Håll koll på skadegörare
Transcription
Håll koll på skadegörare
2015‐03‐17 2015-03-17 Svamparpåellerifrukt 99000beskrivnaarter(1200/år) ~6svamparter/växtart(tot.1,5milj.) Hållkollpåskadegörare Svamparnaslevnadssätt • nedbrytare • mykorrhiza • lavar • parasiter(~8%) FruktodlingiMellansverige‐ utmaningochmöjlighet SanjaManduric VäxtskyddscentralenAlnarp www.jordbruksverket.se Phytophtora spp. • • • • 2015-03-17 2015-03-17 Undviktunga,dåligtdräneradejordar Väljresistentagrundstammar Planteraintefördjupt Detärviktigtattungaträdharordenligtstöd Grundstam Bud.9 Geneva 11 Geneva16 Geneva30 Geneva65 Mark(MAC.9) M.104 M.106 M.111 M.2 M.26 M.27 M.4 M.7 M.7a M.9 P.2 P.22 Fruktträdskräfta Neonectriaditissima(an.Cylindrocarponheteronema) Motståndskraft R MR MR R R MR HS HS S‐MR MR S‐HS MR MR S S MR R R www.jordbruksverket.se Foto:JorunnBørve www.jordbruksverket.se Luftburen smitta (upp till 125 m) Inkörsport I odlingen eller i närheten Sprickor i grenvinklar, frostskador, insekter och sjukdomar, ärr och sår av olika slag Värdväxter En lång rad andra växtslag, fler än 60 träd och buskarter från 20 släkte Svampsporer Päron en annan kommersiellt viktig värdväxt Väderförhållanden Temperatur, fuktighet, vind Andra växtslag som kan finnas i närheten av äppleodlingar: björk, poppel, kastanj, lönn, kornell, hassel, ek, alm, rönn, …… Gråal - ett lämpligt val för läplanteringar 2015-03-17 2015-03-17 1 2015‐03‐17 Äppleskorv – Venturia inaequalis (Spilocaea pomi ) Bekämpning • Tänk på att olika sorter reagerar olika Mottagliga:Elise,IngridMarie,CoxOrange,Gravenstein,Apollo Motståndskraftiga:Fredrik,Frida,Aroma,Angold,Santana • Renskärbortangripnadelar • DelanochSignumharenvisseffekt • Skyddafrångnagare • Optimeragödsling http://plantclinic.cornell.edu 2015-03-17 2015-03-17 10-28 dagar efter infektionen Primär Infektion (övervintrande askosporer) Sekundär Infektion (konidiosporer) 2015-03-17 2015-03-17 Sorter 2015-03-17 Sort Ahrista Angold Collina Fredrik Frida Rajka Reanda Richelieu Reka Rubinola Santana Scarlet O´Hara Topas Apollo Aroma/Amorosa Belle de Boskoop Discovery Eir Ella Höstdessert Idunn Nanna www.jordbruksverket.se Skorvresistenskälla Vf Va Vf Vf Vf Vf Vf Vf Vr Vf Vf Vf Vf fältresistens fältresistens fältresistens fältresistens fältresistens fältresistens fältresistens fältresistens fältresistens 2015-03-17 Motståndskraft Bra Bra Bra Mycket bra Mycket bra Ganska bra Mycket bra Mycket bra Mycket bra Bra Bra Mycket bra Ganska bra Ganska bra Ganska bra Bra Bra Ganska bra Ganska bra Mycket bra Ganska bra Mycket bra Har angreppet noterats? Ja, i Norge. Nej Ja, i Danmark Nej Nej Ja, i Danmark Nej Nej Nej Ja, i Danmark och Tyskland Ja, i Danmark och Sverige Nej Ja, i Danmark och Sverige Ja. Ja, i Sverige Ja, i Sverige Ja, under smittoår. Ja, i Danmark Ja, i Sverige Nej Ja, i Norge Nej www.jordbruksverket.se 2 2015‐03‐17 2015-03-17 2015-03-17 Väderstation‐ Väder,vindoch livetsallvar www.jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se 2015-03-17 2015-03-17 Mjöldagg (Podosphaeraleucotricha) Konidierbehöverintefrittvattenförattgro,menkräverhögluftfuktighet! Optimaltemperaturäromkring20°Cmedlångsamgroningredanvid4°C. Underidealaförhållandentardetbara4‐5dagarfrånsmittatillsporulering. www.jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se 2015-03-17 GulMonilia – fruktmögel Monilia Bekämpning Bekämpningsbeslutbyggerpå:mjöldaggsförekomst,sortkänslighet, trädenstillväxtfas,aktuelltväder Sortval Känsligasorter:Gravenstein,Jonatan,CoxOrange Godresistens:Aroma,Discovery,Gloster,Mutsu,BelledeBoskoop,CoxPomona Odlingsteknik Kemiskbekämpning Tillåtnamedel2015:Kumulus(svavel),Topas(penkonazol),Candit(kresoxymmetil) Diffusebrowningdisorder (DBD)iCox– användningavtriazoler 2015-03-17 www.jordbruksverket.se 3 2015‐03‐17 2015-03-17 2015-03-17 Lagringssjukdomar Sotfläckighetochflugsmutssjuka (ettkomplexavupptill60olikasvamparter) bl.a.Zygophialajamaicensis och Schizothyriumpomi bl.a. Gloeodes pomigena Bildfrånhttp://www.public.iastate.edu Tidigasorteroftastskonadefrånangrepp. BehandlingaravandrasjukdomarmedCanditgergodkontroll. www.jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se 2015-03-17 2015-03-17 ”Gleosporium” Deviktigastelagringssjukdomarna Sjukdom Fruktmögel Gleosporium (pezicula)‐rötor Gråmögel Svamp Infektionskällor Monilia fructigena Neofabrea perennans, Neofabrea alba eller Neofabraea malicorticis Botrytiscinerea Grönmögel Penicillium expansum Bitterröta Colletotrichum gloeosporioides Neofabreaalba N.perenanns N.malicorticis Infekteradeträd, mumifieradefrukter Infekteradeträd, mumifieradefrukter beskärningssår,och ogräs Ogräs,växtresteroch smutsigalådor Växtrester,jord, skadadefrukteroch smutsigalådor Infekteradeträdoch dödved www.jordbruksverket.se Mottagliga sorter: Aroma, Ingrid Marie, Cox Orange Motståndskraftig sort: Discovery www.jordbruksverket.se 2015-03-17 2015-03-17 Bitterröta Colletotrichum gloeosporioides (Glomerella cingulata) Övervintrarikräftsår, underdödbrakoch ifruktmumier Foto:JorunnBørve Gråmögel Botrytis cinerea Sprids dels med konidier och dels med mycel. Konidier sprids lätt med vind, vattenstänk och insekter Övervintrar som mycel och sklerotier. Infekterar under blomning. Tidiginfektion,iblom– smågrå‐brunafläckarsombörjarväxanärfruktenbörjarmogna. Senareinfektion– små,bruna,insjunknafläckarsomkanfåenrödringnärfruktenärmogen. www.jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se 4 2015‐03‐17 Insekter ”Bankeprov” Metoden är lämplig för de flesta icke-fastsittande ovingade stadier liksom för flertalet tröga flygare bland de vingade insekterna. Exempel på livscykel för de vanligast förekommande fjärilsarterna i svensk fruktodling under en odlingssäsong Äpplevecklare juni‐juli • Prognos och varning, • Feromonfällor Sjöberg,2010. Vem(vilka) skadarbladen? Äpplevecklare 1. RIMpro - temperatursummor 2. Modell som kombinerar resultat av fångster i feromonfällor med temperatursummeberäkningar. Ackumulerade daggrader Stadium 0 -35 Vuxna fjärilar Parning 35-70 Vuxna fjärilar Äggläggning Ägg Kläckning 90-120 530-670 Vuxna fjärilar (2. generation) Archipsrosana Häcksommarvecklare övervintrarsomägg på stammen eller grenar Aktivitet Parning Hedyanubiferana Störreknoppvecklare skadarblomanlag Spilonota ocellana Mindre knoppvecklare gnagskador på karten (Lövträdsknoppvecklare) 2010-2014 1 = 2 5 2015‐03‐17 Rönnbärsmal Sälgfly Almänt sälgfly Orthosia gothica Föränderligt sälgfly (Orthosia incerta) Malen börjar flyga 174 D° 160-190 D° Äggläggningen börjar 320 D° 300-340 D° Första äggen kläcks 556 D° Kan hittas redan i mars, men ökar i slutet av april –parning. Äggläggning genast före blomningen. Äggen kläcks efter 10 – 14 dagar. Tolerans < 3 larver per 100 blomrosetter. Spinnmalar Frostfjäril Operophtera brumata Yponomeuta malinellus Övervintrarsomsmålarver. Larverna från samma äggsamling håller ihop och spinner in sig i stora nästen Minerarmalar Puppor börjar kläckas i oktober och november. Lyonetiaclerkella.Phyllonorycterblancardella Prognos - limringar på hösten Bekämpning–tätklunga Äpplebladloppa Psyllamali Utsöndrar honungsdagg och vax. Päronbladloppor Cacopsylla pyrisuga (större päronbladlöppa) C. pyri (mindre päronbladloppa) C. pyricola (liten päronbladloppa) Allatreövervintrarsomvuxna. Störrepäronbladlöppaövervintrarpåbarrträd ochdeandratvåpåpäron. De vuxna djuren är lättskrämda och flyger när de blir störda. Övervintrar som ägg, gärna placerade vid bladärr och fruktsporrar. Varräddomnaturligafiender: näbbstinkflyochparasitsteklar. 6 2015‐03‐17 Pärongallmygga Contarinapyrivora Äpplebladgallmygga Dasineuramali Äggen läggs av den lilla myggan i bladkanterna. Larverna kläcks fram och börjar äta på den övre delen av epidermis vilket gör att bladen rullar sig uppåt. Prognos : hink Larverkanhoppa.Övervintrarsom pupporimarken. Honan lägger sina ägg i de öppna blommorna, 10-30 stycken/blomma. På vissa sorter kan äggläggning ske innan blommorna öppnat sig, exempelvis Herzogin Elsa. Larven är vit, fotlös och ca 4-5 mm lång och lever inuti karten, vilka svartnar och faller till marken. 1 generation. Larverna är knappt 3 mm långa och vita till en början, men röda eller orange i de senare larvstadierna. Päronbladgallmygga Dasineura pyri Äggen läggs vid den hoprullade kanten på unga päronblad. Bladen blir hoprullade, röda och svartnar efter ett tag. Antalet generationer kan vara upp till tre per år. Tre generationer kan hinna utvecklas per år. Det går inte att v isa den länk ade bilden. Filen k an ha fly ttats, fått ett ny tt namn eller tagits bort. Kontrollera att länk en pek ar på rätt fil och plats. Äpplestekel Hoplocampatestudinea Övervintrarimarken,förpupparsigpåvåren. Vuxnasteklarsvärmariblomningen. Honanläggeräggiblomfästena. Larven borrar sig in i de unga karten och lämnar illaluktande rödbruna exkrementer efter sig. Bladlöss Grönäpplebladlus Aphispomi Rödäpplebladlus Dysaphisplantaginea Vidare gnager larverna ytliga, slingrande gångar i frukten som sedan läks med korkbildningar. Hundkexbladlus Dysaphisanthrisci äldreGravenstein Ullus Blodlus(Eriosomalanigerum) Phenacoccusaceris Äggläggningjuni‐juli. Aktivaimaj. Övervintrar som nakna nymfer i barksprickor och kräftsår, under lös bark (gamla träd) och på rötter. Vingade generationer kan förekomma. Ryggrör reducerade till porer. Övervintrarsomnymf. 7 2015‐03‐17 Kvalster Fruktträdsspinnkvalster Panonichusulmi Oftast i kronans centralare delar. övervintrar som ägg på skrovligt underlag i grenvinklar Ogräs– smittokälla Kläckning kring musöronstadiet, kulminerar ungefär tre veckor senare Korkfläckarpåäpplen Från ägg till ägg knappt fyra veckor Pärongallkvalster Phytoptus pyri (Eriophyes) Gallkvalster Gallkvalsterhonan är 0,2 mm stor. Äpplebladgallkvalster Aculusschlechtendali Kvalstren övervintrar under knoppfjäll som täcker knopparna. Äpplegallkvalster Phyllocoptesmali På unga blad syns små, blåslika galler tidigt på våren. Suger på blad och kart. Mycket små bleka avlånga djur med endast två par ben (spindeldjur i allmänhet har fyra par ben). Efter en tid blir gallerna gul-rödaktiga och sedan svarta. Starkt angripna blad faller av. Karten kan också drabbas och förtvinar ofta. 2015-03-17 Nyttodjur • • • • • • • • • De viktigaste nyttodjuren i odlingen är: fåglar parasitsteklar, blomflugor, nätvingar, nyckelpigor, rovstinkflyn, tvestjärtar och rovkvalster. www.jordbruksverket.se 8