docSkyddsnätet kring unga vävs av samverkan:
download 
Report Transcription
Skyddsnätet kring unga vävs av samverkan:
Nr 1 | 2015 Skyddsnätet kring unga vävs av samverkan: Läs om Västbus, trygghetsarbete i Angered och Klara i Lilla Edet Bättre vårdcentraler för äldre Cannabisbehandling i praktiken Kartläggning: Det handlar om jobb FORSKNING OCH UTVECKLING INOM VÄLFÄRDSOMRÅDET Året som gått – året som kommer Nr 1 | 2015 Ansvarig utgivare Cecilia Bokenstrand, 031-335 51 88, [email protected] Redaktör Märit Malmberg Nord, 031–335 50 77, [email protected] Text & bild Märit Malmberg Nord om inget annat anges Layout FoU i Väst/GR Tryck Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB Prenumeration Att prenumerera kostar inget. Skicka ett mejl till [email protected] och ange om du vill ha tidningen i pappersformat eller per e-post. UR INNEHÅLLET: Bättre vårdcentraler för sköra äldre ............................. sid 6 Behandlares perspektiv på metod och behandling......... sid 7 Det handlar om jobb............... sid 14 Att samverka till nytta för barnet.............................. sid 16 Uppdrag Trygghet – eller konsten att hänga i luften utan att förlora fotfästet......... sid 22 Skola och socialtjänst samverkar istället för att skylla på varandra............. sid 24 Som ett avstamp inför 2015 gjorde vår arbetsplats ett lärorikt studiebesök på Emigranternas Hus i Göteborg. Vi fick lära om migration då och nu och besöket blev en nyttig påminnelse om hur nära i tiden det är som unga människor i Europa och Sverige inte kunde se någon framtid här utan drivna av fattigdom och svält lämnade hemlandet och tog sin tillflykt till Amerika. Idag, bara drygt hundra år senare, är Sverige ett mottagarland. Vi som redan lever här dit människor söker sig behöver komma ihåg att det är när olika erfarenheter och drömmar kommer samman som utveckling tar kraft. Under året som gått har GR tagit flera steg för att fördjupa sin samverkan kring nyanlända och flyktingar. Medlemskommunernas arbete med gemensam samhällsinformation och yrkesorienterad Sfi har utvecklats och under 2015 vidgas kommunsamarbetet till att också gälla boendefrågan. Även samarbetet kring ensamkommande barn och ungdomar är på väg att stärkas ytterligare. I början på 2015 tar medlemskommunerna ställning till ett förslag som väckts i GR:s sociala styrgrupp om en gemensam plattform för att utveckla och kvalitetssäkra kommunernas mottagande och arbete med denna växande målgrupp. Precis i dagarna har vi fått besked om medel från länsstyrelsen som gör det möjligt att skapa en webbutbildning utifrån Hitta Rätt, som är ett grundläggande material kring praktiskt vardagsliv, samhällsorientering och personlig utveckling för unga som kommit ensamma till Sverige. Under 2014 har också situationen för fattiga EU-migranter i Göteborgsregionen kommit att uppmärksammas alltmer och en gemensam delregional handlingsplan ska skrivas fram 2015. Att sänka trösklarna till arbetsmarknaden för grupper med svag förankring i arbetslivet utgör en springande punkt för integration och social hållbarhet. Under de senaste två åren har GR-kommunerna på försök samlats kring ett gemensamt FoU-stöd inom arbetsmarknadsområdet. Bland annat har en omfattande kartläggning av arbetsmarknadsenheterna i Göteborgsregionen, deras organisering och verksamhet gjorts (läs mer på sidan 14). Synliggörandet av likheter och skillnader leder till nya forskningsfrågor och GR-kommunerna har tagit beslut om att fortsätta satsningen. Som verksamhetsansvarig är min ambition att verka för att GR Välfärd och FoU i Väst fortsätter att var en miljö där yrkesverksamma i kommunerna och forskare har möjlighet att mötas och utbyta erfarenheter under prestigelösa och stimulerande former. Det är i det mötet som idéer om nya forskningsfrågor och samarbetsområden växer fram. Därför är jag glad att GR:s styrelse går fram med ett förslag till reviderad förbundsordning som slår fast att GR ska vara en mötesplats för forskning och praktik, stödja kunskapsutveckling och kunskapsspridning samt vara ett stöd för kunskapsbaserad verksamhetsutveckling. Även om uppgiften de facto varit en reguljär del i GR-samarbetet i många år är tillägget en viktig och välkommen markering. Cecilia Bokenstrand, avdelningschef GR Välfärd och FoU i Väst [email protected] Omslagsbild: Mostphotos. FOURUM | Nr 1 2015 Nytt från FoU i Väst ”Pusselbiten som saknades” Passiv blir aktiv DISA-modellen stöttar unga vuxna med aktivitetsersättning till arbete eller studier Theresa Larsen och Pia Schmidtbauer Den här rapporten visar att ett samordnat och individanpassat stöd mellan handläggare på försäkringskassan och en särskild aktivitetscoach fungerar utmärkt för att ge unga vuxna med aktivitetsersättning på grund av psykisk sjukdom stöd att öka sin aktivitets- och arbetsförmåga. Utvärdering av Resursgrupp med två vård- och stödsamordnare – samverkan för personer med k omplexa vårdbehov i Partille kommun Solveig Olausson Partille kommun har skapat en samverkansmodell för personer som samtidigt har ett missbruk eller beroende och en psykisk sjukdom och därtill en långvarig funktionsnedsättning. Den här utvärderingen visar att i den grupp som fått del av Resursgrupp med två vård- och stödsamordnare har behovet av dygnet-runt-vård minskat. Det framgår också att ingen i gruppen blev helt missbruksfri under perioden men alla hade kommit i behandling, med kortare nykterhet eller drogfrihet än sex månader. Surfplattan öppnar en helt ny värld! Utvärdering av projekt eSenior Lisbeth Lindahl Projekt eSenior riktade sig till äldre personer. Det handlade om att med hjälp av teknik och tjänster bidra till ökad trygghet, delaktighet och självständighet samt minskad ensamhet. I den svenska delen av detta EU-projekt fick seniorer lära sig använda surfplatta, testa smarthemsteknik, ta del av en inspirationsmiljö med smarta ting, testa en robot med mera. Detta är en utvärdering av Behandling för personer med riskbruk, missbruk eller beroende av cannabis: Behandlares och klienters perspektiv och förändringsprocesser Delrapport 1 – Behandlares perspektiv: Metod och förhållningssätt Russell Turner Hur ser öppenvårdsbehandling ut i praktiken för personer som använder cannabis? Vad kan man lära av behandlarnas erfar enheter för att förbättra vård och behandling? Detta är en studie av den behandling för vuxna personer som använder cannabis som Behandlingsgruppen för drogproblem i Göteborg erbjuder. Studien är ett delprojekt i det nationella projektet Trestad2 och detta är den första delrapporten från studien. den svenska delen av projektet, som bedrevs i Göteborg (i stadsdelarna Majorna-Linné och Östra Göteborg). Sagt om rapporten ”När du läser denna rapport så är min förhoppning att du får mer kunskap och nya insikter för att förbättra seniorers livssituation, genom att använda teknikprodukter och tjänster för att göra seniorers vardag enklare och tryggare.” Kerstin Karlsson, chef för u tvecklingsenheten Senior Göteborg, Göteborgs Stad Rapporterna finns på www.grkom.se/valfard 3 FOURUM | Nr 1 2015 Mer verksamhetsutveckling med samordnad statistik Bild: Mostphotos. Åsa Nilsson är sedan ett år tillbaka utredare/analytiker på Göteborgsregionens kommunal förbund och FoU i Väst. Hon anställdes mot bakgrund av ett allt större behov av kompetens inom kvantitativ metod och analys i GR:s olika verksamheter. Åsa kom närmast från läns styrelsens enhet för social hållbarhet. Dessförinnan arbetade hon under många år som undersökningsledare vid SOM-institutet, Göteborgs universitet. Mycket att vinna Ett av hennes första uppdrag på GR handlade om Lupp, ett nationellt enkätverktyg som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor erbjuder landets stadsdelar, kommuner och regioner. Med Lupp undersöker man livsvillkor, levnadsvanor och attityder hos hög4 ” vi har tillräckligt med statistik men vi behöver bli bättre på att tillgängliggöra den, analysera den och använda den för att utveckla verksamheter stadie- och gymnasieungdomar. Hösten 2013 genomförde sex av Göteborgsregionens kommuner – Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Mölndal och Tjörn – undersökningen. Åsa tog tillsammans med kollegor vid FoU i Väst/GR fram både kommunrapporter och en fördjupande regional rapport. – Rapporterna visar på både generella mönster och skillnader mellan olika kommuner. Det säger så mycket mer när man kan jämföra med andra och se förändringar över tid. Vi hoppas kunna följa upp resul taten hösten 2016 och att ännu fler kommuner är intresserade av att delta då. Det finns m ycket att vinna på regional samverkan kring ungdomsfrågor – inte minst när det gäller gymnasieungdomar som i stor utsträckning rör sig över kommungränser. Socialt hållbar utveckling Kunskap om ungdomars – och barns – livsvillkor och hälsa är en viktig del i arbetet för en socialt hållbar utveckling i Göteborgsregionen. Att synliggöra barns och ungas hälsa och livsvillkor med hjälp av FOURUM | Nr 1 2015 kunskap och statistik är en nyckelfaktor för att fatta rätt beslut och vidta rätt åtgärder. Och det görs en mängd olika mätningar och statistiska sammanställningar som kan använ das som indikatorer på en socialt hållbar utveckling. Samordna mätningar För att belysa möjligheter och utvecklingsbehov när det gäller mätningar av barns och ungas hälsa och livsvillkor genomförde FoU i Väst/GR i höstas en workshop tillsammans med Göteborgs Stad, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen. Den pekade på ett behov av stärkt samordning av olika mätningar, samtidigt som det saknas vissa viktiga data. Där – och i många andra sammanhang – efterfrågas också stöd i analyser och arbete med resultaten. – Jag hör många signaler om att vi har tillräckligt med statistik men att vi behöver bli bättre på att tillgängliggöra den, analysera den och använda den för att utveckla verksamheter. Ett resultat av workshopen blev att vi nu försöker samordna oss regionalt kring de här frågorna. Kanske gör det att vi inte behöver samla in lika mycket utan kan lägga krutet på b ättre kvalitet i mätningarna och att göra mer verkstad av resultaten! Det skulle nog även glädja en och annan skolungdom och alla andra som fyller i enkäter och lämnar uppgifter i alla möjliga och o möjliga sammanhang, säger Åsa. l Bild: Tony Dahl. Kontakt: [email protected], 031-335 51 98 Nytt från FoU i Väst Ung i Göteborgsregionen Meningsfullhet, delaktighet, trygghet och hälsa utifrån sex kommuners Luppundersökning 2013 Torbjörn Forkby och Åsa Nilsson FoU i Väst/GR har undersökt livsvillkor, levnadsvanor och attityder hos ungdomar i högstadiets åk 8 och gymnasiets år 2. Analyserna baseras på Lupp-undersökningen 2013, som genomförts i sex av Göteborgsregionens kommuner. Lupp är ett verktyg för att följa upp den lokala ungdoms politiken. Enkätsvaren från Lupp ger många möjligheter att brett belysa ungas livsvillkor och levnadsvanor. Sagt om Lupp ”Lupp är bara delvis en väldigt bra livsstilsenkät, den stora vinsten i till exempel en kommun är vitaliseringen av det ungdomspolitiska arbetet som kan komma till stånd om man klokt använder resultatet som en grund i dialogen mellan unga och makthavare.” Sven Nielsen, ungdomslots i Ale kommun ”Lupp-resultaten är ett bra underlag för samtal, ett material att reflektera vidare utifrån.” Gustav Cruce, planeringsledare i Härryda kommun ”För Kungälvs kommun har Lupp varit ett utmärkt underlag för att strategiskt arbeta med barnoch ungdomsfrågor. Vi har fått igång så många processer och synliggjort så många utmaningar. Sammantaget en banbrytande process!” Johan Sjöholm, utvecklingsledare folkhälsa i Kungälv 5 Bild: Thinkstock. FOURUM | Nr 1 2015 Bättre vårdcentraler för sköra äldre FoU i Väst ska studera hur primärvården arbetar med att minska den undvikbara slutenvården. Vad kan skillnaderna bero på? Vad kan vi lära av goda exempel? Mycket av den slutenvård som sköra äldre får skulle kunna undvikas. Problemet är att vården och omsorgen inte alltid är anpassad att möta sköra äldres behov av individ anpassade, samordnade och kontinuerliga insatser. I Västra Götalands län finns cirka 200 vårdcentraler i såväl privat som offentlig regi. Det finns dock skillnader i länet mellan vårdcentralernas resultat när det gäller kvalitetsindikatorerna Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar på sjukhus inom 30 dagar, enligt data som analysenheten vid hälso- och sjukvårdsavdelningen inom Västra Götalands regionen tagit fram. Det behövs mer kunskap kring vad som kan förklara dessa skillnader. Lära av goda exempel FoU i Väst/GR har därför fått i uppdrag att studera närmre hur primärvården arbetar med att minska den undvikbara 6 slutenvården. Studiens syfte är att bidra till mer kunskap om primärvårdens roll samt framgångsfaktorer i vårdcentralernas arbete för att minska den undvikbara slutenvården av sköra äldre. Vad kan skillnaderna bero på? Vad kan vi lära av goda exempel? Uppdrag från LISA-gruppen Studien genomförs på uppdrag av Ledningsgruppen för samverkan i Västra Götalands län (LISA-gruppen) och är en del i länets gemensamma analysarbete kring kvalitetsindikatorerna Undvikbar slutenvård och Återinskrivning inom 30 dagar. Studien inleds i december 2014 och avslutas i juli 2015. FoU i Väst/GR tog 2013 fram en flervetenskaplig kunskapsöversikt om orsakerna till undvikbar slutenvård. Den visar att det inte finns en en skild lösning som kan minska dagens problem i vården och omsorgen kring sköra äldre, utan det krävs att problemet angrips på flera nivåer och ur ett flertal perspektiv samtidigt. Förhoppningen är att den nya studien kan bidra till fördjupad och kompletterande kunskap kring vilka insatser som fungerar för att möta sköra äldres behov. l Kunskapsöversikten från 2013 heter Onödig slutenvård av sköra äldre och kan laddas ner från www.grkom.se/valfard. FOURUM | Nr 1 2015 Behandlares perspektiv på metod och behandling Trestad2 är ett nationellt projekt med fokus på prevention, tidiga insatser och behandling av cannabisberoende. En delrapport från FoU i Väst/GR tar upp behandlarnas perspektiv på metod och förhållningssätt vad gäller behandling. Text och bild: Mathias Stenback Trestad2 är indelat i prevention, tidiga insatser och vård och behandling. Förutom separata studier i Stockholm, Göteborg och Malmö finns också några gemensamma studier i de tre storstäderna. Satsningen syftar till att knyta samman forskning och praktik för att dra lärdom av och sprida den kunskap som finns hos behandlarna kring cannabis. I Göteborg genomförs en studie av Russell Turner vid FoU i Väst/GR i nära samarbete med Behandlingsgruppen för drogproblem, som består av de tre öppenvårdsmottagningarna Hisingen, Centrum-Väster och Norr. Fokus i studien är vård och behandling. I den första delrapporten beskrivs behandlingsmodellen, dels på ett övergripande sätt, dels mer ingående. Den svårfångade kunskapen Genom djupintervjuer med behandlarna har Russell velat få fram den tysta kunskapen; vad och hur man gör i praktiken. – Tanken med delrapporten är att inte bara beskriva modellen på ett övergripande plan utan att försöka lyfta fram den mer svårfångade kunskapen från praktiken, säger Russell. Rapporten kan vara till nytta för både nybörjare och mer erfarna behandlare som underlag för att artikulera och reflektera över sin praktik. På en övergripande nivå bidrar rapporten till kunskap om öppenvårds behandling i praktiken för personer som använder cannabis. Arbetar på olika sätt Ulla-Karin Littorin och Åke Wallberg arbetar som behandlare på Hisingens öppenvårds mottagning och de menar att studien inte har förändrat deras arbetssätt. Däremot har den bidragit till att tydliggöra arbetet med klienterna. Genom att sätta ord på arbetssättet kan behandlarna jämföra det med kollegornas, vilket är positivt för såväl behandlarna som klienterna. – Det blir tydligt för oss att vi arbetar på olika sätt, och att bli medveten om hur mitt sätt att arbeta skiljer sig från andras innebär en kvalitetshöjning. Det innebär också att vi kan tydliggöra vårt erbjudande mot klienterna, säger Ulla-Karin. – Vi har hela tiden känt att vi gör ett bra jobb och en av tankarna med att beforska vårt arbete var att hitta ord och benämningar för det vi gör så att vi kan bli tydliga mot omgivningen, inte bara mot klienterna utan även mot andra professionella och politiker, berättar Åke. Att få berätta om sitt arbete För behandlarna innebär medverkan i referensgruppen kring studien att de fått ett forum för att tala om sitt arbete. Att få berätta om sitt arbete, och att det finns ett intresse för vad de gör, upplever Ulla-Karin och Åke som mycket positivt. Våren 2015 publiceras en rapport som fokuserar på vad behandlingen har för effekt på olika grupper och hur man kan utvärdera effekterna av behandlingen. Under våren vidtar sedan olika typer av spridningsinsatser. Bland annat kommer den lokala rapporten att spridas i de tre behandlingsmottagningarnas områden. Under hösten 2015 arrangeras en nationell konferens där de olika delprojekten i Trestad2 presenteras. l Ulla-Karin Littorin och Åke Wallberg tycker att studien har bidragit till att tydliggöra deras arbete i relation till klienterna. 7 FOURUM | Nr 1 2015 Det sociala nätverkets betydelse för äldre utlandsfödda Trots att den rapporterade ohälsan är högre bland äldre utrikesfödda än bland andra i samma ålder, så är gruppen underrepresenterad inom både äldreomsorg och offentlig sjukvård. Det är viktigt att fördjupa och nyansera bilden av de personer som inte får del av vård och omsorg i samma utsträckning som andra. Hur kan vi nå dem? Varför når vi dem inte? Det menar Hanna Mac Innes som just har avslutat en FoU-studie om äldre migranter. Hon menar att det förekommer en rad mer eller mindre utbredda föreställningar om äldre migranter som grupp. – Det behövs forskning där den heterogena gruppen äldre migranter blir belyst i förhållande till olika former av omsorg. Formella och informella stödnätverk Den studie hon har genomfört syftade till att få en bild av hur äldre migranter med oli- ka migrationserfarenhet själva beskriver sina formella (äldre omsorgen) och informella stödnätverk och hur de tänker inför framtiden. De personer som ingått i studien har ingen äldreomsorg, de är över 70 år, majoriteten har bott i Sverige i över 20 år men kommer ursprungligen från Finland, Bosnien-Herzegovina, Serbien, Kroatien och Montenegro. – Som kommundoktorand hoppas jag kunna vara en brobyggare mellan fält och akademi, säger Hanna vars avhandlingsarbete är ett samarbete mellan Göteborgs Stad, Göteborgs universitet (AgeCap) och till viss del FoU i Väst/GR. Bild: Mathias Stenback. 8 FOURUM | Nr 1 2015 – Vi måste tala om äldre migranter som en heterogen grupp precis som vi måste behandla gruppen äldre som en skara individer. Samtidigt som vi gör det behöver vi titta på vissa riskfaktorer som kan göra det svårare för individer att exempelvis få access till äldreomsorgen. Sådana faktorer kan vara ålder vid migration och språk. Brobyggare mellan fält och akademi Den här studien kommer att ingå i Hannas avhandling, som fokuserar på frågor som är angelägna inom äldreomsorgen i stadsdelen Angered i Göteborg, där hon är anställd. Hennes avhandlingsarbete är ett samarbete mellan Göteborgs Stad, Göteborgs universitet (AgeCap – se faktaruta) och till viss del FoU i Väst/GR. – Som kommundoktorand hop pas jag kunna vara en brobyggare mellan fält och akademi. Uppdraget är forskning men det som kännetecknar det jag gör är förankringen i verksamheten och att snabbt få möjlighet att återföra det jag kommit fram till. Rapport inom kort Syftet med avhandlingen är att studera hur äldre med olika migrationsbakgrund upplever betydelsen av formella och informella sociala nätverk. Det handlar om hur de sociala nätverken ser ut och vilka resurser och möjligheter i form av stöd som finns där. En rapport från den här första delstudien finns snart att ladda ner på www.grkom.se/valfard. l Governing the unaccompanied child – media, policy and practice Centrum för åldrande och hälsa – AgeCap AgeCap är ett tvärvetenskapligt centrum vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Centrumet består av drygt 100 forskare och forskningspersonal inom psykiatri, psykologi, sociologi, neurovetenskap och hälsovård. De samarbetar med syfte att utföra multidisciplinära studier och utbildningsaktiviteter relaterade till förmågor hos äldre. Det gemensamma målet är att möjliggöra äldre personers kapabilitet – förmåga att utföra handlingar av värde för att nå ökad livskvalitet och delaktighet i samhället. Läs mer på www.agecap.gu.se. Lästips! Live Stretmo I höstas kom Live Stretmos avhandling om ensamkommande barn och ungdomar som bland annat bygger på en studie som genomförts vid FoU i Väst/GR. Live Stretmo har därutöver studerat mediebevakningen av fenomenet ensamkommande barn som försvunnit från flyktingförläggningar. Hon har också studerat hur policyutvecklingen kring ensamkommande barn har sett ut i Norge och Sverige under 2000-talet. Forskningen rör gränsdragningsproblematik, medborgarskap och migration, men också barnperspektiv och sociala problem. 9 FOURUM | Nr 1 2015 ”Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren” Bild: Tony Dahl. Av Elisabeth Beijer Känns citatet igen? Det är rubriken på det betänkande (2008:18) som blev startskottet för den nationella satsningen från 2010 på överenskommelser mellan staten och regionerna/kommunerna. Överenskommelserna skulle stödja en långsiktig utveckling av evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten och har inneburit stödstrukturer och utvecklingsarbete inom många viktiga områden. Betänkandet var i sin tur svaret på en tids utredande och en kritik där man sa att kunskapsbasen i socialtjänsten var outvecklad, att det statliga stödet till kunskapsutvecklingen till stora delar var projektbaserat, kortsiktigt och skedde utan samordning mellan forskning, praktik, utbildning och implementering. Framskjuten plats Kunskapsfrågorna har länge haft en framskjuten plats inom socialtjänsten. Det finns ett stort intresse bland professio10 nella för att utveckla arbetet på goda grunder. Ledning och poli tiskt förtroendevalda efterfrågar kunskapsstöd för att kunna göra genomtänkta prioriteringar. Berörda personer som får del av insatser efterfrågar vad man vet om det som erbjuds. Oavsett projekt eller satsningar av olika slag behöver det finnas en långsiktig och uthållig strävan efter att fler områden forskas på, att brukare blir delaktiga i högre utsträckning, att professionens kunskaps synliggörs och inte minst att det man vet och är överens om tillgängliggörs så att kunskapen kommer till nytta. Där kommer NSK-s in. Bästa tillgängliga kunskap NSK-s står för Nationell Samverkan för Kunskapsstyrning inom socialtjänsten och är en gruppering med representanter för kommuner och nationella myndigheter. I gruppen ingår socialchefer från alla län, representanter för kommunalför- Elisabeth Beijer deltar i Nationell Samverkan för Kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-s). bund, läns- och regionförbund och kommundirektörer. Kommunerna möter i denna konstellation tillsammans med SKL företrädare för Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Folkhälsomyndigheten och Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd). Meningen är att bidra till att det nationella stödet blir samordnat, stra- FOURUM | Nr 1 2015 tegiskt och långsiktigt samt anpassat till användarnas villkor. Begreppet kunskapsstyrning definieras för NSK-s som att utveckla, sprida och tillämpa bästa tillgängliga kunskap för att göra bästa möjliga nytta för brukare och patienter. NSK-s rimmar också väl med förslaget om att från juli 2015 inrätta ett så kallat kunskapsstyrningsråd för socialtjänst och hälso- och sjukvård där myndigheter under Socialdepartementet möter huvudmännen kommunerna och landstingen. Huvudmännen representeras enligt beslutet av en grupp förtro endevalda. Kunskapsstyrningen utgör det så kallade fjärde steget i en utveckling av förtydliganden och förenklingar för de statliga myndigheterna. Att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) inrättades, att Apotekens service AB omvandlades till E-hälsomyndigheten, att uppgifter från Smittskyddsinstitutet och Statens Folkhälsoinstitut fördes över till den nya Folkhälsomyndigheten är de föregående stegen. I samband med beslutet om kunskapsstyrningsråd renodlas också Socialstyrelsens roll. NSK-s ska alltså ses i ljuset av många olika satsningar i den angelägna kunskapsfrågan och ett sätt att hitta långsiktiga och stabila former för dialog i landet på alla nivåer oavsett särskilda medel. Undertecknad medverkar i NSK-s som representant för socialhandläggarnätverket på SKL. Från socialchefsnätverket i GR deltar Shujaat Noormohamed som är socialchef i Tjörns kommun (se artikel på nästa sida). Tillsammans ska Shujaat och jag efter förankring och samråd med kommunerna i GR och i våra kontaktnät med andra aktörer bidra i den natio- nella dialogen om behovet av ny kunskap, om prioriteringar av områden och om att ta fram målgruppsanpassade kunskapsunderlag. Kunskapsstyrningsråd Kunskap skapas till stora delar på lokal och regional nivå. Det är på den lokala nivån man fattar beslut utifrån relevanta kunskapsunderlag. Vid regionala FoU-verksamheter bedrivs ett forskningsbaserat utvecklingsarbete tillsammans med medarbetare, chefer och förtroendevalda i kommunerna, ofta också i ett samarbete med andra aktörer som exempelvis landstingen. Nationell dialog om behovet av ny kunskap Lokalt och regionalt finns en stor potential för att tillsammans med de statliga myndigheterna bidra i en gemensam kunskapsprocess. Den lokala, regionala och nationella n ivån måste fungera i ett ömsesidigt samspel för att berörda människor ska kunna få bästa möjliga insatser från social tjänsten. Arbetet för en evidensbaserad praktik till nytta för brukaren måste fortsätta. NSK-s ger förhoppningsvis en möjlighet för en fortsatt god utveckling i den riktningen. l ” Begreppet kunskapsstyrning definieras för NSK-s som att utveckla, sprida och tillämpa bästa tillgängliga kunskap för att göra bästa möjliga nytta för brukare och patienter. På nästa sida: ”Större genomslag i praktiken” 11 FOURUM | Nr 1 2015 ”Större genomslag i praktiken” Vad ger effekt? Han anser att socialtjänsten behöver fokusera mer på vilka metoder och kunskaper som ger effekt och detta ser han som en central fråga för NSK-s. Han tycker att det är viktigt att lyfta fram områden där medarbetarna själva efter frågar mer kunskap. Ett sådant exempel är bedömningsgrunder när barn far illa. En annan fråga som Shujaat vill lyfta är mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar, där behovet av kunskap om behandlingsinsatser och stödmetoder ökar i takt med mottagandet. Omsorgen om äldre äldre En stor fråga för många kommuner är omsorgen om gruppen äldre äldre. – Alla försöker jobba med trygg hemgång, på Tjörn kallar vi det ”Trygg hemma”. De flesta vill få till en samordnad, Bild: Maria Johannessen. Shujaat Noormohamed representerar socialcheferna i Göteborgsregionen i NSK-s (Nationell Samverkan för Kunskapsstyrning inom socialtjänsten, se föregående uppslag). – Kunskapsstyrning på natio nell nivå har funnits tidigare också men den har inte varit samordnad. Genom den samordning som nu sker tror jag på större genomslag i praktiken, säger Shujaat som är socialchef på Tjörn. Shujaat Noormohamed, representerar socialcheferna i Göteborgsregionen i NSK-s. multiprofessionell omsorg men många fallerar. Varför? För att lyckas tror jag att det krävs annan kunskap och kunskapsstyrning än idag. Samlas kring angelägna områden Shujaat hoppas att socialchefer, Socialstyrelsen, Forte med flera i NSK-s ska kunna samlas kring angelägna områden och att det leder till att man sammanställer kunskapsunderlag och ger stöd så att kunskap kan omsättas i praktiken. – Det vi felaktigt gör idag är att titta på hur andra kommuner har gjort. Men vad är det som säger att det är bra? Det är ” Kunskapsstyrning på nationell nivå har funnits tidigare också men den har inte varit samordnad. inte säkert att det leder till hållbara strukturer hos oss. Något som också är viktigt är att skapa en känsla av sammanhang så att alla de som vill göra ett gott jobb känner och förstår varför de gör som de gör – istället för att de instrumentellt utför det någon sagt till dem att göra. Det håller inte i längden. l Följ oss på Facebook! Genom att gilla FoU i Väst på Facebook får du tips om aktuell forskning och utveckling, seminarier, konferenser, FoU-cirklar, rapporter för gratis nerladdning med mera. Du hittar oss på www.facebook.com/fouivast. 12 Bild: Thinkstock. FOURUM | Nr 1 2015 En rad organisationer som i sina verksamheter möter unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa samverkar i projektet. Bättre stöd till unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa Hur kan stödet förbättras till unga som är i behov av specialistvård från mer än en organisation och då främst de som psykiatrin har svårt att hjälpa idag? Frågan är i fokus i ett projekt som genomförs i samverkan mellan en rad organisationer i Göteborg som i sina verksamheter möter unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa. En projektgrupp har fått i uppdrag att formulera förslag till åtgärder för förbättrad samverkan kring målgruppen. I detta ligger att definiera och beskriva målgruppen samt före slå åtgärder och organisation. Ingångsfrågan är: Vilka är de unga vuxna vi inte klarar inom ramen för det vi gör idag? Risk att unga faller mellan stolarna Projektet ska ses mot bakgrund av en situation med ökande psykisk ohälsa bland unga i Sverige. Under senare år har specialistvården inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) ock- så genomgått stora förändringar. Motivet till det är bland annat att skapa en god och jämlik vård för alla i regionen, vilket har resulterat i nya gränser vad gäller upptagningsområde och målgrupper. – Det finns en stor risk för att unga med allvarlig psykisk ohälsa faller mellan stolarna i denna förändringsprocess, säger Lisbeth Lindahl vid FoU i Väst/ GR. Hon är följeforskare i projektet från september 2014 till april 2015. Hennes uppdrag är att fortlöpande ge återkoppling och rådgivning som möjliggör förändringar under projektets gång. Hon ska belysa vilka förslag till förbättringar som projektet kommer fram till, hur projektet arbetar för att nå sitt resultat, hur kranskommunerna kan integreras i arbetet framöver samt hur förslaget tas emot i beslutande organ. Ett samverkansprojekt Projekt Unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa sorterar under samverkansorganet Kommun och sjukvård, Samverkan i Göteborgsområdet (en samverkansgrupp med representanter från Göteborgs Stad, Härryda kommun, Partille kommun, Öckerö kommun och Mölndals stad). De organisationer som deltar i projektet är Columbus (samordningsförbunden), Göteborgs Stad, Mini-Maria, Mottagning för unga vuxna med psykisk ohälsa, Närhälsan, Stadsmissionen, SU Beroende, SU BUP, SU Psykiatri Affektiva I och II, SU Psykiatri Psykos, Temagrupp Barn och unga samt Temagrupp Psykiatri. l 13 FOURUM | Nr 1 2015 Rick Mulder och Sandra Forsman tycker att kartläggningen ger goda idéer och nya infallsvinklar. Det handlar om jobb FoU i Väst/GR har kartlagt kommunala arbetsmarknadsinsatser i Göteborgsregionen. Rapporten Det handlar om jobb visar på de kommunala arbetsmarknadsenheternas uppdrag, hur enheterna är organiserade, vilka målgrupper man riktar sig till och vilka insatser som erbjuds deltagarna. Utifrån redogörelsen om de enskilda arbetsmarknadsenheterna utarbetas sedan begrepp och kate gorier som synliggör centrala strategiska och innehållsmässiga skillnader mellan arbetsmarknadsenheterna. Förutsättningar, resultat och utvecklingsmöjligheter En del av rapporten ägnas åt arbetsmarknadsenheternas resultat baserat på data som hämtats via det nationella systemet KAS (kommunal arbetsmarknadsstatistik). I rapporten speglas även chefers och medarbetares uppfattningar om arbetet, hur förutsättningarna för att bedriva kommunal arbetsmarknadsverksamhet ser ut och hur man skulle vilja utveckla verksamheten. Vid ett tillfälle i höstas när Gunilla Bergström Casinowsky, 14 FoU i Väst/GR, presenterade kartläggningen satt bland andra Rick Mulder och Sandra Forsman i publiken. Det ger goda idéer och nya infallsvinklar – Det ger goda idéer och nya infallsvinkar när man på det här sättet får reda på hur andra gör, säger Sandra som är arbetsmarknadssamordnare på enheten för arbetsliv och hälsa i Angered. Rick håller med: – Absolut. När jag hörde siffran i en kommun om hur många som kommit ut i s tudier Det handlar om jobb kan beställas eller laddas ner från www.grkom.se/valfard. så undrade jag hur de hade lyckats med det. Tydligen hade de ett projekt inriktat på studier och då tänkte jag att det skulle vi också kunna göra. Det är även spännande att se hur andra satsar, till exempel de som har väldigt många kontakter med näringslivet, säger Rick som är metodutvecklare på arbetsmarknadsenheten i Stenungsunds kommun. Mer forskningsbaserad kunskap Det handlar om jobb är ett resultat av att arbetsmarknadscheferna i Göteborgsregionen och den politiska styrgruppen för arbetsmarknad på GR har efterlyst mer forskningsbaserad kunskap kring de insatser som görs inom arbetsmarknadsområdet. Därför bestämde man sig för att skapa en FoU-plattform för kommunal arbetsmarknadsverksamhet och kartläggningen gjordes inom ramen för detta. Under 2015 är planen att arbetet fortsätter med fördjupade studier utifrån kartläggningens resultat. l FOURUM | Nr 1 2015 Lästips! Centrum för forskning om arbete och sysselsättning – Work and Employment Centre (WE) Denna centrumbildning startade 2012 och är en satsning där Göteborgs universitet och Chalmers ska samverka. Målsättningen är framför allt att stimulera forskning och forskningssamarbete men även utbildningar inom området arbete och sysselsättning. Centrumet ska vara en bas för samarbete över disciplin-, fakultets-, universitets- och nationella gränser. En central uppgift är att skapa kontaktytor med det omgivande samhället för samverkan kring aktuella frågor som rör hållbart arbete och hållbar sysselsättning. Kommunerna är en sådan kontaktyta och FoU i Väst/Göteborgsregionens kommunalförbund sitter i en av centrumets referensgrupper. Läs mer på http://we.gu.se/. Handbook of Research on Knowledge Management – Adaptation and Context Redaktör: Anders Örtenblad Den här boken handlar om hur idén om ”Knowledge Management” (kunskapsstyrning) passar i olika organisatoriska kontexter. Carina Abrahamson Löfström vid FoU i Väst/GR har skrivit ett kapitel om ”knowledge management” inom äldreomsorg där hon konstaterar att idén om knowledge management så som den var tänkt för producerande företag inte kan appliceras i alla delar inom en så byråkratisk organisation som äldreomsorgen är. Boken är på engelska. Mer information: www.e-elgar.com. Nytt från FoU i Väst Regionala sammanställningar av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser Öppna jämförelser är indikatorbaserade jämförelser som syftar till förbättrad kvalitet i offentlig verksamhet genom att utgöra underlag för uppföljning, analys, förbättringsarbete och styrning. Jämförelserna ska ge insyn i verksamheterna och möjliggöra jämförelser med andra kommuner. FoU i Väst/GR gjorde under förra året regionala sammanställningar inom följande områden: •Vård och omsorg om äldre •Stöd till personer med funktionsnedsättning •Missbruks- och beroendevård •Social barn- och ungdomsvård •Stöd till brottsoffer •Ekonomiskt bistånd Syftet med de regionala sammanställningarna är att göra resultaten tillgängliga för kommunerna i GR samt underlätta jämförelser med närliggande kommuner. Förhoppningen är att rapporterna ska bidra till ett utbyte och lärande i GR-kommunernas utvecklingsarbete. Sammanställningarna finns att ladda ner på www.grkom.se/valfard. 15 FOURUM | Nr 1 2015 Bild: Åke Matsson. – Det kokar ner till att Västbus är en blankett som används för att kalla till möten, konstaterar Anna Melke (till vänster) som har undersökt hur Västbus används. Tillsammans med Ulla-Britt Caping Salas (till höger) har hon också initierat förbättringsarbeten i ett tiotal olika Västbusgrupper. Att samverka till nytta för barnet Sedan 2005 finns Västbus riktlinjer för samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. Men hur används Västbus och vad kan bli bättre? Anna Melke vid FoU i Väst/GR har undersökt hur Västbus används i praktiken. Tillsammans med Camilla Blomqvist, fil dr i socialt arbete och socialchef i Stenungsund, har hon intervjuat personal och chefer i verksamheter som kan förväntas använda riktlinjerna. Det handlar om yrkesverksamma inom socialtjänst, skola och sjukvård på olika håll i Västra Götaland. – Uppdraget var att ge en bild av hur Västbus uppfattas och kommer till användning. Nu har riktlinjerna funnits ett bra tag, men har de gjort någon nytta? Intervjuerna visar att det finns väldigt olika tolkningar av Västbus. Mycket fokus lig16 ger på formalia och i mångt och mycket har Västbus kommit att likställas med ett ”Västbusmöte”, en form av möte som alla som arbetar med barn och unga inom kommun och region i Västra Götalands län kan kalla till. Om handläggare/ behandlare/rektor bedömer att barnet och familjen har behov Ett Västbusärende Ett typiskt Västbusärende så som det framträder i intervjuerna handlar om en pojke som är 10–15 år med neuropsykiatriska problem och en ohållbar situation hemma och i skolan. av resurser utanför den egna verksamheten ska de kalla till ett Västbusmöte. ”Västbus är en blankett” – Det kokar ner till att Västbus är en blankett som används för att kalla till möten där de som blir kallade måste komma – vilket de också ofta gör. Om de inte gör det faller hela idén, menar många. Den här piskan är viktig. Dock innehåller riktlinjerna mer än så, till exempel att det ska genomföras gemensam kompetensutveckling. Men det har i alla fall de personer vi pratat med inte märkt av, konstaterar Anna. Hon har också intervjuat några familjer med erfaren- FOURUM | Nr 1 2015 het av Västbus. Ingen av dem ifråga sätter samverkan eller Västbus. Ibland har det lett till att de fått rätt hjälp. Familjerna upplever att det är bra att alla sitter i samma rum och hör samma sak. Det innebär att informationsbördan för föräldrarna minskar. Vad som sägs kan också få mer tyngd när professionella får höra något från andra professionella, jämfört med från en förälder. Det tar lång tid att få hjälp Däremot är alla familjer kritiska till att det tar så lång tid att få hjälp. Upplevelsen är att det tar lång tid innan någon agerar trots att behoven är synliga och att det även fortsätter att vara mycket väntan. Anna menar att det är viktigt att vara vaksam på att det som sker i samverkan också leder någonstans. – Samverkan blir lätt ett mål istället för ett medel. Ett möte leder till ett nytt möte, men inte nödvändigtvis till att något blir bättre. Det är viktigt att ställa sig frågan vad syftet är med att träffas och att hela tiden ha fokus på att det ska bli så bra som möjligt för barnet. Parallellt med undersökningen har Anna tillsammans med kollegan Ulla-Britt Caping Salas initierat utvecklingsarbeten i tio lokala och en delregional Västbusgrupp. Västbusgrupperna är tänkta att vara ett forum för uppföljning och utveckling där det ska vara möjligt att diskutera både svårigheter och möjligheter med Västbus. I det här utvecklingsarbetet har bland annat följande förbättringsområden identifierats: •Många tycker att det är svårt att hålla ett Västbusmöte – utbildning i mötes teknik kan vara ett sätt att höja kvaliteten. •Det finns lite kunskap om vad familjerna tycker om Västbusmöten – intervjuer och enkäter har varit ett sätt att ta in feedback om vad som är bra och vad som kan bli bättre. •Det behövs kontinuerlig information om Västbus i alla verksamheter – det kan ske via workshops, samt informationsmaterial som testats. •Avvikelserapporter/händelseanalyser har varit sällsynta inom Västbusgrupperna – när rapporter väl kom in (via kampanj) synliggjorde de brister som var intressanta att titta vidare på, exem- pelvis bristande vårdkedja mellan elevhälsa, primärvård och specialistvård. Varje Västbusgrupp har drivit ett eget förbättringsarbete, men också träffats tre gånger om året för gemensam kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Del av en nationell satsning Undersökningen av Västbus och förbättringsarbetet har möjliggjorts inom ramen för den nationella satsningen Psynk (Synkronisering av samhällets alla insatser för barn och unga som har, eller riskerar att få, psykisk ohälsa). Det övergripande målet med Psynk har varit att barn, unga och deras närstående ska få den hjälp de behöver, när de behöver det. Psynk avslutades vid årsskiftet. Undersökningen om Västbus och förbättringsarbetet presenteras i rapporten Västbus – hur funkar det? som kan laddas ner från www.grkom.se/valfard. l Västbus riktlinjer för barn och unga med sammansatt psykisk, psykiatrisk och social problematik antogs i Västra Götalandsregionen 2005. De reviderades 2012. Västbus är en förkortning för barn- och ungasamverkan i Västra Götaland och är en överenskommelse om samverkan mellan hälso- och sjukvården och kommunerna i Västra Götalandsregionen. Överenskommelsen innehåller både grundläggande värderingar och åtaganden kring målgrupp och ansvar, samverkans- och informationsskyldighet, implementering och uppföljning, gemensam kompetensutveckling, en modell för samverkan kring det enskild barnet, ansvarsfördelning vid placering utanför hemmet samt organisering, avvikelserapportering och uppföljning av riktlinjerna. Mer information finns på www.epi.vgregion.se/vastbus. Läs mer om erfarenheterna från förbättringsarbetet kring Västbus på nästa uppslag 17 FOURUM | Nr 1 2015 Bättre samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa – upplevelser av två års förbättringsarbete Text: Anna Melke Bild: Sandra Goll-Rasmussen Nielsen I december förra året hölls slutseminarium för det förbättringsarbete som genomförts inom ramen för Psynk/Västbus (se även föregående uppslag). Elva team har bedrivit ett eget förbättringsarbete och haft sex gemensamma seminariedagar med övriga team på tema samverkan, psykisk hälsa och Västbus. Under dagen reflekterade deltagarna över Västbus och de förbättringsarbeten som genomförts. Under det här arbetet har det blivit tydligare för mig hur allting hänger ihop. Vi har tagit större ansvar i Västbusgruppen. Vi har fått en skjuts i att ta Västbus på allvar. Det har varit bra att det varit regiongemensamt fokus på Västbus och att det pågått förbättringsarbete centralt, t.ex. ny hemsida, stödmaterial. Det ger bra förutsättningar för att bli ett stöd i det lokala arbetet. Vi måste lösa det här med när vi ska samverka istället för att kasta runt familjerna. I mångt och mycket så har arbetet kommit en bra bit på väg. Upplevelsen är att det har hänt mycket på kort tid och att även om vi skulle kunnat vara bättre på att mäta resultaten så ser många att Västbus har blivit aktuellt igen. Psynk har fått oss att bli fokuserade. Det slår mig att vi har haft fokus på oss själva, men inte på brukarna. Men vi skulle behöva känna att det verkligen är till hjälp för målgruppen. Västbus hade behövt brytas ner till en verktygslåda direkt. 18 Vi har blivit mer konkreta och tydliga. Ett gemensamt tydligt mål har gett ett gemensamt driv. Vi är stolta över att vi i vårt utvecklingsarbete med Västbus fått en rutin som stärker barnperspektivet, barnets perspektiv och barnens rättigheter i mötet. Vi är också stolta över att via rutinen på ett bättre sätt stärka vårdnadshavarnas tankar och synpunkter. Via Psynk arbetet fick vi större kontaktnät. Nu är även vi från primärvården med i Västbusarbetet. Trodde först inte att vi skulle vara så involverade, men såg sen att det faktiskt går. Jag har fått nya tankar om vad vi kan göra för de här barnen. FOURUM | Nr 1 2015 19 FOURUM | Nr 1 2015 Förändring, förbättring, lärande! – Introduktion och inspiration till förbättringsarbete och genombrottsmetoden Metoden har till exempel använts för att jobba i samverkan med barn i utsatta situationer, barns rättigheter i vårdnadstvister och i demensvården. Kanske är du på väg att delta i ett förbättringsarbete, eller så är du bara nyfiken på att veta mer? Här får du förhoppningsvis en snabb bild av hur det kan gå till och tips om att läsa mer. Men framförallt hoppas vi att den ger lust till att sätta igång! ! genombrottsmetoden som utgångspunkt eller som inspiration. l ia er at m ie som genomförts i Sverige inom vård, skola och omsorg. De har haft Förändring förbättring lärande! ud st st vi medverkat i. Här har vi samlat exempel och erfarenhet från arbeten lä tt genombrottsmetoden. Det är en bok som vi själva saknat i de projekt Lä Det här är en bok som introducerar förbättringsarbete och Introduktion och inspiration till förbättringsarbete och genombrottsmetoden Lättläst studiematerial Förändring, förbättring, lärande! För dig som är intresserad av förbättringsarbete och nyfiken på genombrottsmetoden finns nu boken Förändring, förbättring, lärande! Det är en lättläst introduktion till förbättringsarbete som vänder sig till dig som inte har kunskap om genombrottsmetoden sedan tidigare. Boken innehåller redskap för att komma igång och konkreta exempel från verksamheter inom vård, skola och omsorg. Författarna till boken har alla erfarenhet av att på olika sätt arbeta med förbättringsprojekt med hjälp av genombrottsmetoden. l Förändring, förbättring, lärande! Bär du på en idé som du skulle vilja testa i din verksamhet? Finns det forskning som du skulle vilja prova att omsätta i din praktik? Ett sätt att gå från ord till handling kan vara att starta ett förbättringsprojekt i liten eller stor skala med hjälp av genombrottsmetoden. Metoden går ut på att sätta konkreta mål och systematisk prova om små förändringar leder till de önskade förbättringarna. Utgångspunkten är följande tre frågor: 1.Vad vill vi uppnå? 2.Hur vet vi att en förändring är en förbättring? 3. Vilka förändringar kan vi göra som leder till förbättringar? Introduktion och inspiration till förbättringsarbete och genombrottsmetoden Hör gärna av dig till redaktionen via [email protected] Gratis att beställa eller ladda ner! Boken kan beställas kostnadsfritt från [email protected] eller laddas ner på www.grkom.se/valfard. Bild: Thinkstock. Bättre dialog mellan brukare och personal Delaktighetsmodellen beskriver ett arbetssätt som underlättar dialog mellan brukare och personal för att stärka brukarnas inflytande – empowerment – och skapa ett utvecklande samarbete för verksamheter och organisationer. Metoden man använder är delaktighetsslingan. I en delak tig hetsslinga medverkar fyra aktörer: brukare/kund/klient/ patient, personal/professionella, föreståndare/chef och vägledare som leder samtalet. Vägledaren 20 är inte personal från verksamheten i fråga och har fått vägledarutbildning på fyra halvdagar. Modellen finns omnämnd i Socialstyrelsens vägledning för brukarinflytande ”Att ge ordet och ge plats”. Den sprids också via SKL:s nätverk för evidensbaserad praktik inom funktionshinderområdet. Delaktighetsmodellen har etablerats som en fungerande metod för att stärka brukarinflytande inom funktionshinderområdet och äldreomsorgen och sonde- ringar pågår för att även testa den inom individ- och familjeomsorgen. Under våren kommer GR att låta utbilda personer som ska bli kursledare för vägledarutbildning i delaktighetsmodellen. De kommer sedan att leda utbildningar för vägledare i regionen. Vid frågor, kontakta gärna Ann Karlsson, 0709-83 14 64, [email protected]. Kristina Elofsson Bild: Anna Nilsson, FoU Sjuhärad Välfärd. FOURUM | Nr 1 2015 Många av de yrkesverksamma som använder PYC jobbar som familjebehandlare, boendestödjare eller motsvarande. Många vill utbilda sig i föräldrastödsprogrammet PYC Parenting Young Children (PYC) är det enda svenska föräldrastödsprogrammet som är anpassat till föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar. Intresset för vinterns två utbildningsomgångar är så stort att platserna inte räcker till. – Men de som inte får möjlighet att gå nu är garanterade en plats i nästa utbildningsomgång, säger Hanna Unger som är regional samordnare för PYC i Västra Götaland. Används i hemmet Programmet används tillsam mans med föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar som har barn yngre än sju år. PYC används i hemmet eller i hemliknande miljöer och syftet är att stärka och utveckla föräldrarnas förmåga till omvårdnad och samspel med barnet. PYC kan även vara ett stöd för andra föräldrar om det finns behov av ett konkret, individuellt och hembaserat stöd. Programmet kommer ursprungligen från Australien men under 2010–2014 har ett svenskt forsknings- och utvecklingsprojekt prövat och utvecklat PYC till svenska förhållanden. Det har skett genom ett samarbete mellan Parenting Research Centre Melbourne, Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet, FoU Sjuhärad Välfärd, FoU i Väst/ GR, FoU Centrum i Linköping och Regionförbundet Uppsala län. Grundutbildningen i PYC består av tre heldagar med föreläsningar och praktiska övningar som följs av nio träffar i en metodstödsgrupp. De flesta som går utbildningen arbetar som familjebehandlare, boendestödjare eller motsvarande. Utbildningarna i mars genomförs i Göteborg respektive Skåne eftersom de flesta deltagarna finns där den här gången. När och var nästa utbildningsomgång ska äga rum är ännu inte bestämt. Vill du ha mer information? Kontakta gärna Hanna Unger, [email protected]. l 21 FOURUM | Nr 1 2015 Koordinatorernas trygghetsarbete handlar i hög utsträckning om att finnas på plats i Hjällbo och andra delar av Angered – att skapa relationer med skola, familj och föreningar. Bettan Byvald, Sori Reif Abdali och Stela Jusufovic arbetar som koordinatorer i socialtjänsten i Angered med uppdrag att genom samverkan bidra till ökad trygghet i stadsdelen. Ett annat starkt skäl till att tjänsterna inrättades var att öka andelen elever med godkända betyg. – Vi skulle knyta ihop och underlätta mellan socialtjänsten och skola och skola och hem, säger Bettan. Uppdrag Trygghet – eller konsten att hänga i luften utan att förlora fotfästet Ett samhälle i snabb omvandling där socialtjänstens traditionella organisering inte hänger med ställer krav på flexibla former av socialt arbete. Mot den bakgrunden kan man se Angereds satsning på koordinatorer som ska öka tryggheten i stadsdelen. 22 Synliggöra behov och saker som inte fungerar Men uppdraget går långt utöver skolans och socialtjänstens organisationsgränser. Bettan beskriver att jobbet handlar om att synliggöra behov och saker som inte fungerar eller företeelser som kan leda till problem för människor. Dagen innan FOURUM träffar henne har hon haft ett möte med fastighetsägare om den omfattande andrahandsuthyrningen som leder till otrygghet och att människor riskerar att bli utnyttjade. Ett tidigare möte i veckan handlade om personer som reser från Angered till Syrien eller Irak för att delta i krig. En annan aktuell fråga är ett gemensamt arbete i Rannebergen bland annat för att återskapa ett tidigare aktivt förenings- liv men då i nya former samt att öka kontakten mellan olika boendegrupper. Motverka parallella maktsystem – Vårt jobb handlar mycket om att öka tilliten till myndigheter och motverka parallella maktsystem där de mest utsatta riskerar att bli dubbelt utsatta, säger Bettan. Hon menar att när samhällets olika system fungerar, är effektiva och samordnade känner människor tillit. Men när systemet inte fungerar utan kännetecknas av favorisering, olagligheter och resursslöseri försvinner tilliten. Och utan tillit – ingen trygghet. I praktiken kan det handla om ungdomar som inte vågar polisanmäla eller personer som blir utsatta för brott men väljer att gå till kriminella för att få hjälp istället för till polisen. – Skola och socialtjänst har varit dåliga på att komma i kontakt med det här sidosamhället, menar Torbjörn Forkby, forskare vid FoU i Väst/GR. Under tre år följer han koordinatorerna i deras arbete i Angered, är med på möten och intervjuar samarbetsparter som exempelvis rektorer, polisen och chefer inom fritid: ”Tillit behöver återskapas” – Det finns en allmän känsla att koordinatorernas arbete nog är bra – men vad är det som är ” Jag uppfattar att socialtjänsten inte kommer riktigt i kontakt utan blir en organisation på avstånd. bra? En viktig del handlar om att skapa trygghet genom tillit i en situation där kittet som bygger upp samhället krackelerar och behöver byggas upp hela tiden. Tillit behöver återskapas. Något annat än myndighetsutövning Torbjörn beskriver det arbete som Bettan och hennes kollegor utför som en form av samhällsarbete eller mobiliseringsarbete som inte enkelt låter sig inlemmas i eller definieras inom socialtjänstens traditionella strukturer. – Jag uppfattar att socialtjänsten inte kommer riktigt i kontakt utan blir en organisation på avstånd. Om man ska arbeta med social oro och gängbildningar måste socialtjänsten hitta nya vägar för att få områdeskunskap och få in den i myndighetsutövningen. Det saknas många gånger kunskap om en individs koppling till kriminella gängbildningar eller kopplingar till exempelvis föreningar som skulle kunna stötta positivt, säger Torbjörn. FOURUM | Nr 1 2015 Koordinatorernas arbete är något annat än socialtjänstens myndighetsutövning och kan ses som en länk mellan myndighetsutövningen och det omgivande samhället. – Mycket av vårt jobb handlar om relationer med skola, familj och föreningar. Folk har någon att ringa och vi kan göra något innan det kommer så långt som till en anmälan. Om det blir oroligt i ett område är vi ute och för att kunna göra något när det blåser upp måste man ha kontakter att bygga på, säger Bettan. Proaktivt förhållningssätt Torbjörn talar om ett proaktivt förhållningssätt med fokus på kapacitet och resurser. – Koordinatorerna har en verktygslåda för att bedriva ett samhällsarbete. Frågor omvandlas inte utifrån en på förhand satt modell utan åtgärd eller metod beslutas från fall till fall, till exempel orosmöten, undersökande arbete, att lyfta frågan till aktörer som har mandat att arbeta med den och så vidare. Koordinatorerna i Angered har under senare tid knutits allt närmare SSPF-samarbetet (se faktaruta) och det finns en förhoppning om att detta ska underlätta möjligheterna till samverkan ytterligare. l SSPF – Samverkan mellan Skola, Socialtjänst, Polis och Fritid Grundtanken med SSPF är att socialsekreterare, poliser samt skol- och fritidspersonal snabbt ska kommunicera med varandra och koordinera sina åtgärder när det gäller barn och ungdomar i riskzon för kriminalitet och/eller drogmissbruk. Att det går fort är viktigt för att förhindra och förebygga ungdomskriminalitet och rekrytering till kriminella grupperingar. SSPF är ett samarbete mellan skola, socialtjänst, polis och fritid i Göteborgs stadsdelar samt Ale, Mölndal och Partille. Arbetet är inriktat på barn och ungdomar i åldern 12–18 år och bygger på att vårdnadshavaren godkänner att personal från de samverkande organisationerna får lov att lösa sekretessen och prata öppet om deras barn. På så sätt skapas bättre förutsättningar att snabbare kommunicera, koordinera och genomföra åtgärder. SSPF i Göteborg och Mölndal utvärderas under 2014–2015 av Russell Turner, FoU i Väst och Nina Jidetoft, Polisen. 23 FOURUM | Nr 1 2015 Ulf Axberg, till vänster, utvärderar Klara och tillsammans med gruppen håller han också på att ta fram ett system för att systematiskt kunna följa upp hur det går för barnen i Klara. Till höger i bild, Bertil Nylén. Skola och socialtjänst samverkar istället för att skylla på varandra Klaraverksamheten är ett stöd när barn har det svårt i skolan och hemma. – En kille ringde mig flera år efteråt för att berätta att han hade tagit körkort. Det var viktigt för honom att jag fick veta det. När sånt händer känns det som om vi har betytt något, säger Bertil Nylén som är socialpedagog. Klara skapades 2006 i en situ ation då Lilla Edets kommun hade höga kostnader för dyra placeringar. – Socialtjänsten och skolan skyllde mycket på varandra och det var en helt annan kultur än vad det är nu, säger Bertil Nylén. Bildningsförvaltningen och socialförvaltningen driver Klara gemensamt. – Vi ser nödvändigheten av att jobba tillsammans med de elever som har störst behov, säger Ulla Olofsson, enhetschef Elevhälsan. – Ja, och målet är att slippa placeringar. Hade de här barnen inte deltagit i Klara är det risk att flera av dem hade blivit ett ärende hos oss, säger Annette 24 Alexandersson, enhetschef IFO. Klara riktar sig till barn i kommunens grundskolor. Kriteriet för att få stöd från Klara är att barnet har stora behov av stöd både i skolan och hemma. Det är en frivillig verksamhet som bygger på att föräldrarna ansöker om att delta. Ofta sker det efter tips från lärare, elevhälsan eller socialsekreterare. Obligatorisk föräldrautbildning När föräldrarna blir antagna till Klara är det obligatoriskt att gå föräldrautbildningen Komet (se faktaruta). Genom Klara får familjen sedan stöd av de special-, social- och familjepedagoger som utgör Klara. De samtalar, gör hembesök, arbetar enskilt med barnet, motivationsarbetar, gör klassrumsobservationer, handleder lärare, är med på alla utvecklingssamtal med mera. – Vi försöker se vad som behöver göras – och ser till att göra det. Lovar jag att ringa på onsdag så gör jag det. Vill de att jag följer med till BUP så gör jag det, säger Helene Strömdahl som är familjepedagog. Hon berättar att många föräldrar uttrycker sin uppskattning över att Klara är så stöttande och motiverande. – Ofta har problematiken funnits länge och föräldrarna känner sig uppgivna, säger Ulla Olofsson. Pernilla Sundemar som är familjepedagog beskriver att hon FOURUM | Nr 1 2015 Pernilla Sundemar (överst till vänster), Anna Gedda Kööhler (överst till höger) och nedre raden från vänster: Helene Strömdahl, Ulla Olofsson och Annette Alexandersson. och hennes kollegor får en länkande funktion mellan de olika arenor som barnet befinner sig på: – Vi är som spindeln i nätet. I hemmet träffar vi barnen, vi pratar med föräldrarna och vi sitter ner med hela familjen och hjälper dem att samtala. Samtidigt är vi också länken mellan familjen och skolan. Och genom Klara länkas skola och socialtjänst samman. Anna Gedda Kööhler, specialpedagog, framhåller styrkan i att kunna se barn och föräldrar från bägge håll: – Vi kan göra både pedagogiska och sociala observationer och arbeta tillsammans. Utvecklingsarbete Sedan hösten 2013 bedriver Klara ett utvecklingsarbete tillsammans med FoU i Väst/GR. – Jag är med när de formulerar sig om vad de gör, varför och vilka antaganden som ligger bakom det de gör. I Klara görs så mycket baserat på kompetens och erfarenhet men inför en framtid är det viktigt att beskriva vad det är och synliggöra det osynliga, säger Ulf Axberg, forskare vid FoU i Väst/GR. I hans uppdrag ingår att utvärdera Klara men också att tillsammans med personalen i verksamheten utveckla ett system för systematisk uppföljning som visar hur det går för barnen. Tanken är att följa upp dem ett, tre och fem år efter att de lämnar Klara. En rapport från utvärdering- en och arbetet med systematisk uppföljning kommer till hösten 2015. l Komet föräldrautbildning Målet med Komet är att ge föräldrar eller andra vuxna i barnets närhet verktyg som leder till mindre bråk och konflikter hemma och i skolan. Utbildningen sker i grupp. Idén är att det är den vuxne som i första hand ska ändra sitt beteende för att minska problemen. Fokus är på det positiva och att bli bättre på att förstärka goda beteenden. Komet i Lilla Edet drivs gemensamt av personal från socialtjänsten och skolan. 25 FOURUM | Nr 1 2015 Förstärkt brukarmedverkan Den 30 oktober anordnade Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, en konferens om förstärkt brukarmedverkan som inleddes med att Ann-Christine Gullacksen, FoU VälBild: Nicholas Singleton. färd Skåne, föreläste om delaktighetsmodellen. Modellen kan kort beskrivas som en väg mot empowerment och en dialogform för möten mellan personer med olika inflytande. Syftet är att öka brukarens upplevelse av delaktighet och att möjliggöra direkt inflytande. En annan föreläsning handlade om brukarstyrda revisioner. Den hölls av Filippa Gagnér, samordnare för brukarrevision på Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg (NSPHiG). Under dagen gavs också flera exempel på lokalt arbete med brukarmedverkan: •Partille kommun: barn i fokus på en korttidsverksamhet för barn med autism •SIMBA (Samverkan i mellersta Bohuslän och Ale): vård- och stödsamordning till personer med omfattande psykiska funktionshinder •Partille kommun: självskattningsskalor i stöd- och beroendeteamet •Härryda: medborgardialog På www.grkom.se/valfard finns ett referat från dagen tillsammans med föreläsarnas presentationer. l Utmanande beteenden – utmanade verksamheter 26 Under dagen föreläste också Emma Sällberg och Joakim Cronmalm som är sektionschefer inom daglig verksamhet i Malmö stad, samt Lotta Lindholm, socionom som arbetar som utvecklingsledare vid Social resursförvaltning i Göteborg. Seminariet arrangerades av Göteborgsregionens kommunalförbund, GR. Ett kort referat och föreläsarnas presentationer finns på www.grkom.se/valfard. l Bild: Nicholas Singleton. Hur kan vi ge ett bra stöd till personer med en utvecklingsstörning eller en diagnos inom autismspektrum, vars beteende ibland upplevs som utmanande i verksamheterna? Det var temat på ett seminarium i höstas där ett 80-tal chefer inom IFO och funktionshinder samt stöd- och habiliteringspedagoger med flera deltog. – En del av det som många gånger upplevs som våld, hot eller annat utmanande beteende är egentligen ett slags kommunikation från brukarens sida och en reaktion på frustration över att inte känna sig förstådd eller kunna uttrycka sig på annat sätt, sa Petra Björne som är fil. dr i kognitionsvetenskap och verksam vid FoU Malmö. Hon ville vända på perspektivet och göra åhörarna medvetna om att bekymret kanske inte alltid är beteendet i sig utan att verksamheten upplever det som utmanande och inte kan hantera det. Det är viktigt att ställa sig frågan för vem det är ett bekymmer, och om det är det även för brukaren fundera vidare på vad beteendet egentligen är ett symptom på. FOURUM | Nr 1 2015 Hur kan man utveckla och behålla kompetens inom den sociala barnoch ungdomsvården? Få erfarna handläggare och många som slutar innan de hunnit skaffa sig erfar enhet. Den utmaningen står den sociala barn- och ungdomsvården inför. På en konferens i Göteborg den 28 oktober 2014 presenterades erfarenheter från olika kompetensinsatser och några av de frågor som diskuterades var vad som kan göras för att förändra situationen och på vilket sätt insatserna kan utformas. I GR-området håller IFO-cheferna på att ta fram en gemensam strategi för kompetens och stabilitet inom den sociala barn- och ungdomsvården. Den beräknas vara klar under vintern 2015. En sammanfattning av dagen i ord & bild finns på www.grkom.se/valfard tillsammans med föreläsarnas presentationer. l Bild: Niklas Maupoix. Ung i vår tid Under en heldag den 27 november på temat forskning och utveckling om ungdomar, tonårstiden och föräldrastöd fick deltagarna bland annat höra Thomas Fürth, Kairos Future beskriva dagens unga som Generation Ordning. Iki Gonzalez Magnusson, Utopia, påminde om att tillgänglighet inte alltid handlar om en trappa eller en ramp utan om bemötande och attityder. Det späckade konferensschemat innehöll även föreläsningar om utseendekultur, kroppsuppfattning, identitetsutveckling, nätmobbing, ungdomars tal om våld och språk samt ledarledda grupper för föräldrar till tonåringar. En sammanfattning i ord & bild från konferensen finns på www.grkom.se/valfard. l 27 Kalendarium FoU i Väst är en del av Göteborgsregionens kommunalförbund, GR. Årligen deltar cirka 45 000 personer i kurser och konferenser som GR arrangerar i samarbete med de 13 medlemskommunerna. Här hittar du ett urval av kommande arrangemang, mer information finns på www.grkom.se/kurser. 19 februari Spetsutbildning för värdegrundsledare inom äldreomsorgen Endagsutbildning som även genomförs den 16 april. 26 mars Strategier och bemötande för att på bästa sätt kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 24 februari Supported Employment Fördjupningsutbildning i företagskontakter 26 mars (preliminärt datum) Unga och cannabis Ett förmiddagsseminarium som arrangeras tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götalands län 24–25 februari Fördjupad kompetens inom demensvård 10–11 och 17–18 mars Supported Employment Grundutbildning, 4 dagar 11 mars Från brytpunktssamtal till efterlevandestöd En konferens om det palliativa arbete som bedrivs i hemmet, på särskilt boende och på korttidsenheter 27 mars Fördjupningsdag Motiverande Samtal, MI För dig som tidigare gått grundutbildning 16 april Spetsutbildning för värdegrundsledare inom äldreomsorgen Endagsutbildning som även genomförs den 19 februari Bär ni på en idé? Jobbar ni med äldreomsorg, funktionsnedsättning, IFO eller arbetsmarknadsfrågor? Har ni en idé som ni vill förverkliga? FoU i Väst kan fungera som bollplank i projektdesignen. Eller hjälpa till att utvärdera under arbetets gång – för att säkerställa att ni når era mål. Kanske söker ni inspirerande föreläsare till era planeringsdagar eller vill ha kontakt med forskare, professionella eller organisationer inom ert område? Har ni förslag på spännande teman för föreläsningar, kurser, seminarier eller FoU-cirklar så tveka inte att kontakta oss. FoU i Väst bedriver forskningsbaserat utvecklingsarbete tillsammans med och på uppdrag av GR-kommunerna. Kontakt: Cecilia Bokenstrand, FoU-chef [email protected] 031–335 51 88 23 mars LSS-konferens För handläggare, chefer, kvalitetsutvecklare med flera FORSKNING OCH UTVECKLING INOM VÄLFÄRDSOMRÅDET Besök Gårdavägen 2 • Post Box 5073, 402 22 Göteborg • Tel 031-335 50 00 e-post [email protected] • www.grkom.se/valfard
