Håll koll på skadegörare

Transcription

Håll koll på skadegörare
2015‐03‐17
2015-03-17
Svamparpåellerifrukt
99000beskrivnaarter(1200/år)
~6svamparter/växtart(tot.1,5milj.)
Hållkollpåskadegörare
Svamparnaslevnadssätt
• nedbrytare
• mykorrhiza
• lavar
• parasiter(~8%)
FruktodlingiMellansverige‐ utmaningochmöjlighet
SanjaManduric
VäxtskyddscentralenAlnarp
www.jordbruksverket.se
Phytophtora spp.
•
•
•
•
2015-03-17
2015-03-17
Undviktunga,dåligtdräneradejordar
Väljresistentagrundstammar
Planteraintefördjupt
Detärviktigtattungaträdharordenligtstöd
Grundstam
Bud.9
Geneva 11
Geneva16
Geneva30
Geneva65
Mark(MAC.9)
M.104
M.106
M.111
M.2
M.26
M.27
M.4
M.7
M.7a
M.9
P.2
P.22
Fruktträdskräfta
Neonectriaditissima(an.Cylindrocarponheteronema)
Motståndskraft
R
MR
MR
R
R
MR
HS
HS
S‐MR
MR
S‐HS
MR
MR
S
S
MR
R
R
www.jordbruksverket.se
Foto:JorunnBørve
www.jordbruksverket.se
Luftburen smitta
(upp till 125 m)
Inkörsport
I odlingen eller
i närheten
Sprickor i grenvinklar,
frostskador,
insekter och sjukdomar,
ärr och sår
av olika slag
Värdväxter
En lång rad andra växtslag, fler än 60 träd och buskarter från 20 släkte
Svampsporer
Päron en annan kommersiellt viktig värdväxt
Väderförhållanden
Temperatur,
fuktighet,
vind
Andra växtslag som kan finnas i närheten av äppleodlingar:
björk, poppel, kastanj, lönn, kornell, hassel, ek, alm, rönn, ……
Gråal - ett lämpligt val för läplanteringar
2015-03-17
2015-03-17
1
2015‐03‐17
Äppleskorv – Venturia inaequalis
(Spilocaea pomi )
Bekämpning
• Tänk på att olika sorter reagerar olika
Mottagliga:Elise,IngridMarie,CoxOrange,Gravenstein,Apollo
Motståndskraftiga:Fredrik,Frida,Aroma,Angold,Santana
• Renskärbortangripnadelar
• DelanochSignumharenvisseffekt
• Skyddafrångnagare
• Optimeragödsling
http://plantclinic.cornell.edu
2015-03-17
2015-03-17
10-28 dagar efter infektionen
Primär
Infektion
(övervintrande
askosporer)
Sekundär
Infektion
(konidiosporer)
2015-03-17
2015-03-17
Sorter
2015-03-17
Sort
Ahrista
Angold
Collina
Fredrik
Frida
Rajka
Reanda
Richelieu
Reka
Rubinola
Santana
Scarlet O´Hara
Topas
Apollo
Aroma/Amorosa
Belle de Boskoop
Discovery
Eir
Ella
Höstdessert
Idunn
Nanna
www.jordbruksverket.se
Skorvresistenskälla
Vf
Va
Vf
Vf
Vf
Vf
Vf
Vf
Vr
Vf
Vf
Vf
Vf
fältresistens
fältresistens
fältresistens
fältresistens
fältresistens
fältresistens
fältresistens
fältresistens
fältresistens
2015-03-17
Motståndskraft
Bra
Bra
Bra
Mycket bra
Mycket bra
Ganska bra
Mycket bra
Mycket bra
Mycket bra
Bra
Bra
Mycket bra
Ganska bra
Ganska bra
Ganska bra
Bra
Bra
Ganska bra
Ganska bra
Mycket bra
Ganska bra
Mycket bra
Har angreppet noterats?
Ja, i Norge.
Nej
Ja, i Danmark
Nej
Nej
Ja, i Danmark
Nej
Nej
Nej
Ja, i Danmark och Tyskland
Ja, i Danmark och Sverige
Nej
Ja, i Danmark och Sverige
Ja.
Ja, i Sverige
Ja, i Sverige
Ja, under smittoår.
Ja, i Danmark
Ja, i Sverige
Nej
Ja, i Norge
Nej
www.jordbruksverket.se
2
2015‐03‐17
2015-03-17
2015-03-17
Väderstation‐
Väder,vindoch
livetsallvar
www.jordbruksverket.se
www.jordbruksverket.se
2015-03-17
2015-03-17
Mjöldagg
(Podosphaeraleucotricha)
Konidierbehöverintefrittvattenförattgro,menkräverhögluftfuktighet!
Optimaltemperaturäromkring20°Cmedlångsamgroningredanvid4°C.
Underidealaförhållandentardetbara4‐5dagarfrånsmittatillsporulering.
www.jordbruksverket.se
www.jordbruksverket.se
2015-03-17
GulMonilia – fruktmögel
Monilia
Bekämpning
Bekämpningsbeslutbyggerpå:mjöldaggsförekomst,sortkänslighet,
trädenstillväxtfas,aktuelltväder
Sortval
Känsligasorter:Gravenstein,Jonatan,CoxOrange
Godresistens:Aroma,Discovery,Gloster,Mutsu,BelledeBoskoop,CoxPomona
Odlingsteknik
Kemiskbekämpning
Tillåtnamedel2015:Kumulus(svavel),Topas(penkonazol),Candit(kresoxymmetil)
Diffusebrowningdisorder
(DBD)iCox– användningavtriazoler
2015-03-17
www.jordbruksverket.se
3
2015‐03‐17
2015-03-17
2015-03-17
Lagringssjukdomar
Sotfläckighetochflugsmutssjuka
(ettkomplexavupptill60olikasvamparter)
bl.a.Zygophialajamaicensis
och Schizothyriumpomi
bl.a. Gloeodes pomigena
Bildfrånhttp://www.public.iastate.edu
Tidigasorteroftastskonadefrånangrepp.
BehandlingaravandrasjukdomarmedCanditgergodkontroll.
www.jordbruksverket.se
www.jordbruksverket.se
2015-03-17
2015-03-17
”Gleosporium”
Deviktigastelagringssjukdomarna
Sjukdom
Fruktmögel
Gleosporium
(pezicula)‐rötor
Gråmögel
Svamp
Infektionskällor
Monilia
fructigena
Neofabrea
perennans,
Neofabrea alba
eller Neofabraea
malicorticis
Botrytiscinerea
Grönmögel
Penicillium
expansum
Bitterröta
Colletotrichum
gloeosporioides
Neofabreaalba
N.perenanns
N.malicorticis
Infekteradeträd,
mumifieradefrukter
Infekteradeträd,
mumifieradefrukter
beskärningssår,och
ogräs
Ogräs,växtresteroch
smutsigalådor
Växtrester,jord,
skadadefrukteroch
smutsigalådor
Infekteradeträdoch
dödved
www.jordbruksverket.se
Mottagliga sorter: Aroma, Ingrid Marie, Cox Orange
Motståndskraftig sort: Discovery
www.jordbruksverket.se
2015-03-17
2015-03-17
Bitterröta Colletotrichum gloeosporioides
(Glomerella cingulata)
Övervintrarikräftsår,
underdödbrakoch
ifruktmumier
Foto:JorunnBørve
Gråmögel
Botrytis cinerea
Sprids dels med konidier och dels med mycel.
Konidier sprids lätt med vind, vattenstänk och insekter
Övervintrar som mycel och sklerotier. Infekterar under blomning.
Tidiginfektion,iblom– smågrå‐brunafläckarsombörjarväxanärfruktenbörjarmogna.
Senareinfektion– små,bruna,insjunknafläckarsomkanfåenrödringnärfruktenärmogen.
www.jordbruksverket.se
www.jordbruksverket.se
4
2015‐03‐17
Insekter
”Bankeprov”
Metoden är lämplig för de flesta icke-fastsittande ovingade stadier liksom för flertalet
tröga flygare bland de vingade insekterna.
Exempel på livscykel för de vanligast förekommande
fjärilsarterna i svensk fruktodling under en
odlingssäsong
Äpplevecklare
juni‐juli
• Prognos och varning,
• Feromonfällor
Sjöberg,2010.
Vem(vilka)
skadarbladen?
Äpplevecklare
1. RIMpro - temperatursummor
2. Modell som kombinerar
resultat av fångster i
feromonfällor med
temperatursummeberäkningar.
Ackumulerade
daggrader
Stadium
0 -35
Vuxna fjärilar
Parning
35-70
Vuxna fjärilar
Äggläggning
Ägg
Kläckning
90-120
530-670
Vuxna fjärilar
(2. generation)
Archipsrosana
Häcksommarvecklare
övervintrarsomägg på stammen eller grenar
Aktivitet
Parning
Hedyanubiferana
Störreknoppvecklare
skadarblomanlag
Spilonota ocellana
Mindre knoppvecklare gnagskador på karten
(Lövträdsknoppvecklare)
2010-2014
1 = 2
5
2015‐03‐17
Rönnbärsmal
Sälgfly
Almänt sälgfly
Orthosia gothica
Föränderligt sälgfly
(Orthosia incerta)
Malen börjar flyga
174 D°
160-190 D°
Äggläggningen börjar
320 D°
300-340 D°
Första äggen kläcks
556 D°
Kan hittas redan i mars, men ökar i slutet av april –parning.
Äggläggning genast före blomningen.
Äggen kläcks efter 10 – 14 dagar.
Tolerans < 3 larver per 100 blomrosetter.
Spinnmalar
Frostfjäril
Operophtera brumata
Yponomeuta malinellus
Övervintrarsomsmålarver.
Larverna från samma äggsamling håller ihop och spinner in sig i stora nästen
Minerarmalar
Puppor börjar kläckas i oktober och november.
Lyonetiaclerkella.Phyllonorycterblancardella
Prognos - limringar på hösten
Bekämpning–tätklunga
Äpplebladloppa
Psyllamali
Utsöndrar honungsdagg och vax.
Päronbladloppor
Cacopsylla pyrisuga (större päronbladlöppa)
C. pyri (mindre päronbladloppa)
C. pyricola (liten päronbladloppa)
Allatreövervintrarsomvuxna.
Störrepäronbladlöppaövervintrarpåbarrträd
ochdeandratvåpåpäron.
De vuxna djuren är lättskrämda och flyger när de blir störda.
Övervintrar som ägg, gärna placerade vid bladärr och fruktsporrar.
Varräddomnaturligafiender:
näbbstinkflyochparasitsteklar.
6
2015‐03‐17
Pärongallmygga
Contarinapyrivora
Äpplebladgallmygga
Dasineuramali
Äggen läggs av den lilla myggan i bladkanterna.
Larverna kläcks fram och börjar äta på den övre
delen av epidermis vilket gör att bladen rullar
sig uppåt.
Prognos : hink
Larverkanhoppa.Övervintrarsom
pupporimarken.
Honan lägger sina ägg i de öppna blommorna, 10-30 stycken/blomma. På vissa sorter kan äggläggning ske
innan blommorna öppnat sig, exempelvis Herzogin Elsa.
Larven är vit, fotlös och ca 4-5 mm lång och lever inuti karten, vilka svartnar och faller till marken.
1 generation.
Larverna är knappt 3 mm långa och vita till en
början, men röda eller orange i de senare
larvstadierna.
Päronbladgallmygga Dasineura pyri
Äggen läggs vid den hoprullade kanten på unga päronblad.
Bladen blir hoprullade, röda och svartnar efter ett tag.
Antalet generationer kan vara upp till tre per år.
Tre generationer kan hinna utvecklas per år.
Det går inte att v isa den länk ade bilden. Filen k an ha fly ttats, fått ett ny tt namn eller tagits bort. Kontrollera att länk en pek ar på rätt fil och plats.
Äpplestekel
Hoplocampatestudinea
Övervintrarimarken,förpupparsigpåvåren.
Vuxnasteklarsvärmariblomningen.
Honanläggeräggiblomfästena.
Larven borrar sig in i de unga karten
och lämnar illaluktande rödbruna exkrementer efter sig.
Bladlöss
Grönäpplebladlus
Aphispomi
Rödäpplebladlus
Dysaphisplantaginea
Vidare gnager larverna ytliga, slingrande gångar i frukten
som sedan läks med korkbildningar.
Hundkexbladlus
Dysaphisanthrisci
äldreGravenstein
Ullus
Blodlus(Eriosomalanigerum)
Phenacoccusaceris
Äggläggningjuni‐juli.
Aktivaimaj.
Övervintrar som nakna nymfer i barksprickor och kräftsår, under lös bark (gamla träd) och på rötter.
Vingade generationer kan förekomma.
Ryggrör reducerade till porer.
Övervintrarsomnymf.
7
2015‐03‐17
Kvalster
Fruktträdsspinnkvalster
Panonichusulmi
Oftast
i kronans centralare delar.
övervintrar som ägg på skrovligt
underlag i grenvinklar
Ogräs– smittokälla
Kläckning kring musöronstadiet,
kulminerar ungefär tre veckor senare
Korkfläckarpåäpplen
Från ägg till ägg knappt fyra veckor
Pärongallkvalster
Phytoptus pyri (Eriophyes)
Gallkvalster
Gallkvalsterhonan är 0,2 mm stor.
Äpplebladgallkvalster
Aculusschlechtendali
Kvalstren övervintrar under knoppfjäll som täcker
knopparna.
Äpplegallkvalster
Phyllocoptesmali
På unga blad syns små, blåslika galler tidigt på våren.
Suger på blad och kart.
Mycket små bleka avlånga djur med endast två par ben
(spindeldjur i allmänhet har fyra par ben).
Efter en tid blir gallerna gul-rödaktiga och sedan svarta.
Starkt angripna blad faller av. Karten kan också drabbas och förtvinar ofta.
2015-03-17
Nyttodjur
•
•
•
•
•
•
•
•
•
De viktigaste nyttodjuren i odlingen är:
fåglar
parasitsteklar,
blomflugor,
nätvingar,
nyckelpigor,
rovstinkflyn,
tvestjärtar och
rovkvalster.
www.jordbruksverket.se
8