Årsberättelse 2014 - SKL

Transcription

Statens kriminaltekniska laboratorium – SKL
Nationellt forensiskt centrum – NFC
Årsberättelse 2014
With Summary in English
Spårsäkring av brytmärken med mera i microsil med mikroskop.
Omslagsbilder:
Harry Söderman, fotograferad i sitt tjänsterum 1945 • Sökning efter fingeravtryck på platspåse.
• It-forensik – det vill säga återskapande av information ur datorer, mobiltelefoner,
hårddiskar och liknande – är ett snabbt växande område inom SKL:s / NFC:s verksamhet.
Förord
Förord
Denna årsberättelse beskriver i korthet verksamheten vid Statens kriminaltekniska laboratorium
– SKL under 2014, men också de grundläggande
förutsättningarna och målen för verksamheten vid
Nationellt forensiskt centrum – NFC, som bildades
den 1 januari 2015.
Under 2014 uppmärksammade vi att det var 75 år
sedan bildandet av Statens kriminaltekniska anstalt
– SKA, därtill 50 år sedan bildandet av Statens kriminaltekniska laboratorium – SKL. I ett inledande
avsnitt ger SKL:s laboratoriechef Tore Olsson en
historisk redogörelse för utvecklingen och betydelsen
av SKA och SKL som organisation, genom att belysa
några särskilt avgörande aspekter och insatser som
påverkat såväl vår verksamhet som vår omvärld.
Från och med den 1 januari 2015 är SKL, som
tidigare var en egen myndighet, en nationell avdelning i den nya Polismyndigheten under namnet
Nationellt forensiskt centrum – NFC. Lena Klasén,
avdelningschef för NFC, beskriver i ett avsnitt vår
nya organisation. I anslutning till detta finns även
kort information om de tre nya regionala driftställena – NFC Stockholm, NFC Väst och NFC Syd.
Längre fram i rapporten finns sedan även avsnitt
med kort information om verksamhet under 2014
och målsättningar inför 2015 för våra nationella
sektioner som är placerade i Linköping (tidigare
benämnda som enheter): Informationsteknik,
Biologi, Droganalys samt Kemi och teknik.
Året 2014 har i stort präglats av förberedelsearbeten inför driftsättningen av den nya organisationen och vårt arbete med att förbättra våra
handläggningstider. Detta har genomsyrat hela vår
verksamhet och redovisas därför ur olika aspekter på
flera platser i årsberättelsen. I avsnittet Kundfokus
behandlar vi ämnet handläggningstider mer ingå-
ende, genom att redogöra för de faktorer som styr
hur lång handläggningstiden blir i olika ärenden.
Som framgår av berättelsens olika avsnitt har
vårt arbete under 2014 inte inskränkt sig till att vara
nationellt, utan även inneburit internationell samverkan. Under 2014 har till exempel det internationella utbytet av dna-profiler inom ramen för det så
kallade Prümrådsbeslutet utvidgats med anslutning
till Estland, Polen och Litauen. Sverige har sedan
2013 utbytt dna-profiler med Nederländerna.
Årsberättelsen innehåller också avsnitt med
ekonomisk redovisning samt redovisning av ärendeutveckling och ärendeproduktion.
Linköping den 20 mars 2015
Tore Olsson
Lena Klasén
Laboratoriechef
Statens kriminaltekniska
laboratorium – SKL
Avdelningschef
Nationellt forensiskt
centrum – NFC
3
Årsberättelse SKL / NFC 2014
4
Innehåll
Innehåll
Förord ..............................................................................3
Droganalys....................................................................30
Korta fakta om SKL och NFC ........................................6
Vi ser flera nya missbrukssubstanser varje vecka ............30
Vi ska vara ett av världens främsta forensiska laboratorier6
Kemi och teknik ...........................................................31
Tore Olsson har ordet....................................................9
Den klassiska kriminaltekniken är ständigt aktuell .........31
75 år med SKA och SKL ..................................................9
Förvaltning och service ...............................................32
Lena Klasén har ordet .................................................14
Vi frigör tid för kärnverksamhet ....................................32
NFC Stockholm .............................................................17
Kvalitet och miljö .........................................................34
Effektiva flöden och ärendehantering ska ge en
effektiv verksamhet ......................................................17
Internationellt samarbete ...........................................36
Kvalitet är fundamentet för hela vår verksamhet ...........34
NFC Väst ........................................................................18
Internationella kontakter är viktiga för verksamheten ....36
Fokus på skjutningar i gängrelaterade miljöer ...............18
Forskning och utveckling (FoU) .................................39
NFC Syd .........................................................................19
FoU bidrar till kvalitet och effektivitet i den forensiska
processen .....................................................................39
Vi ska slimma våra ärendehanteringsflöden utan att
ge avkall på kvaliteten i vårt arbete ...............................19
Undersökning och analys ...........................................20
I våra sakkunnigutlåtanden sätts den tekniska
bevisningen i sitt sammanhang .....................................20
Ärendeutveckling 1965 – 2014 samt ärendeproduktion
2014 ............................................................................21
Expertstöd till rättsväsendet .....................................23
Utbildning .....................................................................40
Ny teknik och nya möjligheter till forensiska
undersökningar kräver kontinuerlig kompetensutveckling av rättsväsendets medarbetare .....................40
Kommunikation ...........................................................42
Vårt kommunikationsarbete är såväl strategiskt som
operativt och stödjer den forensiska verksamheten .......42
Vår kompetens gör oss till en stark länk i rättskedjan ....23
Personal.........................................................................43
Kundfokus.....................................................................25
På väg mot gemensamma HR-processer! ......................43
Målsättningen är att optimera våra handläggningstider
efter rådande förutsättningar........................................25
Ekonomi ........................................................................45
Biologi ...........................................................................27
Resultat och balansräkning ........................................46
Undersökningar i grova brott ökar och europeiskt
dna-utbyte utvidgas ......................................................27
Dokument och informationsteknik ...........................28
Det äldsta – undersökningar av handstil och dokument –
kombineras med det allra nyaste – it-undersökningar....28
Delaktighet skapar framgång och en ekonomi i balans .45
Publikationer och vetenskapliga artiklar..................48
SKL and NFC in brief ....................................................50
We will remain as one of the world’s leading forensics
laboratories ..................................................................50
5
Korta fakta om SKL och NFC
Vi ska vara ett av världens främsta forensiska
laboratorier
SKL blir NFC
Från och med den 1 januari 2015 är Statens kriminaltekniska laboratorium – SKL – som tidigare var en
egen myndighet – en nationell avdelning i den nya
Polismyndigheten under namnet Nationellt forensiskt centrum – NFC. NFC ansvarar för hela den
forensiska verksamheten inom Polismyndigheten,
från brottsplats till domstol. Det innebär att styra,
samordna och följa upp metoder, forskning och
utveckling samt att kvalitets- och kompetenssäkra
forensisk verksamhet.
NFC:s verksamhet bedrivs i Linköping samt vid
tre regionala laboratorier i Stockholm, Göteborg och
Malmö:
¡ Informationsteknik
¡ Biologi
¡ Droganalys
¡ Kemi och teknik
¡ NFC Väst
¡ NFC Syd
¡ NFC Stockholm
Forensisk verksamhet
NFC:s huvuduppgift är att ha ansvar för en sammanhållen, enhetlig, kvalitetssäkrad forensisk process och
som opartiskt expertorgan utföra undersökningar
i brottmål åt rättsväsendets myndigheter. De flesta
kriminaltekniska undersökningar utförs på uppdrag
av rättsväsendet, det vill säga polis, åklagare och
domstol. Forskning, utveckling, information, utbildning samt expertstöd inom hela det kriminaltekniska
området ingår i NFC:s verksamhet. Utöver det hanterar vi undersökningar för enskilda uppdragsgivare
och fungerar som expertstöd.
6
Välrenommerat expertorgan
Vårt svenska kriminaltekniska arbete har ett gott
internationellt rykte inom European Network of
Forencic Science Institutes (ENFSI). Framförallt
tack vare våra välutbildade medarbetare som har
kompetens att göra kvalificerade bedömningar och
värderingar där analysresultaten sätts in i rättsliga
sammanhang med hjälp av vår avancerade analysoch undersökningsutrustning.
Våra forensiker är specialister inom sina respektive områden. De flesta har minst en akademisk
grundutbildning vilken kompletterats med omfattande internutbildningar. Genom kompetenssäkring
säkerställer vi att medarbetare på olika nivåer har
rätt kompetens och behörighet för sina olika arbetsuppgifter.
De flesta av NFC:s undersökningar är ackrediterade enligt ISO/IEC 17025 och enligt ISO/IEC 17020
för brandundersökningar.
Vad är nytt med NFC?
Nyckelord inom den kriminaltekniska verksamheten
är, precis som tidigare, trovärdighet och opartiskhet.
En betydande skillnad efter omorganisationen är
att NFC är huvudansvarig för all forensisk verksamhet inom Polisen. Det innebär en större möjlighet att
nå målsättningen att skapa enade arbetssätt i hela
verksamheten, från brottsplats till domstol. Som ett
led i detta arbete införs samma krav på kvalitet- och
kompetenssäkring för samtliga forensiska undersökningar för att ge medborgarna samma service oavsett
var man befinner sig.
Ett första delmål är att ackreditera fingeravtrycksverksamheten i november 2015. Inom en period om
fem till sex år ska samtliga frekvent använda undersökningsmetoder vara ackrediterade. Polisens
Polisens
organisation
2014
Regeringen
Justitiedepartementet
Rikspolisstyrelsen
RPS
Säkerhetspolisen
Rikskriminalpolisen
21 Polismyndigheter
Statens kriminaltekniska
laboratorium – SKL 2014
Chef
Alkoholutandning
Korta fakta
Antal anställda: 328 personer
Årsarbetskraft: 287,07 st
Antal ärenden: 97 214 st
Anslag: 260 842 000 kronor
Ackreditering: ISO 17020, 17025
Biologi
Antal ärenden: 49 973
Antal medarbetare: 86
Ledning
Förvaltning och service
Administrativ service
Stab
Ärendeservice
It-förvaltning
Dokument och
informationsteknik
Droganalys
Kemi och teknik
Grova brott 1
Dokumentanalys
Drog 1
Brandkemi, miljö, olja
Grova brott 2
Data
Drog 2
Kemi
Volymbrott
Bild och ljud
Instrumentanalys
Fingeravtryck
Extraktion
Spår och teknisk brand
Typning och register
Vapen
7
Polismyndigheten
2015
Rikspolischef
Insynsrådet
Internrevisionen
Rikspolischefens
kansli
Nationella operativa
avdelningen (NOA)
Region Väst
HR-avdelningen
Avdelningen för
särskilda utredningar
Kommunikationsavdelningen
Region Syd
Utvecklingsavdelningen
Region Stockholm
It-avdelningen
Ekonomiavdelningen
Region Öst
Nationellt forensiskt
centrum (NFC)
Region Bergslagen
Rättsavdelningen
Region Mitt
Region Nord
Nationellt forensiskt centrum
– NFC 2015
Chef
Kansligrupp
(Administrativt stöd)
Avdelningskansli
Ärendehantering
Interimsplacerade
och ledningsstöd
Informationsteknik
Biologi
Droganalys
Kemi och teknik
NFC Syd
NFC Väst
NFC Stockholm
8
Dokumentanalys
Grova brott 1
Drog 1
Spår och
teknisk brand
Spår och
dokumentation
Spår och
dokumentation
Spår och
dokumentation
Data
Grova brott 2
Drog 2
Vapen
Fingeravtryck
Fingeravtryck
Fingeravtryck 1
Bild och ljud
Mängdbrott
Instrumentanalys
Kemi
Extraktion
Brand och olja
Typning
och register
Fingeravtryck
Fingeravtryck 2
Tore Olsson har ordet
75 år med SKA och SKL
Det är i princip omöjligt att – inom det begränsade
utrymme som står till förfogande här – ge en rättvisande bild av den utveckling som skett inom det vi
idag kallar det forensiska området sedan tillkomsten
av Statens kriminaltekniska anstalt, 1939, och dess
efterföljare, Statens kriminaltekniska laboratorium,
1964. Det som inte tas upp i texten under den här korta
exposén är således inte oviktigt – det fick helt enkelt
bara inte plats.
skulle ersätta bland annat centralbyrån för fingeravtryck och Stockholmspolisens signalementsbyrå.
SKA bestod alltså av en laboratorieavdelning och en
registraturavdelning. I samband med förstatligandet
av Polisen 1965, ombildas laboratorieavdelningen
vid SKA till Statens kriminaltekniska laboratorium
– SKL (med start 1964), och registraturavdelningen
fördes över till Rikspolisstyrelsen. Avsikten var från
början att skapa ett laboratorium som var helt fristående från Polisen, men hade en tydligare knytning
till universitet och forskning. I slutskedet knöts dock
myndigheten till Rikspolisstyrelsen.
Kriminalteknik och rättsmedicin före SKA och SKL
Om vi antar ”forensik” som ett samlingsbegrepp för
det vi kallar rättsmedicin och kriminalteknik, har det
i praktiken varit en viktig del i rättskipningen i hela
mänsklighetens historia. Det var dock först under
andra halvan av artonhundratalet som det blev en
egen disciplin. Det riktigt stora genombrottet inträffade när François Galton och Henry Faulds utvecklade fingeravtrycket som en metod för att spåra
och identifiera en individ. Men det var den snabba
utvecklingen generellt inom teknik och vetenskap,
under framförallt slutet av artonhundratalet och
början av nittonhundratalet, som lyfte den forensiska
verksamheten.
Detta fokus på teknikutveckling fortsatte egentligen under hela nittonhundratalet, och det var först
omkring 1980, som det vi idag kallar resultatvärdering, blev ett eget vetenskapligt område inom forensiken.
Bildandet av SKA och SKL
1939 bildades Statens kriminaltekniska anstalt – SKA.
Bakgrunden till detta var att svenska staten såg ett
behov av ett gemensamt kriminallaboratorium, som
Tore Olsson var laboratoriechef för SKL 2009–2014, och tillförordnad laboratoriechef mellan åren 2006–2009.
9
SKA hade från början totalt cirka 30 personer
anställda, varav 10 arbetade vid laboratorieavdelningen. Det var en personalstyrka som bestod av
både poliser och civilanställda. Verksamheten innehöll både det som vi idag kallar klassisk kriminalteknik – fingeravtryck, skospår, verktygsspår, handstil och dokumentundersökningar – och Polisens
registerverksamhet (bland annat signalement och
fingeravtryck). Till anstalten var också ett antal
poliser från Stockholm knutna som brottsplatsundersökare med den legendariske Otto Wendel i spetsen.
Denna så kallade ”Stockholmsavdelning” blev lite
senare helt självständig från SKA, och blev grunden
för den tekniska roteln i Stockholm.
SKL var ursprungligen organiserad i tre avdelningar med sammanlagt åtta operativa sektioner,
ett kansli och en verkstad. För att markera den
vetenskapliga nivån krävdes en doktorsexamen för
anställning till flera av chefstjänsterna, och en professorsgrad för anställning som laboratoriechef. Antalet
anställda växte nu till cirka 50 personer. I samband
med förstatligandet skapade också ett antal – cirka
trettio stycken – tekniska rotlar för brottsplatsunder-
sökningar och visst laboratoriearbete vid de större
polismyndigheterna.
Den legendariske Harry Söderman och SKA
Att Sverige så tidigt som 1939 fick ett nationellt
laboratorium, var utan tvekan Harry Södermans
förtjänst. Harry Söderman var den personifierade
entreprenören, med en fascinerande bakgrund där
han – utan tidigare akademiska studier – klarade av
att få en doktorsgrad i Frankrike (vid universitetet i
Lyon, där Edmond Locard verkade). Därmed inledde
han sin karriär inom kriminalistiken (det forensiska
området), och blev till slut en internationell profil
under beteckningen ”Revolver Harry”. Med honom
fick Sverige en rivstart och placerades raskt på den
forensiska världskartan.
Nils Landin förvaltade SKA och skapade SKL
Den som stod för kontinuitet och förvaltning av det
som Harry startat, blev den nytillsatte chefen för
laboratorieavdelningen vid SKA, Nils Landin. Han
blev verksamheten trogen fram till sin pension 1975,
och var mycket av ingenjören bakom att SKL blev till.
Genom sitt principfasta sätt att värna kraven på objektivitet och opartiskhet i ärendeverksamheten, lade han
grunden för det goda varumärke SKL har idag.
Andreas Maehly etablerade SKL på den
internationella arenan
Edmond Locard tillsammans med en ung Harry Söderman.
10
När det gäller såväl SKL:s plats på den internationella
arenan, som utveckling av den forensiska forskningen, blev Andreas Maehlys insatser som chef för
SKL avgörande. Maehlys styrka var hans brinnande
intresse för forskning, och genom sitt stora internationella kontaktnät lade han grunden till den position
som SKL har idag. Tidiga forskningsinsatser svarade
bland andra Lars Strömberg (narkotikaprofilering)
och Jan Andrasko (tid efter senaste skjutning och
tändsatspartiklar inom vapenundersökningar,
utveckling av användning av svepelektronmikroskop
och dokumentundersökningar) för.
Idag är SKL navet för forensisk forskning och
utveckling inom våra undersökningsområden, med
samarbeten med flera olika universitet. Ett antal
medarbetare vid SKL har doktorerat under sin
anställning vid laboratoriet, och vi har anställda som
är doktorander. Vi har också en tydlig position och
har starkt bidragit i det internationella samarbetet på
Europanivå. SKL var en av grundarna när European
Network of Forensic Science Institutes – ENFSI – bildades på nittonhundranittiotalet.
Ingvar Kopp utvecklade SKL:s kundorientering och
samverkan med rättsväsendet
Ingvar Kopp förnyade organisationen, och tillsammans med rikspolischefen Björn Eriksson, blev kontakterna med ledningen för Rikspolisstyrelsen öppna
och självklara.
För att få en ökad samverkan skapades Kriminalteknikråd, Kriminaltekniskt utvecklingsråd samt
Narkotikaråd med representation från olika polismyndigheter på både strategisk och operativ nivå.
Samtidigt började SKL också ta ett betydligt större
ansvar för utbildningsfrågor. Detta innebar att vi var
med och förnyade grundutbildningen till kriminaltekniker, och till slut tog över ansvaret för den helt
och hållet.
Samtidigt med att SKL blev mer utåtriktat och
kundorienterat, expanderade ärendeverksamheten
med nya undersökningsområden. Vi datoriserades,
en kvalitetssäkring mot ackreditering påbörjades,
och sättet att skriva sakkunnigutlåtande ensades
beträffande disposition och slutsatser. Utan Kopps
chefskap hade detta inte skett. Hans öppenhet för
att ta tillvara medarbetarnas initiativ och drivkraft
för att bevaka omvärlden var avgörande för SKL:s
utveckling.
Samhällsutvecklingen har format oss
Drogbruket har haft en stor inverkan på SKL:s verksamhet. Antalet drogärenden har i stort sett ökat år
Arbete i det kemiska laboratoriet 1965.
11
Fingeravtrycksundersökning med hjälp av lupp och söknål vid SKA.
Kontroll och kemisk analys av narkotiska preparat. Antalet drogärenden har ökat kraftigt sedan nittonhundrasextiotalet och SKL
utförde nästan 40 000 drogärenden under 2014.
Utvecklingen av dna-tekniken har inneburit ett paradigmskifte
inom det forensiska arbetet. SKL utförde drygt 50 000 dnaundersökningar under 2014.
Nutida undersökning där material undersöks och analyseras med
hjälp av svepelektronmikroskop.
efter år med cirka fem procent, och de senaste åren
har ökningen varit ännu högre. I slutet av 1960-talet
hade vi cirka 1 400 ärenden. Idag har vi drygt 30 000
ärenden, och det finns inga tecken på trendbrott. Vi
har istället satsat stora resurser på att snabbt kunna
hantera strukturbestämningar av nya substanser för
att de ska kunna bli narkotikaklassade.
Digitaliseringen i vårt samhälle har påverkat
arbetssättet inom laboratoriet. Redan i början på
nittonhundraåttiotalet togs de första datorerna i drift
(ABC 80). En basdator och ett trettiotal terminaler
ändrade helt vårt arbetssätt eftersom handläggarna
själva kunde administrera sina ärenden.
Men it-samhället har också skapat ett helt nytt
undersökningsområde – it-forensiska undersökningar
– som är det snabbast växande området inom forensiken. De digitala spår vi avsätter idag via mobiltelefoner och datorer, är en enorm potential i utredningsarbetet då de förekommer inom alla brottstyper.
12
Teknik och vetenskap har fört oss framåt
Behovet av forensiska undersökningar har ökat
ständigt, vilket medfört att utrymmet för forskning
alltid varit begränsat. Samtidigt har ärendeutvecklingen drivit på behovet av en verksamhetsnära
metodanpassning, och ibland en egeninitierad
metodutveckling för att ta hand om ett ökat ärendeinflöde och rättsväsendets krav på bättre analyssvar.
Mikroskop har alltid varit ett grundinstrument inom
de forensiska undersökningarna, och har fortfarande
ett brett och viktigt användningsområde. Allt bättre
analysinstrument inom de kemiska och fysikaliska
områdena har gjort att analyserna har nått en oerhört hög detektionsnivå, och en stor precision med
att identifiera kända och okända substanser i våra
undersökningsmaterial.
Masspektrometri var tidigare en dyr och tidsödande teknik där utrustningen tog ett halvt laboratorium i anspråk. Idag är masspektrometern en
integrerad del i till exempel en gaskromatograf.
För fingeravtryck har det utvecklats framförallt
nya kemiska framkallningsmetoder, som gör att vi
idag kan framkalla fingeravtryck på betydligt fler
typer av underlag och med bättre resultat.
Det absolut största genombrottet kom dock med
dna-tekniken. Det blev ett så kallat paradigmskifte,
där vi under en period om ett par år gick från att i
bästa fall kunna utesluta att en viss person avsatt ett
biologiskt spår – blod, sperma eller saliv – till att med
mycket stor sannolikhet kunna identifiera en person.
Det är idag kanske svårt att förstå den frustration
som vi kände när offer och misstänkt gärningsman
inte kunde särskiljas i ett våldtäktsärende, eller när
en blodfläck hade en blodgruppssammansättning
som var gemensam för cirka 40 procent av den
svenska normalbefolkningen. Det var knappast så
att utredare och åklagare ”gjorde vågen” när vi
redovisade våra resultat.
Vi var dock överens om att det borde finnas något
i vårt dna som skulle kunna lösa problemet. Därför
minns jag fortfarande känslan när jag först läste om
att en Alec Jeffreys i England tagit fram en metodik
(”DNA fingerprinting”) som använts för att undersöka spermaprov från två flickor som våldtagits och
mördats. Att det var ett genombrott – det förstod vi
– men vi förstod inte då den fulla potentialen, och att
utvecklingen skulle gå så snabbt.
Från början skickades de spår som vi bedömde
var möjliga att få ett resultat ifrån till Cellmark i
England. Det krävdes stora fläckar och det tog lång
tid att få ett svar. Analystiden var mer än en månad
och det kostade en rejäl slant. Att få vara med när
historien ändrade riktning på allvar var stort, och
vi var omåttligt stolta när vi meddelade resultatet
till åklagaren i det första ärendet. Året var 1988 och
för första gången användes ett dna-resultat i svensk
domstol. Dna-resultatet blev en viktig stödbevisning
som ledde till en fällande dom.
Resultatvärdering
Under hela nittonhundratalet var det i stort sett fokus
på teknikutveckling, och det var först runt 1980 som
det vi idag kallar resultatvärdering blev ett eget vetenskapligt område inom forensiken. Förmågan att kunna
bedöma och värdera de erhållna undersökningsresultaten utifrån de frågeställningar (hypoteser) som
ligger till grund för att en förundersökning ska gå till
åtal, och därefter vidare till domstol – det som normalt benämns ”teknisk bevisning” – är faktiskt själva
kärnan i det som kallas forensisk vetenskap.
Eftersom vi inte var på plats när brottet skedde,
blir det vår uppgift att dra slutsatser om vad som
kan ha hänt utifrån konsekvenserna av vad som har
hänt, det vill säga olika spår. Det är dock viktigt att
hålla isär vår bedömning av spåren och domstolarnas
avgörande av vad som är att betrakta som bevisning
för att kunna avgöra frågan om en person är skyldig
eller oskyldig till brottet som de åtalats för. Det är
domstolen som i slutänden kommer att väga den
forensiska bevisningen mot annan bevisning och
döma.
NFC får en tydlig och viktig roll i den nya Polismyndigheten
Den minnesgode har säkert noterat att vi nu är på
väg att återvända till historien, genom att SKL går
över i Nationellt forensiskt centrum – NFC – och får
nya uppgifter och ett större ansvar. Trekvarts sekel
senare är vi är i stort sett tillbaka till de uppgifter som
SKA hade vid sin start 1939.
Min övertygelse är att vi går mot en ännu bättre
verksamhet när vi på allvar knyter ihop hela processen
från brottsplats till domstol. Teknisk bevisning är
redan idag ett viktigt inslag för att nå en ökad brottsuppklaring och kommer sannolikt att få en allt större
betydelse i framtiden. Men vi får aldrig glömma att
våra undersökningar och våra slutsatser ska vara en
garanti för att den enskilde får en korrekt behandling
under förundersökning och i domstol.
Tore Olsson
Laboratoriechef för SKL
13
Lena Klasén har ordet
Nationellt forensiskt centrum (NFC)
Svensk kriminalteknik har gått från att bedrivas vid
en statlig anstalt till ett laboratorium och nu är vi ett
nationellt centrum. Från och med den 1 januari 2015
har NFC ansvaret för hela den forensiska processen,
från brottsplats till domstol.
Tre år efter riksdagsbeslutet 2012 är vi idag en enda
polismyndighet. I samband med förändringen har
före detta SKL blivit NFC, som är en nationell avdelning i Polismyndigheten. De forensiska labben vid de
tekniska rotlarna i Stockholm, Göteborg och Malmö
ingår i verksamheten och på sikt ska även övrig
laborativ verksamhet i polisregionerna överföras till
NFC:s funktionsansvar.
NFC har ansvar för hela Polismyndighetens forensiska process, och vi ska utföra forensiska undersökningar vid misstanke om brott och bedriva annan
verksamhet i samband med sådana undersökningar.
NFC ska också bedriva forensisk forskning och
utveckling.
Man skulle kunna tro att vi efter en treårig förändringsprocess är klara och har kommit ut med nya
krafter på andra sidan årsskiftet. Den 1 januari 2015
har trummats in som ett närmast magiskt datum
inom Polisen – dagen för den stora förvandlingen.
Med risk för att göra någon besviken kan jag säga
att så är inte fallet. Den 1 januari var i själva verket
starten på en lång förändringsresa som kommer att
pågå under flera år. I skrivande stund gör vi en kartläggning av verksamheten för att se vilka resurser
och kompetenser som finns. Vi diskuterar samverkansformer med de forensiska sektionerna vid
landets sju polisregioner och den närliggande
Nationella operativa avdelningen (NOA).
14
Vi är alltså inne i en spännande utveckling för den
forensiska verksamheten i Sverige. Samtidigt som vi
vill behålla och förstärka vår internationella topposition.
Mål och uppdrag
Det övergripande målet för NFC är att medverka till
att fler brott klaras upp genom att vara ett opartiskt
expertorgan.
Lena Klasén är avdelningschef för Nationellt forensiskt centrum
– NFC.
Lena Klasén har ordet
SKL:s ledningsgrupp 2014. Stående (från vänster): Ricky Ansell (verksamhetsexpert och tillförordnad enhetschef, Biologienheten),
Titti Bäckström (enhetschef Förvaltning och Service), Billy Edquist (ekonomidirektör), Lena Klasén (tillträdande avdelningschef för NFC),
Tore Olsson (laboratoriechef), Roger Carlsson (enhetschef Kemi- och teknikenheten) och Sabine Rütten (enhetschef Dokument och
informationsteknikenheten samt informationsansvarig SKL). Sittande (från vänster): Birgitta Rasmusson (forskningsledare), Christina
Bertler Edlund (verksamhetsexpert), Liselotte Nielsen Sundberg (biträdande laboratoriechef), Anna Stenfeldt Hennings (enhetschef
Droganalysenheten) och Maria Öryd (tillförordnad personaldirektör).
NFC:s verksamhet kan indelas i fyra olika områden:
¡ undersökning och analys
¡ forskning och metodutveckling
¡ utbildning och information
¡ expertstöd till rättsväsendet
Kvalitet och ständiga förbättringar
NFC är ackrediterat för de flesta av de undersökningar
som utförs vid avdelningen. Med det menas att vi uppfyller kraven för standarden ISO/IEC 17025 samt ISO/
IEC 17020 för brandplatsundersökningar. Att ha en
ackrediterad verksamhet innebär att ständigt arbeta
med förbättringar av rutiner och metodik, samt att
årligen genomgå en översyn av SWEDAC (Styrelsen
för ackreditering och teknisk kontroll). Avdelningens
sakkunnigutlåtanden och analysbesked är anpassade
enligt krav från SWEDAC (STAFS 2003:14).
Med NFC:s ansvar för hela den forensiska processen
följer nya krav på att skapa enade arbetssätt och
ackreditering av den verksamhet som bedrivs i hela
Polismyndigheten. Inom fem år siktar vi på att ha ett
enat arbetssätt inom:
¡ kvalitets- och kompetenssäkrad laborativ
verksamhet (2019).
¡ funktionsansvar för all laborativ verksamhet
(2019).
¡ kvalitets- och kompetenssäkrad it-forensisk
verksamhet (2019).
¡ kvalitets- och kompetenssäkrad fältverksamhet
(2020).
¡ funktionsansvar för all fältverksamhet (2020).
Under 2015 kommer vi därför att starta upp olika
verksamheter för att nå målet om att ha en ackrediterad forensisk verksamhet om fem år. Projekt för
att harmonisera de forensiska ämnesområdena och
fältverksamheten planeras. Ett projekt för den itforensiska verksamheten pågår.
15
NFC:s ledningsgrupp 2015. Stående (från vänster): Liselotte Nielsen Sundberg (kanslichef NFC), Anna Orhall (sektionschef NFC
Stockholm), Lena Hallberg Holmér (sektionschef Kemi och tekniksektionen), Christina Bertler Edlund (kvalitetsledare), Anna Stenfeldt
Hennings (sektionschef Droganalyssektionen), Birgitta Rasmusson (forskningsledare), Lena Klasén (avdelningschef NFC), Sabine Rütten
(sektionschef Informationstekniksektionen) och Maria Öryd (tillförordnad HR-partner). Sittande (från vänster): Billy Edquist (ekonomidirektör), Ricky Ansell (verksamhetsexpert och tillförordnad sektionschef Biologisektionen), Thomas Söderberg (sektionschef NFC Syd)
och Torbjörn Ågren (sektionschef NFC Väst).
Uppdragsgivare och samarbetspartners
Organisation
Rättsväsendets myndigheter är NFC:s viktigaste
samarbetspartners. Under 2015 kommer vi att
intensifiera vårt samarbete med våra kunder och för
ändamålet har vi bland annat inrättat ett Forensiskt
råd där vi kan stämma av hur vi på bästa sätt kan
möta upp mot de behov som ställs på oss.
Utbytet med utländska forensiska laboratorier,
liksom andra internationella kontakter, är viktigt
för utveckling av verksamheten. Medarbetarna vid
de olika sektionerna deltar återkommande i internationella samarbets- och utvecklingsprojekt, inte
minst inom ramen för ENFSI (European Network
of Forensic Science Institutes).
NFC har cirka 400 medarbetare i Linköping,
Stockholm, Göteborg och Malmö. Organisationen
är indelad i ett kansli, tre laboratorier och fyra
operativa sektioner: Biologisektionen, Informationstekniksektionen, Droganalyssektionen och Kemioch tekniksektionen.
16
NFC Stockholm
NFC Stockholm
Effektiva flöden och ärendehantering ska
ge en effektiv verksamhet
Inom laboratorieverksamheten i Stockholm arbetar
vi i huvudsak med laboratorieundersökningar och
analyser av spår och material från brottsplatser,
samt personidentifieringar med daktylogram.
2014
NFC Stockholms (före detta laboratoriesektionen vid den tekniska roteln vid Polismyndigheten i Stockholms län) verksamhet
har under året präglats av:
• Framkallning och identifiering av fingeravtryck,
spår samt dokumentation och rekonstruktion av
brottsplats. Sektionen registrerade 6 374 inkomna
ärenden under 2014.
• FoU-projekt med bland andra Uppsala Universitet,
Vinnova, Europeiska Unionen (projektledare var
Lettland) och Brottsoffermyndigheten.
• Arbete inför verksamhetsövergången till en Polismyndighet. Under året stod det klart att drygt 20
procent av tekniska rotelns personal skulle få en ny
huvudman (Nationellt forensiskt centrum – NFC).
I uppdraget ingick att även förbereda Nationella
fingeravtrycksavdelningen (NFA) på övergången.
Ridde Johansson arbetar som fotograf vid NFC Stockholm. Att
dokumentera brottsplatser på olika sätt är mycket viktigt för
det fortsatta kriminaltekniska arbetet och utgör en del av den
tekniska bevisningen i domstolarna.
2015
Vår målsättning i den nya Polismyndigheten
är att:
• Utveckla kommunikationen såväl internt som externt.
• Bidra till och medverka i utvecklingen av den forensiska
processen inom Polismyndigheten.
• Skapa en god arbetsmiljö genom att utveckla en
enhetlig kultur efter sammanslagningen av två arbetsplatser till en ny sektion i en ny organisation. Vi satsar
också på att utveckla ledarskapet och medarbetarskapet inom vår sektion.
• Effektivisera verksamheten genom att skapa ett
effektivt ärendeflöde och en effektiv ärendehantering.
Vi strävar samtidigt efter att utveckla våra metoder
och därmed höja kvaliteten i verksamheten.
17
2014
NFC Väst
Fokus på skjutningar i gängrelaterade miljöer
Sektionen NFC Väst består av totalt 19 medarbetare
(varav 3 är chefer) fördelade i grupperna spår / dokumentation och fingeravtryck. Grupperna var innan
bildandet av den nya Polismyndigheten en del av den
tekniska roteln inom länskriminalpolisen vid Polismyndigheten i Västra Götaland. Vid sektionen utförs
framkallning och identifiering av fingeravtryck, vapenrelaterade undersökningar, hantering och undersökning
av bevismaterial, hantering av spårdatabaser och inköp
av kriminaltekniskt material. Utbildning av andra
grupper inom Polisen i materialhantering, metodutveckling inom skjutavståndsbedömning och skospår,
samt ackrediteringsarbete inom fingeravtrycksverksamheten ingår också i sektionens verksamhet.
Verksamheten har under året präglats av att:
• Fingergruppen har hanterat en ärendevolym om totalt
1 955 ärenden inom såväl mängdbrott som grova brott.
Ett flertal träffar inom narkotikabrott har bidragit till att
gärningsmän har kunnat lagföras.
• Ackrediteringsarbetet av fingerverksamheten intensifierats under hösten och vintern 2014. SWEDAC
gjorde ett första besök i december, och ackrediteringen
förväntas kunna vara klar under våren 2015.
• Göteborg har varit hårt drabbat av skjutningar i gängrelaterade miljöer. Spårgruppen har därför lagt stor
fokus på vapenrelaterade undersökningar, och har
genom sin insats bidragit till att ett antal gärningsmän
har kunnat lagföras för dessa brott.
• En verksamhet för bedömning av skjutavstånd har startats upp och två medarbetare har påbörjat en utbildning inom detta område.
• Spårgruppen har hanterat ett stort inflöde av tillvaratagna kläder för undersökning i samband med såväl
grova som mindre grova brott.
• Skospårsverksamheten har utvecklats och medarbetare
har deltagit i olika arbetsgrupper och förstudier inom
detta område. Arbetet inom skospårsområdet omfattar
också hantering av skodatabas.
• Spårgruppen aktivt har utbildat olika externa grupper
inom Polisen för att förbättra hantering av inlämnat
gods samt bedömning och prioritering vid beställning
av undersökningar. Detta är viktigt och grundläggande
för att kunna förbättra och effektivisera verksamheten
i stort.
• Omfattande arbetsinsatser för att ta emot och skriva in
material för undersökning (logistiken), samt svara för
inköp av kriminaltekniskt material till hela den tekniska
roteln.
• Spårgruppen har under 2014 hanterat 4 020 ärenden.
2015
Vår målsättning i den nya organisationen
är att:
Mats Ljung arbetar med att framkalla fingeravtryck vid NFC Väst.
Under 2014 hanterade Fingergruppen totalt 1 955 ärenden inom
såväl mängdbrott som grova brott.
18
• Fortsätta ackrediteringsarbetet inom fingeravtrycksverksamheten för att få denna ackrediterad under 2015.
NFC Syd
NFC Syd
Vi ska slimma våra ärendehanteringsflöden
utan att ge avkall på kvaliteten i vårt arbete
Vid NFC Syd i Malmö genomförs undersökningar
inom områdena spår och dokumentation (vilket till
exempel omfattar undersökningar av vapen, skospår,
verktygsspår och förfalskningsbrott) samt fingeravtryck. Arbete för att ackreditera fingeravtrycksverksamheten bedrivs intensivt och målsättningen är
att kunna erhålla en ackreditering under april 2015.
2014
Tobias Edsfält är biomedicinsk analytiker och arbetar med fingeravtryck vid NFC Syd. Under året har man bedrivit ett intensivt
ackrediteringsarbete med målsättningen att kunna erhålla en
ackreditering av fingeravtrycksverksamheten i april 2015.
Verksamheten har under året präglats av:
• Förberedelser inför omorganisationen i samband med
bildandet av den nya Polismyndigheten då den tidigare
tekniska rotelns verksamhet delades upp i två delar vid
årsskiftet 2014/2015: en del som uppgick i Region Syd
och en del som bildade sektionen NFC Syd vid Nationellt forensiskt centrum – NFC. Förberedelsearbetet
inför övergången till NFC Syd har kunnat genomföras
på ett bra sätt.
• Fokusering på att genomföra undersökningar, vilka har
ökat i antal jämfört med tidigare år. Trots att bemanningen har varit låg, har antalet identifierade spår varit
rekordstort och ärendebalansen har ökat.
• Att dokumentera metoder, skapa lednings- och laboratoriehandböcker och genomföra internrevisioner
inom ramen för ackrediteringsarbetet. Enligt planerna
kommer arbetat att kunna slutföras i april 2015 genom
en ackreditering av SWEDAC.
2015
Vår målsättning i den nya Polismyndigheten
är att:
• Uppnå en balans i fråga om bemanning och ärenden.
Det är viktigt att få rutiner för den nya organisationen
på plats, implementera och börja arbeta efter dem, vilket
också inbegriper att följa bemanningsplaneringen.
• Slimma flödet i vår ärendehantering med målsättningen
att utflödet (antalet avslutade ärenden) ska vara större
än inflödet (antalet inkomna ärenden).
• Genom vår ackreditering kunna uppvisa att vi håller en
god kvalitet på det arbete som vi utför.
19
Undersökning och analys
I våra sakkunnigutlåtanden sätts den tekniska
bevisningen i sitt sammanhang
Forensisk vetenskap är ett sammanfattande begrepp
för de vetenskaper som används inom kriminaltekniska
undersökningar.
Ett sakkunnigutlåtande från SKL består inte enbart
av de analysdata som framkommit vid analyser och
undersökningar, utan innehåller även värderingar
där vi utifrån kunskap och erfarenhet har satt in den
tekniska bevisningen i sitt sammanhang. Vår bedömning i ett sakkunnigutlåtande är formulerad med
den styrka, och den precision, som är möjlig för den
aktuella frågeställningen och de gällande förutsättningarna. De personer hos oss som har behörighet
att avge sakkunnigutlåtanden genomgår regelbundet
omfattande internutbildningar och certifieringar.
Ärendeutveckling 1965 – 2014 samt
ärendeproduktion 2014
Inkomna ärenden
Under 2014 har antalet begärda undersökningar,
exklusive personprover, ökat med 9,6 procent och
begärda undersökningar för personprover har minskat med 12,0 procent.
Antalet registrerade personer i dna-registren var
cirka 143 000 personer vid årets slut 2014. Detta är en
ökning med 6 procent. Antalet registrerbara spår i
spårregistret ökade med 7 procent, och där finns nu
cirka 29 800 spår som ännu inte gett träff med en person. Antalet träffar är tämligen konstant jämfört med
föregående år, men där har andelen spår/spårträffar
ökat i förhållande till andelen spår/personträffar.
Vad gäller de traditionella disciplinerna inom Kemioch teknikenheten har vi haft en ökning av antalet
inkomna ärenden inom spårområdet med cirka 2
20
procent, dessa är ofta relaterade till mängdbrott. Vidare
har behovet av fingeravtrycksundersökningar ökat med
cirka 26 procent. Miljöundersökningar har fortsatt att
minska och minskade under 2014 med 14 procent.
Inom narkotikaområdet har vi sett en fortsatt
ökning av nya substanser, och arbetet med strukturutredningar och informationsunderlag för klassning
av nya substanser har fortsatt. Den satsning som
gjorts på en NMR-utrustning har fallit väl ut och
medfört att tiden för strukturbestämningar har
kunnat minskas. Under året har antalet inkomna
narkotikaärenden ökat med 13 procent.
Undersökningsområdena urkund/sedlar har haft
en minskning med 14 procent under året. Inkommande ärenden gällande handstilsundersökningar
har under året ökat med 9 procent. It-forensik är ett
område som har ett kontinuerligt tillväxtbehov och
under 2014 har de it-forensiska undersökningarna
ökat med 15 procent. Området är också föremål för
en snabb teknikutveckling. SKL har under året fortsatt med att bygga upp expertområdet mobiltelefonundersökningar och elektronik.
Avslutade ärenden
Det totala antalet avslutade undersökningsärenden
har under 2014 ökat med cirka 13 procent. Antalet
avslutade ärenden inom narkotikaområdet har ökat
med 16 procent. Även inom delar av de traditionella
kriminaltekniska disciplinerna, såsom fingeravtryck, har det skett en ökning med 20 procent. Inom
it-området har antalet avslutade ärenden ökat med
36 procent. Antalet utförda dokument- och sedelundersökningar har minskat med 14 procent. Trots
en kraftig ökning av ärendevolymen har en minskning av antalet öppna ärenden med hela 24 procent
kunnat uppnås under 2014.
Undersökning och analys
Totalt antal ärenden under åren 1965-2014
(exklusive personprov)
Totalt antal ärenden under åren 1965-2014
120 000
70 000
60 000
100 000
50 000
Ärenden
Ärenden
80 000
60 000
40 000
30 000
40 000
20 000
20 000
10 000
0
0
Diagram över SKL:s ärendeutveckling mellan åren 1965 och 2014. Diagrammet till vänster visar totalt antal ärenden inklusive personprover dna, medan diagrammet till höger visar totalt antal ärenden exklusive personprover dna.
Ärendeproduktion under 2014 jämfört med 2013
Inkomna ärenden*
år 2013
Utfört antal
undersökningar**
år 2013
Inkomna ärenden*
år 2014
Utfört antal
undersökningar**
år 2014
Biologienheten
54 734
55 385
50 462
49 973
DNA spår (undersökningsuppdrag)
14 152
14 937
14 739
15 755
DNA (jämförelseprover)
40 029
40 298
35 183
34 063
1
553
150
540
155
46
Typ av undersökning
Morfologi, hår m.m.
Dokument- och informationsteknikenheten
Handläggningstider
2014 (antal dagar,
mediantider)
14
2 074
2 153
1 922
2 040
Digitala bevis
302
303
346
413
49
Handstil
219
269
239
263
44
10
Urkund
1 553
1 581
1 337
1 364
33 435
33 667
37 906
39 011
Gift m.m.
102
164
90
160
Narkotika
33 176
33 317
37 703
38 722
5
139
163
95
110
22
18
23
18
19
4 836
4 894
5 229
6 190
851
861
809
841
16
1 418
1 747
1 791
2 104
47
Kemi
981
1 091
931
1 187
35
Verktygsspår, skoavtryck, fibrer m.m.
785
715
798
782
51
Vapen***
801
480
900
1 276
211
SKL totalt
95 079
96 099
95 519
97 214
Droganalysenheten
Alkoholanalyser
Utandningsalkohol
Kemi- och teknikenheten
Brand
Fingeravtryck
39
* Ett inkommet ärende kan ge upphov till fler eller, i vissa fall, färre, utförda undersökningar
och siffrorna är därför inte helt jämförbara med talen för utförda undersökningar.
** Undersökningar är räknade på statistiknivå enhet. *** Vapenskrotning ingår ej i redovisningen.
21
Dokument- och informationsteknikenhetens
ärendeutveckling 1992-2014
60 000
3 000
50 000
2 500
Antal ärenden
40 000
30 000
20 000
2 000
1 500
1 000
500
30 000
2014
2013
2012
Kemi- och teknikenhetens ärendeutveckling 1992-2014
1 600
1 400
Antal ärenden
1 200
1 000
800
600
400
22
Brand
Fingeravtryck
Spår
Morfologi
2014
2013
2012
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1993
1994
1992
Vapen
Kemi
2011
200
0
2014
2013
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2003
2004
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
Narkotika
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1992
1995
0
Utandningsalkohol
1994
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
5 000
1996
0
1995
10 000
1993
100
1994
1995
15 000
2014
200
20 000
2013
300
25 000
2012
400
Gift
Digitala bevis
2011
Antal ärenden
35 000
Alkohol
Handstil, tal
Droganalysenhetens ärendeutveckling 1992-2014
(narkotika)
600
1992
1993
Urkund
Personärenden, DNA
Droganalysenhetens ärendeutveckling 1992-2014
(utom narkotika)
Antal ärenden
1994
1992
2014
2013
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2003
2004
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1993
1994
1992
DNA-ärenden
2012
0
0
2012
500
10 000
1993
Antal ärenden
Biologienhetens ärendeutveckling 1992-2014
Expertstöd till rättsväsendet
Expertstöd till rättsväsendet
Vår kompetens gör oss till en stark länk i
rättskedjan
Utifrån vår position inom Polisväsendet kan vi bidra till
att optimera de kriminaltekniska insatserna genom hela
rättskedjan – från förste polisman på plats, brottsplatsundersökningar, analyser och kriminaltekniska överväganden – till den slutliga behandlingen i domstol.
Den forensiska processen
Regeringen gav, via Justitiedepartementen, Genomförandekommittén för den nya Polisen i uppdrag
att inkludera SKL och dess verksamhet i den nya
Polismyndigheten i form av en nationell avdelning –
Nationellt forensiskt centrum – NFC. NFC har fått
i uppdrag att vara huvudansvarig för den forensiska
processen. Ett omfattande arbete har genomförts
under året med att utforma den forensiska verksamheten framgent, givet huvudansvaret, så att en sammanhållen, opartisk forensisk process kan utformas
till stöd för utredningsprocessen. Vidare har planer
för hur verksamheten ska kvalitets- och kompetenssäkras tagits fram.
Utveckling av polismyndigheternas kriminalteknik
Inom ramen för det Forensiska rådet (FOR) har ett
antal specifika arbetsgrupper startats, som under
året har slutfört sina uppdrag i syfte att förbättra det
forensiska arbetet. Under 2014 har ett antal rapporter färdigställts om arbetsmiljö för kriminaltekniskt
arbete, om utveckling av arbetsrutiner vid utredning
av våldtäkt, om utredning av långtidsförvaring av
material i kalla fall, en exempelsamling med goda
exempel och kriminaltekniska metoder för ökad uppklaring av inbrott i bostad, samt en rapport om arbetet i MUR (metod och utrustningsrådet) och FOR.
Forensiska rådet och andra mötesforum
Forensiska rådet, FOR, har fram till årsskiftet 2014/
2015 letts av Rikspolisstyrelsen (RPS) med representation från Polismyndigheterna, Rikskriminalpolisen
(RKP), Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket
(RMV), SKL samt fackliga organisationer.
Under rådet finns fem samordningsgrupper
med följande huvudtema: grova brott, mängdbrott,
urkundsfrågor, narkotika och digitala medier. Till
samordningsgrupperna knyts efter behov tillfälliga
eller permanenta arbetsgrupper för att hantera ett
ämnesområde eller projekt.
Som ett komplement till FOR har även cheferna
vid de tekniska rotlarna, Polisavdelningen vid RPS
samt SKL träffats vid två tillfällen per år. De mötesfora som har etablerats syftar till att skapa en samsyn
inom det kriminaltekniska området, både inom
Polisen och med samverkande aktörer inom rättsväsendet, som exempelvis åklagarna.
Dessutom bedrivs ett antal andra aktiviteter
inom olika områden i syfte att uppmuntra, stödja och
utveckla den kriminaltekniska verksamheten. SKL
har även stimulerat enskilda kriminalteknikers kompetensutveckling genom att ge resebidrag för att delta
i internationella konferenser och göra studiebesök
utomlands.
I den nya organisationen, från och med 2015, övertar NFC huvudansvaret för det Forensiska rådet, och
det kommer att omformas till viss del, men även fortsättningsvis vara ett forum för kundkontakter med
mottagare inom utredningsprocessen och mottagare
av våra resultat inom rättsprocessen utanför Polisen.
Vidare kommer ett Vetenskapligt råd att skapas, samt
samverkansgrupper för diskussion om den forensiska
processen.
23
Metodstöd till verksamheten
SKL – numera NFC – samverkar med Polisens kriminaltekniker i utveckling av både metoder och rutiner
som används i fält och på de tekniska rotlarna (de
forensiska sektionerna inom den nya organisationen).
Vi provar även olika typer av kriminalteknisk utrustning, och kan ge rekommendationer kring användning och inköp. SKL/NFC deltar i inspektioner och
arbetsgrupper i samarbete med övriga delar av Polisen.
Vi medverkar också i olika internationella utvecklings- och stödprojekt inom rättsväsendet.
Vidare har vi varit en del av det stödprojekt som
Polisen i Västra Götaland har lett med mål att bygga
upp såväl verksamhet som utbildning på det kriminaltekniska området i Serbien, där vi under året bland
annat har gett en kurs i blodbildsanalys.
fem länder i utbytet av dna-profiler inom Prümsamarbetet: Finland, Estland, Polen, Slovakien och
Litauen. Programvaran för att även kunna utväxla
fingeravtryck inom Prüm driftsattes innan jul 2014,
och samarbetet förväntas komma igång under våren
2015. Strax före jul införde vi som rutin att enbart
redovisa våra ärenden digitalt till alla uppdragsgivare inom Polisen och Åklagarmyndigheten. Samtliga forensiska it-stödsystem har förberetts för den
nya Polismyndigheten, och i samband med detta har
ärendehanteringssystemet TekPro, som används vid
de tekniska rotlarna/forensiska sektionerna i regionerna, genomgått en modernisering.
Bättre it-stöd
SKL har under 2014 driftsatt den nya eliminationsdatabasen för dna och byggt upp den med profiler
från personal som i sitt arbete kan riskera att kontaminera prover. Därtill har vi driftsatt ytterligare
2014
Liselotte Nielsen Sundberg var biträdande laboratoriechef vid SKL
och arbetar nu som kanslichef vid NFC.
Under det gångna året har vi:
• deltagit i det förberedande arbetet med att införa den
nya organisationen där vi bildar Nationellt forensiskt
centrum – NFC.
• utvecklat och driftsatt system för att kunna utbyta
fingeravtryck med andra länder inom EU enligt Prümkonventionen. Detta utbyte förväntas kunna starta i
början av 2015.
• arbetat vidare på att sprida och förankra modellen för
resultatvärdering utanför SKL. Detta har bland annat
skett i samband med den kriminaltekniska fortbildningskonferensen på Djurönäset, där vi för andra året
hade tema om graderad skala för bedömningar i
arbetet med brottsplatsundersökning.
• genomfört ytterligare två lokusutbildningar. Det finns
nu 100 utbildade lokala brottsplatsundersökare (lokus),
enligt det nya konceptet, runt om i landet.
• tagit över ansvaret för att stötta polismyndigheternas
arbete avseende ackreditering av fingeravtrycksverksamheten.
• byggt upp och driftsatt en ny eliminationsdatabas
för dna.
24
2015
NFC:s målsättning för det kommande året
innebär att vi:
• fortsätter arbetet med att ena och forma den nya
Polismyndigheten. NFC ska ta fram en plan och arbeta
för en kvalitets- och kompetenssäkrad forensisk process.
• har fokus på våra kunders behov, framförallt i syfte att
sänka våra handläggningstider ytterligare.
• uppdaterar och reviderar den forensiska strategin.
• fortsätter satsningen på kalla fall med anskaffande av
en långtidsförvaring för material och spår i ärenden där
det inte längre finns någon preskriptionstid.
• inför enade och mer transparenta utlåtanden inom
NFC.
Kundfokus
Kundfokus
Målsättningen är att optimera våra handläggningstider efter rådande förutsättningar
Hur lång handläggningstiden blir i ett specifikt ärende
avgörs av en rad olika faktorer som exempelvis vilken
typ av brott det handlar om, hur vanligt förekommande
denna typ av brott är och om undersökningarna i sig är
tidskrävande eller ej. Vår målsättning är att kunna ge
våra kunder en handläggningstid som är rätt anpassad i
det aktuella ärendet utifrån de förutsättningar som finns.
I de fall vi hör några negativa uttalanden om SKL
eller NFC är det sällan rörande vår kompetens eller
våra resultat, utan istället är det våra handläggningstider som får kritik. Det kan då låta som att
vi alltid har långa handläggningstider, och att våra
kunder i rättsväsendet alltid blir fördröjda av att vi
inte levererar i tid. Finns det någon sanning i detta,
eller är det en förklaring att ta till när journalister
ligger på i massmedialt intressanta utredningar?
Analys av brandrester och brandorsaker.
Vår målsättning är att kunna ge våra kunder en
handläggningstid som är rätt anpassad i det aktuella
ärendet utifrån de förutsättningar som finns. Därför
varierar våra handläggningstider beroende på undersökningsområde för olika ärendetyper, brottets grovhet samt närvaro av ungdomar, häktade eller andra
skäl för förtur. För vissa ärendetyper klarar vi målen,
medan vi för andra ärendetyper har en förbättringspotential.
Arbetet för att sänka våra handläggningstider har
gett effekt inom att antal områden. De områden där
vi har lyckats bäst med att sänka handläggningstiderna är främst där vi även haft en ökad ärendevolym,
det vill säga: undersökningar inom handstil, urkund
och sedlar, narkotika, brand, vapen samt dna-volymbrott. Handläggningstiderna inom dessa områden har
minskat med mellan 10 och 30 procent. Totalt sett har
dock SKL:s handläggningstid blivit något längre.
De olika registren för dna-profiler som SKL/NFC handhar är viktiga
forensiska verktyg såväl nationellt som internationellt.
25
Stora volymer med likartade ärenden
Inom några ärendetyper har vi stora volymer med
likartade frågeställningar om till exempel narkotikaanalyser, personärenden till dna-registret och dnaspår i mängdbrott. Detta medför att vi kan skräddarsy
hela processen från metodik till en väl fungerande
stödprocess med automatiserade instrument och ett
bra it-stöd till handläggningen. För de här typerna av
ärenden har vi bra handläggningstider, några av de
bättre i Europa.
i denna typ av ärenden är att vi inte får allt material
till oss med en gång, utan att det måste prioriteras för
analyser och undersökningar av olika slag i omgångar via samråd mellan SKL:s handläggare, polis och
åklagare. Utredningen är ofta inledningsvis beroende
av snabba resultat för att man ska kunna rikta in det
fortsatta arbetet. Det är inte ovanligt att det i denna
typ av ärenden kommer in material till SKL utspritt
över en mycket lång tidsperiod.
Samarbetsärenden
Små volymer
Flertalet av våra olika ärendetyper ligger under –
eller långt under – 1 000 ärenden per år, och hanteras
av ett fåtal handläggare inom varje ärendetyp. Svårigheten är att få effektiva flöden inom en ärendetyp
med ett lågt antal ärenden. Den effektiva arbetstiden
i våra ärenden är för merparten resurseffektiv, men
i de aktuella ärendetyperna (små volymer) uppstår
ofta liggtider i avvaktan på att handläggaren måste
utföra andra arbetsuppgifter. Ett sådant exempel är
när ärenden med absolut förtur måste gå emellan för
att få en tillräckligt snabb hantering.
De grova brotten är ofta även samarbetsärenden
vid SKL/NFC, det vill säga att de ska undersökas
beträffande flera olika ärendetyper. Ett grovt rån
kan till exempel behöva undersökas avseende dna,
fingeravtryck, vapenundersökning och fibrer. Ofta
är det samma material som ska undersökas med flera
tekniker. Detta kräver att vi i förväg strukturerar
arbetet så att de olika analysteknikerna förstör så lite
som möjligt för varandra. Även detta medför långa
handläggningstider, då vi vill förvissa oss om att vi
har fått ut den information som finns att få innan vi
går vidare med nästa analysteknik.
Undersökningstyper som är mycket tidskrävande
Det finns ärendetyper där själva analysförfarandet i
sig tar mycket lång tid att utföra. Ett sådant område
är de olika specialanalyserna inom dna – till exempel Low Template (LT) – där man utgår från en liten
mängd ursprungsmaterial.
Mängdbrott
Vi ska bli lättare att nå utanför kontorstid
Det är rimligt att ett mängdbrott inte får kräva lika
mycket i resurser som ett grovt brott. De resurser som
åtgår i mängdbrott ska dock vara av sådan art att de
ger mycket valuta för pengarna. Resultaten ska helst
peka mot en person, eller en brottserie, för att vara
direkt användbara i en brottsutredning. Att på förhand besluta om vad som är rimligt att göra i denna
typ av ärenden ger även det, precis som vid de stora
volymerna, möjlighet till en anpassad snabb process.
• Vi strävar kontinuerligt efter att förbättra våra tjänster
för att kunna ge ett relevant stöd i rättsprocessen.
Våra tjänster och vår personal är normalt nåbara under
vardagar via våra servicetelefoner, men vid behov kan vi
även hantera ärenden utanför kontorstid.
• För att ytterligare förenkla för våra kunder att nå oss
har vi startat en ”tjänsteman i beredskap – TIB” i början
av 2014.
Grova brott
De grova brotten måste nästan alltid hanteras individuellt utifrån förutsättningarna i just det specifika
ärendet. Ofta blir utredningsprocessen mycket lång,
såväl inom Polisen som vid SKL/NFC. Det normala
26
Servicetelefoner
• Alla SKL:s/NFC:s operativa enheter har bemannade
servicetelefoner dit uppdragsgivare kan ringa för att
snabbt få besked om olika undersökningstyper – det
vill säga vilka analyser som gjorts – och när SKL/NFC
beräknar att kunna återkomma med ett besked. Vi
kan också ge råd om spårsäkring och förpackning av
bevismaterial, med mera.
Biologi
Biologi
2014
Undersökningar i grova brott ökar och
europeiskt dna-utbyte utvidgas
Vid Biologienheten arbetar vi med material som
tillvaratagits på brottsplats i syfte att påvisa biologiska
spår och ta fram dna-profiler, för jämförelse mot
person eller för registrering i spårregistret.
• ett stigande behov av undersökningar i grova brott –
med en ökad komplexitet – samtidigt med en markant
minskad inströmning av registertopsningar.
• arbete med att utvidga utbytet av dna-profiler enligt
Prümrådsbeslutet med anslutning till Nederländerna,
Estland, Polen och Litauen.
• förändringsarbete för att effektivisera våra processer
och sänka våra handläggningstider.
• upphandlingar av nya analyskit för brottsplatsspår och
jämförelseprov från personer samt ett snabbanalysinstrument.
• forskningssamarbeten med bland annat Lunds
universitet, Chalmers tekniska högskola och Statens
veterinärmedicinska anstalt (SVA).
2015
är att:
Sedan 2013 deltar Sverige operativt med internationella sökningar
av dna-profiler inom ramen för det så kallade Prümrådsbeslutet.
Under 2014 har arbetet utvidgats och medfört att vi kunnat
söka profiler med Finland, Estland, Polen, Litauen och Slovakien.
Christina Widén arbetar som forensiker vid Typning och registergruppen som hanterar de internationella sökningarna inom
Prümsamarbetet.
• tydliggöra och aktivera det forensiska processansvaret
inom vårt verksamhetsområde.
• vidareutveckla verksamheten för att stödja den forensiska processen med ett uttalat kundfokus genom att
implementera nya analyskit och en ny instrumentering,
samt fortsatt arbete för effektivare processer och en
sänkning av handläggningstiderna.
• fortsätta utvidgningen av Prümsamarbetet, med
anslutning till fler länder för registersökningar och
samordning av verksamheten med den nya brottssamordningen.
• fortsätta forskningssamarbetena med externa parter
och omvärldsbevakningen inom ämnesområdet.
27
Dokument och informationsteknik
Det äldsta – undersökningar av handstil och
dokument – kombineras med det allra nyaste
– it-undersökningar
Vid Dokument- och informationsteknikenheten
arbetar vi inom ett brett område med bärare av
information. Databärare i olika former utgör enhetens
gemensamma nämnare där undersökningarna kan
handla om att ta fram dold, raderad eller skadad
information eller att ta reda på om materialet är
äkta. Det kan även vara jämförelser i handstils-,
ljud eller bildärenden samt fotodokumentation och
spårvisualisering. Metodutveckling är en viktig del
av verksamheten där SKL/NFC har ett nationellt
uppdrag inom det it-forensiska området. Vi bedriver
en kvalitetssäkrad verksamhet med samlad kompetens
inom allt som gäller tryckta produkter, fotografiska
spårsäkringstekniker, handskrivet material och
digitala spår.
Diana Belic och Kristoffer Axelsson Spjuth genomför en handstilsundersökning.
28
Att kunna jämföra med äkta referenshandlingar är en förutsättning för att kunna lämna ett säkert svar vid en äkthetsundersökning av exempelvis ett pass. SKL förvaltar för Sveriges räkning en
gemensam fysisk databas med nästan 10 000 äkta dokument
från hela världen. Laborant Ulrika Öström har ett viktigt uppdrag
att underhålla samlingen.
Dokument och informationsteknik
Dan Nyberg vid Bild och ljudgruppen genomför en ljudanalys.
2014
2015
Verksamhetens målsättning är att
tillsammans med andra aktörer inom den
nya Polismyndigheten bygga
• ett ökande behov av informationstekniska undersökningar både till antal och komplexitet.
• ett intensivt ärendearbete för att sänka handläggningstider och öppna ärenden. Vi har sett en ärendeökning
inom våra mest resursintensiva områden. Inkomna
ärenden har inom dessa ökat mellan 8 och 25 procent
gentemot 2013. Samma sak gäller glädjande nog för
avslutade ärenden, som har ökat mellan 6 och 35 procent. Vi har avslutat 35 procent fler dataärenden 2014
jämfört med 2013, och för övriga ärenden har vi kortat
handläggningstiderna med mellan 25 och 60 procent
under 2014.
• ett bra nätverk och metodik för effektiva flöden inom
den forensiska processen.
• ett fungerande processansvar inom sektionens verksamhetsområden.
Ett fortsatt intensivt arbete med att korta handläggningstider till nivåer som motsvarar behov och häktningstider
är en självklar ambition, liksom fortsatta forskningssamarbeten med externa parter och omvärldsbevakningen
inom ämnesområdet.
29
2014
Droganalys
Vi ser flera nya missbrukssubstanser
varje vecka
Vid Droganalysenheten arbetar vi med material som
misstänks innehålla ämnen som i Sverige är klassade
som narkotika, hälsofarlig vara eller dopningsmedel.
Dessutom utför vi analyser av illegal alkohol och
material med misstänkta gifter.
• en ökad ärendeinströmning inom narkotikaområdet
på 13 procent. Den materialtyp som ökade mest var
läkemedel/doping. Dessutom ökade efterfrågan på
amfetaminjämförelser, vilka kan visa om material från
olika beslag kommer från samma eller olika tillverkare,
samt kartlägga distributionsvägar. Förändringsarbetet
med att effektivisera våra processer och bibehålla korta
handläggningstider för narkotikaärenden har fortsatt
under året.
• identifiering av 72 nya missbrukssubstanser. Ett flertal
av substanserna har identifierats i material från Tullverket som en del av ett samarbete för snabb och
rationell hantering av nya substanser som förekommer
i Sverige. Totalt inom EU rapporterades 101 nya missbrukssubstanser till Early Warning System. Sverige var
först med 36 utav dessa. SKL har bidragit i klassningsarbetet av 32 missbrukssubstanser.
• metodutveckling för att effektivisera våra analysmetoder. Vi har implementerad en förbättrad metod för
rutinanalys av misstänkt narkotika som identifierar ett
större antal substanser och utvecklat en analysmetod
för dopingsubstanser som ger både identitet och halt
vid samma analys. Vi kan ange en teoretiskt beräknad
halt för vissa cannabismaterial.
2015
Vår målsättning i den nya organisationen är att:
Margareta Skarp Runtegen arbetar som forensisk laborant
på Droganalyssektionen. Dagligen undersöker hon material,
som till exempel pulver och vätskor, som misstänks innehålla
klassade substanser. Mycket små mängder narkotika kan hittas
på till exempel en våg med dagens känsliga analystekniker.
30
• bygga ett bra nätverk inom narkotikaområdet i den
nya Polismyndigheten, samt att aktivera det forensiska
processansvaret inom vårt verksamhetsområde.
• kontinuerligt arbeta med våra processer, införa nya
metoder och annan instrumentteknik för att ha handläggningstider och metodik som motsvarar rättsväsendets behov.
• fortsätta arbetet med att snabbt identifiera nya missbrukssubstanser i den stora volymen av narkotikaärenden, och därmed bidra till det nationella och
internationella arbetet inom NADiS (Närverket för
den Aktuella Drogsituationen i Sverige).
• utveckla ett internationellt samarbete inom NMRområdet i syfte att utveckla metoder för att identifiera
nya missbrukssubstanser.
Kemi och teknik
Kemi och teknik
Den klassiska kriminaltekniken är ständigt aktuell
Vid Kemi- och teknikenheten utförs främst olika
typer av jämförelser mellan spår som exempelvis
fingeravtryck, fibrer, skoavtryck, verktygsspår, färger,
glas, kulor och patronhylsor med mera. Ofta används
jämförelsemikroskop där två spår kan jämföras sida
vid sida. Vid identifiering av olika ämnen som brännbara vätskor, explosivämnen, tårgas, plaster med mera
används olika typer av analysinstrument.
2014
• en ökande inströmning av ärenden. Framförallt inom
fingeravtryck-, respektive spårområdet, har antalet
ärenden ökat markant.
• att arbetet med processer har intensifierats och utvecklats samt startat inom fingeravtrycksframkallning
respektive vapenområdet. Syftet är att få en effektivare
verksamhet, vilket ska ge kortare handläggningstider.
• planering och start av en utbildning inom skoavtrycksområdet för att uppnå samsyn och lika kvalitet inom
området.
• genomförandet av ett samarbetsprojekt med Polismyndigheten i Östergötland för att ta fram en modell för en
effektivare verksamhet inom fingeravtrycksframkallning, säkring av dna-spår och brottsplatsundersökningar. Projektet drivs som en pilot under sex månader,
varefter verksamheten kommer att permanentas.
2015
är att:
På bilden skymtar ett av de två svepelektronmikroskop (SEM/
EDX) som används för grundämnesanalys av färg, glas, metaller,
tändsatspartiklar och okända ämnen. Magnus Larsson arbetar
som förste forensiker med bland annat SEM/EDX inom området
tändsatspartiklar och materialundersökningar.
• fortsätta arbetet med resultatvärdering för att bättre
kunna stödja rättsväsendets brottsutredningar.
• fortsätta arbetet med att korta handläggningstiden
och leverera rätt produkt i rätt tid till rättsväsendets
aktörer.
• utveckla verksamheten i den nya myndigheten för
att få en samsyn de fyra orter emellan som geografiskt
ingår i NFC.
31
Vi frigör tid för kärnverksamhet
Vår uppgift är att stödja kärnverksamheten.
Genom att vi fokuserar på att uppnå och upprätthålla
en servicenivå som är rätt för SKL och NFC, frigörs
tid för operativ kärnverksamhet. Vi svarar för stöd
inom följande områden:
¡
¡
¡
¡
Administrativ service administrerar bland
annat utbildningar, konferenser, beställningar
av forensiskt referensmaterial, resebokningar,
fakturahantering samt övrigt administrativt stöd
till chefer och medarbetare, och skapar på så sätt
frigjord tid för kärnverksamheten.
It-förvaltning utvecklar och förvaltar SKL och
NFC:s interna datasystem och it-utrustning.
I gruppen ingår även SKL:s arkivarie.
Gruppen för alkoholutandning ger support av
bevisinstrumentet Evidenzer till Polisen, Tullverket och Kustbevakningen samt kontrollerar
och kalibrerar instrumenten efter årlig service hos
tillverkaren. Kontroll och kalibrering genomförs
också av nordiska Evidenzer-instrument. Medarbetare i gruppen utbildar instrumentansvariga
och handlägger ärenden där resultatet från
alkoholutandningsprov ifrågasatts.
Ärendeservice består av registratur, vaktmästeri
och laboratoriedisk. Registraturen hanterar inkommande och utgående försändelser, diarieföring,
servicetelefon och myndighetsbrevlåda, samt är
ett stöd vid frågor kring offentlighet och sekretess.
Vaktmästeriet ansvarar för post- och godshantering,
avfallsåtervinning, tjänstebilar, hantverksarbeten
samt daglig tillsyn av gasanläggning. Medarbetarna
vid laboratoriedisken rengör analysutrusning, samt
färdigställer även vissa lösningar och reagenser.
32
SKL:s/NFC:s diarium tar varje månad emot cirka 4 500 försändelser
via post och därtill ett stort antal förfrågningar och ärenden via
mail och digital begäran. Erik Svärd arbetar som registrator viket
bland annat innebär att han tar emot, registrerar och sorterar alla
försändelser och ärenden som kommer in till SKL/NFC och ser till
att vidarebefordra det till rätt instans i organisationen.
Lean är numera en naturlig del av den dagliga verksamheten. Erik Kronsell anslår verksamhetsuppföljningar som visualiserar förbättringar
och ökar delaktigheten hos medarbetarna.
2014
2015
är att vår verksamhet ska bedrivas:
• Lean-arbetet pågår som en naturlig del av den dagliga
verksamheten.
• vi har genomfört processkartläggning av våra arbetsprocesser.
• vi har gjort uppföljningar och visualiseringar för att öka
delaktigheten hos våra medarbetare.
• resurseffektivt
• kostnadseffektivt
• med rätt kvalitet
• med rutiner som anpassats till Polisens.
33
Kvalitet och miljö
Kvalitet är fundamentet för hela vår
verksamhet
Kvalitetssäkringsarbete syftar till att stödja verksamheten genom systematisering och dokumentation som
säkerställer spårbarhet. Det innebär att vi kontinuerligt
arbetar med vidareutveckling av kvalitetssystemet
genom exempelvis förbättringsförslag, internrevisioner,
avvikelsehantering och kvalitetstester. För att kunna
använda systemet på ett effektivt sätt krävs också
förbättrade och förenklade arbetssätt.
Utökad ackreditering under 2014
Under 2014 har vi fortsatt vårt arbete kring flexibel
ackreditering, vilket nu också innefattar Biologienheten. Flexibel ackreditering innebär att vi har
möjlighet att göra förändringar inom specificerade,
ackrediterade områden utan att först få ett godkännande av vårt ackrediteringsorgan, SWEDAC. För
Biologienheten gäller flexibel ackreditering numera
inom följande områden:
¡ extraktion inklusive koncentrering och rening
av dna.
¡ kvantifiering av dna med PCR-baserad teknik.
23–24 oktober 2014 hölls ett första kvalitetssamordnarmötet i Linköping med representanter från alla tekniska rotlar och SKL.
34
Kvalitet och miljö
¡
¡
amplifiering av STR-markörer med PCR .
typbestämning av STR-markörer med kapillärelektrofores.
Vidare har vi fortsatt arbetet för att ackrediteringen
ska inkludera alla SKL:s verksamhetsområden i
stort. Inom området bild och ljud, som hör till Dokument- och informationsteknikenheten, har sedan
tidigare bildundersökningar innefattats av SKL:s
ackreditering, och under 2014 inkluderades också
ljudundersökningar. På Droganalysenheten har även
en utökning gjorts med en metod för att identifiera
proteiner/peptider med LC-MS.
avfallshantering, kemikalieanvändning, it- och elektronikutrustning och användning av engångsmaterial,
men också indirekt och positiv miljöpåverkan, såsom
miljökrav i upphandling och utredning av miljöbrott.
Även en miljöriskbedömning har genomförts där
områden som farligt gods, farligt avfall och själva
laboratorieverksamheten beaktats.
SKL har under året deltagit i projektet Polisens
miljöledningsarbete som bland annat syftar till att
ge bra förutsättningar för miljöledningsarbetet i den
nya Polismyndigheten.
Gröna linjen har införts för sortering av matavfall
från SKL:s personalmatsal.
Tekniska rotlarna
Under året har vi genomfört omfattande externt
kvalitetsarbete genom att vi bland annat har fortsatt
att stödja de tekniska rotlarna i deras ackrediteringsarbete. Vi har samordnat och utfört internrevisioner
på rotlarna. En fingeravtryckskurs, med fokus på
framkallning och kvalitetssäkring, har också genomförts vid SKL, som riktats till personal som utför
fingeravtrycksframkallning på rotlarna.
Deltagande i internationellt kvalitetsarbete
Inom ENFSI har SKL aktivt deltagit i framtagandet
av ILAC G19:08/2014 Modules in a Forensic Science
Process, som innehåller riktlinjer för den forensiska
processen – från agerande på fyndplats – till analyserna och tolkning av resultat. Arbetet har gjorts
inom det så kallade Monopolyprogrammet, i vilket
medel från EU fördelas genom ENFSI.
Vårt miljöarbete bygger på struktur och
helhetssyn
För att möjliggöra ett organiserat och strukturerat
miljöarbete, som beaktar hela verksamheten, används
ett miljöledningssystem vid SKL. En stor del av miljöledningssystemet baseras på en miljöutredning, i vilken
bland annat verksamhetsaktiviteter som påverkar
miljön identifieras.
Under året uppdaterades SKL:s miljöaspektförteckning och jämfördes med föregående år. Miljöaspektförteckningen innehåller både aktiviteter med direkt
miljöpåverkan såsom tjänsteresor, energiförbrukning,
2014
Under året har vi:
• fortsatt arbetet med vidareutveckling av våra internrevisioner.
• genomfört förnyade examinationer.
• tagit fram ett anpassat examinationsförfarande.
• infört en funktionsbrevlåda gällande kvalitet- och
kompetensfrågor.
• genomfört internrevisioner.
• utökat vår ackreditering.
2015
Eftersom SKL:s verksamhet efter årsskiftet
överförs till avdelningen Nationellt forensiskt centrum – NFC – tillsammans med de
tekniska rotlarna i Stockholm, Göteborg och
Malmö, handlar målsättningen inför 2015 till
stor del om att tillsammans med medarbetarna vid dessa NFC sektioner arbeta för att
få ett enhetligt NFC. I detta arbete ingår:
• framtagande av ett gemensamt ledningssystem.
• översyn av alla styrande dokument så att dessa överensstämmer med helheten inom den nya Polismyndigheten.
• framtagande av enhetliga metoder och kompetenskrav
efter en prioriteringsordning.
35
Internationellt samarbete
Internationella kontakter är viktiga för
verksamheten
Vårt internationella engagemang ska präglas
av aktiviteter som är till nytta för verksamheten
eller bidrar till att stödja andra laboratorier i deras
utveckling. Fokus är att vara aktiv inom de områden
som ger störst genomslagskraft i verksamheten och
därför prioriteras resultatvärdering.
För att kunna följa vad SKL har deltagit i används
”Rapport för Internationella Aktiviteter (RIA)”.
Detta medför att det går att följa syftet med en
aktivitet samt återkoppling av densamma.
genom att ingå i styrelsen, vara kontaktperson för
kvalitets-/kompetenssäkringsfrågor samt att ta fram
och genomföra kvalitetstester.
Vi har varit aktiva inom flera rådsarbetsgrupper
inom EU. Vi deltar med expertkompetens framförallt
inom dokument- och dna-frågor där vi ingår i grupperna Artikel 6 och FAUXDOC (båda arbetar med
falska dokument) samt DAPIX/Prüm DNA (Information Exchange and Data Protection).
Vi har under 2014 bistått med kompetens vid
genomförande av en SIDA-finansierad blodbildstolkningskurs i Serbien. Dessutom har laboratoriepersonal
från serbiska centrala laboratoriet besök Biologienheten vid SKL för att utbyta erfarenheter kring
spårsäkringsmetodik.
Nordiskt samarbete
Under 2014 har vi varit aktiva i certifieringsarbetet
genom Nordakt och arrangerade ett nordiskt möte
för blodbildsanalys. Vi har deltagit vid nordiskt
brandgruppsmöte, fingeravtrycksmöte samt möten
relaterade till vapen. Vidare har vi fortsatt med
svensk-finsk dna-samverkan.
Cheferna för de nordiska kriminaltekniska laboratorierna träffades vid ett möte under våren 2014.
Vid chefsmötet gjordes en utvärdering av den genomförda verksamheten i de nordiska arbetsgrupperna
och respektive grupp fick rekommendationer inför
det fortsatta arbetet 2015.
Resultat från såväl chefsmötet som från samarbetet
i de nordiska arbetsgrupperna återrapporterades till
det nordiska rikspolischefsmötet.
Europeiskt samarbete
Under året har medarbetare deltagit i 16 av ENFSI:s
17 arbetsgrupper för olika ämnesområden. I ett
flertal av grupperna är SKL:s representanter aktiva
36
I samarbete med den serbiska polisen har Polisen i Västra
Götaland genomfört ett SIDA-finansierat utvecklingsprogram –
Development of the Ministry of Interior of the Republic of Serbia
2010–2014. Som en del av projektet genomfördes en kurs i blodbildsanalys som handleddes av Weine Drotz, verksamhetsexpert
vid Biologienheten, SKL.
Internationellt samarbete
Inom den operativa verksamheten bedrivs också
samarbete med andra laboratorier för att utföra
undersökningar på uppdrag av dem, eller för att
kunna nyttja deras kompetens och kapacitet när det
behövs.
Vi engagerar och är drivande i ENFSI-arbetet
European Network of Forensic Science Institutes
– ENFSI har målet att främja en god kvalitet i tillhandahållande och utveckling av forensiska undersökningar, samt att ligga i framkant på det internationella
planet. För att uppnå detta arbetar man intensivt med
kvalitetsaktiviteter och uppmuntran av utveckling och
informationsöverföring inom aktuella ämnesområden.
En viktig del är framtagande och genomförande av
kvalitetstester.
ENFSI:s årsmöte i maj 2014 ägnades åt att diskutera
struktur för organisationen och dess legala status.
Frågorna är viktiga för organisationen bland annat
för att klargöra vad som gäller när organisationen
ska hantera EU-finansiera de projekt.
ENFSI arbetar genom 2 kommittéer och 17 arbetsgrupper.
Christina Bertler Edlund lämnade ordförandeposten i kommittén för ”Quality and Competence”
efter 11 år och Sasa Zugaj från Kroatien tog över efter
årsmötet.
Vi deltar i kommittén för ”Research and Development” som arbetar med gemensamma frågor rörande
forskning som att synliggöra forensiken vid framtagning av finansieringsprogam inom EU.
Kommittén för ”Education and Training” startades
under 2011 men det beslutades vid årsmötet 2014 att
den skulle avvecklas.
SKL/NFC deltar i 16 av ENFSI:s 17 arbetsgrupper.
Grupperna arrangerar årliga möten med informationsöverföring, redovisning av projekt, samt genomgång av utförda kvalitetstester.
Förutom de 16 arbetsgrupperna deltar vi i en
projektgrupp som arbetar med blodbildstolkning.
forensiska verksamheten genomförs i ett internationellt perspektiv.
I samarbete med ILAC och andra regionala forensiska organisationer har ett nytt vägledningsdokument för ackreditering av forensisk verksamhet tagits
fram. Dokumentet ILAC G19: 08/2014 ”Modules in
a Forensic Science Process” är publicerat på ILAC:s
hemsida (ilac.org) och beskriver hela den forensiska
processen från brottsplatsarbete till sakkunnigutlåtande och därmed omfatta både ISO/IEC 17020
och ISO/IEC 17025.
Resultatvärdering
ENFSI har under året fortsatt att driva resultatvärdering som en viktig fråga för framtiden. Ett
EU-finansierat projekt startades 2012 och pågick
under hela 2014. Projektet syftade till att ta fram ett
vägledningsdokument för hur värderande och tolkande rapporter bör göras. Från SKL deltog Anders
Nordgaard i detta arbete.
Ackreditering av forensisk verksamhet
ENFSI bedriver ett samarbete med EA (European
Cooperation for Accreditation) och ILAC (International Laboratory Accreditation Cooperation) i syfte
att göra en översyn av hur ackrediteringen av den
Referensarkivet för vapen på NFC.
37
ENFSI har 17 arbetsgrupper
Digital Imaging
Textile and Hair
Fire and Explosive Investigation
Paint and Glass
DNA
Fingerprints
Forensic Information Technology
Road Accident Analysis
Documents
Firearms/Gun Shot Residue
Forensic Speech and Audio Analysis
Scene of Crime
Drugs
Animal, Plant and Soil Traces
Handwriting
Explosives
Marks
SKL deltar i alla grupper utom
Road Accident Analysis.
2014
2015
Vi har under året gett stöd åt andra organisationer som är under utveckling inom olika
ämnesområden eller i mer generella forensiska frågeställningar genom att vi:
Målsättningen inför det kommande året är
att vara drivande inom våra kunskapsfält
genom att:
• är svensk kontaktpunkt i EU-arbetet med en forensisk
plattform 2020.
• fortsatt arbetet med projekt inom ENFSI, delvis EUfinansierade, för att förbättra kvalitetsarbetet inom
det forensiska området – detta är bland annat projekt
som syftar till att ta fram kvalitetstester inom området
forensisk it.
• varit aktiva i certifieringsarbetet inom Nordakt.
• bistått med vår kompetens i SIDA-projektet i Serbien
som leds av Polismyndigheten i Västra Götaland.
• fortsatt arbetet som initierades av det polska standardiseringsorganet, PNK, 2011 avseende standardiseringsarbete inom det forensiska området – SIS TK576.
• fortsatt arbetet inom ramen för DHS-avtalet med USA
på CBRN-området.
• i projektet “Generic Integrated Forensic Toolbox for
CBRN incidents – GIFT” ska procedurer och metoder
för forensiska undersökningar, både avseende traditionella forensiska bevismaterial, såsom fingeravtryck och
dna samt bevismaterial från ämnena i sig själva, såsom
framställningsmetoder och ursprung, sammanställas i
så kallade forensiska verktygslådor.
38
• aktivt delta i ENFSI:s arbetsgrupper enligt gjorda
prioriteringar.
• fortsätta bistå med vår kompetens i SIDA-projektet i
Serbien som leds av Polismyndigheten i Västra Götaland, bland annat med en fortsättningskurs i blodbildsanalys.
• stötta andra forensiska laboratorier i utveckling av
kvalitetssystem.
• fortsätta arbetet med frågor kring standarder/vägledningsdokument inom det forensiska området genom
SIS TK/576.
• fortsätta arbetet inom ramen för DHS-avtalet med
USA med framtagning av operativa och laborativa
rutiner vid CBRNE-händelser.
• påbörja deltagande i EU-projekt (ENFSI MP2013) med
temat “Towards the Vision for European Forensic
Science 2020” som fokuserar på brand-, dna- och
fingeravtrycksundersökningar och innefattar arbete
med till exempel gemensamma forensiska databaser,
resultatvärdering, samlaborativa övningar och
kvalitetstester.
Forskning och utveckling (FoU)
Forskning och utveckling (FoU)
FoU bidrar till kvalitet och effektivitet i den
forensiska processen
FoU är nödvändigt både för att bedriva verksamhet
på den nivå som rättsväsendet kräver och för vår roll
som nationellt expertorgan. De flesta av våra projekt
är utvecklingsprojekt, men vi bedriver även forskning
i samverkan med universitet och andra myndigheter.
Under 2014 var vi aktiva i drygt 130 projekt, motsvarade cirka åtta procent av den personella resursen.
Viktiga fokusområden för FoU var resultatvärdering,
dna-analys av svåra prov, nya droger, it-forensik samt
farliga ämnen (CBRNE). Publikationer, vetenskapliga
artiklar som publicerats eller lämnats in för granskning
under året, samt SKL:s bidrag till internationella
konferenser redovisas på sidorna 48-49.
Johannes Hedman (medarbetare vid Biologi SKL/NFC och Teknisk
mikrobiologi, Lunds universitet), föreläser vid en workshop inom
ett CBRNE-projekt som arrangerades under 2014.
2014
2015
är att:
• arbete inom resultatvärdesområdet. En ny modell för
sakkunnigutlåtanden , där bland annat de hypoteser
som resultaten värderats emot tydligt framgår, har
testats i skarp drift med positivt resultat
• förstärkt samverkan med universitet. Ronny Hedell, statistiker vid SKL och doktorand i Matematisk statistik vid
Chalmers tekniska högskola, har avlagt sin licentiatexamen. En ny forskare/postdoc (Linda Jansson) respektive
en ny industridoktorand (Maja Sidstedt) har rekryterats
inom forskningssamarbetet med Teknisk Mikrobiologi
(TMB), Lunds Universitet.
• förberedelser för ett helhetsansvar för FoU inom det
forensiska området i den nya Polismyndigheten 2015.
• ta fram en FoU-strategi för NFC.
• skapa ett Vetenskapligt råd.
• samordna den strategiska styrningen, projektverksamheten och rapporteringen av FoU inom NFC:s
funktions- respektive processansvart, utgående från
ämnesområden.
• utveckla samverkan med Nationella operativa avdelningen (NOA), Utvecklingsavdelningen (UA) och
Regionernas utvecklingscentrum.
• öka samverkan med externa aktörer och skapa förutsättningar för ökat inflöde av externa medel för FoU.
39
Utbildning
Ny teknik och nya möjligheter till forensiska
undersökningar kräver kontinuerlig kompetensutveckling av rättsväsendets medarbetare
Nationellt forensiskt centrum –NFC – ger utbildningar
inom olika forensiska områden, framförallt för Polisen.
Syftet är att uppnå en likvärdig forensisk verksamhet i
hela landet. Vi ger även kurser för myndigheter som har
personal med behov av ökade kunskaper om forensik
och dess verksamhetsnytta.
AnnKristin Malmefjäll (kursledare) och Gunnel Carlsson
(studierektor) svarar för att utforma, planera och genomföra
utbildningar inom olika forensiska områden för personal
framförallt inom Polisen, men även inom övriga rättsväsendet.
Villan är en av utbildningslokalerna som SKL/NFC använder vid bland annat utbildning av kriminaltekniker.
40
Utbildning
2014
2015
Utbildningsverksamheten har under året
innehållit:
Medför en ny organisation för kompetensförsörjning.
• kurser i brottsplatsundersökning för målgrupperna
kriminaltekniker och lokala brottsplatsundersökare.
I dessa kurser har succesivt brottsplatsanalys och
dokumentation fått större utrymmen, eftersom de är
viktiga delar av brottsplatsundersökningen. Detta har
medfört behov av standardiserade värdeord för den
kriminaltekniska bedömningen, och en sådan modell
har utvecklats. Brottsplatsanalys och värdeord var även
temat för ”Fortbildning i kriminalteknik” som genomfördes under hösten 2014.
• utbildningen ”Fullständiga skoavtrycksjämförelser”
påbörjades 2014. Den kommer att genomföras i olika
moduler till och med 2016 för 14 kursdeltagare. För
kursen finns enhetliga kompetenkrav, och utbildningen
innehåller kunskapsavstämningar och examination.
Målsättningen är att den ska leda till en nationell ackrediterad verksamhet.
• för målgrupper inom Polisen har kurser dessutom
genomförts i ”Blodbildsanalys”, ”Kriminalteknisk
bevisning i miljöbrott”, ”Preparatbedömning” och
”Portabelt bevisinstrument alkoholutandningsprov
(PBA)”. Detta år genomfördes även tre endagarskurser i
den nationella utbildningen för förundersökningsledare
som genomförs i Polishögskolans regi.
• åklagare och domare har genomgått grundutbildning
och vidareutbildning inom forensik. I vidareutbildningarna är temat forensiska undersökningar, resultat och
sakkunnigutlånade i grova våldsbrott. För Migrationsverket har utbildningen ”Dokumentundersökningar
nivå 2” genomförts. Utbildningen omfattar två veckor,
examination och en individuell hemuppgift.
• NFC kommer att svara för kompetensutvecklingsinsatser inom det forensiska området. I detta ingår att
tillsammans med regionerna definiera vilka områden
i den forensiska processen som ska prioriteras för
kompetensutveckling. Det ingår också att ta ställning
till var verksamheten ska bedrivas, och av hur många
medarbetare, eftersom all kompetensutveckling ska
styras av verksamhetens behov.
• ”Kriminalteknisk grundutbildning” och ”Utbildning
för lokala brottsplatsundersökare” är prioriterade som
centrala utbildningar för Polismyndigheten. Detsamma gäller för vidareutbildningarna ”Fullständiga
skoavtrycksjämförelser”, ”Tillämpning av vapenlagen”,
”Preparatbedömning/Tablettidentifiering”, ”Blodbildsanalys”, ”Fototeknik” samt en vidareutbildning
för förundersökningsledare.
• för kursen i blodbildsanalys kommer ett arbete med att
ta fram kompetenskravspecifikationer att genomföras
på motsvarande sätt som för kursen i skoavtrycksjämförelser. På motsvarande sätt planeras att revidera
”Kriminalteknisk grundutbildning” för att möta
verksamhetens behov av kompetens inom brottsplatsundersökning.
41
Kommunikation
Vårt kommunikationsarbete är såväl
strategiskt som operativt och stödjer den
forensiska verksamheten
NFC:s uppdrag som expertorgan inom kriminalteknik
och forensiskt arbete stöds av att vi har en bra kommunikation, såväl internt som externt, och att den är
målgruppsanpassad och aktuell.
Några av våra viktigaste kommunikationskanaler är
vår externa webbplats nfc.polisen.se, det polisinterna
intranätet, samt tidningen ”Kriminalteknik”, som
finns både som pappers- och webbtidning. Fakta- och
utbildningslitteratur som ”Fälthandboken”, ”Kriminalteknisk faktahandbok” och ”Ellära för kriminaltekniker” uppdateras och ges ut av oss. Via mail tar
vi dagligen emot och besvarar frågor från allmänhet
och media. Varje år tar vi emot cirka 30 studiebesök
i huvudsak från rättsväsendet. Vår externa kommunikation riktar sig såväl till svenska rättsväsendets
aktörer, som till internationella intressenter.
De digitala kanalerna har stått i centrum för kommunikationsgruppens arbete under 2014. Ylva Hammarlund, kommunikatör
som arbetar med SKL:s/NFC:s externa webbar och är redaktör för
tidningen Kriminalteknik, Sabine Rütten, informationsansvarig,
samt Ann-Louise Flisbäck, kommunikatör med arbetsfokus på
Intrapolis (Polisens intranät).
2015
Vi vill att kommunikationen i den nya organisationen ska:
2014
Året har utöver det löpande arbetet präglats av:
• förberedande arbete inför omorganisationen med deltagande i Polisens nationella projekt kring ett helt nytt
intranät, grafisk profil och organisation för kommunikation som ett samordnat stöd för den nya Polismyndigheten, som ska gälla från 1 januari 2015.
42
• underlätta samarbete.
• verka för det forensiska arbetets utveckling genom
öppenhet och transparens. Detta blir ännu viktigare i
en ny organisation med ansvar för hela den forensiska
processen och ett utökat funktionsansvar för de fyra
forensiska laboratorierna i Linköping, Malmö,
Göteborg och Stockholm.
• förvalta och utveckla SKL:s starka nätverk och varumärke – som svensk forensisk kompetens i alla år har
stått för –som från och med den 1 januari 2015 övergår till Nationellt forensiskt centrum – NFC.
Personal
Personal
På väg mot gemensamma HR-processer!
HR-funktionen stöttar verksamheten genom att
arbeta med både strategiska och praktiska frågor
inom personalområdet .
Personalfakta
Antalet anställda vid SKL var vid årets slut 328
personer, varav 66 procent var kvinnor. Av våra
medarbetare är drygt 80 procent högskoleutbildade
inom framförallt områdena kemi, biologi, biomedicin och olika inriktningar inom teknik.
självständigt med ledningsgrupp och all verksamhet
samlad i Linköping – kommer att spridas både organisationsmässigt och geografiskt när laboratoriet blir
NFC med verksamhet även i Stockholm, Göteborg
och Malmö. NFC kommer dessutom att ha flera medarbetare med polisiär bakgrund, vilket blir nytt.
De processer vid SKL som är inarbetade inom
personalområdet kommer att behöva ses över och
Polissamordningen
Den pågående omorganisationen av Polisen har under
året påverkat hela HR-arbetet. Året har präglats av att
delta i det nationella utvecklingsarbetet samtidigt som
vardagen ska fungera. Personalfunktionen vid SKL
har medverkat i olika nationella HR-projekt inom
bland annat arbetsmiljö, lönepolitik och administrativa processer där målet har varit att hitta enhetliga
arbetssätt och riktlinjer för Polisen inom hela HRområdet.
Vi står inför stora och spännande utmaningar inom
HR-området. SKL – som varit van vid att arbeta
Högskoleutbildning >3 år
Högskoleutbildning <3 år
Forskarutbildning
Ej högskoleutbildning
Fördelningen över SKL-medarbetarnas utbildningsnivåer 2014.
Maria Öryd har arbetat som tillförordnad personaldirektör vid SKL
under 2014 och är numera tillförordnad HR-partner för NFC.
43
arbetas om under 2015. Vi är också måna om att
föra fram, och kunna behålla, det som vi tycker
fungerat bra inom bland annat områdena arbetsmiljö, kompetens, rekrytering, lönepolitik och
partssamverkan.
2014
Under året har arbetet varit inriktat på att:
Rekrytering
SKL har som myndighet aldrig varit i en situation
där det rått övertalighet. Verksamheten har fortsatt
att ständigt utvecklas och växa. Om man tittar tio år
tillbaka i tiden, det vill säga till december 2004, hade
SKL totalt 234 anställda. Detta var närmare 100
medarbetare färre än vid årets slut 2014.
SKL har även under 2014 haft stora rekryteringar,
och ökat med totalt 26 medarbetare (cirka 9 procent)
jämfört med 2013. Från personalfunktionens sida
har, förutom att aktivt delta i rekryteringsarbetet,
även resurs avsatts till att fortsätta utveckla rekryteringsprocessen. Detta arbete har syftat till att ytterligare förfina verktygen för att hitta rätt person till
rätt plats. Rent generellt har SKL inga svårigheter
att hitta rätt kompetens, då urvalet bland sökande är
stort till de flesta lediga anställningar. När det gällt
it-området och elektronik har vi dock haft vissa
svårigheter, dels med att hitta lämpliga kandidater,
dels med att kunna konkurrera lönemässigt med den
övriga arbetsmarknaden.
Arbetsmiljöarbetet
Våra HR-insatser under 2013 präglades av att
utveckla arbetssätt omkring den psykosociala
arbetsmiljön, och då framförallt omkring stress.
Även under 2014 har SKL:s arbetsmiljöinsatser
varit särskilt tillägnade denna fråga.
Den sammanlagda sjukfrånvaron blev för 2014
totalt 3,4 procent.
44
• omhänderta och driva frågeställningar i polisorganisationens pågående omorganisationsprocess – Polissamordningen 2015.
• slutföra arbetet med frågeställningar kring den psykosociala arbetsmiljön.
• fullfölja de planerade aktiviteterna i handlingsplan
framtagen utifrån 2013 års medarbetarundersökning.
2015
Målsättningen med arbetet inom personalområdet inför 2015 är att:
• implementera riktlinjer och utveckla processer inom
HR-området.
Ekonomi
Ekonomi
Delaktighet skapar framgång och en
ekonomi i balans
SKL har under 2014 totalt sett minskat kostnaden
per undersökningsärende med 6 procent jämfört med
föregående år (inklusive personärenden har kostnaden
per ärende ökat med 6 procent). Att kostnaden per
ärende totalt ökar beror på den minskning av personärenden som skett under året.
SKL har en förhållandevis stor ökning av ärendevolymen inom de flesta av våra undersökningsområden,
samtidigt som vi har lyckats att sänka antalet öppna
ärenden med hela 25 procent. Vi har en ökning av
produktiviteten gällande undersökningsärenden,
samtidigt som ett antal strategiska satsningar inom
prioriterade utvecklingsområden pågår. De aktiviteter vi genomför koncentreras till att sänka handläggningstiden. Målsättningen är att genom en ökad
flödeseffektivitet minska antalet öppna ärenden,
och sänka våra handläggningstider. Detta kommer
i sin tur att generera produktivitetsförbättringar
och ett ökat kostnadsmedvetande. Vi kan då frigöra
utrymme för en ökad utveckling av nya tekniker och
områden som totalt sett kan öka effekten av vårt
arbete i rättsväsendet.
Arbetet med att öka medarbetarnas delaktighet
och engagemang, i både planering och uppföljning
av verksamhet och ekonomi, har under året fortsatt
genom vårt Lean-arbete. Lean är för oss inte enbart
ett rationaliseringsarbete, utan innebär en förändring
av vår kultur, där ledarskap och medarbetarskap i
grunden förändras; det vill säga ett nytt sätt att tänka
och arbeta. En hög grad av delaktighet och samverkan ger förutsättningar för en fortsatt effektivisering
av verksamheten.
Resultat- och balansräkningen visar värden enligt
SKL:s bokföring per utgången av 2014. Hänsyn har
inte tagits till omföringar som sker på central nivå
i samband med sammanställningen av Polisens
gemensamma bokslut.
Finansiering
Verksamheten vid SKL har till största delen finansierats av anslagsmedel från Rikspolisstyrelsen. Till
detta kommer inkomster från fakturering för bland
annat uppdragsutbildningar (i huvudsak riktade till
Polisen) och uppdragsärenden från andra än rättsväsendets myndigheter.
Anslagstilldelningen för 2014 uppgick till 260,8
miljoner kronor. Den totala anslagsförbrukningen
uppgick under året till 258,7 miljoner kronor vilket
innebar ett överskott på 2,1 miljoner kronor.
Billy Edquist, ekonomidirektör, och Liselotte Hjulin, ekonom.
45
Resultat och balansräkning
Kommentarer till resultaträkningen
År 2014 uppgick verksamhetens intäkter i resultaträkningen till totalt 280,4 miljoner kronor, vilket är
en ökning med 15,9 miljoner kronor.
Intäkter av anslag uppgick till 258,4 miljoner
kronor, vilket är en ökning med 18,3 miljoner kronor.
Intäkter från avgifter och andra ersättningar uppgick
till 10,8 miljoner kronor, vilket är i nivå med föregående
år. Övriga intäkter minskade med 3,3 miljoner kronor
till 0,7 miljoner kronor. Av denna minskning härrör
sig 3,1 miljoner kronor till intäkter från externa projekt.
Verksamhetens kostnader har under året ökat med
15,9 miljoner kronor. Kostnaderna för personal ökade
med 16,9 miljoner kronor inklusive löneökningar.
Övriga driftskostnader minskade med 3,2 miljoner
kronor, varav kostnader för köpta tjänster minskade
med 3,4 miljoner kronor. Den största delen härrör
från minskade kostnader för externa projekt. Materialkostnaderna ökade marginellt med 0,2 miljoner
kronor och kostnaderna för reparation och underhåll av analysutrustning minskade med 0,5 miljoner
kronor. Kostnader för lokaler ökade med 1,3 miljoner
kronor, hyreskostnaden ökade med 0,5 miljoner
kronor, kostnaden för elektricitet var oförändrad,
och kostnaderna för underhåll av lokaler ökade med
0,7 miljoner kronor. Övriga lokalkostnader var i stort
sätt oförändrade.
Sammantaget har personalkostnaderna ökat under
året beroende på en ökning av personalstyrkan samt
löneökningar. Driftskostnaderna avseende dnamaterial har minskat något med anledning av en
minskad ärendeproduktion gällande personprover.
Antalet personprover minskade med 15 procent,
46
avslutade ärenden exklusive personprover, ökade
totalt sett med 13 procent. En ökning av ärendevolymen har skett inom de flesta områdena med de
största ökningarna inom områdena narkotika, dna
grova brott, fingeravtryck och data. Även inom delar
av kemioch teknikområdet har antalet avslutade
ärenden ökat. Antalet inkomna ärenden var i stort
sett oförändrat, medan antalet inkomna ärenden
exklusive personprover ökade med drygt 8 procent.
Antalet öppna ärenden vid årets slut minskade med
25 procent, jämfört med föregående år. De finansiella
kostnaderna var oförändrade jämfört med föregående år.
Kommentarer till balansräkningen
De bokförda tillgångarna uppgick vid utgången
av 2014 till 80,2 miljoner kronor. Cirka 62 procent
av dessa utgörs av materiella anläggningstillgångar.
I samband med flytten till Garnisonsområdet 2001
och den nya tillbyggnaden 2006, finansierades ett
antal anpassningar av husen med lån. Vid utgången
av 2014 var dessa och nya anpassningar totalt bokförda till 17,9 miljoner kronor.
Årets anskaffning av nya anläggningstillgångar,
bestående av olika instrument och installationer,
uppgick till 10,6 miljoner kronor, och vid utgången
av året uppgick det bokförda värdet av dessa till 32,1
miljoner kronor. Majoriteten av investeringarna i
anläggningstillgångar finansieras via lån i Riksgäldskontoret. Dessa lån uppgick vid utgången av 2014 till
49,9 miljoner kronor. Varulagret har minskat med
1,9 miljoner kronor jämfört med föregående år.
Resultat och balansräkning
Beloppen anges i tusen kronor
Anslagsredovisning
Balansräkning
2014
2013
Årets anslagstilldelning
260 842
247 225
TILLGÅNGAR
Årets anslagsförbrukning
258 746
240 590
IMMATERIELLA ANLÄGGN.TILLG
2 095
6 635
ÅRETS RESULTAT
Konto(T)
MATERIELLA ANLÄGGN.TILLG
2014-12-31
2013-12-31
220
22
50 075
54 428
VARULAGER M M
2 656
4 555
Ingående överföringsbelopp
7 861
6 916
FORDRINGAR
6 042
3 931
Indragning av föregående års överföringsbelopp
5 966
5 690
PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER
7 759
11 631
ACKUMULERAT RESULTAT
3 990
7 861
AVRÄKNING MED STATSVERKET
1 118
-2 604
KASSA OCH BANK
12 322
22 571
SUMMA TILLGÅNGAR
80 192
94 535
624
624
Resultaträkning
Konto(T)
2014
2013
KAPITAL OCH SKULDER
VERKSAMHETENS INTÄKTER
Intäkter av anslag
Intäkter av avgifter och andra ersättn.
258 440
10 847
240 142
10 619
Intäkter av bidrag
555
3 740
Finansiella intäkter
136
232
Koncerninterna intäkter
SUMMA VERKSAMHETENS INTÄKTER
10 469
9 756
280 447
264 489
-178 389
-161 518
MYNDIGHETSKAPITAL
AVSÄTTNINGAR
1 447
848
SKULDER M M
62 550
78 331
PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER
15 571
14 732
RAPPOSTERINGSDIFFERENS
KAPITAL OCH SKULDER
0
0
80 192
94 535
VERKSAMHETENS KOSTNADER
Kostnader för personal
Kostnader för lokaler
-32 709
-31 430
Övriga driftskostnader
-47 451
-51 261
Finansiella kostnader
-532
-557
Koncerninterna kostnader
-6 697
-5 830
Ej omförd reavinst-/förlust
0
0
Avskrivningar o nedskrivningar
SUMMA VERKSAMHETENS KOSTNADER
-14 669
-13 893
-280 447
-264 489
VERKSAMHETSUTFALL
47
Publikationer och vetenskapliga
artiklar
Vetenskapliga artiklar
Interna rapporter
De vetenskapliga artiklar som publicerats eller
lämnats in för granskning under året inkluderar:
2014:01 Sexualbrottsrelaterade referenser med ämnesnyckel. R. Ansell.
2014:02 Talarkonfrontation. D. Nyberg, R. Max och
P. Bergström.
2014:03 Evidenzer teknisk utvärdering. L. Andersson.
2014:04 Granskning av utandningsprov. L. Andersson.
2014:05 Rättssäkerhet vid användning av alkolås.
L. Andersson
2014:08 FIC test 2014. F. Eklöf.
2014:09 Våldtäktsärenden på SKL under åren 2009-2013 –
med fokus på biologiska spår och dna. R. Ansell.
2014:10 Värdering av forensiska resultat som del i bevisvärderingen. A. Nordgaard och B. Rasmusson.
2014:11 Statistiskt hjälpmedel vid amfetaminjämförelse.
K. Andersson.
2014:12 Narkotikahalter i polisbeslag.
2014:13 Utredning avseende förvaring av material i kalla
fall. L. Nielsen Sundberg.
2014:14 Implementering av metodförbättringar från
kvalitetsstudien (SYREN). R. Waldebring.
• L. Chaitanya, S. Walsh, J. Dyrberg Andersen, R. Ansell,
K. Ballantyne, D. Ballard, R. Banemann, C. Maria Bauer, A.
Margarida Bento, F. Brisighelli, T. Capal, L. Clarisse, T.E. Gross,
C. Haas, P. Hoff-Olsen, C. Hollard, C. Keyser, K.M. Kiesler, P.
Kohler, T. Kupiec, A. Linacre, A. Minawi, N. Morling, H. Nilsson,
L. Norén, R. Ottens, J.U. Palo, W. Parson, V.L. Pascali, C. Phillips,
M. João Porto, A. Sajantila, P. Schneider, T. Sijen, J. Söchtig,
D. Syndercombe-Court, A. Tillmar, M. Turanska, P.M. Vallone, L.
Zatkalíková, A. Zidkova, W. Branicki, M. Kayser: Collaborative
EDNAP exercise on the IrisPlex system for DNA based prediction of human eye colour. Forensic Science International:
Genetics. 2014;11:241-251.
• R. Hedell, C. Dufva, R. Ansell, P. Mostad, J. Hedman: Enhanced
low-template DNA analysis conditions and investigation
of allele dropout patterns. Forensic Science International:
Genetics 2015;14:61-75.
• M. Andersson: Fingerprints – differences between men
and women? Fingerprint Whorl
• Bäckberg M., Beck O., Hultén P., Rosengren-Holmberg J.,
Helander A.: Intoxications of the new psychoactive
substance 5-(2-aminopropyl)indol (5-IT): A case series
from the Swedish STRIDA project. Clinical Toxicology (2014),
52 (6), 618-624.
• K. Norell, K. B. Läthén, P. Bergström, A. Rice, V. Natu & A.
O’Toole: The Effect of Image Quality and Forensic Expertise
in Facial Image Comparisons. Journal of Forensic Sciences
(publiceras I mars 2015).
• A. Carlsson, S. Lindberg, X. Wu, S. Dunne, M. Josefsson,
C. Åstot and J. Dahlén: Prediction of future designer drugs:
synthesis and spectroscopic analysis of analogues of the
synthetic cannabinoids 1H-indol-3-yl(2,2,3,3-tetramethylcyclopropyl)methanone and 1H-indol-3-yl(adamantan1-yl)methanone. Forensic Science International.
Externa rapporter
• SKL Rapport 2014:01 Alkoholundersökningar för rättsligt
bruk. C. Enstedt.
• SKL Rapport 2014:06 SKO 2. R. Carlsson.
• SKL Rapport 2014:07 Årsrapport 2013 dna-registerverksamheten. A. Granlund, K. Hedberg, C. Widén och
L. Andersson.
• SKL Rapport 2014:08 Forensiska uppslag, en pilotstudie.
R. Ansell.
48
Examensarbeten
Djupgående analys av testhanteringsverktyget.
Jakob Maxon, Högskolan i Halmstad, sektionen för Informationsvetenskap, Data och Elektronik (IDE).
Akademiska insatser och prestationer
• Ricky Ansell, verksamhetsexpert och tillförordnad enhetschef
vid Biologienheten: Docentur i genetik, Linköpings universitet
(Sverige).
• Ronny Hedell, statistiker : Licentiatexamen (avhandling ”Assessing performance of PCR analysis using Bayesian modelling”), Chalmers Tekniska högskola, Göteborg (Sverige).
• Anders Nordgaard, forensisk specialist inom statistik: ”External
examiner” för doktorsavhandling i statistik vid Universitet i
Glasgow (Storbritannien).
Publikationer och vetenskapliga artiklar
Konferenser, seminarier etc.
Under 2014 har vi från SKL deltagit aktivt med
postrar och föreläsningar vid flera internationella
konferenser, seminarier och möten:
• ISO 18385, framtagande av internationell standard för dna-fria
produkter, möten i Birmingham, (Storbritannien) och Berlin
(Tyskland).
• 45th EDNAP (European DNA Profiling group), Tbilisi (Georgien).
• 46th EDNAP (European DNA Profiling group), Zürich (Schweiz).
• 38th ENFSI DNA WG, Tbilisi (Georgien).
• ENFSI DNA WG styrgruppsmöte, Tbilisi (Georgien).
• ENFSI DNA WG styrgruppsmöte, Zürich (Schweiz).
• 15th European Forensic DNA Working Group Meeting,
Tallinn (Estland).
• 9th International Conference on Forensic Inference and
Statistics, ICFIS, Leiden (Nederländerna).
• 8th Annual Meeting within the Finnish/Swedish Collaboration
on Forensic DNA Analysis, Vantaa (Finland).
• ENFSI CODIS User Meeting, Tblisi (Georgien).
• 2nd International CODIS User Meeting, Norman (USA).
• 20th Annual National Conference (FBI), Norman (USA).
• Exchange of DNA data under the Prüm Decision and the related
post-hit procedure (EU-projekt), möten i Helsingfors (Finland),
Linköping (Sverige) och Tallinn (Estland).
• GOLIOS (norsk-svenskt nätverk för forensisk statistik),
workshop, Vadstena (Sverige).
• ENFSI Monopoly 2010 M1: “ENFSI Standard for the formulation of evaluative reports in forensic science”, projektmöten,
Lausanne (Schweiz).
• Projektmöten inom projektet CRP D52037: “Implementation
of Nuclear Techniques to Improve Food Traceability” Joint FAO/
IAEA Programme on Nuclear techniques in Food and Agriculture”, Lissabon (Portugal).
• FORSTAT RESEARCH Group Annual Meeting, Edinburgh
(Storbritannien).
• ENFSI SoC WG, Annual Business Meeting, Riga (Lettland).
• ICFIS2014 (9th International Conference on Forensic Inference
and Statistics), Leiden (Nederländerna).
• “DNA-bevis og Statistikk”, Tromsö (Norge).
• Seminarium vid School of Mathematics and Statistics,
Universitetet i Glasgow (Storbritannien).
• Immigration Fraud Conference, Rom (Italien).
• 72nd Annual Meeting of the American Society of Questioned
Document Examiners – ASQDE – joint meeting with the
Australiasian Society of Forensic Document Examiners,
Inc. – ASFDE, Honolulu (USA).
• Föredrag för Försvararkollegiet, Malmö (Sverige).
• Symposium om bevisvärdering, Juridikum, Lund (Sverige).
• Forensic Expert Meeting on Payment Card Data Compromise
Devices, Europol, Haag (Nederländerna).
• Combating Counterfeit and Other Illegal Medicines: “Medicines
in Disguise”, Strasbourg (Frankrike).
• The 20th ENFSI Drugs Working Group Meeting, Espo (Finland).
• Drogfokus, Norrköping (Sverige).
• Nordisk brandkonferens, Stavern (Norge).
49
SKL and NFC in brief
We will remain as one of the world’s leading
forensics laboratories
SKL is now NFC
As from 1 January 2015, the Swedish National
Laboratory of Forensic Science – SKL – which until
now has been a separate authority – will be a national
department of the new Police Authority, with the
title the National Forensic Centre – NFC. NFC is
responsible for all forensics activities with the Police
Authority, from crime scene to courtroom. This
involves controlling, coordinating and following
up methods, research and development. It is also
responsible for quality and competence assurance
of forensics activities.
NFC’s operations are run from Linköping, with
three operational sites in Stockholm, Gothenburg
and Malmö:
¡ Information technology
¡ Biology
¡ Drugs analysis
¡ Chemistry and technology
¡ NFC West
¡ NFC South
¡ NFC Stockholm
full spectrum of forensic investigation are also
part of the NFC’s remit. In addition, we handle
investigations on behalf of individual customers
outside law enforcement government, and act as
an expert resource.
Highly-respected expert organisation
Our forensics work in Sweden has earned us an
excellent international reputation within the
European Network of Forensic Science Institutes
(ENFSI). This is a tribute to our highly-qualified
staff, who have the skills to make professional
assessments and evaluations, with the results
placed in proper legal context using our advanced
analytical and investigative equipment.
Our forensics experts are specialists in their
respective fields. The majority have a minimum
of a Bachelor’s degree, complemented by comprehensive in-house training. Our competence assurance ensures that we have staff at all levels with the
appropriate expertise and authority for their various
tasks.
The majority of NFC’s investigations are accredited
under ISO/IEC 17025, and fire investigations under
ISO/IEC 17020.
Forensics activities
What is new at NFC?
NFC’s principal mission is to exercise responsibility
for a coherent and integrated quality-assured process,
and, as an impartial expert, carry out investigations
in criminal cases on behalf of the judicial authorities.
The majority of forensic investigations are carried out
on behalf of the judicial system, i.e. the police, public
prosecutors and courts.
Research, development, information, training
and the provision of support and services across the
The key words for our forensics activities are the
same as they have always been, trustworthiness and
impartiality.
A significant difference after the reorganisation
is that NFC has primary responsibility for all forensics activities with the Police Authority. This will
place NFC in a stronger position to achieve its goal
of creating a unified approach throughout its activities, from crime scene to courtroom. As part of this
50
approach, the same standards of quality and competence assurance will apply to all forensics investigations, so that all citizens will receive the same level of
service no matter where they are.
Organization of
the Swedish Police
2014
The first sub-goal is to the have the fingerprint
operation accredited in November 2015. Over a period
of five to six years, all frequently used investigative
methods will be accredited.
Swedish Governement
Ministry of Justice
National Police Board
(RPS)
Swedish
Security
Service
National
Criminal Police
21 Police Authorities
Swedish National Laboratory
of Forensic Science – SKL 2014
Director
Breath Alcohol Group
Facts
Number of employees: 328
Full-time equivalents: 287.07
Number of assignments: 97,214
Budget: SEK 260,842,000
Acreditation: ISO 17020, 17025
Biology
Number of staff: 86
Senior Management
Administration
Number of staff: 34
Staff Officers
Administrative Service
Case Work
Administration
IT Administration
Document and
Information Technology
Number of staff: 46
Drugs
Number of staff: 61
Chemistry and Technology
Number of staff: 85
Serious Crime 1
Questioned documents
Drugs 1
Environment,
Flammables and Oil
Serious Crime 2
Forensic IT
Drugs 2
Chemistry
Volume Crime
Forensic Audio
and Digital Imaging
Instrumental Analysis
Fingerprints
DNA Extraction
Marks and
Technical Fire
DNA Typing
and DNA Database
Firearms
51
The Swedish Police
Authority 2015
National Police
Commissioner
Internal audit
Office of the National
Police Commissioner
Department of
National Operations
(NOA)
Police Region
West
Department of
Human Resources
Police Region
South
Department of
Special Investigations
Department of
Communication
Police Region
Stockholm
Department of
Information Technology
Department of
Police Development
Police Region
East
Department of
Financial Affairs
National
Forensic Centre
(NFC)
Police Region
Bergslagen
Police Region
Central
Department of
Legal Affairs
Police Region
North
Swedish National
Forensic Centre – NFC 2015
Director
Administrative
Service
Management Office
Number of staff: 33
Case Work
Administration
Management
Support
Information
Technology
Number of staff: 46
52
Biology
Number of staff: 86
Drugs
Number of staff: 61
Chemistry
and Technology
Number of staff: 88
NFC South
NFC West
NFC Stockholm
Number of staff: 20
Number of staff: 20
Number of staff: 91
Questioned
Documents
Serious Crime 1
Drugs 1
Marks and
Technical Fire
Marks and
Documentation
Marks and
Documentation
Marks and
Documentation
Forensic IT
Serious Crime 2
Drugs 2
Firearms
Fingerprints
Fingerprints
Fingerprints 1
Digital Imaging
and Forensic Audio
Volume Crime
Instrument
Analysis
Chemistry
Extraction
Flammables
and Oil
Typing
and Database
Fingerprints
Fingerprints 2
53
Utgivare
Nationellt forensiskt centrum – NFC,
Polismyndigheten
Produktion
Kommunikationsavdelningen,
Polismyndigheten
Beställning
Erik Kronsell, telefon 010-562 80 96
Nationellt forensiskt centrum – NFC,
Polismyndigheten
Diarienr.
A144.077/2015
Upplaga
100 ex
2000 ex
Tryck
Polisens tryckeri, Stockholm, 2015
Tabergs Tryckeri AB, Taberg, 2015
Grafisk form
Citat
Foto
Ellinor Algin, Marcus Andrae, Johan
Palm, Weine Drotz (Nationellt forensiskt centrum – NFC) och Lars Hedelin
(Kommunikationsavdelningen,
Polismyndigheten)
polisen.se

Årsberättelse 2014 - SKL

Transcription

Similar documents

Läs artikeln Utbildning för erfarna domare

Elizabeth Englundh Tobak - en rättighet för alla barn.pdf

Åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov

Utan spaning ingen aning, trendspaning i statistikdjungeln

En analys av trådlös betalning med hjälp av

Bakgrund: Kan äldre förnya kunskapssamhället?

Near Field Communication