Hållbart fiske ger storfångst
Transcription
Hållbart fiske ger storfångst
E KO LÅ D A N S V E C KO BRE V 16, 2015 Vårt nyhetsbrev gästas återkommande av frilansjournalister och skribenter. Johan Augustin är frilansjournalist och skriver om miljö- och hållbarhetsfrågor. Han skriver regelbundet för tidningar som SvD, OmVärlden och ETC. Hållbart fiske ger storfångst Det norska torskfisket ses som en förebild. Intresset för MSC-märkningen är stor och efterfrågan ökar. Det berättar Johan Augustin som följde med ut på skreifiske i Lofoten. Det blå morgonljuset strax efter fem är det enda som lyser upp Vestfjorden när Junior sakta glider ut från fiske läget Ballstad i Lofoten för att fiska skrei, den lekmogna torsk som så här års simmar mot ögruppen vid Norges nordvästra kust. Ägaren av den 47 fot långa fiskebåten heter Børge Iversen och är född och uppvuxen här. Och 58-åringen som fiskat sedan tonåren har sett en förändring – till det bättre. ”Det finns mer fisk nu än när jag var liten. Det beror på att vi har för valtat fisket bra”, förklarar han. Det norska torskfisket ses ofta som ett exempel på hållbart och lyckat fiske. Med på båten denna morgon finns även Tor Bjørklund Larsen som är miljörådgivare för fiskarnas fack förening – Norges Fiskarlag. Hans organisation representerar 160 lokala fiskelag och 4 700 medlemmar, där ibland Børge Iversen. Tor menar att det snarare är skreifisket än oljan som från början byggt upp Norge. Men på 1980-talet ledde överutnyttjandet i Barents hav till att naturresursen kraschade. I ett samarbete med orga nisationen msc (Marine Stewardship Council) certifierades 2011 torskfisket i Lofoten som inkluderade hela fiske flottan. Det innebar regleringar vad gäller vissa redskap och att torsken måste mäta minst 40–44 centimeter beroende på exakt var den tas upp. Krafttag sattes också in mot det illegala fisket – idag räknas det som obetydligt. Och åtgärderna har givit resultat. ”Vi ser rekordhöga fångster. Vi har inte haft så höga sedan andra världs kriget”, säger Tor Bjørklund Larsen. Också avsättningen är god. En allt större miljömedvetenhet hos konsu menter runt om i världen ledde till att den norska torskexporten förra året ökade med 20 procent. I fiskeläget Stamsund tillverkar leverantören Norway Seafoods fisk produkter av arter som torsk, sej och kolja. I fabriken förädlas 50–80 ton om dagen, och 80 procent av produk terna är msc-märkta. Torsk är den mest lönsamma arten. ”Den är en framgångssaga i Barents hav”, förklarar inköpschefen Paul Hauan. På ett band rullar paket med mscmärkt torsk med Ica:s logga. Det senaste året har Ica:s norska msc- certifierade torskprodukter ökat med 20 procent. ”Det grundar sig både i en ökad efterfrågan och ett bredare msccertifierat sortiment”, säger Sara Hjelm, pressekreterare på Ica. Hemköp, City Gross, Willys, Lidl och Coop säljer även de msc-märkt fisk. Helt klart är att konsumenterna vill äta hållbart fångade arter. Johan Augustin frilansjournalist V.16 raf-tomater i lådorna Den här veckan är vi glada över att ha raf-tomater i några av våra lådor. De smakrika bumlingarna påminner om bifftomater, men färgen skiftar från grönt till rött, och de är ätmogna fast de är gröna. raf Står för Resistante A Fusarium, där fusarium är en slags svamp. Exemplaren som ligger i våra lådor kommer från Nijar i Spanien. Våren är här och almanackan är full av röda dagar. 1 maj infaller i år på en fredag. Avbeställ din låda minst fem dagar i förväg om du planerar att resa bort. Efterhand som nya recept dyker upp i veckobreven lägger vi in dem i receptbanken på vår hemsida. Med åren har det hunnit bli väldigt många. Via Recept & inspiration/ Sök recept hittar du dem alla. Lådinnehåll i förväg Du som i god tid vill veta vad som kommer i nästa veckas låda kan få den informationen via mejl. Gå in under Nästa veckas lådor på hemsidan och skriv in din mejladress så får du listan i din Inbox varje tisdag. Även Veckobrevet går att få via mejl för den som i förväg vill kunna ta del av recept och artiklar. Fakta MSC: Marine Stewardship Council är en internationell icke vinstdrivande organisation som arbe tar med miljömärkning av fisk- och skaldjursprodukter. Utvärdering och certifiering av stora och småskaliga fisken runt om i världen sker kontinu erligt. msc har tagit fram miljömärket för att göra det lätt för konsumenten att göra hållbara val. Har du fått ny portkod? Kom ihåg att ändra i dina kontaktuppgifter på hemsidan, eller meddela Kundtjänst på [email protected]. Samma sak om du fått ett nytt bankkort knutet till det konto vi drar din betalning ifrån. FÖr kontakt ring: 08 - 554 810 80 MÅ N – fre KL. 10– 12, ti s äv e n kl. 13– 15 • M E J LA D RESS: In fo @e k o ladan .s e VECKANS RECEPT D U HITTAR MÅNGA F LER R ECEPT PÅ V E C KA N S LÅ D I N N E H Å LL PÅ W W W.E KO LA D A N .S E Pocherat ägg med svamp 2 portioner 100 g svamp, delad 1 msk smör 2 msk finhackad purjolök 1/2 vitlöksklyfta, riven salt och peppar 1 dl grädde 1/2 l vatten 1 tsk ättika 1 tsk salt 2 ägg 2 skivor rågsurdegsbröd Stek svampen i smör i het panna tills den fått färg. Strö i purjolök och vitlök, låt fräsa med en liten stund. Salta, peppra och tillsätt grädde. Koka upp och låt sjuda tills det tjocknat. Koka upp vatten, ättika och salt i en liten kastrull. Knäck äggen i varsin liten kopp (de får ej gå sönder). Sänk värmen så att vattnet inte stormkokar. Häll försiktigt i äggen, ett i taget, och låt sjuda i ca 2 minuter, vitan ska kännas fast. Lyft upp, gärna med hålslev och lägg på en tallrik. Rosta brödet, fördela svampen på och toppa med de pocherade äggen. Tips morot: Riv morötter och potatis grovt på rivjärn. Rör ner i pannkakssmet, stek gyllene och knaprigt i smör. Servera med stekt rimmat sidfläsk och rårörda lingon. Spetskål med hasselnötter Stek spetskålen hastigt i smör i en stekpanna. Smaksätt med salt och peppar. Strö över nötterna och servera till exempelvis fisk eller kyckling. Palsternackor med svamp och västerbottenost 4 portioner 400 g palsternackor, i klyftor 1 msk olivolja salt och peppar 1 ask svamp, delad 2 msk smör 1 vitlöksklyfta, riven 1 dl finhackad purjolök 1/2 dl hackad persilja 100 g västerbottenost, grovt riven Sätt ugnen på 200°. Lägg nötterna på en ugnsplåt, rosta dem 5–10 minuter tills de fått lite färg. Häll över på en kökshandduk. Dra ihop handduken så att nötterna ligger som i en påse. Gnid påsen mot bordet. Vik isär handduken och plocka ur nötterna, hacka dem grovt. 1 kaka 125 g smör 1 1/2 dl strösocker 2 ägg 2 1/2 dl vetemjöl 1/2 tsk bakpulver 1 tsk malen kanel 1 msk mjölk smör och ströbröd, till formen 8–10 plommon, halverade Sätt ugnen på 175°. Sätt ugnen på 200°. Smält smöret i en kastrull och låt svalna något. Blanda socker och ägg i en bunke. Vänd ner de torra ingredien serna samt smör och mjölk. Rör till en jämn smet. Häll smeten i en smörad och bröad slät form. Lägg palsternackorna på en ugnsplåt, vänd runt i olivolja, salta och peppra. Rosta i ugn 20–30 minuter. Kärna ur plommonen. Tryck ner dem i smeten och strö över lite socker. Grädda i ugnen ca 25 minuter. Stek svampen i smör i het panna tills den fått färg. Tillsätt vitlök och purjolök, låt fräsa med ett par minuter. Smaksätt med salt och peppar. Ingela Persson ekolådans kock Häll den stekta svampen över palster nackorna, strö över persilja och ost. Vänd runt och servera till exempelvis viltfärsbiffar. Äppelsallad med blekselleri och valnötter 4 portioner 4 portioner 1 dl hasselnötter 400 g spetskål, i grova bitar 2 msk smör salt och peppar Plommonkaka med kanel 2 äpplen, fint strimlade 1/2 dl tunt skivad purjolök 1 stjälk blekselleri, tunt skivad 1/2 dl grovt hackade valnötter 2 msk hackad gräslök 1 msk flytande honung 1 msk äppelcidervinäger 2 msk olivolja salt och peppar Blanda äpple, purjolök, blekselleri, valnötter och gräslök i en skål. Vispa ihop honung, vinäger, olivolja och vänd ner i salladen. Smaksätt med salt och peppar. våra odlare denna vecka: Tomater: ”RAF”, J Rodriguez, Nijar, Spa nien. Sallat: ”Roman”, Soc. Coop. Sala mita, Barcellona, Italien. Purjolök: Earl F Jean-Paul, Gatteville-Phare, Frankrike. Spetskål: A Lorenzo, Motril, Spanien. Kastanjechampinjoner: Odin, Geldermal sen, Holland. Palsternackor: Peter Keij, Noordoostpolder, Holland och S Nilsson, Mörbylånga. Aubergine: D Gomez, Nijar, Spanien. Zucchini: Bio Algarrobo, Algar robo, Spanien. Blekselleri: Biocampo, San Pedro del Pinatar, Spanien. Morötter, Kålrot: Marcello’s Farm, Kristianstad. Citron, Apelsiner ”Lanelate”: Exalco Bio S.R.L., Malaga, Spanien. Gurka: Frank de Konig, Tinte, Holland. Broccoli: Agr. Jessyflor S.R.L., Stornara, Italien. Röd betor: Solmarka gård, Vassmolösa. Bananer: Horizontes Organicos, Azua, Dominikanska Rep. Päron: ”Red Bartlett”, D Felicita, San José, Argentina. Äpplen: ”Topaz”, H Damen, Dronten, Holland. Plommon: ”Larry Ann”, La Deliciosa, Rio Negro Valley, Argentina. Kiwi: ”Hayward”, Agricolliobio S.R.L., Lazio, Italien. FÖ r kontakt ring: 08 - 554 810 80 MÅ N–f re KL. 10– 12, ti s äv e n kl. 13– 15 • M E J LA D RESS: In fo @e k o ladan .s e