Åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad
Kristina Isacsson
YTTRANDE
Vårt dnr:
15/4481
2015-11-27
Ert dnr:
N2015/5575/PUB
Näringsdepartementet
103 33 Stockholm
Åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov
Sammanfattning







Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ställer sig liksom tidigare generellt
sett positivt till utökade möjligheter till bygglovbefriade åtgärder, om rätt åtgärder berörs.
SKL anser att tidpunkten inte är lämplig för att göra ytterligare förändringar av
PBL, om de inte är av stor betydelse för ett ökat bostadsbyggande.
SKL tillstyrker förslagen avseende vinterförvaring av fritidsbåtar, husvagnar
och husbilar på småhustomter samt containrar på industriområden.
SKL ställer sig positivt till lättnader i hanteringen av mindre byggnader på allmän plats samt väderskydd för kollektivtrafiken, men ser det som tveksamt att
en bygglovbefrielse skulle vara rätt lösning. Frågorna bör utredas vidare.
SKL ställer sig tveksamt till förslaget avseende transformatorstationer. Frågan
bör utredas vidare.
SKL avstyrker förslagen avseende omfärgningar och ändring av tak- eller
fasadmaterial samt mindre tillbyggnader.
SKL avser att under år 2016 initiera ett arbete med syfte att samla in synpunkter, idéer och erfarenheter från kommunerna i fråga om önskvärda regelförenklingar i PBL.
Generella synpunkter
Syfte och tidpunkt
SKL ställer sig liksom tidigare generellt sett positivt till utökade möjligheter till bygglovbefriade åtgärder, om rätt åtgärder berörs.
SKL anser att tidpunkten inte är lämplig för att göra ytterligare förändringar av PBL,
om de inte är av stor betydelse för ett ökat bostadsbyggande.
PBL har förändrats mycket under de senaste åren. Nyligen införda förändringar har
inte funnits på plats tillräckligt länge för att tillämpning och vägledande rättsfall ska
ha hunnit utvecklas, eller konsekvenser av förändringarna analyserats.
Förändringar måste gynna ett ökat bostadsbyggande
SKL anser inte att de åtgärder som föreslås kommer att leda till ett ökat bostadsbyggande.
I ett läge där bostadsfrågan är högaktuell, är det viktigt att kommunernas resurser kan
fokuseras på lovgivning och planläggning som gynnar ett ökat bostadsbyggande.
Sveriges Kommuner och Landsting
Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20
Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50
Org nr: 222000-0315, [email protected], www.skl.se
2015-11-27
Vårt dnr:
15/4481
Ert dnr:
N201575575/PUB
Om de föreslagna förändringarna avseende fasadändringar, burspråk och balkonger
skulle bli verklighet, skulle kommunerna behöva dirigera om byggnadsnämndernas
resurser till en stor rådgivnings- och informationsinsats och dessutom en ökad tillsyn.
Vinsten skulle eventuellt vara fler balkonger, burspråk med mera. Det gynnar inte
kommunernas arbete med att underlätta för ett ökat bostadsbyggande.
Enligt PBL krävs oftast både bygglov och en efterföljande teknisk kontroll med startbesked och slutbesked. Bygglovgranskningen är inte den tyngsta delen av detta. Tas
bygglovgranskningen bort, medan den tekniska kontrollen finns kvar för samma
ärende, är vinsten mycket liten både för kommun och sökande. Kommunen måste fortfarande utföra en handläggning av ärendet, men med den skillnaden att de viktiga
frågor som idag belyses i bygglovet, inte kommer att behandlas. Att undanta lösryckta
åtgärder från kravet på bygglov ger därmed mycket små administrativa och tidsmässiga vinster. Vinsterna motverkas också med stor sannolikhet snabbt av det ökade
behovet av tillsyn. Det är oklart varför andra förändringar som skulle ge större effekter, som till exempel lättnader i den tekniska kontrollen för enkla åtgärder inte utreds.
Boverket har tidigare under året (i rapporten 2014:20 – Uppdrag att överväga ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov och författningsändringar
med anledning av dom i mål P 3537-12) föreslagit regeringen ett sådant angreppssätt.
Fråga byggnadsnämnderna
SKL avser att under år 2016 initiera ett arbete med syfte att samla in synpunkter, idéer
och erfarenheter från kommunerna i fråga om önskvärda regelförenklingar i PBL. Deltagande från departementet och Boverket i detta arbete välkomnas.
De åtgärder som regeringen bett Boverket att utreda i rapporten, förefaller som en
godtycklig lista av frågor utan inbördes sammanhang. Bakgrunden till att just dessa
frågor utreds är mycket oklar.
Bygglovgivning och övrig myndighetsutövning i anslutning till bygglov, anmälan och
teknisk kontroll sker uteslutande hos landets byggnadsnämnder. Där finns kunskapen
om hur bygglovgivningen går till i praktiken och vilka förändringar som skulle kunna
underlätta både för kommunen och för den bygglovssökande. SKL har tidigare föreslagit att en inventering ska göras av synpunkter från landets kommuner kring vilka
lättnader i lagstiftningen som skulle ge störst effekter. Någon sådan inventering har
såvitt SKL vet inte gjorts.
Möjlighet till bygglovbefrielse finns redan
SKL föreslår att Boverket får i uppdrag att informera och ta fram vägledning avseende
den befintliga möjligheten till bygglovsbefrielse i detaljplan.
Nuvarande lagstiftning ger redan idag möjligheter till bygglovsbefrielse i detaljplan.
Denna möjlighet används relativt sällan, inte minst för att det finns lite vägledning i
frågan. Denna möjlighet borde kunna användas i större grad, vilket skulle kunna ge
lättnader i bygglovgivningen där så är lämpligt, utan förändringar i lagstiftningen.
2 (4)
2015-11-27
Vårt dnr:
15/4481
Ert dnr:
N201575575/PUB
Remissens förslag
SKL yttrar sig nedan enbart över de delar i rapporten som lett fram till författningsförslag. Generellt sett finns det brister i rapportens konsekvensanalyser, och även i förklaringarna till exempelvis i vilka fall start- och slutbesked fortfarande ska krävas.
Vinterförvaring av fritidsbåtar, husvagnar och husbilar på småhustomter
SKL tillstyrker förslaget, som innebär ett förtydligande av en situation som idag är
oklar.
Containrar på industriområden
SKL tillstyrker förslaget, som innebär ett förtydligande av en situation som idag är
oklar.
Mindre byggnader
SKL är positiv till lättnader i hanteringen av denna typ av åtgärd, men ser det som
tveksamt att en bygglovbefrielse skulle vara rätt lösning. Frågan bör utredas vidare.
Transformatorstationer
SKL är tveksamt till detta och anser att frågan behöver utredas vidare. Transformatorstationer kan ha relativt stor miljöpåverkan om de placeras olämpligt, och det finns
också ett värde i att grannar till en transformatorstation får information i förväg både
om innehåll, placering och utformning.
Väderskydd för kollektivtrafiken
SKL är positivt till lättnader i hanteringen av denna typ av åtgärd, men ser det som
tveksamt att en bygglovbefrielse skulle vara rätt lösning. Frågan bör utredas vidare. Så
länge skyltningen i samma väderskydd fortfarande kräver lov, är det svårt att se
vinsten med att inte pröva väderskyddet i bygglov. Förslaget skulle med all säkerhet
kunna utformas på ett mer ändamålsenligt sätt, där viktiga frågor som exempelvis
tillgängligheten i väderskyddet och i det offentliga rummet beaktas.
Omfärgningar och ändring av tak- eller fasadmaterial samt mindre tillbyggnader
SKL avstyrker förslagen.
Dessa förslag är av en helt annan karaktär än övriga. Konsekvenserna kan bli mycket
stora både för den bebyggda miljön och den enskilde. Sannolikheten för omfattande
problem med begreppstolkningen och tillämpningen är stor. Vinsterna framstår samtidigt som minimala.
Resonemangen och konsekvensanalyserna i rapporten är bristfälliga och utgår från en
mycket förenklad bild av hur den bebyggda miljön gestaltas och upplevs. Någon
analys av varför just balkonger och burspråk skulle särbehandlas jämfört med övriga
byggnadstekniska och arkitektoniska element som bygger upp den enskilda byggnaden och den sammanvägda bebyggda miljön finns inte.
3 (4)
2015-11-27
Vårt dnr:
15/4481
Ert dnr:
N201575575/PUB
Att den tekniska kontrollen med start- och slutbesked kvarstår måste vara helt självklart med tanke på de stora konstruktiva frågor som hanteras i fråga om balkonger och
burspråk. Därmed är det mycket svårt att se vinsten av att inte samtidigt göra en bygglovsprövning som säkerställer att åtgärden uppfyllt lagens krav.
SKL vill understryka att den bygglovsökandes kontakt med kommunen inte bara
handlar om samhällelig kontroll. Processen tjänar även till att ge den sökande trygghet
i att de åtgärder som prövats av kommunen kan förväntas uppfylla de krav som samhället ställer. Som det remitterade förslaget är utformat innebär det att ansvaret förflyttas från expertis på området till den enskilde byggherren. Det förutsätter att alla
byggherrar, inklusive allmänheten, på eget ansvar ska sätta sig in i, rätt uttolka och
tillämpa lagstiftningen.
Genom sådana förändringar i systematiken kring bygglovgivningen kommer byggnadsnämndernas arbete att förskjutas från lovgivning och förebyggande arbete, till felsökning, tillsyn och rättelse av åtgärder i efterhand. SKL anser inte att den förskjutningen gynnar vare sig byggherren, allmänheten eller kommunen.
Sveriges Kommuner och Landsting
Lena Micko
Ordförande
4 (4)