DETTA GÖR SOCIALSTYRELSEN

DETTA GÖR
SOCIALSTYRELSEN
VI ARBETAR FÖR
EN GOD VÅRD
OCH OMSORG
Det ska inte spela någon roll vem du är eller var
du bor i Sverige – alla ska ha tillgång till en god
vård och omsorg på lika villkor. Det är en viktig
utgångspunkt för Socialstyrelsens arbete.
Vårt uppdrag är att ta fram och utveckla
statistik, regler och kunskap till regeringen
och till dem som arbetar inom hälso- och
sjukvård och socialtjänst. Vi riktar oss till förtroendevalda och tjänstemän i kommuner
och landsting samt till vård- och omsorgsgivare och deras personal.
Med vårt arbete får alla aktörer tillgång
till en gemensam nationell kunskapsbas.
Det är en viktig förutsättning för en god
vård och omsorg i hela Sverige.
3
4
Foto: Matton
VÅRT MÅL
– EN GOD VÅRD
OCH OMSORG
Vi tar fram och utvecklar statistik, regler och kunskap inom en rad områden,
till exempel cancervård, patientsäkerhet och e-hälsa.
Socialstyrelsen tar också fram stöd
till vården och omsorgen för olika grupper i samhället, exempelvis barn, äldre,
personer med psykisk ohälsa eller med
funktionshinder.
Utifrån de lagar som styr tar vi fram
föreskrifter (bindande regler) och allmänna råd (rekommendationer) om hur
man lever upp till föreskrifternas krav.
En annan viktig uppgift är att förse
hälso- och sjukvården och socialtjänsten med statistik om bland annat läkemedel, dödsorsaker och ekonomiskt
bistånd. I våra utvärderingar följer vi
upp hur vården och omsorgen fungerar
när det gäller till exempel tillgång till
personal, väntetider och tillgänglighet.
Socialstyrelsens mål är att alla ska ha tillgång till en god vård
och omsorg på lika villkor. Vi strävar därför efter att vården
och omsorgen ska vara:
Kunskapsbaserad
Effektiv
Vården och omsorgen ska baseras på
bästa tillgängliga kunskap och bygga
på både veten­skap och be­prövad
erfarenhet.
Vården och omsorgen
ska utnyttja tillgängliga
resurser på bästa sätt
för att uppnå uppsatta
mål.
Säker
Vården och omsorg­en ska vara säker.
Risk­förebyggande verksam­het ska förhindra skador. Verksam​heten ska också
präglas av rättssäkerhet.
Jämlik
Individanpassad
Tillgänglig
Vården och omsorgen ska ges
med respekt för individens specifika
behov, förväntningar och integritet.
Individen ska ges möjlighet att vara
delaktig.
Vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid. Ingen ska
behöva vänta oskälig tid på den vård
eller omsorg som hon eller han har
behov av.
Vården och omsorg​en
ska tillhanda​hållas och fördelas på lika villkor för alla.
5
KUNSKAP SOM
STYR OCH UTVECKLAR
Socialstyrelsen har en bred nationell
roll som kunskapsutvecklande myndighet. Vi arbetar med många verktyg –
från föreskrifter och vägledningar
till uppföljning och statistik – och har
ett integrerat vård- och omsorgsperspektiv.
REGLER OCH FÖRESKRIFTER
De regler och föreskrifter som Social­
styrelsen tar fram baseras på lagar och
bästa tillgängliga kunskap.
Vi tar fram föreskrifter som är bindande regler. Allmänna råd innehåller
rekommendationer om hur lagar och
förordningar kan eller bör tillämpas.
De ska hjälpa de ansvariga och
personalen i verksamheterna att höja
kvaliteten och öka säkerheten i vård
och omsorg.
Från och med 1 juli 2015 ger sju
myndigheter inom området hälso- och
sjukvård, socialtjänst, läkemedel och
folkhälsa ut sina författningar i en gemensam författningssamling, HSLF-FS.
Den nya författningssamlingen inkluderar även myndigheternas tidigare
föreskrifter, till exempel SOSFS.
VÄGLEDNINGAR, NATIONELLA
RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER
Socialstyrelsen sammanställer vägledningar och rekommendationer som
bygger på bästa tillgängliga kunskap.
Exempel på detta är myndighetens
6
nationella riktlinjer. De är stöd för
beslutsfattare och ger vägledning
om vilka behandlingar och metoder
som vården och omsorgen bör satsa
resurser på.
De nationella riktlinjerna tas
fram inom områden som rör många
människor och som tar stora resurser
i anspråk, t.ex. där det finns stora
regionala skillnader i tillämpningen av
rekommenderade behandlingar och
metoder. Det finns i dag riktlinjer för ett
femtontal områden, exempelvis cancer,
diabetes, tandvård och schizofreni.
Socialstyrelsen utvärderar hur väl
rekommendationerna i de nationella
riktlinjerna följs. Utvärderingarna innehåller även förslag till förbättringar. Vi
ger även ut vägledningsmaterial och
rekommendationer inom andra områden, t.ex. om vård i livets slutskede
och om den nationella värdegrunden i
äldreomsorgen.
Socialstyrelsen har också tillsammans med Försäkringskassan tagit fram
ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd
som ger läkare vägledning vid sjukskrivning.
INDIKATORER OCH MÅLNIVÅER
Indikatorer är ett verktyg som gör det
möjligt att mäta och jämföra hur resultaten i vården och omsorgen utvecklas.
Indikatorer används i Socialstyrelsens
nationella utvärderingar av vården och
omsorgen men kan också användas för
uppföljning på regional och lokal nivå.
Indikatorer kan också målsättas,
vilket innebär att vården och omsorgen
får tydliga och mätbara kvalitetsmål att
sträva emot.
NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR
OCH FACKSPRÅK INOM E-HÄLSA
För att möjliggöra en jämlik, rättsäker
och behovsbaserad vård och omsorg
är det nödvändigt att informationen är
strukturerad, entydig och kodad.
Socialstyrelsen utvecklar, samordnar
och förvaltar den nationella informationsstrukturen och det nationella fackspråket. Tillsammans utgör de insatsområden i den nationella e-hälsostrategin.
Det övergripande målet är en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation. Informationsutbytet måste fungera,
inom och över organisationsgränserna,
i vården och omsorgen.
7
Foto: Niklas Bernstone/AgeFotostock
8
Foto: F Hjälm
STATISTIK OCH UTVÄRDERING
GRUND FÖR NY KUNSKAP
Socialstyrelsen är statistikansvarig
myndighet för hälso- och sjukvård och
socialtjänst. Myndigheten sammanställer och analyserar statistik och annan
kunskap om vårdens och omsorgens
kvalitet och effektivitet.
FÖLJER UPP OCH UTVÄRDERAR
Uppföljningar och utvärderingar är
grundläggande förutsättningar för
Socialstyrelsens utvecklingsarbete inom
vård och omsorg. Vi mäter effekterna
– både av vårt eget arbete och av
andra nationella initiativ. Genom
utvärderingar kan också Socialstyrelsen beskriva hur socialtjänsten och
hälso- och sjukvården fungerar ur ett
nationellt perspektiv.
Socialstyrelsen följer även upp och
utvärderar hur lagarna tillämpas och
vilka effekter politiska beslut får för befolkningen. Vi utvärderar t.ex. hur väl
vården och omsorgen följer våra nationella riktlinjer, vad statliga reformer ger
för resultat, hur personaltillgången är i
vården och hur tillgängligt samhället är
för personer med funktionsnedsättning.
ÖPPNA JÄMFÖRELSER
– STÖD I UTVECKLINGSARBETE
Ett sätt att följa och jämföra kvaliteten
och effektiviteten inom olika verksam­
heter är Socialstyrelsens öppna
jämförelser. De ger insyn och skapar
öppenhet i den offentligt finansierade
vården och omsorgen. Öppna jämförelser används för analys, uppföljning
och utvärdering, exempelvis för att visa
utvecklingen av cancer- och hjärtsjukvården eller omsorgen om äldre.
”Öppna jämförelser har
bidragit till att ett stort
antal förbättringsarbeten
har startat. Dessutom har
de ökat insynen i vårdens
och omsorgens kvalitet.”
SOCIALSTYRELSENS REGISTER
Hälsodataregister:
•Cancerregistret
• Kommunal hälso- och sjukvård
till äldre och personer med
funktionsnedsättning
•Läkemedelsregistret
• Medicinska födelseregistret
•Patientregistret
•Tandhälsoregistret
Socialstyrelsen ansvarar också för
donationsregistret och dödsorsaksregistret.
Socialtjänstregister:
FÖRVALTAR OCH UTVECKLAR
NATIONELLA REGISTER
För att kunna följa utvecklingen i vård
och omsorg förvaltar och utvecklar
Socialstyrelsen flera hälsodata- och
socialtjänstregister. Vi ansvarar också
för donationsregistret och dödsorsaksregistret.
Registren är en viktig grund för
Socialstyrelsens statistik, uppföljningar
och utvärderingar. De ligger även till
grund för att utveckla myndighetens
kunskapsstöd och kunskapsstyrning.
Vidare används registren som underlag
för forskning och statistik.
• Ekonomiskt bistånd
• Insatser enligt lagen om stöd
och service till vissa funktions hindrade (LSS)
• Insatser för barn och unga
• Socialtjänstinsatser till äldre
och personer med funktionsnedsättning
• Tvångsvård av vuxna missbrukare
Verksamhets- och personalregister:
• Legitimerad hälso- och sjuk vårdspersonal (HOSP)
9
ANDRA MYNDIGHETSUPPGIFTER
Som nationell kunskapsmyndighet inom
vård och omsorg har Socialstyrelsen
även andra uppdrag.
VI BESLUTAR OM LEGITIMATIONER
FÖR 21 YRKESGRUPPER
Socialstyrelsen prövar och utfärdar
legitimationer för hälso- och sjukvårdspersonal i syfte att rätt personal ges
behörighet inom hälso- och sjukvården.
Socialstyrelsen utfärdar också bevis
om specialistkompetens för läkare
och tandläkare och ansvarar även för
registret över hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP).
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS
ANSVARSNÄMND (HSAN)
Socialstyrelsen ansvarar också för
ärenden till Hälso- och sjukvårdens
ansvarsnämnd (HSAN), som prövar
behörighet av redan legitimerad hälsooch sjukvårdspersonal. HSAN kan
återkalla legitimationer och begränsa
rätten att skriva ut medicin.
STATSBIDRAG
Socialstyrelsen fördelar statsbidrag
till kommuner, landsting, länsstyrelser
och olika organisationer i syfte att öka
kvaliteten inom vården och omsorgen.
LEGITIMATIONER
Socialstyrelsen utfärdar legitimationer till följande yrkesgrupper:
PATIENTSÄKERHET
Socialstyrelsen arbetar för att alla
ska få tillgång till en god och säker
vård och patientsäkerhetsperspektivet
genomsyrar hela myndighetens arbete.
Målet är att ingen patient ska utsättas
för en vårdskada i sin kontakt med
hälso- och vården.
Vårt patientsäkerhetsarbete utgår
från fem målområden:
• God patientsäkerhetskultur i vården
• Patienten är delaktig i sin vård och
behandling
• Minskat antal frekventa och allvarliga vårdskador
• Rätt kompetens vid rätt tillfälle
• Ökad kunskap om effektiva åtgärder.
Apotekare
Ortopedingenjör
Arbetsterapeut
Psykolog
Audionom
Psykoterapeut
Barnmorska
Receptarie
Biomedicinsk analytiker
Röntgensjuksköterska
Dietist
Sjukgymnast
KRISBEREDSKAP
Kiropraktor
Sjukhusfysiker
Logoped
Sjuksköterska
Läkare
Tandhygienist
Naprapat
Tandläkare
Socialstyrelsen stärker och samordnar landstingens och kommunernas
krisberedskap inom hälso- och sjukvård
och socialtjänst inför allvarliga händelser. På så sätt stödjer Socialstyrelsen
samhällets samlade krisberedskap inom
dessa områden vid samhällsstörningar.
Optiker
10
De olika formerna av statsbidrag är
organisationsbidrag, verksamhets­
bidrag och stimulansbidrag. Socialstyrelsen fördelar omkring 1 miljard
kronor i statsbidrag på regeringens
uppdrag varje år. Hur statsbidragen
har fördelats och använts följs sedan
upp av Socialstyrelsen.
21 yrkesgrupper
SOCIALSTYRELSENS BESLUTANDE OCH RÅDGIVANDE ORGAN
Organ beslutade av regeringen
Rådet för styrning med kunskap
Socialstyrelsen är ordförande i Rådet
för styrning med kunskap som är ett
samarbete med åtta andra myndigheter*. Rådet lyfter fram strategiskt
viktiga frågor som bidrar till att rätt
kunskap når fram till huvudmän och
profession på deras villkor. Kunskap
som bidrar till god kvalitet i vård och
omsorg och till nytta för patienter och
brukare.
Socialstyrelsen är även ordförande
i en huvudmannagrupp med förtroendevalda från kommuner och landsting. Gruppen informerar rådet om
områden där huvudmännen har
behov av kunskapsstyrning samt hur
den bör utformas och kommuniceras.
Rikssjukvårdsnämnden (RSN)
Nämnden avgör var olika former av
högspecialiserad vård bäst bedrivs
utifrån att den kräver mycket specifika kompetenser och resurser. I RSN
ingår representanter från landstingen,
Vetenskapsrådet, Statens beredning för
medicinsk utvärdering och Kammarrätten i Stockholm.
Socialstyrelsens rättsliga råd
Rådet fattar beslut och lämnar yttranden som främst rör enskilda personers
hälsa. Det innebär t.ex. tillstånd för
vissa fall av sterilisering och för sena
aborter, fastställande av ändrad könstillhörighet och bedömning av rätts­
psykiatriska utlåtanden.
Nationella rådet för specialiseringstjänstgöring (ST-rådet)
Rådet ger stöd åt Socialstyrelsen i
frågor om läkarnas specialiseringstjänstgöring. I detta ingår bland annat
att stödja sjukvårdens huvudmän i
att uppnå hög kvalitet i specialiseringstjänstgöringen, men också att
följa upp och bedöma kvaliteten på
utbildningen.
Donationsrådet
I Socialstyrelsen ingår Nationella
rådet för organ- och vävnadsdonation. Rådet bidrar till det donationsfrämjande arbetet, t.ex. att människor
tar ställning och medverkar till att
antalet donatorer ökar.
* E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE), Inspektionen för vård och omsorg
(IVO), Läkemedelsverket, Myndigheten för delaktighet, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och Tandvårds- och
läkemedelsförmånsverket (TLV)
Rådgivande organ utsedda av Socialstyrelsen
Socialstyrelsens etiska råd
Rådet behandlar frågor inom hälsooch sjukvård, socialtjänst och smittskydd. Det finns även ett utskott för
sociala frågor knutet till rådet, vars
uppgift är att behandla frågor som
har aktualiserats av professioner med
anknytning till socialtjänsten.
Funktionshindersnämnden
Nämnden behandlar övergripande
och principiella frågor av betydelse
för personer med funktionshinder och
deras när­stående.
Äldrerådet
Rådet är Socialstyrelsens forum för
kontakt och samverkan med pension­ärsorganisationerna. Rådet bevakar
att äldrefrågorna beaktas inom
­Socialstyrelsens olika verksamheter och
identifierar områden där myndigheten
bör ta initiativ och vidta åtgärder. Det
ger också vägledning i viktiga äldrefrågor.
Socialstyrelsens e-hälsoråd
Rådet har som uppgift att ge vägledning om den gemensamma informationsstrukturen och underlätta dess
användbarhet i vård och omsorg.
Rådet för missbruksoch beroendefrågor
Rådet är ett forum för diskussion
och vägledning inför myndighetens
övergripande beslut i missbruks- och
beroendefrågor. Det består av före­
trädare för enskilda organisationer
och representanter för Socialstyrelsen.
11
12
Foto: Rikard Westman/elvisphoto.com
SOCIALSTYRELSENS
ORGANISATION
Socialstyrelsen är en enrådighetsmyndighet, vilket innebär att general­
direktören är ensamt ansvarig för verksamheten inför regeringen. Ett särskilt
insynsråd säkerställer att medborgarna
har insyn i Socialstyrelsens verksamhet
och ger generaldirektören råd.
Statistik
och jämförelser
Grunden för verksamheten är Socialstyrelsens instruktion, det årliga regle­ringsbrevet från regeringen och rege­
ringsuppdrag.
Myndigheten har cirka 650 med­
arbetare och är lokaliserad i Stockholm. Vid behov anlitar Socialstyrels­en
även olika experter, t.ex. de vetenskapliga råden. Till vetenskapliga råd utses
personer som är framstående inom
olika vetenskapsgrenar.
Rådet för styrning
med kunskap
Generaldirektör
Insynsrådet
Kommunikation
Generaldirektörens stab
Verksamhetsstöd
Regler
och behörighet
Kunskapsstyrning för
hälso- och sjukvård
Kunskapsstyrning för
socialtjänst
Utvärdering
och analys
Socialstyrelsen har fem sakavdelningar med verksamhet inom statistik och jämförelser, regler och behörighet, kunskapsstyrning
samt utvärdering och analys. Myndigheten har tre avdelningar med stödfunktioner: generaldirektörens stab, kommunikationsavdelningen och avdelningen för verksamhetsstöd.
13
SOCIALSTYRELSENS
HISTORIA – 350 ÅR
I SAMHÄLLETS TJÄNST
Socialstyrelsen bildades 1968, men
myndighetens rötter är 350 år gamla.
Redan 1663 grundade fyra Stockholms­
läkare sällskapet Collegium medicum.
Gruppen kom till för att utöva tillsyn
över dåtidens sjukvård och bland
annat råda bot på det då omfattande
kvacksalveriet. På den tiden skiljde man
på läkarna, som arbetade med invärtes
medicin, och på kirurger­na vilkas område var utvärtes åkommor.
År 1813 fick myndigheten namnet
Sundhetskollegium. Medicinalstyrelsen
ersatte Sundhetskollegium 1878 och
utövade bland annat tillsyn över den
allmänna hälso- och sjukvården. Några årtionden senare, 1912, bildades
Kungliga Socialstyrelsen som samlade
de så kallade arbetarfrågorna, arbetarskydd, fattigvård, nykterhetsvård och
vanart­ade barn, under sitt tak.
Nuvarande Socialstyrelsen bildades
när Medicinalstyrelsen och dåvarande
Socialstyrelsen slogs samman 1968,
och myndighetens första generaldirektör blev Bror Rexed. På senare år
har ett antal reformer genomförts som
påverkat Socialstyrelsen. Den senaste
reformen innebar att Socialstyrelsens
nationella tillsynsansvar för vården
och omsorgen övergick till en nybildad
myndighet, Inspektionen för vård och
omsorg, IVO, den 1 juni 2013. Därmed
renodlades Socialstyrelsens uppdrag,
och vi är nu en myndighet som arbetar
med nationell styrning och utveckling
av kunskap inom vård och omsorg.
Den 1 juli 2015 fick Socialstyrelsen
uppdraget att leda Rådet för styrning
med kunskap som är ett samarbete
med åtta andra myndigheter som ska
driva på utvecklingen inom vården och
omsorgen (se sidan 11).
Den 16 maj 1663 undertecknade
drottning Hedvig Eleonora privilegiebrevet för Collegium medicum.
Foto: Emre Olgun/Riksarkivet
14
DETTA GÖR SOCIALSTYRELSEN
Socialstyrelsen tar fram och utvecklar statistik, regler och kunskap till hälsooch sjukvården och socialtjänsten.
Vi är cirka 700 medarbetare som arbetar för att alla ska få tillgång till
en god vård och omsorg på lika villkor.
Vill du veta mer?
www.socialstyrelsen.se
[email protected]
Telefon: 075-247 30 00
Besöksadress: Rålambsvägen 3 i Stockholm
Detta gör Socialstyrelsen (art.nr. 2015-11-35)
kan laddas ner från www.socialstyrelsen.se
Publicerad november 2015
Foto omslag: Magnus Hallgren, DN/TT