"Hur går det sen?" Utvärdering av avvänjning från gastrostomiknapp

Transcription

"Hur går det sen?" Utvärdering av avvänjning från gastrostomiknapp
Hur går det sen?
Utvärdering av avvänjning från gastrostomiknapp
för barn med neurologiska svårigheter
Inger-Marie Isacson
15-11-06
”Helt fantastiskt, den känslan första dagen
liksom jag gick och kände på magen det var
inget som var i vägen, det var helt fantastiskt”.
Bakgrund
Gastrostomiknapp
Diagnoser
Bakgrund
Gastrostomiknapp
Diagnoser
Arbetssätt
Bakgrund
Gastrostomiknapp
Diagnoser
Arbetssätt
Sensorik
Bakgrund
Gastrostomiknapp
Diagnoser
Arbetssätt
Sensorik
Ätovilja
Bakgrund
Gastrostomiknapp
Diagnoser
Arbetssätt
Sensorik
Ätovilja
Måltidssituation
Bakgrund
Gastrostomiknapp
Diagnoser
Arbetssätt
Sensorik
Ätovilja
Måltidssituation
Avvänjning
Syfte
Analysera energi och näringsintag
Tillväxt
Måltidssituationen
Stöd
Frågeställningar
Hur har tillväxten påverkats?
Är det skillnad mellan neuropsykiatrisk
diagnos och övriga
Hur ser energi-och näringsintaget ut
jämfört med NNR?
Finns det smaker och konsistenser som fungerar
bättre?
Hur har avvänjningen påverkat måltidssituationen?
Hur har föräldrar upplevt stödet?
Vill föräldrarna snabba på processen?
Urvalsprocessen
Beskrivning av deltagarna
Diagnos
Antal Kön
Tilläggsdiagnos
Användning av
sond/knapp utryckt i
månader och år
Esofagusatresi, AML, ep, kluven
gom, Nissenop tillväxthormon
53–102 mån (4,4–8,5 år)
Neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning
Autism
4
4 pojkar
ADHD
1
1 flicka
Kromosomavvikelse
.
1
1 flicka
Summa
6
4 pojkar/2 flickor
CP
2
1 pojke/1 flicka
Kromosomavvikelse
2
2 flickor
Övrigt
2
1 pojke/1 flicka
Summa
6
2 pojkar/4 flickor
Totalt
12
6 pojkar/6 flickor
27 mån (2,3 år)
ADHD
164 mån (13,6 år)
Prematur, tillväxthormon,
utvecklingsstörning, ep
40–65 mån (3,3–5,4 år)
Neurologisk
funktionsnedsättning
40–163 mån (3,3–13,6 år)
Lymfagiom, prematur
44–53 mån (3,6–4,4 år)
27–164 mån (2,3–13,6 år)
Kvantitativa metoder
Journalgranskning: tillväxtdata
Avvänjning: liten smak via munnen
Kostregistrering: energi och näring
Kvalitativa metoder
Intervjuer
Exempel på analysprocessen
Meningsenheter .
Kondenserade
meningsenheter
Kod
Tema
”Utan det var mer en trygghet att hon
hade den...”
Det var mera en trygghet
Trygghet
Behov av trygghet
Sött har hon aldrig gillat ...
Aldrig varit ngt för godis. Mera
salt eller starkare ostbågar...
Smaker
/konsistenser
Sensoriska aspekter
Resultat
Vikt för varje individ utryckt i SD
Förändring BMI i SD för varje individ
Förändring, vikt längd BMI avvända > 3år
Energi och näringsintag
Medelvärde energigivande n.ä.
Vitaminer och mineraler
Medelvärde
Kalcium
62 %
Järn
57 %
Vitamin-C
103 %
Vitamin-D
35 %
Vitamin-D intag
Livsmedelsval
Måltidfördelning
Kvalitativa metoder
Intervjuerna visar att tiden är en faktor med en positiv
betydelse för utvecklingen:
”Nu tycker jag att det går bättre utan den sen jag tog
bort den”
Sensoriska aspekter
”Ja hon älskade stark mat, det skulle vara en
upplevelse i munnen, tzatziki, starkt kryddad mat”.
”Han äter inte typ gratänger, inga såser potatismos
äter han inte”.
Behov av trygghet
”Nej jag har bara sett det som en jättebra grej att ta
till. Vi har aldrig använt det på heltid någon gång, vi
har tankat på, pytsat på”.
”Jag tycker det har varit bra att ha den, i början om
man säger, sen när jag blev äldre så kändes det
som man kunde ta bort den så de sista två åren så
satt den bara där, för att se om jag klarade det”
Vitaminer D järn ca lågt, kan finna det även i riksmaten
Slutsats
Yngre snabbare
Behåller vikt, längd och BMI
Matens näringsmässiga kvalitet är tillfredsställande
Vitamin-D, järn och kalcium ligger ofta under
rekommendationerna
Mera smak, hård textur och fast konsistens
Dietistens roll mycket viktig, fortsatt kontakt
Samarbete mellan olika professioner
Långsam metod