Socialstyrelsen - Meby Behandlingshem

r)
Socialstyrelsen
Tillsynsavdelningen
Tor Nilsson
[email protected]
BESLUT
2012 -03 -21
Dnr
9.1 - 6941/2011
Meby behandlingshem AB
Meby Mellösa
Box 107
642 23 FLEN
Huvudman
Meby behandlingshem AB
Ärendet
Tillsyn av Meby Mellösa Hem för vård eller boende (HVB), enligt 13 kap. 1 §
socialtjänstlagen (2001:453)
Socialstyrelsens beslut
•
•
påtvingade kroppsliga ingrepp, i form av urinprover, inte förekommer
i verksamheten och
att det generella mobiltelefonförbudet upphävs då det saknar lagstöd.
Redovisning av vidtagna åtgärder ska ha inkommit till Socialstyrelsen senast
den 30 april 2012.
Bakgrund
Enligt 3 kap. 19 § socialtjänstförordningen (SoF) ska Socialstyrelsen inspektera
hem för vård eller boenden (HVB) för barn och ungdomar minst två gånger per
år. Inspektionerna kan vara föranmälda eller oanmälda men minst ett besök ska
vara oanmält. Den som inspekterar verksamheten ska samtala med de barn och
ungdomar som samtycker till det.
Tillsynen är huvudsakligen inriktad på hur verksamheten planerar och följer
upp vården samt barnens/ungdomarnas möjlighet att vara delaktiga.
Granskningsområden
ochbedömningskriterier
förtillsynen
Samverkan:
Samverkan
skermedutifrånbarnetsbehov
Dokumentation:
Förvarjeinskriven
individfinnsengenomförandeplan
somföljsupp.
Genomförandeplanen
konkretiserar
hurbeslutad
insatsskagenomföras.
Barnsbehov:Barnetgesmöjlighet
attvaradelaktigti genomförandet
avvården
SOCIALSTYRELSEN
106 30 STOCKHOLM
Telefon 075-247 30 00
[email protected]
www.socialstyrelsense
Fax 075-247 3749
Org nr 202100-0555
Plusgiro 15616-6
1(8)
SOCIALSTYRELSEN
2012-03-21
Dnr
9.1 - 6941/2011
Underlag
Socialstyrelsen genomförde den 14 mars 2011 en föranmäld inspektion på
Meby Mellösa. Representanter för Socialstyrelsen var inspektörerna Åsa
Svensson och Tor Nilsson.
Inför tillsynen hade Socialstyrelsen begärt in
•
Uppgifter om inskrivna barn.
•
Genomförandeplaner för inskrivna barn.
Vid inspektionen intervjuades föreståndaren tillsammans med två
representanter för personalen. Två ungdomar intervjuades tillsammans.
Journalerna för fem ungdomar granskades. Socialstyrelsen tog även del av
huvudmannens boendekontrakt med rättigheter och skyldigheter för att få bo
och genomgå behandling på Meby Mellösa HVB.
Socialstyrelsen genomförde en oanmäld inspektion av verksamheten den 24
november 2011. Representanter för Socialstyrelsen var inspektörerna Susanne
Gerlecz, Carina Ryytty och Tor Nilsson.
Socialstyrelsen intervjuade föreståndaren och fem ungdomar. Syftet med
inspektionen var att se om ungdomarna var delaktiga i vårdens genomförande.
Redovisning av tillsyn
Verksamheten
Meby Mellösa drivs av Meby behandlingshem AB. Behandlingshemmet har
tolv platser och vänder sig till ungdomar i åldrarna 15-20 år med psykosocial
problematik. Behandlingen bedrivs med hjälp av miljöterapi, individuell
kognitiv- och beteendeinriktad psykoterapi, gruppterapi, strukturerade
kontaktmannasamtal, social träning, teckenekonomi samt Vägvalet —
påverkansprogram för ungdomar med kriminella tankemönster.
Vid den föranmälda inspektionen var tolv ungdomar inskrivna, varav sex var
inskrivna inom tremånaders period i verksamheten.
Huvudmannen bedriver hälso- och sjukvård men var inte anmälda till
Socialstyrelsens vårdgivarregister vid den föranmälda inspektionen. Denna
brist hade åtgärdats vid den oanmälda inspektionen.
Samverkan med socialtjänsten
Av aktgranskning, samtal med föreståndare, personal och ungdomar
framkommer att samtliga ungdomar hade en vårdplan från socialnämnden.
Socialnämnden var med i uppföljningarna som sker en gång var fiärde eller
sjätte vecka.
Genomförandeplaner
Genomförandeplaner var upprättade för de ungdomar som inte nyligen blivit
inskrivna. Samtliga ungdomar hade vårdplaner. För de som saknade
genomförandeplan höll sådan på att upprättas tillsammans med socialtjänsten,
vårdnadshavare samt ungdomen.
Uppföljning av vården
Genomförandeplanerna utgick från vårdplanen och var individuell.
Genomförandeplanerna följdes upp och reviderades regelbundet tillsammans
2(8)
SOCIALSTYRELSEN
2012-03-21
Dnr
9.1 - 6941/2011
med socialtjänst, ungdomarna och vårdnadshavaren. Ungdomarna var delaktiga
i vården och hade regelbunden kontakt med sin socialsekreterare. Däremot
framgick det inte alltid i dokumentationen vilka som varit med vid upprättandet
eller uppföljningen av genomförandeplanen.
Barnens/ungdomarnas synpunkter
De intervjuade ungdomarna uppgav att de kan vara med och påverka hur de vill
ha det och upplevde att de fick vara med och säga vad de tyckte. Socialtjänsten
var med i uppföljningarna som sker en gång var fjärde eller sjätte vecka.
En ungdom berättade att när han skulle hämta sin mobiltelefon (som han inte
fick ha på HVB-hemmet) nekade en personal honom att få den. Då blev han så
upprörd att han fick en blackout och blev våldsam. När han vaknade upp var
han nerbrottad av personal. Ungdomen berättade att personalen släppte upp
honom när den akuta situationen hävts.
Rutiner
Av Meby behandlingshems boendekontrakt framgår att när ungdomar kommer
till Meby Mellösa påverkade av alkohol, andra droger eller beter sig på ett sätt
som gör det omöjligt för Meby Mellösa att fullfölja sitt uppdrag, kan personal
besluta att ungdomen ska avskiljas mot sin vilja till och placeras på
"avskiljningen". Personal följer med och har ungdomen avskild från övriga i en
stuga utanför verksamheten. För att säkerställa drogfrihet på Meby Mellösas
område framkommer det också att ungdomarna har skyldighet att lämna
urinprov på begäran. Vidare framgår det att de inte heller får ha mobiltelefon.
Övrigt
Meby Mellösa ansvarar för att ungdomens ordinerade medicin delas i dosett av
sjuksköterska och delas sedan ut av behandlingspersonal med delegation. Det
framkommer under tillsynen att personal delar ut receptfri medicin såsom t.ex.
Alvedon efter egen bedömning. Personalen har en checklista för att ha kontroll
över antalet utdelade tabletter.
Eventuella kommentarer från verksamheten
Huvudmannen har i e-postmeddelande till Socialstyrelsen den 22 mars 2011
förklarat vad som gäller för en "avskiljning".
"Med ''avskiljning" på Meby Mellösa avses att ungdomen, tillsammans med personal, tillfälligt
förflyttas till ett enskilt boende.
Den tillfålliga förflyttningen sker i samband med att den unge är/gör en eller flera av
följande: akut påverkad av alkohol eller droger, uppträder mycket aggressivt/hotfullt eller
våldsamt.
Syftet med den tillfälliga förflyttningen är dels att upprätthålla en trygg och drogfri miljö på
behandlingshemmet där ungdomarna ges möjlighet och vågar påbörja en förändringsprocess
mot ett liv utan droger och kriminalitet samt att i lugn och ro, tillsammans med ungdomen,
kunna gå igenom det som hänt och hjälpa denne att hitta mer konstruktiva sätt att förhålla sig
och agera.
Såväl ungdomar, föräldrar och placerande socialsekreterare far, vid placeringens start, muntlig
och skriftlig information om ordningsreglerna på Meby, vilka beteenden som kan leda till
tillfällig förflyttning och om rätten att vägra gå med på detta, samt att konsekvensen av att
vägra kan leda till att ungdomen inte kan få fortsatt vård och behandling på Meby.
Vi har ett boendekontrakt där ungdomens och personalens rättigheter och skyldigheter,
ordningsreglerna, utrymningsplanen, hantering av personuppgifter samt möjligheter att framöra
klagomål på behandlingshemmet framgår. Med sin underskrift på kontraktet intygar ungdomen
att han/hon gått igenom informationen tillsammans med personal och att vi kommit överens om
att följa ordningsreglerna".
3(8)
-
SOCIALSTYRELSEN
2012-03-21
Dnr
9.1 - 6941/2011
Vad gäller "avskiljning" har Meby Mellösa den 30 januari 2012 inkommit med
ytterligare ett förtydligande av vad som avses med "avskiljning". "Avskiljning"
är en överenskommelse mellan placerad ungdom och Meby. Ungdomen har
rättighet och möjlighet att när som helst återta sitt samtycke till avskiljning. Ett
sådant ställningstagande av ungdomen leder till en diskussion med ungdomen,
vårdnadshavaren och placerande socialnämnd, om placeringen är lämplighet ur
skyddssynpunkt för ungdomen i fråga, men även för övriga placerade
ungdomar.
Föreståndaren bekräftar i samtal med Socialstyrelsen att en ungdom har brottats
ner av personal. I dokumentationen framgår att ungdomen skäpptes upp direkt
när den akuta situationen hävts. När det gäller "avskiljningen" fattades ett
beslut om detta men den genomfördes aldrig.
Klagomål som riktats mot verksamheten under pågående tillsyn
I en anmälan till Socialstyrelsen från en enskild framförs att en manlig personal
har tittat på en som anmälaren betraktar som mjukpornografisk film ensam med
en inskriven ungdom. Ungdomen kände obehag och gick därifrån. Anmälarens
menar att det är en olämplig film att titta på tillsammans med ungdomar på ett
HVB-hem. Anmälaren tar även upp att det förekommer kränkande handlingar
och kollektiv bestraffning i form av en inställd båttur.
Under tillsynen redogjorde Meby Mellösa för vilka åtgärder man vidtagit
utifrån anmälan. De händelser som anmälaren tar upp föranledde att man hade
möte med anmälaren, vårdnadshavaren samt placerande socialnämnd. När det
gäller filmvisningen så var inte flickan ensam, utan det fanns personal i rummet
samt även ungdomar. Den sekvens som anmälaren tar upp är en mycket kort
episod i en vampyrfilm.
Meby Mellösa uppger att man har tydliga riktlinjer för vilka kategorier av
filmer som man inte hyr eller tillåter på HVB-hemmet. Erotiska/pornografiska
filmer, våldsfilmer samt filmer som är uttalat drogliberala/drogförhärligande är
inte tillåtna. Under den aktuella perioden fanns det olika grupperingar bland
ungdomarna och konflikter uppstod. De kränkningar som anmälan beskriver
har verksamheten tillsammans med ungdomarna aktivt arbetat med. Meby
Mellösa betonar också att kränkningarna riktades mot flera ungdomar. Man
uppger att den inställda båtturen inte var en kollektiv bestraffning. Personalen
ansåg att situationen var så pass allvarlig att man tog tag i den uppkomna
situationen istället och då kunde inte båtturen genomföras.
bedömning
Socialstyrelsens
Tillämpliga bestämmelser
2 kap. 6, 8 och 20 §§ regeringsformen (1974:152), RF
6 kap. 1 § föräldrabalken (1949:381), FB
24 kap. 4 § brottsbalken (1962 :700), BrB
15, 15 b, 15 c och 17 a §§ lagen (1990:52) om särskilda bestämmelser
om vård av unga, LVU
1 kap. 1 och 2 §§, 3 kap. 5 §, 6 kap. 4 § samt 11 kap. 3 § socialtjänstslagen (2001:453), SoL
4(8)
SOCIALSTYRELSEN
2012-03-21
Dnr
9.1 - 6941/2011
2 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL
1 kap. 1 § och 3 kap. 9 § Socialstyrelsens allmänna föreskrifter och
allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälsosjukvården.
5 kap. 1 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS
2003:20) om hem för vård eller boende
Bedömning
Urinprover
Enligt 2 kap. 6 § RF är var och en gentemot det allmänna skyddad mot
påtvingat kroppsligt ingepp. Urinprov måste enligt JO hänföras till påtvingade
kroppsliga ingrepp (se JO 5978/2006). Enligt 2 kap. 20 § RF får skyddet mot
påtvingat kroppsligt ingrepp endast begränsas genom lag.
Stöd i lag för att ta urinprover finns i LVU och gäller endast vid SiSinstitutioner och då förutsättningarna i 17 a § LVU är uppfyllda. Ungdom som
är placerad vid HVB som inte är en SiS-institution kan inte tvingas lämna
urinprov. Vid inspektionen framkommer det av Meby Mellösas boende
kontrakt att ungdomarna har skyldighet att lämna urinprov för drogfrihet ska
säkerställas.
En ungdom kan ibland av olika skäl samtycka till att lämna urinprov. För att ett
sådant samtycke ska vara giltigt krävs att samtycket är frivilligt avgivet, det vill
säga att ungdomen till fullo förstår vad samtycket innebär och att samtycket när
som helst kan tas tillbaka. När samtycket avges får det inte finnas något
bakomliggande hot om sanktion eller vad som kan upplevas som en sanktion.
Detta hindrar inte att verksamheten tillämpar bestämmelsen i 3 kap. 15 § SoF,
det vill säga att den enskilde får skrivas ut mot sin önskan om han eller hon
omöjliggör eller allvarligt försvårar meningsfull vård eller hjälpinsatser för sig
själv eller de andra som vistas i hemmet, eller om han eller hon behöver annan
vård än den som hemmet kan erbjuda. Den enskilde får dock inte skrivas ut om
det skulle medföra fara för hans eller hennes liv.
Många HVB låter vårdnadshavaren och den unge godkänna de ordningsregler
som gäller inom verksamheten i samband med inskrivningen, ofta med
beskedet att om reglerna inte följs kommer den unge att bli utskriven. Under
alla omständigheter kan man inte låta ett sådant generellt samtycke gälla per
automatik när fråga om urinprovstagning aktualiseras. Det är viktigt att ständigt
återkomma till vad barn och vårdnadshavare samtycker till och inte.
Verksamheten måste vid varje enskilt tillfålle förvissa sig om att provtagningen
inte innebär ett påtvingat kroppsligt ingrepp.
"Avskiljning"
I regeringsformens andra kapitel finns bestämmelser om skydd för de
grundläggande fri- och rättigheterna. Bland annat är var och en enligt 2 kap. 8 §
RF gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövanden, dvs, en inskränkning
av rörelsefriheten. Enligt 2 kap. 20 § RF får fri- och rättigheter endast begränsas
genom lag.
5(8)
SOCIALSTYRELSEN
2012-03-21
Dnr
9.1 - 6941/2011
I proposition 1997/98:105 s. 12, med hänvisning till prop. 1974:97 s. 62 och 87
f., framgår att med frihetsberövande avses i korthet ingrepp som innebär att
någon genom avspärrning eller övervakning är faktiskt hindrad att förflytta sig
utanför ett rum eller ett annat relativt starkt begränsat område.
Bestämmelser i LVU ger stöd för att vid SiS-institutioner vidta en rad
tvångsåtgärder; t.ex. vård i enskildhet (15 b §) och vård i avskildhet (15 c §).
Bestämmelserna är enbart tillämpliga vid SiS-institutioner och sålunda inte vid
kommunalt eller enskilt drivna HVB. Ungdom som är placerad vid HVB, som
inte är en SiS-institution, kan därmed inte tvingas till sådana tvångsåtgärder
som omnämns i 15-20 §§ LVU.
Vid Socialstyrelsens tillsyn har bl.a. framkommit att en form av "avskiljning"
förekommer på Meby Mellösa . Det har också framkommit att ungdom ska
samtycka till hemmets ordningsregler och att ungdom informerats om rätten att
vägra gå med på "avskiljningen". Socialstyrelsen vill ändå erinra verksamheten
om att ansvaret för att inskränkningar i de grundlagsskyddade fri- och
rättigheterna inte sker åvilar verksamheten. Av detta följer att ungdomen aldrig
kan tvingas till någon sådan åtgärd. För det fall ungdomen samtyckt till en
begränsningsåtgärd måste ungdomen kunna välja att avbryta, exempelvis en
påbörjad "avskiljning". Ungdomen får inte på något sätt bibringas
uppfattningen att det inte skulle vara tillåtet att avbryta åtgärden. De åtgärder
som ungdomen lämnat samtycke till måste genomföras på ett för den enskilde
respektfullt sätt.
Mobiltelefonförbud
Av 8 kap. 2 § RF framgår bl.a. att generella regler (föreskrifter) ska meddelas
genom lag om de avser förhållandet mellan enskilda och det allmänna under
förutsättning att föreskrifterna gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt
avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Med
skyldigheter avses, enligt förarbetena (prop. 1973:90 s. 210 och prop.
2009/10:80 s. 270) åtgärder från normgivarens sida som allmänt anses innebära
inskränkningar i enskildas dittillsvarande handlingsfrihet, möjligheter att
förfoga över egendom etc.
16 § LVU reglerar möjligheten för SiS-institution att omhänderta viss angiven
egendom (t.ex. narkotika och alkoholhaltiga drycker) samt annat som kan vara
till men för vården eller ordningen vid hemmet. Någon motsvarande
bestämmelse avseende enskilt drivet HVB finns inte.
För ungdomar under 18 år måste även föräldrabalkens regler beaktas. Den som
har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden
och ska se till att barnets behov enligt 6 kap. 1 § FB blir tillgodosedda. Utöver
att ge barnet omvårdnad, trygghet och en god uppfostran innebär det att
vårdnadshavaren bl.a. svarar för att barnet får den tillsyn som behövs med
hänsyn till ålder, utveckling och övriga omständigheter. En vårdnadshavares
befogenheter begränsas ytterst genom brottsbalkens regler. Därutöver kan
föräldraansvaret inskränkas genom LVU.
6(8)
SOCIALSTYRELSEN
2012-03-21
Dnr
9.1 - 6941/2011
Vid en placering enligt LVU har nämnden, eller den åt vilken nämnden
uppdragit att genomföra vården, övertagit vårdnadshavarnas befogenheter och
skyldigheter i den utsträckning som det behövs för att genomföra vården.
Nämnden har också samma ansvar som vårdnadshavarna för att barnets
grundläggande rättigheter enligt 6 kap. 1 § FB tillgodoses. Nämnden kan därför
vidta de åtgärder som behövs för att den unge inte ska skada sig själv eller
någon annan. Nämnden bör också i likhet med vårdnadshavaren kunna besluta
om barnets personliga förhållanden såsom exempelvis medicinsk vård och
behandling. Så långt som det är möjligt bör dock vårdnadshavarna och barnet
eller den unge själv medverka i vårdens utformning. Tvånget ska begränsas till
vad som är nödvändigt för att kunna genomföra vården. Endast då tar nämnden
över vårdnadshavarens bestämmanderätt över barnet.
Vid Socialstyrelsens tillsyn har en ungdom uppgivit att man inte får ha
mobiltelefon på hemmet. Att generellt förbjuda ungdomar att ha sina
mobiltelefoner saknar lagstöd. För ungdom som är placerad enligt SoL torde en
inskränkning i användande av egen mobiltelefon inte vara möjlig med mindre
än att ungdomen själv och dess vårdnadshavare, om han eller hon är under 18
år, samtycker till reglerna kring detta. I princip torde detsamma gälla avseende
ungdom placerad enligt LVU, men där har HVB en något större möjlighet att
ingripa om det är nödvändigt för att kunna genomföra vården.
Övrigt
Enligt 3 kap. 3 § SoL ska insatser inom socialnämnden vara av god kvalitet.
Verksamheten ska enligt 3 kap. 4 § SoF bedrivas i fortlöpande samarbete med den
socialnämnd som har det sammanhållande ansvaret för att den enskilde får det
stöd och den hjälp som han eller hon behöver. Det innebär att verksamheten ska
kontakta placerande nämnd för en dialog när situationer uppstår som skulle kunna
innebära att den unges fortsatta vårdbehov inte kan tillgodoses i verksamheten. I
en sådan dialog bör den unge och eventuellt dess vårdnadshavare vara delaktiga.
En journal ska enligt 4 kap. 1 § SOSFS 2003:20 föras för var och en som får
vård eller behandling i ett hem för vård eller boende. Journalen ska förutom
anteckningar om beslut och åtgärder innehålla uppgifter om faktiska
omständigheter och händelser som är av betydelse för att tillgodose den
enskildes rätt till en insats som är av god kvalitet och uppfyller kraven på
säkerhet, tillgodose den enskildes rätt till insyn i vården och behandlingen samt
möjliggöra uppföljning, utvärdering och tillsyn.
Som ovan framförts är det verksamhetens ansvar att se till att inskränkningar i
de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna inte sker. Det är därför
verksamheten som ansvarar för att ett giltigt samtycke från ungdomen
föreligger i samband med varje åtgärd, till vilken samtycke kan lämnas, som
riskerar att, eller kan uppfattas som, en inskränkning av fri- och rättigheterna.
Omständigheterna kring varje sådan händelse måste därför också noggrant
dokumenteras. Vidare måste dokumentationen utvisa hur verksamheten
resonerar kring eventuella individuella bedömningar av mobiltelefonförbud.
7(8)
SOCIALSTYRELSEN
2012-03-21
Dnr
9.1 - 6941/2011
Utöver vad som redan framgått ovan har det vid Socialstyrelsens inspektion
framkommit att verksamhetens dokumentation inte alltid utvisar vilka som varit
med vid upprättandet eller uppföljningen av genomförandeplan. Enligt
Socialstyrelsens uppfattning är det uppgifter som bör antecknas i den enskildes
journal.
Socialstyrelsen avser att, i samband med kommande inspektioner, följa upp hur
verksamheten hanterar frågan om urinprover och s.k. "avskiljning" samt hur
verksamheten dokumenterar kring detta och uppföljningar.
Hälso- och sjukvård
Av 3 kap. 9 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1)
om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården framgår följande. Endast
läkare får ordinera läkemedel enligt generella direktiv. I de generella direktiven
ska anges indikationerna och kontraindikationerna samt doseringen och antalet
tillfällen som läkemedlet får ges till en patient utan att läkare kontaktas.
Läkemedel som ordinerats enligt generella direktiv får ges till en patient endast
efter att en sjuksköterska gjort en behovsbedömning. Ordinationer enligt
generella direktiv ska utfårdas restriktivt och omprövas regelbundet.
Anvisningar för ordinationer enligt generella direktiv ska finnas i den lokala
instruktionen för läkemedelshantering.
I föreskriften görs ingen skillnad mellan receptbelagda respektive receptfria
läkemedel. Läkemedel som inte är individuellt ordinerade, således även
receptfria mediciner, får därmed inte delas ut annat än under de förutsättningar
som anges i ovan nämnda föreskrift. Verksamhetens hantering av receptfria
läkemedel överensstämmer inte med föreskriften och måste därför genast
ändras.
Beslut i detta ärende har fattats av sektionschefen Harriet Lundefors Oscarsson.
I den slutliga handläggningen har inspektörerna Carina Ryytty, Susanne
Gerlecz och Ann-Charlotta Brandett deltagit. Inspektören Tor Nilsson har varit
föredragande.
För Socialstyrelsen
a et Lundefors Oscarsson
I/
Tor Nilsson
Kopia till:
Meby Mellösa
8(8)