Litteraturlista hösten 2015

941A10 Lärande och utveckling. HT2015
Litteratur
Obligatorisk litteratur
Berg, Gunnar (2003). Att förstå skolan. En teori om skolan som institution och skolor som
organisationer. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Carlström, Inge & Carlström Hagman, Lena-Pia (2012). Metodik för utvecklingsarbete och
utvärdering. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (1. utg.)
Stockholm: Natur & Kultur.
Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena, Göransson, Kerstin & Nilholm, Claes (red.) (2011).
Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Fawcett, Lilian M. & Garton, Alison F. (2005). The effect of peer collaboration on children’s
problem-solving ability. British Journal of Educational Psychology, 75, 157-169.
Gerrbo, I. (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken
[Elektronisk resurs]. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2012. Göteborg.
Hugo, Martin (2011). Från motstand till framgång. Att motivera när ingen motivation finns.
Stockholm: Liber.
Hultman, Glenn (2002). Utvärdering som meningsskapande. Hur man tänker och hur man
gör. Skapande vetande, Linköpings universitet.
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur.
Imsen, Gunn (2006). Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi. Lund:
Studentlitteratur.
Karlsson, Yvonne (2012). Barns aktörskap och identitetsarbete i en särskild
undervisningsgrupp. Utbildning och demokrati, 21(3), 35-52.
Lo, Mun Ling (2014). Variationsteori: för bättre undervisning och lärande. Lund:
Studentlitteratur.
Markström, Ann-Marie. & Halldén, Gunilla (2009). Children’s Strategies for Agency in
Preschool. Children and Society, 23 (2), 112-122.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2008). The playing learning child:
towards a pedagogy of early childhood. Scandinavian Journal of Education Research,
52(6), 623-641.
Suhonen, Eira, Nislin, Mari A., Alijoki, Alisa & Sajaniemi, Nina (2015). Children’s play
behaviour and social communication in integrated special day-care groups. European
Journal of Special Needs Education, Published online 24 feb 2015.
Szönyi, Kristina (2005). Särskolan som möjlighet och begränsning – elevperspektiv på
delaktighet och utanförskap. Diss., Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet,
Stockholm: Intellecta Docusys.
Säljö, Roger (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm:
Norstedts.
Tranquist, Joakim (2008). Utveckling genom utvärdering. Malmö: Enheten för
kompetensutveckling och utvärdering, Malmö högskola.
http://www.mah.se/upload/Samverkan/utvardering/UtvRapport2008_2.pdf
Vetenskapsrådet (2015). Tre forskningsöversikter inom området
specialpedagogik/inkludering. Vetenskapsrådets rapporter.
https://publikationer.vr.se/produkt/tre-forskningsoversikter-inom-omradetspecialpedagogikinkludering/
Lek och lärande – förslag på litteratur
Björklid, Pia (2005). Lärande och fysisk miljö. En kunskapsöversikt om samspelet mellan
lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Myndigheten för skolutveckling.
Häggström, Ingrid (2007). Att förebygga läs- och skrivsvårigheter med språklekar. I: Kjell
Granström (red.), Forskning om lärares arbete i klassrummet, Forskning i fokus nr 33,
Myndigheten för skolutveckling. www.skolverket.se
Jensen, Mikael & Harvard, Åsa (red.) (2009). Leka för att lära: utveckling, kognition och
kultur. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2007). ”Att lära är nästan som att leka”.
Lek och lärande i förskola och skola. Stockholm: Liber.
Ljusberg, Anna-Lena (2009). Pupils in remedial classes. Diss., Department of Child and
Youth Studies, Stockholm. http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:200409
Lutz, Kristian (2006). Konstruktionen av det avvikande förskolebarnet. En kritisk fallstudie
angående utvecklingsbedömningar av yngre barn. Malmö högskola.
Lutz, Kristian (2009). Kategorisering av barn i förskoleåldern. Styrning & administrativa
processer, Malmö högskola.
Löfdahl, Annica (2007). Kamratkulturer i förskolan – en lek på andras villkor. Malmö:
Liber.
Löfdahl, Annica (2004). Förskolebarns gemensamma lekar: mening och innehåll. Lund:
Studentlitteratur.
Markström, Ann-Marie (2005). Förskolan som normaliseringspraktik. En etnografisk studie.
Linköping.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande barnet i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Fleer, Marilyn (2008). Play and learning in early childhood
settings. International perspectives. New York: Springer.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Johansson, Eva (2006). Play and learning – inseparable
dimensions in preschool practice. Early Child Development and Care, 176(1), 47-65.
Sandberg, Anette & Vuorinen, Tuula (2007). Hem och förskola. Samverkan i förändring.
Liber.
Sandberg, Anette (red.) (2008/2014). Med sikte på förskolan. Barn i behov av särskilt stöd.
Lund: Studentlitteratur.
Sandén, Ingrid (2005). Lek, hälsa och lärande: om lek som specialpedagogisk metod. Malmö
högskola.
Simeonsdotter Svensson, Agneta (2009). Den pedagogiska samlingen i förskoleklassen.
Barns olika sätt att erfara och hantera svårigheter. Göteborg.
Skogman, Eva (1998). Lek och lärarintervention bland blinda och seende barn i förskola.
Pedagogiska institutionen, Stockholm.
Wandin, Helena & Ås, Anna (2007). Ska vi leka? Att underlätta samspel mellan barn med
rörelsehinder och deras jämnåriga i förskola och skola, Uppsala, Folke Bernadottehemmet.
Vetenskapsrådet (2008). Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola,
förskoleklass och fritidshem. Vetenskapsrådets rapportserie 11:2008
Wetso, Gun-Marie (2006). Lekprocessen - specialpedagogisk intervention i (för)skola. När
aktivt handlande stimulerar lärande, social integration och reducerar utslagning.
Stockholms universitet.
Wiklund, Len & Persson, Annika (2007). Hur långt är ett äppelskal? Malmö: Liber.
Ytterhus, Borgunn (2003). Barns sociala samvaro. Inklusion och exklusion i förskolan. Lund:
Studentlitteratur.
Referenslitteratur
Bergström, Göran (2003). Perspektiv på skolreformer. I: Staffan Selander (red.). Kobran,
nallen och majjen. Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning. Myndigheten för skolutveckling, Forskning i fokus, nr 12, s 333-358.
Bjorndal Cato, R.P. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber förlag.
Claesson, Silva (2002). Spår av teorier i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, Lilly (2006). Participation and disability. A study of participation in school for
children and youth with disabilities. Karolinska institutet. http://diss.kib.ki.se/2006/917140-831-2/thesis.pdf
Furenhed, Ragnar (2010). Livet- det bästa man har. Samtal med ungdomar i särskolan om
livsfrågor. Stockholm: Carlssons bokförlag.
Göransson, Kerstin (1999). Jag vill förstå: Om eleven, kunskapen och lärandet, SIH.
Göransson, Kerstin (2004). Barn som blir elever: om olikheter, undervisning och inkludering,
Specialpedagogiska institutet.
Hellberg, Kristina (2007). Elever på ett individuellt anpassat gymnasieprogram: skolvardag
och vändpunkter. Linköpings universitet. http://liu.divaportal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:17570
Hugo, Martin (2013). Meningsfullt lärande i skolverksamheten på särskilda ungdomshem.
Forskningsrapport. Institutionsvård i fokus Nr. 1. Statens institutions styrelse SiS:
Stockholm.
Karlsson, Yvonne (2008). Att inte vilja vara problem – social organisering och utvärdering
av elever i en särskild undervisningsgrupp. Linköpings universitet. http://liu.divaportal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:17529.
Lorentz, Hans (2009). Skolan som mångkulturell arbetsplats. Att tillämpa interkulturell
pedagogik, Lund: Studentlitteratur
Mohlin, Martin (2004). Att vara i särklass – om delaktighet och utanförskap i
gymnasiesärskolan. Diss., Studies from The Swedish Institute for Disability Research
no 11, Linköping.
Nilsson, Anders (2003). Tillväxt, sortering och fördelning. I: Staffan Selander (red.). Kobran,
nallen och majjen. Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning.
Myndigheten för skolutveckling, Forskning i fokus, nr 12, s 319-332.
Runfors, Ann (2003). Mångfald, motsägelser och marginaliseringar: en studie av hur invandrarskap formas i skolan, Stockholm: Prisma.
Sandström, M., Stier, J. & Nilsson, L. (red.) (2014). Inkludering: möjligheter och
utmaningar. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2000). Hur särskild får man vara? En analys av elevökningen i särskolan.
Skolverkets uppföljning/utvärdering Dnr 2000:2037.
Skolverket (2002). I särskola eller grundskola? Skolverkets uppföljning/utvärdering, Dnr
103404.
Tøssebro, Jan (red.) (2004). Integrering och inkludering. Lund: Studentlitteratur.
Styrdokument och övriga referenser
Läroplan för förskolan, Lpfö 98, reviderad (2010). Stockholm: Utbildningsdepartementet
www.skolverket.se
Läroplan för grundskolan, Lgr 11 (2011). Stockholm: Utbildningsdepartementet
www.skolverket.se
Läroplan för grundsärskolan, Lgr 11 (2011). Stockholm: Utbildningsdepartementet
www.skolverket.se
Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall, Lgr 11
(2011). Stockholm: Utbildningsdepartementet www.skolverket.se
Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 (2000). Stockholm: Utbildningsdepartementet
www.skolverket.se
Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola (2011). Valda
delar.
Skollag 2010:800. www.skolverket.se
Därutöver tillkommer internationella överenskommelser (till exempel FN:s barnkonvention
och Salamancadeklarationen), kommunala och lokala styrdokument för obligatoriska och
frivilliga skolformer samt aktuella kursplaner i tillämpliga delar.
Vetenskapliga artiklar och rapporter på svenska och engelska.
Förutom ovan angiven obligatorisk kurslitteratur kan studenten söka litteratur utifrån förelagda kursuppgifter och i samråd med examinator.