Budget/plan

Transcription

Budget/plan
www.molndal.se
Budget/plan
Mölndals stad
2015–2017
Mölndals stad ligger söder om Göteborg och hade siste september 2014 en befolkning på 62 718 personer. Under 2015 planerar staden att producera kommunala
tjänster för ungefär 4 miljarder kronor och det ekonomiska resultatet beräknas till
38,1 miljoner kronor. År 2015 betalar mölndalsborna, enligt förslag till kommunoch regionsfullmäktige, 31,74 kronor per intjänad hundralapp i kommunal skatt,
varav 20,26 kronor till Mölndals stad och 11,48 kronor till Västra Götalandsregionen.
Av 100 kronor i kommunalskatt planeras 83 kronor till skola, vård och omsorg,
4 kronor till gator, parker och kollektivtrafik, 4 kronor till kultur- och fritidsverksamhet och 9 kronor till räddningstjänst, miljö- och hälsoskydd, planverksamhet
samt övrigt.
Omslagsbild: Skulptur Faesbiaergha på Stadshusplan i Mölndal.
Konstnär: Roland Andersson Foto: Sonja Skäär
INNEHÅLL
INLEDNING
Mölndals stads organisation
Kommunstyrelsens ordförande
2
3
VISION OCH KF-MÅL
Vision och KF-mål
4
EKONOMISK ÖVERSIKT
Ekonomisk översikt
12
GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING
Bakgrund
22
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
22
God ekonomisk hushållning i praktiken
22
Finansiella mål
23
EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING
Resultatbudget/plan 2015–2017
24
Kassaflödesbudget/plan 2015–2017
24
Balansbudget/plan 2015–2017
25
Noter
26
VERKSAMHET PER NÄMND
Byggnadsnämnden
28
Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och
övriga nämnder
30
Kultur- och fritidsnämnden
32
Miljönämnden
34
Skolnämnden
35
Social- och arbetsmarknadsnämnden
37
Tekniska nämnden
39
Utbildningsnämnden
40
Vård- och omsorgsnämnden
42
INVESTERINGAR
Investerings- och exploateringsbudget/plan, objektsvisa
anslag samt nämndanslag för inventarier m m
Kommentarer till investerings- och exploateringsbudget/plan
44
51
ÖVRIGT
Styrprinciper för Mölndals stad
59
INLEDNING
Mölndals stads organisation
Kommunfullmäktige
Kommunrevisorerna
Valberedningen
Stadsledningsförvaltningen
Kommunstyrelsen
Serviceförvaltningen
Arbetsutskottet
Arbetsgivar- o. organisationsutskottet
Näringslivsutskottet
Planeringsutskottet
Serviceutskottet
Stadsbyggnadsförvaltning,
plan och exploatering
Kultur- och fritidsförvaltningen
Kultur- och fritidsnämnden
Miljöförvaltningen
Miljönämnden
Skolförvaltningen
Skolnämnden
Social- och arbetsmarknadsförvaltningen
Social- och arbetsmarknadsnämnden
Stadsbyggnadsförvaltningen
Byggnadsnämnden
Tekniska förvaltningen
Tekniska nämnden
Utbildningsförvaltningen
Utbildningsnämnden
Vård- och omsorgsförvaltningen
Förbo AB
27,6%
Kvarnfallet
Mölndal AB
100%
Mölndal
Energi AB
100%
Mölndal Energi
Nät AB
100%
Mölndalsbostäder AB
100%
Faren Fastighets AB
100%
Gunnebo Slott och
Trädgårdar AB
100%
Mölndals
Parkerings AB
100%
MölnDala
Fastighets AB
100%
Vård- och omsorgsnämnden
Mölndals Centrum
Koljan 1 Fastighets AB
100%
Valnämnden
Överförmyndarnämnden
Mölndals Centrum
Karpen 12 Fastighets AB
100%
Mandatfördelning
2014–2018
Mölndals Centrum
Byggnads Fastighets AB
100%
S 18
M 14
MP 7
FP 6
SD 6
V 4
KD 3
C 3
Affärsfastigheter
i Mölndal AB
100%
Mölndals Centrum
Fiskarna KB
100%
2
INLEDNING
Ny majoritet i Mölndal
Foto: Hans Wretling
När budgeten antas i fullmäktige i november så pågår vårt
arbete för fullt i majoriteten med att skriva en programförklaring som vi räknar med att lägga fram till fullmäktige i
december.
Mölndals stad har av tradition en välskött ekonomi och det
har gett den politiska majoritet som styrt förutsättningar för
att utveckla verksamheten i den riktning man önskat. Det har
i Mölndal under de senaste 8 åren med den moderatledda
Alliansen inneburit att man lagt ut flera äldreboenden på entreprenad, konkurrensutsatt stadens egna verksamhet inom
bland annat hemtjänsten samt stimulerat etableringen av
friskolor. Detta behöver inte vara fel, men då måste man ha
tydliga mål för verksamheten och vad man vill uppnå. Jag
upplever att målet ibland har varit just själva konkurrensutsättningen eller privatiseringen och inte kvalitetsförbättringen
för verksamheten eller den enskilda brukaren.
Den nya majoriteten kommer att ägna en stor del av kommande års budgetförslag åt att förbättra och utveckla stadens
mål och sättet att mäta måluppfyllelsen. För mig som politiker är målstyrning ett viktigt instrument. Att ha kontroll
på budgeten och samtidigt se till att man når de mål som vi
politiskt pekat ut i programförklaringen, som dessutom ligger
i linje med stadens vision 2022, är en härlig utmaning. Det
är när man lyckas med det som man belönas med förtroendet
från medborgarna. Utmaningen är stor, men den nya majoriteten är beredda att ta sig an den.
Efter valet i september har Mölndals stad en ny majoritet bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet
och Kristdemokraterna. Det är också den majoritet som lägger fram budgeten för 2015. Vi har valt att göra relativt små
men viktiga förändringar. Vi vill låta analysera och utreda en
del frågor innan vi lägger skarpa förslag om dessa. Exempel på
sådant är uppdraget till skolnämnden om att utreda modellen
till resursfördelning mellan skolorna. Idag har vi en så kallad rak skolpeng. Vi ser framför oss en modell med en viktad
skolpeng för att resurserna skall styras bättre efter elevernas
behov. Vi ger också vård- och omsorgsnämnden ett uppdrag
om att utreda möjligheten och kostnaderna för hemlagad mat
i hemtjänsten eftersom vi anser att detta är en kvalitetshöjning för den enskilde brukaren. Vi väljer också att titta ytterligare på behovet av en sporthall i Lindome, eftersom vi tror
att behovet inte riktigt motsvarar de planer som finns just nu.
Utan att föregripa programförklaringen så lovar jag att stadens
nya majoritet kommer att förbättra dialogen mellan staden
och medborgarna, näringslivet, föreningslivet med mera. Jag
har upplevt att det finns ett starkt önskemål från flera aktörer
om detta och jag vet att majoritetens samtliga partier ser fram
emot en ökad dialog för att skapa kunskaper och förutsättningar för framtidens beslut.
Du som läser detta budgetförslag ska veta att det finns både
tjänstemän och politiker som är beredda att svara på de frågor som du har eller lyssna på dina förslag till förbättringar.
Stadshuset är Ditt hus, tjänstemännen är ”dina” tjänstemän
och politiker är valda av dig. Vårt uppdrag är att utveckla staden i den riktning vi redovisade för dig i valrörelsen. Vi ska
förverkliga de vallöften som gjorde ditt val så viktigt. Det är
mitt löfte till er!
Det kanske tydligaste förslaget i den här budgeten är att vi
i Mölndal nu inför det som finns i Göteborg och heter fria
resor i kollektivtrafiken för dem som är 65 år och äldre. Vi
tycker att detta är ett bra förslag såväl ur ett miljöperspektiv
som ett äldreperspektiv.
För mig som kommunstyrelsens ordförande är det viktigt
att skapa en stabilitet i styrningen av staden. Då är en av de
bättre modellerna att gemensamt skriva en programförklaring
för hela mandatperioden som lägger fast den politiska inriktningen för de kommande åren. Programförklaringen utgör
sedan styrdokument för förvaltningsorganisationen vilket underlättar för tjänstemännen i staden att planera verksamheten.
Marie Östh Karlsson (s)
Kommunstyrelsens ordförande
3
VISION OCH KF-MÅL
Tillsammans förverkligar vi vår vision!
Vi behöver en gemensam framtidsbild för att Mölndal ska bli en ännu
bättre stad för alla som bor och verkar här. Med visionen har vi bestämt en
inriktning för hur Mölndal ska utvecklas fram till 2022.
Vi har utformat visionen tillsammans med Mölndalsbor, företag, föreningsliv och våra grannkommuner. Visionen ska kraftsamla hela staden med
siktet inställt på ett Mölndal i toppklass. Tillsammans förverkligar vi vår
vision.
Mölndals stads ansvar och roll
Visionen ska ligga till grund för strategisk planering och utveckling i
Mölndals stad. Med visionen som grund sätter de folkvalda mål för vad
som ska uppnås för att visionen ska förverkligas. Mölndals stad följer årligen upp och återrapporterar hur arbetet med att uppnå Mölndal Vision
2022 fortskrider.
Kommunfullmäktige Mölndals stad, 18 september 2013
Texten ovan beskriver syftet med och bakgrunden till visionen, som sammanfattas:
Mölndal är den hållbara staden där alla får chansen.
Med mod och kreativitet förstärker vi Västsverige.
Vi närmar oss Mölndal Vision 2022 när:
üFler än två av tre invånare starkt rekommen-
üMölndal är en av Sveriges främsta näringslivs-
üFler än nio av tio unga tjejer och killar i
üMölndal har ett positivt varumärke som har
üFler än hälften av Mölndalsbornas resor görs
üVi är fler än 70 000 Mölndalsbor.
derar Mölndal som bostadsort.
kommuner.
Mölndal mår bra och har framtidstro.
stärkts över tid.
med hållbara färdsätt.
Struktur för målstyrning
En viktig del av visionen är dess tre fokusområden med tillhörande visionsstrategier. Till fokusområdena
knyts i denna budget tio KF-mål som på kortare sikt ska styra den kommunala organisationen. Utöver dessa
finns även ett internt mål. Målen uttrycker väsentliga delar av det som behöver uppnås för att visionen ska
kunna bli verklighet. De berör samtliga hela organisationen, om än i varierande grad. Kopplat till målen antas indikatorer med värden för att bland annat möjliggöra jämförelser och värderingar av uppnådda resultat.
KF-målen med tillhörande indikatorer utgör en grund för nämndernas verksamhetsplaner och speglas
där i mer specifika mål som visar hur nämnderna kommer att bidra till måluppfyllelsen. På detta vis skapas
en kedja som länkar samman vision, KF-mål och verksamhetsplaner. Resultaten följs årligen upp i stadens
årsredovisning och i nämndernas verksamhetsberättelser. Även andra övergripande uppföljningar genomförs
med utgångspunkt från kommunstyrelsens lagstadgade uppsiktsplikt.
På nästa sida följer KF-målen indelade efter fokusområde med tillhörande visionsstrategier samt en förteckning över indikatorer och värden.
4
VISION OCH KF-MÅL
Fokusområde
Fokusområde
Fokusområde
En modig stad med Mölndal förstärker En hållbar stad
tydlig historia
där vi växer
Västsverige
och mår bra
Mölndal har en sammanhållen och unik
stadskänsla där vi använder våra historiska miljöer på nya spännande sätt.
Vi har en tillgänglig, levande stad där
människor möts och upplever tillit och
mångfald. Den livfulla stadskärnan stärker hela Mölndals utveckling. Mod och
framåtanda präglar hur vi tillsammans
formar vår stad för framtiden.
Vår kunskap och kreativitet förstärker
Västsverige. I Mölndal föds och utvecklas
de bästa idéerna. Vi är ledande i arbetet
med att utveckla smarta lösningar som
stärker vår storstadsregion. Närheten till
Göteborg är en tillgång för Mölndal – vi
är en attraktiv del av storstaden med en
egen kreativ profil.
Mölndal växer och vi blir fler. Unga
människor söker sig till Mölndal för att
leva och bo. Här kan du styra dina livsval
och nå din fulla potential. Alla får chansen. Här finns attraktiva bostäder och en
grön livsmiljö. Smidiga kommunikationer gör det enkelt att besöka Mölndal
och att leva här. I Mölndal blomstrar
både stad och land.
Visionsstrategier
Visionsstrategier
Visionsstrategier
•Vi utvecklar en tät, vacker och sammanhållen stadskärna som består av
Mölndals centrum, Forsåker och Kvarnbyn. Med en modern känsla i gestaltning
och uttryck som knyter an till vår historia skapar vi ett Mölndal som speglar vår
identitet.
• Vi utvecklar ett företagsvänligt klimat
som gör att kunskapsintensiva och kreativa verksamheter väljer att etablera sig i
Mölndal.
•Vi bygger attraktiva bostäder som
främjar en blandning av människor och
som möter bostadsbehoven hos olika
generationer.
• Vi driver samverkan mellan näringsliv,
kommunen, skolor och lärosäten som
skapar nya mötesplatser för ett starkare
regionalt näringsliv. Vi skapar kreativa
miljöer där människor från olika bakgrunder möts och nya tankar föds.
• Mölndal utvecklar bra och attraktiva
skolor där trygga elever når höga och
jämna skolresultat. Tillsammans tar vi
ett gemensamt ansvar för att barn och
unga är delaktiga och mår bra.
• Vi utvecklar gemensamma mötesplatser där alla är välkomna och kan uppleva
ett livaktigt kultur- och fritidsliv. I våra
stadskvarter skapar vi ett blandat utbud
av bostäder, handel och nöjen som gör
det trivsamt att vistas i Mölndal.
• I dialog med Mölndalsborna skapar vi
en livskraftig utveckling av Mölndal som
stärker vår gemensamma identitet och
stolthet.
• Vi utvecklar ett livskraftigt samarbete
med Göteborg och kringliggande kommuner som stärker vår gemensamma
storstadsregion för framtiden.
• Vi verkar för en utveckling av Mölndal som är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar.
KF-mål 2015
KF-mål 2015
KF-mål 2015
1) De som besöker stadskärnan ska i
ökad grad uppleva den som sammanhållen, karaktäristisk och modern.
3) Företagare ska uppfatta Mölndal som
en alltmer attraktiv näringslivskommun.
5) Bostadsbyggandet i Mölndal ska öka
och möta kravet på en hållbar tillväxt.
4) Mölndal ska ta en alltmer betydelsefull
roll i utvecklingen av regionen.
6) Varje barns potential ska tidigt tas tillvara så att de samlade skolresultaten förbättras samtidigt som fler får godkänt i alla
ämnen.
2) De som vistas i Mölndal ska uppleva
ökad trivsel och trygghet i det offentliga
rummet.
7) Mölndalsbornas möjligheter att påverka frågor som rör deras vardag och att ta
ansvar för stadens utveckling ska öka.
Internt fokus
8) Andelen Mölndalsbor som upplever
god hälsa ska öka.
11) Mölndals stads attraktivitet och tydlighet som arbetsgivare ska stärkas.
9) Mölndals miljö- och klimatarbete ska
stärkas för att tillförsäkra Mölndalsborna
en hälsosam och god miljö.
10) I Mölndal ska graden av socialt deltagande, integration och egen försörjning öka.
5
VISION OCH KF-MÅL
Indikatorer med värden
Indikatorer KF-mål nr 1
Utfall 2013
Antal byggrätter för bostäder i
stadskärnan.
Jämförbara uppgifter
saknas.
>200 i genomsnitt per år.
Uppgiften avser takten
i planeringen. Mätning
kan ske årligen men bör
värderas över en flerårsperiod.
Andel hyresrätter av det som
nyproduceras i stadskärnan.
Jämförbara uppgifter saknas, se även kommentar.
Över tid 30 %.
Blandning av upplåtelseformer. Innerstaden och
närliggande områden
har idag 37 % hyresrätter.
Andelen av bottenvåningarna
i stadskärnan som innehåller
publik verksamhet.
Jämförbara uppgifter
saknas.
Över tid 50 %.
Hälften av den uthyrbara
ytan i bottenvåningarna
som vetter mot allmän
plats i stadskärnan ska
utformas så att det
är möjligt med publik
verksamhet, offentlig
eller privat.
Täthet/exploateringsgrad i
stadskärnan, kvm byggyta per
kvm tomtmark.
Jämförbara uppgifter saknas, se även kommentar.
På sikt en täthet på >= 1,5 m² BTA/m²
tomtmark.
Går att mäta allteftersom stadskärnan byggs
ut.
Enkät gällande varumärket
Mölndals innerstad, frågan
”Hur attraktiva upplever du
att följande shoppingområden
är?” Skala 0–7.
Jämförbar
uppgift
saknas.
2,7
>=2,8
Mångfald i kommersiellt
utbud. På kort sikt är
även måttlig höjning en
utmaning då rivningar
och nybyggen pågår i
stadskärnan.
Indikatorer KF-mål nr 2
Utfall 2013
Utfall 2014
SCB:s medborgarundersökning, Trygghet. Skala 0–100.
2012: 59
Undersökning ej
genomförd i
Mölndal.
Indikatorer KF-mål nr 3
Utfall 2013
Utfall 2014
SKL Insikt-enkät till företag
som fått myndighetsbeslut.
Skala NKI 0–100.
66
Uppgift
ännu ej
framtagen.
>=68
Rankingplacering i Svenskt
Näringslivs årliga kommunranking.
31
35
<=25
Antal nystartade företag per
1000 invånare 16–64 år.
10,3
10,3
(per aug)
Se 2016–
Utfall 2014
Budget 2015
Budget 2015
Möjligt 2016
Möjligt 2016
Möjligt 2017
Möjligt 2017
>=60
Budget 2015
6
Kommentar
Kommentar
Indikatorn handlar till
viss del om trygghet i
det offentliga rummet.
Gränsvärden:
40 = Godkänt, 55 = Nöjd,
75 = Mkt nöjd.
Möjligt 2016
Möjligt 2017
70
11,3
Kommentar
Snitt GR 2013 = 65,
snitt riket 2013 = 67
Gränsvärden:
62–69 = Godkänt,
70–80 = Högt,
>80 = Mkt högt
Ambitionen 2016 motsvarar BRG: s strategiska
mål i regionen.
VISION OCH KF-MÅL
Indikatorer KF-mål nr 4
Utfall 2013
Utfall 2014
Budget 2015
Möjligt 2016
Fråga i varumärkesundersökningen ”I vilken grad instämmer du i att Mölndal är en stad
som har en betydande roll i
utvecklingen av regionen?”
Jämförbar
uppgift
saknas.
26 % instämmer/
instämmer helt.
Se 2016–
Andelen
som instämmer/
instämmer helt
ska öka.
Upprättad handlingsplan för
staden.
Se kommentar.
Indikatorer KF-mål nr 5
Utfall 2013
Utfall 2014
Befolkningstillväxt
0,5 %
0,8 %
(per jun)
0,8 %
Avstånd till kollektivtrafikhållplats vid planering av
nyproducerade bostäder, andel
inom 400 meter (800 meter
från pendeltågsstation).
76 %
Uppgift
ännu ej
framtagen.
>=77 %
Mäts successivt som
staden tar fram nya
planer och i dialog med
kollektivtrafikhuvudmannen.
Över tid
>=20 % av
respektive
upplåtelseform
inom alla
kommundelar
Uppnås idag i kommundelen Mölndal. I Kållered
är andelen bostadsrätter
11 %. I Lindome är andelen hyresrätter 15 % och
bostadsrätter 9 %.
Andel av varje upplåtelseform
(hyresrätt, bostadsrätt och
äganderätt i småhus respektive
flerbostadshus) inom respektive prognosområde.
Möjligt 2017
Ca 30 % uppgav 2014 att
de inte hade någon uppfattning. Uppgifterna
avser Mölndalsbor.
X
Se kommentar.
Kommentar
Kartläggning måste ske
först. Behov av att bl.a.
identifiera de nätverk
som staden deltar i och
eventuella regionala
handlingsplaner och
mål.
Budget 2015
7
Möjligt 2016
1,0 %
Möjligt 2017
1,3 %
Kommentar
Mölndal har under de
senaste tio åren haft
en befolkningstillväxt
på i snitt 0,7 %. Det är
lägre än angränsande
kommuner. Över tid ska
Mölndals tillväxt motsvara 1,5 % per år.
VISION OCH KF-MÅL
Indikatorer med värden
Indikatorer KF-mål nr 6
Utfall 2013
Utfall 2014
Meritvärden åk 9, totalt
214
218
>=218
varav flickor/pojkar
231/ 199
235/ 204
>235/>204
varav samtliga exklusive nyinvandrade elever/nyinvandrade
elever
220/62
223/94
>223/>94
Nyinvandrad här =
kommit till Sverige de
senaste 4 åren och inte
bott i Sverige eller gått i
svensk skola tidigare.
Andel godkända i alla ämnen
åk 9
81 %
79 %
>79 %
Snittet de senaste tio
åren är 81,6 %. I hela
landet är motsvarande
genomsnittsvärde
76,5 %.
Andel godkända i alla ämnen
nationella prov åk 3: matematik/svenska/svenska som
andraspråk
93 % /
95 % /
87 %
Uppgift
ännu ej
framtagen.
>93 % /
>95 % /
>87 %
I åk 3 görs nationella
prov i ma och sve/
sve som andraspråk.
Kravnivåer finns för
varje delprov, men inte
för provet som helhet.
Andelen som når kraven
på delproven är större i
Mölndal än i riket.
Andel med gymnasieexamen
inom fyra år efter påbörjat
nationellt program (gäller
Mölndalsungdomar oavsett
skolhuvudman)
Jämförbara uppgifter saknas, se även kommentar.
>=80 %
Gymnasieexamen är ett
nytt begrepp kopplat till
utbildningar påbörjade
efter juli 2011. Ett första
referensvärde publiceras
dec 2015.
Andel vuxenstuderande som
uppnått det utbildningsmål
som angetts i den individuella
studieplanen.
72 %
Uppgift
ännu ej
framtagen.
>72 %
Indikatorn mäter andel
vuxenstuderande som
uppnått det utbildningsmål som angetts i den
individuella studieplanen.
Indikatorer KF-mål nr 7
Utfall 2013
Utfall 2014
Kommunkompassen SKL,
område offentlighet och
demokrati. Skala 0–100.
Undersökning ej genomförd i Mölndal.
Se 2016–
SCB:s medborgarundersökning, Bemötande och tillgänglighet. Skala 0–100.
2012: 54
Undersökning ej
genomförd i
Mölndal.
>= 57
Snitt riket 2012 = 57
Gränsvärden:
40 = Godkänt,
55 = Nöjd,
75 = Mkt nöjd.
SCB:s medborgarundersökning, Nöjd-inflytande-index,
NII. Skala 0–100.
2012: 37
Undersökning ej
genomförd i
Mölndal.
>= 40
Snitt riket 2012 = 39,
Gränsvärden som ovan.
Budget 2015
Budget 2015
8
Möjligt 2016
>=219
Möjligt 2016
>= 51
Möjligt 2017
>=220
Möjligt 2017
Kommentar
Utfallen avser genomsnitt för kommunala
skolor i Mölndal.
Kommentar
Utvärderingsverktyg
som belyser kommunen
utifrån ett medborgaroch brukarperspektiv.
Snitt mätningar riket
2010–2014 =50
VISION OCH KF-MÅL
Indikatorer KF-mål nr 8
Utfall 2013
Utfall 2014
Budget 2015
Lupp åk 8 + gy år 2. Andel som
bedömer sin egen hälsa som
god eller mycket god.
Tjejer 71 %
/ killar 87 %
Undersökning ej
genomförd.
Se 2016–
åk 8:
tjejer
>=87 %
Lokal uppföljning av
ungdomspolitiken. En
första ambition är att
jämna ut skillnaden
mellan könen. Kopplat
till visionen så bör nivån
2022 vara minst 95 % för
både tjejer och killar.
Tjejer 73 %
/ killar 76 %
Undersökning ej
genomförd.
Se 2016–
åk 2 gy:
tjejer
>=76 %
En första ambition är
att jämna ut skillnaden
mellan könen. Kopplat
till visionen så bör nivån
2022 vara minst 95 % för
både tjejer och killar.
Tjejer 82 %
/ killar 87 %
Undersökning ej
genomförd.
Se 2016–
åk 8:
tjejer
>=87 %
En första ambition är
att jämna ut skillnaden
mellan könen. Kopplat
till visionen så bör nivån
2022 vara minst 95 % för
både tjejer och killar.
Tjejer 80 %
/ killar 82 %
Undersökning ej
genomförd.
Se 2016–
åk 2 gy:
tjejer
>=82 %
En första ambition är
att jämna ut skillnaden
mellan könen. Kopplat
till visionen så bör nivån
2022 vara minst 95 % för
både tjejer och killar.
2011:
Kvinnor
74 %
/ män 77 %
Undersökning ej
genomförd.
Kvinnor
>=75%,
män
>=78 %
Lupp åk 8 + gy år 2. Andel som
uppger att man är nöjd med
livet.
Folkhälsoenkäten. Andel som
bedömer sitt hälsotillstånd
som bra eller mycket bra.
9
Möjligt 2016
Möjligt 2017
Kommentar
Kan brytas ner på åldersgrupper. Ambition för
mätning därefter (2019)
kan vara minst 80 % för
både kvinnor och män.
VISION OCH KF-MÅL
Indikatorer med värden
Indikatorer KF-mål nr 9
Utfall 2013
Utfall 2014
Budget 2015
Möjligt 2016
Möjligt 2017
Totala utsläpp av växthusgaser i Mölndal i ton CO2ekvivalenter /invånare och år.
2010: 4,12
2011: 3,52
2013: 3,4
2014:3,3
2015:3,2
a) varav från energiförsörjning
2010: 1,39
2011: 0,88
b) varav från industriprocesser
2010: 0,09
2011: 0,07
c) varav från transporter
2010: 2,26
2011: 2,19
d) varav från arbetsmaskiner
2010: 0,24
2011: 0,25
e) varav från lösmedelsanvändning
2010: 0,03
2011: 0,03
f) varav från jordbruk
2010: 0,04
2011: 0,03
g) varav från avfall och avlopp
2010: 0,07
2011: 0,07
Andel av invånare i Mölndal
som har tillgång till minst ett
grönområde inom 300 m.
Se kommentar.
Andel hushållsavfall som
återvinns genom materialåtervinning inklusive biologisk
behandling
37 %
Kommentar
Område Klimat, miljömål nr 1. Vid utgången
av varje år redovisas en
siffra som gäller för två
år tidigare. Uppföljning
av delområdena a–g1.
Område Hälsa, miljömål
nr 15. År 2014 görs en
första uppföljning. Värde
fastställs i budgetprocessen inför 2016.
Uppgift
ännu ej
framtagen
42 %
10
45 %
50 %
Område Avfall, grund
i miljömålen. Källor
Kolada och SCB.
VISION OCH KF-MÅL
Indikatorer KF-mål nr 10
Utfall 2013
Utfall 2014
Budget 2015
Möjligt 2016
Möjligt 2017
Kommentar
Andel 21-åringar i staden som 93 %
klarar sig utan försörjningsstöd
Uppgift
ännu ej
framtagen.
>=94 %
2013-12-31 var antalet
21-åringar 780 st. Under
samma år var 57 i åldersgruppen aktuella för
försörjningsstöd. Klarat
sig själva, här = ej sökt
försörjningsstöd, föräldrar försörjer, jobb, studier, arbetsmarknadsåtgärder, aktivitetsstöd
fr. Försäkringskassan osv.
Försörjningsstöd
per invånare, kr
845
850 (delår)
<=765
Snitt 2013, riket:
1 125 kr, GR: 1 537 kr,
GR exkl. Göteborg:
685 kr. Spann i kranskommunerna 509–1 320 kr.
Folkhälsoenkäten
Hälsa på lika villkor,
” Lågt socialt deltagande”.
2011: 16 %
Undersökning ej
genomförd.
<=13 %
Utfall 2011 var bättre än
snittet i VGR. Lågt socialt
deltagande, här = andel
som deltagit i endast en
eller ingen av ett antal
typer av aktiviteter de
senaste 12 månaderna.
Indikatorer KF-mål nr 11
Utfall 2013
Utfall 2014
Medarbetarenkät, ”Rekommenderar Mölndals stad som
arbetsgivare”.
2012: 48 %
Undersökning ej
genomförd.
>=55 %
Medarbetarenkät, ”Att vara
chef i Mölndals stad”.
2012: 65 %
Undersökning ej
genomförd.
>=75 %
Budget 2015
11
Möjligt 2016
Möjligt 2017
Kommentar
E KO N O M I S K Ö V E R S I K T
Ekonomisk översikt
Sammanfattning
Svensk ekonomi
För 2015 budgeteras ett resultat på 38,1 mnkr och för planperioden budgeteras resultatet till 33,1 mnkr 2016 samt 41,6
mnkr 2017. Det är betydligt lägre än de resultatnivåer som
redovisats under senare år, men i nivå med de resultat som
finns inlagda i föregående beslut om budget och plan för perioden 2014–2016.
En förklaring till att resultatnivåerna försämras är effekten
av förändringar i skatteutjämningssystemet, där Mölndals utfall i kostnadsutjämningen har försämrats. Intäkterna har av
den anledningen minskat med cirka 14 mnkr 2014 och 30
mnkr 2015. Då det nya systemet får fullt genomslag, 2016,
ökar den negativa effekten till cirka 38 mnkr.
Resultatnivåerna i Budget/plan 2015–2017 motsvarar nu
ett genomsnitt på 1,2 procent av skatteintäkter och generella
statsbidrag, vilket är något lägre än den resultatnivå på 1,5
procent som gäller enligt stadens finansiella mål. Det uppvägs
samtidigt av att stadens resultat under senare år har legat på
nivåer som varit betydligt starkare än det finansiella målet.
Bakgrunden till det är främst en effekt av tillfälliga faktorer
som återbetalning av premier från AFA försäkring och konjunkturstöd från staten.
Stadens budgetprocess innebär att kommunfullmäktige redan i juni tar ställning till verksamhetens ekonomiska utrymme för det närmast kommande året. Det sker i form av beslut
om de så kallade ”utgiftstaken”. Under årets höstprocess har
det dock tillförts cirka 11 mnkr för att kompensera för de
höjningar av arbetsgivaravgifter för ungdomar och äldre, som
har aviserats från statlig nivå.
Budget 2015 och plan för 2016–2017 bygger, i likhet med
strategin i föregående budgetplan, på att en del av anpassningen till en sänkt intäktsutveckling sker genom att sänka
resultatkraven under planperioden. På sikt är det en för låg
genomsnittlig resultatnivå för att kunna behålla stadens finansiella styrka över tid, men genom en i grunden god ekonomi
och starka resultat under perioden 2009–2013 kan den strategin nu användas under en övergångsperiod. God ekonomisk
hushållning kräver samtidigt att resultatnivån återställs och
den aktuella bedömningen är därför att kostnadsutvecklingen
kommer att behöva bli mer återhållsam under kommande
år. Både budget 2015 och planen för 2016–2017 innehåller
volymökningar på grund av demografiska förändringar, beslut
om investeringar eller andra ambitionshöjningar. Genom att
låta de försämrade förutsättningarna på intäktssidan i första
skedet påverka resultatet skapas utrymme för en mer långsiktig
strategi och därmed möjlighet att undvika mer drastiska och
kortsiktiga åtgärder i den befintliga verksamheten.
I de makroekonomiska bedömningar, som ligger till grund
för skatteunderlagsprognosen, konstaterar SKL att den svenska ekonomin under det senaste året har utvecklats ryckigt.
Föregående år avslutades starkt men under innevarande år har
utvecklingen varit svagare än beräknat. Förbundet har därför
skrivit ned BNP–prognosen från tidigare 3,0 procent till 2,1
procent. Under 2015 beräknas dock utvecklingen bli bättre
och BNP uppskattas växa med 3,3 procent.
Tillväxten i omvärlden bedöms fortsättningsvis bli betydligt
starkare än under 2012–2013, men trots det har den svenska
exporten varit förhållandevis svag under början av året. SKL
bedömer att det framförallt är läget i euroområdet som ser
bättre ut. Det väntas dock inte några högre tal utan den sammanräknade tillväxten av BNP på Sveriges viktigaste exportmarknader beräknas till 1,9 procent under 2014. Den genomsnittliga årliga tillväxten har under de två senaste decennierna
legat på 2,5 procent. Nästa år väntas att den internationella
konjunkturen stärks något och att motsvarande tal ökar till 2,3
procent. Med anledning av starkare tillväxt i omvärlden, optimistiska signaler i konjunkturinstitutets konjunkturbarometer
samt den försvagning som skett av den svenska kronan bedömer SKL att det talar för att den svenska exporten får bättre
fart och den växer med 5,5–6 procent under den kommande
treårsperioden.
Även om det sker en viss återhämtning internationellt, så
väntas tillväxten på viktiga svenska exportmarknader även
fortsättningsvis bli betydligt svagare än i Sverige. Tillväxten
i den svenska ekonomin kan till stor del återföras på den
inhemska efterfrågan. Det är både konsumtion och investeringar som växer snabbt. En viktig bakgrundsfaktor är den
positiva omsvängning som skett i bostadsbyggandet.
Trots de senaste årens svaga utveckling har både antalet sysselsatta och arbetskraften fortsatt att öka. Att arbetslösheten
dröjer sig kvar på nivån åtta procent beror därmed på att arbetskraften ökat i takt med sysselsättningen. SKL räknar dock
med en återhämtning och att arbetslösheten sjunker mer markant under 2015.
De svenska hushållen har stora lån men samtidigt ett ovanligt stort sparande. Bakgrunden är att reallöner och sänkta
skatter höjt inkomsterna samtidigt som konsumtionsutgifterna ökat i en försiktigare takt. I prognosen har SKL förutsatt
att hushållens konsumtionsutgifter ska öka och därmed minska nivån på sparandet, vilket beräknas ge ytterligare draghjälp
till tillväxten i den inhemska ekonomin. Kronförsvagningen
beräknas i kombination med en förstärkt inhemsk efterfrågan
samt låg räntenivå att höja inflationen.
Trots att den internationella tillväxten utvecklas relativt
långsamt räknar SKL med att hushållen, företagen och de
offentliga finanserna har så pass bra förutsättningar att det
väntas resultera i en positiv utveckling av svensk ekonomi under de kommande åren. Sveriges BNP bedöms växa med 2,1
procent 2014 och 3,3 procent under 2015. Därefter bedöms
tillväxten ligga kvar kring 3 procent och nå upp till 3,4 respektive 2,7 procent för 2016 och 2017.
Oförändrad skattesats
Budget och plan har upprättats med en oförändrad skattesats
på 20,26 kronor.
Med jämna mellanrum under året presenterar SKL, Sveriges kommuner och landsting, prognoser över skatteunderlagets utveckling. Den prognos som tillämpats i budgetförslaget
presenterades den 24 oktober 2014.
12
E KO N O M I S K Ö V E R S I K T
Kommunernas ekonomi
Skatteprognos och effekt av utjämning
Med jämna mellanrum under året presenterar SKL prognoser över skatteunderlagets utveckling. Den prognos som
tillämpats i budgeten presenterades den 24 oktober. Utöver
det har effekten av stadens egen befolkningsprognos samt bedömningar till följd av befolkningsutvecklingen hittills under
2014 beaktats vid beräkning av skatteintäkter.
Jämförelse mellan olika skatteunderlagsprognoser,
årlig procentuell förändring
SKL
2013 2014 2015 2016 2017 2013
–2017
okt 2014*
apr 2014
okt 2013
3,4
3,5
3,5
3,5
3,4
2,9
4,7
4,7
4,6
4,9
5,3
5,6
4,8
4,9
5,0
23,3
23,8
23,5
*) Bedömning 2015–2017 exkl. effekterna av regeländringar i regeringens budgetproposition för att bibehålla jämförbarhet. Regeländringar neutraliseras inom utjämningssystemet.
6
5
4
3
2
1
Jämfört med de skatteprognoser som var aktuella i samband
med beslutet om Budget/plan 2014–2016, oktober 2013,
gör SKL totalt sett likvärdiga bedömningar för perioden som
helhet. För 2014 och 2015 har det dock skett en förbättring
med 0,6 respektive 0,1 procentenheter, medan ökningstakten
under planåren har reviderats nedåt. I den prognos som presenterades i slutet av oktober hade prognosen för 2013 reviderats ned med 0,1 procentenheter, men prognosen för övriga
år var oförändrade bortsett från effekter av regeländringar i
regeringens budgetproposition. Sådana förändringar neutraliseras inom ramen för det kommunala utjämningssystemet.
Grunden för det är den så kallade Finansieringsprincipen,
som innebär att effekter av statliga beslut som direkt påverkar
kommunerna ska regleras4,8åt båda håll.5,1
4,8
Skatteunderlagstillväxt
o. bidrag från vissa komponen3,5
3,4
ter. Ökning i procent, bidrag i procentenheter, 24/10 -14
6
4
3
-1
2
-2
1
5,1
4,8
5
0
-3
4,5
4,8
4,5
3,5
3,4
Pensionsåtagande
0
2013
Under innevarande år, 2014, väntas en marginell förändring
av skatteunderlagets ökningstakt jämfört med 2013. Detta
trots en stark utveckling av antalet arbetade timmar och lite
högre löneökningar än föregående år. Anledningen är att de
effekterna motverkas av att den så kallade bromsen i det allmänna pensionssystemet håller tillbaka pensionsinkomsterna
samt att grundavdraget höjs för personer som fyllt 65 år.
Under 2015 och 2016 väntas skatteunderlagstillväxten öka i
snabbare takt. Bakgrunden är att konjunkturåterhämtningen
bedöms ge fart åt både sysselsättning i form av antalet arbetade timmar, löneökningstakt och pensionsinkomster. För
åren därefter bedöms ökningstakten avta mot bakgrund av att
arbetsmarknaden blir mer balanserad.
Inflationen påverkar skatteunderlaget och för kommunernas ekonomi är det väsentligt att studera tillväxten i skatteunderlaget justerat för pris- och löneökningar. Av diagrammet
framgår att det reala skatteunderlaget växer med cirka två procent per år under hela perioden 2014–2017. SKL bedömer
att den starka tillväxten kommer att bli ett resultat av den
prognostiserade återhämtningen på arbetsmarknaden.
Utöver förbättrade skatteintäkter pekar aktuella prognoser
över kostnadsutjämningen samt den så kallade LSS-utjämningen på att Mölndal får ett utfall som är cirka 7 respektive 8 mnkr bättre än vad som fanns upptaget i Budget/plan
2014–2017. Därutöver tillkommer effekten av de förändringar i skatteutjämningssystemet som trädde i kraft från och med
2014. För Mölndal innebär den nya skatteutjämningen en
negativ effekt på omkring 38 mnkr. Genom övergångsregler
begränsas effekten till 14 mnkr 2014 och 30 mnkr 2015 för
att därefter få fullt genomslag 2016.
Skatteintäkterna är den helt dominerande intäktskällan för
kommunen. Genom gällande skatteutjämningssystem är det
utvecklingen av skatteunderlaget i hela riket, inte skattekraften för invånarna i respektive kommun, som styr storleken
på skatteintäkter och inkomstutjämning. Budgeterade skatteintäkter bedöms utifrån en prognos över sysselsättningsnivå
och löneökningstakt både det aktuella budgetåret och året
före budgetåret samt dessutom med utgångspunkt från preliminär taxering avseende året dessförinnan. Skatteintäkterna
för 2015 bygger därmed på antaganden om skatteunderlagets
storlek i hela riket 2013, 2014 och 2015.
2013
2014
Sysselsättning
2014
2015
2016
2015
Timlön
Sysselsättning
Exkl. regeleffekter
2016
Övrigt
Timlön
Exkl. regeleffekter
Övrigt
Realt
2017
2017
Realt
2018
2018
Summa
Summa
Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.
I ovanstående diagram illustreras SKL:s aktuella bedömningar
av skatteunderlagsutvecklingen och dess beståndsdelar. Skillnaden från tidigare tabell beror på effekterna av regeländringar i budgetpropositionen.
13
Hela pensionsskulden är inte redovisad
Stadens förpliktelser för pensionsåtaganden som intjänats
före 1998 ligger enligt den kommunala redovisningslagens
regler utanför redovisningen, vilket är viktig att beakta eftersom stora kostnader kommer att genereras i samband med
pensionsutbetalningar under lång tid framöver. Den ekonomiska planeringen i samband med budget har under ett antal
år skett med beaktande av värdeökningen för hela pensionsskulden, den så kallade fullfondsmodellen. Med anledning av
de speciella förhållanden som råder kring pensionsskuldens
utveckling, se vidare nedan, har inte de senaste årens budgetar
upprättats enligt den modellen.
E KO N O M I S K Ö V E R S I K T
Ekonomisk översikt
För att uppfylla lagens krav sker den officiella redovisningen
enligt den så kallade blandmodellen där effekterna av de pensionsåtaganden som intjänats före 1998, utöver årets utbetalningar, endast ingår som en ansvarsförbindelse och därmed
inte beaktas i vare sig resultat eller ekonomisk ställning. Årsredovisningen innehåller dock kompletterande sammanställningar enligt fullfondsmodellen.
Förändring av ansvarsförbindelsens storlek
mnkr
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Värdeförändr. 17,3
”Bromsen” –16,1
Ny diskonteringsränta
Utbetalningar–46,9
Årlig skuldförändring –45,7
Konjunkturutvecklingen får betydande effekter på värderingen av pensionsskulden
Sedan 2010 råder en del speciella förhållanden avseende pensionsskulden. Det innebär att skulden har utvecklats mycket
ryckigt. Bakgrunden är bland annat en negativ basbeloppsutveckling 2010 samt samordningen med det allmänna pensionssystemet. Kommunerna garanterar en viss ökningstakt
för pensionerna och effekten av balanseringen i det allmänna
pensionssystemet, den så kallade ”bromsen”, har därför tidvis
inneburit ökade kostnader.
Ovanstående innebär att den del av pensionsskulden som
inte ingår i balansräkningen minskade med 46 mnkr under
2010 och det är samtidigt en av anledningarna till att skulden steg 2011. Under 2011 och 2013 har det dessutom skett
förändringar i pensionsskuldsberäkningarna som fått ett ännu
större genomslag. Turbulensen på de finansiella marknaderna
och i världsekonomin har lett till att den långa marknadsräntan befinner sig på en rekordlåg nivå. Kommunernas pensionsförpliktelser ska värderas med tillämpning av en beräkningsmodell som benämns ”RIPS 07”. I modellen definieras
skulden som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. Det innebär i sin tur att skulden nuvärdesberäknas
med en diskonteringsränta, ju lägre ränta desto högre skuld.
Modellen innebär att räntan är kopplad till en marknadsränta
via en indikator som är konstruerad för att vara trögrörlig så
att inte räntan ändras för ofta. Regelverket bygger på ett toleransintervall i form av ett rullande femårsmedelvärde för de
långa marknadsräntorna. Under 2011 respektive 2013 resulterade det allmänna ränteläget i att denna indikator bröt det
toleransintervall som utlöser en översyn av diskonteringsräntans nivå. Räntan sänktes då med 0,75 procentenheter och
med ytterligare lika mycket under 2013. För kommunerna
har det inneburit att den genomsnittliga skulden i form av ansvarsförbindelsen har ökat med 7-8 procent respektive år. Det
vill säga den del av skulden som inte ingår i balansräkningen.
Beräkningen för Mölndal innebar att skulden räknades upp
med 97,4 mnkr 2011 och ytterligare 114 mnkr 2013. För den
del av pensionsskulden som ingår i balansräkningen, det vill
säga den skuld som uppkommit från och med 1998, beräknades effekten till 17,3 respektive 19,2 mnkr vilket har beaktats
som en kostnad i bokslutet för respektive år.
Bortsett från den skuldökning som uppstår genom att diskonteringsräntan sänks, sker under perioden 2013-2016 en
minskning av den del av pensionsskulden som redovisas genom ansvarsförbindelsen. Bakgrunden är främst att den årliga
ränte- och basbeloppsuppräkningen är så låg att utbetalningarna överstiger värdeförändringen.
48,9 70,4 43,4 14,5 25,0 55,6 67,1
53,3 –7,9
97,4 114,5
–57,0 –61,8 –62,9 –62,4 –60,1 –63,2 –67,4
142,6
8,6 95,0 –55,8 –35,1 –7,6 –0,3
Beräkning 2014–2017 enligt prognos från KPA i augusti 2014
Behandling av förändringar i budget och redovisning
Effekterna av den förändrade diskonteringsräntan beaktades i
bokslut 2011 och 2013 i såväl ansvarsförbindelse, balansräkning
som resultaträkning. Enligt Rådet för kommunal redovisning
klassificerades posterna som jämförelsestörande. Kostnadseffekten återspeglar ett åtagande på kanske 40–50 år medan till exempel balanskravets regelverk har ett 1–3 års perspektiv. Samtidigt påtalar SKL att uppräkningen av skulden i balansräkningen
och ansvarsförbindelsen naturligtvis innebär att den långsiktiga
finansiella styrkan försvagas och att detta bör påverka den långsiktiga finansiella strategin för kommuner och landsting.
Effekten av samordningen med det allmänna pensionssystemet och den så kallade ”bromsen” samt förändringarna
av diskonteringsräntan skapar stora förändringar mellan de
enskilda åren. Eftersom inte Mölndal tillämpar fullfondsmodellen i den officiella redovisningen finns därför inget skäl att
låta ryckigheten försvåra analysmöjligheterna i samband med
budget. Däremot beaktas skulden vid analyser och avstämning av finansiella nyckeltal.
Budgetprocessen
Anpassningsmöjligheter med ettårsbudget i juni
Den budgetprocess som staden för närvarande tillämpar innebär att beslut om verksamhetsmål med indikatorer och värden
på dessa, ett så kallat utgiftstak per nämnd, investeringsbudget/plan samt beslut om skattesats, fattas av kommunfullmäktige redan i juni. I år gjordes ett mindre avsteg från modellen
då beslutet i juni enbart omfattade mål och indikatorer och
inga indikatorvärden. Ambitionsnivåer uttryckta som värden
på de aktuella indikatorerna har behandlats under höstprocessen. Verksamhetsmål och tillhörande indikatorer med värden
återfinns i denna handling under rubriken Vision och KF-mål.
Inför beslutet om utgiftstak genomför budgetberedningen
en budgetupptakt där nämndernas presidier och förvaltningsledning deltar. Syftet är att skapa en gemensam helhetssyn
och kunskap om organisationens förutsättningar samt hur utvecklingen påverkas av aktuella möjligheter och utmaningar
inom verksamheten. Under våren genomförs också en bokslutsanalys som ingår som underlag i budgetprocessen och
där en tjänstemannaberedning lämnar förslag till beslut om
nämndernas eget kapital enligt stadens styrprinciper.
14
E KO N O M I S K Ö V E R S I K T
Efter fullmäktiges beslut om utgiftstak i juni har nämnderna
i uppdrag att fram till slutet av september planera verksamheten inom tilldelat utgiftstak och lämna förslag på fördelning
per kommunbidragsområde.
Eftersom 2014 är ett valår behandlas samtliga ärenden med
anknytning till budget och plan även av nyvalda fullmäktige.
därför vara väl genomarbetade. Avsikten är att organisationen
ska få större möjlighet att anpassa verksamheten till förändringar och att resultatproblem, t ex på grund av nödvändiga
volymökningar, ska kunna hanteras genom en mer långsiktig
prioritering.
Långsiktighet i fokus under hösten
Huvudprincipen är att höstprocessen koncentreras kring
nämndernas presentation av vilken verksamhet som kommer
att bedrivas inom utgiftstaket för det kommande budgetåret
samt vilka långsiktiga planer som finns för de efterföljande
åren.
I budgetanvisningarna betonas nämndernas uppdrag att fokusera på långsiktiga effektiviseringar och omstruktureringar.
De ekonomiska framtidsutsikterna med ett ökat antal äldre
och stigande pensionskostnader innebär att ettåriga perspektiv i budgetarbetet ständigt kommer att medföra en risk för
att det framkommer akuta åtgärdsbehov. Åtgärder, som visserligen kan leda till att intäkterna kortsiktigt täcker kostnaderna, men som på lång sikt kan skapa problem såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt.
Budgetprocessen innehåller uppdrag till nämnderna att
bedöma nödvändiga volymförändringar och planåren bör
Nämndernas förslag till budget 2015 och plan för 2016–2017
har huvudsakligen följt intentionerna i både budgetprocess
och anvisningar. Nämnderna har lämnat förslag inom beslutat utgiftstak och redovisat vilka verksamhetsförändringar
och eventuella väsentliga omprioriteringar som kommer att
genomföras. Nämndernas förslag på utökad verksamhet eller kvalitetshöjningar har övervägts och en del sådana ingår i
förslaget till plan 2016–2017.
Nämndförslag inom utgiftstaket
Vårens utgiftstak utökas
Budgetprocessen bygger på att utgiftstaken till nämnderna
ska ligga fast oavsett hur budgetförutsättningarna förändras
mellan vår- och höstprocess. Syftet är att ge nämnderna tydliga planeringsförutsättningar i god tid före budgetåret.
Sedan beslutet om utgiftstak har det ekonomiska utrymmet, totalt sett, ökat med cirka 12 mnkr. Förändringen består
Driftbudget/plan 2015–2017
Belopp i mnkr
Byggnadsnämnden
Bokslut
2013
Prognos 1
2014
Budget
2015
Plan
2016
Plan
2017
–13,0
–13,6
–12,6
–13,7
–13,6
Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen
–167,6
–160,9
–170,4
–170,9
–168,7
Kultur- och fritidsnämnden
–121,6
–127,9
–136,3
–138,2
–137,9
Miljönämnden
–8,2
–9,2
–10,1
–10,1
–10,0
–1 094,0
–1 135,1
–1 182,6
–1 196,8
–1 210,3
Social- och arbetsmarknadsnämnden
–216,4
–230,5
–241,4
–247,0
–249,7
Tekniska nämnden
–117,9
–127,8
–137,5
–138,2
–136,9
Utbildningsnämnden
–291,6
–300,1
–289,2
–275,2
–268,5
Vård- och omsorgsnämnden
–870,9
–894,8
–918,1
–939,0
–947,9
–87,2
–183,3
Skolnämnden
Tillägg för prisförändringar
Summa nämndverksamhet
Kapitalkostnader
–2 901,2
–2 999,9
–3 098,2
–3 216,3
–3 326,8
215,6
205,0
214,3
221,7
232,9
98,6
100,0
99,0
102,0
104,0
Övriga kommuninterna poster
Kalkylerad personalomkostnad
Årets pensionskostnad
–160,7
–169,4
–168,7
–178,2
–191,0
Förändring av semesterlöneskulden
–0,5
–5,0
–5,0
–5,0
–5,0
Återbetalning, AFA försäkring
48,4
Resultat vid avyttring av anläggningstillgångar
17,7
46,3
Skadestånd
4,8
Övrigt
0,1
–2,0
–2,0
–2,0
–2,0
–2 677,2
–2 825,0
–2 960,6
–3 077,8
–3 187,9
SUMMA DRIFTREDOVISNINGEN
1) Siffrorna utgår från delårsrapporten per 2014-06-30.
15
E KO N O M I S K Ö V E R S I K T
Ekonomisk översikt
främst av statlig kompensation för höjda arbetsgivaravgifter
med cirka 8 mnkr samt övriga förändringar i skatt och utjämning. Därutöver ingår några mindre förändringar av de
finansiella posterna och pensionskostnadsprognosen.
Jämfört med utgiftstaken har nämnderna kompenserats för
aviserade höjningar av arbetsgivaravgifterna för ungdomar
och äldre, totalt 10,9 mnkr under 2015. Därutöver har tekniska nämnden tillförts 5,0 mnkr för införandet av fria resor i
kollektivtrafiken inom kommunen under lågtrafik för personer som är 65 år eller äldre och är folkbokförda i Mölndal.
Förändringarna sedan vårprocessen har inneburit en marginell försämring av den budgeterade resultatnivån. Den har
sjunkit från 41,6 mnkr vid beslut om utgiftstak till 38,1 mnkr
i förslaget till slutlig budget för 2015.
Beloppsmässigt har utgiftstaken även förändrats med anledning av vissa tekniska justeringar som är kostnadsneutrala
för nämnderna. I ett par fall beroende på att verksamhetsansvar har flyttats mellan nämnder. Övriga justeringar som
skett motsvaras av förändringar på kostnadssidan. Här ingår
t ex en förändring av utgiftstaken med anledning av justering
av fördelningar inom stadens interna hyresmodell. Även det
centrala löneutrymme som inte fördelades i samband med utgiftstaken har nu lagts ut på nämnderna.
största nämndernas verksamhetsområden, vård- och omsorgsnämnden och skolnämnden får 4,6 respektive 4,2 procent i
tillskott. Vård- och omsorgsnämnden får tillskott för nya
boenden både inom funktionshinder och äldreomsorg. Dessutom tillförs medel för volymökning inom hemtjänsten. För
skolnämnden domineras uppräkningen av fler elever inom
grundskola och fritidshem samt drifteffekter på grund av pågående ny-, om-, och tillbyggnader av lokaler. Däremot minskar
anslaget till förskolan på grund av färre elever. Även riktade
tillskott avseende förstärkt elevhälsa, stöd för barn med särskilda behov samt en satsning på ökad kvalitét inom skolmåltider tillkommer. Tekniska nämnden tillförs medel för fria
kollektivtrafikresor för personer 65 år och äldre under lågtrafik
inom kommunen samtidigt som kostnaderna för tillköpt kollektivtrafik väntas minska i samband med avveckling. Kulturoch fritidsnämnden kompenseras för högre driftskostnader
på grund av investeringar i diverse idrottsanläggningar. För
social- och arbetsmarknadsnämnden sker en utökning av
budgetutrymmet destinerat till köpta boenden, familje- och
vårdnadshavarhem samt familjeåterföreningar. Däremot görs
ett avdrag för utvecklande av alternativa boendelösningar på
hemmaplan. Utbildningsnämnden kompenseras för att antalet elever i gymnasieåldern ökar samt för övergångseffekter
och anpassningar i samband med omställning av verksamheten, främst beroende på nedläggningen av Fässbergsgymnasiet.
Den tillfälliga kompensation för omställning som nämnden
erhållit tidigare år trappas dock av. Kommunstyrelsen får
bland annat tillskott för fortsatt utveckling av IT-strategin,
handläggare inom detaljplane- och exploateringsfrågor samt
ökade kostnader för räddningstjänst. Däremot avgår medel
till följd av att projekt inför Mölndals centrum avslutas samt
att omfattningen av det interna försäkringssystemet minskar.
Inom kommunfullmäktige minskar valnämndens anslag
eftersom inga allmänna val är planerade under 2015. Bland
övriga förändringar märks tillskott för bostadsanpassningsbidrag inom byggnadsnämnden, personalförstärkning inom
miljönämnden och kompensation för fler ärenden inom överförmyndarnämnden. En närmare specifikation av siffrorna
i form av de verksamhetsförändringar som sker mellan åren,
återfinns i den del av budgethandlingen som innehåller en beskrivning av budget och plan per nämnd.
Nämndernas utrymme ökar med 131 mnkr
Jämfört med nämndernas kommunbidrag 2014 innebär
budgeten att det ekonomiska utrymmet ökar med 131 mnkr
2015. Den förändringen består av flera komponenter. Här
ingår budgetmässiga volymökningar på 60 mnkr. Samtidigt
sker nedjusteringar av nämndernas utrymme med 12 mnkr,
främst med anledning av elevminskningar inom gymnasieskolan samt avgående engångssatsningar. I nämndernas tillskott
ingår också kompensation för pris- och löneökningar med 72
mnkr samt 11 mnkr med anledning av att regeringen aviserat
höjning av arbetsgivaravgifterna för ungdomar och äldre.
Som tidigare nämnts har nämndernas totala kommunbidrag justerats med poster av teknisk karaktär som motsvaras av
kostnadsförändringar, vilket inte påverkar nämndernas reella
ekonomiska utrymme.
Kompensationen för löneökningar har beräknats med hänsyn till helårsutfallet av lönerörelsen 2014, det så kallade överhänget, samt i form av ett utrymme för löneökningar avseende
2015. För 2015 har nämnderna, totalt sett, kompenserats med
medel som motsvarar en nivåhöjning på 2,9 procent från den
1 april. Del av utrymmet, motsvarande en nivåhöjning med
0,7 procent, har fördelats efter prioritering av kommunstyrelsen genom arbetsgivar- och organisationsutskottet.
Kompensationen för övriga prisökningar i utgiftstaken har
skett med 1,9 procent på nettokostnaderna exklusive löne- och
kapitalkostnader, vilket överensstämmer med aktuell bedömning från SKL i april.
I tabellen redovisas den procentuella förändringen mellan nämndernas kommunbidrag 2014 och budget 2015. Vid
beräkningen har effekten av de tekniska justeringar som inte
påverkar nettokostnaden eliminerats. Den sammanlagda ökningen av nämndernas kommunbidrag är 4,4 procent. De två
Totalt kommunbidrag/nämnd
2015
%
Byggnadsnämnden
11,0
12,2
Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen 168,2
168,2
Kultur- och fritidsnämnden
129,8
134,1
Miljönämnden
9,6
10,4
Skolnämnden
1 138,1 1 185,9
Social- och arbetsmarknadsnämnden
226,5
241,8
Tekniska nämnden, skattefinansierade
135,6
142,2
Tekniska nämnden, affärsdrivande
–4,0
–4,0
Utbildningsnämnden
275,1
289,8
Vård- och omsorgsnämnden
880,0
920,1
10,9
0,0
3,3
8,3
4,2
6,8
4,9
0,0
5,3
4,6
Summa
2014
2 969,9 3 100,71 4,4
1) OBS! Ovan redovisas beloppen före de tekniska justeringar som inte påverkar
nämndernas egentliga ekonomiska utrymme och därför inte bör ingå vid analys
av förändringen.
16
E KO N O M I S K Ö V E R S I K T
Planåren innehåller volymökningar
Tjänsteman i beredskap
0,3
0,6
0,6
Internt försäkringssystem, lägre kostnader
–2,5 –2,5 –2,5
Centralt e-arkiv
0,2
0,4
0,4
Vänortsbesök
0,1
0,1
0,1
Räddningstjänst
1,2
1,2
1,2
Toleransprojekt
0,3
0,3
0,3
Handläggare detaljplaner/exploateringsfrågor 1,0
1,0
1,0
Sporthall, Lindome
0,7
0,7
0,7
Teknisk uppgradering av idrottsanläggningar 1,0
1,5
1,7
Åby fotbollsområde, uppvärmning utgår
–1,0 –1,0 –1,0
Åby simhall, ökad hyra till följd av investering 0,8
2,0
2,0
Förstudie ny simhall
0,1
Näridrottsplats Bifrost
0,6
Byte konstgräsplan Lindome
0,1
Personalförstärkning inom miljönämnden
0,5
0,5
0,5
Förändr. ant elever; skola, förskolekl., fritidshem 9,5 16,0 24,0
Förändrat antal barn, förskola
–3,5 –5,0
4,0
Ny-, om- och tillbyggnad av förskola
2,0
2,0
3,2
Ny-, om- och tillbyggnad av skolor
3,0
5,4
7,6
Lokaler- ombyggn., miljöförbättr., brandlarm
2,5
5,0
8,5
Elevhälsa, förstärkning
0,5
1,0
1,0
Ökad kvalitét på skolmåltider
0,5
0,5
0,5
Stöd för barn med särskilda behov, förstärkning 1,0
2,0
3,0
Köpta boenden inom social- och arbetsmarknadsnämnden, volymökning
6,0
8,0 12,0
Familjehem/vårdnadshavarhem, volymökning 2,5
4,0
5,0
Familjeåterföreningar, volymökning
3,0
3,0
3,0
Alternativa boendelösningar på hemmaplan –2,0 –2,0 –2,0
Förordnad vårdnadshavare, volymökning
0,8
0,8
Personalförstärkning inom barnavård
1,0
1,0
Lägre kostnader för tillköp av kollektivtrafik
o ändrade kostnader färdtjänst
–1,0 –1,0 –1,0
Utökat underh. nya ytor, utbyte belysn.stolpar
1,0
1,5
Hållbart resande, införande av flexlinje –0,5 –1,0
Fri kollektivtrafik för folkbokförda i Mölndal
65 år o äldre vid lågtrafik inom kommunen 5,0
4,7
4,7
Förändrat antal elever i gymnasieålder
1,3
6,3
9,9
Nedtrappning av kompensation för omställning inom gymnasieskolan
–2,3 –2,3 –2,3
Övergångseffekter, anpassn. m.m. inom gymn. 10,0
Anpassning till GR-kostnad per elev
inom gymnasieskolan från ht 2016 –9,0 –17,0
Uppstart projekt ny gymnasieskola i Mölndal
0,5
Bostäder med särskild service funktionshinder, volymökning
5,5 10,0 17,0
Bostäder äldreomsorg, volymökning
4,3 11,8 20,3
Utredning, boendeformer för äldre
0,3
0,3
0,3
Hemtjänst, volymökning o striktare bedömning 3,0
4,0
5,0
Boende funktionshinder, nya lokaler
1,9
2,1
Hälso- och sjukvård, volymökning
1,0
2,0
Effektivare IT-system
–1,6 –1,6 –1,6
Förändrad arbetsgivaravgift yngre och äldre 10,9 20,1 20,1
Utveckling av befintlig verksamhet för ökad
effektivitet och utrymme för ny verksamhet –29,8
I tabellen till höger redovisas en sammanfattning av de volymförändringar som sker jämfört med budget 2014. Då rutorna
är tomma betyder det att beloppet inte ingår i budgeten för
det aktuella året.
I plan för 2016–2017 ingår volymförändringar på grund
av investeringar, förändrat behov hos vissa brukar-/åldersgrupper men även vissa tillskott i form av utökad verksamhet
och kvalitet. Avgående belopp uppstår på grund av förändringar i demografiska behov, omdisponeringar eller genom att
en engångsinsats under budgetåret utgår i plan. För 2016 och
2017 ingår avgående belopp för anpassning av stadens kostnadsläge efter omställning med anledning av stoppat intag
vid Fässbergsgymnasiet. Under 2017 finns inlagt en neddragning motsvarande en procent av nämndernas kommunbidrag
2014. Avsikten är att var tredje år genom verksamhetsutveckling åstadkomma effektiviseringar i den befintliga verksamheten som kan ge utrymme för ny verksamhet.
Den upprättade planen innehåller, utöver volymförändringar, en schablonmässig uppräkning av nettokostnaderna
exklusive kapitalkostnader med 87,2 mnkr år 2016 och ytterligare 96,1 mnkr 2017, vilket motsvarar 3,0 procent 2016 och
3,2 procent 2017. Hur det utrymmet kommer att disponeras
avgörs i samband med fördelningen av utgiftstak för respektive år.
Förändring av verksamhetsutrymme per år i plan
mnkr 2016 2017
Volymtillskott
41
Avgående; demografi, särskilda satsningar –20 Verksamhetsutv. för effektivisering befintlig verks.
Kompensation pris- och löneökningar
87
Kompensation avisering höjda arbetsgivaravgifter
10
53
–9
–30
96
Summa inlagd nettoökning 110
118 Notera att i ovanstående tabell redovisas förändringarna för
respektive år, till skillnad från den föregående tabellen där
volymförändringarna redovisas i förhållande till budgeterad
nivå 2014.
Det slutliga ställningstagandet till förändringarna som har
beaktats i plan sker i samband med fördelningen av utgiftstak
för respektive budgetår. Avsikten är dock att planen ska vara
starkt styrande för utgiftstaken för att därmed skapa goda planeringsförutsättningar för nämnderna.
Volymförändring jämfört med budget 2014, mnkr
Åtgärd
2015
2016
2017
Bostadsanpassningsbidrag, förstärkning
0,5
Bygglovsverksamhet, förstärkning
Överförmyndare, volymökning
0,5
Valnämnden, allm. val o val till EU-parlament –1,8
IT-strategi
1,0
Varumärkesplattform, genomförd
–0,4
Projekt Mölndals centrum, upphör
–3,5
1,0
0,5
0,5
–1,8
0,7
–0,4
–3,5
1,0
0,5
0,5
–1,8
0,2
–0,4
–3,5
Totalsumma
Tekniska justeringar
Totalsumma efter tekniska justeringar
17
59,3
7,5
66,8
90,2 104,6
7,5
7,5
97,7 112,1
E KO N O M I S K Ö V E R S I K T
Ekonomisk översikt
Investeringar
komma att påverkas av förskjutningar i tid. Det gäller även
sådana investeringar som i budgetsammanställningarna bedömts bli genomförda under 2014.
Under perioden 2015–2017 finns det inlagt 462 mnkr för
förskolor och skolor, både nyproduktion samt ombyggnation
och anpassningar av befintliga skolor till mer ändamålsenliga
lokaler.
Investeringsbudget 2015 och planen 2016–2017 innehåller utöver tidigare nämnda fastighetsinvesteringar även
cirka 68 mnkr för anpassningar och ombyggnader av övriga
befintliga lokaler samt cirka 50 mnkr i investeringsanslag till
idrottsanläggningar.
Inköp av inventarier och IT-investeringar ingår i investeringsbudget 2015 med 53 mnkr och för planåren 2016–2017
med 42 respektive 74 mnkr per år.
Under åren 2015–2017 planeras investeringar till Va-verksamheten på cirka 160 mnkr. Till renhållningsverksamheten
planeras investeringar på 68 mnkr under perioden 2015–
2017. Övriga investeringar under tekniska nämnden såsom
gator, vägar, parker och kollektivtrafik finns upptaget med
cirka 218 mnkr.
Stadens investeringsvolym har de senaste åren ökat kraftigt.
Efter att flera år legat kring 100–200 mnkr, har den nu ökat
till nivåer på 400–600 mnkr.
Det bör samtidigt noteras att flera investeringar avser stadens egna anläggningar i bostadsområden samt Mölndals
centrum och att planeringen förutsätter en finansiering från
försäljningsintäkter på 370 mnkr under perioden 2015–2017.
Planeringen innebär en genomsnittlig investeringsnivå på
cirka 14,6 procent av verksamhetens nettokostnader. Exkluderas försäljningsinkomsterna från investeringarna hamnar snittet på 10,7 procent. Det är relevant att även analysera nyckeltalet med den justeringen eftersom de närmaste årens stora
investeringar i egna anläggningar inom exploateringsområden
i hög grad kommer att finansieras med markförsäljning.
Under senare år har genomsnittet för kommunerna legat
på 8 procent i riket och någon procentenhet högre i Västra
Götaland. Trenden är dock att större kommuner kring storstäderna redovisar högre investeringsvolymer. I Stockholmsregionen ligger snittet till exempel mellan 10 och 11 procent.
Fördelningen av investeringar mellan åren kan naturligtvis
Investeringsbudget/plan 2015–2017
Belopp i mnkr
Totalt
anslag
Prognos
t o m 2014
Datorer, inventarier och dylikt
Förskolor, utbyggnad
Hallenskolan
36,0
Västra/centrala Mölndal,skolutbyggnad
306,3
Östra Mölndal, skolutbyggnad
139,8
Krokslättsskolan, skolutbyggnad
16,0
Lindome, skolutbyggnad
20,0
74,5
3,0
Budget
2015
Plan
2016
Plan
2017
53,4
41,8
74,4
1,3
27,2
58,1
0,5
12,0
23,5
5,0
50,3
87,5
89,0
0,3
10,5
19,0
110,0
13,0
10,0
10,0
Övriga skolor och förskolor
43,0
46,0
45,0
Anpassningar och ombyggnader i befintliga lokaler
22,0
21,0
24,5
Sporthall, södra kommundelen
15,0
0,9
14,1
Åby simhall
11,7
0,7
10,0
1,0
Övriga idrottsanläggningar
6,5
6,1
13,1
Kollektivtrafik
3,4
12,3
9,7
Kommunala gator och vägar
28,2
27,6
68,4
Park- och naturområden
24,4
11,0
32,6
Återvinning och avfall
17,9
23,1
26,6
Vatten- och avloppsanläggningar exklusive exploateringsområden
49,4
53,5
56,6
Vatten- och avloppsanläggningar i exploateringsområden
14,5
–15,1
–24,9
Egna anläggningar i exploateringsområden
77,4
51,0
119,3
394,3
389,3
633,4
71,4
105,4
194,0
SUMMA NETTOINVESTERINGAR
Försäljningar av fastigheter och mark
En detaljerad uppställning över investeringsanslag per objekt samt planerade investeringar under planperioden ingår som egen del i handlingen.
18
Plan
2018–
E KO N O M I S K Ö V E R S I K T
likviditetsbehovet genom förskjutningar i genomförandet,
men några sådana antaganden har inte skett.
Staten skärpte den 1 januari 2013 reglerna vad avser ”begränsning av avdragsrätt för räntor inom intressegemenskap”.
Med hänsyn till lagändringen gjordes vissa ändringar i de lån
och placeringar som sker inom ”koncernen Mölndals stad”.
Utlåning som staden tidigare gjort till dotterbolag i koncernen Kvarnfallet Mölndal AB ändrades så att staden istället
lånade ut till koncernens moderbolag. Avsikten var att detta
upplägg därefter skulle ersättas med externt lån och extern
placering. I februari 2013 kom emellertid ett utlåtande från
Skatteverket, som tillsammans med SKL:s kommentarer, bedömdes ge möjlighet till fortsatt avdragsrätt för koncernens
interna räntor så länge dessa lån lämnats på marknadsmässiga
grunder. Staden gjorde då ställningstagandet att istället för det
tänkta överförandet av lån och placering till extern part fortsätta med den interna placeringen av stadens medel.
Stadens utlåning till moderbolaget Kvarnfallet AB var 676
mnkr per den 1 januari 2013. Kvarnfallet Mölndal AB lånar
från samma datum ut dessa medel till tre dotterbolag. Samtliga överenskommelser har skett på marknadsmässiga villkor.
I mars 2014 har Skatteverket i ett utlåtande reviderat sin
syn på avdragsrätten i en riktning som försvårar möjligheten
att få avdrag för ränta. Med hänsyn till att Skatteverkets ställningstagande överklagats och övriga osäkerheter kring bolagsbeskattningen, har staden ändå beslutat att tillsvidare behålla
upplägget med interna lån.
Självfinansieringsgrad inkl hela pensionsskuldens
förändring
2013
2014
2015 2016 2017
mnkr prognos budget plan plan
Avskrivningar/
investeringsbidrag
147,2
Försäljning av anläggningstillgångar
23,6
Resultat exklusive
resultat vid försäljning
98,5
142,0
146,0 151,0 158,0
63,6
71,4 105,4 194,0
10,3
38,1
33,1
41,6
Utrymme för självfinansiering
269,3
215,9
255,5 289,5 393,6
Nettoinvestering
287,7
330,4
394,3 389,3 633,4
Självfinansieringsgrad i %
93,6
65,4
64,8
74,4
62,1
Investeringsvolym/
Skatteintäkter och generella statsbidrag i %
9,8
11,0
12,6
12,0
18,7
Den andel av investeringarna som kan finansieras med skattemedel eller försäljning av anläggningstillgångar prognostiseras
till drygt 65 procent för 2014. Självfinansieringsgraden beräknas därefter till ett fortsatt genomsnitt på cirka 66 procent för
hela planperioden. Det är en betydligt lägre självfinansieringsgrad än vad som har varit vanligt i Mölndal. Bakgrunden är nuvarande period av förhållandevis höga investeringsnivåer. Nivån i en genomsnittlig svensk kommun ligger under en längre
period på ungefär 8 procent av verksamhetens nettokostnader.
Nettokostnadsandel
Nettokostnadernasandel av skatteintäkter
och generella statsbidrag
Kassaflödesbudget
Det budgeterade kassaflödet för 2015–2017 innebär att likviditetsbehovet inte kan tillgodoses utan upplåning. Ett upplåningsbehov på närmare 160 mnkr beräknas uppstå under
2015 och därefter bedöms behovet till ytterligare drygt 300
mnkr under planperioden. Det beräknade kassaflödet bygger
på nu aktuella prognoser över slutavräkningar för skatteintäkterna samt en oförändrad nivå på kortfristiga fordringar och
skulder. Utöver investeringar sker under 2014–2017 en likviditetspåfrestning på drygt 30 mnkr i utbetalningar avseende
Kikåstippens återställning. Som alternativ till egen upplåning
kan det istället bli aktuellt med ett ianspråktagande av nuvarande utlåning till kommunens bolag.
Avsättning/värdehöjning av pensionsförpliktelsen återlånas
till verksamheten och begränsar upplåningsbehovet utöver
den självfinansiering som kan ske genom skatteintäkter, avskrivningar och försäljning. Då utbetalningen av pensionerna
ska ske behövs ett nytt likviditetsutrymme eftersom det inte
avsatts särskilda tillgångar som matchar respektive års avsättning/värdesäkring.
Tidigare har den kortsiktiga strategin under perioder med
svagare resultat och hög investeringsnivå, varit att lösa behovet av likviditet genom, dels positivt kassaflöde hos koncernens övriga enheter, dels ingånget avtal om checkräkningskredit. Enligt ovan beräknas stadens kreditbehov under åren
2015–2017 vara cirka 460 mnkr. Erfarenhetsmässigt påverkas
2013 2014 2015
%prognos budget
Verksamhetens
nettokostnader Avskrivningar
Nettokostnadsandel Finansnetto Nettokostnadernas
andel inkl. finansnetto Nettokostnadsandel för
löpande verksamhet 1
Nettokostnadsandel
inkl. förändring hela
pensionsskulden 1, 2
2016
plan
2017
plan
91,1
5,2
96,3
–0,2
94,2
4,9
99,1
–1,0
94,6
4,9
99,5
–0,7
94,7
4,8
99,5
–0,5
94,2
4,9
99,1
–0,3
96,1
98,1
98,8
99,0
98,8
97,3
99,7
98,8
99,0
98,8
96,5
97,8
97,7
98,7
98,8
1) D.v.s. exkl resultat vid försäljning och större jämförelsestörande poster.
2) Den del av pensionsskuldens förändring som beror på 2013 års förändring
av diskonteringsränta har klassificerats som jämförelsestörande och ingår därför inte i beräkningen.
Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting bedriva
sin verksamhet inom ramen för en god ekonomisk hushållning. En förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en
god ekonomisk hushållning är en god balans mellan verksamhetens löpande ordinarie intäkter och kostnader. Ett mått på
19
E KO N O M I S K Ö V E R S I K T
Ekonomisk översikt
detta är nettokostnaderna inklusive avskrivningar och finansnetto i relation till skatteintäkterna.
En starkare nivå kan användas för att möta svängningar i
samhällsekonomiska förutsättningar utan akuta åtgärder eller
för att finansiera investeringstoppar och framtida påfrestningar i form av till exempel pensionskostnader.
Nuvarande prognoser tyder på att staden, för det enskilda
året 2014, kommer att uppnå ett resultat där nettokostnaderna för den löpande verksamheten, det vill säga exklusive jämförelsestörande poster, skulle bli 99,7 procent. Budget/plan
för 2015–2017 har upprättats med en nettokostnadsandel på
i genomsnitt 98,8 procent under treårsperioden. För de tre
föregående åren 2012–2014 är motsvarande tal 97,5 procent,
om prognosen för 2014 beaktas.
Nettokostnadsandelen är ett viktigt nyckeltal för att beskriva en kommuns ekonomi. Före 2005 uppgick kostnaderna för den löpande verksamheten till mer än 100 procent av
skatteintäkter och generella statsbidrag under en lång följd av
år. Därefter skedde ett betydelsefullt trendbrott och stadens
ekonomi har sedan dess varit i god balans. Under perioden
2009–2012 har staden redovisat sådana marginaler att den
ekonomiska ställningen har förbättrats. Den aktuella prognosen för 2014 innebär ytterligare en förbättring av soliditeten
inklusive hela pensionsskulden och en i princip oförändrad
nivå för redovisad balansräkning. Däremot upprättas budget/
plan 2015–2017 med en högre nettokostnadsandel. Tillsammans med den närmast föregående treårsperioden sker därmed en resultatutjämning över tid.
pital ska kunna behållas. Beaktas hela pensionsskulden i soliditetsmåttet blir däremot resultaten tillräckliga för att, med
inlagda investeringsvolymer, hålla den soliditetsnivån något
högre än nivån i bokslut 2013. Bakgrunden är att resultaten
enligt den så kallade fullfondsmodellen påverkas positivt eftersom utbetalningarna nu överstiger värdeökningen och skulden sjunker.
Bakgrunden till att tabellen redovisar stadens soliditet både
med och utan det totala pensionsåtagandet är den lagstadgade
förändringen av redovisningsprincipen för hanteringen av
pensionsskulden, som började gälla från och med 1998. Den
innebar att skulden för intjänade pensioner till och med 1997
omvandlades till en ansvarsförbindelse ”inom linjen” och därmed utanför stadens redovisade balansräkning. Eftersom eget
kapital då ökade i balansräkningen uppstod en dramatiskt
positiv effekt på soliditetsmåttet, trots att pensionsåtagandet
givetvis kvarstår i oförändrad omfattning.
Resultat och tillgångar
2013 2014 2015
mnkrprognos budget
Förändring av eget
kapital, blandmodellen
Förändring av tillgångarnas värde
Soliditeten visar hur stor andel av tillgångarna som har finansierats med eget kapital. Det är därmed ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme.
Soliditetsutveckling exkl effekt av koncernkontot
Soliditet enligt redovisad
balans, blandmodellen exkl
effekt av koncernkontot
Soliditet inkl. total pensionsskuld, fullfondsmodellen,
exkl effekt av koncernkontot
73,0
72,9
70,5
2016
plan
2017
plan
69,4
66,1
2017
plan
33,1
41,6
116,2
56,6
146,2
78,3 188,2 117,1 275,4
Soliditeten är beroende av två faktorer. Det ena beror på hur
det egna kapitalet utvecklas, det vill säga resultatutvecklingen,
medan den andra avgörs av hur tillgångarna utvecklas. De
faktorerna skapar tillsammans soliditetsförändringen. Negativa eller svaga resultat i kombination med höga investeringsnivåer påverkar den långsiktiga betalningsförmågan negativt.
Ovanstående tabell illustrerar den beloppsmässiga utvecklingen av eget kapital och tillgångar. Utvecklingen enligt
Budget/plan 2015–2017 innebär, som tidigare redovisats, att
soliditeten kommer att försämras. Det är den större investeringsvolymen i kombination med en lägre resultatnivå som
får ett starkt genomslag.
Soliditet
2013 2014 2015
%prognos budget
38,1
2016
plan
Skuldsättningsgrad
Skuldsättningsgrad
33,8
36,0
36,1
36,1
2013 2014 2015
%prognos budget
34,8
Kommunens anläggningstillgångar redovisas till sitt anskaffningsvärde. För att behålla den långsiktiga finansiella styrkan
bör soliditeten hållas på en jämn nivå. Då soliditeten ökar
stärks den långsiktiga betalningsberedskapen. Mölndal har en
förhållandevis stark soliditetsnivå.
I uppställningen ovan redovisas stadens soliditet både med
och utan det totala pensionsåtagandet samt eliminerat från
koncernkontots effekter. Under åren 2015–2017 sker en försvagning av soliditeten. Tillgångarna ökar därmed mer än det
budgeterade resultatet ger utrymme för om andelen eget ka-
2016
plan
2017
plan
Kortfristiga skulder
Långfristiga skulder
Avsättningar
15,6
4,4
1,4
15,4
4,7
1,2
14,8
8,1
1,0
14,5
9,8
0,7
13,7
14,1
0,5
Pensionsskuld (total)
44,8
42,7
40,0
38,9
36,9
Total skuldsättningsgrad
exkl. koncernkonto
66,2
64,0
63,9
63,9
65,2
Med skuldsättningsgrad avses andelen tillgångar som finansierats med skulder. Summan av det måttet utgör tillsammans
med soliditeten summan av totala tillgångar.
20
E KO N O M I S K Ö V E R S I K T
nämnder och utskotts direktiv till förvaltningarna. Dessa dokument är exempel på den omfattande planering och uppföljning som genomförs utöver det som berörs i denna handling.
God ekonomisk hushållning inom verksamheten innebär
att uppdragen enligt de politiska målen ska uppfyllas inom
den ekonomiska ramen i form av kommunbidrag, vars storlek
grundar sig på disponibelt utrymme enligt en bedömning i
förhållande till de finansiella målen.
Budgeten är mer än ekonomiska mått
Budgethandlingen är utformad för att, utöver den ettåriga
resursfördelningen, även fokusera på den långsiktiga planeringen och på den verksamhet beskriven i formuleringar kring
mål, prestationer och kvalitet som nämnderna åtar sig att utföra inom tilldelat utgiftstak.
Stadens styrprinciper anger att resultatansvaret så långt
som möjligt ska kopplas till utförandet av verksamheten så att
budgeterade prestations- och servicenivåer uppnås. Samtidigt
framgår att det tilldelade kommunbidraget utgör den yttersta
gränsen för resursförbrukningen och är överordnat beslut om
servicenivå och kvalitetsutfästelser.
Mål för ekonomi och verksamhet
Lagstiftningen om god ekonomisk hushållning föreskriver att
fullmäktige ska fastställa finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska följas upp och
utvärderas i årsredovisning och delårsrapport. Revisionen ska
i ett skriftligt utlåtande bedöma om resultaten i årsbokslut
och delårsrapport är förenliga med de mål och riktlinjer som
fastställts i budget. Fullmäktige ska också besluta om riktlinjer
för god ekonomisk hushållning.
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, finansiella mål
samt verksamhetsmålen återfinns under rubrikerna God ekonomisk hushållning respektive Vision och KF-mål.
För att med stöd av verksamhetsmål åstadkomma kostnadseffektivitet och ändamålsenlighet krävs en utvecklad
planering, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och
tillförlitlig redovisning om avvikelser. Det ska finnas ett klart
samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. I detta sammanhang är jämförelser med andra kommuner
en viktig beståndsdel. SKL menar att verksamhetsmål och finansiella mål hänger ihop om man ska leva upp till god ekonomisk hushållning, men framhåller att varje kommun måste
hitta en lämplig modell utifrån lokala förutsättningar.
År 2011 sjösattes en ny modell för mål och uppföljning
med fokus på övergripande styrning. Modellen förbättrar
förutsättningarna för god ekonomisk hushållning genom att
den sammankopplar mätbara indikatorer samt lyfter fram
jämförelser där så är möjligt. Kommunfullmäktige fastslår
mål och anger samtidigt tillhörande indikatorer med värden.
Det jämförande perspektivet är tänkt att stimulera lärande
och underlätta värdering av uppnådda resultat. Från och med
verksamhetsåret 2012 tillämpas därtill en enhetlig struktur
för verksamhetsplaner.
Hösten 2013 fastställde kommunfullmäktige en vision
för Mölndal med sikte på år 2022. Parallellt med visionsprocessen påbörjades en successiv anpassning av mål- och uppföljningsmodellen till visionsstyrning. Ett viktigt steg i årets
budget är att samtliga KF-mål är gemensamma och tydligt
grundade i visionens fokusområden och strategier. Eftersom
målen är nämndövergripande krävs en fortsatt utveckling och
samordning av verksamhetsplanerna som i Mölndal beskriver
21
G O D E KO N O M I S K H U S H Å L L N I N G
God ekonomisk hushållning
Bakgrund
ü Den ekonomiska ställningen skyddas genom finansiella mål
som över tid säkerställer en hållbar relation mellan resultatoch investeringsnivåer. Det innebär att de finansiella målen för
resultatet behöver vara högre under perioder med höga investeringsnivåer.
I kommunallagen (8 kap, 1§) uttrycks att kommuner och
landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska
personer. I samma paragraf regleras att fullmäktige ska besluta
om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen.
I förekommande fall ska riktlinjerna även omfatta regleringen
av en så kallad resultatutjämningsreserv.
Kommunallagen (8 kap, 4–5§) föreskriver att kommunen
varje år ska upprätta en budget och att det ska ske så att intäkterna överstiger kostnaderna, det så kallade balanskravet 1.
Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin. För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av
betydelse för god ekonomisk hushållning och för ekonomin
ska anges finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning.
Kommunallagens krav klargör därmed att begreppet god
ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och
ett verksamhetsperspektiv. Det finansiella perspektivet tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling medan
verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att
bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Verksamhetsmål och finansiella mål hänger alltså
ihop för att en god ekonomisk hushållning ska kunna uppnås.
ü De affärsdrivande verksamheterna i förvaltningsform ska
bedrivas med full kostnadstäckning.
ü Kommunens bolag ska på ett affärsmässigt sätt bedriva verksamhet som samlat ger en marknadsmässig avkastning och
möjliggör utdelning till ägaren.
God ekonomisk hushållning i praktiken
Mölndals stad strävar efter att säkerställa en god ekonomisk
hushållning genom att, med utgångspunkt från lagstiftningen, låta olika lokala strategier, processer och regelverk komplettera varandra. Nedan tydliggörs den konkreta styrningen
mot god ekonomisk hushållning för Mölndals stad.
ü Utgångspunkten för stadens styrning är en tydlig decentralisering av ansvar och befogenheter inom nämndernas
verksamhet kopplat till en enhetlig styrning i gemensamma
övergripande frågor. Genom ”Styrprinciper för Mölndals
stad” konkretiserar fullmäktige rollfördelning och spelregler i
syfte att säkerställa att den kommunala verksamheten bedrivs
i linje med god ekonomisk hushållning avseende både verksamhet och ekonomi.
1) Undantag kan ske om det finns synnerliga skäl eller, vid konjunkturnedgång, genom att disponera medel från resultatutjämningsreserv (RUR).
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
ü God ekonomisk hushållning i Mölndals stad ska bedrivas
med hänsyn till två dimensioner; att hushålla i tiden och över
tiden. Det innebär att väga ekonomi mot verksamhet idag
och att väga verksamhetens behov idag mot verksamhetens
behov på längre sikt. I ”Vision Mölndal 2022” uttrycks att
staden verkar för en utveckling av Mölndal som är socialt,
ekologiskt och ekonomiskt hållbar.
Genom nedanstående riktlinjer anger fullmäktige den övergripande och mer långsiktiga styrningen av god ekonomisk hushållning för Mölndals stad.
ü Genom nedanstående riktlinjer anger fullmäktige den övergripande och mer långsiktiga styrningen av god ekonomisk
hushållning för Mölndals stad.
ü Grunden för strategisk planering och utveckling i Mölndals
stad är ”Vision Mölndal 2022” samt vad som uttrycks i stadens
Budget/plan.
ü Stadens modell för mål och uppföljning av verksamhetsmål, ska bidra till att tillgodose kommuninvånarnas behov på
bästa möjliga vis givet anslagna resurser. Avsikten är att förbättra förutsättningarna för god ekonomisk hushållning genom att modellen sammankoppla mätbara indikatorer samt
lyfta fram jämförelser där så är möjligt.
ü Verksamheten ska bedrivas ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Med utgångspunkt från lagstiftningen samt stadens
egen målstyrning ska strävas efter hög måluppfyllelse och ständiga förbättringar som leder till ett optimalt resursutnyttjande.
ü Staden ska värna en stabil och balanserad ekonomi med
fortsatt stark ekonomisk ställning för att därigenom kunna
möta konjunkturnedgångar och förändrade omvärldsförutsättningar.
ü Verksamhetsmål, av betydelse för god ekonomisk hushållning, uttrycks genom fullmäktiges mål och formuleras med
utgångspunkt från stadens vision. KF-målen fastställs i samband med det årliga budgetbeslutet. De prioriterade målen
specificeras i särskilt avsnitt i budgethandlingen.
ü Samhällsplanering och exploateringsverksamhet ska genomföras med utgångspunkt från en kontinuerlig och hållbar tillväxttakt.
ü Finansiella mål, av betydelse för god ekonomisk hushållning, fastställs i samband med fullmäktiges budgetbeslut. De
utvärderas över rullande treårsperioder och syftar till att säkerställa den ekonomiska utvecklingen över tid.
ü Inkomster från försäljningar av tillgångar ska i första hand
användas till investeringar eller amortering av skulder.
22
G O D E KO N O M I S K H U S H Å L L N I N G
Finansiella mål
ü Resultatet ska inrymma värdesäkring av hela pensionsförpliktelsen2.
ü Nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag ska inte
överstiga 98,5 procent i genomsnitt över rullande treårsperioder3.
2) Om synnerliga skäl föreligger kan jämförelsestörande poster elimineras.
3) Vid avstämning tillämpas balanskravsresultatet, d v s resultat enligt blandmodellen exklusive resultat vid försäljning av anläggningstillgångar. Om synnerliga skäl föreligger kan andra poster beaktas.
Utgångspunkten för den finansiella planeringen av investeringarna är att de, sett över en längre tidsperiod, ska inrymmas i det utrymme som skapas genom resultat, avskrivningar
och försäljning av anläggningstillgångar. Genom analys av
nyckeltal som självfinansieringsgrad och soliditet sker en bedömning av om resultatmålen är tillräckliga för att över tid
behålla stadens ekonomiska ställning.
Av den finansiella analys som framgår av särskilt avsnitt i
budgethandlingen framgår att Budget/plan 2015–2017 inte
uppnår en resultatnivå i överensstämmelse med det finansiella
målet. Det motiveras med de senaste årens goda resultat i
kombination med en god ekonomisk ställning. Anpassningen
till en intäktsutveckling som är långsammare än den kostnadsutveckling som tagits upp kan därför ske över en längre
period. Det överensstämmer också med den strategi som har
tillämpats vid de två senaste årens budgetbeslut. Budget/plan
2015–2017 innebär därmed att kommunfullmäktige beslutar
om ett avsteg där resultatnivån under 2015–2017 ska bedömas tillsammans med resultatnivåerna närmast föregående
treårsperiod 2012–2014 och inte begränsas till rullande treårsperioder. I realiteten innebär det att återbetalningar av premier från AFA-försäkring gör att det budgeterade resultatet
under den kommande treårsperioden kan accepteras. Över
sexårsperioden stannar nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag på 98,2 procent.
Avstämning mot finansiella mål
Resultat, blandmodell
Nettokostnadsandel
Genomsnitt 6 år 2012–2017
2012 2013 2014 2015 2016 2017
114
98
10
38
33
96,0 96,7 99,7 98,8 99,0
42
98,8
98,2%
23
E KO N O M I S K S A M M A N STÄ L L N I N G
Resultatbudget/plan 2015–2017
not
Bokslut
2013
Prognos1
2014
Budget
2015
Plan
2016
Plan
2017
1
–2 677,2
–2 825,0
–2 960,6
–3 077,8
–3 187,9
–152,1
–148,0
–152,0
–157,0
–164,0
–2 829,3
–2 973,0
–3 112,6
–3 234,8
–3 351,9
2
2 665,7
2 764,3
2 884,2
3 032,3
3 177,8
Generella statsbidrag och utjämning
3
273,3
236,8
245,4
219,5
205,0
Finansiella intäkter
4
31,3
32,4
26,7
28,7
28,7
Finansiella kostnader
5
–24,8
–3,9
–5,6
–12,6
–18,0
116,2
56,6
38,1
33,1
41,6
mnkr
Verksamhetens nettokostnader
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
Skatteintäkter
Årets resultat (förändring av eget kapital)
Kassaflödesbudget/plan 2015–2017
not
mnkr
Bokslut
2013
Prognos1
2014
Budget
2015
Plan
2016
Plan
2017
116,2
56,6
38,1
33,1
41,6
152,1
148,0
152,0
157,0
164,0
Den löpande verksamheten
Årets resultat
Justeringar för:
Av- och nedskrivningar
Gjorda avsättningar
Ianspråktagna avsättningar
– varav Kikås avfallsanläggning
Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar
Förutbetalda intäkter som regleras över flera år
Förändring av kortfristiga fordringar
31,8
18,0
12,6
19,6
26,0
–15,6
–17,2
–17,8
–18,9
–19,6
–17,7
–46,3
–4,9
–6,0
–6,0
–6,0
–6,0
–66,1
19,6
–17,3
9,8
6
Förändring av förråd och varulager
–0,4
1,5
Förändring av kortfristiga skulder
–25,5
5,0
5,0
5,0
5,0
Likvida medel från den löpande verksamheten
169,9
179,2
166,6
199,6
211,0
–287,7
–330,4
–394,3
–389,3
–633,4
23,6
63,6
71,4
105,4
194,0
–264,1
–266,8
–322,9
–283,9
–439,4
156,3
84,3
228,4
Investeringsverksamheten
Investering i anläggningstillgångar
Försäljning av anläggningstillgångar
Likvida medel från investeringsverksamheten
Finansieringsverksamheten
Nyupptagna lån
Amortering av skuld
Förändring av långfristiga fordringar
–25,9
3,6
Likvida medel från finansieringsverksamheten
–25,9
3,6
156,3
84,3
228,4
–120,1
–84,0
0,0
0,0
0,0
Likvida medel vid årets början
238,5
118,4
34,4
34,4
34,4
Likvida medel vid årets slut
118,4
34,4
34,4
34,4
34,4
Förändring av likvida medel
24
24
E KO N O M I S K S A M M A N STÄ L L N I N G
Balansbudget/plan 2015–2017
mnkr
Bokslut2
2013
Prognos 1
2014
Budget
2015
Plan
2016
Plan
2017
2 471,6
2 658,6
2 829,5
2 956,4
3 231,8
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Övriga anläggningstillgångar
Aktier och andelar
Långfristig utlåning
Summa
94,2
94,2
94,2
94,2
94,2
706,5
702,9
702,9
702,9
702,9
3 272,3
3 455,7
3 626,6
3 753,5
4 028,9
Omsättningstillgångar
Förråd m m
11,7
10,2
10,2
10,2
10,2
Övriga kortfristiga fordringar
460,4
440,8
458,1
448,3
448,3
Likvida medel
118,4
34,4
34,4
34,4
34,4
Summa
590,5
485,4
502,7
492,9
492,9
3 862,8
3 941,1
4 129,3
4 246,4
4 521,8
2 701,7
2 817,9
2 874,5
2 912,6
2 945,7
116,2
56,6
38,1
33,1
41,6
2 817,9
2 874,5
2 912,6
2 945,7
2 987,3
216,1
224,7
228,5
238,2
253,6
56,2
48,4
39,4
30,4
21,4
272,3
273,1
267,9
268,6
275,0
156,3
240,6
469,0
Övriga långfristiga skulder
170,9
186,8
180,8
174,8
168,8
Summa
170,9
186,8
337,1
415,4
637,8
Övriga kortfristiga skulder
601,7
606,7
611,7
616,7
621,7
Summa
601,7
606,7
611,7
616,7
621,7
3 862,8
3 941,1
4 129,3
4 246,4
4 521,8
Summa tillgångar
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital
Eget kapital
Årets resultat
Summa
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
Övriga avsättningar
Summa
Långfristiga skulder
Reverslån
Kortfristiga skulder
Summa skulder och eget kapital
1) Siffrorna utgår ifrån delårsrapporten per 2014-06-30
2) Ingående bokfört värde för pensionsavsättningar har justerats med 10,1 mnkr p g a ändrad uppskattning
av pensionsavsättning.
I ovanstående sammanställning har effekterna av bolagens behållning på koncernkontot eliminerats.
25
25
E KO N O M I S K S A M M A N STÄ L L N I N G
Noter
Not 1 Verksamhetens nettokostnader
Bokslut
2013
Prognos1
2014
Budget
2015
Plan
2016
Plan
2017
–2 901,2
–2 999,9
–3 098,2
–3 216,3
–3 326,8
98,6
100,0
99,0
102,0
104,0
Årets pensionskostnad
–160,7
–169,4
–168,7
–178,2
–191,0
Avgår kapitalkostnader
215,6
205,0
214,3
221,7
232,9
Semester och övertidslöneskuld
–0,5
–5,0
–5,0
–5,0
–5,0
Resultat vid avyttring av anläggningstillgångar
17,7
46,3
Återbetalning, AFA försäkringar
48,4
–2,0
–2,0
–2,0
–2 825,0
–2 960,6
–3 077,8
–3 187,9
Prognos1
2014
Budget
2015
Plan
2016
Plan
2017
2 874,1
3 032,3
3 177,8
mnkr
Summa nämndverksamhet
Kalkylerad pension
Skadestånd
4,8
Utrymme för utnyttjande av eget kapital
Övrigt
Summa
Not 2 Skatteintäkter
0,1
–2 677,2
–2,0
mnkr
Bokslut
2013
Kommunalskatt
2 679,2
2 756,8
Justering föregående års redovisade skatteintäkt
1,5
–2,3
–15,0
9,8
10,1
Summa
2 665,7
2 764,3
2 884,2
3 032,3
3 177,8
Not 3 Generella statsbidrag och utjämning
Bokslut
2013
Prognos1
2014
Budget
2015
Plan
2016
Plan
2017
Prognos slutavräkning
mnkr
Inkomstutjämning
97,9
78,8
95,5
97,1
99,8
Kostnadsutjämning
25,3
–24,5
–15,9
–16,1
–16,2
Regleringsavgift
28,1
14,4
11,4
–4,8
–22,3
6,4
6,5
6,6
6,6
37,6
11,6
Strukturbidrag
Införandebidrag
Bidrag för LSS-utjämning
26,5
27,5
35,9
36,3
36,7
Kommunal fastighetsavgift
95,5
96,6
100,4
100,4
100,4
273,3
236,8
245,4
219,5
205,0
Prognos1
2014
Budget
2015
Plan
2016
Plan
2017
Summa
Not 4 Finansiella intäkter
mnkr
Bokslut
2013
Utlåning till stadens bolag
14,9
12,1
11,0
13,0
13,0
Ersättning, borgensåtagande
14,3
14,2
14,2
14,2
14,2
Räntor, medelplacering
1,3
1,0
1,0
1,0
1,0
Övriga ränteintäkter
0,7
4,9
0,3
0,3
0,3
Aktieutdelning
0,1
0,2
0,2
0,2
0,2
31,3
32,4
26,7
28,7
28,7
Summa
26
26
E KO N O M I S K S A M M A N STÄ L L N I N G
Not 5 Finansiella kostnader
Bokslut
2013
mnkr
Prognos1
2014
Budget
2015
Plan
2016
Plan
2017
–1,6
–4,0
–7,1
Räntor på långfristig upplåning
Räntor, nya lån/inlösta lån
Ränta nyintjänade pensioner
–24,2
–3,4
–3,5
–8,1
–10,4
Övriga finansiella kostnader
–0,6
–0,5
–0,5
–0,5
–0,5
–24,8
–3,9
–5,6
–12,6
–18,0
mnkr
Totalt
Tom
2013
Prognos1
2014
Prognos
2015
Prognos
2016
Prognos
2017
Beräknad återställningsplan med utgångspunkt från total avsättning på 163 mnkr
163,0
107,2
9,0
9,0
9,0
9,0
Summa
Not 6 Kikås avfallsanläggning
1) Siffrorna utgår ifrån delårsrapporten per 2014-06-30
27
27
VERKSAMH ET PER NÄMN D
Byggnadsnämnden
Nämndens huvuduppgift enligt reglementet, Kf 20 februari, 2013, § 16, är att ansvara för stadens uppgifter
inom byggnadsväsendet. Nämnden svarar för lovgivning, byggnadstillsyn, detaljplaner med enkelt förfarande, bostadsanpassning, mätnings- och kartverksamhet. Inom stadsbyggnadsförvaltningen återfinns
den kommunala lantmäterimyndigheten.
Förändringar ekonomiskt utrymme
plan 2016–2017 i förhållande till 2015 (netto)
Resultaträkning
mnkr
Intäkter
15,5
15,8
Kostnader
–26,7
–26,5
–28,4
Summa
nettokostnader
–13,0
–11,0
–12,6 –13,7 –13,6
11,1
11,0
12,6
Summa
kommunbidrag
11,1
11,0
12,6 13,7 13,6
Resultat
–1,9
0
0
0
0,5
0,5
Bygglovverksamhet, förstärkning
0,5
0,5
Förändrad arbetsgivaravgift yngre och äldre
0,1
0,1
–0,1
Summa
1,1
1,0
Verksamhetsförändringar 2016–2017
Antalet bostadsanpassningsärenden blir fler
Behovet av bostadsanpassningar tenderar att öka bland annat
till följd av en åldrande befolkning, fler äldre personer som
bor kvar hemma samt svårigheter med att hitta lämpliga bostäder. Nämnden kompenseras för att möta de ökande kostnaderna för bidrag samt handläggning.
Kommunbidrag
Byggnadsnämnden
Bostadsanpassning, förstärkning
Utveckling av befintlig verksamhet för ökad
effektivitet och utrymme för ny verksamhet
Bokslut Budget1 Budget Plan Plan
2013
2014 2015 2016 2017
13,7
2016 2017
mnkr
0
Antalet byggnadsärenden ska öka
Volymen byggnadsärenden behöver öka för att stadens mål
om befolkningstillväxt ska uppfyllas. Nämnden kompenseras
motsvarande de ökade arbetsinsatser som inte täcks med avgifter, såsom allmänt informationsarbete och stöd samt arbeten mot svartbyggen.
1) Budget 2014 är justerad i enlighet med beslut om
utfördelning av centrala lönemedel.
Beloppen för planåren är angivna i 2015 års prisnivå.
Specifikation per kommunbidrag sker i ettårsbudgeten.
Förändringar 2015 jämfört med 2014
• 0,5 mnkr tillförs för bostadsanpassningsbidrag
• 0,1 mnkr tillförs för förändrade arbetsgivaravgifter för yngre
och äldre
• 0,5 mnkr tillförs för pris- och löneuppräkning inkl.
fördelning av centrala lönemedel
• 0,5 mnkr tillkommer som teknisk justering, varav 0,4 mnkr
tillkommer på grund av omfördelning av interna lokalhyror
och 0,1 mnkr tillkommer för ändrad fördelning av kostnader avseende GIS-program.
Andra indikatorer av särskilt intresse
Utfall
2011
Utfall
2012
Utfall
2013
BYGGNADSNÄMNDEN
Säkerhet i överklagade beslut för bynadsverksamhet,
fastighetsbildningsförrättning och bostadsanpassningsbidrag, %
1,6 mnkr
28
Mölndal
74
80
69
Kungsbacka
85
79
65
VERKSAMH ET PER NÄMN D
Volymmått
Utfall Budget Budget
2013
2014
2015
BYGGNADSNÄMNDEN
Antal beslut och ärenden, bygg
Beslut i byggnadsnämnden
129
150
150
1 122
1 000
1 500
37
30
En-/tvåbostadshus, nya
45
50
Flerbostadshus, nya
10
10
10
241
250
250
Kontor/industri/handel, nya
10
15
15
Dito, om-/tillbyggnad
34
50
50
0
5
5
14
10
10
-
-
150
567
600
600
Delegeringsbeslut
Överklagade ärenden
Antal inkomna bygglov/anmälan
Om-/tillbyggnad bostäder
Daghem/sjukhus/skola, nya
Dito, om-/tillbyggnad
Attefallsåtgärder
Övriga lov/tillstånd/anmälan
60
Genomförda åtgärder
Ärenden olovligt byggande m.m.
Bostadsanpassningsärenden
65
60
60
372
350
550
4
5
5
Fastighetsbildningar, nya fast.
111
100
75
Fastighetsbildningar, berörda
190
300
350
Nybyggnadskartor
110
125
125
11
15
10
191
150
175
och fysisk planering
179
175
175
För grundkarta och stomnät
309
350
300
Lägeskontroller
260
275
275
Husutsättningar
74
75
80
Antagna enkla planer
Grundkartor
Mätningsuppdrag
Externa
För fastighetsbildning, bygglov
29
VERKSAMH ET PER NÄMN D
Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen
och övriga nämnder
belopp avser detta; GR 3,3 mnkr, SKL 1,5 mnkr, Samordningsförbundet Finsam 0,8 mnkr, Göteborg & co 0,6 mnkr,
Europakorridoren 45 tkr samt Kommunforskning i väst 38
tkr. Dessutom finns 0,3 mnkr reserverade för att medfinansiera ett samarbete som ska ersätta West Sweden.
Kommunbidraget omfattar även bidrag till föreningar och
liknande, totalt 2,4 mnkr under 2015. I ungefärliga belopp har
följande föreningar tidigare erhållit bidrag; Kvinnojouren Frideborg 0,8 mnkr, RIA 0,6 mnkr, Brottsofferjouren 0,3 mnkr, Göteborgs universitet för förstärkt förvaltningsforskning 0,2 mnkr,
Verdandi 0,2 mnkr, Föreningsarkivet 0,1 mnkr, Västra Götalandsregionen avseende patientnämndsverksamhet 0,1 mnkr,
Reväst 25 tkr samt Mölndals nämndemannaförening 6 tkr.
Kommunfullmäktige är stadens högsta beslutande organ. Kf beslutar i ärenden av mera grundläggande natur
eller av mera generell räckvidd bland annat avseende
mål och riktlinjer för verksamheten, budget och skatt
samt nämndernas organisation och verksamhetsformer.
Kommunstyrelsens övergripande uppdrag enligt Kf
20 februari 2013, § 15, är att leda och samordna förvaltningen av stadens angelägenheter och ha uppsikt över
övriga nämnders verksamhet samt kommunala bolag
och kommunalförbund som kommunen är medlem i.
Fullmäktige omfattar även överförmyndarnämnden,
samt valnämnden, och har tillsammans med kommunstyrelsen stadsledningsförvaltningen som förvaltningsorganisation.
Förändringar 2015 jämfört med 2014
• 1,8 mnkr avgår från valnämnden för val till EU-parlamen tet och för allmänna val
Resultaträkning
mnkr
Intäkter
Bokslut Budget1 Budget
2013
2014
2015
602,1
615,0
Plan
2016
• 0,5 mnkr tillförs överförmyndarnämnden för fler ärenden
Plan
2017
• 1,0 mnkr tillförs för IT-strategi
735,0
Kostnader
–769,7 –783,2 –905,4
• 0,4 mnkr avgår för varumärkesplattform
Summa
nettokostnader
–167,6 –168,2 –170,4 –170,9 –168,7
• 3,5 mnkr avgår tillföljd av att Projekt inför Mölndals
centrum upphör
Kommunbidrag
• 0,3 mnkr tillförs för tjänsteman i beredskap
Kommun–
fullmäktige
3,3
3,7
3,4
• 0,2 mnkr tillförs för centralt e-arkiv
Kommunrevision
2,3
2,4
2,4
• 0,1 mnkr tillförs för vänortsbesök
Valnämnd
0,2
1,9
0,1
Överförmyndarnämnd
4,2
4,7
5,3
• 1,2 mnkr tillförs för ökade kostnader avseende
räddningstjänst
Stadsledningsförvaltning
68,1
73,8
78,6
0
0
0
Serviceförvaltning
• 0,3 mnkr tillförs för Toleransprojekt
• 1,0 mnkr tillförs för handläggare inom detaljplaner och
exploateringsfrågor
8,4
8,1
9,5
Räddningstjänst
38,8
39,2
40,4
Ks och dess utskott
12,2
11,5
8,3
3,8
3,5
2,9
21,1
19,4
19,5
162,4
168,2
170,4
170,9
168,7
–5,2
0
0
0
0
Plan o. exploatering
Ks förfogande
Ks övrigt
Summa
kommunbidrag
Resultat
• 0,3 mnkr tillförs för förändrade arbetsgivaravgifter
för yngre och äldre
• 3,3 mnkr tillförs för pris- och löneuppräkning inkl.
fördelning av centrala lönemedel
• 0,3 mnkr avgår som teknisk justering, varav 0,6 mnkr avgår
för nationaldagsfirande och kulturnatt, 0,4 mnkr avgår till
följd av omfördelning av interna lokalahyror, 0,1 mnkr avgår på grund av förändringar i stadens IT-modell och 0,1
mnkr avgår för ändrad fördelning av GIS-program. Dessutom tillkommer 0,6 mnkr för HR-konsult, 0,2 mnkr tillkommer avseende vikarieenheten och 0,1 mnkr tillkommer
för systemkostnad Time Care.
1) Budget 2014 är justerad i enlighet med beslut om
utfördelning av centrala lönemedel.
Beloppen för planåren är angivna i 2015 års prisnivå.
Specifikation per kommunbidrag sker i ettårsbudgeten.
2,2 mnkr
Kommunövergripande medlemsavgifter och bidrag
Staden är medlem i och stödjer diverse olika organisationer.
De kommunövergripande medlemsavgifterna under kommunstyrelsen uppgår 2015 till totalt 6,6 mnkr. I ungefärliga
30
VERKSAMH ET PER NÄMN D
Lägre kostnader för det interna försäkringssystemet
Det förebyggande säkerhetsarbetet som har bedrivits under
flera år har lett till färre skador och lägre försäkringskostnader. Det förbättrade skadeläget medför att utrymmet för det
interna försäkringssystemet minskar med totalt 2,5 mnkr för
staden som helhet.
Volymmått
Utfall
2013
Budget
2014
Budget
2015
434 373 437 212
361 338
265 190 268 029
271 490
varav inhyrda lokaler
93 235
89 848
varav Forsåker
75 948
-
STADSLEDNINGSFÖRVALTNING
Fastigheter, antal m2
Förvaltning
varav stadens egna lokaler
Förändringar ekonomiskt utrymme
plan 2016–2017 i förhållande till 2015 (netto)
2016
2017
–0,3
–0,8
Centralt e-arkiv, helårseffekt
0,2
0,2
Tjänsteman i beredskap
0,3
0,3
Förändrad arbetsgivaravgift yngre och äldre
0,3
0,3
mnkr
IT-strategi
1) Forsåkersområdet har sålts till MölnDala Fastighets AB under
2014.
SERVICEFÖRVALTNING
Fastigheter, antal m2
Lokalvård2
281 752 285 837
228 400
Måltider, antal ätande per dag
Utveckling av befintlig verksamhet för ökad
effektivitet och utrymme för ny verksamhet
Summa
1
–1,7
0,5
–1,7
Förskola
2 784
3 150
3 070
Grundskola och gymnasium
7 995
6 907
6 815
Måltider, antal portioner per dag
Äldreboende
Verksamhetsförändringar 2016–2017
Införande av centralt e-arkiv
Under 2015 kommer införandet av ett centralt e-arkiv att ske.
E-arkiv innebär en högre tillgänglighet och säkerhet än tidigare.
Kompensation ges med 0,2 mnkr under planperioden, vilket
motsvarar helårseffekt av driftskostnaderna.
536
545
590
varav helpensioner
425
460
490
varav utomstående
111
85
100
2) Ytan 2013–2014 avser fastigheternas totala yta.
Fr o m 2015 anges den faktiskt städade ytan.
Motsvarande yta 2014 var 237 700 m2.
Tjänsteman i beredskap
Införandet av tjänsteman i beredskap kommer att ske vid halvårsskiftet 2015. Kommunstyrelsen kompenseras med ytterligare 0,3 mnkr under planåren för att täcka den nya beräknade
helårskostnaden.
31
VERKSAMH ET PER NÄMN D
Kultur- och fritidsnämnden
• 2,4 mnkr tillförs för pris- och löneuppräkning inkl.
fördelning av centrala lönemedel
Nämndens huvuduppgift är enligt reglementet Kf 20
februari 2013, § 18, att främja kulturlivet enligt stadens kulturpolitiska mål och skapa förutsättningar för
en differentierad idrotts- och fritidsverksamhet. Barn
och ungdomar ska prioriteras.
• 2,2 mnkr tillkommer som teknisk justering, varav 2,3 mnkr
för omfördelning av interna lokalhyror samt 0,6 mnkr för
nationaldagsfirande och kulturnatt. Dessutom avgår 0,5 mnkr
för internt försäkringssystem, 0,1 mnkr på grund av för ändringar i stadens IT-modell och 0,1 mnkr för flytt av
medel avseende skötsel av skolidrottsplatser.
Särskilt uppdrag 2015
Nämnden har i uppdrag att utreda förutsättningarna för en
sporthall i Lindome inför ställningstagande till investeringsobjektet och dess omfattning. I samband med detta genomförs även en översyn av motsvarande behov i hela kommunen.
Nämnden ska ta fram en uppdragsbeskrivning som kvitteras
av kommunstyrelsen. Utredningen ska vara klar senast inför
vårbudgetprocessen 2015.
6,5 mnkr
Förändringar ekonomiskt utrymme
plan 2016–2017 i förhållande till 2015 (netto)
2016
2017
Teknisk uppgradering idrottsanläggningar
0,5
0,7
Renovering Åbybadet
1,2
1,2
mnkr
Resultaträkning
mnkr
Intäkter
Kostnader
Summa
nettokostnader
Bokslut Budget1 Budget
2013
2014
2015
43,0
39,6
Plan
2016
Plan
2017
40,2
0,6
Byte konstgräs Lindome
–121,6 –129,8 –136,3 –138,2 –137,9
Förändrad arbetsgivaravgift yngre och äldre
0,1
0,2
Utveckling av befintlig verksamhet för ökad
effektivitet och utrymme för ny verksamhet
Summa
Bibliotek, museum
o kulturspecialister
38,2
38,8
40,2
Ungdoms- och
samhällsarbete
19,2
18,8
19,3
Föreningsbidrag
12,5
10,4
10,4
Förening och idrott
50,3
55,9
60,2
Nämnd, adm, m.m.
5,6
5,9
6,2
125,8
129,8
136,3
138,2
137,9
4,2
0
0
0
0
Resultat
0,1
Näridrottsplats Bifrost
–164,6 –169,4 –176,5
Kommunbidrag
Summa
kommunbidrag
Förstudie ny simhall
0,2
–1,3
1,9
1,6
Verksamhetsförändrigar 2016–2017
Ny- och ombyggnader av idrottsanläggningar
Flertalet av stadens idrottsanläggningar är något äldre och i
behov av upprustning främst när det gäller teknisk utrustning. Dessutom planeras byte av konstgräs i Lindome, vilket
ger driftskostnader från år 2017.
Åbybadet kommer att renoveras 2015 för att anläggningen
ska behålla kvaliteten under ytterligare minst fem år. Under
tiden kommer en förstudie kring en ny simhall att tas fram.
1) Budget 2014 är justerad i enlighet med beslut om
utfördelning av centrala lönemedel.
Byggnation av näridrottsplats
En näridrottsplats kommer att anläggas i Bifrostområdet under 2017.
Beloppen för planåren är angivna i 2015 års prisnivå.
Specifikation per kommunbidrag sker i ettårsbudgeten.
Förändringar 2015 jämfört med 2014
• 0,7 mnkr tillförs för helårsdrift av sporthall i Lindome
• 1,0 mnkr tillförs för ökad hyra för tekniska uppgraderingar
av idrottsanläggningar
• 1,0 mnkr tas bort för drift då möjligheter till uppvärmning
av Åby fotbollsarena inte installerats
• 0,8 mnkr tillförs för ökad hyra av Åby simhall
• 0,4 mnkr tillförs för förändrade arbetsgivaravgifter för
yngre och äldre
32
VERKSAMH ET PER NÄMN D
Volymmått
Utfall
2013
Budget
2014
Budget
2015
432 000 430 000
440 000
BIBLIOTEK, MUSEUM OCH
KULTURSPECIALISTER
Antal besök
Bibliotek
Museum
28 100
46 000
42 000
115 100 112 000
116 000
Antal webbesök
Bibliotek
Museum
46 200
40 000
46 000
Föreningar
90
90
90
Studieorganisationer
10
9
9
27 200
53 000
18 000
Simhall
326 400 325 000
325 000
Isanläggningar
190 000 210 000
215 000
Fotbollsplaner
322 000 350 000
350 000
Aktiviteten och idrottshallar
770 000 770 000
770 000
FÖRENINGSBIDRAG
Antal med bidrag
UNGDOMS- OCH SAMHÄLLSARBETE
Antal besök
Fritidsgårdar 1
FÖRENING OCH IDROTT
Antal besök
1) Antal besök från 2015 avser enbart kvällsverksamhet.
Andra indikatorer av särskilt intresse
Utfall
2011
Utfall
2012
Utfall
2013
6,9
7,0
7,0
BIBLIOTEK, MUSEUM och KULTURSPECIALISTER
Antal besök/invånare
Bibliotek, fysiska
Bibliotek, fysiska och virtuella
Museum, fysiska
Museum, fysiska och virtuella
-
8,8
8,8
0,7
0,7
0,5
-
1,3
1,2
4,3
4,5
UNGDOMS och SAMHÄLLSARBETE
Besökarupplevd kvalitet, brukarenkät skala 1–5
Fritidsgårdar
4,3
33
VERKSAMH ET PER NÄMN D
Miljönämnden
Riksdagen har beslutat att kommunerna ska ansvara för
tillsyn och prövning inom hälsoskydd, livsmedelskontroll,
miljöskydd och strålskydd. Miljönämnden är till för alla
som bor, vistas och verkar i Mölndals stad. Nämnden ansvarar enligt reglementet Kf 20 februari 2013, § 19, för
kommunens uppgifter inom hälso- och miljöskyddsområdet (miljöbalken med tillhörande lagstiftning), livsmedelsområdet (livsmedelslagarna med tillhörande lagstiftning)
och ska också utöva den tillsyn som kommunen ansvarar
för enligt tobakslagen avseende rökfria miljöer. Nämnden
ska skydda människors hälsa och miljön samt bidra till en
hållbar samhällsutveckling. Nämnden är självständig i sin
myndighetsroll och är högsta beslutande lokala myndighet inom sitt ansvarsområde.
Förändringar ekonomiskt utrymme
plan 2016–2017 i förhållande till 2015 (netto)
2016
mnkr
Utveckling av befintlig verksamhet för ökad
effektivitet och utrymme för ny verksamhet
Summa
2017
–0,1
0,0
–0,1
Volymmått
Utfall
2013
Budget
2014
Budget
2015
Inventerade avlopp
110
36
100
Tillsynsbesök, inspektioner
115
120
210
Ärenden
675
1 000
800
Tillsynsbesök, kontroller
406
367
347
Ärenden
600
650
700
Hälsoskydd, antal
Resultaträkning
mnkr
Intäkter
Kostnader
Summa
nettokostnader
Bokslut Budget1 Budget
2013
2014
2015
3,6
3,6
3,6
– 11,8
–13,2
–13,7
–8,2
–9,6
–10,1
Plan
2016
Plan
2017
Livsmedel, antal
–10,1
–10,0
Miljöskydd, antal
Kommunbidrag
Miljönämnden
8,6
9,6
10,1
Summa
kommunbidrag
8,6
9,6
10,1
Resultat
10,1
Tillsynsbesök, inspektioner
133
255
264
Ärenden
800
600
800
Övergripande inom nämnden,
totala antal ovan
10,0
Inspektioner
0,4
0
0
0
Ärenden
0
764
778
921
2 075
2 250
2 300
–
>85
>85
Tillsynsplan, procent
1) Budget 2014 är justerad i enlighet med beslut om
utfördelning av centrala lönemedel.
Utförd planerad tillsyn
Beloppen för planåren är angivna i 2015 års prisnivå.
Specifikation per kommunbidrag sker i ettårsbudgeten.
Förändringar 2015 jämfört med 2014
• 0,5 mnkr tillförs för personalförstärkningar
• 0,3 mnkr tillförs för pris- och löneuppräkning
• 0,3 mnkr avgår som teknisk justering, vilket beror på om fördelning av interna lokalhyror.
0,5 mnkr
34
VERKSAMH ET PER NÄMN D
Skolnämnden
• 3,5 mnkr avgår avseende förändrade barn- och elevtal
inom förskola
Skolnämndens uppdrag framgår av reglementet, Kf 20 februari 2013, § 20. Nämndens uppgifter omfattar ansvaret
för förskola, annan pedagogisk verksamhet såsom familjedaghem och öppen förskola, förskoleklass, fritidshem,
grundskola och grundsärskola samt den kommunala kulturskolan.
• 0,5 mnkr tillförs avseende förstärkning av elevhälsa
• 0,5 mnkr tillförs för kvalitetsökning av måltider
• 3,3 mnkr tillförs för förändrade arbetsgivaravgifter yngre
och äldre
Särskilt uppdrag 2015
• 29,5 mnkr tillförs för pris- och löneuppräkning inkl.
fördelning av centrala lönemedel
Nämnden har i uppdrag att utreda nuvarande modell för resursfördelning, den så kallade raka skolpengen. Uppdraget
syftar till att en viktad modell ska kunna införas från och med
höstterminen 2015. Nämnden ska ta fram en uppdragsbeskrivning som kvitteras av kommunstyrelsen. Utredningen
ska vara klar senast inför vårbudgetprocessen 2015.
• 3,3 mnkr avgår som teknisk justering, varav 3,1 mnkr avgår på
grund av omfördelning av interna lokalhyror, 1,6 mnkr
avgår för lägre kostnader för internt försäkringssystem och
0,2 mnkr avgår för flytt av medel avseende vikarieenheten.
Dessutom tillförs 1,5 mnkr för inträde i stadens IT-modell
och 0,1 mnkr tillförs för skötsel av skolidrottsplatser.
Resultaträkning
mnkr
Intäkter
Kostnader
Bokslut Budget1 Budget
2013
2014
2015
134,1
140,0
Plan
2016
44,5 mnkr
Plan
2017
144,0
Förändringar ekonomiskt utrymme
plan 2016–2017 i förhållande till 2015 (netto)
–1 228,1 –1 278,1 –1326,6
Summa
nettokostnader –1 094,0 –1 138,1 –1 182,6 –1 196,8 –1 210,3
mnkr
Kommunbidrag
Förändrat barnantal, förskola
Förskola,
ped. omsorg
358,9
371,6
384,6
Grundskola,
fritidshem
671,5
688,9
718,9
Särskola
27,2
27,4
Kulturskola
14,0
14,4
Nämnd, adm.
Summa
kommunbidrag
Resultat
2016
2017
6,5
14,5
–1,5
7,5
2,4
4,6
Förändrat elevtal, skola, förskoleklass, fritidshem
36,5
35,8
Ny-, om- och tillbyggnad skollokaler
Lokaler för förskola
28,0
2,5
6,0
14,9
Förstärkt stöd barn med särskilda behov
1,0
2,0
36,2
Förstärkning elevhälsa
0,5
0,5
Förändrad arbetsgivaravgift yngre och äldre
2,8
2,8
1 108,1 1 138,1 1 182,6 1 196,8 1 210,3
14,1
1,2
Ombyggnad, miljöförbättringar,
ventilation i lokaler
0
0
0
Utveckling av befintlig verksamhet för ökad
effektivitet och utrymme för ny verksamhet
0
Summa
1) Budget 2014 är justerad i enlighet med beslut om
utfördelning av centrala lönemedel.
–11,4
14,2
27,7
Beloppen för planåren är angivna i 2015 års prisnivå.
Specifikation per kommunbidrag sker i ettårsbudgeten.
Verksamhetsförändringar 2016–2017
Volymförändringar inom skola, fritidshem och förskola
Antalet elever inom grundskola och fritidshem väntas öka under planperioden. Samtidigt minskar antalet barn inom förskolan med 20 stycken under 2016 för att öka med ungefär
100 stycken inför 2017. Nämnden kompenseras för att möta
ovanstående behov inom verksamheten.
Utöver nämnda förändringar tillförs medel för ny-, om- och
tillbyggnation av lokaler inom skola och förskola. Särskild satsning görs på byte och uppgradering av ventilationssystem.
Förändringar 2015 jämfört med 2014
• 7,3 mnkr tillförs avseende förändrade barn- och elevtal
inom skola och förskoleklass
• 2,2 mnkr tillförs avseende förändrade barn- och elevtal
inom fritidshem
• 2,0 mnkr tillförs för ny-, om- och tillbyggnad av förskola
• 3,0 mnkr tillförs för ny-, om- och tillbyggnad av skolor
Förstärkt stöd till elever med särskilda behov/elevhälsa
Nämnden kompenseras för ett utökat stöd till de barn och
elever som är i behov av särskilt stöd i undervisningen. Utöver
detta anslås medel för förstärkt elevhälsa.
• 2,5 mnkr tillförs för ombyggnad, miljöförbättringar
och brandlarm i lokaler
• 1,0 mnkr tillförs för barn i behov av särskilt stöd
• 0,5 mnkr avgår för effektivare IT-system
35
VERKSAMH ET PER NÄMN D
Skolnämnden
Andra indikatorer av särskilt intresse
Utfall
2011
Volymmått
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall Budget Budget
2013
2014
2015
FÖRSKOLA, PEDAGOGISK OMSORG
FÖRSKOLA, PEDAGOGISK OMSORG
Antal barn/årsarbetare inom förskolan,
kommunal regi
Antal barn folkbokförda i Mölndals stad
Mölndal
GR
Riket
Familjedaghem
5,6
5,6
5,3
5,8
5,5
5,4
5,7
5,6
5,4
varav köpta platser
Förskola
varav köpta platser
Andel inskrivna barn i familjedaghem av
samtliga barn i åldrarna 1–5 år, %
Mölndal
GR
Riket
Antal öppna förskolor
7
5
3
7
4
3
Förskoleklass
varav köpta platser
98,4
103,7
106,7
98,3
103,1
106,5
Fritidshem
varav köpta platser
Särskola
83
83
81
77
81
81
80
77
82
81
80
77
13,5
12,8
12,8
12,0
13,5
12,8
12,5
12,1
13,5
13,0
12,6
12,1
50
52
31
2,4
2,2
2,8
2,6
2,3
2,9
2,7
2,3
3,0
461
381
372
421
390
425
425
400
439
varav köpta platser
Betalande elever
Tillgänglighet, andel av de sökande som
får plats på kurser valda i första hand, %
Kostnad/invånare 7–15 år, tkr
SÄRSKOLA
Kostnad/elev exkl skolskjuts, tkr
Mölndal
GR
Riket
428
470
470
4
4
4
831
860
865
6 626
6 810
6 940
722
800
860
3 476
3 700
3 800
230
350
350
65
67
67
8
8
8
2 162
2 250
2 300
Antal elever
KULTURSKOLA
Mölndal
GR
Riket
35
3 545
KULTURSKOLA
Antal elever per lärare (heltidstjänst)
Mölndal
30
3 590
Antal elever
Andel elever som når målen i årskurs 9
samtliga ämnen, kommunal regi, %
Mölndal
GR
Förortskommuner
Riket
27
3 537
SÄRSKOLA
GRUNDSKOLA, FRITIDSHEM
Mölndal
GR
Förortskommuner
Riket
385
Antal elever folkbokförda i Mölndals stad
Grundskola
94,3
98,2
100,2
390
GRUNDSKOLA, FRITIDSHEM
7
4
3
Kostnad/inskrivet barn i pedagogisk
omsorg all regi, tkr
Mölndal
GR
Riket
400
36
VERKSAMH ET PER NÄMN D
Social- och arbetsmarknadsnämnden
• 0,4 mnkr avgår som teknisk justering, varav 0,3 mnkr avgår
för omfördelning av interna lokalhyror och 0,1 mnkr avgår
på grund av förändringar i stadens IT-modell.
Social- och arbetsmarknadsnämndens huvuduppdrag enligt reglementet, Kf 20 februari 2013, § 21, är att fullgöra
stadens uppgift vad gäller insatser enligt socialtjänstlagen
inom individ- och familjeomsorg, minska verkningarna av
arbetslöshet genom samverkan med andra berörda myndigheter och genom drift av egna verksamheter och projekt samt insatser inom det integrationspolitiska området
och integration av nyanlända skyddsbehövande invandrare. Övriga uppgifter har koppling till/utgörs av alkohollagstiftningen, lagen om handel med vissa receptfria läkemedel och yttrande för automatspelsverksamhet.
Social- och arbetsmarknadsnämnden ska tillsammans
och i samverkan med vård- och omsorgsnämnden ta sitt
ansvar enligt socialtjänstlagen för personer som behöver
insatser från båda nämndernas ansvarsområden.
14,9 mnkr
Förändringar ekonomiskt utrymme
plan 2016–2017 i förhållande till 2015 (netto)
Resultaträkning
mnkr
Intäkter
Bokslut Budget1 Budget
2013
2014 2015
237,2
29,7
Plan
2016
Summa
nettokostnader
–216,4 –226,5 –241,4 –247,0 –249,7
6,0
1,5
2,5
Förordnad vårdnadshavare, volymökning
0,8
0,8
Utökning tjänster barnavård
1,0
1,0
Förändrad arbetsgivaravgift yngre och äldre
0,3
0,3
–2,3
5,6
8,3
Köpt boende för flera målgrupper ökar
Inom flertalet av nämndens verksamhetsområden såsom ensamkommande barn som fyller 21 år, anhöriginvandring,
samt vuxna och ungdomar med missbruksproblematik är behoven av köpt boende stora. Nämnden kompenseras med 2,0
mnkr för 2016 och 6,0 mnkr för 2017.
Arbetsmarknad,
integration
31,3
34,2
39,8
Nämnd, adm. m m
21,4
20,4
20,8
114,8
122,1
131,0
Försörjningsstöd
50,5
49,8
49,8
Summa
kommunbidrag
218,0
226,5
241,4
247,0
249,7
1,6
0
0
0
0
Resultat
2,0
Familjehem/vårdnadshavarhem,
volymökning
Verksamhetsförändringar 2016–2017
Kommunbidrag
Individ- och
familjeomsorg
Köpt boende, volymökning
Summa
30,3
–453,6 –256,2 –271,7
2017
Utveckling av befintlig verksamhet för ökad
effektivitet och utrymme för ny verksamhet
Plan
2017
Kostnader
2016
mnkr
Behov av särskild förordnad vårdnadshavare ökar
Asylsökande barn och ungdomar ska efter att de fått permanent uppehållstillstånd erhålla en särskild förordnad vårdnadshavare. Tillskott ges med 0,8 mnkr för att möta volymökningen.
1) Budget 2014 är justerad i enlighet med beslut om
utfördelning av centrala lönemedel.
Beloppen för planåren är angivna i 2015 års prisnivå.
Specifikation per kommunbidrag sker i ettårsbudgeten.
Ökade behov gällande barn och unga
Fler barn och unga är i behov utav placering i ett familjehem
alternativt ett vårdnadshavarhem. Nämnden tillförs medel
under planperioden för att möta utvecklingen.
Antalet anmälningar kring barn och unga har ökat kraftigt
under de senaste åren. Nämnden kompenseras för att utöka
antalet tjänster inom barnavården.
Förändringar 2015 jämfört med 2014
• 6,0 mnkr tillförs för volymökning köpta boenden
• 2,5 mnkr tillförs för volymökning familjehem
• 3,0 mnkr tillförs för volymökning familjeåterföreningar
• 2,0 mnkr avgår på grund av alternativa boendelösningar
på hemmaplan
• 0,5 mnkr tillförs för förändrade arbetsgivaravgifter för
yngre och äldre
• 5,3 mnkr tillförs för pris- och löneuppräkning inkl.
fördelning av centrala lönemedel
37
VERKSAMH ET PER NÄMN D
Social- och arbetsmarknadsnämnden
Andra indikatorer av särskilt intresse
Volymmått
Utfall Budget Budget
2013
2014
2015
FÖRSÖRJNINGSSTÖD
FÖRSÖRJNINGSSTÖD
Hushåll med försörjningsstöd, antal
Försörjningsstöd totalt, bruttokostnad,
mnkr
Försörjningsstöd
854
848
830
Mölndal
ARBETSMARKNAD, INTEGRATION
112
85
50
varav vuxna
56
43
25
varav barn
56
42
25
599
350
1 000
66
16
16
-
-
52
Ankomna ensamkommande barn/
ungdomar
Mölndal
varav som erhållit Put, permanent
uppehållstillstånd1
varav anvisade
1
1) Uppgifterna för budget 2015 är preliminära då nya avtal kommer att tecknas med Migrationsverket i december 2014 gällande
antalet ensamkommande barn/ungdomar som anvisats och/eller
erhållit PUT.
Aktuella på arbetsmarknadsenheten, antal
Ungdomar upp till 25 år, totalt
varav aktuella på ekonomienheten
Vuxna över 25 år, totalt
134
140
140
126
81
80
302
305
305
varav remitterade från arbetsförmedlingen
136
144
144
varav remitterade från arbetsoch familjestödsförvaltningen
166
161
161
INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG
Antal årsplatser
Institutionsplaceringar
27
22
22
varav barn och ungdom
16
12
13
varav vuxna
11
10
9
Köpta boenden
60
70
53
varav barn och ungdom
16
10
5
varav vuxna
44
60
48
15
30
23
86
85
80
117
140
140
16
25
25
därav vuxna med missbruk
Familjehem
Kontaktpersoner/-familjer
NÄMND, ADMINISTRATION MED MERA
Hushåll, antal helårsbidrag
Vårdnadsbidrag
Utfall
2012
Utfall
2013
52,0
53,8
50,3
60,7
62,5
58,9
Hushåll med försörjningsstöd, genomsnittlig bruttokostnad, tkr
Flyktingverksamhet, antal
Mottagna flyktingar
Utfall
2011
38
VERKSAMH ET PER NÄMN D
Tekniska nämnden
Nämndens uppdrag enligt reglementet Kf 20 februari
2013, § 22, är att fullgöra stadens uppgifter inom verksamhetsområdena gator och vägar, parker, hållbart resande, vatten och avlopp samt avfallshantering. Nämnden
svarar även för stadens egna resurser för anläggningsarbeten, grönyte- och idrottsplatsunderhåll. Tekniska nämnden är tillika trafiknämnd.
Affärsdrivande verksamhet, specifikation
mnkr
Intäkter
Kostnader
Summa
nettokostnader
Bokslut Budget1 Budget
2013
2014
2015
227,4
237,6
Plan
2016
Försäljning VA
Drift vatten
Plan
2017
240,0
Hållbart resande
Vatten och avlopp
Återvinning och
avfall
Summa
kommunbidrag
Resultat
108,1
30,0
28,9
33,4
0
0
0
–4,0
–4,0
–4,0
97,3
–29,6
Drift avlopp
–36,0
–42,4
–42,0
Övrigt
–13,8
–10,0
–13,0
Kapitalkostnader
–10,7
–7,9
–12,7
5,4
0,0
0,0
–5,4
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Resultat
Återvinning och avfall
Kommunala uppdraget, intäkter
–117,9 –131,6 –137,5 –138,2 –136,9
106,7
87,8
–27,5
Avräkning: VA-kollektivet
–345,3 –369,2 –377,5
104,6
90,3
–24,4
Delsumma
Kommunbidrag
Stadsmiljö
Budget
2015
VA-verksamhet
Resultaträkning
mnkr
Utfall Budget
2013
2014
54,5
53,0
54,0
Kostnader
–55,6
–53,0
–54,0
Delsumma
–1,1
0,0
0,0
Avräkning: abonnenterna
1,1
0,0
0,0
Resultat
0,0
0,0
0,0
35,0
28,9
31,5
25,5
Affärsverksamheten, intäkter
Kostnader
130,6
131,6
137,5
138,2
136,9
12,7
0
0
0
0
–23,5
–24,9
Resultat
11,5
4,0
6,0
Avkastningskrav affärsverksamhet
–4,0
–4,0
–4,0
7,5
0,0
2,0
Totalt resultat Återvinning och avfall
Fördelning kostnads-/intäktsslag är en bedömning
och ej anslagsnivå.
1) Budget 2014 är justerad i enlighet med beslut om
utfördelning av centrala lönemedel.
Beloppen för planåren är angivna i 2015 års prisnivå.
Specifikation per kommunbidrag sker i ettårsbudgeten.
Förändringar ekonomiskt utrymme
plan 2016–2017 i förhållande till 2015 (netto)
mnkr
2016
2017
Förändringar 2015 jämfört med 2014
Ökat underhållsbehov gator och parker
0,5
1,0
• 0,3 mnkr avgår effektivare IT-system
Belysning, utbyte av stolpar
0,5
0,5
• 1,0 mnkr avgår för tillköp av kollektivtrafik samt ändrade
kostnader färdtjänst
Hållbart resande, införande av flexlinje
–0,5
–1,0
Fri kollektivtrafik under lågtrafik inom kommunen för personer folkbokförda i Mölndal
som är 65 år och äldre
–0,3
–0,3
Förändrad arbetsgivaravgift yngre och äldre
0,5
0,5
• 5,0 mnkr tillförs för införandet av fria resor i kollektiv trafiken inom kommunen under lågtrafik för personer som
är 65 år eller äldre och är folkbokförda i Mölndal
Utveckling av befintlig verksamhet för ökad
effektivitet och utrymme för ny verksamhet
• 0,6 mnkr tillförs för förändrade arbetsgivaravgifter för
yngre och äldre
Summa
• 2,3 mnkr tillförs för pris- och löneuppräkning inkl.
fördelning av centrala lönemedel
–1,3
0,7
–0,6
Verksamhetsförändringar 2016–2017
• 0,7 mnkr avgår som teknisk justering, varav 0,6 mnkr avgår
för HR-konsult, 0,1 mnkr avgår på grund av förändringar
i stadens IT-modell och 0,1 mnkr avgår för lägre kostnader
avseende internt försäkringssystem.
Ökat underhållsbehov
I takt med att staden växer ökar antalet allmänna ytor, så som
gator och parker, som måste tas om hand. Efter kontroll av
merparten av stadens belysningspunkter/stolpar står det klart
att ett stort antal stolpar är i så dåligt skick att de måste bytas.
5,9 mnkr
Utökning av flexlinjer
Utbyggnaden av flexlinjer beräknas att minska nämndens totala kostnader inom hållbart resande.
39
VERKSAMH ET PER NÄMN D
Utbildningsnämnden
Nämndens uppdrag är enligt reglementet Kf 20 februari
2013, § 23 att fullgöra stadens uppgifter inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning,
särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för
invandrare.
Förändringar ekonomiskt utrymme
plan 2016–2017 i förhållande till 2015 (netto)
mnkr
Fler elever i gymnasieålder, 59 resp. 101
elever
Anpassning till GR-kostnad from ht 2016
Resultaträkning
mnkr
Intäkter
Övergångseffekter, anpassning m.m.
Bokslut Budget Budget
2013
2014
2015
1
74,8
57,5
Plan
2016
Plan
2017
–366,4 –332,6 –332,2
Summa
nettokostnader
–291,6 –275,1 –289,2 –275,2 –268,5
5,0
8,6
–9,0
–17,0
–10,0
–10,0
0,5
Utveckling av befintlig verksamhet för ökad
effektivitet och utrymme för ny verksamhet
Summa
Kommunbidrag
–2,8
–14,0
–20,7
Verksamhetsförändringar 2016–2017
232,0
227,0
240,0
Gymnasiesärskola
18,2
16,5
14,8
Vuxenutbildning
23,8
23,9
25,3
Nämnd, admin.
7,6
7,7
9,1
Summa
kommunbidrag
281,6
275,1
289,2
275,2
268,5
Resultat
–10,0
0
0
0
0
Gymnasieskola
2017
Ny gymnasieskola i Mölndal
43,0
Kostnader
2016
Antalet gymnasieelever blir fler
Antalet gymnasieungdomar som är folkbokförda i Mölndals
stad ökar. Jämfört med 2015 bedöms ökningen uppgå till 59
elever år 2016 och ytterligare 42 elever år 2017.
Anpassning till GR-kostnad per gymnasielev
Nämndens ram anpassas från och med höstterminen 2016 till
elevkostnad inom gymnasieskolan motsvarande GR-priset.
1) Budget 2014 är justerad i enlighet med beslut om
utfördelning av centrala lönemedel.
Nedtrappning övergångseffekter, anpassning
Omställningen av Fässbergsgymnasiet skall vara avslutad december 2015 och de 10 mnkr som tillförts för ändamålet i
budget 2015 avgår 2016.
Beloppen för planåren är angivna i 2015 års prisnivå.
Specifikation per kommunbidrag sker i ettårsbudgeten.
Förändringar 2015 jämfört med 2014
Ny gymnasieskola i Mölndal
Under planperioden påbörjas projektet med att undersöka
förutsättningarna för att bygga upp en ny gymnasieskola i
Mölndal. Nämnden kompenseras med 0,5 mnkr år 2017.
• 1,3 mnkr tillförs för förändrat antal gymnasieelever
• 2,3 mnkr avgår då tillfällig kompensation för omställning
fasas ut
• 0,3 mnkr avgår för effektivare IT-system
• 10,0 mnkr tillförs för övergångseffekter, anpassning
m.m. inom gymnasieskolan
• 0,2 mnkr tillförs för förändrade arbetsgivaravgifter för
yngre och äldre
• 5,8 mnkr tillförs för pris- och löneuppräkning inkl.
fördelning av centrala lönemedel
• 0,6 mnkr avgår som teknisk justering, varav 0,3 mnkr avgår
på grund av omfördelning av interna lokalhyror, 0,2 mnkr
avgår för lägre kostnader för det interna försäkringssystemet
och 0,1 mnkr avgår på grund av förändringar i stadens
IT-modell.
14,1 mnkr
40
VERKSAMH ET PER NÄMN D
Andra indikatorer av särskilt intresse
Ht
2013
Volymmått
Ht
2014
Utfall Budget
2013
2014
GYMNASIESKOLA och GYMNASIESÄRSKOLA
GYMNASIESKOLA
Elever per kurator- och psykologtjänst,
egen regi, antal
Gymnasieskola
Fässbergsgymnasiet
Krokslättsgymnasiet
Gymnasiesärskola
Antal elever folkbokförda i Mölndal
479
609
363
209
129
334
-
-
Totalt
varav i stadens egen regi
varav i andra huvudmäns regi
Totalt
varav från andra kommuner
Gymnasieskola
Fässbergsgymnasiet
Krokslättsgymnasiet
479
571
387
153
537
334
GYMNASIESÄRSKOLA
Gymnasiesärskola
280
510
Totalt
Elever per rektorstjänst, egen regi, antal
Gymnasieskola
Fässbergsgymnasiet
Krokslättsgymnasiet
Gymnasiesärskola
348
332
156
1 996
1 885
2 076
731
663
331
383
331
175
44
41
39
33
30
32
varav i andra huvudmäns regi
11
11
7
58
52
46
25
22
14
153
124
178
Antal elever i stadens egen regi
1
255
varav från andra kommuner
196
183
223
178
134
223
56
51
Totalt
VUXENUTBILDNING
Antal helårsplatser 1 (motsvarande 800 gymnasiepoäng)
Gymnasial utbildning, egen regi
278
260
270
varav från andra kommuner
12
10
10
38
76
75
3
10
5
Gymnasial utbildning, annan regi
35
20
40
Grundläggande utbildning, annan regi
10
10
10
Gymnasial utbildning med yrkes-
37
50
40
429
416
435
Totalt svenska för invandrare, sfi
436
320
500
varav från andra kommuner
25
15
20
Grundläggande utbildning, egen regi
varav från andra kommuner
Gymnasieskola, studieförberedande
Fässbergsgymnasiet
Krokslättsgymnasiet
57
62
0
23
52
0
Gymnasieskola, yrkesförberedande
Fässbergsgymnasiet
Krokslättsgymnasiet
12
19
48
23
15
30
Gymnasieskola, introduktionsprogram2
Fässbergsgymnasiet
Krokslättsgymnasiet
24
8
52
43
9
70
Gymnasiesärskola, totalt
Fässbergsgymnasiet
Krokslättsgymnasiet
7
11
0
11
24
0
69
26
4
68
25
7
1
0
inriktning inom GR-samverkan,
delfinansieras genom statsbidrag
Summa helårsplatser
Antal studerande i stadens egen regi
1) I antalet helårsplatser ingår inte särvux.
Elever enligt programtyp i extern regi, %
Gymnasiesärskola
2 232
varav i stadens egen regi
265
254
290
Elever enligt programtyp i egen regi, %
Gymnasieskola, studieförberedande
Gymnasieskola, yrkesförberedande
Gymnasieskola, introduktionsprogram2
2 217
Antal elever folkbokförda i Mölndal
Elever per studie- och yrkesvägledartjänst,
egen regi, antal
Gymnasiesärskola
2 344
Antal elever i stadens egen regi
Elever per sjukskötersketjänst, egen regi, antal
Gymnasieskola
Fässbergsgymnasiet
Krokslättsgymnasiet
Budget
2015
1) 1,5 tjänst SYV delas mellan 4 kommuner efter folkmängd
för både grundskola och gymnasieskola, det är svårt att
räkna ut en exakt siffra.
2) Innehåller ej elever som inom ramen för introduktionsprogram går programinriktat val, Pro.
41
VERKSAMH ET PER NÄMN D
Vård- och omsorgsnämnden
• 3,0 mnkr tillförs för volymökning hemtjänst inklusive
effekten av striktare bedömning
Nämndens huvuduppdrag enligt reglementet Kf 20 februari 2013, § 25, är att fullgöra stadens uppgift vad gäller kommunal hälso- och sjukvård enligt lag (HSL) och
avtal med Västra Götalandsregionen, lagen om stöd och
service till vissa funktionshindrade (LSS), lagen om assistansersättning (SFB) samt insatser enligt socialtjänstlagen (SoL). Det är Vård- och omsorgsnämndens uppgift
att, tillsammans och i samverkan med social- och arbetsmarknadsnämnden ta sitt ansvar enligt socialtjänstlagen
för personer som behöver insatser från båda nämndernas
ansvarsområde.
• 0,3 mnkr tillförs för utredning av boendeformer för äldre
• 5,5 mnkr tillförs för förändrade arbetsgivaravgifter för
yngre och äldre
• 22,0 mnkr tillförs för pris- och löneuppräkning inkl.
fördelning av centrala lönemedel
• 2,0 mnkr avgår som teknisk justering, varav 0,9 mnkr avgår
till följd av omfördelning av interna lokalhyror, 0,9 mnkr
avgår på grund av förändringar i stadens IT-modell,
0,1 mnkr avgår för systemkostnad Time Care och 0,1 mnkr
avgår för lägre kostnader avseende internt försäkringssystem.
Särskilt uppdrag 2015
Nämnden har i uppdrag att utreda en kvalitetsfråga inom
hemtjänsten. Uppdraget syftar till att ta fram en modell som
möjliggör en ökad valfrihet för brukarna genom att de ska
kunna välja tillagning av måltider i hemmet. Nämnden ska
ta fram en uppdragsbeskrivning som kvitteras av kommunstyrelsen. Utredningen ska vara klar senast inför vårbudgetprocessen 2015.
38,1 mnkr
Förändringar ekonomiskt utrymme
plan 2016–2017 i förhållande till 2015 (netto)
mnkr
Fler bostäder, funktionshinder
Nya lokaler, boende funktionshinder
Fler bostäder, äldreboende
Hemtjänst, volymökning
Hälso- och sjukvård, volymölning
Förändrad arbetsgivaravgift yngre och äldre
Resultaträkning
mnkr
Intäkter
Kostnader
Summa
nettokostnader
Bokslut Budget1 Budget
2013
2014
2015
163,2
160,0
Plan
2016
Plan
2017
165,0
2016
2017
4,5
1,9
7,5
1,0
1,0
5,0
11,5
2,1
16,0
2,0
2,0
5,0
Utveckling av befintlig verksamhet för ökad
effektivitet och utrymme för ny verksamhet
–1 034,1 –1 040,0 –1 083,1
–870,9
–880,0
–918,1 –939,0 –947,9
Nämnd,
förvaltningsledning och stab
57,2
48,7
50,3
Funktionshinder
336,0
345,5
360,0
Äldreomsorg
453,7
485,8
507,8
Summa
kommunbidrag
846,9
880,0
918,1
939,0
947,9
Resultat
–24,0
0
0
0
0
Summa
–8,8
20,9
29,8
Kommunbidrag
Verksamhetsförändringar 2016–2017
Behov av fler boenden för funktionshindrade
För personer med funktionshinder finns behov av fler bostäder
med särskild service. Nämnden kompenseras med 4,5 mnkr
för 2016 och 11,5 mnkr för 2017.
Flera befintliga bostäder med särskild service inom funktionshinder behöver nya lokaler. Nämnden tillförs 1,9 mnkr
för 2016 och 2,1 mnkr för 2017 för ändamålet.
Inom äldreomsorgen finns behov av fler platser på särskilt
boende. Nämnden kompenseras med 7,5 mnkr för 2016 och
16,0 mnkr för 2017.
1) Budget 2014 är justerad i enlighet med beslut om
utfördelning av centrala lönemedel.
Beloppen för planåren är angivna i 2015 års prisnivå.
Specifikation per kommunbidrag sker i ettårsbudgeten.
Fler brukare i ordinärt boende
Inom både hemtjänsten och hemsjukvården finns ökade behov. Nämnden kompenseras med 2,0 mnkr för 2016 och 4,0
mnkr 2017.
Förändringar 2015 jämfört med 2014
• 5,5 mnkr tillförs för volymökning boenden funktionshinder
• 4,3 mnkr tillförs för volymökning boenden, åtta platser,
äldreomsorg
• 0,5 mnkr avgår för effektivare IT-system
42
VERKSAMH ET PER NÄMN D
Andra indikatorer av särskilt intresse
Volymmått
Utfall
2013
Budget
2014
Budget
2015
Bostäder med särskild service 1
230
226
250
Korttidsboende SoL
13,6
12,0
10,0
Daglig verksamhet
212
210
224
66
70
75
Personlig ass enligt SFB
8 108
9 000
7 000
Personlig ass enligt LSS/SoL
5 915
5 800
5 800
Äldreboende, intern drift
354
378
330
Äldreboende, extern drift
130
130
200
Korttidsvård, intern drift
23
27
7
Korttidsvård, extern drift
-
-
20
Mölndal
Mölndal
ÄLDREOMSORG
Antal årsplatser
2,0
0,2
2,8
11,6
7,9
10,4
27
-
-
1 113
1 2002
1 350
874
850
925
49
35
50
30 468
26 500
32 300
Omsättning som andel av årsplatser, %
Antal personer som mottagit insatser, snitt per månad
Antal personer i snitt per månad
Hemtjänst
Korttidsvård
Antal utförda timmar/månad
Hemtjänst
38
20
18
17
Andel arbetstagare i daglig verksamhet
med plats på ordinär arbetsplats, %
1) Inklusive köpt boende LSS
2) Socialförsäkringsbalken (ersätter här Lass)
Hälso- och sjukvård
81
FUNKTIONSHINDER
Antal timmar per månad
Samtliga platser
67
1) Av totalt ca 4 000 biståndsbeslut per år
Antal personer, snitt per månad
Köpt vård äldreomsorg 1
Utfall
2013
Antal biståndsbeslut ej verkställda inom
3 mån1
Antal årsplatser
Utskrivningsklara
Utfall
2012
FUNKTIONSHINDER och ÄLDREOMSORG
FUNKTIONSHINDER
Personlig assistans enligt SFB 2
Utfall
2011
1) Äldreboende och korttidsvård i extern regi samt hospicevård.
2) Definitionen har justerats för 2013 och utfallet är därmed inte
helt jämförbart över tid.
43
I N V E ST E R I N G A R
Investeringsoch exploateringsbudget/plan
Investerings- och exploateringsbudget/plan
Belopp i miljoner kronor
Totalt anslag
t.o.m.
förbr.
för fleråriga
projekt
2013
2014
2015
2016
2017
0,3
0,3
0,3
0,2
2,0
8,6
0,75
0,05
0,1
3,5
0,2
0,2
7,6
11,9
0,15
0,05
3,0
5,1
Inventarieanslag
1
2
3
4
5
6
7
8
Byggnadsnämnden
Övriga inventarier, mätutrustning m.m.
Kommunstyrelsen
Arbetsutskottet, inventarier
IT-strategi
IT-infrastruktur
E-arkiv
Planeringsutskottet, inventarier
Lokalförsörjning SLF, inventarier och maskiner
Serviceutskottet, inventarier och maskiner
11
Kultur- och fritidsnämnden
Bibliotek i Mölndals centrum 2)
Inventarier sporthall, Lindome
Övriga inventarier
12
Miljönämnden
Övriga inventarier
9
10
19
Skolnämnden
Förskolor
Skolutbyggnad västra och östra Mölndal
Utemiljö, förskolor/skolor och upprustning
Inventarier för ombyggnad
Elevökning
Hallenskolan
Övriga inventarier
20
Social- och arbetsmarknadsnämnden
Övriga inventarier
13
14
15
16
17
18
12,5
0,3
1,1
1,1
1,1
0,05
0,05
0,05
0,5
0,5
1,5
2,0
1,0
2,0
2,5
1,0
3,5
3,5
3,0
7,0
3,0
3,5
1,0
2,5
3,5
0,5
0,5
0,5
5,1
16,6
2,8
11,3
1,4
8,7
22
Tekniska nämnden
Skattefinaniserad verksamhet
Taxefinansierad verksamhet
23
Utbildningsnämnden
Övriga inventarier
2,0
2,0
2,0
Vård- och omsorgsnämnden
Inventarier, nya grupp-/servicebostäder
Övriga inventarier
0,4
3,3
0,6
2,7
0,6
6,5
21
24
25
Summa inventarier
53,4
41,8
74,4
1,5
10,8
3,0
6,7
12,3
9,7
Övriga investeringsanslag
Tekniska nämnden
26
27
28
29
Kollektivtrafik
Kollektivtrafik framkomlighet
Kollektivtrafik attraktiva bytespunkter och hållplatser
Västsvenska paketet, åtgärder
Västsvenska paketet, statlig ersättning
38,5
-36,5
Delsumma kollektivtrafik
44
10,3
-9,6
15,0
-13,0
4,1
13,2
-13,9
3,4
2018 -
I N V E ST E R I N G A R
Investerings- och exploateringsbudget/plan
Belopp i miljoner kronor
30
31
32
33
34
35
36
36
37
Kommunala gator och vägar
Trafikssäkerhet o miljöförbättrande åtgärder
Utveckling befintligt bilvägnät
Krokslätts Parkgata, trafik och miljö
Utveckling av befintligt GC-nät
GC-förbindelse Gbg-vägen-Flöjelberg
Utveckling av nytt bilvägnät
Baazgatelänken
Baazgatelänken, exploateringsbidrag
Ny huvudgata "Lunnagårdsgatan"
Totalt anslag
t.o.m.
förbr.
för fleråriga
projekt
2013
2014
20,5
40,0
175,0
-150,0
65,0
Delsumma kommunala gator och vägar
38
39
40
40
41
42
43
44
Park- och naturområden
Parker & lekplatser
Stadspark
Mölndalsån; åtgärder mot översvämningar inkl.
erosionsskydd
Mölndalsån; statligt bidrag
Stora ån
Kålleredsbäcken
Motionsanläggningar
Nya park- och naturområden
25,5
34,6
-18,0
25,7
31,5
46
47
48
49
50
52
53
54
55
56
57
58
59
2017
7,2
3,0
8,0
1,2
7,7
6,4
10,3
28,2
7,0
5,0
-5,0
5,0
27,6
11,5
4,5
0,5
6,4
1,0
14,5
5,0
-5,0
30,0
165,0
-140,0
30,0
6,5
0,5
4,0
2,0
7,4
3,0
20,0
13,5
7,7
-9,0
1,7
2,0
0,9
1,7
5,5
4,0
6,0
0,7
6,0
24,4
11,0
32,6
1,5
1,5
0,5
7,6
1,5
6,8
1,0
2,0
10,0
8,6
1,5
0,8
9,0
13,0
2,3
17,9
23,1
26,6
5,0
-5,0
1,9
8,5
5,0
-5,0
1,5
4,5
18,0
-15,0
5,6
6,0
2,5
1,0
-1,0
2,0
3,0
27,0
14,0
1,5
21,0
16,5
4,0
27,0
6,0
4,0
27,0
19,0
49,4
53,5
56,6
68,4
2018 -
20,0
39,0
7,9
-9,0
20,0
22,0
Återvinning och avfall
Återvinningsstationer, å-centraler, Kikås avfallsanläggning
Återvinningscentral, Lindome 2)
Framtidens Kikås
Hushållsnära insamling, omlastning 2)
Massmottagning Mölndals stad
Flerfackskärl till FNI villor
25,8
22,5
14,0
25,0
17,7
0,1
0,5
4,4
0,4
Delsumma avfallshantering
51
2016
1,5
2,4
Delsumma park- och naturområden
45
2015
Vatten och avlopp
Nya VA-ledningar
VA-anläggningsavgifter för icke specifika områden
Rent dricksvatten
Ledningsnät dricksvatten inkl anläggningar
Ledning Lackarebäck-Brännås, diverse och ledning
Hassungared
Ledningsnät spillvatten inkl anläggningar
Ågatans avloppspumpstation inkl. ledningar i samband
med pumpstationen
Ledningsnät dagvatten
Ledningsnät vatten-, spill- och dagvatten
12,0
30,0
55,5
Delsumma Vatten och avlopp
25,0
11,5
Vatten och avlopp i exploateringsområden
VA, Bifrost
varav utgifter
varav inkomster
VA, Esbjörn Schillersgatan
varav utgifter
varav inkomster
VA, Forsåker
varav utgifter
varav inkomster
3,0
3,0
3,0
-3,0
1)
3,5
-3,5
43,0
-84,0
45
1,0
-1,0
2,5
-2,5
2,5
11,0
-8,5
2,5
11,0
-8,5
-3,0
-3,0
-46,0
21,0
-67,0
I N V E ST E R I N G A R
Investerings- och exploateringsbudget/plan
Investerings- och exploateringsbudget/plan
Belopp i miljoner kronor
VA, Gårda/Barnsjön 1)
varav utgifter
varav inkomster
VA, Helenedal 1)
varav utgifter
varav inkomster
VA, Heljered, etapp II 1)
varav utgifter
varav inkomster
VA, Kvarnbyterassen 1)
varav utgifter
varav inkomster
VA Lindome centrum
varav utgifter
varav inkomster
VA, Ingemantorp 1)
varav utgifter
varav inkomster
VA, Kvarnbyvallen 1)
varav utgifter
varav inkomster
VA,Kållered C
varav utgifter
varav inkomster
VA, Kållered köpstad 1)
varav utgifter
varav inkomster
VA, Kängurun 1)
varav utgifter
varav inkomster
VA, Lilla Fässbergsdalen 1)
varav utgifter
varav inkomster
VA, Lunnagården I 1)
varav utgifter
varav inkomster
VA, Mölndals innerstad 1)
varav utgifter
varav intäkter
VA, Sjukhuset 1)
varav utgifter
varav inkomster
VA, Stensjön Lackarebäck 1:7 m.fl.1)
varav utgifter
varav inkomster
VA, Stiernhielm/Wallinsgatan I 1)
varav inkomster
VA, Stretered 1:191 1)
varav utgifter
varav inkomster
VA, Svartmossevägen 1)
varav utgifter
varav inkomster
Totalt anslag
t.o.m.
förbr.
för fleråriga
projekt
2013
2014
2015
2016
44,0
-44,0
3,9
3,9
16,1
-13,4
3,5
-8,0
0,2
-3,3
6,4
6,4
-0,7
-0,7
3,0
-5,0
1,8
-8,0
0,5
0,5
12,0
-14,8
5,5
19,0
-13,5
0,5
0,5
25,0
25,0
0,8
5,0
-5,0
-1,7
46
17,0
17,0
0,8
0,8
-0,9
1,8
-2,4
2,5
8,4
-5,9
1,5
1,5
-3,0
5,0
-8,0
5,0
-8,0
42,5
-26,9
2018 -
2,0
2,0
-2,0
42,0
-44,0
-0,5
2,6
-3,1
0,5
0,5
3,1
-3,1
8,0
-8,0
-1,4
6,4
-7,8
2017
0,5
0,5
3,0
-3,0
-1,2
-1,2
2,0
-2,0
-0,5
-0,5
1,8
1,8
7,0
7,5
-0,5
-3,4
0,2
-3,6
6,3
9,3
-3,0
-0,5
3,5
-4,0
0,2
0,2
-7,5
2,9
-10,4
-4,0
-4,0
-3,3
-3,3
1,0
1,0
-2,4
-3,4
-2,4
1,5
1,5
-3,4
-5,0
-2,2
1,8
-4,0
6,0
6,0
-4,0
-1,0
7,0
-8,0
-1,3
-1,3
-5,0
5,0
5,0
-4,0
-1,9
5,5
-7,4
4,0
5,0
-7,4
-3,5
9,0
-12,8
-1,0
-3,9
-12,5
-10,2
-3,9
-10,2
-12,8
-0,9
-7,4
-0,9
-1,0
-1,4
-1,0
-0,8
0,2
-1,0
-1,4
-0,5
-0,3
-0,5
-0,3
I N V E ST E R I N G A R
Investerings- och exploateringsbudget/plan
Belopp i miljoner kronor
VA, Taljegården II 1)
varav utgifter
varav inkomster
VA, Toltorp 1:323 1)
varav utgifter
varav inkomster
VA, Ulla Lyckas väg 1)
varav utgifter
varav inkomster
VA, Västra Balltorp, Blixås 1)
varav utgifter
varav inkomster
VA, Åby mässhall/multihall 1)
varav utgifter
varav intäkter
VA, Åby Stallbacke 1)
varav utgifter
varav inkomster
Totalt anslag
t.o.m.
förbr.
för fleråriga
projekt
2013
2014
2015
2016
2,0
2,0
-3,0
-2,0
2,0
-4,0
-1,2
4,0
-7,0
0,2
-1,2
0,7
0,7
2,2
-6,5
24,0
-29,4
1,0
-3,0
7,2
-22,5
Delsumma Vatten o avlopp, exploateringsområden
-3,0
0,2
0,2
12,0
-12,0
1,0
1,0
2,2
2,2
2,0
4,0
-2,0
Summa tekniska nämnden (exkl. inventarier)
-3,0
1,0
-4,0
-1,2
-5,0
1,5
-6,5
-1,8
-1,8
-3,0
-3,0
-3,0
-3,0
2017
2018 -
6,0
-6,0
-3,6
6,0
-9,6
-3,0
-10,5
-3,0
-10,5
14,5
-15,1
-24,9
137,8
112,4
169,0
30,0
7,0
30,0
7,0
30,0
7,0
6,0
1,0
5,0
4,0
5,0
5,0
6,0
10,0
6,0
4,0
5,0
5,0
6,0
4,0
5,0
5,0
27,2
12,0
1,0
50,3
10,5
10,0
8,0
58,1
23,5
8,0
87,5
19,0
6,0
89,0
110,0
0,1
4,6
2,5
4,5
7,5
0,5
5,5
Kommunstyrelsen
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
Årliga investeringsanslag
Förskolor och skolor, tekniska investeringar
Förskolor/skolor, verksamhetsanpassningar
Kök, tekniska investeringar och
verksamhetsanpassningar
Miljöförbättringar, skolmatsalar
Idrottsanläggningar, tekniska investeringar
Energieffektivisering
Tekniska investeringar i övrigt fastighetsbestånd
Mindre verksamhetsanpassningar
Fleråriga investeringsanslag
Förskolor 2)
Hallenskolan
Balltorpsskolan/Pepparedsskolan 2)
Västra/centrala Mölndal, skolutbyggnad 2)
Östra Mölndal, skolutbyggnad
Lindome, skolutbyggnad
Östra Kållered, skolutbyggnad 2)
Krokslättsskolan, skolutbyggnad 2)
Trafiksäkerhet Brattås-, Sinntorpsskolan mfl
Näridrottsplatser
Byte av konstgräs
Sporthall, Lindome 2)
Åby simhall 2)
Förstudie ny simhall
Kommunarkiv
Gunnebo slott och trädgård, orangeri 2)
36,0
15,0
306,3
139,8
20,0
12,1
16,0
5,4
15,0
10,7
1,0
6,0
5,0
Summa KS lokalförsörjning (exkl. inventarier)
47
1,3
0,5
39,5
35,0
5,0
0,3
10,0
4,0
13,0
1,0
1,5
1,4
0,1
3,0
3,0
0,1
0,2
0,8
0,5
14,1
10,0
2,0
2,0
125,7
1,0
1,0
184,1
270,7
91,8
I N V E ST E R I N G A R
Investerings- och exploateringsbudget/plan
Investerings- och exploateringsbudget/plan
Belopp i miljoner kronor
84
85
86
87
88
89
90
91
92
93
94
95
96
Exploateringsbudget
Bifrost/Västerberg
anläggningsarbeten
försäljning
Esbjörn Schillersgatan
anläggningsarbeten * )
gatukostnadsersättning
mark
fastighetsbildning
Forsåker
anläggningsarbeten
gatukostnadsersättning
Gårda/Barnsjön, Lindome
anläggningsarbeten
gatukostnadsersättning
fastighetsbildning
försäljning
Heljered etapp I
anläggningsarbeten
Heljered etapp II
anläggningsarbeten
gatukostnadsersättning
täckningsbidrag
Ingemantorp
arkeologi
anläggningsarbeten
gatukostnadsersättning
befintlig anläggning Fågelsten
fastighetsbildning
försäljning
Jolenområdet, totalt
fastighetsbildning
anläggningskostnad
gatukostnadsersättning
mark
försäljning
Kvarnbyterassen (fd Hexion)
anläggningskostnad
gatukostnadsersättning
täckningsbidrag
Kvarnbyvallen
anläggningskostnad
gatukostnadsersättning
mark
försäljning och täckningsbidrag
Kållereds centrum
anläggningskostnad
gatukostnadsersättning
försäljning
Kållered köpstad
anläggningskostnad
gatukostnadsersättning
Kängurun 21
anläggningskostnad
gatukostnadsersättning
övrigt (vattenledning)
Totalt anslag
t.o.m.
förbr.
för fleråriga
projekt
2013
2014
-31,5
3,5
-35,0
0,6
4,7
-4,5
0,3
0,1
360,0
-360,0
-19,5
22,5
-22,5
0,5
-20,0
3,5
3,5
-2,8
28,3
-28,3
-2,8
-24,2
2,0
20,2
-19,8
2,9
0,5
-30,0
-62,3
0,4
0,6
-3,5
5,7
-65,5
-5,3
6,2
-7,5
-4,0
-38,0
23,3
-16,7
0,8
-45,4
-0,5
4,0
-1,5
-3,0
0,5
0,1
0,3
0,1
48
3,5
-3,5
3,5
3,5
2,0
-2,0
2016
2017
0,5
0,5
-32,0
3,0
-35,0
-15,8
-3,9
0,1
5,7
-21,5
-4,0
-28,4
0,1
-3,5
-25,0
2,5
-2,5
-34,5
13,1
-3,0
0,8
-45,4
0,4
-0,4
1,9
9,6
-7,7
-6,0
30,0
-30,0
101,0
-101,0
2,5
2,5
229,0
-229,0
-22,0
20,0
-22,5
0,5
-20,0
-0,5
4,0
-4,0
-0,5
-0,5
10,0
-10,0
-0,5
6,9
2,0
2,0
-1,8
12,3
-12,3
-1,8
-31,1
-9,4
0,1
0,5
-4,8
0,2
-10,0
-4,0
2,5
-2,5
-4,0
-5,0
-1,3
1,2
-2,5
-6,0
0,5
2,0
-1,5
2018 -
1,0
-1,0
2,9
30,0
-30,0
10,9
-11,1
0,2
0,1
0,1
2015
0,1
0,1
-1,0
2,0
-3,0
5,0
-5,0
20,0
-20,0
5,0
-5,0
1,2
-1,2
8,3
-8,5
0,2
1,0
-1,0
18,2
-19,8
0,5
-30,0
0,5
0,5
I N V E ST E R I N G A R
Investerings- och exploateringsbudget/plan
Belopp i miljoner kronor
97
98
99
100
101
102
103
104
105
106
Lilla Fässbergsdalen
fastighetsbildning
anläggningskostnad
gatukostnadsersättning
övrigt, arkeologi
mark
försäljning
Lindome centrum
anläggningskostnad
fastighetsbildning
gatukostnadsersättning
försäljning
Lunnagården I
fastighetsbildning
utredningar
anläggningskostnad
gatukostnadsersättning
mark (Åby stallar)
övrigt
försäljning
Mölndals innerstad
projektorganisation
mark
planarbeten
fastighetsbildning
anläggningsarbeten
övrigt, ledningsflytt
övrigt, parkeringsavlösen
övrigt, rivning
försäljning
gatukostnadsersättning
planavgift
Pedagogen
anläggningskostnad
gatukostnadsersättning
sanering
Stensjön Lackarebäck 1:7 m fl
anläggningskostnad
gatukostnadsersättning
Stiernhielm/Wallinsgatan I
anläggningskostnad
gatukostnadsersättning
Sjukhuset 2
anläggningskostnad, allmän platsmark
gatukostnadsersättning
anläggningskostnad, sjukhusets del av erosionsskydd
ersättning erosionsskydd
övrigt, erosionsskydd, stadens del
Stretered 1:191
fastighetsbildning
anläggningskostnad
gatukostnadsersättning
mark
övrigt, flytt VA
försäljning
Taljegården I
anläggningskostnad
gatukostnadsersättning
försäljning
Totalt anslag
för fleråriga
projekt
-34,3
0,7
35,0
-35,0
5,0
47,0
-87,0
-6,9
2,0
0,1
-2,0
-7,0
-64,1
0,4
3,0
25,0
-25,0
26,5
6,0
-100,0
43,0
28,2
3,1
6,7
0,7
220,0
3,5
20,0
5,0
-175,9
-61,0
-7,3
0,8
4,1
-3,5
0,2
6,5
-6,5
-0,1
0,5
-0,6
1,9
2,5
-2,5
2,0
-2,0
1,9
-9,9
0,2
2,5
-2,5
0,4
0,5
-11,0
-6,6
2,4
-2,2
-6,8
49
t.o.m.
förbr.
2013
2014
42,0
2015
2016
2017
2018 -
3,0
-14,3
0,7
15,0
-11,0
5,0
3,0
-27,0
-7,5
1,5
-23,0
-42,0
15,0
-11,0
4,0
-13,0
-27,0
-33,0
-38,9
0,1
-57,9
0,1
7,0
-8,0
17,0
-17,0
23,0
5,0
2,0
-40,0
14,3
5,1
2,0
-60,0
8,8
5,2
0,5
0,2
25,0
87,0
60,0
10,0
10,0
-65,0
-22,0
-0,8
0,5
0,5
-55,0
-10,0
-1,4
1,0
42,0
2,0
0,6
0,5
0,1
6,5
6,5
1,0
1,0
6,2
3,2
-9,6
4,8
3,0
3,0
0,3
8,0
1,0
-25,9
0,1
0,1
-0,6
-0,6
0,1
0,1
2,2
2,2
-0,8
0,2
3,5
-3,5
0,2
23,1
0,1
2,0
1,0
20,0
0,3
4,9
3,1
0,2
0,2
40,0
3,5
1,0
-30,0
-20,0
-2,6
2,5
-2,5
0,5
0,5
-2,0
-7,0
2,1
0,1
1,0
1,0
3,0
-9,0
-1,7
2,0
-2,0
1,9
2,0
-2,0
1,9
-8,0
0,2
1,5
-2,5
0,3
0,5
-8,0
-4,5
-1,1
-3,4
2,0
-2,0
2,5
-2,5
-2,0
1,0
-3,0
-4,3
0,2
-1,1
-3,4
I N V E ST E R I N G A R
Investerings- och exploateringsbudget/plan
Investerings- och exploateringsbudget/plan
Belopp i miljoner kronor
107
108
109
110
111
112
113
114
115
116
Taljegården II
anläggningskostnad
arkeologi
gatukostnadsersättning
exploateringsbidrag, VA
mark
försäljning
Toltorp 1:323 (trygghetsboende)
anläggningskostnad
planarbete
gatukostnadsersättning
försäljning
mark
Torrekulla turiststation
anläggningskostnad
försäljning
Ulla Lyckas väg
anläggningskostnad
gatukostnadsersättning
Västra Balltorp, Blixås
anläggningskostnad
gatukostnadsersättning
övrigt, grönytor
täckningsbidrag grönytor
försäljning
Åby fritidsområde
anläggningskostnad
Åby mässhall/multihall
anläggningskostnad
gatukostnadsersättning
övrigt, infrastruktur
täckningsbidrag
övrigt, anläggningsutgift
Åby Stallbacke
anläggningskostnad
gatukostnadsersättning
försäljning
Vision 2022 (bostäder ej områdesbestämt)
anläggningskostnad
gatukostnadsersättning
försäljning
Markreserv inkl. styckebyggda
mark
förvärv av fastigheter till sociala ändamål 2)
förprojektering, exploateringsomr
försäljning
Summa exploateringsverksamhet
Totalt anslag
för fleråriga
projekt
-46,3
22,1
5,5
-12,6
-5,4
3,5
-59,4
-7,7
0,6
0,2
-0,3
-8,5
0,3
-2,6
7,4
-10,0
1,4
-1,4
-42,0
23,5
-27,0
5,0
-3,5
-40,0
5,2
5,2
1,0
6,0
-6,0
10,0
-10,0
1,0
-7,2
44,5
-40,5
-11,2
-10,0
45,0
-45,0
-10,0
54,1
30,0
20,0
4,5
-0,4
Totalsumma
t.o.m.
förbr.
2013
2014
17,6
9,2
4,9
-22,1
4,8
0,6
-4,5
3,5
0,1
0,1
-23,0
-5,3
0,2
-5,5
-13,0
0,2
0,2
3,5
22,5
-18,5
-0,5
-13,0
1,5
1,5
-2,0
8,0
-8,0
-2,0
-0,4
-0,4
2015
2018 -
-8,1
-5,4
-3,0
-0,3
-3,0
0,3
1,4
-1,4
1,5
14,0
-14,0
5,0
-3,5
-36,4
0,5
0,5
0,4
0,4
-12,6
-3,0
7,0
-10,0
6,0
-6,0
3,0
-3,0
-12,6
2,0
2,0
1,0
3,0
-3,0
-2,0
10,0
-10,0
-2,0
1,0
-3,0
2,0
-2,0
-3,0
10,0
-10,0
15,0
-15,0
21,5
10,0
10,0
1,5
16,5
10,0
5,0
1,5
-2,0
2,0
-2,0
-2,0
-10,0
20,0
-20,0
-10,0
16,5
10,0
5,0
1,5
6,0
-54,4
-74,7
322,9
283,9
439,4
1,5
1,5
389,3
-105,4
1) Exploateringsverksamhet, stadsbyggnadsförvaltningens prövning erfordras före igångsättning.
2) Kommunstyrelsens tillstånd ska inhämtas före igångsättning.
*) Exploatör bygger ut och överlåter till staden.
I exploateringsverksamhet ingår åtgärder som kommer att omklassificeras till omsättningstillgång vid redovisningen, för att avräknas mot intäkter vid försäljning
av tomtmark.
Kolumnerna "t.o.m. 2013" , "förbr. 2014" och "2018-" innehåller endast de fleråriga investeringsprojekt som även har utgifter 2015 eller senare.
50
2017
-41,8
8,1
394,3
-71,4
varav investeringar
varav försäljning av anl.tillgångar
2016
-17,9
3,5
-7,0
-14,4
10,0
-10,0
633,4
-194,0
-1,7
-1,7
I N V E ST E R I N G A R
Kommentarer till investerings- och
exploateringsbudget/plan
INVENTARIEANSLAG
Skolnämnden
13 Förskolor, inventarier
Investeringsmedel till inventarier för utbyggd förskola under
planeringsperioden. I investeringsvolymen ingår både nya förskolor för tillkommande verksamhet, nya förskolor som ersätter provisoriska/externt hyrda och kompletteringar till befintliga förskolor.
Byggnadsnämnden
1 Övriga inventarier, mätutrustning m m
Byggnadsnämnden har ett anslag för inventarier, mätutrustning, programvaror samt byte av mätbilar.
Kommunstyrelsen
14 Skolutbyggnad västra och östra Mölndal
Inventarier till planerad skolutbyggnad.
2 Arbetsutskottet, inventarier
Ett årligt generellt anslag för inventarieanskaffning.
15 Utemiljö, förskolor/skolor och upprustning
För upprustning av utemiljön kring förskole- och skolgårdar.
3 IT-strategi
Investeringsmedel med anledning av ny IT-strategi för staden.
16 Inventarier för ombyggnad
Komplettering av inventarier i samband med verksamhetsanpassningar och ombyggnad av äldre förskolor/skolor samt
upprustning av matsalar.
4 IT-infrastruktur
Investeringsmedel för central IT-infrastruktur.
5 E-arkiv
Investeringsanslag i samband med införande av e-arkiv.
17 Elevökning
Ökat elevantal innebär inventarieanskaffning i samband med
viss lokalutbyggnad.
6 Planeringsutskottet, inventarier
Ett årligt anslag för inventarieanskaffning inklusive planprogramvara, skrivare och skannrar.
18 Hallenskolan
Inventarier till utbyggnad av Hallenskolans andra etapp.
7 Lokalförsörjning, inventarier och maskiner
8 Serviceutskottet, inventarier och maskiner
Investeringsmedlen avser utbyte av utrustning enligt genomförda inventeringar samt kompletterande investeringar.
19 Övriga inventarier, generellt anslag
Skolnämnden har, utöver ovanstående anslag, ett generellt årligt anslag att fördela inom sin verksamhet på 3,5 mnkr för
varje år.
Kultur- och fritidsnämnden
Social- och arbetsmarknadsnämnden
9 Bibliotek i Mölndals centrum
I en förnyelse av Mölndals centrum är det planerat att huvudbiblioteket flyttar till mer ändamålsenliga och tillgängliga
lokaler i centrum. Investeringarna i inventarier finns upptagna med sammantaget 12,5 mnkr under år 2017.
20 Övriga inventarier
Social- och arbetsmarknadsnämnden har ett anslag för inventarier på 0,5 mnkr årligen.
Tekniska nämnden
21 Inventarier, skattefinansierad verksamhet
Den skattefinansierade verksamheten inom tekniska nämnden förfogar över ett generellt anslag till investeringar i fordon, maskiner, inventarier, mätinstrument med mera.
10 Inventarier sporthall
I samband med anläggning av ny sporthall i Lindome ingår
investering i inventarier med 0,3 mnkr år 2015.
11 Övriga inventarier
Generellt anslag för anskaffning av inventarier inom kulturoch fritidsnämndens verksamhetsområde.
22 Inventarier, taxefinansierad verksamhet
För vatten- och avlopps- respektive renhållningsverksamheten
har tekniska nämnden ett generellt årligt anslag att använda
till investeringar i fordon, maskiner, inventarier och dylikt.
Planerade förändringar inom avfallsområdet, införande av
miljözon och källsortering påverkar kravet på fordonsparken.
Miljönämnden
12 Övriga inventarier
Miljönämnden har ett årligt investeringsanslag för inventarier.
51
I N V E ST E R I N G A R
Kommentarer till investerings- och exploateringsbudget/plan
Utbildningsnämnden
Hållplats Fässbergs by
När Lilla Fässbergsdalen byggs ut så byggs även hållplats Fässberg ut till normal standard.
23 Övriga inventarier
Utbildningsnämnden har för inventarier ett årligt anslag på
2 mnkr.
Förstudie spårväg Mölndal-Frölunda
Inom arbetet med målbild för kollektivtrafikens stomnät
2035 (se kollektiv framkomlighet ovan) kommer eventuellt
behov av spårbunden trafik mellan Mölndal och Frölunda att
klargöras. Det kan därmed bli aktuellt att påbörja en förstudie
för en sådan förbindelse.
Vård- och omsorgsnämnden
24 Inventarier, nya grupp-/servicebostäder
Medel för anskaffning av inventarier till nya service- och
gruppbostäder.
Knutpunkt Mölndalsbro – den ideala bytespunkten
25 Övriga inventarier
Vård och omsorgsnämnden har ett årligt generellt anslag att
fördela inom sina verksamheter. Anslaget används till största
delen för anskaffning av vårdanpassade sängar och inventarier.
Knutpunktens betydelse för det kollektiva resandet kommer att
öka, i samband med K2020:s genomförande och utvecklingen
av Mölndals innerstad, Forsåker m fl centrumnära områden.
Medel avsätts för permanenta lösningar för låst och väderskyddad cykelparkering, bättre väderskydd på väntytor etc.
ÖVRIGA INVESTERINGSANSLAG
28 Västsvenska paketet, åtgärder
I samband med att trängselskatten infördes i Göteborg har
kringliggande kommuner kunnat ansöka om statlig ersättning för åtgärder på det bilvägnät som får ökad trafik. Mölndals stad har ansökt och fått ersättning för följande åtgärder:
trimning Fässbergsmotet, busskörfält genom ”Kråkan”, busshållplatserna Nötåsberget, Talkottegatan, Pixbovägen, gångoch cykelbana Boråsvägen, bussprioritet Gamla Kungsbackavägen/Nedanvägsgatan och för gestaltning av Kvarnbygatan.
Tekniska nämnden
KOLLEKTIVTRAFIK
26 Kollektiv framkomlighet
Övriga framkomlighetsbehov
Medel för punktvisa behov av säkrad framkomlighet för kollektivtrafiken. Mölndal tar under 2014–2015 tillsammans
med VGR, Göteborg och Partille fram en målbild för kollektivtrafikens stomnät 2035. Målbilden ska visa det framtida
resandebehovet, samt vilka infrastrukturåtgärder som behöver
genomföras.
29 Västsvenska paketet, statlig ersättning
Statlig ersättning har beviljats Mölndals stad från det Västsvenska paketet för ovan nämnda åtgärder förutom gestaltning av Kvarnbygatan.
27 Kollektivtrafik, attraktiva bytespunkter och hållplatser
Ombyggnad av busshållplatser
I Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafiken i VGR finns
målet att hållplatser med mer än 100 påstigande ska vara anpassade för ökad tillgänglighet till 2016. I Mölndal återstår att
anpassa nio av totalt 40 hållplatser från 2015 och framåt. Med
anledning av ökat resande kommer sannolikt fler hållplatser
få fler än 100 påstigande. För att klara av anpassningen finns
totalt 9,5 mnkr under planperioden.
KOMMUNALA GATOR OCH VÄGAR
30 Trafiksäkerhets- och miljöförbättrande åtgärder
Cykelparkeringar
Arbetet med en hastighetsutredning för Mölndal, Kållered,
Lindome och Hällesåker enligt ”Rätt fart i staden” beräknas
färdigställas under 2014. För att genomföra hastighetsförändringarna krävs t ex nya skyltar och fysiska åtgärder. De fysiska
åtgärderna byggs under ett antal år efter analysen är färdigställd.
Tekniska nämndens prioritetslista
Årsanslaget disponeras till genomförande av åtgärder för trafiksäkerhet, miljöförbättringar och framkomlighet i enlighet
med tekniska nämndens beslutade prioriteringsordning.
Hastighetsöversyn
Målet är att det på samtliga hållplatser med fler än 100 påstigande ska finnas ett antal cykelparkeringar. Det rör sig om ca
40 hållplatser, varav det redan finns parkeringar tillgängliga
på några. Det kan också bli aktuellt med mobila cykelgarage
i Kållered, motsvarande de som finns i Mölndals innerstad. I
övrigt utökas och förbättras succesivt cykelparkeringar i lokala
centrum.
Åtgärder mot miljöstörningar
Kommunfullmäktige antog 2002 en åtgärdsplan för att begränsa biltrafikens miljöstörningar. Planen omfattar åtgärder
på bostadshus där den ekvivalenta ljudnivån uppgår till minst
60 dBA eller med luftföroreningshalter som överskrider gällande miljökvalitetsnormer eller riktvärden. Genomförandet
anpassas till den takt berörda fastighetsägare gör framställning
om skyddsåtgärder.
Lindome station – anslutningar
Inom Västsvenska paketet förlängs perrongerna på Lindome
station, och pendelparkering för bil och cykel byggs ut.
52
I N V E ST E R I N G A R
Byte av belysningsstolpar
Cykel – Framkomlighet
Staden äger ca 12 000 belysningsstolpar med en beräknad
livslängd på ca 60 år. De närmaste åren kommer ca 200 belysningsstolpar årligen att bytas, framförallt är det gamla trästolpar som ersätts.
Anslaget avser åtgärder för att förbättra framkomligheten i befintligt cykelnät såsom: punktinsatser för ökad tydlighet och
framkomlighet i korsningar, trafiksignaler och separering av
gång och cykeltrafik.
Trafiksignaler
Cykel – Trygghet & säkerhet
Utbyte av trafiksignaler till nya i LED-utförande och nya styrapparater och tryckknappslådor.
Åtgärder för att öka cyklisters och gåendes säkerhet i korsningspunkter med biltrafik t ex genom förhöjda överfarter,
sekundärsignaler, målning och belysning.
Utbyte belysningsarmeratur
GC-väg, Torkels väg
Arbetet med att byta ut kvicksilverarmaturer fortsätter för att
vara klart 2015 då det är förbjudet att använda kvicksilverlampor samt att utbyte av belysningsarmaturer på GC-banor
och lekplatser prioriteras.
GC-banan byggs ut 2015 från nytt exploateringsområde Torkels väg till Norra Hällesåkersvägen.
34 GC-förbindelse Göteborgsvägen-Flöjelberg
En ny gång- eller GC-förbindelse från Krokslättsfabriker till
Flöjelbergsgatan med ny bro över E6 och Mölndalsån finns
med som åtgärd i fördjupad översiktsplan för Mölndalsån.
31 Utveckling av befintligt bilvägnät
Idrottsvägen
På grund av planerade nya bostäder och av trafiksäkerhetsskäl byggs ett busstopp på Idrottsvägen samt Åtgärder för att
bättre möjliggöra hämtning och lämning till ishallen.
35 Utveckling av nytt bilvägnät
John Halls väg
Miljöåtgärder i kommundelscentra
Investeringsåtgärder samt gångväg längs med vägen och parkeringsplatsen.
Till tekniska nämndens förfogande för att förbättra stadsmiljön. Tekniska nämnden beslutar om prioriteringar. Förslag
finns om åtgärder på Jungfruplatsen, Balltorp entré, Häradsgatan/Biskopsbogatan samt vid Östra Lindomevägen/Annestorpsvägen.
Stretered, Tulebovägen GC-väg + busstopp
Investeringen avser åtgärder i form ökad trafiksäkerhet av
gång- och cykelbanan samt ett busstopp.
Åbyvägen/Idrottsvägen
Framkomlighetsåtgärder i Västra Kållered
I korsningen Åbyvägen/Idrottsvägen är sikten idag begränsad
vilket är en trafiksäkerhetsrisk. Korsningen ses över och åtgärdas.
Åtgärder p g a nya bostäder och verksamheter i Västra Kållered för att förbättra framkomligheten på vägnätet och GCnätet: ombyggnad till dubbla körfält på delar av Ekenleden,
trimningsåtgärder Kålleredsmotet, GC-bana utmed Ekenleden mellan Eken center och Kålleredsmotet med ny GC-bro
över E6 och järnväg, upprustning av GC-förbindelsen mellan
Ekenleden och Kållered station samt trafiksäkerhetsåtgärder
på den dubbelriktade påfarten söderut vid Kålleredsmotet.
Fredåsgatan
Upprustning av gata för att erhålla en trevligare och säkrare
trafikmiljö på Fredåsgatan som ansluter till Krokslätts torg
och Krokslätts fabriker.
32 Krokslätts Parkgata, trafik och miljö
I objektet ingår en fortsättning av tidigare utbyggnad fram till
Dalgångsgatan enligt ett upprättat gestaltningsprogram. Den
första etappen planeras från Dalgångsgatan till Hökegårdsgatan, en andra etapp mellan Hökegårdsgatan och Högalidsgatan och den sista från Högalidsgatan till Friggagatan.
Barnsjövägen, gångbana Industrivägen – Lindome kyrka
Kommunen har väghållarskapet ner till kyrkan. Då många
äldre och rörelsehindrade ofta besöker kyrkan finns ett behov
av säker gångbana längs Barnsjövägen.
Ormåsgatan
En säker passage till förskolan byggs i samband med att
Kvarnbyvallens exploatering blir färdig.
33 Utveckling av befintligt GC-nät
Utbyggnad GC-vägar
Förprojektering, utredning, kalkylering av stora trafikåtgärder
Tekniska nämnden har tagit beslut om cykelhandlingsplan.
De åtgärder som föreslås i planen syftar till att uppnå stadens
vision att öka andelen hållbara resor till minst 50% till 2022
(2011 var andelen 35%). Förslaget innebär att alla utpekade
länkar som saknas i huvudcykelnätet (prio 1) kan byggas klart
till 2022, och hälften senast till 2015. Möjligheten till delfinansiering med statsbidrag finns.
I budgetposten på 2 mnkr per år 2015–2017 ingår förprojektering, utredning och kalkylering av stora trafikåtgärder. Aktuella projekt är Lackarebäcksmotet – cirkulationsplats, Baazgatelänken, Travbanemotet, Fässbergsmotet, ny huvudgata
Lunnagårdsgatan, ny huvudgata Sisjövägen-Stora Åvägen, ny
huvudgata Sisjömotet-Jolengatan och Sisjömotet etapp 2 m fl
större projekt.
53
I N V E ST E R I N G A R
Kommentarer till investerings- och exploateringsbudget/plan
Cirkulationsplats Bifrostgatan/Wallinsgatan/ Häradsgatan
Komplettering av parkbänkar och papperskorgar
Med syfte att öka trafiksäkerheten samt öppna upp möjligheten att köra in direkt på Wallinsgatan från Bifrostgatan.
För att öka antalet sittplatser och ge bättre förutsättningar att
bli av med skräp kommer staden att komplettera med parkbänkar och papperskorgar.
36 Baazgatelänken
Vid en exploatering av Forsåkersområdet och efter införandet av trängselskatten ökar trafikmängderna så att en ny öst-/
västlig förbindelse är nödvändig för att klara kapaciteten
kring Mölndalsbro samt för tillgänglighet till området Forsåker med bil och GC. Utredningar har gjorts som visar att en
förbindelse strax söder om Mölndalsbro, den så kallade Baazgatelänken, löser detta bäst. Vidare utredning om utformning
och anslutningar till befintligt vägnät pågår.
Åbybergsparken, Åbykullen
Åtgärder för att synliggöra och göra Åbybergsparken mer attraktiv i samband med att Mölndals innerstad byggs. Parken
är ett centralt beläget grönområde som ökar attraktiviteten av
förtätningen i Mölndals stadskärna. Den kan i grönstrukturen via kyrkan kopplas ihop med stadsparken.
39 Stadspark
Åtgärder för att göra stadsparken mer attraktiv och tillgänglig
såsom utflyktslekplats, blomsteranläggningar, gångvägar, ny
dammanläggning, lokalt omhändertagande av dagvatten och
plats för uteservering. Den nya stadsparken utförs i samband
med färdigställandet av Mölndals innerstad.
37 Ny huvudgata ”Lunnagårdsgatan”
En helt utbyggd Lunnagårdsgata är en viktig länk för att klara
en exploatering i Fässbergsdalen. Denna södergående förbindelse ska kunna klara biltrafik, buss i linjetrafik samt också en
södergående gång- och cykelvägsförbindelse.
40 Mölndalsån, åtgärder mot översvämningar
För att prognos-, styr- och övervakningssystemet skall kunna
utnyttja magasinen maximalt i Mölndalsåns sjösystem ökas
tappningen vid Stensjö dämme och kanalen mellan Rådasjön
och Stensjön muddras. För dessa åtgärder har staden sökt
bidrag hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
MSB. För den ansökan Mölndals stad har lämnat in finns
medel till beslut tidigast 2015–2016. Statsbidragsnivån kan
vara upp till 60 %.
Det samverkansprojekt som pågår mellan Härryda kommun, Göteborgs stad och Mölndals stad med samordnad
reglering är avhängigt av att åtgärderna i Stensjö dämme och
Ståloppet genomförs.
Huvudförhandling i Mark- och miljödomstolen förväntas
kunna ske vintern 2015 varefter projektering och utbyggnad
bör kunna påbörjas.
PARK- OCH NATUROMRÅDEN
38 Parker och lekplatser
Nyanläggning, parker, lekplatser
Nyanläggning, nyplantering, renovering och tillgänglighetsanpassningar av parkanläggningar i enlighet med tekniska
nämndens åtgärdsplan.
Mölndalsån, upprustning av grönområdet
Naturområdet utmed Mölndalsån från Tempelgatan till Lackarebäcksmotet görs attraktivare för dem som rör sig längs ån.
En ljussättning av broar, träd och vatten förstärker upplevelsen av området under den mörka delen av året. Göteborgsvägen är en starkt trafikerad led med bussar, spårvagnar, bilar,
fotgängare och cyklister som skulle uppskatta en ljussättning
av området likt den som genomfördes av forsen i Kvarnbyn.
En ersättning av två äldre gångbroar ingår i projektet. Ett program för Mölndalsåns gestaltning arbetades fram 2008. Här
finns förslag på bryggor mot ån, områden med mer parkliknande karaktär för pauser.
41 Stora ån, Stora Å-stråket Fässbergsdalen
Rensning och kantröjning för att få åtkomst till ån och möjliggöra det slåtterarbete som måste ske för att bibehålla vattenföringen. I anslaget ingår även fiskevårdsåtgärder. Ett första steg är att tillsammans med Göteborgs stad utreda behov
av åtgärder för att öka vattenföringen i Stora ån. I samband
med utredningen över Fässbergsdalen finns ambitioner av ett
”Stora å stråk” med ett rekreationsstråk.
Stadsdelspark utmed Lindomeån
Upprustning av gångstråk, grönytor och planteringar i området från Lindome centrum till Östra Lindomevägen samt
området vid Lindomeån.
42 Kålleredsbäcken
Kålleredsbäcken har vid flera tillfällen varit översvämmad
med stora trafikproblem som följd. Under 2012 togs ett åtgärdsförslag med prioriteringar för Kålleredsbäcken fram.
Förslaget baserades på att ett antal åtgärder kan genomföras
över tid och är indelat i fyra etapper. En bedömning har gjorts
att de tre första etapperna krävs för att säkra korsningen Labackavägen – Ekenleden från översvämning vid höga flöden.
Förslaget har legat till grund för det inledande planarbetet i
Kållered Köpstad. För att kunna genomföra åtgärderna krävs
Krokslätts Torg
Upprustning och ombyggnad för att få till ett attraktivare
torg.
Utveckling av hundrastplatser
Bygga fler hundrastplatser för att möta önskemål om platser
att släppa sina hundar fritt.
54
I N V E ST E R I N G A R
miljödom. Då tillstånd erhållits måste de ansökta åtgärderna
utföras inom en viss tid, denna tid kan regleras i ansökan.
Under 2014 kan ny GC-bro vid Sandbäck projekteras för att
därefter byggas 2015.
ÅTERVINNING OCH AVFALL
45 Återvinningsstationer, återvinningscentralen och
avfallsanläggning Kikås
Hårdgöra ytor för återvinningsstationer, inköp av containrar
och behållare och annan anläggningsutrustning. Nät till sorteringsplatta, grind, tak och annan utrustning till Kikås avfallsanläggning.
43 Motionsanläggningar
Motionsplatser vid elljusspår
Motionsplatser byggs i anslutning till elljusspår vid: Safjället,
Herkules, Bunketorp och Torrekulla.
46 Återvinningscentral, Lindome
Återvinningscenteralen räcker inte till ytmässigt och en ny
återvinningscentral behövs på sikt för att uppnå målen i
A2020. Initialt görs en lokaliseringsstudie för att identifiera
en lämplig plats. Därefter genomförs projektering och byggnation och dimensioneras så att den klarar fler fraktioner än
vad som finns idag.
Nytt elljusspår
Anslaget föreslås användas till en ny dragning av Herkulesspåret.
Ridvägar
En inventering av hästbeståndet i Mölndal har visat att antalet hästar uppgår till ca 1 000 stycken. Anslaget används till
nyanläggning av ridvägar. Ridvägarna i Eklanda och Änggårdsbergen ses över och rustas upp.
47 Framtidens Kikås
Flera möjligheter finns att utveckla Kikås avfallsanläggning
efter sluttäckning på ett sätt som gynnar miljön. Sorteringsanläggning och återvinningscentral finns kvar men utvecklas.
Aktivitetsplatser
48 Hushållsnära insamling, omlastning
Planering pågår för förändringar av hur insamling av avfall
för villor ska ske framöver. För att erbjuda villahushållen i
Mölndals stad en bättre service och ökad återvinningsgrad
har fastighetsnära insamling med flerfackskärl föreslagits.
Renhållningsfordonen behöver en omlastningsstation för att
lasta av de olika fraktionerna för effektivare transport till destruktions- och återvinningsanläggningar. Omlastningsstationen planeras anläggas på Kikås och kan byggas ut allteftersom
insamlingsprojektet växer.
Anslaget används till att bygga aktivitetsplatser för i huvudsak
äldre, med motionsredskap för utomhusträning. Ett förslag är
att lägga flera platser längs Hälsans stig i Mölndal och en plats
i Lindome eller Kållered.
44 Nya park- och naturområden
Rådasjön, gångbrygga
Anslaget avser bryggförbindelse från Nötåsberget till segelsällskapets anläggning vid Rådasjön.
Strandpromenad Stensjön
Grönstråk vid ekodukt över Söderleden
49 Massmottagning Mölndals stad
Under 2013 och 2014 utreds behov av ny massmottagning i
Mölndals stad som kan ersätta Kikås avfallsanläggning. Vid
etablering behövs investeringsåtgärder så att byggnation kan
påbörjas under 2016.
Anpassning av grönstråk mellan Änggårdsbergen och Lunnagården och Balltorp för möjliggörande av fria vandringsvägar
för vilt. Kompletteras lämpligen med naturstig eller eventuellt
GC-bana beroende på fortsatt arbete tillsammans med trafikverket angående ekodukt över Söderleden.
50 Flerfackskärl för fastighetsnära insamling till villor
För att erbjuda villahushållen i Mölndals stad en bättre service
och ökad återvinningsgrad erbjuds fastighetsnära insamling,
förkortat FNI, med flerfackskärl.
Åtgärder för att göra strandpromenaden från Grevedämmet
till Rådavägen mer attraktiv genom fler sittplatser, eventuellt
odlingslotter och lekplats.
VATTEN- OCH AVLOPPSFÖRSÖRJNING
51 Nya VA-ledningar
Anslaget används till utbyggnad av servisledningar och utvidgning av ledningsnätet.
Upprustning gångstigar m m öster om Livereds kapell
Upprusta gångvägar och värna om den kulturhistoriska miljön i och med att det nya kapellet och kyrkogården i Livered
byggts.
52 VA-anläggningsavgifter för icke specifika områden
Intäkter från styckebyggda fastigheter samt objekt som inte
specificerats i investeringsbudget/plan.
Mountainbikestigar
Stigar för cykling med mountainbike.
55
I N V E ST E R I N G A R
Kommentarer till investerings- och exploateringsbudget/plan
53 Rent dricksvatten
Här ingår åtgärder för att förnya vattenverkets och övriga
anläggningars övervakningssystem. Ny utrustning och upprustning av laboratoriet på vattenverket för vattenprover samt
kapacitetssäkring för att klara eventuella toppar och höga belastningar på vattenverket. Upprustning och underhåll av vattenverksbyggnaden och installation av ett reservkraftverk m fl
investeringar för förbättrad vattenrening. Även öppnande av
nya vattentäkter planeras.
Mölndals tätort, fördröjning av dagvatten
Dammar och öppna dagvattenlösningar för rening och fördröjning av dagvatten.
Dagvattenledning förbi Kikås
I samband med sluttäckningen av Kikås behöver dagvattnet från
Kikås kyrkogård ledas om.
59 Ledningsnät vatten, spill- och dagvatten
Bosgården, Åby, Våmmedal och Toltorpsdalen
54 Ledningsnät dricksvatten inklusive
anläggningar
Utökad ledning från Färåsreservoaren. Skydd mot obehörigas
tillträde till dricksvattenanläggningar. Ny ledning från vattenverket till Gunnebogatan m fl ledningar för att sammanbinda
vattenledningsnätet.
Åtgärder på vatten-, spillvatten-, dagvatten- och kombinerade
ledningar. Åtgärderna handlar om att byta eller täta ledningar
m fl åtgärder.
Pumpstationer och elskåp
15 st. avlopp- och tryckstegringsstationer upprustas och
renoveras.
55 Ledning Lackarebäck-Brännås m fl ledningar
Ledning Lackarebäck-Brännås inklusive diverse ledningar och
ledning Hassungared.
Övrig ledningsförnyelse
Inom flera andra mindre områden finns behov av åtgärder
på ren-, spill-, och dagvattenledningar samt kombinerade ledningar.
56 Ledningsnät spillvatten inkl. anläggningar
Vatten och avlopp i omvandlingsområden, VAIO
Övriga VA-objekt avser utbyggnader i detaljplaneområden
som ingår i bostadsförsörjningsprogrammet.
Här ingår åtgärder med syfte att ansluta s k omvandlingsområden till kommunal vattenförsörjning. Ett område som berörs
inom planperioden är Tuleboområdet. Fler områden kan bli aktuella inom planperioden.
Kommunstyrelsen
60 Förskolor och skolor, tekniska investeringar
Tekniska investeringar i befintliga skol- och förskolefastigheter, exempelvis nya ventilationsaggregat, värmesystem, elsystem, passagesystem, yttertak, tak, fasader och dränering.
57 Ågatans avloppspumpstation inkl. omledning
i samband med Ågatans pumpstation
Ågatans avloppspumpstation
En ny pumpstation som ersätter befintlig.
61 Förskolor och skolor, verksamhetsanpassningar
Investeringsmedel för mindre lokalanpassningar i befintliga
skol- och förskolelokaler. Behov av anpassningar föranleds
dels av möjligheter till lokaleffektivisering, dels av att verksamheterna förändras vilket leder till behov av förändrade
lokaler.
Omledning i samband med Ågatans pumpstation
En översyn av avloppsvattennätet som har samband med Ågatans avloppspumpstation. Ledningsnätet kring Ågatans avloppspumpstation har i dagsläget stor belastning och behovet
av avlastning är stort. Utredning hur samordningen ska ske
mellan Kungsbackavägens, Vetekornsgatans, Åbyvägens och
Södra Nedanvägsgatans avloppspumpstationer samt Toltorpsdalen och tunnelpåsläppen. Olika alternativ utreds.
62 Kök, tekniska investeringar och verksamhetsanpassningar
Ombyggnader och anpassning av befintliga kök med kapacitets- och arbetsmiljöbrister.
58 Ledningsnät dagvatten
Dike Toltorpsdalen
Förstärka dagvattenavledningen för att minska trycket på avloppsledningarna och husdräneringarna med bl a öppna diken.
63 Miljöförbättringar i skolmatsalar
Förbättring av miljön i skolmatsalar med syfte att förbättra
måltidssituationen för eleverna.
Fässbergsdalen, fördröjning av dagvatten
64 Idrottsanläggningar, tekniska investeringar
Tekniska investeringar i befintliga idrottsanläggningar, exempelvis nya ventilationsaggregat, kylaggregat, värmesystem, elsystem, passagesystem, yttertak, fasader och dränering.
Dammar för rening och fördröjning av dagvatten för att minska
belastningen på Stora ån.
Lindome, Kållered, fördröjning
Dammar och öppna dagvattenlösningar för rening och fördröjning av dagvatten.
56
I N V E ST E R I N G A R
65 Energieffektivisering
Anslaget avser de investeringar som genomförs för att stadens
prioriterade mål att minska energianvändningen ska uppnås.
78 Byte av konstgräs
För byte av konstgräs på idrottsplats finns 2,5 mnkr i plan
2017.
66 Tekniska åtgärder i övrigt fastighetsbestånd
Tekniska investeringar i befintliga skol- och förskolefastigheter, exempelvis nya ventilationsaggregat, värmesystem, elsystem, passagesystem, yttertak, fasader och dränering.
79 Sporthall, Lindome
Ny sporthall i Lindome.
80 Åby simhall
Renovering av befintlig byggnad för Åby simhall år 2015 för
att verksamhet och befintlig byggnad skall säkras under en
femårsperiod.
67 Mindre verksamhetsanpassningar
Investeringsmedel för mindre lokalanpassningar i stadens lokaler. Anpassningar föranleds av att verksamheterna förändras
vilket leder till förändrat lokalbehov.
81 Förstudie ny simhall
Förstudie för framtida alternativ genomförs 2016.
68 Förskolor
Utbyggnad av förskoleplatser i takt med befolkningsutvecklingen främst i centrala Mölndal samt ersättning av externt
inhyrda paviljonger och små förskoleenheter.
82 Kommunarkiv
Ersättning av befintligt kommunarkiv för framtida säker hantering av arkivmaterial.
69 Hallenskolan
Omfattar etapp 2 av Hallenskolan för att möta ökande elevtal.
83 Gunnebo slott och trädgård, orangeri
Avser Mölndals stads nettoutgift för anläggning av orangeri.
70 Balltorpsskolan/Pepparedsskolan
Anpassning för fler elever i samband med utbyggnad av nytt
bostadsområde samt ersättning av paviljong.
EXPLOATERINGSBUDGET
Varje område ska bära sina egna kostnader.
84 Bifrost/Västerberg
Bostadskomplettering i samband med ny skola.
71 Västra/centrala Mölndal, skolutbyggnad
Kapacitetsökning för skolor samt ersättning av lokaler som
inte är ändamålsenliga i skolområdet.
85 Esbjörn Schillersgatan
Förtätningsprojekt som omfattar ca 12 villatomter. LK
72 Östra Mölndal, skolutbyggnad
Kapacitetsökning för skolor i skolområdet.
86 Forsåker
Omvandling av ett före detta industriområde. Området bedöms kunna innehålla ca 2 500 bostäder samt handel, närservice och arbetsplatser. Planarbete påbörjas under 2014.
73 Lindome, skolutbyggnad
Lokalanpassningar Almåsskolan för ersättning av externa
lokaler/annan verksamhet.
74 Östra Kållered skolutbyggnad
Kapacitetsökning, elevökning som innebär behov av fler skollokaler i skolområdet.
87 Gårda/Barnsjön, Lindome
Omvandling av ett före detta fritidshusområde. Området omfattar ca 150 nya bostäder. Det finns många privata exploatörer. Planarbete avses att återstarta under 2014.
75 Krokslättsskolan
Kapacitetsökning samt ersättning av paviljong genom nybyggnation.
88 Heljered etapp I
Utbyggt, men GC-bana återstår. LK
76 Trafiksäkerhet Brattås-, Sintorpsskolan m fl
Åtgärder för att minimera transporter över skolgårdar samt
för att öka trafiksäkerheten vid angöring till skolor/förskolor.
89 Heljered etapp II
Nyexploatering i västra Kållered. Totalt ca 200 bostäder. Planarbete pågår.
77 Näridrottsplatser
Nya näridrottsplatser för att stimulera barn och ungdomar till
rörelse och fysisk aktivitet.
90 Ingemantorp
Nyexploatering av ca 200 bostäder.
57
I N V E ST E R I N G A R
Kommentarer till investerings- och exploateringsbudget/plan
91 Jolenområdet, totalt
Verksamhetsområde. Staden äger den obebyggda marken
inom området. Försäljningar pågår. LK
105 Stretered 1:191
Nybyggnad av ca 50 bostäder på stadens mark. Planarbete är
påbörjat under 2014.
92 Kvarnbyterassen (f d Hexion)
Omvandling av industriområde till främst bostäder, ca 450
lägenheter. Planarbetet är klart. LK
106 Taljegården I
Verksamhetsområde. Mark till försäljning. LK
107 Taljegården II
Verksamhetsområde. Utbyggnad av allmän plats pågår. LK
93 Kvarnbyvallen
Nyexploatering. Området innehåller ca 180 nya bostäder. Utbyggnad är påbörjad. LK
108 Toltorp 1:323 (trygghetsboende)
Ca 60 lägenheter. Planenarbete klart.
94 Kållereds Centrum
Exploateringen avser utveckling av centrumområdet med tillskott av nya bostäder. Planarbete påbörjat.
109 Torrekulla turiststation
Planläggning av turiststationen.
95 Kållered köpstad
Översyn och utveckling av handelsområdet inklusive trafiklösningar. Planarbete pågår.
110 Ulla Lyckas väg
Nyexploatering med bostäder. Planarbete pågår.
111 Västra Balltorp, Blixås
Nyexploateringsområde. Totalt omfattar området ca 200
bostäder. LK
96 Kängurun 21
Nyexploateringsområde för ca 200 bostäder samt verksamheter och kontor. Planarbete pågår.
112 Åby fritidsområde
Utveckling av Åby fritidsområde.
97 Lilla Fässbergsdalen
Nyexploatering med bostäder och förskola. Planearbete pågår.
113 Åby mässhall/multihall
Ingår i utveckling av området kring travbanan. Planarbete
pågår.
98 Lindome centrum
Förtätning av bostäder i centrum. Planarbete påbörjas under
2014.
114 Åby Stallbacke
Förtätningsprojekt som innehåller ca 750 nya bostäder. Påbörjad, inflyttning i första etapperna. LK
99 Lunnagården
Verksamhetsområde. Etappvis utbyggnad av infrastruktur.
Detaljplanearbete påbörjat.
115 Vision 2022
Kommande bostäder som ännu inte är bestämda till område.
100 Mölndals innerstad
Stor förnyelse av stadskärnan. Planarbete pågår.
101 Pedagogen
Översyn av befintlig detaljplan samt utbyggnad av rondell.
Ev. utveckling av bostäder.
116 Markreserv inkl. styckebyggda
Kompletteringsförvärv som blir aktuella under perioden. Här
redovisas också köp och försäljningar utanför exploateringsområden.
102 Stensjön Lackarebäck 1:7 m fl
Nyexploatering ca 250 bostäder. Inflyttning påbörjad. LK
LK = Detaljplan har vunnit laga kraft.
103 Stiernhielm-Wallinsgatan
Förtätningsprojekt som omfattar totalt ca 250 bostäder.
Inflyttning påbörjad. LK
104 Sjukhuset 2
Utökning av sjukhusbyggnader samt parkeringslösning.
Utbyggnad pågår. LK
58
ÖVR IGT
Styrprinciper för Mölndals stad
Antaget av kommunfullmäktige
den 18 december 2013, § 193
2.2 Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av
stadens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders
verksamhet. Stadsdirektören ansvarar för verkställigheten av
kommunstyrelsens uppdrag och leder stadens arbete i förvaltningsövergripande frågor. Kommunstyrelsens uppgifter i
övrigt framgår av reglemente.
Innehållsförteckning
1Ledningsfilosofi
2Ansvarsprinciper
2.1Fullmäktige
2.2Kommunstyrelsen
2.3Nämnd
2.4Förvaltningschef
2.5Chef
3Verksamhet
4Ekonomi
4.1 Befogenheter och ansvar
4.2 Åtgärd vid budgetavvikelse
4.3Resultatreglering
4.4Investeringsverksamhet
5Personal
6
Intern service
7Övrigt
7.1 Intern kontroll
7.2Redovisning
7.3 Köp och försäljning av vissa tillgångar
7.4 Köp av externa varor och tjänster
7.5 Förhyrning av externa lokaler
7.6Externförsäljning
8Tvist
2.3 Nämnd
Nämnd ska genomföra sin verksamhet enligt reglemente, gällande lagstiftning, de av fullmäktige uppsatta målen och inom
tilldelad ekonomisk ram. I sitt arbetssätt ska nämnd följa de
styrdokument och övriga direktiv som beslutats av fullmäktige eller kommunstyrelsen. Nämnd ska i sin planering beakta
att kommunstyrelsens uppdrag kan innebära begränsningar
för nämnds befogenheter inom sina reglementsenliga områden. Nämnd får inte fatta beslut i frågor som fullmäktige
exklusivt överlämnat till kommunstyrelsen. Därutöver ska
nämnd följa dessa styrprinciper med angivna begränsningar
i nämnds befogenheter.
2.4 Förvaltningschef
Förvaltningschef har nämnd som uppdragsgivare i verksamheten men svarar också gentemot kommunstyrelsen för hela
stadens utveckling och samordning i gemensamma frågor.
Förvaltningschef ansvarar för att nämnds löpande förvaltning
sker enligt gällande lagstiftning samt de mål och styrdokument som staden antagit. Förvaltningschef ska kontinuerligt
informera nämnd om väsentligheter i förvaltningens verksamhet.
1 Ledningsfilosofi
Stadens ambition är att den kommunala verksamheten ska
utvecklas och präglas av framsynt planering och god hushållning samt att den ska resultera i en samhällsservice som stämmer väl med kommuninvånarnas behov.
Kommunfullmäktige beslutar om övergripande strategier eller förhållningssätt för att skapa helhetssyn och stödja
nämnderna i deras uppgift att inom givna ekonomiska ramar
driva en effektiv verksamhet. Utgångspunkten är en tydlig decentralisering av ansvar och befogenheter inom nämndernas
verksamhet kopplat till en enhetlig styrning i gemensamma
övergripande frågor.
Med nämnd avses i dessa styrprinciper alla politiskt tillsatta organ med budgetansvar. Kommunstyrelsens befogenheter
kan ha delegerats eller överlämnats åt annan att verkställa.
2.5 Chef
Chef inom staden har under förvaltningschef ansvar för att
politiska beslut blir verkställda. Chef förutsätts känna till de
begränsningar i befogenheter som framgår av dessa styrprinciper. Med chefskap följer ett delegerat ansvar för verksamhet,
ekonomi och personal.
3 Verksamhet
Stadens verksamheter ska utgå från de krav som ställs på staden
enligt gällande lagstiftning och från de direktiv som fullmäktige beslutat om i budget. Strävan ska vara att utifrån givna
resurser skapa största möjliga nytta för medborgare och brukare, samt skapa god kvalitet på de tjänster som tillhandahålls.
Med ledning av Vision Mölndal 2022 antar fullmäktige
prioriterade mål för vissa verksamheter i budget och plan. I
samband med målen antar fullmäktige indikatorer för kvalitet
och kostnad enligt stadens särskilda modell. Varje nämnd ska
därutöver anta egna mål enligt samma modell och upprätta
verksamhetsplan för det egna ansvarsområdet. Staden och
nämndernas resultat följs årligen upp i stadens årsredovisning
och i nämndernas verksamhetsberättelse. Prognostiserade avvikelser rapporteras enligt 4.2.
2 Ansvarsprinciper
2.1 Fullmäktige
Frågor av principiell beskaffenhet eller stor ekonomisk vikt
prövas av fullmäktige. Fullmäktige prövar också förändringar
i den politiska organisationen. Förslag till ny verksamhet av
större omfattning prövas i budget eller särskilt av fullmäktige.
Detsamma gäller nedläggning av väsentlig verksamhetsgren. I
tveksamma fall ska nämnd samråda med kommunstyrelsens
arbetsutskott om behovet av fullmäktiges ställningstagande.
59
ÖVR IGT
Styrprinciper för Mölndals stad
Respektive förvaltningschef ska löpande rapportera till sin
nämnd om ekonomin och indikatorer kopplade till av fullmäktige prioriterade mål. Nämnd har motsvarande rapporteringsskyldighet till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen
bestämmer hur och när rapporter ska lämnas.
Chefer och andra verksamhetsansvariga på förvaltningarna ska planera, budgetera och följa upp kostnader, intäkter,
mål och prestationer. Med verksamhetsansvaret följer rätten
att fatta inköpsbeslut enligt gällande upphandlingsregler och
delegeringsordning. Med verksamhetsansvarig avses beslutsattestant om inget annat beslutats.
4 Ekonomi
4.1 Befogenheter och ansvar
• Fullmäktige fastställer den budget inom vilken verksam heten ska bedrivas och alla kostnader täckas.
• Stadens budget läggs på nivån verksamhetsområde och
anslagen benämns kommunbidrag. Omfördelning av
medel mellan kommunbidragsområden inom samma
nämnd prövas av kommunstyrelsen.
• Kommunbidrag lämnas i löpande priser. Nämnd bär så ledes det fulla ansvaret för att inom givet kommunbidrag
täcka faktisk inflation och förändrade lönekostnader.
4.2 Åtgärd vid budgetavvikelse
Förvaltningschef ska i samband med presentation av ekonomiska rapporter förklara prognostiserad budgetavvikelse.
Visar rapporten ett befarat och väsentligt underskott mot
budget eller negativa avvikelser från av fullmäktige beslutade
indikatorvärden ska förvaltningschefen, senast inför nämndens nästkommande möte, lämna förslag till åtgärder så att
balans uppnås senast inom pågående budgetår. Med väsentligt underskott menas en avvikelse som uppgår till minst 2
mnkr eller 0,5% av nämndens kommunbidrag.
Nämnden ska vid sitt påföljande sammanträde besluta
om de förslag som lagts fram av förvaltningschefen. Beslutet
ska leda till att nämndens verksamhet hålls inom budgeterat
ekonomiskt utrymme och att indikatorvärden uppnås snarast
möjligt. Om nämnden har ett eget kapital kan det övergångsvis få utnyttjas. Nämndens beslut om åtgärder ska anmälas
till kommunstyrelsen för kännedom. Då det finns gällande
restriktioner för att använda eget kapital, ska nämnden begära
kommunstyrelsens tillstånd.
Förvaltningschefen är skyldig att i protokollet ge sin mening tillkänna i fråga om förslag som bedöms leda till underskott jämfört med budget. Detta protokoll ska anmälas till
kommunstyrelsen för kännedom.
• Anslag för investeringsprojekt lämnas som regel i budgeten,
men kan villkoras med ytterligare prövning i kommunfull mäktige eller kommunstyrelsen.
• Kommunstyrelsen svarar för kommunens finansförvalt ning. Leasing får användas enligt ramavtal eller efter särskilt
godkännande enligt kommunstyrelsens riktlinjer för
medelsförvaltning.
• Taxor och avgifter fastställs av fullmäktige, såvida inte full mäktige beslutat annorlunda. Rätten att besluta om avgifter
för tjänster och nyttigheter som inte avser myndighetsutöv ning eller är av principiell beskaffenhet eller annars av större
vikt, har fullmäktige delegerat till nämnd. Avgiftsnivån ska
sättas enligt självkostnadsprincipen. Sådana avgifter får
uppräknas en gång årligen med stöd av den procentuella
förändring som är lägst av konsumentprisindex och prisbas belopp för den aktuella perioden.
• Kommunstyrelsen har befogenhet att besluta om budget justeringar mellan nämnder som är av teknisk karaktär eller
initieras efter överenskommelse mellan berörda nämnder.
Vid behov av omdisponering av medel mellan kommun bidragsområden prövas det av kommunstyrelsen efter fram ställan från berörd nämnd.
4.3 Resultatreglering
Resultatet för ett kommunbidragsområde ska som princip
helt överföras till nästa år. I praktiken sker detta genom att
nämndernas ackumulerade avvikelser mot budget registreras i
en sidoordnad förteckning och benämns internt eget kapital.
Resultatet granskas i samband med bokslutsarbetet (bokslutsberedning) och kan jämkas med hänsyn till utförd prestation,
särskilt beslut eller motsvarande. Inriktningen är att verksamhet ska bedrivas så att resultatminus inte uppkommer. Har ett
resultatminus ändå uppstått täcks underskottet från nämndens eget kapital. Saknas eget kapital uppstår en skuld som
ska täckas under kommande år. Bokslutsberedningen föreslår
efter prövning vilket resultat som ska föras över till kommande år. Kommunstyrelsen beslutar om resultatöverföringen och
eventuella begränsningar för nyttjande av eget kapital.
Nämnd kan omdisponera eget kapital mellan kommunbidragsområdena.
Nämnd har resultatansvar per kommunbidragsområde. Resultatansvaret ska så långt möjligt kopplas till utförandet av
verksamheten så att budgeterade mål, prestationsmått och
servicenivåer uppfylls. Tilldelat kommunbidrag utgör den yttersta gränsen för resursförbrukningen inom respektive verksamhetsområde och är alltså överordnat beslut om servicenivå
och kvalitetsutfästelser. Avvikelser från indikatorvärden för av
fullmäktige beslutade prioriterade mål ska följa rutinen enligt
4.2. Begäran om tilläggsanslag för driftsändamål ska inte förekomma.
Utöver resultatansvaret har nämnd även ansvar för tillgångar och skulder. Detta ansvar omfattar bland annat faktureringsrutiner, leverantörsbetalningar och vård av inventarier.
Ansvaret synliggörs också genom interna kapitalkostnader i
form av avskrivning och intern ränta. Särskild kompensation
i budget med hänsyn till förändringar i kapitalkostnaderna
lämnas som regel inte.
Nämnd ansvarar för att internbudgetar upprättas för varje
kommunbidragsområde.
60
ÖVR IGT
Kommunstyrelsen fastställer årligen utrymme för lönerevision och avgör inom vilka områden staden ska ha enhetlig
arbetsgivarpolitik och tillämpning.
På uppdrag från nämnd svarar förvaltningschef för det
konkreta arbetsmiljöarbetet. Förvaltningschef säkerställer att
arbetsmiljökraven uppfylls inom förvaltning, att riskbedömningar görs kontinuerligt, inför föreslagna förändringar och
att lag, föreskrifter, avtal och styrdokument följs. Även om arbetsmiljöuppgifter delegeras av förvaltningschef till chef inom
linjeorganisationen kvarstår det egna ansvaret. Nämnd svarar
för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
4.4 Investeringsverksamhet
Anslag beviljas per investeringsprojekt. Smärre projekt kan
få samlingsanslag per nämnd. Det totala anslaget för projekt
som löper över flera år fastställs då projektet ingår med någon
del i årsbudgeten.
För investering i inventarier får varje nämnd ett årligt ramanslag. Detta belopp utgör gränsen för nämnds satsning på
inventarier. Vill nämnd investera utöver den fastställda inventarieramen ska det prövas av fullmäktige. Kommunstyrelsen
får omprioritera mellan olika investeringsanslag. Redovisning
av investering ska ske enligt god redovisningssed.
Anskaffningsbeslut ska alltid utgå från vad som är ekonomiskt
mest fördelaktigt för staden och oberoende av uppdelningen
mellan drift- och investeringsbudget. Vid leasing ska kalkyler
visa ekonomiska fördelar jämfört med egen finansiering.
Nämnd måste inom ordinarie kommunbidrag täcka de interna kapitalkostnader som uppstår till följd av en investering.
Efter genomfört investeringsprojekt ska projektet slutredovisas till kommunstyrelsen om den totala investeringen
överstiger 5 mnkr eller projektets avvikelse mot budgeterat
belopp är större än 15 procent. Kommunstyrelsen avgör om
respektive slutredovisning ska överlämnas till fullmäktige.
Kommunstyrelsen har befogenhet att under löpande budgetår omprioritera mellan olika investeringsobjekt. Då fullmäktige har beviljat totalanslag för ett flerårigt projekt kan
kommunstyrelsen, om den likvida situationen så medger,
besluta om tidigareläggning av de delar som finns upptagna
under planåren.
6 Intern service
Fullmäktige har beslutat att viss del av resursinsatserna i
nämnderna ska fullgöras genom serviceförvaltningen och
stadsledningsförvaltningens lokalförsörjnings- och IT-avdelningar. Detta gäller verksamheternas behov av lokaler, lokalvård, måltider, IT, telefoni och transporttjänster. Följande
styrprinciper är också tillämpliga på liknande relationer inom
andra områden i staden.
Anlitande av extern utförare kräver överenskommelse på
lägst förvaltningschefsnivå eller politiskt beslut i kommunstyrelsen. Om inget annat beslutas är det kommunstyrelsen som
upphandlar extern utförare.
Uppsägning av intern tjänst ska ske enligt överenskommelse eller senast vid utgången av maj före budgetåret. I relationerna mellan intern leverantör och nämnd ska stadens bästa
sättas före utfallet hos resultatenhet eller nämnd.
Nämnd tilldelas resurser av fullmäktige för att kunna avropa interna tjänster. Grunden för detta är att kostnaderna ska
redovisas på rätt ställe och avsikten är också att det ska skapa
kostnadsmedvetenhet och incitament för att inte avropa mer
än nödvändigt.
Intern leverantör får maximalt höja priser, utöver överenskomna kvalitetsförbättringar, enligt den grundkompensation för priser och löner som tillämpas i budgeten. Behov
utöver detta ska redovisas i god tid i budgetarbetet och ingå i
prioriteringarna vid tilldelning av utgiftstak. Vid byte av fördelningsprinciper sker i regel motsvarande justering av kommunbidragen.
Relationen mellan leverantör och beställare ska i grunden
bygga på samarbete för gemensamma mål. Samarbetet ska ha
ett tydligt medborgar- och brukarfokus där det är relevant.
Parterna förutsätts sinsemellan uppföra sig affärsmässigt och
professionellt. Löpande och mera omfattande leveranser kräver skriftliga överenskommelser. Prissättningen ska vara transparent och kunna jämföras med marknaden i övrigt. Den
interna leverantören fastställer vid behov en standard eller ett
standardsortiment efter samråd med beställaren. Interna prissättningar ska utgå från att verksamheternas kostnadsredovisning måste kunna motiveras vid avgiftssättning enligt självkostnadsprincipen och beräkning av ersättning till fristående
aktörer.
5 Personal
Kommunstyrelsen ska i egenskap av personalorgan ta hand
om frågor som rör förhållandet mellan staden som arbetsgivare och dess arbetstagare. Kommunstyrelsen kan därför
teckna kollektivavtal som rör förhållandet mellan arbetstagarorganisationer och staden som arbetsgivare. Detta sker med
bindande verkan för staden. Kommunstyrelsen kan lämna i
uppdrag till Sveriges Kommuner och Landsting att ingå centrala kollektivavtal.
Kommunstyrelsen förhandlar enligt gällande lagstiftning
om förhandlingsrätt inom andra nämnders verksamhetsområden, utom vad som gäller 11-14 och 38 §§ lagen om medbestämmande i arbetslivet. Kommunstyrelsen beslutar om
stridsåtgärd.
Vid osäkerhet i tolkning och tillämpning av lag, avtal och
andra bestämmelser som rör förhållandet mellan staden som
arbetsgivare och dess arbetstagare är det kommunstyrelsen
som ytterst avgör frågan. Det gäller även i frågor om omplacering av personal mellan stadens nämnder.
Nämnd anställer sin personal och har det fulla arbetsgivaransvaret med tillämpning av gällande lagar, avtal och centrala
riktlinjer. Kommunstyrelsen anställer dock förvaltningschefer. Tillsättningen av förvaltningschef sker efter samråd med
nämnds presidium. Förändringar inom en förvaltnings organisationsstruktur beslutas av nämnd.
61
ÖVR IGT
Styrprinciper för Mölndals stad
Debitering av internt köp ska ske om värdet av varan eller tjänsten står i rimligt förhållande till kostnaden för själva
debiteringsarbetet. Intern fakturering av låga belopp ska undvikas.
Fakturering av intern vara eller tjänst görs av den levererande parten. Köpande part godkänner och attesterar fakturan. Intern vara eller tjänst som tillhandahålles regelbundet
faktureras och redovisas per månad. Detta för att ge korrekt
månadsrapportering. Bokföring av interna mellanhavanden
avslutas helt per årsbokslut. Intern fakturering eller kostnadsfördelning får endast avse innevarande år.
De interndebiteringar som fastställs årsvis ska av administrativa effektivitetsskäl debiteras genom automatisk belastning i bokföringen.
att göra inköp inom sin ekonomiska ram. Upphandlingslagstiftningen samt stadens upphandlingspolicy med riktlinjer
ska följas.
7.5 Förhyrning av externa lokaler
Stadsledningsförvaltningens lokalförsörjningsavdelning tecknar alltid avtal vid inhyrning av externa lokaler.
Om förhyrningen innebär att staden ökar sitt totala hyresåtagande med mer än 25 prisbasbelopp krävs dessutom
godkännande av kommunstyrelsens arbetsutskott. Denna begränsning gäller också ett enskilt avtal, även om det samlade
hyresåtagandet understiger 25 prisbasbelopp. Ökar det totala
hyresåtagandet med mer än 150 prisbasbelopp ska ärendet
efter beredning i arbetsutskottet även prövas av kommunstyrelsen. Som kostnader räknas i båda fallen förutom hyra, även
media, underhåll samt ersättningar för gjorda investeringar,
lokalanpassningar och liknande.
Inför förlängning av hyresavtal som inte tidigare prövats i
kommunstyrelsen, och som genom förlängning innebär totala
kostnader under hyresförhållandet som överstiger 25 prisbasbelopp enligt föregående stycke, ska godkännande inhämtas
från kommunstyrelsen. Denna regel ska tillämpas även vid
förlängning av avtal som ingåtts innan dessa regler antogs.
7 Övrigt
7.1 Intern kontroll
Nämnd har ansvar för den interna kontrollen.
Den övergripande definitionen på intern kontroll är en
process, där såväl den politiska som den professionella ledningen samt övrig personal samverkar. Processen utformas för
att med rimlig grad av säkerhet kunna uppnå följande mål:
• ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet
7.6 Externförsäljning
Externförsäljning får endast ske om det ligger inom den kommunala kompetensen och då det finns ett naturligt samband
till förvaltningens reguljära verksamhet. Prissättning och uppträdande vid externförsäljning ska alltid ske på ett affärsmässigt sätt. Prissättning ska ske enligt självkostnadsprincipen.
• tillförlitlig finansiell rapportering och information om
verksamheten
• efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m.
I syfte att undvika onödigt höga kostnader för den interna
kontrollen, bör nämnderna eftersträva att de interna kontrollsystemen integreras med den ordinarie organisationen och
dess processer. Rollfördelning och innehåll definieras i särskilt
reglemente.
8 Tvist
Uppstår oenighet mellan nämnder eller förvaltningar ska parterna i första hand föra en konstruktiv dialog med syfte att
lösa frågan utifrån vad som är bäst för staden som helhet. Om
det inte lyckas avgörs frågan av kommunstyrelsen.
7.2 Redovisning
Redovisning sker enligt Kommunal redovisningslag och övrig
tillämplig lagstiftning, god redovisningssed och normering
för kommunal sektor. Stadsledningsförvaltningen tolkar och
fastställer tillämpningen för Mölndals stad samt utfärdar interna regler och anvisningar.
Den interna redovisningen ska följa stadens ekonomimodell. Förvaltningarna ansvarar t. ex. för att den flerdimensionella kodplanen används konsekvent och genomtänkt inom
stadens alla verksamheter.
7.3 Köp och försäljning av vissa tillgångar
Köp och försäljning av fastigheter, bostadsrätter, byggnader
och större anläggningar beslutas av fullmäktige eller kommunstyrelsen enligt gällande beloppsgränser.
7.4 Köp av externa varor och tjänster
Kommunstyrelsen tecknar förvaltningsövergripande ramavtal
för varor och tjänster av större omfattning. Nämnd ska avropa
varor och tjänster enligt dessa avtal. I övrigt har nämnd frihet
62
Mölndals stads budget/plan 2015–2017 är producerad av stadsledningsförvaltningen. Layout och original: Adekvat Form AB, Tollered. Tryck: Göteborgstryckeriet,
Mölndal 2014. Upplaga: 400 ex.
Mölndals stad, 431 82 Mölndal
031-315 10 00
www.molndal.se