Ladda gärna hem vår egenbeskrivning till Sveriges IT

1 (5)
Egenbeskrivning Sundsvalls kommun
Sveriges IT-kommun
2 (5)
A. Enklare vardag för företag och privatpersoner
För att förenkla för privatpersoner och företag i Sundsvall har kommunen i snart 10 år byggt IT från
grunden och uppåt. Redan 2006 påbörjades införandet av en enhetlig och tjänsteorienterad ITinfrastruktur, med en central metakatalog innehållande information om alla personer som har en
kundrelation till kommunkoncernen som hjärtat. I katalogen samlas all strategiskt viktig information
för att kunna vidareutnyttjas. Katalogen används idag brett för att effektivisera interna verksamheter
och för leveransen av effektiva och enkla e-tjänster till medborgare.
Sundsvall har varit loket som drivit utvecklingen av den öppna och fria e-tjänsteplattformen Open
ePlatform (www.oeplatform.org), i mycket nära samverkan med länets kommuner (Timrå, Härnösand,
Örnsköldsvik, Kramfors, Ånge och Sollefteå). Fokus i Open ePlatform är skalbarhet, långsiktighet och
förmågan att kombinera transaktionstjänster och personifierade informationstjänster för att leverera
smarta e-tjänster utefter det verkliga behovet.
Sundsvall har aktivt spridit information om plattformen och efter mindre än ett år har 12 kommuner
valt plattformen för leverans av e-tjänster.
När en besökare använder en e-tjänst samlas statistik och efter varje ansökan får besökaren ge en
återkoppling om hur denne upplevde att e-tjänsten stöttat denne i sin uppgift. Statistiken används
därefter i det löpande förbättringsarbetet av kommunens tjänster, medborgarna är därmed ständigt med
och påverkar utvecklingen. All statistik släpps även som öppna data och blir tillgänglig för alla
(https://e-tjanster.sundsvall.se/statistik), vilket skapar en transparens mot allmänheten hur kommunens
e-tjänster fungerar. Det ger även allmänheten all möjlighet att bidra med förbättringsförslag.
Exempel på en e-tjänst är e-tjänst för bygglov, där Open ePlatform tillsammans med Open eMap
(www.oemap.org) bildar moderna transaktionstjänster som nyttjar metakatalogen och
informationstjänster från andra myndigheter (t ex Lantmäteriet och Boverket) i syfte att skapa den
enklaste möjliga upplevelsen för slutanvändaren.
Fokus vid all utveckling av e-tjänster är att förenkla processen för slutkund, nyckeln för att lösa detta
är tillgång till information som kan hjälpa att automatisera och förenkla användandet. Detta sker
exempelvis genom att automatisera ifyllnad av uppgifter, för att slippa lämna uppgifter flera gånger,
och genom att använda tjänster för att hämta upp rätt information som kan vara svår för
slutanvändaren att känna till eller söka reda på själv.
B. Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och
delaktighet
Öppenhet är en del av kommunens fastslagna värdeord. Öppna data, öppna gränssnitt, öppen källkod
är en självklarhet. I Sundsvall har vi strategin att ta med öppenhetsfrågorna i samtliga
utvecklingsprojekt, så att vi löpande förbättrar och öppnar upp kommunen som en naturlig del i det
kontinuerliga utvecklingsarbetet. Detta i syfte att få en långsiktighet i öppenhetsfrågan och inte
engångsinsatser.
Allt öppna data sprids via www.sundsvall.se/psidata samt Mitt Sundsvall (https://mitt.sundsvall.se),
som är en portal där vi tillgängliggör kommunens mål helt öppet, där även underlaget till all statistik
tillgängliggörs som öppna data.
Rörande demokrati och delaktighet har Sundsvall en portal som kallas för Dialog Sundsvall
(http://dialog.sundsvall.se). Den har bland annat använts vid antagandet av kommunens översiktsplan,
där medborgare kunnat navigera i en interaktiv/digital karta och lämna synpunkter på denna under
3 (5)
samrådsperioden. Efter samråd finns den beslutade översiktsplanen tillgänglig för alla:
http://dialog.sundsvall.se/planeringskartan.
C. Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten
Sundsvall har sedan 2006 haft en beställar- och leverantörsorganisation, där beställarorganisationen
ansvarar för strategi och styrning och leverantörsorganisationen är utförare. Primärt styrs IT av två
delar;

Systemförvaltningsmodell
Modellen hanterar drift, förvaltning och utveckling av befintliga IT-system och IT-tjänster.
Systemförvaltningsplaner lämnas till beställarorganisationen, som analyserar och
sammanställer samt återrapporterar helheten till verksamheten.

IT-plansprocess
För projekt och utvecklingsaktiviteter inom IT, och som inte täcks inom systemförvaltningen,
finns en process dit alla projekt/aktiviteter lämnar in ett ärende. Samtliga ärenden bereds av
beställarorganisationen och redovisas samt beslutas i samråd med verksamhetsrepresentanter.
För varje ärende beskrivs problem, lösning, kostnader, nytta och effekt. I processen redovisas
även resultat och effektuppföljning.
I den dagliga leveransen av IT har kommunen använt ITIL som processtöd sedan 2006, där all IT idag
levereras som tjänst och finns dokumenterade i en central tjänstekatalog. Något som
leverantörsorganisationen inom Sundsvalls kommun prisats för och föreläser löpande om i olika
forum. För att sprida erfarenheter och råd till andra kommuner som står inför samma resa.
Ett exempel på tjänst som förbättrat arbetsmiljö och möjliggjort ett effektivare arbetssätt är
utvecklingen av plattformen Open eCollaboration. Plattformen går under namnet ”Samarbetsrum”
internt och är en samarbetsyta för projekt, nätverk och andra typer av samverkande forum.
Samarbetsrum möjliggör intern samverkan men stöder även medverkan från externa parter, vilket gör
att plattformen används för projekt och nätverk även över organisationsgränser.
D. IT hjälper till att bygga det goda samhället
I Sundsvall har vi utvecklat tjänsten Mitt Sundsvall (https://mitt.sundsvall.se) som är en plats för alla
som vill utveckla sin egen och Sundsvalls hållbara tillväxt. Genom tjänsten delar kommunen med sig
öppet kring de mål som kommunen strävar efter att nå, med kontinuerlig uppdatering om hur
utvecklingen mot de målen går.
Syftet med tjänsten är att visualisera hur Sundsvall mår och utvecklas, för att på så vis öka kunskapen
och medvetandet om vilka frågor som är viktiga att jobba med. Allt på ett transparent sätt, så att alla
får samma möjlighet att följa utvecklingen, oavsett om du är tjänsteman, politiker, journalist,
företagare eller medborgare.
I det första skedet av Mitt Sundsvall har fokus legat på att skapa ett större medvetande inom
avfallsområdet. Hur mycket vi slänger har en tydlig koppling till hur mycket vi konsumerar. Sorterar
vi bättre kan kommunen långsiktigt satsa mer på biogas och därmed bidra till en bättre miljö.
En e-tjänst i Mitt Sundsvall ger alla möjligheten att se och analysera statistik om sitt hushållsavfall.
Tjänsten bygger på data från sensorer som väger soptunnorna när de töms. Data samlas och
tillgängliggörs för alla kommunens medborgare, möjligheten finns också att logga in med elegitimation och se sitt eget hushålls statistik. För de som ännu inte sorterar matavfall kan de via etjänsten börja sortera genom en enkel beställning direkt till kommunens avfallsbolag. På detta vis är
tjänsten en blandning av en informations- och transaktionstjänst som använder Internet of things som
fundamentet.
4 (5)
I det andra skedet fokuserar Mitt Sundsvall på luftkvalitet och att visualisera för allmänheten hur
luftkvaliteten i Sundsvall är över tid. Allt i syfte att skapa ett medvetande för hur enskilda individers
beteende påverkar miljön och på längre sikt styra mot ett mer hållbart beteende.
All data som används och genereras inom Mitt Sundsvall tillgängliggörs direkt som öppna data direkt
via moderna API:er, för full transparens och möjlighet till vidareutveckling. Mitt Sundsvall är
utvecklad helt i öppen källkod med det öppna ramverket OpenHierarchy.
E. IT öppnar för samverkan
Samverkan är en självklarhet i Sundsvall, det sker exempelvis via samarbeten med Mittuniversitet och
det lokala näringslivet, via BRON Innovation (www.broninnovation.se).
Sundsvall samverkar även mycket inom områden där kommunen har kommit långt och har god
kompetens, detta för att driva utvecklingen på bred front och sprida sin kunskap till fler organisationer.
Exempelvis inom Skolfederation, .SE, SKL med mera.
Vi sprider även erfarenheter helt öppet via kommunens utvecklingsblogg
(http://utveckling.sundsvall.se), där vi lägger upp beskrivningar av allt från genomförda och
kommande utvecklingsprojekt men även video från interna föreläsningar. Så att fler kan ta del av det
vi gjort men även så att vi själva kan ta del av bredare input innan vi genomför utvecklingsprojekt.
Det största pågående samverkansprojektet är eSamverkan, där Sundsvall utgör lok i det gemensamma
arbetet med Timrå, Ånge, Sollefteå, Härnösand och Kramfors kommuner kring utvecklingen av eförvaltning. Utvecklingen sker via den öppna e-tjänsteplattformen Open ePlatform. Inom eSamverkan
samverkar vi kring all e-utveckling, både teknisk och verksamhetsmässig.
F. Utmaningar och möjligheter för välfärden
Sundsvall står, tillsammans med många andra kommuner, inför en demografisk utveckling med en
åldrande befolkning. Utmaningen ligger i att med hjälp av ny innovativ teknik ge möjligheter till
förbättrad livskvalitet samt ökad trygghet och säkerhet för äldre som bor hemma.
Som en del i detta har kommunen infört nyckelfri hemtjänst samt Anhörigwebben. Arbetet med att öka
digitaliseringen inom äldreomsorgen kommer att fortsätta under 2015 då en IT-plan ska tas fram
tillsammans med verksamheten.
Anhörigwebben är en del av den Guldlänken-vinnande plattformen CommunityBase och syftar till att
öka insyn och dialog med anhöriga till äldre inom äldreomsorgen. Anhörigwebben ger en löpande
insyn i vilka aktiviteter som de gjort, bilder från dessa aktiviteter etc. För att på så vis ge en trygghet
till närstående då de kan följa sin förälder eller närstående, oavsett distansen rent geografiskt mellan
dem.
Sammanfattning
I snart 10 år har Sundsvalls kommun arbetat för en homogen IT-infrastruktur där vi alltid tänker en
tjänstebaserad helhet. I Sundsvall arbetar vi för att varje IT-tjänst ska fokusera på att göra det den kan
bäst, i allt från helt unika trådlösa lösningar till leverans av smarta e-tjänster. Där samtliga lösningar
skräddarsys utefter det faktiska behovet och inte utefter en befintlig norm.
I allt detta har det alltid funnits ett långsiktigt öppenhetstänk, engångsinsatser blir ofta inte långlivade
utan det måste alltid finnas ett långsiktigt tänk i botten. Detta har bland annat resulterat i ett stort antal
5 (5)
öppna lösningar som alla kommuner är fria att använda, samtliga bygger på ett och samma ramverk i
botten (OpenHierarchy, www.openhierarchy.org).
Exempel på lösningar som bygger på OpenHierarchy och som används både internt och av
medborgare dagligen:










Open ePlatform – En öppen e-tjänsteplattform
Open eMap – En öppen kartplattform
Open eCollaboration – En öppen samverkansplattform
Mitt Sundsvall – Plattform för att visualisera en stads mål och producera interaktiva etjänster.
Synpunkt Sundsvall – Synpunktshantering, förslag etc från medborgare till kommunen
Föräldramötet (CommunityBase) – Kommunikationsplattform som används av samtliga
förskolor i kontakten med föräldrar
Anhörigwebben (CommunityBase) – Kommunikationsplattform som används av
äldreboenden för kommunikation med anhöriga/närstående
Vabema – Verktyg för vårdbehovsmätning inom Socialtjänst
Säker kommunikation – Verktyg för säker kommunikation mellan kommunen och
vårdcentraler (privata och offentliga).
Dialog Sundsvall – En plattform för medborgardialog.
Utöver dessa använder vi även andra öppna lösningar, som exempelvis Wordpress för våra
webbplatser. Naturligtvis delar vi allt vi skapar med andra, vilket redan lett till tiotals kommuner som
anammat lösningar och koncept som tagits fram i Sundsvall. Kommuner som vi redan får tillbaka
utveckling och nytänk från, en vinst för alla parter!
Detta strategiska tänk under snart 10 års tid har resulterat i en robust och föränderlig IT-infrastruktur,
där toppen på isberget som syns utåt vilar på en mycket bred och stabil bas.