Handbok för skolhälsan

Transcription

METODBOK FÖR ELEVHÄLSAN
Elevhälsans medicinska enhet
Hälsoproblem 9.6.1
2015-02-17
Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och
ungdomar i Örebro kommun
Metod
 Hälsobesök enligt basprogram.
 CGM J4 BMI-kurva.
 Tillväxtkurvan och BMI-kurvan visas för elever och vid behov föräldrar.
 Erbjuda uppföljningsbesök enligt flödesschema, tillsammans med föräldrar
beroende på elevens ålder.
Flödesschema
Hälsoundersökning
Längd, vikt, BMI
Övervikt
Vid BMI ≥2 SD hos
kanalföljare
Vid viktacceleration
Fetma
Fetma
Mellan Iso-BMI 30 och BMI +3 SD
Enligt BMI >+3 SD
Skolsköterska
Skolsköterska enligt
handlingsplan
Visa BMI-kurva för skolläkare
för bedömning
Skolsköterska enligt
handlingsplan
1(8)
Skolläkare
Bedömning
Remiss
Barnfetmateam
Hälsoproblem 9.6.1
2015-02-17
Tillvägagångssätt
Skolsköterskan diskuterar elevens mat- och aktivitetsvanor. Frågeställningarna vid
besöket syftar till att ge en kostanamnes och öka insikten om elevens levnadsvanor.
Glöm inte vårt viktigaste arbetsinstrument: Tillväxt- och BMI-kurvan.
Visa föräldrarna elevens BMI-kurva (Body Mass Index). Det är ett objektivt
värde och elever som är i riskzon kan fångas upp tidigt.
Att använda tillväxtkurvan som ett neutralt underlag för information rekommenderas,
den hjälper skolsköterskan och familjen att se mönster i hur utvecklingen av vikten
varit under åren. Detta är ofta mera hjälpsamt än att titta på den nuvarande vikten.
Anpassa alla frågor till eleven och elevens ålder. Arbeta utifrån motiverande samtal.
Poängtera föräldrarnas ansvar, att välja och köpa hem rätt sorts mat.
Det är viktigt att individanpassa målen och sätta upp många små mål som är relativt
lätta att uppnå. Även långsiktiga mål behöver diskuteras. Undvik fixering vid vikten.
Fokusera på positiva beteenden som delmål.
 Belöna uppnådda mål.
 Speciellt viktigt är att eleven får känna sig delaktig i sin behandling. Eleven får
gärna komma med egna idéer om aktiviteter och vilken belöningen skall bli när
målet nås.
Första besöket
 Samtal med elev. Vid samtal med de yngre eleverna ska förälder/föräldrar vara
med vid besöket.
 Visa elevens längd-, vikt- och BMI-kurva.
 Visa hur vikt och BMI rör sig uppåt i kanalerna.
 Öka långsammare, stå stilla i vikt eller gå ner i vikt: Före puberteten räcker det
oftast både vid övervikt/fetma om eleven ökar långsammare eller står stilla i vikt. I
samband med och efter puberteten kan eleven behöva gå ner i vikt.
 Påverkas eleven av sin övervikt/fetma i vardagen?
2(8)
Hälsoproblem 9.6.1
2015-02-17
 Kostanamnes: Frukost, lunch, mellanmål och middag. Hur stort är intaget av söta
drycker, godis och glass? Vilka grönsaker och frukter tycker barnet om?
 Anamnes om fysisk aktivitet: Hur fysiskt aktiv är eleven i sin vardag?
 Hur stor del av fritiden är skärmtid (max 2 tim/dag)?
Samtala om:
 Det viktigaste målet på dagen: Frukost.
 Tallriksmodellen. Om eleven inte äter grönsaker ska den delen av tallriken vara
tom.
 Mat på regelbundna tider.
 Frukost, mellanmål, lunch, mellanmål och middag.
 Kost, sömn, välbefinnande och rörelse, alla pusselbitar måste finnas för ett gott
resultat.
 Vilka förändringar eleven kan tänkas påbörja. Begränsa till två individuella råd (se
praktiska råd) vid första träffen.
 Återbesök om 1-3 månader.
Uppföljningsbesök
 Eleven eventuellt tillsammans med förälder/föräldrar.
 Visa BMI-kurvan både före och efter mätning av längd och vikt.
 Ny mätkontroll av vikt och längd. Utvärdera BMI-kurvan och samtala om de
förändringar eleven påbörjat.
 Nya råd och förslag till förändringar.
 Poängtera att livsstilsförändringar tar tid, det är ett långsiktigt arbete, uppmuntra
och ge positiv feedback.
 Vid utebliven effekt – vad har fungerat bra, vad har fungerat mindre bra och vilka
förändringar behöver göras till nästa gång?
 Återbesök individuellt anpassat inom 1-3 månader.
3(8)
Hälsoproblem 9.6.1
2015-02-17
Praktiska råd

Försök att bara ta en portion av maten. Om du är fortsatt hungrig ta mer
grönsaker.

Mindre portionsstorlek - använd mindre tallrik eller assiett.

Följ tallriksmodellen.

Ät långsamt, tänk på att det tar cirka 20 min innan man känner mättnad.

Ställ kastrullerna på spisen, inte på bordet.

Bara äta, inte läsa eller ha skärmtid samtidigt.

Samtala om godis, chips och annat, använd inte förbud. Tänk smarta val. Ex. en
dag/vecka, mängder.

Godis, eleven får sin egen skål.

Skilj på vardagsmat och utrymmesmat.
Exempel på utrymmesmat:
 godis
 glass
 kakor
 läsk
 chips
 nötter
 kaffebröd

Matdagbok.

Välj i första hand vatten om du är törstig, använd is, kolsyra, citron, apelsin eller
gurka i vattnet för att göra det mera lockande.

Begränsa mängden läsk, fruktjuice och söta drycker till helgerna. T.ex. köpa en
burk istället för en hel flaska.

Häll upp halva glas läsk.

Som vuxen göra klart för sig själv och sitt barn vilka regler man ska ha gällande
godis, dryck m.m.

Berätta för personer i omgivningen hur de kan hjälpa barnet, som kompisars
föräldrar och mor- och farföräldrar.
4(8)
Hälsoproblem 9.6.1
2015-02-17

Göra saker som barnet tycker om utan att äta samtidigt. Till exempel gå på bio
utan godis och läsk, åka och simma utan fika.

Undvika att gå och handla när barnet är trött och hungrigt.

Lära barnet att tänderna inte mår bra av småätande.

Uppmärksamma och berömma barnet då det anstränger sig för att göra rätt.

Välj lightdryck som alternativ till vanlig läsk eller saft.

Max 5 dl mjölk, fil eller yoghurt per dag. Välj mejeriprodukter som har låg fetthalt
och är osötade.

Välj fiberrika eller nyckelhålsmärkta produkter.

Ta bröd bara till frukost och mellanmål.

Välj lättmargarin till smörgåsen (max 40 %).

Välj flytande margarin eller rapsolja vid matlagning.

Ät gärna 2-3 frukter/ dag.

Om barnet inte äter upp portionen bekräfta att det är bra att det har känt efter och
slutat äta när det är mätt.

Planera maten i förväg.

Vardagsmotion, minst 60 min/dag.

Rolig fysisk aktivitet utöver vardagsmotionen.

Maximera skärmtiden på fritiden till 2 tim./dag.
5(8)
Hälsoproblem 9.6.1
2015-02-17
Att beräkna BMI för barn
Överviktsgränsen kallas Iso-BMI 25 och fetmagränsen Iso-BMI 30.
BMI beräknas enligt formeln: vikt i kg/(längd i meter)2, Läs av gränserna i tabellen för
barnets kön och ålder.
Övervikt
Fetma
Exempel
Ålder
År
6
6,5
7
7,5
8
8,5
9
9,5
10
10,5
11
11,5
12
12,5
13
13,5
14
14,5
15
15,5
16
17
18
Pojke
Iso-BMI 25
17,55
17,71
17,92
18,16
18,44
18,76
19,10
19,46
19,84
20,20
20,55
20,89
21,22
21,56
21,91
22,27
22,62
22,96
23,29
23,60
23,90
24,46
25
Flicka
Iso-BMI 25
17,34
17,53
17,75
18,03
18,35
18,69
19,07
19,45
19,86
20,29
20,74
21,20
21,68
22,14
22,58
22,98
23,34
23,66
23,94
24,17
24,37
24,70
25
Pojke
Iso-BMI 30
19,78
20,23
20,63
21,09
21,60
22,17
22,77
23,39
24,00
24,57
25,10
25,58
26,02
26,43
26,84
27,25
27,63
27,98
28,30
28,60
28,88
29,41
30
6(8)
Flicka
Iso-BMI 30
19,65
20,08
20,51
21,01
21,57
22,18
22,81
23,46
24,11
24,77
25,42
26,05
26,67
27,24
27,76
28,20
28,57
28,87
29,11
29,29
29,43
29,69
30
Hälsoproblem 9.6.1
2015-02-17
BMI-kurvor flickor
BMI-kurvor pojkar
7(8)
Hälsoproblem 9.6.1
2015-02-17
Informationsbrev: PM 4.3.1, 4.3.2 och 4.3.3 är informationsbrev som kan användas
till vårdnadshavare i samband med hälsobesök.
Referenser:
Holm Ivarsson,B. (red.) Motiverande samtal och behandling vid övervikt och fetma
vuxna, ungdomar och barn.
Jansson,A. 1177 Vårdguiden. Övervikt och fetma hos barn.
Andersson, E., Andersson, Å. Skolsköterskans arbete med överviktiga barn i tidigt
skede.
Palmqvist, A., Ask, C., Bengtsson, U. Handlingsplan För omhändertagande av
övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Hässleholms kommun.
Ljungkrona-Falk,L., Laffrenzen,M., Lätta tips måltider, 6-10 år. Västra
Götalandsregionen.
Elevhälsans medicinska insats 2015-01-12
Ansvariga för uppdatering och revidering:
Ann-Louise Gelin
Eva-Helene Rhan
Charlotta Jerlström
8(8)

Handbok för skolhälsan

Transcription

Similar documents