Provet i historia 11.3.2015

1
STUDENTEXAMENSNÄMNDEN
PROVET I HISTORIA
11.3.2015
Högst 6 uppgifter får besvaras. Uppgifterna bedöms efter skalan 0–6 poäng, förutom
jokeruppgifterna som är mer krävande än de andra uppgifterna och som är markerade
med ett +. De bedöms efter skalan 0–9 poäng. I uppgifter med flera moment, till exempel
a-, b- och c-moment, kan maximiantalet poäng för enskilda undermoment meddelas för sig.
1. Diskutera kvinnornas ställning i samhället under antiken i Grekland och Rom.
2. Uppskatta på vilket sätt respektive uppfinning på sin tid förändrade människors liv och påverkade samhällsutvecklingen:
a) boktryckarkonsten b) löpande band-produktionen c) p-pillret
3. Nedan finns en teckning från 1789 som föreställer det franska samhället.
a) Vad innebar ståndssamhället, och vad säger bilden om sin tids franska samhälle? (4 p.)
b) Hur upplöstes ståndssamhället i Europa? (2 p.)
Okänd konstnär.
Källa: Työväen keskusmuseo: <http://www.tkm.fi/vanhat/frame5.htm>.
Hämtad 26.3.2014.
2
4. Förenta Nationernas (FN) generalsekreterare U Thant gjorde följande uttalande i ett tal i New
York 27.4.1967: ”Hur gärna vi än skulle se nationalismen underordna sig vidare internationella idéer, är den fortfarande den kraft som främst bestämmer om människors liv.”
Diskutera om U Thants påstående är korrekt i skenet av historien under senare hälften av
1900-talet.
5. Nedan finns två bedömningar av oktoberrevolutionen och åren närmast efter den.
a) Jämför citatens tolkningar av oktoberrevolutionens betydelse.
b) Hur förändrades Sovjetunionens politiska och ekonomiska situation från 1922 fram till
andra världskrigets utbrott?
Genom Oktoberrevolutionen befriades befolkningen i ett väldigt land, omfattande en sjättedel
av jordklotet, från det kapitalistiska slaveriet. Oktoberrevolutionen medförde social frigörelse
för arbetarklassen och de arbetande bönderna och löste dessutom Rysslands nationella problem och landets allmänna demokratiska uppgifter. Revolutionen förde landet ut ur det utmattande kriget, räddade det från sönderstyckning och kolonialt förtryck, gav bönderna den
efterlängtade jorden och befriade folken i gränsområdena från det nationella förtrycket.
Utdrag ur verket Marxismen-Leninismens grunder (1961)
Det kaos som präglade Rådsryssland åren 1918–22, det vill säga tiden mellan oktoberrevolutionen och grundandet av Socialistiska rådsrepublikernas förbund, var av tre olika typer.
För det första var det ett medborgarkrig under vilket rådsregeringen kämpade mot inhemska
fiender, för det andra var det ett försvarskrig mot intervention från utlandet och för det tredje
utkämpade flera minoritetsfolk under den här tiden ett befrielsekrig för att lösgöra sig från
Rådsryssland som styrdes av bolsjevikerna.
(Svensk översättning: SEN)
Prof. Seppo Zetterberg i verket Venäjän ja Neuvostoliiton historia (1986)
6. 1960- och 1970-talen har kallats det finländska samhällets ”stora strukturomvandling”. Vad
innebar strukturomvandlingen och hur påverkade den människornas liv?
7. ”Kyrkan hade ett betydande inflytande på finländarnas liv under den svenska tiden”. Diskutera
med hjälp av exempel huruvida påståendet träffar rätt.
8. Upplösningen av det europeiska kolonialväldet skedde ibland fredligt, ibland genom konflikter. Diskutera med hjälp av exempel de här olika alternativens orsaker och följder.
3
+ 9. I citaten nedan behandlas Finlands ställning i det ryska kejsardömet.
a) Jämför Kuropatkins och Den stora adressens synpunkter på Finlands ställning.
b) Diskutera utgående från Schaumans brev och senatens uttalande finländarnas förhållningssätt till de förändrade relationerna mellan Finland och Ryssland kring sekelskiftet 1900.
c) Hur motiverat är det att kalla den period som inleddes på 1880-talet för förtrycksperioden,
förryskningspolitikens tid eller den ryska enhetspolitikens tid?
När vi hade erövrat Finland, ägnade vi under det 19:e århundradet alltför lite uppmärksamhet åt detta ryska landskaps interna angelägenheter, och av detta följde att vi alldeles bredvid
vår huvudstad fått en fientligt sinnad separatistisk ort, där det visserligen lever ett fåtaligt,
men mycket envist folk. Nu överförs till det 20:e århundradet uppgiften att förena Finland med
det ryska riket.
(Svensk översättning: SEN)
Rysslands krigsminister, general Aleksej Kuropatkin (1898)
Det finska folkets urgamla rätt att genom sina representanter, Ständerna, deltaga i lagstiftningen blev för evig tid stadfäst av Kejsar Alexander I, vars minne vi välsignar. – – – Vi vet att
vårt land på senaste tider haft ovänner inom Ryssland, vilka genom smädelser sökt framkalla
misstro till det finska folkets trohet och redbarhet. Men vi vet också, att dessa smädelser endast baserar sig på osanning. – – – Under nittio år av förening med det mäktiga Ryssland har
ordningen i det finska samhället aldrig sviktat. – – – Känslan av trygghet och lycka har allt
starkare befäst de band, som gjort Finland till en oskiljaktig del av det Ryska riket, och vilka
likväl tillåtit dess folk att bevara och utveckla sitt eget nationella lynne, som är givet detta folk
av Gud och icke kan genom något tvång förändras.
(Språklig bearbetning: SEN)
Den stora adressen (1899)
Lagarna åsidosätts och kränks öppet. – – – Landets lagtrogna och kunnigaste tjänstemän avsätts utan laglig dom och i deras ställe utnämns allehanda okunniga lycksökare och på förfall
komna individer, liksom även personer som enligt landets gällande lagar icke är berättigade
att inneha statstjänst. De intelligentaste och trognaste medborgarna häktas och landsförvisas.
–––
(Språklig bearbetning: SEN)
Senatstjänstemannen Eugen Schaumans brev till kejsaren (1904)
– – – har Senaten funnit sig manad att uttala sin djupaste avsky för det upprörande, i landets
historia enastående lömska brott för vilket Generalguvernören Bobrikoff fallit offer och vilket
av alla rättänkande i landet på det högsta fördöms. Samtidigt har Senaten velat för landets
befolkning framhålla, till vilka djupt beklagliga följder den under de senaste åren av dels illvilliga, dels vilsefarna personer i landet bedrivna uppviglingen till ohörsamhet mot överheten
redan lett och de faror, som en fortsatt ohejdad agitation i framtiden kan medföra för landet
– – –.
(Språklig bearbetning: SEN)
Uttalande av storfurstendömet Finlands senat 22.6.1904
4
+10.
Utdragen nedan är tagna ur dikter som skrevs under det storkrig som bröt ut 1914.
a) Analysera de stämningar som förmedlas genom dikterna och de faktorer som påverkat dem.
(4 p.)
b) På vilket sätt påverkade första världskriget den samhälleliga och kulturella utvecklingen i
Europa på 1920- och 1930-talen? (5 p.)
Gläd er, vänner, över att vi lever
och att vi är unga och livskraftiga.
Aldrig har det funnits ett år som detta,
och aldrig har ungdomen kunnat skatta
sig så lycklig,
över att vi kan stå och marschera
när morgonen gryr och kvällen sänker sig.
Den största av alla epoker
sätter sitt märke i våra unga hjärtan.
Och hur det än går för vem än av oss,
så kommer han att ha sett detta stolta år.
(Svensk översättning: SEN)
Den tyske poeten Bruno Frank (1915)
Vilken själaringning för dem som dör som boskap?
Bara kanonernas fruktansvärda vrede.
Bara de smattrande gevärens snabba skaller
kan dölja deras hastiga böner.
– – – inga böner eller klockor för dem;
inte heller någon sörjandes gråt förutom körerna,
de gälla, vansinniga körerna av ylande projektiler;
och horn som kallar dem från dystra hemtrakter.
(Svensk översättning: SEN)
Den engelske poeten Wilfred Owen (1918)