16 Projekt Teoretiska och didaktiska perspektiv på grammatik

Projekt för examensarbete, självständigt arbete VT 2016
Projekttema: Teoretiska och didaktiska perspektiv på grammatik
Kurs: Grammatik, 7,5 hp (se separat kursinformation)
Lärare: Maria Lim Falk, Tomas Riad
E-post: [email protected], [email protected]
Centrala begrepp på grammatikkursen (och i grammatikforskningen) är mental
grammatik/inre grammatik (mental grammar), tyst kunskap (tacit knowledge), språklig
intuition (linguistic intuition), vetenskaplig metod/undersökning (scientific inquiry),
språkvetenskaplig metod/undersökning (linguistic inquiry) och problemlösning (problem sets,
problem solving). Begreppen utgör grunden för vad som inom den internationella lingvistiska
utbildningsvetenskapliga forskningen (educational linguistics) har benämnts linguistics
literacy. Med linguistics literacy (språkvetenskaplig litteracitet) pekas en särskild inriktning ut
för perspektiv på språkundervisning i skola och högre utbildning, undervisningsinnehåll och
undervisningsmetod. Inriktningen innebär ett slags omformulering eller omvärdering av
utbildningssystemets vedertagna ställningstaganden vad gäller de didaktiska frågorna vad och
varför respektive hur och varför för modersmålsundervisning (svenska i Sverige, engelska i
USA, England och Australien) och andraspråksundervisning (svenska som andraspråk i
Sverige, engelska som andraspråk i USA, England och Australien). Det handlar om att arbeta
med och använda språkvetenskapliga metoder (t.ex. språklig intuition, problemlösning) för att
få syn på och kunna förklara de regelbundenheter och mönster som finns i språket.
Inriktningen tar helt avstånd från den typ av grammatikundervisning som har kritiserats för att
handla om ett formalistiskt inlärande av etiketter, t.ex. drillning av ordklasser och satsdelar,
inte sällan till synes godtyckligt relaterade till varandra.
Det här projekttemat tar sin utgångspunkt i de fördjupade kunskaper och analytiska
färdigheter i grammatik som läskursen har syftat till och i uppsatsprojekten undersöker vi vad
grammatikundervisning i skolan/högre utbildning är, och vad den skulle kunna vara. Vi
uppmuntrar olika typer av mer eller mindre didaktiskt inriktade studier och föreslår fem
tänkbara inriktningar för uppsatserna (se nedan). De fyra första har alla en koppling, direkt
eller indirekt, till en befintlig pilotstudie av interventionskaraktär, där olika övningar i
grammatik har testats i gymnasieklasser. Det femte alternativet är inriktat mot en mer
renodlad grammatisk undersökning.
1. Grammatik i läromedel/kurslitteratur, övningsmaterial och prov/tentamina
En undersökning med denna inriktning kan syfta till att ta reda på vad grammatik är i
läromedel/kurslitteratur i förhållande till grammatiken som ett kognitivt förankrat system och
inriktningen språkvetenskaplig litteracitet. Undersökningen kan bygga på analyser av ett antal
läroböckers sätt att framställa svenskans struktur (på skolnivå eller universitetsnivå). Det
handlar till exempel om att analysera stoffurval, innehållsorganisation och ämnessyn. En
undersökning i detta ämne tar textanalytiska metoder i bruk (t.ex. diskursanalys eller
SFL/SFG).
Man kan tänka sig undersökningar som fokuserar på olika läroböcker från ett skolstadium
eller en nivå på universitetet. Man kan också tänka sig undersökningar som syftar till att
beskriva progressionen mellan olika stadier/nivåer. Går det t.ex. att urskilja en sammanhållen
idé?
En läromedelsstudie skulle med fördel kunna kombineras med en mindre undersökning av
yrkesverksamma svensklärares prov/universitetstentamina i grammatik. Syftet skulle kunna
vara att ta reda på hur lärares framställning av vad som är viktiga kunskaper i grammatik
förhåller sig till läromedlens framställning av grammatik.
2. Grammatikdiskussioner i ett klassrum
Den här inriktningen har anknytning till ovan nämnda interventionsstudie. Det huvudsakliga
materialet består av en timmes video- och ljudinspelningar av sju elevgruppers diskussioner
(dvs. sju timmars inspelningar) medan de sysslar med satslösning på gymnasiet. Det finns
också inspelningar av de fyra lektionstillfällen som föregick gruppövningstillfället. Man kan
tänka sig många olika upplägg för väl avgränsade undersökningar. En undersökning skulle
kunna bygga på analys av diskussioner till en eller två uppgifter (totalt fick eleverna åtta
uppgifter under timmen) i syfte att belysa hur olika grupper arbetar sig framåt och löser
samma uppgift/er. Vilken typ av svårigheter stöter de på? Vilket fokus har deras grammatiska
diskussioner? Vilka resurser har eleverna i de olika grupperna och hur använder de dessa för
att lösa uppgifterna?
En annan undersökning skulle kunna koncentrera sig på en grupp eller två grupper och
fokusera på gruppens eventuella progression under timmen. Hur löser de uppgifter i början av
timmen och hur löser det uppgifter i slutet av timmen – kan en eventuell skillnad t.ex.
beskrivas i termer av olika strategier? Det kan t.ex. gälla hur gruppen kommer fram till vad
som ska stå på PEO-platsen i satsschemat; hur långt sträcker sig en satsdel och vad finns det
för knep man kan använda sig av för att testa det? Vidare kan man ställa frågan om det är
någon skillnad mellan olika typer av uppgifter, dvs. vilken typ av diskussioner en viss uppgift
ger upphov till, och hur den skillnaden kan beskrivas i termer av t.ex. grammatiska resurser.
Denna inriktning innebär att man lyssnar och ser på inspelningar, letar reda på relevanta
diskussioner och analyserar hur eleverna resonerar sig fram till sina resultat. En undersökning
i detta ämne kombinerar samtalsanalytiska metoder och lärandeteorier.
3. Interventionsstudie: Implementering och utvärdering av grammatikövningar i ett
klassrum (en typ av Learning Study)
Den här inriktningen innebär att du själv genomför ett kortare undervisningsmoment i
grammatik i ett klassrum, i stil med den nämnda befintliga pilotstudien. Du utgår från den typ
av övningar och uppgifter som vi har arbetat med under läskursen och anpassar dem till den
årskurs/studentgrupp som du ska testa övningarna i. Övningar, upplägg och genomförande
ska vara ett resultat av en rad pedagogiska överväganden. Lektionen/lektionerna spelas med
fördel in och följs upp av en samtalsintervju i tre steg med några elever (s.k. stimulated
recall). Lektionerna och samtalsintervjuerna analyseras och utvärderas med lämpliga metoder
(t.ex. samtalsanalys och variationsteori).
Denna inriktning kräver mycket god framförhållning och innebär flera ganska skilda
aktiviteter, vid sidan av skrivandet av en vetenskaplig uppsats, vilket gör uppsatsprojektet
relativt arbetsintensivt. För det första behöver du ha kontakt med en skola och en lärare för att
kunna genomföra studien. För det andra ska du planera och genomföra studien samtidigt som
du beforskar din egen praktik. För det tredje ska du följa upp interventionen på ett adekvat
sätt och för det fjärde analysera lektioner och uppföljning. Detta ämne lämpar sig väl för
samarbete mellan två eller tre studenter. Var och en skriver dock sin egen uppsats.
4. Skrivutveckling i ett grammatiskt perspektiv
Den här inriktningen fokuserar på elevers och/eller studenters skrivutveckling och
skriftspråkliga kompetens i ett grammatiskt perspektiv. Du analyserar (elev)texter med hjälp
av ett urval av de grammatiska redskap som kursen har tagit upp för att till exempel fastställa
vad eleverna kan/inte kan och vad de skulle kunna utveckla.
Det finns många olika möjliga inriktningar i detta ämne. Man kan t.ex. välja att undersöka
elevers skrivutveckling under gymnasiet eller att undersöka den skriftspråkliga kompetensen
vid ett givet tillfälle (t.ex. i slutet av gymnasiet) eller att jämföra skrivfärdighet i slutet på
gymnasiet med de krav som ställs på universitetet. Vi har en bank av elevtexter (ca 1000) som
är insamlade i forskningsprojektet ”Språk- och ämnesintegrering i den svenska skolan”. Om
man vill fokusera på övergången mellan skolan och högre utbildning, finns det möjlighet att
använda olika typer av inlämningsuppgifter och uppsatser som tidigare studenter har skrivit.
5. Undersökning av grammatisk variation
Bruket av frågeordet vart i befintlighetsbetydelse breder ut sig i talspråket, och kommer då att
konkurrera med var. Det vore av intresse att undersöka om variationen alltid är kategorisk
(alltid vart, eller regelbunden uppdelning mellan var och vart) eller om övergången till
generellt vart sker i olika steg. I en undersökning av detta fenomen skulle man formulera ett
batteri med meningar där graden av befintlighets-/riktningsbetydelse manipulerades (se bl a
Språkriktighetsboken och SAG). Därefter skulle man intervjua talare i olika åldrar och se hur
deras grammatiska mönster ser ut.
Man kan också tänka sig andra undersökningar av syntaktisk variation, så som
dubbelsupinum, ordföljd i hävdad att-sats, eller liknande.