närma sig barns
perspektiv är ett villkor för barns delaktighet. Slutsatsen som drogs i den sista artikeln är att
det önskvärda barnet i förskolan är ett barn som är omvårdande, demokratiskt och
disciplinerat. Arnér (2006), Emilsson (2008) och Westlund (2011) har alla tre kommit fram till
att pedagogerna har stor betydelse för barns inflytande. Förhållningssätt och närmande av
barns perspektiv och ett reflekterande arbetssätt är faktorer som påverkar barns inflytande.
Ribaeus (2014) har skrivit en avhandling vars syfte är att undersöka förskolans
demokratiuppdrag ur tre aspekter. Förskollärarens uttryck i tal, handling och genom barns
agerande. Ribaeus syfte med sin avhandling var att få fram ny kunskap om vilka demokratiska
subjekt som förskollärare prioriterar att stödja och utveckla. Studien visar att förskollärarnas
7
arbete med demokrati är komplext genom att det finns så många sätt att tänka kring arbetet
med demokrati samt att det ofta stannar vid formuleringar och det är svårt att omsätta målen
till praktiken. I studien framkommer att pedagogerna fastnar mer i hindren än i möjligheterna
för barnens inflytande. Ett resultat som är intressant för min studie är att demokratiuppdraget i
första hand handlar om barns inflytande. Ribaeus kommer även hon fram till likväl som Arnér
(2006), Emilsson (2008) och Westlund (2011) att pedagogernas förhållningssätt står i fokus
för barns inflytande. Resultatet visar en viktig aspekt att ta i beaktande i fortsatt arbete med
barns inflytande är att barnen tar vara på de möjligheter de får till reellt inflytande samtidigt
som de själva även tar initiativ till inflytande.
8
Syfte
Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om barn inflytande i förskolan, med särskilt
fokus på matsituationerna.
Frågeställningar
För att besvara mitt syfte med studien har följande frågeställningar valts utifrån
matsituationen.
 Vilka inflytandesituationer kan identifieras?
 Vilka initiativ tar barnen till inflytande?
 Hur bemöter pedagogerna barnens initiativ?
9
Teoretiska utgångspunkter
I det här kapitlet redogörs för vilka teoretiska utgångspunkter som har använts i den här studien om barns inflytande i matsituationen. Vad som står i styrdokumenten om barns inflytande och en kort beskrivning av ett relationellt perspektiv. I tidigare forskning framkommer
att pedagogernas förhållningssätt har stor betydelse för barns inflytande utifrån det har jag valt
att redogöra för barndomssociologi.
Relationellt perspektiv
Ett relationellt perspektiv öppnar upp för samspelsmöjligheter. Genom relationer lär vi oss att
förstå både oss själva och andra. Vi ingår i sociala sammanhang där vi kommunicerar med
varandra vilket skapar en relation i någon form där vi förhåller oss olika till sammanhanget
och personerna vi möter (Arnér, 2009). Relationell pedagogik riktar sig mot ett synsätt på
utbildning där relationen och interaktionen mellan människor är det centrala och att möta
individen. Relationell pedagogik är dubbelsidig, det går inte att förstå den andra utifrån endast
en aspekt. Både relationen och exempelvis lärarens pedagogiska intentioner räknas. Det här
synsättet sammanför subjekt och objekt som beroende av varandra. Begrepp som behandlar
fenomen som existerar mellan människor är grundbegrepp till relationell pedagogik,
exempelvis kommunikation, interaktion, dialog och relation. Aspelin (2011)definierar fyra
nivåer av relationell pedagogik. Den första är pedagogiska möten som handlar om ett
förhållningssätt ur vuxnas synvinkel. Den andra nivån är pedagogiska tillvägagångssätt, vilket
innebär att pedagogen bygger upp relationer som främjar lärprocesser. Den tredje nivån är den
pedagogiska rörelsen som handlar om att sammankomster hålls levande genom professionella
samtal. Den sista nivån är den pedagogiska teorin vilket är ett system av sammanbundna
begrepp (Aspelin, 2011). Wehner-Godée(2011) menar att i det relationella perspektivet gäller
att få syn på varje enskilt barns förutsättningar och intressen, vilket ständigt förändras genom
att barns lärprocesser ständigt pågår. Relationellt perspektiv handlar mycket om att lyssna på
det som inte hörs som Åberg och Lenz Tagucchi (2005) lyfter. Genom att barn blir lyssnade
på och respekterade ger det dem möjlighet att känna att de är en del i beslutsfattandet.
Diskutera och förhandla samt hitta och förstå barns intressen och motivation som ger dem
drivkraften att vilja, detta innebär ett inkluderande förhållningssätt.
Genuina möten mellan människor kännetecknas av både kreativitet och obestämdbarhet. Det relationella
betraktelsesättet ger oss möjlighet att reflektera över relationen mellan det unika och gemensamma. Ett
relationellt perspektiv hanterar frågor och problem som skapas i relationer i stället för att betrakta dem
som enskilda händelser, beteenden eller egenskaper som är kopplade till enskilda individer (Arnér, 2005,
32).
10
Intersubjektivitet handlar om samspelet som sker i mötet mellan människor, det gemensamma
handlandet är det som står i fokus. Arnér menar att pedagogen har det moraliska ansvaret för
barnens tillvaro i förskolan och när pedagogen tar det ansvaret ser hen sig själv som en del i
hur samspelet utvecklas. Självreflektion och ett reflekterande tänkande utvecklas genom
kommunikation och problematisering (Arnér, 2006).
Det relationella perspektivet är viktigt i min studie för det talar om att sammanhang och
relationer påverkar barns inflytande. Matsituationen är ett socialt sammanhang som ger
många möjligheter till kommunikation, vilket är enligt Aspelin (2011) ett av grundbegreppen i
relationell pedagogik. Det är också viktigt att lyssna, vilket visar att barnen blir respekterade
och ger dem möjligheter att kunna påverka i matsituationen. Genom relationer lär vi oss att
förstå både oss själv och andra. I det relationella perspektivet finns enligt Aspelin (2011) fyra
nivåer, tre av dem är intressanta för min studie då det handlar om pedagogernas
förhållningssätt, pedagogiska tillvägagångssätt och att se varje barns förutsättningar. I
matsituationen sker många möten där samspel sker och fokus är det gemensamma handlandet.
Barndomssociologi
Barndomssociologin har genom bland annat forskning och ett förändrat samhälle vuxit och
kommit att betrakta barn på ett nytt sätt. Något som haft stor betydelse för
barndomssociologin är framväxten av FN s konvention om barnets rättigheter, genom den
startade en process där frågor om barns rättigheter lyftes fram. (Hägglund, Quennerstedt, &
Thelander, 2013). Barndomssociologer ser barn som en del i ett socialt och kulturellt samhälle
som en del av helheten, det vill säga medmänniskor. Samspel har i barndomssociologin visat
sig vara centralt genom att vi påverkar och påverkas av varandra som människor, samtidigt
som miljön påverkar. Den viktigaste förutsättningen för individuell utveckling är enligt
Askland och Sataøen (2003) samspelet, där sociala upplevelser är själva kärnan i när barn
skapar sig själv. Ett grundläggande perspektiv i arbetet med barns utveckling är att inrikta sig
på det som händer här och nu (Askland & Sataøen, 2003).
Nyfikenhet och kunskapstörst är två ord som definierar kompetenta barn. Det rika barnet som
är bland annat utforskande, aktivt och sökande. Barn är öppna för världen att pröva, dra egna
slutsatser, kommunicera och samspela med andra. Det finns många synsätt på vad barn och
barndom är för något, bilden av barn och barndom är föränderlig. Det finns också många sätt
att se på hur barn och barndom är konstruerade. Är det kulturellt konsturerat eller är det
normer och förgivettagande som påverkar vilken bild av barn vi har. Det konstrueras utifrån
olika faktorer som till exempel det kulturella och det strukturella (Johansson, 2005; Sandvik,
Johannesen, 2009).
Sandvik & Johannesen (2009) beskriver ett annat sätt att se på barn, ur en bristdiskurs eller ur
en kompetensdiskurs. Med kompetensdiskurs menar de att barn ses som kompetenta samtidigt
11
som de har behov av mer kunskaper i många sammanhang. Med bristdiskurs menar de att det
är bristerna som är i fokus, man ser på barn utifrån vad de saknar. Bristdiskursen utgår från
tanken om det normala och universella(Sandvik & Johannesen, 2009), vilket Dahlberg, Moss
och Pence (2002) menar inte finns, utan barn och barndomar finns i många olika slag. De
menar att barndomen i relation till tid, rum och kultur är en social konstruktion, som i sin tur
är beroende av socioekonomiska förhållanden som exempelvis kön och klass.
Barndomssociologin ser barn som subjekt som är medskapare av sin egen barndom, de har en
egen röst, de har ett värde i sig själva, inte i relation till någon/något annat. Det finns enligt
Johansson (2005) tre barnsyner:
-Barn som medmänniskor
-Vuxna vet bättre
-Barn är irrationella.
I det första synsättet ses barn som personer med intentioner, behov, önskningar och förmågor.
Pedagogerna möter barnen på deras egna villkor och utgångspunkten, är barns erfarenheter
och att deras behov tillgodoses. Pedagogerna försöker att förstå och ta barns perspektiv. Som
pedagog är det viktigt att respektera och bekräfta barns vilja och följa deras önskningar,
kompromissa samt uppnå överenskommelser med barn. Det här synsättet innebär också att ha
ett individtänkande, vilka behov det enskilda barnet har, att ta barn på allvar, ge dem kontroll
och möjlighet att styra sin egen vardag (Johansson, 2005).
I det andra synsättet där vuxna vet bättre utgår pedagogen från sitt eget synsätt på vad som är
bra för barn. Det här blir ett ovanifrån perspektiv där barn har rätt att välja utifrån vuxnas
perspektiv (Johansson, 2005).
I det tredje synsättet där barn är irrationella begränsas de, blir tolkade i negativa termer och
hindrade att ta egna initiativ (Johansson, 2005).
De flesta har en syn som är en blandning av barns mognad, kunskapsförmedling och en
strävan att stödja barns lärande (Johansson, 2005).
Barns röster är viktiga och bör få påverka gemenskapen. Ett sådant tänkande kan öppna för barns
delaktighet och inflytande (Sandvik & Johannesen, 2009, s. 26).
Barndomssociologin ifrågasätter förgivettagna normer och synsätt på vad barn är och att barn
utvecklas efter förutbestämda stadier. Tilltro till barns förmåga menar Johansson (2005) är ett
förhållningssätt som innebär en respekt för barn. Det ger barn möjligheter att skapa sin egen
kunskap och egna val. Pedagoger ser barn med ett eget självständigt tänkande som är värt att
respektera och lyssna till. Barns lärprocesser ses som viktiga, att som pedagog, lyssna och
förstå barns intressen och kompetenser. Barns perspektiv är utifrån Engdahl och ÄrlemalmHagsér, (2015) att barns åsikter har betydelse och att de är delaktiga i sitt eget lärande i
förskolans vardag.
Det gäller att få barn att upptäcka att de har förmåga att lära (Johansson, 2005, s. 94).
12
Barndomssociologin har betydelse i min studie för bland annat pedagogernas syn på barn,
vilket arbetssätt de har för att utveckla barns inflytande i matsituationen. I
barndomssociologin har samspel visat sig ha en central roll liksom i det relationella
perspektivet. Tilltro till barnen är något som läroplanen lyfter (Skolverket, 2010), men även
Johansson (2005) som menar att det är ett förhållningssätt som innebär en respekt för barnen.
Genom tilltro menar jag skapas ett tillåtande klimat där barnen får möjligheter att kunna
påverka matsituationen. Ser pedagogerna barnen som medmänniskor och behandlar dem
utifrån att de är kompetenta och värda att lyssna på finns möjligheterna att matsituationen blir
ett tillfälle där barnen har stort inflytande.
13
Metodologisk ansats och metodval
I det här kapitlet presenterar jag hur metodval och urval genomfördes. Jag redogör också för
genomförandet av studien, hur jag bearbetat materialet vilka etiska ställningstagen jag har
tagit samt vilken reliabilitet och validitet studien har.
Metodval
Jag har valt att göra videobservationer om barns inflytande i matsituationen, valet stod mellan
intervjuer och observationer. Med intervjuer som metod hade studien vinklats utifrån pedagogernas erfarenheter och syn på matsituationen. Videoobservationer var den metod som kunde
ge mig en helhetsbild av matsituationen som är en fast stationerad situation, vilket gjorde det
lättare att använda stativ. Bjørndal (2005) menar att i videoobservationer är det möjligt att få
med mycket mer material än vid enbart en skriftlig observation. Genom videoobservationer
får man en observation som gör det möjligt att notera beteendet hos deltagarna mer i detalj
samt att studera strukturer för att kunna uppfatta och verkligen se beteendet hos deltagarna.
Detta möjliggörs genom att en videoinspelning går att titta på om och om igen. Bjørndal
(2005) nämner två fördelar med videoobservationer, det ena är att konservera observationer,
vilket menas att bevara ögonblick som annars skulle gått förlorade. Den andra fördelen med
videoobservationer enligt Bjørndal är den stora rikedomen av detaljer. Det ger möjlighet att
varje gång man tittar kan man upptäcka något nytt. Videoobservationer ger också en möjlighet
att se samspelet mellan verbal och icke-verbal kommunikation. Genom videobservationer är
det också möjligt att minska intryckstempot och hinna se det som vanligvis bara sker på ett
ögonblick (Bjørndal (2005). Valet att använda en kvalitativ ostrukturerad metod där jag i förväg inte helt bestämt vad som ska observeras föll sig naturligt utifrån att syftet med studien är
att se på hela matsituationen. Fördelen med att ha kameran på ett stativ jämfört med att hålla
kameran i handen är att kameran smälter in i miljön och betraktas som en möbel (Bjørndal,
2005).
Urval
Jag kontaktade en förskolechef i en kommun i Mellansverige utifrån att avståndet inte var för
långt. Urvalet av förskolor gjordes utifrån en diskussion med förskolechefen vilka två förskolor som kunde tänkas delta och inga specifika aspekter påverkade valet. Kontakt gjordes med
förskolorna via telefon där en kontaktperson fick information om studien. Förskolorna var
efter att ha fått ta del av informationen och pratat ihop sig i arbetslagen positiva till att delta
och jag fick först ett muntligt godkännande. Med tanke på den korta tid som studien ska göras
på finns det inte tid att hinna med mer än två förskolor.
14
En av förskolorna har två avdelningar med 19 barn på varje avdelning. Den andra förskolan
har 4 avdelningar. Den avdelning där jag genomförde undersökningen på har 16 barn inskrivna. Dagen för min studie hade den första förskolan 12 barn och den andra hade 15 barn
närvarande. Det var de barn som satt vid bordet där observationen ägde rum som deltog, samt
på den ena förskolan de barn som satt i angränsande rum.
Genomförande
Informationsbrev (bilaga 1-2) och samtyckesblankett (bilaga 3-4) skickades ut via mail och
pedagogerna organiserade så medgivandena lämnades till föräldrarna och samlades in. Vid
observationstillfället valde jag att vara på förskolan en stund innan observationen dels för att
barnen skulle få bekanta sig lite med mig och tid för att ställa upp kameran skulle finnas. Jag
blev väl mottagen på förskolorna av både barn och pedagoger. Kameran ställdes upp på ett
stativ och ställdes i en så bra vinkel som möjligt för att få med helheten i den mån det gick. På
den ena förskolan var det tre barn med och åt mat, samt de barn som kom in och hämtade sin
mat. På den andra förskolan var det fem barn som var med och åt mat. Under inspelningen
satt jag med vid bordet och fick intryck av en ännu större helhet genom att kameran inte
fångar allt med begränsning utifrån kameravinkeln. Anledningen till att jag satt med vid bordet och åt vid observationen var känslan av att det störde mer om jag bara satt och antecknade
under tiden de åt. Tanken var inte så från början, men eftersom barnen och pedagogerna på
båda förskolorna tog förgivet att jag skulle delta i måltiden så kändes det som ett lämpligt val.
Jag ser risken som stor att pedagogen och barnen hade upplevt antecknandet som ett störningsmoment och ville därför ha en så naturlig roll i matsituationen som möjligt. Jag har under min observation valt att ta en så passiv roll i måltiden som möjligt, men är medveten om
att jag påverkar med min närvaro.
Bearbetning
Jag hade efter observationerna två videosekvenser på vardera 33 och 29 minuter från två
matsituationer, en från varje förskola. Bearbetningen gick till så att jag tittade igenom
filmerna och utförde en så detaljerad transkribering som var möjlig av konversationerna som
skedde genom båda filmerna. Jag gick sedan igenom filmerna en gång till och antecknade det
som hände runt omkring, såsom rörelser och gester som förstärker konversationerna. Det
gjorde jag för att skapa en helhet kring matsituationerna. När anteckningarna var klara
markerade jag med olika färger där frågeställningar fanns och utifrån det skrev jag ett resultat.
Analysen har jag gjort genom att jämföra resultaten med de teoretiska perspektiv studien har
använt. Med hjälp av det relationella perspektivet och barndomssociologin kan jag se och
tolka mitt empiriska material hur barns inflytande i matsituationen ser ut.
15
Etiska ställningstaganden
God forskning skulle kunna sammanfattas på ett kort sätt genom ord som ärlighet, öppenhet,
ordningsamhet, hänsynsfullhet och oväld. Dessa är mer komplexa i sin innebörd i forskning
än i vardagslivet, men ger ändå en inblick i vilka ord som går att relatera till diskussionen om
god forskning. (Löfdahl, 2014; Vetenskapsrådet, 2011).
De etiska aspekterna som jag har utgått från i min studie är individskyddskravet som
innefattar fyra delar. Det är informationskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet samt
samtyckeskravet. Alla fyra delar är oerhört viktiga att beakta i studien för att skydda de som
deltar (Bryman, 2011). Informationskravet innebär att jag är tydlig med att informera om min
studie vad den innebär och hur den kommer påverka deltagare, vilka rättigheter de har samt
att deltagarna kan avbryta sitt deltagande när helst de vill utan att de blir ifrågasatta. Det
gjorde jag genom först muntligt berätta om min studie för pedagogerna som studien berör.
Därefter skickade jag ett informationsbrev (bilaga 1-2) till alla deltagarna där de fick
information om studien och vad den innebär. Samtyckeskravet handlar om att utifrån
informationen som deltagarna har fått ger sitt samtycke till att delta i studien. Jag skickade
också med en samtyckesblankett (bilaga 3-4) en som pedagogerna fick skriva på och en som
vårdnadshavarna fick skriva på att barnen fick delta i studien. Eftersom jag har filmat barn har
jag varit extralyhörd för att försöka uppmärksamma om något eller några barn har visat ett
motstånd mot att delta. Jag är medveten om att det är en avvägning och balansgång. Som jag
uppfattade det så var det inget barn motsatte sig att jag filmade dem. Konfientialitetskravet
innebär att skydda deltagarnas personuppgifter så att inte obehöriga får tillgång till dem. I min
studie har namnen på alla deltagarna bytts ut så att de inte går att identifiera. Nyttjandekravet
innebär att använda det insamlade materialet endast i studien och att efter slutförandet förstöra
allt insamlat material, jag har haft mitt insamlade material på en lösenordskyddad dator som
ingen obehörig kommer in på. Filmerna har jag låst in i ett kassaskåp under arbetets gång. När
studien är godkänd kommer allt insamlat material att förstöras, filer på datorn och filmerna
(Bryman, 2011).
Reliabilitet och validitet
Reliabilitet handlar om hur resultatet mäts i studien, hur tillförlitlig fakta som framkommit är
och om resultatet skulle bli detsamma om undersökningen gjordes likadant igen (Bryman,
2011). I en observationsstudie är reliabiliteten lägre än i en studie med tydliga mått för värden
genom exempelvis instrumentavläsningar, vilket inte är möjligt i en observation. Patel &
Davidsson (2011) menar på att erfarenheter och kunskaper har betydelse i bedömning och
registreringar av svar. Något som också ökar reliabiliteten är om studien utförs av två
observatörer. Då min undersökning är den första och jag har observerat ensam minskar
reliabiliteten för denna undersökning. I och med att jag valde att göra videoobservationer har
16
jag på så sätt ökat reliabiliteten något då det är möjligt att kunna gå tillbaka och titta flera
gånger för att få fram mer precist vad som sägs och hur det sägs, vilket inte är möjligt vid
enbart skriftlig observation. Jag har tittat på filmerna flera gånger och lagt till om jag missat
något vid tidigare transkriberingar. Jag har spelat och pausat filmen bit för bit för att det ska
vara så korrekt transkriberat som möjligt. Validiteten bedöms i en underökning om
slutsatserna hänger ihop med varandra och om det går att generalisera resultatet (Bryman,
2011). Patel och Davidsson (2011) menar på att i hela forskningsprocessen har tillämpning
och användning av forskarens förförståelse betydelse, även tolkningar har stor betydelse för
validiteten.
Den här studien som är gjord under endast två matsituationer är alldeles för liten för att göra
möjlig att generalisera. Resultaten gäller endast för denna studie. Valet av metoden,
videoobservationer ökar mina möjligheter att besvara frågeställningarna i studien.
17
Resultat och analys
I det här kapitlet beskrivs situationer som jag anser uppnår syftet som är att bidra med
kunskap om barn inflytande i förskolan, med särskilt fokus på matsituationerna och besvara
frågeställningarna i studien. Jag har valt att använda mig av frågeställningarna som
underrubriker:



Vilka inflytandesituationer kan identifieras?
Vilka initiativ tar barnen till inflytande?
Hur bemöter pedagogerna barnens initiativ?
Jag har valt att inte jämföra förskolorna, men har i vissa fall beskrivit olikheter de gör på de
två förskolorna där studien är genomförd. Bland annat ser förberedelserna inför maten olika
ut. På den ena förskolan står glas bestick och tallrikar på en matvagn och barn och pedagoger
hjälps åt att duka fram. Maten står på vagnen under måltiden men pedagogen skickar först
runt karotterna så att alla kan ta, om de vill ha mer mat hämtas den från vagnen till bordet
under måltiden. Att maten står på vagnen förklarar pedagogen med att de äldsta barnen hämtar
sin mat själva. På den andra förskolan har en pedagog dukat fram glas bestick och tallrikar
innan barnen kommer in. En pedagog berättar för barnen vad det är i karotterna när de ställs
fram på bordet. På båda förskolorna kommer maten in från köket på matvagnar. Barnen uppmuntras att ta av allt som serveras.
Vilka inflytandesituationer kan identifieras?
Medan jag ställde i ordning kamera på den ena förskolan berättade pedagogen för mig hur
deras matsituation ser ut. Hon förklarade att barnen har bestämda platser att sitta på, men har
möjlighet enligt pedagogen att välja en annan plats om de önskar. Dagen för observationen
var det ett barn som kom och satte sig vid bordet där videoobservationen skulle ske men blev
av en pedagog anvisad en annan plats, barnet gick ifrån med nedsänkta axlar och huvud.
Pedagog (P) och Malte (?), (S) Svea (5).
Barnen kommer in i rummet och ska sätta sig på vid bordet. En pedagog kommer in i rummet och
säger till någon i det angränsande rummet.
(P) - Nä, men han sitter där. Malte kom, du ska få sitta på din plats
Svea (5) går fram till Malte
(S) - Du sitter inte här!
Malte säger något ohörbart
(P) - Men jag sitter vid dig, kom!
Malte sänker huvudet och följer med pedagogen, hon lägger handen på hans huvud.
Den här sekvensen visar på att just den här dagen hade inte Malte möjlighet att påverka vilken
plats han ville sitta på. En tolkning av mig är att det kan bero på att jag var där och filmade
18
just vid det bordet som Malte valt att sitta vid och att det inte var lämpligt att han var med
under observationen av någon anledning.
De äldsta barnen sitter vid ett eget bord i ett angränsande rum. I pedagogens och mitt
informella samtal innan hade pedagogen förklarat att barnen ska få känna sig självständiga
och ta ett eget ansvar. Den andra förskolan har också bestämda platser att sitta på vid
matsituationen. På båda förskolorna skickas maten runt bordet så att var och en får ta själv,
men med mjölk och vatten är det olika på förskolorna. På den ena förskolan skickas mjölk och
vatten runt så barnen själv får hälla i sitt glas. På den andra förskolan blir barnen tillfrågade av
pedagogen vilken dryck de vill ha och pedagogen häller i glaset åt dem.
En annan situation visar att när grönsakerna skickas runt väljer Denise(5) att inte ta några
grönsaker alls. Hon får bestämma själv om hon vill smaka eller inte samtidigt som pedagogen
lyfter att det är bra att prova, (P) Pedagog, (D) Denise (5).
(D) - Jag tycker inte om grönsaker, smakade gurka en gång.
(P) - Ja du provade ju, det är ju bra, man kan ju ändra sin smak, eller hur?
Pedagogen visar på med sin egen kunskap att det är bra att prova för att man kan förändra sitt
tyckande men låter henne ändå välja att inte ta grönsaker.
Vilken möjlighet barnen har att kunna gå ifrån bordet visar sig på olika sätt i den här studien.
Barnen kan till viss del påverka när de behöver gå ifrån bordet av någon anledning, de tar
egna initiativ och går ifrån eller förklarar för pedagogen vad de ska göra eller så frågar de
pedagogen om de får lov att gå ifrån. ( P) Pedagog, (S) Svea (5), (B) Benjamin (5), (T) Tobias
(4).
(S) - Jag spillde
(P) - Ja då får du hämta papper.
Svea går ner från stolen och hämtar papper, efter en stund går Denise också ifrån bordet och hämtar
papper.
(B) - Åh, kan jag få gå nu?
(P) - Vi väntar nog en liten stund va, tycker du inte det? På varandra!
(T) - Jag är kissnödig!
(P) – Ja, då går du och kissar.
De här tre situationerna visar på att barnen agerar på olika sätt när de behöver lämna
matbordet. Svea kommer bara med ett påstående att hon har spillt och pedagogen talar om för
henne vad hon ska göra. Denise tar ett eget initiativ och går ner och hämtar själv, möjligen för
att pedagogen nyss har talat om för Svea hur hon ska göra. Benjamin i den andra situationen
uttrycker istället en fråga till pedagogen om att få gå ifrån. Pedagogen besvarar med ett
dubbelt budskap där hon säger att han ska vänta men samtidigt frågar vad han tycker.
19
Analys
Utifrån frågeställningen om vilka inflytandesituationer som kan identifieras framkommer i det
informella samtalet på den ena förskolan att de arbetar för att de äldsta barnen ska få känna
sig självständiga och ta eget ansvar genom att de sitter i ett eget rum och hämtar sin mat
själva. Det här arbetssättet är helt i linje med läroplanens intentioner, som är att barnen ska få
utveckla självständighet och ta eget ansvar, det visar på en viss tilltro till barnens förmåga.
Pedagogerna ser barnen ur en kompetensdiskurs och har tilltro till deras förmåga utifrån
barndomssociologin samtidigt som de är i behov av stöttning och vägledning (Sandvik &
Johannesen, 2009). Barnen har i de här situationerna möjligheter att påverka sin matsituation
som vilken plats de vill sitta vid, maten på tallriken, och vad de vill ha att dricka. Detsamma
gäller att sitta kvar vid bordet, de kan påverka det till viss del.
Vilka initiativ tar barnen till inflytande?
Barnen går ifrån bordet och kommer tillbaka flera gånger, då de hämtar och lämnar något. De
kommunicerar, diskuterar och förhandlar under måltiden. Ett barn frågar om hon kan ta mer
mat eller om någon mer ska ha. När det inte finns papper vid bordet och ett barn har spillt
hoppar hon ner från stolen och går och hämtar pappersrullen som står i ett annat rum. (P)
pedagog, (S) Svea (5), (D) Denise (5), (R) Rikard (3), (T) Tobias (4).
(S) - Petra, ta inte allt vatten!
(S) - Petra, ta inte allt vatten!
(P) - Ska jag fylla på tycker du?
Denise väntar på sin faster som ska komma och hämta henne, när hon hör att hon har kommit:
(D) -Jag går och tittar om Kerstin är här?
(P) - Ja, det kan du göra.
Svea plockar ihop sin tallrik och sina bestick och torkar av sin plats med ett papper;
(S) - Jag torkar upp efter Denise med.
(P) - bra va snällt! Hon var så ivrig när faster kom, vet du, hon glömde nog det.
Svea frågar pedagogen om hon vill ha mer mat.
(S) - Ska du ha mer sånt? Eller kan jag ta allt?
Svea skrapar ihop maten i ett hörn av formen.
(S) - Vill du ha mer sånt? Svea till pedagogen
(P) - Nä du kan ta om du vill, om du är hungrig så.
(P) - Va snällt av dig att fråga så.
(P) - Ska gå och titta efter eran kompis som sitter bredvid mig här vart han har tagit vägen.
Rikard är på väg att gå ner från stolen
(P) - Jag kommer snart tillbaka, mmmm
(P) - Ska du gå och tvätta dig? Är du trött?
(R) - Mmmm
(P) - Mmmm
20
Rikard går ner från stolen och följer med pedagogen. Pedagogen hörs prata med Tobias i det andra
rummet.
(P) - Tobias, Tobias, du lurade mig du skulle gå och kissa.
Pedagogen kommer tillbaka in i rummet.
(P) - Tobias hade ätit färdigt han kom inte tillbaka satt och tittade på fåglarna där ute. En plansch med
de andra.
Svea (5) ifrågasätter pedagogen att hon tar allt vatten, det visar på att Svea känner sig trygg
och kan ifrågasätta. Denise(5) tar eget initiativ till inflytande genom att hon informerar
pedagogen om att hon ska gå ifrån bordet och titta efter sin faster. Svea tar eget initiativ till att
torka upp och plocka undan efter både sig själv och kompisen, vilket visar på ett gemensamt
ansvar. Detsamma gäller när Svea frågar om hon kan ta den sista maten eller om någon annan
ska ha mer. Tobias har gått ifrån bordet för att gå på toaletten men han kommer inte tillbaka.
Här kan man tolka det som att Tobias tog ett eget initiativ och gick ifrån eller så var det oklart
att han skulle komma tillbaka när han hade varit på toaletten. De här situationerna visar på att
barnen får vara självständiga och ta ett visst eget ansvar för matsituationen.
En annan situation som visar på gemensamt ansvar.
(S) - Var inte, ketchup ja.
Pedagogen visar med kroppsspråket var ketchupen står.
(S) - Vi glömde ta fram
(P) - Jaa
Pedagogen sträcker sig mot Svea och signalerar att det räcker med ketchup. Svea trycker till en gång
till
(S) - Så där!
(P) - Ok!
Svea(5) tar ansvar att de inte har tagit fram ketchupen från vagnen och skickat den runt
bordet, genom att hon säger - vi glömde ta fram, så tar hon ett gemensamt ansvar. Pedagogen
signalerar vilken mängd ketchup Svea ska ta, men Svea motsätter sig signalen och trycker till
en gång till på flaskan. Sen är hon nöjd och pedagogen besvarar med ett okej.
Här nedan följer en diskussion mellan (P) pedagogen och Rikard (3) om vilken mängd sås
som är lagom att ha på sin tallrik.
(P) - Du har jättemycket sås där, ser du det?
(R) - Jag vill ha mer sås!
(P) - Men du får inte plats med mer sås!, titta du får inte upp det, vet du!
(R) - Vaa?
(P) - Du har så mycket sås!
(R) - Jag vill ha mer sås.
(P) - Ska vi hämta en sked då så går det lättare att äta såsen? mmm jag hämtar en.
Under tiden som pedagogen hämtar en sked så tar Rikard mer sås
(P) - Här ska du se, Rikard Sååå!
Hon ger Rikard skeden och ställer undan såsen.
Efter en stund:
(P) - Gick det bättre nu?
(R) - Mmmmm
(R) - Jag vill ha mer sås!
21
(P) - Nej! Nu tycker jag nog att du får äta upp det du har
(P) - Tycker du jag ska dela den här lite? Så går det lättare att äta den.
Efter ytterligare en stund
(R) - Det är slut sås! Det är slut sås! säger Rikard. – Se!
(P) - Mmmm, va bra!
(R) - Jag vill, jag vill ha mer sås, Jag vill ha mer sås
(P) - Du får ta lite mer potatis också då
(R) - Mmmm
(P) - Mmmm, Kan ju inte bara äta sås, här har vi potatisen, här har vi såsen
(R) - Där, där (Rikard har tagit potatis), - Jag vill ha sött(kött)
Sen lägger han på sås på sin tallrik, efter det äter han lite, ber sen om hjälp att dela.
I detta utdrag försöker Rikard att påverka mängden sås han har på sin tallrik och genom
förhandling och kompromisser får han det han vill ha. Rikard ber om mer sås, och får den
skickad till sig av ett annat barn när pedagogen har gått ut ur rummet, då tar Rikard till sig sås
själv. Pedagogen motsätter sig mängden sås, men genom att de diskuterar så kommer de
gemensamt fram till att han får mer sås om han tar potatis också.
Analys
I frågeställningen vilka initiativ barnen tar till inflytande framkommer att barnen till viss del
tillgodoser sig med det de behöver ha. De tar både ett eget och gemensamt ansvar för hela
matsituationen genom att de plockar fram det som saknas och plockar undan efter kompisen.
Det relationella perspektivet som handlar om att vi lär i relationer och genom kommunikation
(Aspelin, 2011) visar sig tydligt genom att både barn och pedagog visar en trygghet i
situationerna. De tar ett gemensamt ansvar för sig själva och varandra. Barnen och
pedagogerna lyssnar och har en kommunikation som visar på att de respekterar varandra till
stor del i till exempel situationerna med Svea där hon frågar om någon ska ha mer mat, eller
där hon säger att pedagogen inte ska ta allt vatten. Genom utdraget med såsen där Rikard
tydligt visar att han själv vill bestämma över sin egen mat förhandlar han och vill inte
acceptera vad som är lagom mycket sås att ha på tallriken. På detta sätt ger han tydliga
signaler om att han vill påverka. Pedagogen ser barnet ur en bristdiskurs (Sandvik &
Johannesen, 2009) då hon anser att han saknar kunskapen om vad som är lagom med sås. Hon
motsätter sig att han ska få mer sås och visar att vuxna vet bättre som Johansson(2005) menar
är ett sätt att se på barn utifrån sitt eget synsätt att se på vad som är bra för barnen.
Hur bemöter pedagogerna barnens inflytande?
Pedagogerna bemöter barnens inflytande genom att vara både tillåtande och begränsa dem.
Det är genom dialogerna som det är tydligast.
Lea uppmärksammar pedagogen på att hon vill ha mat. Pedagogen bekräftar och talar om att hon ska
få mat, erbjuder henne att ta bestick under tiden hon väntar. När det är Leas tur säger pedagogen:
(P) - Lea, ska du börja med mat då? varsågod!
22
Lea tar mat och pedagogen frågar om det är lagom.
(L) - Ja ha, ja ha (Hon ber om sallad)
(P) - Ja du ska få sallad, ska skicka bestick till Svea, hon spillde på sin tallrik, hon torkar upp.
Lea sitter med sin kniv och gaffel i tallriken och drar dem fram och tillbaka.
(P) - Vill du ha mjölk eller vatten? (Lea är upptagen med sin kniv och gaffel och svarar inte på
Pedagogens fråga)
(P) - Lea jag undrade vad du vill ha att dricka? Du får vänta tills vi säger varsågod! Vilken vill du ha?
Lea pekar på mjölken
(L) - Den!
Pedagogen häller i mjölk till Lea
(P) - Är du hungrig? (Lea har börjat äta av sin mat) ska ha sallad med, Vänta!
Lea äter av sin mat. Pedagogen stryker henne över håret. Hon tittar runt bordet
(P) - Såå, Vill du ha macka nu ja? (till Lea)
(P) - Vill du inte ha mer mat?
(L) - Nää
(P) - Var du väldigt hungrig? Du tjuvstartade före oss, ja du är färdig!
De andra säger varsågod efter att pedagogen har frågat om de ska säga något. Hon erbjuder Lea en
smörgås, Lea väljer en.
Barn och pedagoger väntar på varandra och säger varsågod innan de börjar äta, Lea(2)
motsätter sig det och börjar äta innan alla har fått mat. Pedagogen gör flera försök att få Lea
att vänta genom att säga till henne att vänta och påpeka att hon tjuvstartat. Lea är klar med sin
mat och blir erbjuden smörgås när de andra börjar äta sin mat.
.
Från videoobservationerna går det att utläsa en liten skillnad i vilken ålder barnen är och hur
mycket de gör själva. Lea (2) och Rikard (3) tillåts mindre än de äldre barnen gör. En pedagog
tillåter de äldre barnen att till exempel att hälla i mjölk eller vatten själva, medan det yngre
barnet får ihällt i glaset.
I den här studien där jag valt att titta på hela matsituationen ingår även kommunikationen som
sker under måltiden. I kommunikationen visar sig pedagogernas förhållningssätt genom sättet
de kommunicerar med barnen på. Pedagogerna använder både uppmaningar och genuint
intresserade frågor till barnen. Det här är en sammanfattning från videoobservationerna:
Barn som medmänniskor
- Blir det lagomt? Vill du inte ha mer? Nähej!
- Går du till andra rummet och hämtar lite mer mat?
- Nä, men vad är det för något, vet du det?
- Ville kan du hämta kompostpåsen där?
- Sov du länge idag Svea, när du kom så sent?
- Va, vänligt av dig att fråga så!
- Nä ska jag fylla på tycker du?
- Hur gick det med smörgåsen Lea?
- Var det någon god tablett, eller va var det?
- Sten, om du tar kniven kan du dela med den
Vuxna vet bättre
- Titta här, nu är det bra om du sitter framåt!
- Men du får inte plats med mer sås!
- Ta själv, varsågod
- Brukar allt smaka lite, eller hur?
- Du kan skicka potatisen till mig nu!
- Du får ta bönor här!
- Du vill alltid ha vatten! Är det så?
- Då får du ta lite potatis också
- Du väntar tills vi säger varsågod!
- Ska vi säga något då?
Med de här exemplen tydliggörs att kommunikationen kan ske på olika sätt och får olika
betydelse för hur de sägs. Som exempelvis, - Du vill alltid ha vatten! Är det så? Den
23
kommentaren kan tolkas som att pedagogen frågar barnet om det vill ha vatten idag med som
han alltid brukar ha, samtidigt som det är ett förgivettagande att han alltid har vatten då ges
han en obetydlig möjlighet att ändra sig om han skulle vilja det.
Analys
Situationerna visar att pedagogerna svänger mellan att se barnen som medmänniskor och att
vuxna vet bättre (Johansson, 2005). - Du väntar tills vi säger varsågoda är en tydlig
strukturell uppmaning att här äter vi inte förrän alla har fått. - Då får du ta lite potatis också,
är en reglering att det de får ta mer av det ena om de tar av det andra. - Nä, ska jag fylla på
tycker du? - Var det någon go tablett, eller va var det? Visar på att barnen ses som
medmänniskor och att deras åsikter och resonemang räknas. Pedagogerna visar intresse för
barnens tankar. Genom att några av dialogerna sker i samspel och interaktion i relationer med
varandra och pedagogerna möter barnen visar det att vissa situationer kan ses ur ett
relationellt perspektiv.
Sammanfattning
Resultatet visar att vissa inflytandesituationer kan identifieras i matsituationen på förskolan.
Barnen kan till viss del påverka var de vill sitta, de får ta sin egen mat i stor utsträckning,
mjölk eller vatten får de välja, men det är olika om de får hälla i eller inte. En av pedagogerna
är tydlig med att förklara och beskriva för barnen, vilket gör det lättare för barnen att förstå.
Barnen tar många initiativ till inflytande men de har olika sätt att göra det på och de har olika
framgångar i sina försök att utöva inflytande. Barnen visar på självständighet och ansvar,
vilket möjliggörs av pedagogernas förhållningssätt, samtidigt som de förhandlar och försöker
att få sin vilja fram. Pedagogernas förhållningssätt visar att de har synen på barn både som
medmänniskor och att vuxna vet bättre.
24
Diskussion
I det här kapitlet redogör jag för hur resultatet överensstämmer med tidigare forskning.
Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om barn inflytande i förskolan, med särskilt
fokus på matsituationen, då det är en dagligt förekommande rutinsituation. Utifrån min egen
erfarenhet finns många föreställningar om hur matsituationen bör vara, en del oskrivna regler
om hur både barn och vuxna ska agera, som exempelvis att turtagning ska ske och
kommunikation sker i en låg ton. Medan det primära syftet är att barnen ska bli mätta ska de
samtidigt bli sedda och bekräftade. Westlund (2011) kom fram till i sitt resultat att barnen får
inflytande i flera avseenden under måltiderna, genom att de får avgöra hur mycket mat de vill
ha. Resultatet i min studie visar också på att barnen till viss del kan påverka matsituationen på
förskolan, genom att de får välja maten på tallriken, valet av sittplats och valet av mjölk eller
vatten. Frågan är om det är ett reellt inflytande att få bestämma plats vid bordet och maten de
har på tallriken? Jag anser att barnen bör få möjlighet att uttrycka sig om matsituationen i sin
helhet innan vi vuxna kan säga att de har inflytande i flera avseenden. Vad vet pedagogerna
om barnens tankar om matsituationen? Den ena förskolan jag gjorde studien på har en regel
att de inte börjar äta förrän de har sagt varsågod. Är det för barnens bästa att börja äta
samtidigt eller är det bättre att få börja äta när de har fått mat på tallriken? Hur gör vi själv
som vuxna i ett sällskap, väntar vi på varandra och säger varsågoda innan vi börjar äta?
Barnen säger oftast till eller frågar om lov innan de går ifrån bordet. Detta visar på att det är
pedagogerna som styr över hur och varför barnen sitter vid bordet. Handlar de här
situationerna om styrning eller om att barnen ska visa varandra hänsyn och om fostran?
Westlund (2011) tar upp att styrning är en form av makt och att styrning och inflytande är två
vågskålar i arbetet med barns inflytande. Westlund tar även upp en indirekt form av inflytande
där det handlar om pedagogernas uppfattning om barnens intressen och barnens bästa. Är det
så pedagogerna tänker att det är barnens bästa att sitta vid bordet och att säga varsågoda innan
de börjar äta? I utdraget med Rikard där han vill ha mer sås menar pedagogen att han redan
har mycket sås. Vad är egentligen lagom med sås? Finns det en definition på det? Menar
pedagogen att barnets saknar förmåga att själv bestämma hur mycket sås som är lagom?
Jag vill göra paralleller mellan inflytande och styrning med begreppen kompetensdiskurs och
bristdiskurs, barn som medmänniskor och vuxna vet bättre. Inflytande, kompetensdiskurs och
barn som medmänniskor är en syn på barn som medskapare. Styrning, bristdiskurs och vuxna
vet bättre är en syn på barn att vuxna ska ge till barnen det de behöver. Pedagoger som ser
barnen som medmänniskor och har en syn på barnen som medskapare ger barnen en trygghet
som gör att de tar större initiativ och ett gemensamt ansvar.
Pedagogernas intentioner i arbetet med barns inflytande är goda, men det är komplext och
mångfasetterad genom det förgivettagna och det som ”sitter i väggarna”. Med det menar jag
föreställningar som är djupt rotade och svåra att förändra. Pedagogerna visar både att de är
lyhörda för barnen och att de kontrollerar dem genom styrning. De visar på att de till viss del
25
är medvetna om sitt arbete med barns inflytande. Det blir en konflikt i arbetet med barns
inflytande. Det kräver att pedagogerna reflekterar och blir mer medvetna om sitt eget
förhållningssätt i matsituationen. Samtidigt som det är viktigt att synliggöra barnens tankar
om matsituationen. Arnér(2006) har i sin studie kommit fram till att synliggöra det
förgivettagna är en förutsättning för förändringsarbete.
I alla tre frågeställningar i studien visar det sig att pedagogernas förhållningssätt styr
betydelsen för barns inflytande, liksom Arnér (2006), Westlund (2011), Emilsson (2008) och
Ribaeus (2014) kom fram till i sina studier. Utifrån deras och mitt resultat ser jag det som
viktigt att det borde läggas mycket mer fokus på pedagogernas förhållningssätt, både i
utbildningen och i verksamheterna, när det visar sig vara en viktig förutsättning för inflytande
i så många studier. I min studie utifrån frågeställningen vilka inflytandesituationer som kan
identifieras har pedagogernas förhållningssätt betydelse genom att de har ett förhållningssätt
där barnen får vara självständiga och ta eget ansvar att bland annat sitta i ett angränsande rum
och hämta sin egen mat.
I min studie utifrån frågeställningen där barnen tar initiativ till inflytande går det att
identifiera både den emotionella dialogen och den reglerande dialogen från Hundeides(2009)
forskning om sociala samspel. Positiv respons och bekräftelse är viktiga i den emotionella
dialogen, vilket visar sig i utdraget om Svea (5) där pedagogen på ett positivt sätt bekräftar
Sveas initiativ att plocka ihop och torka efter både sig själv och sin kompis. Den reglerande
dialogen visar sig i utdraget med Rikard (3) som försöker på flera sätt att få mera sås, där
pedagogen styr och sätter gränser för hur mycket sås som är rimligt att äta.
Liksom Ribaeus (2014) har kommit fram till i sin studie att barn tar vara på de möjligheter de
får till inflytande och själva tar initiativ till inflytande, har den här studien kommit fram till
detsamma. Barnen verkar vara intresserade av att vara delaktiga och ha inflytande i
matsituationen. Det visar sig i deras initiativförmåga att de tar gemensamt ansvar som Svea
gör när hon torkar av efter Denise. Rikard visar också på intresse att ha inflytande genom att
han förhandlar om såsen.
I den tredje frågeställningen som handlar om hur pedagogerna bemöter barnens inflytande har
förhållningssättet en naturligt stor betydelse då hela frågeställningen handlar om bemötande.
Resultatet visar på att hur pedagogerna kommunicerar med barnen har betydelse för barnens
inflytande. (Johansson, 2005). Emilsson (2008) kom fram till i sitt resultat att det är
pedagogerna som styr kommunikationen vilket till viss del överensstämmer med min studie
genom att de reglerar barnen genom sitt sätt att kommunicera.
Det största förändringsarbetet ligger i att öka kunskapen om inflytandet i matsituationen och
att det är som resultatet visar pedagogernas förhållningssätt som påverkar mest. Det är möjligt
genom att synliggöra det förgivettagna som Arnér (2006) kommer fram till. Blir pedagogerna
mer medvetna och reflekterar mer skapar det större förutsättningar för barnen att ha
inflytande.
26
Slutsats
Så avslutningsvis konstaterar jag att mitt resultat från matsituationen i förskolan visar på att
pedagogernas förhållningssätt är det som har störst betydelse för barns inflytande i
matsituationen. Vilket stämmer väl överens med vad forskningsgenomgången jag gjorde
också kom fram till för inflytandet övergripande i förskolans verksamhet.
Metoddiskussion
För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna med den här studien valde jag att använda
mig av videoobservationer, vilket i efterhand känns som att det är den metod som kunde ge
mig den bästa helheten av matsituationen i förskolan. Hade jag valt att enbart föra
anteckningar hade mycket intressant information för studien försvunnit då det är en
omöjlighet att få med lika mycket vid en skriftlig observation som vid en videoobservation.
Det gav mig också tillfällen att titta flera gånger på filmerna så att jag kunde göra en så
noggrann transkribering som möjligt. Det jag ser som en nackdel är att jag inte har så stor
erfarenhet i att se ur ett forskarperspektiv vilket kanske hade gett ett annat resultat. Vid
observationen satt jag med vid bordet och åt, det var inte min tanke från början, men då både
barn och pedagoger såg det som en självklarhet gjorde jag det valet, det valet gjorde att jag
blev en mer naturlig del i måltiden, resultatet hade blivit annorlunda om jag hållit fast vid min
tanke att bara sitta och anteckna, det här valet gjorde att störningsmomentet blev mindre. Från
filmerna valde jag ut situationer som jag har analyserat och utgått ifrån i resultatet. valet av
situationer gjordes utifrån frågeställningarna Vilka inflytandesituationer kan identifieras?
Vilka initiativ tar barnen till inflytande? Hur bemöter pedagogerna barnens inflytande? där
inflytandet tydligt fanns med. Det var en svår process att se helheten och plocka ut situationer
som besvarade mina frågeställningar. Jag saknade kunskap om hur jag skulle närma mig
materialet. Det var näst intill omöjligt att inte lägga värderingar och tolkningar i det jag såg.
Videoobservationer har som vilken annan metod sina för- och nackdelar. Två begränsningar
som Bjørndal (2005) tar upp är operatören och tekniken. Begränsningar som påverkar är
placeringen av kameran och vinklingen. I den här studien provade jag flera olika vinklar innan
jag hittade den vinkeln som jag ansåg skulle ge mig mest överblick över matsituationen. Jag
märkte senare vid transkriberingen att det var en relativt bra placering av kameran. En nackdel
var att jag fick några av deltagarna med ryggen mot kameran, vilket försvårade
transkriberingen med att höra vad de sa och att se ansiktsuttrycken. När jag som observatör
kommer in i verksamheten påverkar jag med min närvaro, när jag också har en kamera med
mig påverkas deltagarna av den också. Det gör att det aldrig går att göra en helt objektiv
verklighet genom en videoobservation. Kameran påverkar deltagarna också genom att de blir
mer medvetna om sitt beteende. De blir mer medvetna om vad de säger än hur de säger.
27
Kroppsspråk och mimik är dock svårare att kontrollera under någon längre tid (Bjørndal,
2005). Det är svårt att säga på vilket sätt det här har påverkat min studie mer än att det har
påverkat. Vid transkriberingen upplevde jag att jag missade en del i vad som sades då det var
flera som pratade samtidigt och ljuden försvann i varandra. Det är dock svårt att säga hur
mycket det påverkade resultatet. Utifrån mitt resultat och analys anser jag att
videoobservationer gav mig den helhet som behövdes i min studie. Med mer träning, kunskap
och tid hade den här studien blivit något helt annat än den blev genom att jag hade haft fler
redskap att använda mig av.
Vidare forskning
Som vidare forskning inom området kring förskolans matsituation skulle det vara intressant
att studera hur pedagogerna ser på sitt uppdrag i matsituationen. Hur de tänker kring
inflytande och vad det kan innebära i matsituationen, är allt inflytande enbart gott?
Ett annat perspektiv som skulle vara intressant är att se det ur barnens perspektiv, hur tänker
de att matsituationen ska se ut?
28
Referenser
Arnér, E. (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Arnér, E. (2006). Barns inflytande i förskolan- problem eller möjlighet för de vuxna?- En
studie av ett utvecklingsarbete och dess betydelse för att förändra pedagogers
förhållningssätt till barns initiativ (Licentiatavhandling vid Pedagogiska institutionen
Örebro universitet 3) Örebro: Örebro universitet Tillgänglig: http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:716104/FULLTEXT01.pdf
Askland, L. & Sataøen, S.O. (2003). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt.
(1. uppl.) Stockholm: Liber.
Aspelin, J. & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Dahlberg, G., Moss, P. & Pence, A. (2002). Från kvalitet till meningsskapande: postmoderna
perspektiv - exemplet förskolan. Stockholm: HLS förl..
Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (red.) (2015). Att bli förskollärare: mångfacetterad
komplexitet. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Emilson, Anette (2008). Det önskvärda barnet: Fostran uttryckt i vardagliga
kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan (Göteborg
studies in educational sciences, 268). Göteborg: Acta Universitatis
Gothoburgensis.Tillgänglig:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18224/1/gupea_2077_18224_1.pdf
Hundeide, K. (2009). Vägledande samspel i praktiken: genomförande av ICDP-programmet.
(1. uppl.) Stockholm: ICDP.
Hägglund, S., Quennerstedt, A. & Thelander, N. (2013). Barns och ungas rättigheter i
utbildning. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Johansson, E. (2005). Möten för lärande: pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i
förskolan. ([Ny utg.]). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Johannesen, N. & Sandvik, N. (2009). Små barns delaktighet och inflytande: några
perspektiv. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Lärarens handbok: läroplaner, skollag, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention. (9. uppl.)
(2011). Lund: Studentlitteratur.
29
Löfdahl, A. (2014). God forskningsed-Regelverk och etiska förhållningssätt. I A. Löfdahl, M.
Hjalmarsson, K & Franzén, (red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (1.
uppl.) (s. 32-43). Stockholm: Liber.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ribaeus, K. (2014). Demokratiuppdrag i förskolan (Doktorsavhandling, 2014:17). Karlstad.
Universitetstryckeriet, Karlstad. Tillgänglig: http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:697246/FULLTEXT01.pdf
Sverige. Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. utg.]). Stockholm:
Skolverket.
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet, 2011.
Wehner-Godée, C. (2011). Lyssnandets och seendets villkor: pedagogisk dokumentation –
DVD, bok. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Westlund, K (2011). Pedagogers arbete med förskolebarns inflytande- en demokratididaktisk
studie (Licentiatuppsats, 2011:21 ). Malmö. Malmö högskola. Tillgänglig:
http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/12262/Westlund%20muep.pdf
Wright, M.V. (2000). Vad eller vem?: en pedagogisk rekonstruktion av G. H. Meads teori om
människors intersubjektivitet. Diss. Stockholm: Univ.. Göteborg.
Åberg, A. & Lenz Taguchi, H. (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i
pedagogiskt arbete. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
30
Bilagor
Informationsbrev 1
Informationsbrev till vårdnadshavarna
Hej!
Mitt namn är Maria Holm och jag läser förskollärarprogrammet på Karlstad universitet. Jag
ska göra ett examensarbete som handlar om barns inflytande, där jag har valt att undersöka
barns inflytande i matsituationen. Matsituationen är en betydelsefull del av barnens tid på
förskolan och i förskolans läroplan står att ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin
situation” (Skolverket, 2010).
Min undersökning kommer att bestå av en videoobservation i matsituationen för ert/era barn.
Det kommer inte nämnvärt att störa barnens måltid, mer än att det står en kamera och filmar
under måltiden. För att kunna genomföra min studie ber jag om ert samtycke till att ert/era
barn deltar i studien. Jag kommer även att fråga barnen själva om de vill delta så de kommer
att få ge sitt eget samtycke.
Deltagandet är frivilligt och går att avbryta när som helst under tiden som studien pågår. Inga
observationer kommer ske utan ert samtycke. Jag kommer endast att använda materialet till
att färdigställa min studie, därefter förstörs all insamlad information.
Min studie kommer att avrapporteras som ett examensarbete vid lärarutbildningen vid
Karlstads universitet och finnas tillgänglig vid universitetets bibliotek samt Diva
(http://www.diva-portal.org/).
OBS!! Samtyckesblanketten lämnas snarast
Hör gärna av er om ni har några frågor eller funderingar
Maria Holm Telefon: xxx-xxx xx xx
Mail: xxxxxxxxxxx
31
Informationsbrev 2
Informationsbrev till pedagogerna
Hej!
Mitt namn är Maria Holm och jag läser förskollärarprogrammet på Karlstad universitet. Jag
ska göra ett examensarbete som handlar om barns inflytande, där jag har valt att undersöka
barns inflytande i matsituationen.
Min undersökning kommer att bestå av en videoobservation i en matsituation på er förskola.
Det kommer inte nämnvärt att störa barnens måltid, mer än att det står en kamera och filmar
under måltiden. Jag önskar att vara med under observationen då jag kan göra en del
anteckningar direkt.
Deltagandet är frivilligt och går att avbryta när som helst under tiden som studien pågår. Inga
observationer kommer ske utan ert samtycke. Jag kommer endast att använda materialet till
att färdigställa min studie, därefter förstörs all insamlad information.
Min studie kommer att avrapporteras som ett examensarbete vid lärarutbildningen vid
Karlstads universitet och finnas tillgänglig vid universitetets bibliotek samt Diva
(http://www.diva-portal.org/).
Hör gärna av er om ni har några frågor eller funderingar
Maria Holm
Telefon: xxx-xxx xx xx
Mail: xxxxxxxxxxxx
32
Medgivande 1
Jag/vi har fått tagit del av information om examensarbete om barns inflytande i matsituationen
Jag/vi tillåter att mitt/mina barn får delta i Maria Holms studie om barns inflytande i
matsituationen. Jag är införstådd med vad studien innebär och jag tillåter att Maria får
videofilma observationen. Jag är införstådd med att jag när som helst kan avbryta mitt/mina
barns deltagande i studien. Uppgifter som framkommer skyddas och är sekretessbelagda. All
information förstörs efter att examensarbetet är avslutat.
Jag/vi tillåter inte att mitt/mina barn deltar i studien om barns inflytande i
matsituationen
Barnet/barnens namn__________________________________________________________
Samtliga vårdnadshavarnas
Underskrift__________________________________________
Namnförtydligande____________________________________
Underskrift___________________________________________
Namnförtydligande_____________________________________
Ort_______________________
Datum___________________
33
Medgivande 2
Genom min underskrift ger jag mitt godkännande att delta i Maria Holms studie om barns
inflytande i matsituationen. Jag är införstådd med vad studien innebär och jag tillåter att
Maria får videofilma observationen. Jag är införstådd med att jag när som helst kan avbryta
mitt deltagande i studien. Uppgifter som framkommer skyddas och är sekretessbelagda. All
information förstörs efter att examensarbetet är avslutat.
Underskrift_________________________________________________
Namnförtydligande___________________________________________
Ort_______________________
Datum___________________
34