Sprakutveckling_141120

Från språklig utveckling till
språklig medvetenhet
Dagens program
• Fika
• Återkoppling seminarie 2
• Från språklig utveckling till språklig
medvetenhet
• Anpassa ViTal, VisaOrd och Talande
tangentbord
• Anpassning av appar
• Hemuppgift
Vad säger våra styrdokument?
Ur Få syn på språket, Skolverket 2012
• ”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade.
Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje
elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få
tilltro till sin språkliga förmåga.”
• ”Språklig och kommunikativ kompetens utvecklas bäst i
autentiska kommunikationssituationer.”
• ”Lärare som ställer autentiska frågor utan i förväg definierade
svar istället för testfrågor bidrar sannolikt på ett positivt sätt till
sina elevers språkutveckling”
Hur börjar det?
•
•
•
•
•
Ögonkontakt
Mimik
Skrik
Leende
Imitation
•
https://www.youtube.com/watch?
v=QkbD1D1CLi8
Språkutveckling
• http://www.ur.se/Produkter/136345-Barnet-och-orden-omsprak-i-forskolan-Sprakets-gata
Språkutvecklingstrappan
(Barbro Bruce, leg logoped, Universitetslektor i utbildningsvetenskap Malmö Högskola)
Ordförrådsutveckling
• Barn börjar vanligtvis prata, med det vi
uppfatar som ord, mellan 10–18 mån ålder
• För den som börjar tidigt, ca 50 ord vid 18 mån
• Vid 2-2½ år, ca 200 ord
• Vid 6 års ålder, ca 14 000 ord
• Vid 15-16 år, ca 50 000 ord
Grammatisk utveckling
• Utvecklingen av grammatiken startar parallellt med begreppsoch uttalsutvecklingen.
• Ett enstaka ord betyder ofta en hel sats och brukar därför kallas
"ettordssats” – ex pappa = Nu kommer pappa hem eller Jag vill
att pappa ska komma. Ackompanjerande med gester, mimik och
tonfall lär man sig förstå vad det betyder oftast.
• Tumregeln är att en ettåring har s.k. ettordssatser, en tvååring i
genomsnitt kan kombinera ihop två ord, en treåring tre ord etc.
• När den djupa begreppsmässiga förståelsen har etablerats,
ungefär vid fyra års ålder, får språket "vingar” och det blir möjligt
att berätta vad som hänt i annan tid (dåtid, framtid) och på annan
plats (hemma, hos farmor etc.). Orden kan därmed symbolisera
upplevelser, erfarenheter, kunskaper och känslor.
Utveckling av språklig
medvetenhet
• ”…så småningom upptäcker barn att språket inte bara
har ett innehåll, utan också en formsida, som de kan
iaktta, reflektera över och kommentera.”
• ”Den som är språkligt medveten kan notera hur något
sägs, inte bara vad som sägs”
• ”Sambandet mellan fonologisk medvetenhet och läsning
gäller för språk med alfabetisk skrift (till skillnad från
språk med stavelseskrift eller ordskrift).”
(Bedömning av språklig medvetenhet, Eva Magnusson & Kerstin Nauclér)
Färdigheter inom språklig
medvetenhet
• Rimigenkänning – Vad rimmar på ål? Kål, svaj, svek?
• Fonemidentifiering – Finns det /f/ i får?
• Stavelsesegmentering – Hur många stavelser/klappar…?
• Fonemsegmentering – Hur många fonem/ljud finns i….?
• Fonemdeletion – Vad blir kvar om jag tar bort /k/ från tak?
• Metateser av fonem – bala taklänges → tala baklänges
Förmågor och färdigheter
- Munmotorik – hur man rör mun och tunga
för att göra olika ljud och uttala språkljud
- Fonologi – de språkljud (bokstavsljud) som
finns i vårt språk
- Grammatik – hur man sätter samman ord
och böjer ord i meningar
- Språkförståelse – hur man förstår talat språk
- Pragmatik – hur språket används i olika
sociala situationer och hur man använder
och förstår kroppsspråk
Språkljudsutveckling
•
http://sebokstavsljuden.mv-nordic.com/
Vad påverkar vår
språkinlärning?
Känslor
Spatiala förmågor
Minne
Perception (känsel, smak, lukt, syn, hörsel)
Planering, organisation och målinriktning
Social interaktion
Motorisk förmåga
Förmågan att berätta kräver ett brett
spektrum av färdigheter
• Språkliga förmågor (ordförråd, grammatik)
• Kognitiva (minne, spatial förmåga, exekutiva
förmågor)
• Perception (lukt, hörsel, syn, känsel, smak)
• Social förmåga
• Förmåga att sekvensera
• Förstå orsak sammanhang (inferens = det som sägs
mellan raderna)
• Pragmatisk förmåga (anpassa sig till lyssnaren)
(Barbro Bruce)
Forskning visar att en god
narrativ förmåga hänger
samman med en framgångsrik
skolgång……
Varför är det så viktigt att kunna
berätta innan man kan läsa?
•
•
•
•
•
•
Utveckling av ordförrådet
Utveckling av grammatiken
Utveckling av omvärldskunskap
Känslomässig utveckling, känsla av trygghet
Utveckling av reflektion inför språket
Utveckling av förståelse för hur en berättelse formas.
Den har en början, en mitten som ofta består av
någon form av problem och ett slut med en lösning.
• Förberedelse inför läs- och skrivstarten
Men också för att……
När man läser för och pratar tillsammans har man möjlighet
att…
•
•
•
•
•
•
Stanna upp och fråga…
Prata om det man just har läst/sagt….
…och gå tillbaka och läsa om/säga om
Man kan bara titta på bilderna…..
….och prata om dem
Dra paralleller till det egna livet
Det är viktigt att…..
• ..pratläsa böcker och texter såväl som att läsa dem
• …för den som har svårt att läsa måste texten vara
språkligt utmanande
• ..och man ska skilja på färdighetsträning (lästräning) och
kunskapsutveckling
• ..arbeta med att producera egna texter/böcker såväl som
att läsa andras
Litteraturlista
• Få syn på språket – Ett kommentarsmaterial om språkoch kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter
och ämnen, Skolverket 2012
• Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på
flerspråkighet, Skolverket 2011
• Barnets tidiga språkutveckling, Ragnhild Söderbergh
• Barn utvecklar sitt språk, Louse Bjar & Caroline Liberg
(red)
• Det hänger på språket! Louise Bjar (red)
• Flerspråkighet i skolan – språklig utveckling och
undervisning
• Lyft språket lyft tänkandet. Språk och lärande, Pauline
Gibbons