Smakprov

Transcription

Smakprov
Gy
bedömningsmaterial i
svenska 1–3 Gy
nivåtest, BedömninGsstöd och matriser
LiBer
ISBN 978-91-47-12012-3
© 2015 Liber AB
Redaktion: Anna Karlberg, Ann Ohlsson Ax och David Zäther
Form: Eva Jerkerman
Produktion: Anna Törnqvist Göpel
Bildredaktion: Mikael Myrnerts
Teckning: Maria Raymondsdotter
T
ack till elever och lärare som har bidragit
med autentiska texter, elevsvar och respons!
Första upplagan
1
Bildförteckning
18 Maria Raymondsdotter
28 Lina Niedestam/Strand Comics
31 Richard Renaldi
76 Shaun Tan
80 Everett Collection/IBL
81Jonathan Swift. Olja av Francis Bindon
cirka 1726/National Portrait Gallery
88 Shutterstock
95 Martin Kellerman/Strand Comics
105 KPA/Heritage Images/IBL
161 Anastasia Kucherenko/Shutterstock
174Dooder/Shutterstock
176Shutterstock
kopi e r i ng s för b u d
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.
Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas
mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter
mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och
dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig
erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Undantag:
Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade Får kopieras. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna
skolan, och kopiorna får ej på något sätt spridas utanför den
egna skolans verksamhet.
Liber AB, 113 98 Stockholm
tfn 08-690 92 00
www.liber.se
Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
e-post: [email protected]
Främmande bidrag
Every effort has been made to make
the list of copyright holders complete
as well as correct, and every effort has
been made to find them. Any necessary
amendments are invited.
Innehåll
VÄLKOMMEN Generella kommentarer kring
TESTENS tre delar Att arbeta formativt med materialet
SVENSKA 1
4
5
8
11
12
12
Häfte
18
Uppgifter
33
TalA40
Uppgifter
40
Förslag på ämnen
41
Elevformulär
42
Skriv43
Uppgifter
43
Bedömning45
Läs • facit med bedömningsstöd
45
Tala • bedömningsmall
53
Skriv • bedömningsmallar
54
• elevtexter med bedömning
59
ELEVRESULTAT, SAMMANSTÄLLNING 65
KUNSKAPSKRAV67
INTRODUKTION
LÄS
SVENSKA 2
69
70
76
Häfte
76
Uppgifter
108
TalA118
Uppgift
118
Förslag på ämnen
119
Elevformulär
120
Skriv121
Uppgifter
121
Bedömning124
Läs • facit med bedömningsstöd
124
Tala • bedömningsmall
134
Skriv • bedömningsmallar
135
• elevtexter med bedömning
142
ELEVRESULTAT, SAMMANSTÄLLNING 152
KUNSKAPSKRAV154
INTRODUKTION
LÄS
SVENSKA 3
156
157
161
Häfte
161
TalA179
Uppgift
179
Förslag på ämnen
180
Elevformulär
181
Skriv182
Uppgifter
182
Bedömning185
Tala • bedömningsmall
185
Skriv • bedömningsmallar
186
• elevtexter med bedömning
192
ELEVRESULTAT, SAMMANSTÄLLNING 202
KUNSKAPSKRAV203
INTRODUKTION
LÄS
47-12012-3 Bedömningsmaterial i svenska 1–3 © Liber AB Får kopieras
3
LÄS DET HÄR
Välkommen!
Detta bedömningsmaterial har tagits fram med utgångspunkt i Gy 11
och det hjälper dig att bedöma dina elevers kunskapsnivå i förhållande till
målen och kunskapskraven. Bedömningsmallar kopplade till de specifika
uppgifterna stöttar både dig och dina elever i att se var de befinner sig i sin
kunskapsutveckling och det skapar förutsättningar för nästa steg. Materialet
fungerar också som ett stöd inför betygssättning. Viktigt är dock att påpeka
att alla kunskapskrav bör testas flera gånger under kursens gång och att alla
kunskapskrav inte prövas i materialet.
Genom att bedömningsmaterialet utgår från samma struktur som i Skolverkets nationella prov skapas igenkänning och möjlighet för dem som så
önskar att använda det som en övning inför dessa prov. Man kan även arbeta
formativt med materialet, se s. 8.
Vi vill understryka att detta är ett bedömningsstöd och inte ett definitivt
svar på vilket betyg eleven bör ha. Det slutgiltiga betyget sätter den undervisande pedagogen.
Lycka till!
47-12012-3 Bedömningsmaterial i svenska 1–3 © Liber AB Får kopieras
4
INTRODUKTION
SVENSKA
1
2
Svenska 2, Introduktion
Utgångspunkten för detta material är ett urval av texter, som har ett
gemensamt tema, kultur (Varför böcker? Varför film? Varför musik? Varför
teater? VARFÖR???). Sidorna 76–107 bildar ett ”häfte” och måste kopieras
till eleverna – gärna i färg.
Läs
Läsförståelsedelen för Svenska 2 består av texter och frågor anpassade till
kursplanen. Texterna följs upp med frågor på innehållet. Frågorna är relativt
få. De rör snarare helhet och analys än detaljer. Detta får till följd att
frågorna till två av texterna enbart motsvarar C- och A-nivå. Se i facit under
respektive uppgift.
Testet är omfattande. Självklart kan man genomföra det på traditionellt
sätt, alla frågor vid ett och samma tillfälle, men det finns även andra varianter:
• Jobba med bara en text och dess uppgifter
• Kombinera några av texterna och uppgifterna som hör ihop
• Arbeta enskilt men inte i en testsituation
• Arbeta i grupp – som test eller på annat sätt
• Träna på några av texterna för att därefter ta de andra som ett avslutande test
Se s. 8–10 för fler tankar kring hur man kan arbeta med materialet.
Om du vill genomföra hela häftet samt uppgifter som ett test rekommenderar
vi följande:
Inför testgenomförandet rekommenderar vi att du går igenom med eleverna hur testet är upplagt och vad de förväntas göra. Förklara också hur
testfrågorna är konstruerade (se nedan), så att eleverna redan från början är
införstådda med vilken typ av svar som efterfrågas i en fråga som kan ge 3
poäng till skillnad från en fråga som ger 1 eller 2 poäng.
Testet genomförs vid två tillfällen. Vid första tillfället ges eleverna texterna. Vid det andra testtillfället ges frågorna på textinnehållet. Eleverna ska ha
tillgång till texterna medan de svarar på frågorna. Planera då testgenomförandet så att det inte går för lång tid mellan lästillfället och testtillfället. Har
du möjlighet att genomföra båda delarna under samma dag kan detta underlätta för eleverna. För att eleverna inte ska påverkas av tidspress rekommenderas att du ger dem väl tilltaget med tid för att besvara frågorna, förslagsvis 180 minuter för testtillfället.
Frågetyper och poängbedömning i läsförståelsedelen
I läsförståelsetestet är frågorna formulerade för att testa elevernas kunskaper på olika nivåer. Vår bedömning av vad som efterfrågas och hur pass lätt
eleverna kan hitta och formulera svaret, har legat till grund för hur frågorna
poängsätts. Bedömningen utgår hela tiden från en närläsning av Svenska
2:s kunskapskrav (se s. 154–155).
47-12012-3 Bedömningsmaterial i svenska 1–3 © Liber AB Får kopieras
70
INTRODUKTION
SVENSKA
1
2
En viktig del vad gäller poängsättningen av frågorna är att poängen endast
är där för att signalera för eleverna vilken typ av fråga det rör sig om, alltså
om den ger utrymme för eleven att visa kunskaper på samtliga nivåer eller
inte. Tabellen för att sammanställa elevresultatet är alltså inte summativ på så
sätt att man sammanställer en totalpoäng. Frågorna är istället uppbyggda så
att sammanställningen av poängen handlar om att summera vid hur många
tillfällen eleven har visat upp respektive kunskapsnivå (se s. 152). Märk att
denna tabell endast passar att använda om hela materialet används vid ett test.
I facitdelen (s. 124–133) finns en grundlig genomgång av resonemanget kring
utformningen av varje fråga. Här ges också kommentarer kring bedömning
av svaren samt autentiska elevsvar.
Läsdelens förhållande till det centrala innehållet i Svenska 2
Läsdelen grundar sig på följande punkter i läroplanens (Gy 11:s) beskrivning
av kursens centrala innehåll:
Svenska 2
• Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som
manliga, och skönlitterära verk, vilket även inkluderar teater samt
film och andra medier, från olika tider och epoker. Dansk och
norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk. Relationen mellan
skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har
formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den
har påverkat samhällsutvecklingen.
• Skönlitterära verkningsmedel. Centrala litteraturvetenskapliga
begrepp och deras användning.
Läsdelens förhållande till kunskapskraven i Svenska 2
Följande kunskapskrav konkretiserar ytterligare det ovan angivna centrala
innehållet för kursen. Dessa kunskapskrav är utgångspunkten i materialets
bedömning för läsdelen.
Ur kunskapskrav i Svenska 2
E
C
A
Eleven diskuterar översiktligt
stil, innehåll och bärande
tankar i skönlitterära verk och
författarskap från olika tider och
epoker utifrån några centrala
litteraturvetenskapliga begrepp.
Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll
och bärande tankar i skönlitterära
verk och författarskap från olika tider
och epoker utifrån några få centrala
litteraturvetenskapliga begrepp.
Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll
och bärande tankar i skönlitterära
verk och författarskap från olika tider
och epoker utifrån några få centrala
litteraturvetenskapliga begrepp.
Eleven ger exempel på och
diskuterar översiktligt samband
mellan skönlitteratur och
idéströmningar i samhället.
Eleven ger exempel på litterära
verkningsmedel och diskuterar utförligt
hur de skönlitterära verken förmedlar
idéer och känslor samt sätter dessa
verk och författarskap i relation
till förhållanden och idéströmningar i
samhället.
Eleven ger exempel på litterära
verkningsmedel, resonerar nyanserat
om dessa och diskuterar utförligt och
nyanserat hur de skönlitterära verken
förmedlar idéer och känslor samt
sätter dessa verk och författarskap
i relation till förhållanden och
idéströmningar i samhället.
47-12012-3 Bedömningsmaterial i svenska 1–3 © Liber AB Får kopieras
71
LÄS – HÄFTE
SVENSKA
1
2
Varför böcker?
Varför film? Varför
musik? Varför
teater? VARFÖR???
Shaun Tan: Warm regards from our Tuesday afternoon Reading Group
47-12012-3 Bedömningsmaterial i svenska 1–3 © Liber AB Får kopieras
76
LÄS – HÄFTE
SVENSKA
1
2
Innehåll
En av världens bästa filmer........................................................................ s 78
600 filmer du måste se innan du dör:
#31: The Shawshank redemption����������������������������������������������������������s 80
Ur Ett anspråkslöst förslag������������������������������������������������������������������������s 81
Modiga män läser�������������������������������������������������������������������������������������s 85
Läsarkommentar:��������������������������������������������������������������������������������������s 87
Kärleken till boken������������������������������������������������������������������������������������s 88
Babelföljarnas litteraturkanon�������������������������������������������������������������������s 93
Rocky��������������������������������������������������������������������������������������������������������s 95
Ur 438 dagar���������������������������������������������������������������������������������������������s 96
Ur Min kamp 6���������������������������������������������������������������������������������������s 100
Ur Utvandrarna���������������������������������������������������������������������������������������s 102
Eldunarí recenserar Döda poeters sällskap����������������������������������������������s 104
Ur Dikter������������������������������������������������������������������������������������������������s 106
Litteratur- och bildförteckning����������������������������������������������������������������s 107
47-12012-3 Bedömningsmaterial i svenska 1–3 © Liber AB Får kopieras
77
LÄS – HÄFTE
SVENSKA
1
2
Ur 438 dagar
MARTIN: Säkerhetschefens skrivbord är täckt av böcker och postavier som
varslar om ännu fler böcker. Mot väggarna står säckar med brev. Det är fortfarande oklart varför vi har blivit uppkallade, men medan vi tittar på det
belamrade bordet inser vi att biblioteksidén måste ha blivit stor i Sverige. På
några vykort kan vi läsa budskap om att vi ska stå på oss och vara starka.
– Ni har rätt att få brev, men vi måste läsa dem först, säger censorn.
Han verkar mer oroad över arbetsbelastningen än över det eventuella
innehållet. Vi nickar. Dörren in till fängelsechefen Abrahams kontor går
upp, och när vi kallas in dit ser vi att även hans skrivbord är täckt av
böcker. De har sorterats i tre högar: en med godkänd litteratur, en med
beslagtagen och en med svenska böcker som de inte kan kontrollera. Efter
den lika obligatoriska som smärtsamma handskakningen ombeds vi sitta
ner på kontorsstolarna.
– Varför vill ni flytta till zon fyra? undrar Abraham nyfiket.
– Vi har hört att det är bättre där, att man kan lyssna på radio och läsa
böcker och tidningar.
Abraham skakar på huvudet.
– Det finns ingen sådan zon.
Trots att vi precis gick förbi den och såg fångar som läste tidningar där,
protesterar vi inte. Vid det här laget vet vi att när verkligheten och kartan inte
går ihop gäller det att hålla sig till kartan. Hårt.
– Vad håller ni på med i zon sex? frågar Abraham och sveper med handen
över bordet.
– Vi håller på att starta ett bibliotek, säger jag.
– Inte det, det här.
Han håller upp krönikan från New York Times som Jens Odlander pratade om för vad som känns som en evighet sedan.
– Sådant här hjälper er inte, säger Abraham och låter oss läsa texten. Texten
av Nicholas Kristof handlar om situationen i Kality och angriper Etiopiens
bristande pressfrihet. Känslan att för första gången på åtta månader få läsa
en tidningstext är obeskrivlig, och jag läser så fort jag bara kan, nervös för att
inte hinna klart innan Abraham ska rycka artikeln ur mina händer. Jag hinner
läsa om den tre gånger innan han tröttnar.
Det är något med hans sätt som överraskar. Någonstans gillar han kanske
att mediernas strålkastarljus riktas mot hans fängelse. Kanske tror han att det
kan leda till förbättringar? I högen med godkända böcker ligger förvånansvärt nog Aleksandr Solzjenitsyns En dag i Ivan Denisovitjs liv, Franz Kafkas
Processen och George Orwells Djurfarmen. Antingen är det stor humor eller
ren inkompetens.
47-12012-3 Bedömningsmaterial i svenska 1–3 © Liber AB Får kopieras
96
LÄSTEST – UPPGIFTER
SVENSKA
1
2
Ur 438 dagar
7. Martin Schibbye skriver: ”Aldrig mer att jag kommer att kalla någon
litteratur för skit. I ett fängelse är allt stor konst.” Varför säger han så?
_________________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________
_____/1 poäng
8. Temat i det här utdraget kan sägas handla om kontraster (det vill säga
motsatser) – när det gäller det personliga planet, när det handlar om den
miljö där personerna befinner sig men också i världen utanför. Välj en
kontrast och beskriv den. Var utförlig och nyanserad!
_________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________
_____/3 poäng
47-12012-3 Bedömningsmaterial i svenska 1–3 © Liber AB Får kopieras
113
TALA – UPPGIFT
SVENSKA
1
2
TALA – UPPGIFT
Den här delen av testet handlar om muntlig framställning, alltså hur du
framför åsikter om ett givet ämne. Du ska hålla ett argumenterande föredrag
på temat Kultur. Använd gärna häftet som inspiration. Dessutom har du förslag på ämnen på sidan 119.
Läs instruktionerna noga innan du börjar.
Instruktioner
Du ska hålla en kort presentation om vad du tycker och tänker om temat
Kultur. Din presentation ska innehålla:
• En presentation av dina tankar om ämnet Kultur
• En kommentar som fördjupar och ger olika perspektiv. Din kommentar
ska argumentera för eller mot något.
Du kan bygga ditt föredrag på dina egna åsikter och/eller presentera andras.
Konkreta exempel hjälper ofta den som lyssnar att följa med.
Din presentation ska vara ungefär 5 minuter långt. Förbered dig noga! Du
måste använda något slags presentationstekniskt hjälpmedel (OH, tavlan,
dator, …).
I god tid innan ditt föredrag ska du lämna in ett elevformulär (s. 120) till din
lärare.
47-12012-3 Bedömningsmaterial i svenska 1–3 © Liber AB Får kopieras
118
SKRIV – UPPGIFTER
SVENSKA
1
2
SKRIV – UPPGIFTER
Den här delen av testet handlar om skriftlig framställning, alltså hur du skriver en text utifrån instruktioner. Du har läst texthäftet. Nu ska du skriva. Läs
instruktionerna för varje ämne. Välj sedan ett av ämnena och skriv.
✎
1. Samhälle och kultur samspelar!
Jonathan Swift skriver Ett anspråkslöst förslag präglad av hur det ser ut på
Irland under 1700-talet, Karl Ove Knausgård återger hur han knappt kan
röra boken Mein Kampf för att den är sammankopplad med så mycket ondska, Vilhelm Moberg berättar om några drängars situation i Småland på
1800-talet. Den värld som författare, musiker och konstnärer lever i påverkar
dem, men de kan också påverka sin omvärld. Det är ett samspel, helt enkelt.
Tidskriften Strax, som vänder sig till en ung publik, vill att läsarna ska
berätta om hur de ser på kopplingen mellan kultur och samhälle.
Skriv din artikel. Redogör för samspelet mellan samhället och någon kultur­
form: litteratur, musik, konst, … genom att ge konkreta exempel på när
samhället och kultur möts. Använd exempel både från texthäftet och från din
egen värld. Stöd ditt resonemang med tänkbara orsaker till den koppling du
ser mellan samhälle och de exempel som du lyfter fram. Tänk dig att de som
läser din text inte har läst häftet.
Rubrik: Samhälle och kultur samspelar!
47-12012-3 Bedömningsmaterial i svenska 1–3 © Liber AB Får kopieras
121
LÄS – FACIT MED BEDÖMNINGSSTÖD
SVENSKA
1
2
elevexempel 2
Han vill uppnå empati, väcka våra minnen om att vi en gång i tiden också läst böcker och
tidningar och hur roligt det var. Att ta upp juste Kalle Anka exemplet är mycket smart, då
Kalle Anka är en mycket känd karaktär och förmodligen alla känner till honom. De flesta
har sett serier eller läst just tidningar med honom och kan relatera till känslan man får
när man läser en tidning, hur ett vanligt papper med lite text och ritningar på kan väcka
så stora känslor hos en och få en att känna sig vara inne i berättelsens värld. Malmberg
vill att läsaren ska förstå att man inte bara kan övergå till att läsa från internet, då det
inte ger samma känsla.
Bedömning: 2 poäng. Eleven för ett resonemang kring Malmbergs argumentation – uppnå
empati och väcka våra minnen. Det långa resonemanget kring exemplet Kalle Anka tillför
inget men kan inte sägas vara felaktigt.
elevexempel 3
Malmberg vill få läsaren att uppmärksamma hur litteraturvärlden förändras. Han lägger
fram argument för varför pappersboken är viktig att bevara och varnar läsaren för hur
framiden kan komma att få viktig litteratur att försvinna. Han menar att pappersböcker
är någonting som är enklare att bevara och alltid finns till hands om man behöver de i
framtiden. Han beskriver hur han själv är stolt över att han t.ex. sparat gamla serietidningar och kunnat jämföra de med dagens för att genomskåda förfalskningar och bortträngningar. Med det vill han hylla den materiella boken som möjliggör för oss att alltid
kunna blicka tillbaka i vårt arkiv för att bevara historia. Med digitala böcker beskriver
han det som svårare att göra detta eftersom att man oftast via internet köper böcker som
man sedan raderar från datorn då de tar mycket plats. Dock så talar han också för den
digitala världen som gör gamla världar mer tillgängliga och gör att tid och rum vidgas
hisnande snabbt.
Bedömning: 0 poäng. Svaret är en sammanfattning av artikeln och innehåller fragment
av svaret på frågan, men fokus ligger inte på att besvara frågeställningen. Därför kan inte
svaret bedömas utifrån frågeställningen.
Observera att ingen fråga ställs på Babelföljarnas litteraturkanon!
Observera att ingen fråga ställs på Rocky!
Ur 438 dagar
7. Martin Schibbye skriver: ”Aldrig mer att jag kommer att kalla någon litteratur för skit. I ett
fängelse är allt stor konst.” Varför säger han så? (1 poäng)
Genom att göra en analys – om man har upplevt att vara fängslad, så ger varje text en
chans att vara fri i tanken/att må bättre – visar eleven att hen kan diskutera översiktligt
innehållet och bärande tankar i texten.
Eftersom citatet är tydligt och kontexten så belysande bedöms svårighetsgraden vara på
en E-nivå.
elevexempel 1
I en situation som Martin befinner sig i, i ett fängelse för politiska fångar, ser han böckerna som en stor välsignelse vilket gör att han inser att all litteratur har något att bidra med.
Bedömning: 1 poäng. Eleven gör en analys – situationen gör att all litteratur upplevs ha
något att bidra med – som visar att hen kan diskutera innehållet och den bärande tanken.
47-12012-3 Bedömningsmaterial i svenska 1–3 © Liber AB Får kopieras
128
LÄS – FACIT MED BEDÖMNINGSSTÖD
SVENSKA
1
2
elevexempel 2
Han säger så för att när man suttit i fängelse så länge som han har gjort vid den tidpunkten, och inte fått läsa någonting på hur länge som helst så verkar allt man läser bra i fängelset som är en sådan hemsk plats.
Bedömning: 1 poäng. Trots det något omständliga svaret – allt man läser verkar bra i förhållande till den hemska plats man befinner sig på – visar eleven att hen kan presentera
innehållet och den bärande tanken.
8. Temat i det här utdraget kan sägas handla om kontraster (det vill säga motsatser) – när det
gäller det personliga planet, när det handlar om den miljö där personerna befinner sig men
också i världen utanför. Välj en kontrast i texten och beskriv den. Var utförlig och nyanserad!
(3 poäng)
För 3 poäng: Eleven presenterar ett exempel på det ovan beskrivna verkningsmedlet, kontrasten. I sitt beskrivning resonerar hen nyanserat om den valda kontrasten.
För 2 poäng: Eleven presenterar ett exempel på det ovan beskrivna verkningsmedlet, kontrasten. I sin beskrivning resonerar hen om den valda kontrasten.
För 1 poäng: Genom att hitta en kontrast samt förklara den visar eleven att hen kan diskutera översiktligt innehållet och bärande tankar i texten. (Att verkningsmedlet presenteras i frågan motiverar att även E-nivå uppnås.)
elevexempel 1
”Jag följer Söder Mälarstrand med fingerspetsarna. Berättar om krogarna Kvarnen och
Carmen för människor som aldrig har varit i Europa, förklarar att det blåa är vatten som
man både kan bada i och dricka. De retuscherade, naturromantiska turistbilderna är för
idylliska för hemmabokhyllan, men här bygger de upp min motståndskraft.”. Schibbye
beskriver i detta stycke hur en bok som i Sverige inte är värd många blickar blir allt i den
miljön han befinner sig i. De klassiska flygfotona över Stockholm som för oss “hemmablinda” inte väcker starka känslor blir för en fånge i ett fängelse långt borta i ett annat
land allt. Denna bok med flygbilder över Stockholm blir en stark kontrast till den fängelsemiljö som Martin Schibbye befinner sig i.
Bedömning: 3 poäng. Eleven presenterar ett exempel på verkningsmedlet – kontrasten
mellan hur man kan se på innehållet i en bok beroende på den situation man befinner sig
i, frihet och fångenskap. Elevens resonemang är nyanserat – ”inte värd många blickar”,
”oss ’hemmablinda’”, ”blir för en fånge i ett fängelse långt borta i ett annat land allt”.
Citatet är väl valt.
elevexempel 2
”Jag följer Söder Mälarstrand med fingerspetsarna. Berättar om krogarna Kvarnen och
Carmen för människor som aldrig har varit i Europa, förklarar att det blåa är vatten som
man både kan bada i och dricka. De retuscherade, naturromantiska turistbilderna är för
idylliska för hemmabokhyllan, men här bygger de upp min motståndskraft. På en bild
syns en fyr i Stenshuvuds nationalpark.
– Är det en minaret på en moské? frågar en av de etiopiska muslimerna.
Hur förklarar man havets trafikljus för en fånge i ett land utan kust?”
Detta utdragen visar kontrasten mellan de olika kulturerna. Den pekar verkligen på saker
som vi i Sverige tar för givet. Alla människor har inte kust, och hur förklarar man då vad
havets trafikljus är? I utdraget berättar Johan om det blåa på den bild han visar vilket är
vatten som man både kan bada och dricka i. Detta är för många en häpnadsväckande sak
som är ovanligt. Att möta olika människor från olika delar i världen långt ifrån ens hemland är speciellt, och man tvingas tänka på saker som är så uppenbara ”hemma”.
47-12012-3 Bedömningsmaterial i svenska 1–3 © Liber AB Får kopieras
129
LÄS – FACIT MED BEDÖMNINGSSTÖD
SVENSKA
1
2
Bedömning: 2 poäng. Kontrasten, verkningsmedlet, som eleven tar fasta på i detta svar är
kontrasten mellan olika kulturer. Eleven bygger sitt resonemang på hur två personer ser
samma bilder på olika sätt. Resonemanget stöttar kontrasten på ett bra sätt.
elevexempel 3
En från tanzania som hade läst en bok om fängelser i Storbrittanien. Hon tyckte att det
verkade så mycket värre att sitta i ett fängelse där än i Etiopien då man hade varandra i
det etiopiska fängelset, vilket man inte hade i storbrittanien då man har ensamceller där.
Bedömning: 1 poäng. Eleven presenterar en kontrast – skillnaden mellan att vara tillsammans i ett fängelse och att ha en ensamcell. Genom sin sammanfattning diskuterar hen
översiktligt innehållet och den bärande tanken.
Ur Min kamp 6
9. Karl Ove Knausgård har planerat att läsa Mein Kampf på flyget till Island. Han väljer att
inte göra det eftersom han tycker att det är pinsamt att visa vad han läser för de andra på
planet. Men inte heller hemma, för sig själv, kan han ha Mein Kampf på skrivbordet utan han
måste stoppa ner den i nedersta skrivbordslådan. Varför? (1 poäng)
För 1 poäng: Genom att förklara Knausgårds känslor för Mein Kampf som en ”ond bok”
har eleven diskuterat innehållet och den bärande tanken i texten.
Eftersom frågan leder eleverna i rätt riktning och kontexten är så belysande bedöms svårighetsgraden vara på en E-nivå.
elevexempel 1
Han tyckte att boken var mer än bara en bok. Den hade ondska som genomsyrade
omslaget.
Bedömning: 1 poäng.
Ur Utvandrarna
10. I texten finns det en metafor för tiden fram till jul. Vilken är metaforen? (1 poäng)
För 1 poäng: Eleven diskuterar översiktligt stil utifrån ett centralt litteraturvetenskapligt
begrepp, här silltunnan/sillarna som är en metafor för tiden fram till jul.
Eftersom metaforen är så tydlig bedöms svårighetsgraden vara på en E-nivå.
11. Arvid kan inte läsa men låtsas att han kan. Robert förstår det men låtsas som ingenting.
Varför detta spel mellan de två? Motivera, var utförlig och nyanserad! (3 poäng)
För 3 poäng: Eleven diskuterar utförligt och nyanserat hur det skönlitterära verket
förmedlar idé och känsla. Drängen Arvid vill hålla skenet uppe och inte avslöja för
vännen Robert att han inte kan läsa. Mellan raderna kan man förstå att han skäms.
Robert är solidarisk med Arvid när han inte avslöjar honom. Dessutom ger det honom en
chans att få läsa högt och glänsa med sin förmåga.
För 2 poäng: Eleven diskuterar utförligt hur det skönlitterära verket förmedlar idé och
känsla. Drängen Arvid vill hålla skenet uppe och inte avslöja för vännen Robert att han
inte kan läsa. Mellan raderna kan man förstå att han skäms. Robert är solidarisk med
Arvid när han inte avslöjar honom. Dessutom ger det honom en chans att få läsa högt
och glänsa med sin förmåga.
47-12012-3 Bedömningsmaterial i svenska 1–3 © Liber AB Får kopieras
130
SKRIV – ELEVTEXTER MED BEDÖMNING
SVENSKA
1
2
BEDÖMNING UTIFRÅN BEDÖMNINGSMALLEN FÖR ARTIKEL
Texten är lätt att förstå. Inga oklarheter förekommer, och målgruppen för
tidskriften – en ung publik – skulle lätt kunna ta till sig texten. Texten visar
på enkla samband mellan samhälle och kultur. Knausgård och Swift är de
exempel som tas upp. Inga direkta ändringar behövs för publicering. Artikeln
är självständig och fungerar oberoende av texthäftet.
En tydlig och logik styckeindelning bidrar till att texten är lätt att följa. Inledningsvis presenteras ämnet och sätts in i ett sammanhang. Läsaren engageras
genast av en dramatisk förstamening.
I det andra stycket presenteras Knausgårds möte med boken Mein Kampf.
I utdraget blir boken en symbol för nazismens ondska och hemskheterna under andra världskriget. Skribenten ser detta som en koppling mellan litteratur
och samhälle. Hen menar att Knausgårds syfte är att informera om dessa
grymheter. Man kan förstå den tankegången utifrån utdragets innehåll, men
tolkningen blir väl enkel. (Ett resonemang kring hur ett litterärt verk fortfarande efter lång tid kan ha en sådan påverkan på en person att han vare sig
vill läsa den offentligt eller i ensamhet, skulle kunna leda till en högre nivå.)
Stycke tre tar upp Swifts text, och här visar eleven att hen har förstått
innehållet och satiren. Hen förklarar detta på ett tydligt sätt. Kopplingen till
samhället idag är däremot endast att fattiga barn fanns då och finns än idag.
Detta måste ses som en tunn koppling. (Att plocka fram exempel från idag
där satir används skulle kunna leda till en högre nivå.)
I det fjärde stycket kommer elevens egna erfarenheter, den egna världen.
Stycket är kort och tydligt – om än inte utvecklat.
I det sista stycket sammanfattar skribenten sin åsikt om samspelet mellan
kultur och samhälle – ”Det är bra att författaren skriver om viktiga saker i
samhället”.
Rubriken är korrekt.
Språk och meningsbyggnad är enkla men samtidigt funktionella och fungerar bra för målgruppen. Dock saknas precision – ”mycket hemska saker i
världen”, ”Han beskriver det som en bra idé för då får alla mat och det blir
inte så mycket människor. Det är en jättehemsk text”. Flera exempel på goda
formuleringar och ett mer precist språk hade höjt textens nivå. Texten lider
dessutom av en del språkliga fel.
Sammanställningen och urvalet av texter från texthäftet är bra. Däremot är
inte källhänvisningen korrekt även om intentionen finns.
Artikeln bedöms uppnå ett tydligt E.
47-12012-3 Bedömningsmaterial i svenska 1–3 © Liber AB Får kopieras
143
Gy
Bedömningsmaterial i svenska 1–3 innehåller övergripande
färdighetstester för kurserna svenska 1, 2 och 3. För kurserna svenska 1 och 2 finns
tre test: Läs, Tala och Skriv. För svenska 3 finns färdighetstest i Tala och Skriv.
Färdighetstesterna utgår från ett tema, som är avpassat för kursens innehåll och syfte
samt utvalt för att intressera eleverna.
Bedömningsmatriserna kopplade till de specifika uppgifterna hjälper både lärare och
elever att se var eleverna befinner sig i sin kunskapsutveckling och vad de ska sikta in
sig på för att utvecklas vidare. Materialet fungerar också som ett stöd inför betygssättning eller som förberedelser inför de nationella proven. Bedömningsmaterial i svenska
1–3 kan används i sin helhet, men läraren kan också välja ut delar av materialet utifrån
behov. Det kan fungera som en del av den formativa bedömningen eller som en del av
den slutgiltiga bedömningen av resultatet i en kurs.