Låt naturen göra jobbet

E KO LÅ D A N S V E C KO BRE V 9, 2015
Vårt nyhetsbrev gästas återkommande av frilansjournalister och skribenter. Annica Kvint
är design- och arkitekturjournalist. Hon var tidigare chef­redaktör för tidningen Form
och skriver idag bland annat för Dagens Nyheter.
Låt naturen göra jobbet
Träd och grönska har långt fler funktioner än att göra våra städer vackra.
Annica Kvint förklarar vad ekosystemtjänster är för något.
Ekosystemtjänster är ”det nya svarta”
inom stadsplanering. Det handlar om att
lyfta fram värdet av naturen i städer. Nå­­
got som är helt avgörande för att kom­­­
mande generationer stadsbor ska kunna
få någonting som liknar livskvalitet.
Ekosystemtjänster är helt enkelt ett
uttryck för allt det där som vi hittills
tagit för givet att naturen ska fixa, men
som är långtifrån självklart i tider av
klimatförändringar och andra miljö­
hot. Speciellt i de städer, där en allt
större del av världens befolkning bor.
”Naturen i staden är inget pynt, den
är livsviktig, levande infrastruktur. Lika
viktig som elnät och kollektiv­trafik”,
skriver redaktörerna Maria Block och
Varis Bokalders i den nyligen utkomna
rapporten Urbana ekosystemtjänster:
Låt naturen göra jobbet.
Rapporten är ett av resultaten av
forskningsprojektet c/o City, som fin­
ansierades av Vinnova och drevs 2012–
2014 av Stockholms stad i samarbete
med Malmö Stad, byggföretaget ncc,
teknikforskningsinstitutet sp, teknik­
konsulten wsp, White arkitekter samt
miljökonsulterna U&We, Albaeco,
Esam och Ekokultur. Allt med syftet
att öka kunskapen om hur grön infra­
struktur kan komplettera den traditio­
nella, så kallade grå, bland stadsplane­
rare, arkitekter, byggherrar och boende.
Ta bara det här med mikroklimatet
och dagvattnet, det vill säga det tillfäl­
ligt förekommande regn-, smält- och
grundvatten som normalt sett tas om
hand av dagvattenbrunnar. Allt efter­
som andelen byggnader och gator
ökar tenderar urbana miljöer att bli
varmare och därmed tvingas hantera
allt större mängder dagvatten. I kom­
bination med ett allt varmare klimat
och den typ av extrema regnväder vi
redan sett exempel på kan konsekven­
serna bli förödande. Här kan grönska
spela en viktig, balanserande roll: den
absorberar värme och kan kyla om­­
givande bebyggelse med flera grader
både dag- och nattetid. Och nyttan
stannar inte i och med det. Träd kan
suga upp enorma mängder vatten.
Dessutom renar grönska luften och
dämpar buller från trafiken, samtidigt
som den skuggar och ger plats för
rekreation och naturupplevelser.
Rapporten ger konkreta exempel
på hur man i framtida städer kan an­­
vända mångfunktionell grönska och
berättar bland mycket annat hur växt­
val, insekts- och fågelholkar samt närhet
mellan olika grönområden kan ge ett
bra livsrum för pollinerande insekter
och fröspridande fåglar. Man får en bra
bild av hur allt hänger ihop. De polline­
rande insekterna är beroende av växter
som blommar under olika perioder
under året, och olika arter av polline­
rare är beroende av olika färger, dofter
och former. Därför kan örter, buskar
och träd som vi inte direkt ser nyttan av
vara avgörande för att få bin och hum­
lor att överleva så att de kan pollinera
fruktträd och andra nyttoväxter.
”I grunden handlar både c/o City
och begreppet ekosystemtjänster om
att poängtera människans beroende
av naturen”, säger Maria Block. Utan
buskage tystnar fågelsången, utan gra­
nar färre ekar. Ju större mångfald av
arter och livsmiljöer, desto bättre mat­
produktion. Och så vidare.
Annica Kvint frilansjournalist
V.09
Bondbönor i lådorna
Bondbönan som tros härstamma
från medelhavsområdet har odlats här
uppe i Norden ända sedan brons­
åldern. Den hör till ärtfamiljen och
det är den ibland flera decimeter långa
läderartade baljan som innehåller de
njurformade bönorna, dem man äter.
På senare år har bondbönan fått ett
uppsving inte minst i restaurang­köken,
men på menyerna går den då oftast
under namnet fava (faba betyder böna
på latin). De gamla svenska namnen
hästböna och välsk böna är det där­
emot inte ofta man stöter på längre.
Förvara bondbönorna i plastpåse i
svalen, +6–18. Skala dem genom att
plocka dem ur baljan. Koka dem sedan
lätt och tryck försiktigt ut dem ur sina
skal. Ät i en sallad (gärna med getost)
eller kanske stuvade eller i en soppa.
Fler tips hittar du på nästa sida samt i
Receptbanken på www.ekoladan.se.
Sportlovstider
Sportlovet är nu i full gång. Denna
vecka är det dags för Stock­holm och
Gnesta och nästa är det Umeå, Sund­s­
vall och Kramfors tur.
Kom ihåg att avboka din låda
minst fem dagar i ­förväg om du pla­
nerar att åka bort.
Ekolådan och kylan
Nu när det är kallgrader och ­blid­­­-
väder om vartannat blir våra chaufförer
extra glada för lite sand på uppfarter
och gångar.
Bor du i villa eller radhus vill vi
också gärna tipsa om vår frigolit­­låda.
Den rymmer en Ekolåda och en
kasse och skyddar mot såväl värme
som kyla. Du hittar den i Tilläggs­­
sortimentet på www.ekoladan.se.
FÖr kontakt ring: 08 - 554 810 80 MÅ N – fre KL. 10– 12, ti s äv e n kl. 13– 15 • M E J LA D RESS: In fo @e k o ladan .s e
VECKANS RECEPT
D U HITTAR MÅNGA F LER R ECEPT PÅ V E C KA N S LÅ D I N N E H Å LL PÅ W W W.E KO LA D A N .S E
Blekselleri med ostdipp
8 portioner
6 stjälkar blekselleri
100 g gorgonzola
4 msk grädde
100 g mascarpone
2 tsk vitvinsvinäger
salt och peppar
Skölj bleksellerin, skär den i stavar
och lägg i kallt vatten. Låt dra i kylen
ca 1 timme tills de är riktigt krispiga.
Smula ner osten i en skål, rör i grädde
och mascarpone till en jämn kräm.
Smak­sätt med vinäger, salt och peppar.
Häll av vattnet från bleksellerin, låt
rinna av väl. Dippa i ostkrämen.
Tips rödbetor: Mixa ett par
kokta rödbetor i matberedare med
lite olja, färskpressad citronsaft, vitlök
och örter. Vänd ner rödbetsmixet i
kokt bulgur. Smaksätt med salt och
peppar. Gott till exempelvis grillat
lamm och smulad getost.
Tips bondbönor: Sprita bönorna,
dvs plocka dem ur skidorna. Koka has­
tigt i lättsaltat vatten. Häll av vattnet,
spola under kallt vatten. Skala bönorna
genom att försiktigt trycka ut dem ur
skalen. Lägg i en skål. Tips 1: Stek
tärnat rökt sidfläsk knaprigt, strö det
över bönorna. Blanda med fint hackad
rödlök. Smak­sätt med salt, peppar och
ett par droppar vinäger. Vänd ner i
ny­­­kokt pasta. Riv över rikligt med
parmesan. Tips 2: Hacka ett par kokta
ägg och vänd ner i bönorna tillsam­
mans med fint hackad rödlök och
persilja. Smält smör och skeda över
bönragun. Smaksätt med salt och
peppar. Gott till exempelvis fisk.
Rostad palsternacka med
spenat och syrad rödlök
4 portioner
400 g palsternackor
2 msk olivolja
1 vitlöksklyfta
salt och peppar
1/2 ask babyspenat
Syrad lök:
2 msk ättiksprit 12%
4 msk strösocker
8 msk vatten
1/2–1 rödlök, skivad
Sätt ugnen på 200°.
Skala palsternackorna och skär dem i
klyftor. Lägg på en plåt. Ringla
olivolja och riv vitlöken över, salta
och peppra. Vänd runt och rosta i
ugnen i 20–25 minuter.
Koka upp ättika, socker och vatten.
Lägg i löken och låt svalna. Häll av
lagen. Strö lök och spenat över de
rostade palsternackorna. Vänd runt
och lägg på ett fat. Gott till exempel­
vis grillad kyckling.
Gräddkokt fänkål
med tomat och dill
4 portioner
3 dl grädde
2 tomater
1 fänkål, tunt skivad
1/2 rödlök, skivad
1 dl hackad dill
Häll grädden i en kastrull, koka upp
och låt sjuda tills 2/3 återstår.
Skär tomaterna i klyftor. Skär bort
kärnhuset och strimla tomatköttet.
Rör ner fänkålen i grädden, låt koka
ett par minuter. Vänd ner tomat­köttet,
lök och dill. Smaksätt med salt och
peppar. Gott till exempelvis kokt fisk.
Rucola-pesto
4 portioner
100 g rucola, hackad
1 vitlöksklyfta, finhackad
1 msk kapris, finhackad
3/4 dl olivolja
1 msk vitvinsvinäger
salt och peppar
Blanda ingredienserna till peston i en
skål. Smaksätt med salt och peppar.
Låt stå och dra ca 20 minuter. Gott
till nykokt pasta.
Radiokaka med apelsin
och ingefära
1 kaka
200 g mörk choklad
50 g smör
4 msk ljus sirap
1 nypa salt
rivet skal av 1/2 apelsin
1 tsk riven ingefära
10–15 mariekex
Hacka chokladen och lägg i en skål
tillsammans med smör och sirap.
Smält försiktigt i mikro eller över
vattenbad. Rör ner salt, rivet apelsin­
skal, ingefära och krossade mariekex.
Häll smeten i en smörpappersklädd
form, tryck ut den ordentligt – lägg
gärna ett bakplåtspapper över och
tryck den riktigt jämn och fin. Låt stå
i kyl ca 10 timmar. Stjälp upp kakan
och skär i bitar.
Ingela Persson ekolådans kock
våra odlare denna vecka:
Tomater: José Carlos, Algarrobo, Spanien.
Sallat: ”Batavia”, Biogarden, Provence,
Frankrike. Rödlök: Sören Nilsson, Mörby­
långa. Fänkål: O.P. Ortofrutticoli Jonica,
Ginosa, Italien. Palsternackor: Forsbergs
Gris & Grönt, Östhammar. Rucola,
Baby­spenat: Orto Bellina, Gorlago, Italien.
Avokado: ”Hass”, Axarfruit, Benamargosa
och Ecobalcon, Nerja, Spanien.
Bondbönor: Antonio Reverte, Lorca,
Spanien. Rödbetor: Solmarka gård,
Vassmolösa. Blekselleri: Biocampo, San
Pedro del Pinatar, Spanien. Ingefära:
Weifang Jiahe, Anqiu, Kina. Morötter:
Wålstedts lantbruk, Dala-Flod. Broccoli:
Thaymin, Calasparra, Spanien. Gurka:
Nicolas Maldonado, Albuñol, Spanien.
Bananer: Horizontes Organicos, Azua,
Dominikanska Rep. Apelsiner: ”Lane
Late”, Oscar Morell, Valencia, Spanien.
Grapefrukt: ”Pink Marsh”, Soc. Coop.
Salamita, Barcellona, Italien. Gröna
druvor: ”Regal”, Capespan, Paarl,
Sydafrika. Kiwi: ”Hayward”, Agricoli Bio,
Aprilia, Italien. Äpplen: ”Jonagored”,
Fruktgården Augu­stin, Jork, Tyskland.
FÖ r kontakt ring: 08 - 554 810 80 MÅ N–f re KL. 10– 12, ti s äv e n kl. 13– 15 • M E J LA D RESS: In fo @e k o ladan .s e